LJUS på kvalitet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna

Transkript

1 1 (11) SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen Nämndservice Janne Haack LJUS på kvalitet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna Ekensbergsskolan Rapport

2 2 (11) Innehållsförteckning Inledning Utvärderingens genomförande Utvärderingsgrupp Genomförande Iakttagelser Kunskaper, utveckling och lärande Arbetsmiljö och delaktighet Pedagogisk verksamhet och undervisning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Analys Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer Lärande exempel... 11

3 3 (11) Inledning LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna. Syfte med arbetet är att stimulera till en aktiv dialog kring hur kvalitet kan utvecklas på och mellan alla nivåer i skolorganisationen. De övergripande målen är att de pedagogiska processerna bidrar till att måluppfyllelsen ökar och resultaten förbättras. För ytterligare information hänvisas till Ekenbergsskolan är belägen i stadsdelen Råsunda i centrala delarna av Solna. Skolan är tvåparallellig och har 310 elever från förskoleklass till årskurs fem varav 211 av eleverna går på fritidshem i Ekensbergsskolan. Skolan leds av rektor Gunilla Thyni och tre arbetslagsledare. 1. Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av Janne Haack utvärderingsledare från Solna stad, Annika Linder grundskollärare från Upplands-Bro kommun, Gunilla Engström speciallärare från Lidingö stad och Johan Johanson rektor från Sigtuna kommun. 1.2 Genomförande Utvärderingen inleddes med att ett urval av dokument lästes och skolan besöktes av utvärderingsgruppen under tre dagar den april Under besöket genomfördes samtal med personal, föräldrar, elever, representanter för elevhälsan och skolledningen. Vidare har utvärderingsgruppen varit närvarande i den dagliga verksamheten inom skolan. En muntlig återrapportering av utvärderingsgruppens iakttagelser med genomgång av sakinnehållet i denna rapport genomfördes den 5 juni. Vid detta möte deltog utvärderingsgruppen, rektor Gunilla Thyni, arbetslagsledarna Hans Oddbjörn och Kerstin Johansson. Den slutliga versionen av rapporten överlämnades till skolledningen den 8 juni Iakttagelser 2.1 Kunskaper, utveckling och lärande Utvärderingen inom grundskola innefattar: Verksamhetens förutsättningar. Utveckling och lärande i relation till läroplanens strävans- och uppnåendemål, kursplanernas mål samt lokala mål. Elevernas kännedom om ovanstående mål, betygskriterier och möjligheter till individuella val. Resultat av nationella prov. Verksamhetens måluppfyllelse.

4 4 (11) Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Upptagningsområdets boendeformer består av bostadsrätter, hyresrätter och villor. Skolan är två-parallellig och har 310 elever från förskoleklass till årskurs fem varav 211 av eleverna går på fritidshem i Ekensbergsskolan. Antalet elever i klasserna är mellan 21 till 27 vilket ger ett genomsnitt av 25 elever per klass. Det finns även en liten undervisningsgrupp med specialisering på Aspergers syndrom. Ekensbergsskolan har ett femtiotal anställda och av dessa arbetar 41 inom den pedagogiska verksamheten i förskoleklass, fritidshem och grundskola. Från förskoleklass till årskurs tre arbetar tre pedagoger tillsammans i varje klass och i årskurs fyra och fem är det en lärare per klass. Skolans arbetsplan innehåller beskrivningar om hur arbetet ska organiseras och genomföras så att verksamheten på Ekensbergsskolan överensstämmer med läroplanen och skolplanen. Lärarna har arbetat i grupper och utformat lokala kursplaner som har sin grund i kursplanernas mål att uppnå. De lokala kursplanerna skickas hem till föräldrarna i början av läsåret. Målen finns med hela tiden när man planerar upp ett nytt område och gör en grovplanering. Föräldrarna är inte så insatta i kursplanerna men vet att de finns och var de finns tillgängliga. Eleverna uppger att de känner till att det finns mål som de ska kunna och att de ska lära sig hur man uppträder mot varandra. Målen finns i en pärm och lärarna berättar om målen. Resultaten av andelen elever som klarat de nationella ämnesproven i årskurs 5 har förbättrats de senaste åren. (inom parentes anges genomsnittet för samtliga kommunala skolor i Solna) Årskurs Engelska 88 % (82 %) 93 % (88 %) 96 % (93 %) Svenska 84 % (68 %) 85 % (75 %) 87 % (83 %) Matematik 74 % (71 %) 81 % (73 %) 85 % (82 %) Förutom de nationella proven genomför Ekensbergsskolan varje år tester i läsförståelse i årskurserna 2-4, DLS (Diagnostiskt läs- och skrivmaterial). Syftet med testet är att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att läsa och förstå skönlitterära texter, texter med karaktär av sakprosa samt tolka tabeller. I årskurs ett genomförs ett test som heter Fonolek. Resultaten sammanställs för varje delprov och för skolan som helhet. Läsåret 07/08 hade 95 % av eleverna vid Ekensbergsskolan en godtagbar läsförståelse. Motsvarande resultat var 92 % läsåret 05/06 och 92 % läsåret 06/07. Våren 2008 uppnådde 81 % av eleverna i årskurs 5 målen i alla ämnen vilket är en procentenhet högre än genomsnittet för samtliga kommunala skolor i Solna. 2.2 Arbetsmiljö och delaktighet Utvärderingen inom grundskola innefattar: Värdegrundsarbete Arbetsmiljö Elevinflytande Samverkan med elever och vårdnadshavare Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Skolledningen tycker att värdegrundsarbetet genomsyrar hela verksamheten. Klasserna arbetar med Livskunskap. Lärarna anser att arbetet ofta sker genom spontana samtal. Problem som dyker upp och måste åtgärdas diskuteras direkt. Även föräldrarna anser att skolan arbetar mycket med värdegrundsarbetet. Elever anser att det är väldigt lite bråk på

5 5 (11) skolan. Personalen uppger att man har ett förhållningssätt där alla vuxna på skolan uttalat att alla elever berör all personal på skolan. Ingen vuxen får gå förbi om det uppstår bråk eller andra kränkningar. Utvärderingsgruppen har vid sitt besök på skolan upplevt att skolan är lugn, såväl under lektioner som på raster och i övriga allmänna utrymmen. Stämningen på skolan är vänlig och öppen, både bland personal och elever. Ekensbergsskolans Likabehandlingsplan är från våren 2008 och innehåller definitioner angående likabehandling och beskrivning av hur det förebyggande arbetet mot kränkande behandling ska genomföras, hur skolan ska arbeta för att upptäcka förekomst av kränkande behandling samt vem som ska agera och hur, om det förekommer kränkande behandling. Likabehandlingsplanen saknar beskrivningar om arbetet med de fem diskrimineringsgrunderna. Som ett separat dokument finns en jämställdhetsplan och en handlingsplan mot mobbning. I det förbyggande arbetet och i arbetet med att upptäcka kränkande behandling har skolan inrättat Friendsgrupper som träffas varannan vecka. Skolan har ett faddersystem vilket föräldrarna uppskattar mycket. Inom årskurserna finns tre till fem finns det kamratstödjare. Skolan, personal och elever, har gjort en geografisk kartläggning där man kunnat ringa in trygga och mindre trygga områden. På så sätt kan man bland annat förlägga rastvakterna på ett bättre sätt. Utvärderingsgruppen har noterat att det under rasterna finns en del områden kring skolan som saknar vuxennärvaro. Föräldrarna har sett Likabehandlingsplanen men har inte varit aktiva i utformningen. Planen har tagits upp och diskuterats i Föräldrarådet. Rektor och skolpsykolog har en arbetsmetod som kallas Utredande samtal som används för att komma tillrätta med kränkande behandling vilket har gett mycket goda resultat. Rektor och skolpsykolog kallar de berörda eleverna och deras föräldrar till enskilda samtal och går igenom vad som har hänt. Därefter gör rektor och skolpsykolog en sammanställning som delges alla inblandade. I skolans arbetsplan finns kortfattat angivet vad elevinflytandet ska omfatta. Där anges att eleverna ska ges möjlighet till inflytande över det egna skolarbetet och att eleverna ska delta i klass- och elevråd. Eleverna ska även utse representanter till matråd och miljöråd. Hur arbetet med elevinflytande ska genomföras preciseras ytterligare i skolans separata arbetsplan för elevinflytande. Där anges tre mål för skolan att arbeta mot och hur skolan ska arbeta med dessa mål. Eleverna uppger att det är lärarna som bestämmer vad de ska arbeta med men att eleverna ibland får välja hur de ska arbeta, enskilt eller i grupp, i klassrummet eller på en mer avskärmad plats. Personalen anser att eleverna inte alltid inser att de har fått vara med att påverka. Eleverna får ibland välja arbetssätt, redovisningsform och de får ofta välja innehåll och genomförande av gemensamma aktiviteter som till exempel Hela skolan samlas. Personalen verkar inte känna till att det finns en arbetsplan för elevinflytande. Föräldrarna känner till de olika formella råd som finns på skolan, till exempel klass- och matråd, men upplever att det kanske är lite mer spel för gallerierna. Föräldrarna känner inte till hur mycket deras barn kan påverka undervisningen men tror att de får komma med idéer. Skolledningen ger uttryck för svårigheten att få eleverna delaktiga men framhåller att de olika råden är till för att lära eleverna den demokratiska processen. I ett avsnitt i skolans arbetsplan anges hur samverkan med vårdnadshavare ska genomföras. Där anges att det ska genomföras föräldramöten minst en gång per termin, att det ska genomföras individuella samtal med vårdnadshavare och elev i början av läsåret i årskurs 4 och 5 samt att det ska vara utvecklingssamtal två gånger per läsår för alla elever. Föräldrarådet består av representanter från alla klasser och ska ha möten sju gånger på ett

6 6 (11) läsår. Föräldrarna ska inbjudas till skolans gemensamma traditionsdagar såsom Allaktivitetsdagen, Hantverksdagen, Öppet hus, Jul- och våravslutning och Hela skolan samlas. Inom fritidshemmen anordnas det regelbundet föräldrafika. I arbetsplanen anges också att föräldrarna alltid är välkomna till skolan. Föräldrarna tycker att kommunikationen med skolan är rak och öppen och de litar på att skolan tar kontakt om det är något som har hänt deras barn. De upplever att rektorn är mycket informativ. Föräldrarna får föräldrarådsprotokoll, kalendarium och matlista. Under utvärderingsgruppens besök på skolan inbjöds alla föräldrar till en pedagogisk kväll i matematik där de nationella målen i matematik presenterades samt hur skolan arbetar med de olika momenten för att eleverna ska nå målen. Presentationen delades upp för yngre och äldre elever. 2.3 Pedagogisk verksamhet och undervisning Utvärderingen inom grundskola innefattar: Organisation av pedagogisk verksamhet, arbetsorganisation, tidsanvändning och arbetssätt Verksamhetens och undervisningens innehåll, elevmedverkan Individanpassning och individuell utvecklingsplan Utveckling och lärande på individ- och gruppnivå Särskilt stöd och åtgärdsprogram Uppföljning, pedagogisk dokumentation och utvärdering av lärandet Samverkan och kommunikation Pedagogisk miljö Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Ekensbergsskolan är en förhållandevis liten f-5-skola. Den har en ovanlig arkitektur som utnyttjas på ett funktionellt sätt. Skolan är organiserad så att när eleverna börjar i förskoleklass har de sina lokaler i den flygel som även inrymmer matsalen och när det är dags att börja i årskurs ett flyttar de in i den stora skolan. Klassrummen för årskurs ett till fem finns i skolans huvudbyggnad som är byggd i tre plan med en stor öppen ljushall i de två övre våningarna. Fritidshemmen inom förskoleklass till årskurs tre är i samma lokaler som undervisningen och det finns två eller fler rum tillgängliga. I det nedre planet, som till viss del är i suterräng, finns specialundervisning, den lilla undervisningsgruppen, samt lokaler för de praktiskt-estetiska ämnena. Idrottssalen, som är mycket sliten, hyrs av Brandförsvaret och finns cirka två hundra meter från skolan. Personalbemanningen i förskoleklass till årskurs tre består av en fritidspedagog, en förskollärare och en grundskollärare. Dessa tar emot barnen i förskoleklassen och följer sedan eleverna till och med årskurs tre. I årskurs fyra och fem finns det en klassföreståndare per klass samt lärare för de praktiskt-estetiska ämnena. I den lilla undervisningsgruppen är det åtta elever från årskurs ett till fem. Det är väl bemannat personalmässigt och lärarna har relevant utbildning. Arbetssättet är anpassat efter funktionshindret och det är en lugn och stabil miljö för lärande. Föräldrarna är mycket nöjda med den pedagogiska verksamheten men tycker att klasserna är lite för stora. De uppfattar att klasstorleken medför att klasserna splittras i och med övergången till årskurs sex vid Råsunda skola där klasserna har maxgräns på 20 elever. Ekensbergsskolan håller på och utveckla ett nytt arbetssätt där lärarna tar hjälp av en digital tavla som är interaktiv och via skolans nätverk ansluten till Internet. I nästan alla klassrum finns en sådan digital tavla och lärarna har fått ett par dagars utbildning i hur man använder den. Utvärderingsgruppen observerade att användningen av de digitala tavlorna varierade mellan olika lärare. IT-satsning har riktats mot årskurs 4 och 5. I

7 7 (11) grupprummen finns det fyra till fem datorer som två klasser får dela på och det finns även en dator i varje klassrum. Dessutom finns en liten datasal med 8 datorer. Vaktmästaren har IT-ansvar i sin tjänst. Skolan har en kompetensutvecklingsplan som pekar ut de prioriterade områdena för personalens kompetensutveckling. De områden som anges handlar mestadels om ämnesfördjupning och IT-användning. Planen bygger på rektors medarbetarsamtal med personalen Utvärderingsgruppen observerade att undervisningen dominerades av lärarledda lektioner vilket föräldrarna uppfattade som en trygghet. Undervisningen var välplanerad och genomtänkt. I de dokument som utvärderingsgruppen tagit del av finns det inte angivet något om metodik, metoder eller didaktik. Personalen i fritidshemmen arbetar i nära samarbete med förskol- och grundskollärare. En stor del av arbetstiden ägnas åt elevernas kunskapsutveckling. Personalen anser att fritidshemmens uppdrag och egna mål behöver bli tydligare vilket även anges i Ekensbergsskolans kvalitetsredovisning för Förskoleklassen har en arbetsplan för verksamheten som betonar förskoleklassens skolförberedande uppdrag och lekens betydelse. I förskoleklasserna använder man läsutvecklingsschemat God Läsutveckling 1 som underlag för den pedagogiska verksamheten. Utvärderingsgruppen har i undervisningssituationer vid flera tillfällen observerat att undervisningen är individanpassad och utgår från elevens kunskapsnivå. Skolan har gemensamma rutiner för hur arbetet med utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan ska genomföras. Det finns ett enhetligt dokument som personalen ska fylla i tillsammans med elev och vårdnadshavare. Föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen men tycker att de nyinrättade skriftliga omdömena måste utvecklas vidare. Omdömena sa inte så mycket om vad deras barn måste förbättra, det var mer ett konstaterande av kunskapsnivån. De efterlyser en tydligare beskrivning av kunskapsnivåer som är högre än det som är miniminivån för de olika årskurserna. De individuella utvecklingsplaner som utvärderingsgruppen tagit del av innehåller relevanta och anpassade utvecklingsmål som eleverna själva skapat. Det finns en rutinbeskrivning, handlingsplan för särskilt stöd, för hur personalen ska gå tillväga om det uppstår ett behov av särskilt stöd hos en elev. Rutinbeskrivningen innehåller en tydlig ansvarsfördelning mellan personal, speciallärare och skolledning. Den innehåller även tydliga instruktioner till personalen. Föräldrarna känner inte till denna rutinbeskrivning. Utvärderingsgruppen anser att det skriftliga material som finns för arbetet med särskilt stöd håller hög kvalitet, i synnerhet det kartläggningsdokument som personalen använder sig av för att utreda elevens styrkor och behov av särskilt stöd. Skolan har ett gemensamt dokument för åtgärdsprogram och de åtgärdsprogram som utvärderingsgruppen tagit del av är också av hög kvalitet. Den pedagogiska dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling varierar mellan i första hand lärarna i årskurs ett till tre och lärarna i årskurs fyra och fem. Föräldrar och elever kan ge en tydlig beskrivning av hur kunskapsutvecklingen dokumenteras, via eklöven, i de tidiga årskurserna. Skolan arbetar med portfolio men arbetet med det varierar beroende på vilken lärare som är ansvarig. Skolan har en beskrivning av syftet med portfolioarbetet men denna saknar en beskrivning om hur personalen ska arbeta och vad som är viktigt att spara. Utvärderingsgruppen har inte noterat att skolan har någon enhetlig beskrivning av hur personalen ska arbeta med utvärdering av lärandet tillsammans med eleverna. Ett flertal 1 förf. Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin

8 8 (11) i personalen beskriver, och utvärderingsgruppen har observerat, att de kontinuerligt genomför och utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna. Detta görs både efter lektioner, arbetsområden, terminer samt läsår. Samverkan mellan personalen i Ekensbergsskolan förekommer ofta och utvärderingsgruppen har noterat att det råder ett förtroende- och respektfullt klimat mellan personalen. Personalen beskriver sitt samarbete som en mycket positiv del av arbetet på Ekensbergsskolan. Utvärderingsgruppen har tagit del av en handlingsplan för samarbetet mellan personalen på skolan. Denna beskrivning anger att syftet med personalens samverkan är att eleverna ska få: o god självkänsla o hög motivation o positiv attityd/empati o god kommunikationsförmåga o goda ämneskunskaper förenat med kreativ förmåga Utvärderingsgruppen har inte funnit någon enhetlighet i arbetet med hur den pedagogiska miljön kan stimulera elevernas utveckling. Skolledningen anser att klassrummen är i minsta laget men att det är bra med grupprum mellan varje klassrum och att eleverna även kan sitta vid olika bord utanför klassrummen. 2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Utvärderingen inom grundskola innefattar: Organisation, ansvarsfördelning och beslutsordning Rektors åtagande, befogenheter och pedagogiska ledarskap Kvalitetsarbete Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Rektorn för Ekensbergsskolan har en ledningsorganisation som består av henne själv och tre arbetslagledare. Organisationen är inrättad relativt nyligen och personalen är osäker på ledningsgruppens befogenheter och uppgifter. Personalen är även osäker på arbetslagsledarnas uppgifter, ansvar och befogenheter. Det finns en rad möten mellan ledning och personal som rektor skapat för att säkerställa en god beslutsordning. Personalen tycker att det ibland är mycket på gång samtidigt, att man inte hinner avsluta och att saker blir hängande i luften. Vissa förslag till beslut bereds snabbt och personalen anser att de då inte hinner förbereda sig tillräckligt för att kunna ta ställning. Föräldrarna som utvärderingsgruppen samtalat med tycker att skolan har en tydlig och engagerad rektor. Rektor finns med ute i verksamheten och kan namnen på alla barn. Även bland personalen är rektorn en tydlig ledare med ett stort engagemang för barnen och skolan. Utvärderingsgruppen anser att rektors pedagogiska ledarskap är tydligt och de utvecklingsområden som är prioriterade förefaller att genomföras på ett sådant sätt att verksamheten utvecklas till fördel för eleverna. Ekensbergsskolan arbetar med kvalitetsfrågor i samband med Solna stads kommungemensamma kvalitetsarbete och upprättar varje år en kvalitetsredovisning. Föräldrarna uppger att de som sitter i Föräldrarådet får ta del av Kvalitetsarbetet. Det skickas inte ut till alla föräldrar. Föräldrarna uppger också att det varje år delas ut en enkät där elever och föräldrar får svara på frågor. Utvärderingsgruppen har noterat att det på Ekensbergsskolan finns en mängd välbeskrivna mål, utvärderingar och förbättringsåtgärder för en mängd strategiska områden. Utvärderingsgruppen har dock inte påträffat någon för skolan enhetlig beskrivning av kvalitetsarbetet.

9 9 (11) 3. Analys Utvärderingsgruppen vill med denna analys lyfta fram en rad framgångsfaktorer för verksamheten på Ekensbergsskolan men vill även påtala några områden som skulle kunna förbättras. Det arbete som under en lång tid har pågått för att skapa en värdegrund som innehåller respekt, värme och omtanke har lyckats. När utvärderingsgruppen använder begreppet värdegrund så menar vi att detta är hur personal och elever bemöter varandra. Det råder en anda eller ett klimat på Ekensbergsskolan som bland personalen i första hand ges uttryck i stolthet och engagemang. Eleverna är också stolta men även omtänksamma och fokuserade. På skolan råder en god öppen stämning och det är lugnt på skolan, trots den stora öppna ljushallen som dominerar skolans huvudbyggnad. Personalen på skolan är kompetent och professionell och agerar med ett naturligt ledarskap vilket respekteras av eleverna. Personalen har höga positiva förväntningar och krav på eleverna. Personalens förhållningssätt signalerar att skolan är viktig och att eleverna är viktiga. Det råder en generellt hög trivsel och trygghet på skolan. De gemensamma traditioner som skolan har haft under flera år har också påverkat skolans värdegrund i en positiv riktning, i synnerhet arrangemanget Hela skolan samlas. Utvärderingsgruppen vill även lyfta fram Ekensbergsskolans arbete mot kränkande behandling som har sin grund i en Likabehandlingsplan där stora delar är väl förankrade bland elever och föräldrar. Skolans ordningsregler är också framtagna på ett sätt som gjort dem väl kända hos eleverna vilket har gjort att reglerna efterlevs i stor utsträckning. Det finns en tydlig ansvarsfördelning för det åtgärdande arbetet för att motverka kränkande behandling och utvärderingsgruppen vill särskilt lyfta fram det arbete som rektor och skolpsykolog genomför i form av utredande samtal, ett arbete som förefaller mycket framgångsrikt. Att personalen tillsammans med eleverna genomfört en fysisk kartläggning av riskområden har med säkerhet påverkat elevernas trygghet i en positiv riktning. I detta sammanhang vill dock utvärderingsgruppen påtala att eleverna utrycker att det saknas vuxennärvaro på vissa områden under rasterna och eleverna tycker att det uppstår mycket tjafs där, som de skulle behöva hjälp av en vuxen att komma tillrätta med. Utvärderingsgruppen vill också påtala att likabehandlingsplanen behöver kompletteras med instruktioner kring de fem diskrimineringsgrunderna. Eleverna på Ekensbergskolan upplever att de får hjälp i sin skolsituation, både kunskaps- och relationsmässigt. Detta är enligt utvärderingsgruppen ett resultat av att personalen tycker att eleverna är viktiga, att personalen tar sig tid att lyssna på eleverna och hjälpa dem. De rutiner och dokument skolan har för arbetet med särskilt stöd är mycket funktionella och ger personalen ett bra stöd för att komma vidare när en elev har fått svårigheter. Rutinerna fyller också en viktig funktion så tillvida att de ger rektor en god överblick av det samlade behovet av särskilt stöd bland eleverna på Ekensbergsskolan vilket underlättar rektors arbete med resursfördelning. Utvärderingsgruppen vill framhålla den arbetsorganisation som inrättats inom förskoleklass till årskurs tre som en stabil bas för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Att eleverna, i början av sin skoltid, under fyra år har tillgång till samma personal är mycket uppskattat av föräldrarna och ger eleverna goda förutsättningar för sitt skolarbete. Inom detta område behöver dock fritidshemmets roll och uppdrag ytterligare förtydligas. Personalen på fritidshemmen ägnar en stor del av sin arbetstid till att bistå förskollärare och grundskollärare i arbetet med kunskapsutveckling. Det kan då saknas kraft och tid för personalen inom

10 10 (11) fritidshemmen att planera tillsammans och genomföra fritidshemmets övriga uppdrag med att erbjuda barnen en meningsfull fritid, lek och skapande, stöd i utvecklingen, social kompetens och självständighet samt kost och fysisk aktivitet. Utvärderingsgruppen har observerat att många elever är duktiga i sitt skolarbete. Lärare tar tillvara på detta och stimulerar till nya utmaningar genom att låta eleverna gå vidare mot högre kunskapsnivåer. I detta sammanhang har utvärderingsgruppen noterat att det saknas en samsyn bland lärarna och ledningen om hur detta ska fungera på ett enhetligt sätt och kunna omfatta fler ämnen. Även föräldrarna ger uttryck för att de vill att skolan tydliggör de högre kunskapsnivåerna. Detta skulle kunna ge föräldrarna en större förståelse för den stegring som sker av kunskapskraven efter årskurs fem fram mot årskurs nio. Detta område skulle kunna vara utgångspunkt för Ekensbergsskolans fortsatta utvecklingsarbete. Skolledning och personal skulle kunna diskutera hur läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot kan bli tydligare och hur de kan förverkligas. Under ledning av rektor, genom ett pedagogiskt utvecklingsarbete i didaktik, metodik och metoder, skulle skolan komma vidare i sitt arbete med att hjälpa eleverna i sin utveckling. Några frågor som skulle kunna användas som hjälp till samsyn angående målen att sträva mot är: Hur sker lärande? Varför gör vi det vi gör? Vad gör vi lika/olika? Vad ska elevernas arbete leda till? Detta arbete skulle även kunna leda till att läromedlen i undervisningen skulle få stå tillbaka så att de elevaktiva arbetssätten skulle kunna utökas och omfatta fler ämnen vilket skulle kunna hjälpa eleverna till fördjupade kunskaper. I samband med det ovanstående skulle Ekensbergsskolan ytterligare fördjupa arbetet med den pedagogiska dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling. Detta arbete är nog nödvändigt att göra relativt snart eftersom skolan snart kommer att öppna sin lärplattform, Fronter, för elever och föräldrar. Utvärderingsgruppen anser att det i dagsläget finns för stora variationer mellan de yngre och äldre eleverna och mellan enskilda lärare. Arbetet med dokumentation förefaller, genom eklöven, mer kopplat till målen för utbildningen inom årskurs ett till tre. Med nuvarande beskrivning av syftet med portfolioarbetet som grund skulle ledning och personal kunna ta fram tydliga instruktioner av vad som ska dokumenteras, när detta ska ske och hur det ska göras. På så sätt skulle arbetet med att införa lärplattformen Fronter underlättas. Utvärderingsgruppen vill i detta sammanhang framhålla att skolans arbete med de digitala tavlorna med all säkerhet kommer underlätta införandet av lärplattformen Fronter. En ytterligare möjlighet inom detta område är att revidera och förnya det pedagogiska samarbetet såväl inom skolan som mellan personalen i de tidigare och senare skolåren, men även mellan personalen på Ekensbergsskolan och personalen på Råsunda skola där merparten av Ekensbergsskolans elever fortsätter i årskurs sex. Utvärderingsgruppen vill framhålla att det ledarskap som skolans rektor utför uppfattas positivt av elever, föräldrar och personal. Rektors pedagogiska ledarskap är en viktig faktor för skolans fortsatta utvecklingsarbete. En viktigt framtida uppgift för rektor är att hålla fokus på de pedagogiska utvecklingsfrågorna, att begränsa antalet utvecklingsområden och att tidsmässigt planera utvecklingsarbetet så att personalen, eleverna och föräldrarna hinner vara delaktiga samt att utvecklingsområdena blir genomförda. I ett kortare perspektiv behöver rektor och de tre arbetslagledarna förtydliga sitt uppdrag för personalen. Det finns annars en risk för att ledningsgruppen som auktoritet inte innehar legitimitet. Utvärderingsgruppen vill också framhålla den professionella verksamhet som finns i den lilla undervisningsgruppen på Ekensbergsskolan. Lärarna är kompetenta och innehar en relevant utbildning. Dessutom genomförs vidareutbildning så att lärarna håller sig uppdaterade med

11 11 (11) den senaste forskningen, arbetssätt och metoder. Utvärderingsgruppen anser att det är en lugn och stabil lärmiljö för eleverna. 4. Slutsatser och rekommendationer 4.1 Slutsatser Utvärderingsgruppen kan konstatera att verksamheten på Ekensbergsskolan genomförs på ett professionellt och kompetent sätt. Skolan ligger mycket lång fram i sitt värdegrundarbete. Inom många avgörande områden finns det rutiner och handlingsplaner som ger verksamheten stabilitet och samsyn. Sammantaget avspeglas detta i elevernas agerande. Utvärderingsgruppen har vid besöket upplevt att det finns en känsla av sammanhang bland eleverna i Ekensbergsskolan. Eleverna genomför ett fokuserat skolarbete och vi har noterat att många elever är duktiga. Elever och personal trivs på sin skola och föräldrarna är mycket nöjda. Det är denna nöjdhet som är den stora framtida utmaningen för ledning och personal på Ekensbergsskolan. Att motivera den som är nöjd till utvecklingsarbete kan ibland vara ett arbete i motvind. 4.2 Rekommendationer Utvärderingsgruppen rekommenderar Ekensbergsskolan att utveckla följande områden: Samsyn och gemensamt agerande avseende mål att sträva mot i läroplan och kursplan. Fritidshemmens uppdrag och samarbete. Rastvakterna. 5. Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel på utvecklingsarbete som kan vara av särskilt intresse för andra enheter: Värdegrundsarbetet och arbetet att skapa stabilitet på skolan, i synnerhet arrangemanget Hela skolan samlas. För ytterligare information kontakta: Marie Wennerström: marie.wennerstrom@solna.se eller Gordana Novakovic: gordana.novakovic@solna.se Arbetssättet Utredande samtal för att få slut på kränkande behandling. För ytterligare information kontakta: Gunilla Thyni: gunilla.thyni@solna.se eller Yvonne Kurtén: yvonne.kurten@solna.se Kartläggningsarbetet av särskilt stöd. För ytterligare information kontakta: Rosie Westerholm: rosie.westerholm@solna.se eller Gunilla Thyni: gunilla.thyni@solna.se Användandet av de digitala tavlorna. För ytterligare information kontakta: Helena Larsson: helena.larsson@solna.se eller Lena Kungsman: lena.lindbergkungsman@solna.se