Skolåret i Kupol Hur ser det pedagogiska och sociala klimatet ut?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolåret 2013-2014 i Kupol Hur ser det pedagogiska och sociala klimatet ut?"

Transkript

1 Skolåret i Kupol Hur ser det pedagogiska och sociala klimatet ut?

2

3 Introduktion Forskningsprojektet Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande) bedrivs för närvarande på 98 svenska högstadieskolor. Det övergripande syftet med projektet är att undersöka det pedagogiska och sociala skolklimatets betydelse för ungas psykiska hälsa. Den här rapporten är en deskriptiv sammanställning av de första mätningar av skolklimatet som gjorts på de medverkande skolorna under höstterminen 2013 och vårterminen Rapporten beskriver hur olika delar av skolklimatet varierar överlag och mellan grupper av skolor med olika organisatoriska egenskaper. Rapporten har sammanställts av Hanna Hultin, Lovisa Wiklund, Zangin Zeebari och Jia Zhou. 1/34

4 Innehåll Introduktion... 1 Innehåll... 2 Det pedagogiska och sociala klimatet i skolan... 3 Mätinstrumentet PESOK... 3 Elevfaktorer... 4 Lärarfaktorer... 4 Metod... 5 Datainsamling... 5 Tolkning av PESOK-resultat... 5 Deskriptiv statistik... 6 Statistiska analyser... 7 Statistisk signifikans... 7 Resultat... 8 De deltagande skolorna... 8 Pedagogiskt och socialt klimat i Kupolskolorna Överensstämmelsen mellan elevers och lärares skattningar av skolans klimat Resultat från elevenkäten Det sociala och pedagogiska skolklimatet enligt eleverna Resultat från lärarenkäten Det sociala och pedagogiska skolklimatet enligt lärarna Avslutande reflektioner Appendix 1. Sammantaget medelvärde och standardavvikelse för samtliga påståenden i ElevPESOK Appendix 2. Sammantaget medelvärde och standardavvikelse för samtliga påståenden i LärarPESOK Referenser Kontaktuppgifter /34

5 Det pedagogiska och sociala klimatet i skolan Skolan är en viktig miljö under uppväxttiden där stora delar av ungas lärande och socialisering sker. Vad som påverkar elevers studieresultat och sociala anpassning är några av huvudfrågorna inom skolforskningen. Från att ha fokuserat mycket på betydelsen av elevernas individuella faktorer, till exempel socioekonomisk bakgrund, har man sedan 70-talet kunnat påvisa att skolklimatet i de enskilda skolorna kan förklara skillnader mellan elevers sociala anpassning och skolresultat.(1-5) Lennart Grosin (6, 7) har sammanfattat viktiga aspekter av skolmiljön i ett svenskt mätinstrument kallat PESOK (Pedagogiskt och Socialt Klimat), vilket används i Kupol. Grosin (6) menar att det pedagogiska och sociala klimatet i en skola bör ses som ett resultat av djupt liggande normer och värderingar hos rektor, skolledningen och lärarna och hur dessa kommer i uttryck i olika handlingsmönster gentemot elever, kolleger och föräldrar. Elevers prestationer, normer och uppförande i skolan formas när de genom de vuxnas handlingsmönster blir medvetna om deras grundläggande värderingar och förväntningar. På så sätt antas skolans PESOK ha betydelse för elevers studieresultat.(6) Det teoretiska resonemanget kan illustreras med ett exempel från en studie som gjordes på högstadieskolor där bland annat andelen lektioner som avslutades före utsatt tid mättes.(3) I studien kunde det påvisas ett negativt samband mellan andelen för tidigt avslutade lektioner och elevernas prestationer och uppförande. Ju större andel för tidigt avslutade lektioner desto sämre var elevernas prestationer och uppförande.(3) Grosin (8) menar att det inte är rimligt att tolka resultaten som att det är av avgörande betydelse för elevernas studieresultat att arbeta lektionen ut. Mer troligt handlar det om att lärarna genom att hålla fast vid lektionstiderna förmedlar budskapet att de prioriterar kunskapsmålen och att alla har förutsättningar att uppnå dessa mål. De grundläggande budskapen antas således ha en viktig påverkan på elevers arbete och förhållningssätt och dessa budskap syftar instrumentet PESOK att fånga upp. (8) Mätinstrumentet PESOK Instrumentet PESOK är baserat på de aspekter man i den samlade forskningen funnit särskilt kännetecknande för framgångsrika skolor, de kan sammanfattas i följande punkter: Ett tydligt och demokratiskt men kraftfullt ledarskap från rektors sida som framför allt inriktas på skolans kunskapsmål. Att lärarna görs delaktiga i utformandet av skolans kultur och struktur. Samarbete mellan lärare om mål och innehåll i undervisning och fostran. Höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat. Uppmuntran och belöning för bra arbete. Koncentration till ett begränsat antal teman under lektionerna. Flexibilitet med avseende på undervisningsmetoder. Interaktiv klassundervisning tillsammans med individualisering där hänsyn tas till elevers behov och kunskapsnivå. Tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan. Ordning och reda samt bestämda men måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande. Positivt intresse för eleverna från lärarnas sida. 3/34

6 Lärare som uppträder som förebilder och auktoriteter. Regelbunden utvärdering. Samarbete med föräldrar rörande den enskilde eleven. Dessa aspekter kan delas in i de tre huvudområden som PESOK består av: rektors pedagogiska ledarskap, rektors och övrig personals uppfattning om skolans mål och normer, samt organisation och regler som styr hur olika grupper i skolan påverkar varandra.(6) PESOK mäts genom att både lärare och elever får ta ställning till ett antal påståenden i en enkät som återspeglar de ovan nämnda områdena. Svaren sammanställs sedan på skolnivå. PESOK har tidigare använts i några svenska studier.(6, 7, 9) Inom ramen för Kupol används dock nya versioner av PESOK-formulären, som omarbetats och reducerats efter djupgående psykometriska analyser. Formuläret till elever består av 53 påståenden, det till lärarna av 67. Dessa grupperas efter område i åtta, respektive elva faktorer: Elevfaktorer 1. Förväntningar (t.ex. I den här skolan förväntar sig lärarna att vi elever skall få minst godkänt i alla ämnen.). 2. Uppfattning om lärarnormer (t.ex. I den här skolan verkar alla lärare bry sig om alla elever.). 3. Lärares stöd (t.ex. Om det är något man inte förstått kan man vara nästan säker på att få hjälp av läraren direkt på lektionen.). 4. Undervisningen (t.ex. På de flesta lektioner ställer lärarna frågor eller ger oss problem som gör att man verkligen får tänka själv för att kunna svara.). 5. Elevmedverkan (t.ex. Vi elever är med och diskuterar sådant som ordningsregler och miljön i skolan.). 6. Miljön i skolan (t.ex. Det finns bra lokaler som vi elever kan utnyttja på raster och håltimmar.). 7. Skola hem (t.ex. Mina föräldrar får ofta reda på hur det går för mig i skolan genom lärare som kontaktar dem.). 8. Skolledningen (t.ex. Jag ser vår rektor eller biträdande rektor nästan varje dag i skolan.). Lärarfaktorer 1. Förväntningar (t.ex. Rektorn uttrycker höga krav och förväntningar på alla elevers studieresultat.). 2. Enhetlighet inom kollegiet om förväntningar och krav (t.ex. Det råder stor överensstämmelse mellan lärarna om skolans mål.). 3. Elevfokuserat arbetssätt (t.ex. De sociala relationerna mellan lärare och elever är goda.). 4. Grundläggande antaganden (t.ex. Det är en grundinställning på skolan att det är undervisningens kvalitet som bestämmer den enskilde elevens resultat, inte elevens hemförhållanden och/eller intellektuella grundkapacitet.). 5. Skolans aktivitet gentemot hemmen (t.ex. Föräldrarna underrättas alltid om lärarna tycker att deras barn uppför sig illa i skolan.). 6. Lärarsamverkan och samarbete (t.ex. Jag har stöd av mina kollegor i arbetet med att välja innehåll och metoder i undervisningen.). 7. Lärares självtillit och utveckling (t.ex. De flesta lärarna i den här skolan har gott självförtroende som pedagoger.). 4/34

7 8. Undervisning (t.ex. Eleverna måste klara grundläggande kunskaper och färdigheter innan de får gå vidare till nästa undervisningsmoment.). 9. Utvärdering (t.ex. Regelbunden utvärdering av elevernas resultat ligger till grund för planeringen av undervisningen.). 10. Rektor pedagogiskt ledarskap (t.ex. I den här skolan är det rektor som tar det yttersta ansvaret för undervisningskvalitén.). 11. Skolledningen (t.ex. I den här skolan finns det alltid någon från skolledningen som är tillgänglig för att diskutera och ge handledning i hur man kan lösa konflikter med elever.). Metod Datainsamling På samtliga deltagande skolor har eleverna i årskurs nio samt all undervisande personal inbjudits att besvara PESOK. Data från elevenkäten finns tillgänglig för samtliga skolor. För analyserna av lärarenkäterna används data från 80 skolor eftersom svarsfrekvensen på 18 skolor bedömdes vara för låg(<50%) för att på ett säkert sätt kunna spegla skolklimatet. Svarsfrekvensen för elever och lärare varierar mycket mellan skolorna, men i genomsnitt har 85 procent av eleverna och 68 procent av lärarna besvarat enkäten. Uppgifter om olika organisatoriska egenskaper hos skolorna: huvudmannaskap, antalet elever, andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen, samt lärartäthet har hämtats från Skolverkets databas SIRIS (Skolverkets Internetbaserade Resultat- och KvalitetsInformationsSystem). Det är viktigt att notera att uppgifterna för en enskild skola baseras på den skolenhet som högstadieklasserna ingår i, vilket kan vara allt från en F-9-enhet till en enhet som endast innefattar årskurserna sju till nio. När man har analyserat dessa uppgifter i relation till lärarnas svarsfrekvens i PESOK noterades inga nämnvärda samband. Tolkning av PESOK-resultat För varje påstående i enkäten väljer lärare och elever mellan fem svarsalternativ som går mellan stämmer inte alls, stämmer dåligt, stämmer ungefär, stämmer precis, samt vet ej. Alla svarsalternativ förutom vet ej kodas om till numeriska värden där stämmer inte alls får det lägsta värdet 1 och stämmer precis får det högsta värdet 4. Medelvärden beräknas sedan för varje enskilt påstående och för varje faktor. Faktormedelvärdena bedöms enligt en kategorisk skala där värden mellan anses som låga, som medelhöga och värden över 3.05 som höga. Det matematiska medelvärdet för den fyrgradiga skalan är 2.5, men enligt Grosin (8) vore det fel att hävda att det värdet avspeglar ett bra skolklimat. Värdet 3: stämmer ungefär kan knappast heller sägas vara särskilt starkt. Detta innebär att man inte bör nöja sig med värden som ligger på eller strax över 2.5. Det betyder att ett påstående där många svarat Stämmer ungefär kan få ett medelvärde som betraktas som lågt. Låga faktormedelvärden signalerar områden som skolan särskilt bör uppmärksamma i sitt fortsatta utvecklingsarbete. I varje skolas klimatprofil finns det starkare och svagare sidor och det är viktigt att ha i åtanke att varje påstående behandlar en del i en sammanhängande helhet. 5/34

8 Deskriptiv statistik I resultatdelen används olika typer av deskriptiv statistik för att illustrera och sammanfatta data: Medelvärde genomsnittligt värde för ett urval eller en population. Standardavvikelse - hur mycket värdena i en population avviker från medelvärdet. Om många värden ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg, medan värden som är spridda långt över och under medelvärdet ger en hög standardavvikelse. Kvartiler - delar upp data i fyra lika stora delar. Undre kvartilen (Q1): 25 % av alla värden är mindre än Q1 Andra kvartilen (Q2): medianen Tredje kvartilen (Q3): 25 % av alla värden är större än Q3. Kvartilavståndet (IQR) anger inom vilket avstånd de 50 % mittersta observationerna ligger (Q3-Q1). Lådagram/Box plot Figur 1: Enkel förklaring av ett lådagram Om enstaka värden är väldigt mycket större eller mindre än resten av värdena brukar man rita dessa som outliers. Det betyder att man låter staketen i lådagrammet bara gå ut till maximalt 1,5 lådbredder (= 1,5 kvartilavstånd) från lådans kanter. Värden bortanför dessa gränser ritas som cirklar. 6/34

9 Statistiska analyser I rapporten presenteras de sammanlagda PESOK-värdena för de deltagande skolorna, samt utifrån de olika faktorerna som påståendena är indelade i. Vi har analyserat faktormedelvärden och de påståendena som ingår i faktorerna och hur dessa varierar mellan skolor med olika skolkaraktäristika (huvudmannaskap, skolstorlek, lärartäthet och andel lärare med pedagogisk högskoleexamen). För att studera hur PESOK varierar mellan och inom skolor har vi använt ett antal olika analysmetoder. Flernivåanalys I denna undersökning analyseras data med en hierarkisk struktur, till exempel elever besvarar enkäter (nivå1), men flera elever tillhör samma skola (nivå 2). Flernivåanalys används för att få en övergripande bild av skolklimatet för alla deltagande skolor och samtidigt ta hänsyn till variationer mellan elever inom samma skola såväl som mellan skolorna. Cohens kappa-koefficient Kappa-koefficienten används för att jämföra hur väl bedömningar av skolans sociala och pedagogisk miljö stämmer överens mellan lärare och elever. Måttet varierar mellan noll och ett. Ju högre Kappa-koefficienten är desto starkare stämmer bedömningarna överens. Kappa-koefficienten beräknas genom att skolmedelvärdena för vart och ett av påståendena i elevenkäten summeras. På samma sätt summeras alla medelvärden för påståendena i lärarenkäten. Resultaten blir en total elevpesok-poäng som kan sträcka sig från 53 till 212 och en motsvarande skala för lärarpesok som kan sträcka sig från 66 till 264. Skolornas totalpoäng rankas och delas upp i fyra kvartiler, vilka sedan jämförs. Variansanalys Variansanalys (ANOVA) används för att pröva om skillnaderna mellan grupper av skolor avseende en PESOK-faktors medelvärde är statistiskt signifikanta. Multivariat variansanalys (MANOVA) användes för att göra en övergripande prövning om skillnader i allas faktorers medelvärde är signifikanta mellan skolor med olika karaktäristika. Statistisk signifikans I lådagrammen anges det så kallade p-värdet, som är en grov indikator på sannolikheten att de skillnader i PESOK mellan de grupper av skolor som visas beror på slumpen. Ett lågt p-värde indikerar att data inte stödjer hypotesen om att inga skillnader mellan grupperna av skolor existerar.(10) I rapporten diskuteras och presenteras endast skillnader där p-värdet är <=0.05. P-värdet i sig anger dock inte om skillnaden är tillräcklig stor för att vara teoretiskt eller praktiskt meningsfull.(11) 7/34

10 Resultat De deltagande skolorna Totalt deltog 98 skolor i Kupolstudien under läsåret Samtliga skolor innefattar årskurserna sju, åtta och nio, har ett medelantal om 20 eller fler elever per årskurs, samt är belägna i något av länen Stockholm, Uppsala, Södermanland, Örebro, Gävleborg, Värmland, Jönköping eller Västmanland. Flest skolor finns representerade från Stockholms län med 47 stycken (Figur 2). Från Västmanland, Uppsala, Jönköping och Södermanland deltar åtta skolor från respektive län. Från Gävleborg och Örebro är det sju skolor per län och i Värmland deltar fem skolor. Av de 98 skolor som deltar i studien är 60 stycken kommunala skolor och 38 är friskolor, det vill säga en fördelning om ungefär 60/40. Den motsvarande fördelningen för hela landet är något mer ojämn, 70 procent är kommunala och 30 procent är friskolor Kommunal Fristående Figur 2: Antal skolor i Kupol, fördelat över län och huvudman. Det är övervägande stora skolor som deltar i studien. Totalt klassas 65 skolor som stora och 33 som små skolor. Att det är färre små skolor beror delvis på minimikravet för deltagande om i snitt minst 20 elever per årskurs. Skolornas storlek kategoriseras baserat på antalet elever i skolan. Avgörande om skolan betraktas som liten är om antalet elever understiger 287 vilket är medianen för samtliga grundskolor i Sverige. Kompetensstrukturen på skolorna mäts genom andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen (vilken beräknas: Totalt antal lärare med pedagogisk högskoleexamen som undervisar på skolenheten, omräknat till heltidstjänster/totalt antal lärare på skolenheten omräknat till heltidstjänster). Denna varierar mellan olika skolor i landet. Enligt uppgifter från Skolverket är genomsnittet för andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i svensk grundskola 84 procent. Bland Kupolskolorna varierar det mellan procent. På 38 av skolorna har mer än 84 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen och på 58 skolor är andelen lägre än riksgenomsnittet. 8/34

11 De kommunala skolorna i Kupol har generellt en högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen än friskolorna (se Figur 3). Figur 3: Lådagram över andel lärare med pedagogisk högskoleexamen för kommunala och fristående skolor. Lärartätheten på en skola är ett mått på hur många elever det går per lärare (omräknat i heltidslärartjänster). Genomsnittet i landets grundskolor är 12 elever per lärare. I Kupol har 63 skolor lägre lärartäthet än riksgenomsnittet (med andra ord fler än 12 elever/lärare). Uppgift saknas från en skola. Figur 4 visar att det inte finns några stora skillnader mellan fristående och kommunala skolor avseende lärartätheten. Det kan dock noteras att tre kommunala skolor är s.k. outliers och har betydligt lägre lärartäthet än övriga deltagande skolor. Figur 5 visar variationen i lärartäthet mellan skolorna uppdelat på län. Störst är spridningen bland skolorna i Stockholm, där både skolor med hög och låg lärartäthet finns representerade. 9/34

12 Figur 4: Lådagram över antal elever per lärare efter kommunala och fristående skolor. Figur 5: Lådagram över antal elever per lärare efter län. 10/34

13 Pedagogiskt och socialt klimat i Kupolskolorna Totalpoängen för ElevPESOK, som teoretiskt kan variera mellan 53 och 212 poäng, varierade för skolorna i studien mellan 137,7 och 181,0. De 25 % av skolorna med högst totalpoäng hade 162,6 poäng eller högre. Totalpoängen för lärarpesok som kan variera mellan 66 och 264, varierade i detta material mellan 184,2 och 241,0. De 25 % av skolorna som hade högst poäng hade 219,0 poäng eller högre. I appendix 1 och 2 redovisas sammanlagda medelvärden och standardavvikelser för varje påstående i ElevPESOK respektive LärarPESOK. Överensstämmelsen mellan elevers och lärares skattningar av skolans klimat Den generella överrensstämmelsen mellan totalvärdena på elevpesok respektive lärarpesok på skolorna var 0.26, vilket kan anses vara lågt. Trots att de två PESOK-formulären båda är avseedda att mäta skolans pedagogiska och sociala klimat och skall användas ihop, så inkluderar de olika aspekter av det pedagogiska och sociala skolklimatet. Den låga generella överrensstämmelsen är därför inte överraskande och tyder på att instrumentens resultat bör studeras separat. Resultat från elevenkäten 1. Förväntningar på elever studieresultat och uppförande Faktorn Förväntningar innefattar påståenden som handlar om hur eleverna uppfattar lärarnas förväntningar på dem, både avseende skolresultat och uppförande. Överlag är medelvärdena för påståendena inom faktorn Förväntningar höga. Det finns dock skillnader mellan fristående skolor och kommunala skolor, samt mellan små och stora skolor i de sammanlagda resultaten för faktorn. Figur 6: Boxplot över medelvärden för faktorn Förväntningar, för fristående respektive kommunala skolor. 11/34

14 Figur 7: Boxplot över medelvärden för faktorn Förväntningar, för stora respektive små skolor. Figur 6 visar att de fristående skolorna generellt har högre medelvärde för faktorn Förväntningar. De övergripande resultaten kan illustreras av påstående 2 och 3 där medelvärdena är högre på friskolor, vilket tyder på att eleverna på de skolorna i högre grad håller med om påståendena: I den här skolan förväntar sig lärarna att vi elever skall få minst godkänt i alla ämnen, och Mina lärare tror säkert att jag kan klara att komma in på ett nationellt program (treårigt högskole- eller yrkesförberedande program) på gymnasiet om jag bara vill. Figur 7 visar att små skolor har högre övergripande värden på faktorn än stora skolor. Detta märks bland annat genom att elever på små skolor i högre grad håller med om påståendet: Jag känner att nästan alla mina lärare verkligen tror att jag kan klara läxförhör och prov och få bra betyg om jag vill. 2. Uppfattning om lärarnormer Medelvärdena för påståendena i faktorn Uppfattning om lärarnormer varierar relativt mycket. Det finns inga skillnader i de övergripande resultaten för faktorn mellan skolor med de olika studerade organisatoriska egenskaperna. 3. Upplevt stöd från lärare Inte heller de sammantagna resultaten för faktorn Lärares stöd skiljer sig åt mellan skolor med olika storlek, huvudman, kompetensstruktur eller lärartäthet. 12/34

15 4. Upplevd kvalitet på undervisningen De sammantagna resultaten för faktorn Undervisningen visar att det finns skillnader mellan fristående skolor och kommunala skolor. Även för denna faktor har fristående skolor högre övergripande värden för faktorn än kommunala skolor. För tre av påståendena inom faktorn skiljer sig medelvärdena tydligt mellan friskolor och kommunala skolor. Påståendena är: 22. De flesta av mina lärare har nästan alltid intressant undervisning, 23. På de flesta lektioner ställer lärarna frågor eller ger oss problem som gör att man verkligen får tänka själv för att kunna svara, och 28. I nästan alla ämnen får vi göra egna arbeten där vi får söka fakta själva. 5. Elevmedverkan För de tre påståenden som ingår i faktorn Elevmedverkan är medelvärdena överlag låga för många skolor. Det finns inga skillnader i resultaten mellan grupper av skolor med de olika studerade egenskaperna. 6. Miljön i skolan De sammanlagda resultaten för faktorn Miljön i skolan visar inte några skillnader mellan skolor med olika huvudman, lärartäthet, storlek eller kompetensstruktur. 7. Relation mellan Skola och hemmet De sammantagna resultaten för faktorn Skola-hem visar att det finns skillnader mellan grupper av skolor både med avseende på huvudman och med avseende på skolstorlek. Figur 8: Lådagram över medelvärden för faktorn Skola-Hem, för friskolor och kommunala skolor. 13/34

16 Figur 9: Lådagram över medelvärden för faktorn Skola-Hem, för stora och små skolor. Figur 8 och 9 visar att medelvärdena är generellt högre på fristående skolor och på små skolor. Samtliga påståenden som faktorn består av har högre medelvärden på små skolor än på stora skolor. För påståendena 43, 44 och 47 är medelvärdena på friskolorna generellt högre än på de kommunala skolorna. Påståendena är: Mina föräldrar får ofta reda på hur det går för mig i skolan genom lärare som kontaktar dem, Om jag skulle bråka eller uppföra mig illa i skolan skulle mina föräldrar säkert snabbt få reda på det och Mina föräldrar får ofta reda på vad som händer i skolan. 8. Upplevd närvaro och engagemang hos skolledningen Faktorn består av följande påståenden: 48. Vår rektor och/eller biträdande rektor verkar väldigt intresserade av hur mycket vi lär oss i skolan, 49. Vår rektor och/eller biträdande rektor verkar väldigt intresserade av ordning och arbetsro under lektionerna, 50. Jag ser vår rektor eller biträdande rektor nästan varje dag i skolan, 51. Vår biträdande rektor känner igen eleverna i vår skola, 52. Någon från skolledningen eller andra lärare brukar komma på besök på våra lektioner för att se vad vi gör och 53. Vår rektor verkar intresserad av oss elever. Analyserna visar att eleverna på skolorna tenderar att svara samstämmigt på dessa påståenden och att svaren varierar mycket mellan skolorna. De sammantagna resultaten visar att fristående skolor har högre medelvärden för faktorn än kommunala skolor. 14/34

17 Figur 10: Lådagram över medelvärden för faktorn Skolledningen, för fristående och kommunala skolor. På frågorna är medelvärdena högre på friskolorna, det vill säga att eleverna på friskolorna i högre grad instämmer i påståendena. I övrigt finns inga skillnader mellan skolor med avseende på storlek, lärartäthet, eller kompetensstruktur. Det sociala och pedagogiska skolklimatet enligt eleverna När de 53 påståendena i elevenkäten analyseras tillsammans visar resultaten att det finns övergripande skillnader i det pedagogiska och sociala klimatet mellan Kupol-skolor med fristående och Kupol-skolor med kommunal huvudman. Övriga skolegenskaper (storlek, lärartäthet och kompetensstruktur) samvarierade inte med det totala skolklimatet mätt med elevdata. 15/34

18 Resultat från lärarenkäten 1. Förväntningar Faktorn förväntningar innefattar påståenden om rektors och lärarnas förväntningar på elevernas uppförande och studieresultat. Medelvärdena för de påståenden som ingår i faktorn är överlag höga på många skolor, men de sammantagna resultaten visar högre medelvärde för fristående än för kommunala skolor (Figur 11). Figur 11: Lådagram över medelvärden i faktorn Förväntningar, för fristående och kommunala skolor. De generella resultaten för faktorn kan illustreras av att lärare på friskolor i högre grad än lärarna på kommunala skolor instämmer i påståendena: 2. Grundinställningen hos de vuxna i skolan är att alla elever egentligen har kapacitet nog att klara uppnåendemål vad gäller bas- och ämneskunskaper, 3. Rektorns krav och förväntningar på elevernas uppförande i skolan är högt ställda, samt 4. De vuxnas i skolan förväntningar på elevernas uppförande är högt ställda. 2. Enighet inom lärarkollegiet om principer och krav De sammantagna resultaten för faktorn Enighet inom kollegiet om principer och krav visar på skillnader mellan fristående och kommunala skolor (Figur 12). 16/34

19 Figur 12: Lådagram över medelvärden för faktorn Enighet inom kollegiet om principer och krav, mellan fristående och kommunala skolor. Påståendena 5, 7, 8, och (se appendix 1), har högre medelvärden på fristående skolor. Dessa påståenden handlar om hur eniga personal och skolledning är om målen och i vilken grad de som initialt är kritiska till ett beslut ändå rättar sig efter det. 3. Elevfokuserat arbetssätt Resultaten inom faktorn visar på höga medelvärden för många skolor men även här har de fristående skolorna generellt högre medelvärden än de kommunala skolorna (Figur 13). 17/34

20 Figur 13: Lådagram över medelvärden för faktorn Elevfokuserat arbetssätt, för fristående och kommunala skolor. Ett antal påståenden har högre medelvärden på de fristående skolorna i studien. Dessa påståenden är: 15. De sociala relationerna mellan lärare och elever är goda, 16. Det är en uttalad policy på skolan att lärarna skall uppträda respektfullt gentemot eleverna, 17. Det är en uttalad policy på skolan att stimulera eleverna att ta ansvar för sina studier, 18. Eleverna bedriver många aktiviteter i skolan som de själva initierat, samt 19. Lärarna i den här skolan ger sig tid med eleverna också när de vill ta upp och prata om annat än det som rör undervisningen. 4. Grundläggande antaganden om elevers skolresultat Även inom faktorn Grundläggande antaganden kan man se att påståendena får höga medelvärden från många skolor, men att övergripande skillnader finns mellan de fristående och de kommunala skolorna (se Figur 14), samt med avseende på lärartäthet. 18/34

21 Figur 14: Lådagram över medelvärden för faktorn Grundläggande antaganden, för fristående och kommunala skolor. Fristående skolor har högre medelvärde för påståendena 21. Det är en grundinställning på skolan att det är undervisningens kvalitet som bestämmer den enskilde elevens resultat, inte elevens hemförhållanden och/eller intellektuella grundkapacitet och 23. Det är en grundinställning på skolan att elever kan lära sig det de behöver i skolan även om de har hemförhållanden som är ogynnsamma för skolarbetet. Resultaten visar även att skolor med lägre lärartäthet har högre medelvärden för dessa påståenden. 5. Skolans aktivitet gentemot hemmen Resultaten visar att många skolor har höga medelvärden på flertalet av påståendena i faktorn Skolans aktivitet gentemot hemmen, men att ett påstående sticker ut: Majoriteten av föräldrarna deltar i föräldramöten. Påståendet har ett relativt lågt generellt medelvärde och man kan se att lärarna inom en och samma skola svarar ganska lika. Istället finns stora skillnader mellan skolor. De sammanlagda resultaten för faktorn visar att skillnader finns med avseende på huvudmannaskap och lärartäthet. 19/34

22 Figur 15: Lådagram över medelvärden för faktorn Skolans aktivitet gentemot hemmen, för fristående och kommunala skolor. I Figur 15 syns att fristående skolor generellt har högre medelvärde på faktorn Skolans aktivitet gentemot hemmen. Detta kan illustreras med fyra påståenden som har högre medelvärden på fristående skolor än på kommunala skolor: 25. Det är en del av den här skolans policy att ge föräldrarna information om på vilket sätt de kan stödja sina barns skolarbete, 26. Föräldrarna underrättas alltid om lärarna tycker att deras barn uppför sig illa i skolan, 27. Genom skolans försorg har föräldrarna goda kunskaper om de krav och förväntningar på eleverna som ställs i skolan, samt 29. Det är en uttalad policy på skolan att diskutera åtgärdsprogram med föräldrar vars barn riskerar att inte nå kunskapsmålen. Påstående 25 och 28 har även högre medelvärden på skolor med lägre lärartäthet. 6. Lärarsamverkan och samarbete De övergripande resultaten för faktorn Lärarsamverkan och samarbete visar att skillnader finns mellan skolor, både med avseende på huvudmannaskap och med avseende på lärartäthet. 20/34

23 Figur 16: Lådagram över medelvärden i faktorn Lärarsamverkan och samarbete, för fristående och kommunala skolor. Även för denna faktor har de fristående skolorna generellt högre faktormedelvärde än de kommunala skolorna (Figur 16). Detta kan illustreras av att lärare på de fristående skolorna i högre grad instämmer i påståendena och 34 (se appendix 2), vilka handlar om hurivida de konferenser som hålls är väl använd tid, samt huruvida man får stöd från kollegor i att lösa ordningsproblem eller problem med undervisningen. Ett antal påståenden har högre medelvärden ju lägre lärartätheten är. Dessa handlar om man känner stöd av kollegorna att välja innehåll i undervisningen, om förekomsten av utvärdering och observation av lärarnas arbete och om man samarbetar runt att formulera kravnivåer för undervisning och kunskapsbedömning. 7. Lärares självtillit och utveckling Resultaten visar på övergripande skillnader mellan fristående skolor och kommunala skolor, samt med avseende på lärartäthet. 21/34

24 Figur 17: Lådagram över medelvärden i faktorn Lärares självtillit och utveckling för fristående och kommunala skolor. Figur 17 visar än en gång högre faktormedelvärden för fristående skolor. Detta är ett resultat av att lärare på fristående skolor instämmer i högre grad än lärare på kommunala skolor i samtliga påståenden som ingår i faktorn. Dessa påståenden berör både entusiasm inför arbetet och känslan av att utvecklas som pedagog, men också om huruvida lärarna på den skola man undervisar har gott självförtroende inom olika delar av arbetet. Resultaten visar även att lärare på skolor med låg lärartäthet instämmer i högre grad i påståendet att de känner att de utvecklas som pedagoger på skolan. 8. Synen på undervisningen De påståenden som ingår i faktorn Undervisning berör lärarnas åsikter om undervisningen i stort på skolan, inte bara den egna undervisningen, om det finns en ambition att undervisningen ska stimulera problemlösning och kreativt tänkande, men också i vilken grad elevernas arbeten visas upp och i vilken grad man arbetar för och lyckas få eleverna att klara grundläggande färdigheter. Faktormedelvärdena är generellt högre på fristående skolor, skolor med låg lärartäthet och Stockholmsskolor. De övergripande resultaten kan illustreras av att samtliga påståenden som ingår i faktorn har högre medelvärden på de fristående skolorna. Påståendena som handlar om ambitionen att bedriva intellektuellt stimulerande undervisning och om fokus på grundläggande färdigheter i undervisningen, har högre medelvärde på skolor med lägre lärartäthet. Skolor som ligger i Stockholms län har ett högre medelvärde på påståendena 46 och (se appendix 2). 22/34

25 9. Utvärdering av elever skolresultat Faktorn Utvärdering består av två påståenden: Regelbunden utvärdering av elevernas resultat ligger till grund för planeringen av undervisningen, och I den här skolan är utvärderingen ett viktigt instrument i strävan att eleverna skall nå kunskapsmålen. Lärare på friskolor och på skolor med lägre lärartäthet instämmer i högre grad i dessa påståenden. 10. Rektors pedagogiska ledarskap Faktorn Rektors pedagogiska ledarskap innefattar många påståenden där det finns stora skillnader mellan skolor. De sammanlagda resultaten för faktorn visar på skillnader mellan fristående och kommunala skolor, men också med avseende på andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Fristående skolor har generellt högre faktormedelvärde än kommunala skolor, vilket märks för påståenden som handlar om rektors ansvar för utbildningskvalitén, dennes prioritering av pedagogisk verksamhet, men också rektors stöd till lärare, tillgänglighet för diskussion och feedback rörande lärarnas arbete och utveckling. De generellt högre faktormedelvärdena på skolor med låg andel lärare med pedagogisk högskoleexamen visar sig i påståendena (se appendix 2). 11. Skolledningens stöd Faktorn Skolledningen består av påståenden som handlar om skolledningens stöd till lärarna i undervisningsarbetet, men också gällande ordning i klassen och hantering av konflikter med elever. Lärare på friskolor och på skolor med låg andel lärare med pedagogisk högskoleexamen instämmer i högre grad i samtliga dessa påståenden (se Figur 18 och 19). 23/34

26 Figur 18: Lådagram över medelvärden för faktorn Skolledningen, för fristående och kommunala skolor. Figur 19: Lådagram över medelvärden för faktorn Skolledningen, för skolor med låg respektive hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. 24/34

27 Det sociala och pedagogiska skolklimatet enligt lärarna När samtliga påståenden från lärarenkäten analyseras tillsammans visar resultaten på övergripande skillnader mellan grupper av skolor med avseende på både huvudmannaskap och län. Avslutande reflektioner Den här rapporten beskriver hur mätningarna av det pedagogiska och sociala skolklimatet varierar mellan skolor som deltar i Kupol-studien under skolåret Det är viktigt att notera att dessa resultat inte kan generaliseras till svenska högstadieskolor i stort. Enligt mätinstrumentet PESOK finns det stora variationer i det pedagogiska och sociala klimatet mellan olika skolor i Kupol. Övergripande skillnader finns mellan fristående och kommunala skolor i både lärarnas och niondeklassarnas upplevelser av skolklimatet. Trots att den absoluta skillnaden i medelvärden mellan fristående och kommunala skolor är ganska liten, är det återkommande mönstret att friskolorna har högre värden än de kommunala skolorna intressant i sig. Detta gäller framförallt de delar av skolklimatet som berör rektors och skolledningens arbete, kommunikationen mellan skolan och hemmet, samt vissa delar av faktorerna som berör undervisningen. I lärarnas skattning av skolklimatet finns också övergripande skillnader mellan skolor med avseende på vilket län skolan ligger i. Analyserna som ligger till grund för resultaten som presenteras här är inte multivariata, det vill säga skillnaderna i PESOK-resultaten mellan till exempel fristående och kommunala skolor tar inte samtidigt hänsyn till andra faktorer som exempelvis skolans storlek eller lärartäthet. I vissa fall kan man anta att resultat som redovisas gällande samvariationen mellan till exempel andelen med pedagogisk högskoleexamen och vissa aspekter av skolklimatet kan hänga samman med att denna andel skiljer sig åt mellan fristående och kommunala skolor. Urvalet av friskolor respektive kommunala skolor kan också påverka de rapporterade resultaten om till exempel friskolor med gynnande skolklimat har en tendens att delta i studien i större utstäckning, och tvärtom händer i de kommunala skolorna. En tredje faktor att beakta är elevsammansättningen. Mer djupgående analyser av förhållandet mellan olika skolegenskaper och skolklimat, där vi kommer att hantera en del av de osäkerheter som beskrivs ovan, kommer att ske fortlöpande under studiens gång. Utöver detta kommer vi att studera om och i så fall hur skolklimatet samvarierar med elevernas hälsa och välmående, samt hur skolklimatets utveckling över tid ser ut. 25/34

28 Appendix 1. Sammantaget medelvärde och standardavvikelse för samtliga påståenden i ElevPESOK Medelvärde för samtliga skolor Standardavvikelse 1. Jag känner att nästan alla mina lärare verkligen tror att jag 3,42 0,02 kan klara läxförhör och prov och få bra betyg om jag vill. 2. I den här skolan förväntar sig lärarna att vi elever skall få 3,56 0,01 minst godkänt i alla ämnen. 3. Mina lärare tror säkert att jag kan klara att komma in på ett 3,63 0,01 nationellt program (treårigt högskole- eller yrkesförberedande program) på gymnasiet om jag bara vill. 4. Mina lärare anser att det är självklart att det skall vara lugn 3,39 0,02 och ro under lektionerna. 5. Nästan alla mina lärare får oss att jobba mycket med 3,02 0,02 skolarbetet. 6. Mina lärare verkar trivas väldigt bra med sitt jobb. 3,17 0,03 7. Lärarna i den här skolan verkar tycka att undervisningen är 3,50 0,02 väldigt viktig. 8. I den här skolan verkar alla lärare bry sig om alla elever. 2,97 0,03 9. Lärarna i skolan kommer alltid i tid till lektionerna. 2,72 0, Lärarna verkar tycka att varje undervisningsminut är viktigt. 3,14 0, Alla lärare har samma ordningsregler. 2,53 0, Lärarna ser till att det är lugn och ro i klassrummet. 2,84 0, Lärarna i skolan har respekt för eleverna. 3,07 0, Stämningen mellan lärarna verkar vara bra. 3,43 0, Alla mina lärare verkar intresserade av mig som person. 2,78 0, Den här skolan är verkligen ok. 3,20 0, Om man börjar plugga mer märker lärarna det direkt. 3,00 0, Om det är något man inte förstått kan man vara nästan 2,98 0,02 säker på att få hjälp av läraren direkt på lektionen. 19. Om det är något jag inte förstått under en lektion eller när 3,17 0,02 jag jobbar hemma kan jag alltid fråga min lärare även när det inte är lektionstimme. 20. Jag hinner nästan alltid med det jag skall under lektionerna. 2,94 0, Om jag vill prata med lärare om annat än det som rör 3,15 0,03 undervisningen och skolan så ställer de upp. 22. De flesta av mina lärare har nästan alltid intressant 2,60 0,02 undervisning. 23. På de flesta lektioner ställer lärarna frågor eller ger oss 2,97 0,02 problem som gör att man verkligen får tänka själv för att kunna svara. 24. Det är oftast roligt att lära sig nya saker i skolan. 2,79 0,02 26/34

29 Medelvärde för samtliga skolor Standardavvikelse 25. Undervisningen i skolan gör att jag förstår mer och mer av 3,17 0,02 det som händer i samhället och hur saker och ting hänger ihop. 26. När läraren gått igenom en sak får vi ofta jobba med det 3,26 0,02 själva eller i grupp sedan. 27. Lärarna förklarar ofta varför det vi skall lära oss är viktigt 2,76 0,02 att kunna. 28. I nästan alla ämnen får vi göra egna arbeten där vi får söka 3,02 0,03 fakta själva. 29. Mina lärare låter alla elever svara på frågor ungefär lika 2,72 0,02 ofta. 30. Om jag jobbar bra får jag beröm av mina lärare. 2,88 0, Jag får oftare beröm och uppmuntran av mina lärare än 2,87 0,02 tillsägelser att jag gjort fel. 32. Lärarna i skolan kräver att vi skall börja jobba direkt och 3,11 0,02 hålla på hela lektionen. 33. När jag jobbar själv vet jag alltid precis vad det är jag skall 2,86 0,02 göra. 34. Om det finns risk för att man inte når upp till målen får 3,06 0,03 man extra undervisning. 35. Jag får ofta reda på vad det är jag behöver göra för att 3,00 0,02 kunna få olika betyg. 36. När vi jobbar i grupp vet alla vad det är vi skall göra. 2,72 0, Eleverna i den här skolan ordnar ganska ofta saker själva 2,24 0,04 som uppträdanden, fester, att driva ett café och liknande. 38. Vi elever är med och diskuterar sådant som ordningsregler 2,60 0,03 och miljön i skolan. 39. Vi elever får vara med om att planera och diskutera vad vi 2,33 0,03 skall göra i undervisningen. 40. Det finns bra lokaler som vi elever kan utnyttja på raster 2,48 0,04 och håltimmar. 41. Maten i skolan är bra. 2,53 0, Det är trevlig miljö i skolan. 2,85 0, Mina föräldrar får ofta reda på hur det går för mig i skolan 2,79 0,03 genom lärare som kontaktar dem. 44. Om jag skulle bråka eller uppföra mig illa i skolan skulle 3,50 0,02 mina föräldrar säkert snabbt få reda på det. 45. Vid utvecklingssamtalen får jag och mina föräldrar reda på 3,56 0,02 hur det gått för mig sedan förra utvecklingssamtalet. 46. Vid utvecklingssamtalen får jag och mina föräldrar reda på 3,28 0,02 vad jag behöver jobba särskilt med för att kunna få olika betyg (A-F). 47. Mina föräldrar får ofta reda på vad som händer i skolan. 2,87 0,02 27/34

30 Medelvärde för samtliga skolor Standardavvikelse 48. Vår rektor och/eller biträdande rektor verkar väldigt 2,53 0,05 intresserade av hur mycket vi lär oss i skolan. 49. Vår rektor och/eller biträdande rektor verkar väldigt 2,69 0,04 intresserade av ordning och arbetsro under lektionerna. 50. Jag ser vår rektor eller biträdande rektor nästan varje dag i 2,61 0,06 skolan. 51. Vår biträdande rektor känner igen eleverna i vår skola. 2,85 0, Någon från skolledningen eller andra lärare brukar komma 2,14 0,04 på besök på våra lektioner för att se vad vi gör. 53. Vår rektor verkar intresserad av oss elever. 2,61 0,06 28/34

31 Appendix 2. Sammantaget medelvärde och standardavvikelse för samtliga påståenden i LärarPESOK. Medelvärde för samtliga skolor Standardavvikelse 1. Rektorn uttrycker höga krav och förväntningar på alla elevers studieresultat. 3,45 0,03 2. Grundinställningen hos de vuxna i skolan är att alla elever egentligen har kapacitet nog att klara uppnåendemål vad 3,29 0,03 gäller bas- och ämneskunskaper. 3. Rektorns krav och förväntningar på elevernas uppförande i skolan är högt ställda. 3,50 0,03 4. De vuxnas i skolan förväntningar på elevernas uppförande är högt ställda. 3,43 0,02 5. Lärarna på skolan tillämpar gemensamma principer för fostran av eleverna. 2,91 0,03 6. Det råder stor överensstämmelse mellan lärarna om skolans mål. 3,19 0,03 7. Om det fattas beslut om hur lärarna bör agera i enskilda frågor brukar även de som är kritiska mot beslutet rätta sig 3,01 0,03 efter det. 8. Om det fattas beslut som rör grundläggande principer för arbetet i skolan brukar även lärare som är kritiska mot 3,10 0,03 beslutet rätta sig efter det. 9. Det finns en hög och uttalad medvetenhet bland oss lärare, att vi i kontakter med elever uttrycker skolans värderingar 3,42 0,02 och normer beträffande undervisning och fostran. 10. Det finns en tydligt uttalad norm på skolan att man som lärare kommer i tid till lektionerna. 3,58 0, Lärarna i skolan uppträder enigt när det gäller att upprätthålla skolans ordningsregler. 3,03 0, Det råder stor enighet om grundläggande pedagogiska frågor mellan lärarna på skolan. 3,06 0, Om någon elev behöver extra undervisning ställer lärarna i den här skolan i regel upp. 3,40 0, Rektor, skolledare och lärare är överens i grundläggande frågor som rör skolans pedagogiska och sociala mål. 3,29 0, De sociala relationerna mellan lärare och elever är goda. 3,61 0, Det är en uttalad policy på skolan att lärarna skall uppträda respektfullt gentemot eleverna. 3,80 0, Det är en uttalad policy på skolan att stimulera eleverna att ta ansvar för sina studier. 3,65 0, Eleverna bedriver många aktiviteter i skolan som de själva initierat. 2,51 0,03 29/34

32 19. Lärarna i den här skolan tar sig tid med eleverna också när de vill ta upp och prata om annat än det som rör undervisningen. 20. I den här skolan lägger sig rektor och lärare vinn om att elevernas skolmiljö ska vara trevlig. 21. Det är en grundinställning på skolan att det är undervisningens kvalitet som bestämmer den enskilde elevens resultat, inte elevens hemförhållanden och/eller intellektuella grundkapacitet. 22. I den här skolan är det en grundinställning hos rektor, skolledare och lärare på skolan att det är kunskapsmålen som är den viktigaste uppgiften. 23. Det är en grundinställning på skolan att elever kan lära sig det de behöver i skolan även om de har hemförhållanden som är ogynnsamma för skolarbetet. 24. Det är en del av den här skolans policy att ge föräldrarna information om betydelsen av att de stöder sina barns skolarbete. 25. Det är en del av den här skolans policy att ge föräldrarna information om på vilket sätt de kan stödja sina barns skolarbete. 26. Föräldrarna underrättas alltid om lärarna tycker att deras barn uppför sig illa i skolan. 27. Genom skolans försorg har föräldrarna goda kunskaper om de krav och förväntningar på eleverna som ställs i skolan. Medelvärde för samtliga skolor 3,50 0,02 3,36 0,03 3,24 0,02 3,45 0,02 3,45 0,02 3,55 0,02 3,39 0,02 3,38 0,02 3,28 0,02 Standardavvikelse 28. Majoriteten av föräldrarna deltar i föräldramöten. 2,84 0, Det är en uttalad policy på skolan att diskutera åtgärdsprogram med föräldrar vars barn riskerar att inte nå kunskapsmålen. 3,73 0, De sammanträden och konferenser som ordnas i den här skolan ger fullt tillfredsställande möjligheter att diskutera personalens problem. 31. Konferenser i skolan är väl använd tid och till nytta för undervisningen. 32. Jag har stöd av mina kollegor för att förstå och lösa problem med dålig ordning i klassrummen. 33. Jag har stöd av mina kollegor i arbetet med att välja innehåll och metoder i undervisningen. 34. Om man som lärare känner behov av att diskutera något problem i samband med undervisningen finns det alltid någon kollega som ställer upp. 35. I den här skolan utgör de mer erfarna lärarna ett aktivt stöd för nyutexaminerade och mer oerfarna. 36. Utvärderingen av lärarnas arbete är ett vanligt inslag i det pedagogiska arbetet på skolan. 2,72 0,04 2,71 0,03 3,39 0,02 3,28 0,02 3,65 0,02 3,19 0,03 2,64 0,03 30/34

33 Medelvärde för samtliga skolor Standardavvikelse 37. I den här skolan är det vanligt att lärarna observerar och diskuterar varandras undervisning. 2,06 0, I den här skolan arbetar lärarna tillsammans med att formulera kravnivåer för undervisning och kriterier för 2,99 0,03 bedömning av elevernas kunskaper. 39. Den absoluta majoriteten av lärarna på skolan är entusiastiska och engagerade i sitt arbete. 3,50 0, De flesta lärare i den här skolan har ett gott självförtroende när det gäller att framföra sina åsikter vid konferenser och 3,14 0,03 sammanträden. 41. De flesta lärare i den här skolan har ett gott självförtroende när det gäller att upprätthålla disciplin och ordning i 3,24 0,02 klassen. 42. De flesta lärarna i den här skolan har gott självförtroende som pedagoger. 3,43 0, Man känner att man utvecklas som pedagog i den här skolan. 3,16 0, Det finns en klar ambition bland lärare i skolan att bedriva undervisning som stimulerar till kreativt tänkande, träning i problemlösning och som är allmänt intellektuellt 3,34 0,03 stimulerande. 45. Förutsättningarna att ägna den i schemat angivna lektionstiden till undervisning är fullt tillfredsställande vid 3,11 0,03 skolan. 46. I den här skolan sätts elevernas arbeten upp på väggarna. 2,96 0, Det är en policy i den här skolan att ingen elev skall gå ut från skolan utan grundläggande basfärdigheter och baskunskaper. 3,68 0, I den här skolan uppnår eleverna baskunskaper och basfärdigheter oberoende av sin sociala och etniska bakgrund. 49. Eleverna måste klara grundläggande kunskaper och färdigheter innan de får gå vidare till nästa undervisningsmoment. 50. Regelbunden utvärdering av elevernas resultat ligger till grund för planeringen av undervisningen. 51. I den här skolan är utvärderingen ett viktigt instrument i strävan att eleverna skall nå kunskapsmålen. 52. I den här skolan är det rektor som tar det yttersta ansvaret för undervisningskvalitén. 53. I den här skolan tar rektor ansvar för att man tillämpar nationellt fastställda kravnivåer för undervisningen och kriterier för bedömning av elevernas kunskaper. 54. På den här skolan prioriterar rektor sin pedagogiska verksamhet starkt framför administrativa uppgifter och kontakter utanför skolan. 3,35 0,04 2,79 0,03 3,11 0,02 3,07 0,03 3,01 0,04 3,27 0,04 2,58 0,05 31/34

34 55. Rektorn visar ofta styrka i beslutsfattande. 3,11 0, Fördelningen av lärare på klasser sker efter noggranna pedagogiska överväganden. 2,69 0, Rektor lägger sig vinn om att vara synlig i skolan. 2,97 0, Det ligger noggrann pedagogisk planering till grund för studiedagar och fortbildning. 2,78 0, Rektor finns tillgänglig för att vid behov lösa konflikter mellan lärare. 3,21 0, I den här skolan prioriterar rektor pedagogiska frågor i kontakterna med lärare, elever och föräldrar. 3,03 0, I den här skolan är rektor tillgänglig för att diskutera frågor som rör undervisningen med lärarna. 3,05 0, Rektor deltar aktivt i lärarnas yrkesmässiga utveckling. 2,74 0, Min rektor är tillgänglig för diskussioner rörande undervisningsmetoder. 2,92 0, I den här skolan finns det alltid någon från skolledningen som är tillgänglig för att diskutera och ge handledning i 2,88 0,05 frågor som rör undervisning och fostran. 65. I den här skolan finns det alltid någon från skolledningen som är tillgänglig för att diskutera och ge handledning i hur man kan lösa problem med till exempel ordningen i en 2,94 0,05 klass. 66. I den här skolan finns det alltid någon från skolledningen som är tillgänglig för att diskutera och ge handledning i hur man kan lösa konflikter med elever. 3,01 0,04 32/34

35 Referenser 1. Mortimore P, Sammons P, Stoll L, Lewis D, Ecob R. School Matters - The Junior Years. Somerset: Open Books Publshing Ltd; Rutter M, Maughan B. School effectiveness findings J School Psychol Nov-Dec;40(6): Rutter M, Maughan B, Mortimore P, Ouston J, Smith A. Fifteen Thousand Hours - Secondary Schools and their effect of Children. Somerset: Open Books Publishing Ltd.; Sammons P, Thomas S, Mortimore P. Forging Links - Effective Schools and Effective Departments. London: Paul Chapman Publishing Ltd; Zullig KJ, Koopman TM, Patton JM, Ubbes VA. School Climate: Historical Review, Instrument Development, and School Assessment. J Psychoeduc Assess Apr;28(2): Grosin L. Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellan- och 20 högstadieskolor. Forskningsrapport 71: Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Grosin L. Forskningen om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling [in Swedish]. In: Berg G, Scherp H-Å, editors. Skolutvecklingens många ansikten [In Swedish]. Kalmar Grosin L, McNamara P. Bedömningsinstrument för skolans pedagogiska och sociala klimat (PESOK) - Handledning för rektorer. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. Stockholm; Available from: 9. McNamara P. The Principal as change agent for school climate and pupil achievment [Thesis]. Stockholm: Stockholm University; Rothman KJ. Random Error and the Role of Statistics. Epidemiology - An Introduction. New York: Oxford University Press; p Argyrous G. Statistics for Social Research. London: Macmillan Press Ltd; /34

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE Var vänlig och kryssa för det alternativ du tycker stämmer bäst. kupolstudien.se 1. Rektorn uttrycker höga krav och förväntningar

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa. Kupolstudien.se ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9. kupolstudien.se

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa. Kupolstudien.se ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9. kupolstudien.se KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 kupolstudien.se Följande påståenden handlar om undervisningen och miljön i skolan. Kryssa för det alternativ du

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa

Läs mer

BEDÖMNINGSINSTRUMENT FÖR SKOLANS PEDAGOGISKA OCH SOCIALA KLIMAT( PESOK) - HANDLEDNING FÖR REKTORER

BEDÖMNINGSINSTRUMENT FÖR SKOLANS PEDAGOGISKA OCH SOCIALA KLIMAT( PESOK) - HANDLEDNING FÖR REKTORER BEDÖMNINGSINSTRUMENT FÖR SKOLANS PEDAGOGISKA OCH SOCIALA KLIMAT( PESOK) - HANDLEDNING FÖR REKTORER Lennart Grosin Pedagogiska institutionen Stockholms universitet Stockholm Peter Mc Namara ISB Mälardalens

Läs mer

Skolenkäten hösten 2015

Skolenkäten hösten 2015 Skolenkäten hösten 2015 Enkätresultat för pedagogisk personal grundskola Kunskapsskolan i Sverige Aktiebolag Antal pedagogisk personal: 683 Antal svarande: 463 Svarsfrekvens: 68 procent Innehållsförteckning

Läs mer

Resultat från Skolenkäten hösten 2018

Resultat från Skolenkäten hösten 2018 Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans

Läs mer

Skolenkäten hösten 2016

Skolenkäten hösten 2016 Skolenkäten hösten 2016 Huvudmannarapport Enkätresultat för pedagogisk personal grundskola Hällefors kommun Antal pedagogisk personal: 70 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 66 procent Innehållsförteckning

Läs mer

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018 Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Skolenkäten våren 2016 Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium St Petri skola, Malmö kommun Antal pedagogisk personal: 57 Antal svarande: 41 Svarsfrekvens: 72 procent Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Skolenkäten hösten 2016

Skolenkäten hösten 2016 Skolenkäten hösten 2016 Skolenhetsrapport Enkätresultat för pedagogisk personal grundskola Hammarnskolan, Hjo kommun Antal pedagogisk personal: 13 Antal svarande: 11 Svarsfrekvens: 85 procent Innehållsförteckning

Läs mer

Skolenkäten våren 2017

Skolenkäten våren 2017 Skolenkäten våren 2017 Skolenhetsrapport Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium RGD-RGH, Tullängsgymnasiet, Örebro kommun Antal pedagogisk personal: 30 Antal svarande: 29 Svarsfrekvens: 97 procent

Läs mer

Skolenkäten hösten 2016

Skolenkäten hösten 2016 Skolenkäten hösten 2016 Skolenhetsrapport Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium Luleå Gymnasieskola, skolenhet B, Luleå kommun Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 22 Svarsfrekvens:

Läs mer

Skolenkäten våren 2015

Skolenkäten våren 2015 Skolenkäten våren 2015 Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium Wilhelm Haglunds Gymnasium, Gimo Utbildningsaktiebolag Antal pedagogisk personal: 13 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 100 procent

Läs mer

Skolenkäten hösten 2017

Skolenkäten hösten 2017 Skolenkäten hösten 2017 Skolenhetsrapport Enkätresultat för pedagogisk personal grundskola Lejonskolan, Lejonskolan AB Antal pedagogisk personal: 6 Antal svarande: 5 Svarsfrekvens: 83 procent Innehållsförteckning

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Vänergymnasiet i Mariestad hösten Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 15 Svarsfrekvens: 100%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Vänergymnasiet i Mariestad hösten Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 15 Svarsfrekvens: 100% Enkätresultat för pedagogisk personal i Vänergymnasiet i Mariestad hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 15 Svarsfrekvens: 100% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Skolenkäten våren 2017

Skolenkäten våren 2017 Skolenkäten våren 2017 Skolenhetsrapport Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium NTI-gymnasiet Sollentuna, NORDENS TEKNIKERINSTITUT AKTIEBOLAG (NTI) Antal pedagogisk personal: 17 Antal svarande:

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Lundellska skolan i Uppsala hösten Antal pedagogisk personal: 80 Antal svarande: 63 Svarsfrekvens: 79%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Lundellska skolan i Uppsala hösten Antal pedagogisk personal: 80 Antal svarande: 63 Svarsfrekvens: 79% Enkätresultat för pedagogisk personal i Lundellska skolan i Uppsala hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 80 Antal svarande: 63 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Skolenkäten våren 2018

Skolenkäten våren 2018 Skolenkäten våren 2018 Skolenhetsrapport Enkätresultat för pedagogisk personal grundskola Grythyttans skola, Hällefors kommun Antal pedagogisk personal: 9 Antal svarande: 6 Svarsfrekvens: 67 procent Innehållsförteckning

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Alfred Dalinskolan i Jönköping hösten 2012

Enkätresultat för pedagogisk personal i Alfred Dalinskolan i Jönköping hösten 2012 Enkätresultat för pedagogisk personal i Alfred Dalinskolan i Jönköping hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 48 Antal svarande: 42 Svarsfrekvens: 88% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium i Jönköping hösten 2012

Enkätresultat för pedagogisk personal i Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium i Jönköping hösten 2012 Enkätresultat för pedagogisk personal i Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium i Jönköping hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 38 Antal svarande: 27 Svarsfrekvens: 71% Skolenkäten Skolenkäten

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Pershagenskolan i Södertälje kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Pershagenskolan i Södertälje kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Pershagenskolan i Södertälje kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 31 Antal svarande: 26 Svarsfrekvens: 84% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Visbygymnasiet Söder i Gotlands kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Visbygymnasiet Söder i Gotlands kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Visbygymnasiet Söder i Gotlands kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 85 Antal svarande: 75 Svarsfrekvens: 88% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Nibbleskolan i Hallstahammar hösten Antal pedagogisk personal: 23 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 87%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Nibbleskolan i Hallstahammar hösten Antal pedagogisk personal: 23 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 87% Enkätresultat för pedagogisk personal i Nibbleskolan i Hallstahammar hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 23 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 87% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Skolenkäten våren 2018

Skolenkäten våren 2018 Skolenkäten våren 2018 Skolenhetsrapport Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasieskola ForshagaAkademin, ForshagaAkademin AB Antal pedagogisk personal: 32 Antal svarande: 30 Svarsfrekvens: 94 procent

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Ängaboskolan i Alingsås kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Ängaboskolan i Alingsås kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Ängaboskolan i Alingsås kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 17 Antal svarande: 14 Svarsfrekvens: 82% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i NTIgymnasiet Luleå i Koncerntillsyn NTI våren 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i NTIgymnasiet Luleå i Koncerntillsyn NTI våren 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i NTIgymnasiet Luleå i Koncerntillsyn NTI våren 2013 Antal pedagogisk personal: 17 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 76% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 5 i Ektorps skola i Nacka kommun hösten Antal elever: 30 Antal svarande: 26 Svarsfrekvens: 86,7% Klasser: 5E

Enkätresultat för elever i åk 5 i Ektorps skola i Nacka kommun hösten Antal elever: 30 Antal svarande: 26 Svarsfrekvens: 86,7% Klasser: 5E Enkätresultat för elever i åk 5 i Ektorps skola i Nacka kommun hösten 2014 Antal elever: 30 Antal svarande: 26 Svarsfrekvens: 86,7% Klasser: 5E Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Kilafors skola F-9 i Bollnäs våren Antal pedagogisk personal: 26 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 77%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Kilafors skola F-9 i Bollnäs våren Antal pedagogisk personal: 26 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 77% Enkätresultat för pedagogisk personal i Kilafors skola F-9 i Bollnäs våren 2014 Antal pedagogisk personal: 26 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 77% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 5 i Hästöskolan i Karlskrona kommun hösten Antal elever: 17 Antal svarande: 17 Svarsfrekvens: 100% Klasser: 5A

Enkätresultat för elever i åk 5 i Hästöskolan i Karlskrona kommun hösten Antal elever: 17 Antal svarande: 17 Svarsfrekvens: 100% Klasser: 5A Enkätresultat för elever i åk 5 i Hästöskolan i Karlskrona kommun hösten 2014 Antal elever: 17 Antal svarande: 17 Svarsfrekvens: 100% Klasser: 5A Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Gymnasieskolan Spyken i Lund våren Antal pedagogisk personal: 91 Antal svarande: 80 Svarsfrekvens: 88%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Gymnasieskolan Spyken i Lund våren Antal pedagogisk personal: 91 Antal svarande: 80 Svarsfrekvens: 88% Enkätresultat för pedagogisk personal i Gymnasieskolan Spyken i Lund våren 2014 Antal pedagogisk personal: 91 Antal svarande: 80 Svarsfrekvens: 88% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Östrabo 1, Rektorsområde 3 i Uddevalla våren 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i Östrabo 1, Rektorsområde 3 i Uddevalla våren 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i Östrabo 1, Rektorsområde 3 i Uddevalla våren 2013 Antal pedagogisk personal: 26 Antal svarande: 23 Svarsfrekvens: 88% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Skolenkäten hösten 2015

Skolenkäten hösten 2015 Skolenkäten hösten 2015 Enkätresultat för elever i åk 5 Hammarbyskolan, Stockholms kommun Antal elever: 86 Antal svarande: 76 Svarsfrekvens: 88 procent Klasser: 5a, 5b, 5c Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Birger Sjöberggymnasiet EK, HU, NA, SA i Vänersborg våren 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Birger Sjöberggymnasiet EK, HU, NA, SA i Vänersborg våren 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Birger Sjöberggymnasiet EK, HU, NA, SA i Vänersborg våren 2014 Antal pedagogisk personal: 23 Antal svarande: 15 Svarsfrekvens: 65% Skolenkäten Skolenkäten går ut

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Fenix kunskapscentrum-gymn i Vaggeryd våren 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i Fenix kunskapscentrum-gymn i Vaggeryd våren 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i Fenix kunskapscentrum-gymn i Vaggeryd våren 2013 Antal pedagogisk personal: 40 Antal svarande: 30 Svarsfrekvens: 75% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010

Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010 Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010 Antal skolor totalt i denna enkätomgång med årskurs 9: 123 Antal registrerade elever totalt i denna enkätomgång i årskurs 9: 8318 Antal svarande elever totalt

Läs mer

Skolenkäten hösten 2017

Skolenkäten hösten 2017 Skolenkäten hösten 2017 Skolenhetsrapport Enkätresultat för elever i år 2 Stockholm Science & Innovation School 78433202, SSIS, Stockholms kommun Antal elever: 68 Antal svarande: 65 Svarsfrekvens: 96 procent

Läs mer

Skolenkäten hösten 2018

Skolenkäten hösten 2018 Skolenkäten hösten 2018 Huvudmannarapport/Skolenhetsrapport Enkätresultat Vänersborgs kommun Elever Total antal Antal svar Svarsfrekvens Årskurs 5 grundskola 463 433 94% Årskurs 9 grundskola 393 310 79%

Läs mer

Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010

Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010 Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010 Antal skolor totalt i denna enkätomgång med årskurs 9: 123 Antal registrerade elever totalt i denna enkätomgång i årskurs 9: 8318 Antal svarande elever totalt

Läs mer

Skolenkäten våren 2017

Skolenkäten våren 2017 Skolenkäten våren 2017 Huvudmannarapport Enkätresultat för elever i åk 5 Kungsbacka kommun Antal elever: 1050 Antal svarande: 893 Svarsfrekvens: 85 procent Innehållsförteckning Inledning 2 Resultat medelvärden

Läs mer

Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010

Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010 Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010 Antal gymnasieskolor totalt i denna enkätomgång med årskurs 3: 154 Antal registrerade elever totalt i denna enkätomgång i årskurs 3 i gymnasiet: 18904 Antal

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Skolenkäten hösten 2015

Skolenkäten hösten 2015 Skolenkäten hösten 2015 Enkätresultat för elever i år 2 NTI-gymnasiet Luleå, Nordens Teknikerinstitut Aktiebolag (Nti) Antal elever: 30 Antal svarande: 27 Svarsfrekvens: 90 procent Klasser: EE14, NA14,

Läs mer

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Elever År 5 - Våren Kunskaper och bedömning 9 9 svar, % Medelvärde 7 0,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5 9 0, 00 9 5, 55,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.,

Läs mer

Skolenkäten våren 2017

Skolenkäten våren 2017 Skolenkäten våren 2017 Skolenhetsrapport Enkätresultat för elever i år 2 RGD-RGH, Tullängsgymnasiet, Örebro kommun Antal elever: 33 Antal svarande: 29 Svarsfrekvens: 88 procent Klasser: Riksgymnasiet åk

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet G i Luleå hösten 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet G i Luleå hösten 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet G i Luleå hösten 2013 Antal pedagogisk personal: 21 Antal svarande: 14 Svarsfrekvens: 67% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Skolenkäten våren 2015

Skolenkäten våren 2015 Skolenkäten våren 2015 Enkätresultat för elever i år 2 Naturbruksgymnasiet Dingle, Västra götalands läns landsting Antal elever: 39 Antal svarande: 30 Svarsfrekvens: 77 procent Klasser: NB213 b Priv, NB213

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

Skolenkäten hösten 2016

Skolenkäten hösten 2016 Skolenkäten hösten 2016 Skolenhetsrapport Enkätresultat för elever i åk 5 Långsjöskolan, Norrtälje kommun Antal elever: 27 Antal svarande: 26 Svarsfrekvens: 96 procent Klasser: Lö11, Lö11-RES Innehållsförteckning

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 På grund av för få svarande finns det inte något enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Birgittaskolan i Linköping i Linköping * Antal elever: 121 Antal

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 5 i Nova Montessoriskola i Kungsbacka våren 2014

Enkätresultat för elever i åk 5 i Nova Montessoriskola i Kungsbacka våren 2014 Enkätresultat för elever i åk 5 i Nova Montessoriskola i Kungsbacka våren 2014 Antal elever: 20 Antal svarande: 18 Svarsfrekvens: 90% Klasser: Merkurius, Tellus, Saturnus Skolenkäten Skolenkäten går ut

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet F i Luleå hösten 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet F i Luleå hösten 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet F i Luleå hösten 2013 Antal pedagogisk personal: 29 Antal svarande: 23 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Skolenkäten våren 2018

Skolenkäten våren 2018 Skolenkäten våren 2018 Huvudmannarapport Enkätresultat för elever i åk 5 Robertsfors kommun Antal elever: 74 Antal svarande: 71 Svarsfrekvens: 96 procent Innehållsförteckning Inledning 2 Resultat medelvärden

Läs mer

Skolenkäten våren 2015

Skolenkäten våren 2015 Skolenkäten våren 2015 Enkätresultat för elever i år 2 Täby Enskilda gymnasium, Täby Enskilda Gymnasium AB Antal elever: 233 Antal svarande: 205 Svarsfrekvens: 88 procent Klasser: EK2A, EK2B, EM2A, EM2B,

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Rudbeckianska gymn SA SP i Västerås hösten 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i Rudbeckianska gymn SA SP i Västerås hösten 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i Rudbeckianska gymn SA SP i Västerås hösten 2013 Antal pedagogisk personal: 33 Antal svarande: 23 Svarsfrekvens: 70% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Skolenkäten våren 2017

Skolenkäten våren 2017 Skolenkäten våren 2017 Skolenhetsrapport Enkätresultat för elever i år 2 Nyköpings Enskilda Gymnasium, ERASTOS AB Antal elever: 171 Antal svarande: 149 Svarsfrekvens: 87 procent Klasser: N2A, N2B, E2A,

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Storfors kommun hösten Antal elever: 37 Antal svarande: 35 Svarsfrekvens: 95%

Enkätresultat för elever i åk 9 i Storfors kommun hösten Antal elever: 37 Antal svarande: 35 Svarsfrekvens: 95% Enkätresultat för elever i åk 9 i Storfors kommun hösten 2014 Antal elever: 37 Antal svarande: 35 Svarsfrekvens: 95% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna

Läs mer

Skolinspektionens enkät till undervisande pedagoger hösten 2010

Skolinspektionens enkät till undervisande pedagoger hösten 2010 Skolinspektionens enkät till undervisande pedagoger hösten 2010 Antal skolor totalt i denna enkätomgång till undervisande pedagoger: 476 Antal registrerade undervisande pedagoger totalt i denna enkätomgång:

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Realgymnasiet Norrköping i Lärande i Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Realgymnasiet Norrköping i Lärande i Sverige AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Realgymnasiet Norrköping i Lärande i Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 86 Antal svarande: 75 Svarsfrekvens: 87% Klasser: EE13, NB13, TE13 Skolenkäten Skolenkäten går

Läs mer

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Mikael Elias Teoretiska gymnasium, Sollentuna i Sollentuna

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Mikael Elias Teoretiska gymnasium, Sollentuna i Sollentuna Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för pedagogisk personal i Mikael Elias Teoretiska gymnasium, Sollentuna i Sollentuna Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 11 Svarsfrekvens:

Läs mer

Skolenkäten våren 2018

Skolenkäten våren 2018 Skolenkäten våren 2018 Skolenhetsrapport Enkätresultat för elever i åk 5 Klockarhagsskolan, Hällefors kommun Antal elever: 46 Antal svarande: 43 Svarsfrekvens: 93 procent Klasser: 5A, 5B Innehållsförteckning

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Nossebro skola 6-9 i Essunga kommun hösten 2014

Enkätresultat för elever i åk 9 i Nossebro skola 6-9 i Essunga kommun hösten 2014 Enkätresultat för elever i åk 9 i Nossebro skola 6-9 i Essunga kommun hösten 2014 Antal elever: 79 Antal svarande: 58 Svarsfrekvens: 73% Klasser: 9:1, 9:2, 9:3 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Älvdalens Utbildningscentrum hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Älvdalens Utbildningscentrum hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Älvdalens Utbildningscentrum hösten 2014 Antal elever: 87 Antal svarande: 66 Svarsfrekvens: 76% Klasser: NB13S, NB13N, FT13, IN13S, IN13P, SA13 Skolenkäten Skolenkäten

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Campeon Frigymnasium hösten Antal elever: 69 Antal svarande: 56 Svarsfrekvens: 81% Klasser: 2alfa13, 2omega13

Enkätresultat för elever i år 2 i Campeon Frigymnasium hösten Antal elever: 69 Antal svarande: 56 Svarsfrekvens: 81% Klasser: 2alfa13, 2omega13 Enkätresultat för elever i år 2 i Campeon Frigymnasium hösten 2014 Antal elever: 69 Antal svarande: 56 Svarsfrekvens: 81% Klasser: 2alfa13, 2omega13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Futuraskolan Hertig Karl i Futuraskolan AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i åk 9 i Futuraskolan Hertig Karl i Futuraskolan AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i åk 9 i Futuraskolan Hertig Karl i Futuraskolan AB hösten 2014 Antal elever: 25 Antal svarande: 23 Svarsfrekvens: 92% Klasser: 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 2 i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal elever i gymnasiets år 2: 101 Antal svarande: 91 Svarsfrekvens: 90,1% Klasser: HVF10, ESC10, NV10,

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Birgittaskolan i Linköping i Linköping

Skolenkäten hösten Enkätresultat för pedagogisk personal i Birgittaskolan i Linköping i Linköping Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för pedagogisk personal i Birgittaskolan i Linköping i Linköping Antal pedagogisk personal: 44 Antal svarande: 32 Svarsfrekvens: 73% Skolenkäten

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Åsenskolan Rektor Jan Setterberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Gnesta i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Gnesta i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Gnesta i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: BA13, BF13, FT13, HA13, HV13, VF13, VO13 Skolenkäten

Läs mer

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Väsby nya gymnasium i Upplands Väsby kommun hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Väsby nya gymnasium i Upplands Väsby kommun hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Väsby nya gymnasium i Upplands Väsby kommun hösten 2014 Antal elever: 112 Antal svarande: 90 Svarsfrekvens: 80% Klasser: NA13, TE13, SA13B-SA13J, EK13E-EK13J Skolenkäten

Läs mer

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Årsanalys av Skolenkäten 2014 Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Förskola och hem Deluppgift: Föräldraenkät Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Strandskolan i Jönköping hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 18 Svarsfrekvens: 90% Klasser: 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Strandskolan i Jönköping hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 18 Svarsfrekvens: 90% Klasser: 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Strandskolan i Jönköping hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 18 Svarsfrekvens: 90% Klasser: 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Filbornaskolan i Helsingborgs kommun hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Filbornaskolan i Helsingborgs kommun hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Filbornaskolan i Helsingborgs kommun hösten 2014 Antal elever: 195 Antal svarande: 139 Svarsfrekvens: 71% Klasser: BF2, EK2a, EK2b, HA2, HA2L, IMIND2, IMYRKVF2, IMYRKBA2,

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Kunskapsskolan Spånga i Stockholm våren 2014

Enkätresultat för elever i åk 9 i Kunskapsskolan Spånga i Stockholm våren 2014 Enkätresultat för elever i åk 9 i Kunskapsskolan Spånga i Stockholm våren 2014 Antal elever: 122 Antal svarande: 92 Svarsfrekvens: 75% Klasser: 91, 92, 93, 94, 95, 96 Skolenkäten Skolenkäten går ut en

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Vesterhavsskolan i Falkenberg våren Antal elever: 51 Antal svarande: 44 Svarsfrekvens: 86% Klasser: 9A, 9B

Enkätresultat för elever i åk 9 i Vesterhavsskolan i Falkenberg våren Antal elever: 51 Antal svarande: 44 Svarsfrekvens: 86% Klasser: 9A, 9B Enkätresultat för elever i åk 9 i Vesterhavsskolan i Falkenberg våren 2014 Antal elever: 51 Antal svarande: 44 Svarsfrekvens: 86% Klasser: 9A, 9B Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Skolenkäten våren 2017

Skolenkäten våren 2017 Skolenkäten våren 2017 Skolenhetsrapport Enkätresultat för vårdnadshavare grundskola Carl Johanskolan, Karlsborgs kommun Antal svar: 46 Innehållsförteckning Inledning 2 Resultat indexvärden diagram 3 Resultat

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 ARBETSKOPIA

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 ARBETSKOPIA KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 För- och efternamn: Kod: Datum: Skola: Klass: Var vänlig besvara nedanstående frågor med

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Nacka gymnasium, Natur och teknik i Nacka kommun hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Nacka gymnasium, Natur och teknik i Nacka kommun hösten 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Nacka gymnasium, Natur och teknik i Nacka kommun hösten 2014 Antal elever: 300 Antal svarande: 261 Svarsfrekvens: 87% Klasser: BA2, ED2, EE2A, EE2B, NAS2, NB2, NN2A, NN2B,

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB i Bollnäs våren 2014

Enkätresultat för elever i åk 9 i Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB i Bollnäs våren 2014 Enkätresultat för elever i åk 9 i Friskolan Lust & Lära i Bollnäs AB i Bollnäs våren 2014 Antal elever: 107 Antal svarande: 77 Svarsfrekvens: 72% Klasser: 9a, 9b, 9c, 9d, 9e, 9f Skolenkäten Skolenkäten

Läs mer

Skolenkäten hösten 2016

Skolenkäten hösten 2016 Skolenkäten hösten 2016 Skolenhetsrapport Enkätresultat för vårdnadshavare grundskola Internationella Engelska Skolan Krokslätt, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Antal svar: 122 Innehållsförteckning

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Sunnerbogymnasiet 4 i Ljungby våren 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Sunnerbogymnasiet 4 i Ljungby våren 2014 Enkätresultat för elever i år 2 i Sunnerbogymnasiet 4 i Ljungby våren 2014 Antal elever: 57 Antal svarande: 49 Svarsfrekvens: 86% Klasser: Ekonomiprogrammet, Vård-och omsorgsprogrammet Skolenkäten Skolenkäten

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för pedagogisk personal i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal pedagogisk personal: 35 Antal svarande: 31 Svarsfrekvens: 88,6% Skolenkäten våren 2012 Antal gymnasieskolor:

Läs mer

Skolenkäten hösten 2018

Skolenkäten hösten 2018 Skolenkäten hösten 2018 Huvudmannarapport/Skolenhetsrapport Enkätresultat Vendestigens skola, Vendestigens Förskola och Skola AB Elever Total antal Antal svar Svarsfrekvens Årskurs 5 grundskola 9 9 100%

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 5 i Järlåsa skola i Uppsala hösten Antal elever: 12 Antal svarande: 12 Svarsfrekvens: 100% Klasser: 4-5

Enkätresultat för elever i åk 5 i Järlåsa skola i Uppsala hösten Antal elever: 12 Antal svarande: 12 Svarsfrekvens: 100% Klasser: 4-5 Enkätresultat för elever i åk 5 i Järlåsa skola i Uppsala hösten 2012 Antal elever: 12 Antal svarande: 12 Svarsfrekvens: 100% Klasser: 4-5 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Spånga grundskola i Stockholm hösten 2012

Enkätresultat för elever i åk 9 i Spånga grundskola i Stockholm hösten 2012 Enkätresultat för elever i åk 9 i Spånga grundskola i Stockholm hösten 2012 Antal elever: 120 Antal svarande: 98 Svarsfrekvens: 82% Klasser: 9A, 9B, 9C, 9D Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Individuella Gymnasiet Elever Gymnasium år 2 - Våren svar, 65%

Individuella Gymnasiet Elever Gymnasium år 2 - Våren svar, 65% Elever Gymnasium år 2 - Våren 2 svar, % Normer och värden 2. Jag känner mig trygg i skolan. 7 7 3, 3, 3,9 7 3, 2 3, 3. Det är arbetsro på lektionerna. 2 3, 2. Det råder en positiv stämning och god sammanhållning

Läs mer