Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Pedagogisk omsorg, familjedaghem Avesta centrala förskolområde

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Pedagogisk omsorg, familjedaghem Avesta centrala förskolområde Datum: Förskolechef: Maria Lederud Utvecklingsledare: Anette Aspgren Resultatenhetschef: Karin Vestman 1

2 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat och beskriva strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument Verksamhetsplaner och relevanta dokument inför utvärderingen Under varje huvudrubrik presenteras Resultatbild och analys Utvecklingsstrategi 2

3 3

4 Pedagogisk omsorg, familjedaghem Innehållsförteckning Pedagogisk omsorg/organisation 1. Normer och värden 1.1 Övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Övergripande bild av insatser och resultat gällande barnhälsoteam 2. Barns delaktighet och inflytande 2.1 Övergripande bild av insatser och resultat 3. Utveckling och lärande 3.1 Övergripande bild av insatser och resultat 4. Kvalitetsenkät 4.1 Övergripande bild, analys och slutsats 5. Hem och familjedaghem 5.1 Övergripande bild av insatser och resultat 6. Kompetensutveckling 6.1 Övergripande bild av insatser och resultat 7. Pedagogiskt ledarskap 7.1Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat 7.2 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen 8. Entreprenöriellt lärande 9. Identifierade framgångsfaktorer 10. Identifierade utvecklingsområden 4

5 Pedagogisk omsorg, familjedaghem/organisation Områdets dagbarnvårdare i Avesta/Skogsbo fortsätter med gemensamma arbetsplatsträffar och verksamhetsdagar. Vi har växlat mellan att var på Humlebo och Vivan. Vid arbetet med handlingsplanen för arbetsmiljörisker togs beslut om att varje arbetsplatsmöte skall planeras så att tiden fördelas mellan ledning och dagbarnvårdarna. Ledningens tid h.t-13 v.t-14: 8+12 = 20 timmar from sept - juni. Dbv-tid h.t-13 v.t -14: 25, = 64,5 timmar. Bif. Handlingsplan för arbetsmiljörisker för Under hösten-13 och våren-14 har tiden fördelats mellan dagbarnvårdare och ledning på arbetsplatsmötena. Uppföljning sker i samband med genomgång av kvalitetsredovisning och verksamhetsplan hösten-14. From hösten-14 går en dagbarnvårdare i pension. Under våren gjordes en gemensam annons för tjänst som dagbarnvårdare i Karlbo, Avesta och Skogsbo. Ett fåtal ansökningar kom in, och två intervjuer genomfördes för tjänst i Avesta och Skogsbo. Tilltänkt sökande tackade tyvärr nej till erbjudande om tjänst som dagbarnvårdare i Skogsbo. Till hösten-14 är det 13 st dagbarnvårdare i gruppen. Ny rekrytering kommer ske senare i höst. Ledningsgruppen består av förskolechef Maria Lederud, utvecklingsledare Siv Holm, skoladministratör Anna Vallmark, utvecklingsledare Anette Aspgren. Anette är närmast ansvarig för dagbarnvårdarna och kommer att ansvar för planering och utveckling av verksamheten. I januari rekryterades en specialpedagog till området på 50 %, Yvonne Ekström. Från hösten-14 kommer Yvonne ( som nu arbetar 100 %)att vara tillgänglig för Avestas grupp som specialpedagog, och Kristina Eriksson för Skogsbos grupp. Dagbarnvårdarna i Avesta bildar en grupp och arbetar två dagar/vecka i lokalen för att så långt möjligt arbeta 38 tim/v. En handlingsplan har gjorts för Avestas grupp som sträckt sig under hösten-13 till juni-14 för att öka samarbetet och få ner innestående plustid. Tiden har minskat betydligt, och inför hösten ser vi över nuläget och utvärderar handlingsplanen. Skogsbos dagbarnvårdare bildar tre grupper. Rutbo är en grupp, Skogsbo en grupp och Högbo/ Gubbmossen en grupp, ett samarbete som fungerar mycket bra. Under sommaren vid personalens semestrar utgår hela verksamheten i Skogsbo från lokalen Humlebo och hela gruppen samarbetar. Information har getts till föräldrar på föräldramöte och både barn och föräldrar är införstådda med hur verksamheten är upplagd under sommaren. Utvärdering sker i augusti/september. 1. Normer och värden 1.1 Övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Dagbarnvårdarna möter barnet när det kommer till verksamheten med att bekräfta det genom att hon säger barnets namn och utrycker att det är bra att hon/han kommer. Dagbarnvårdaren utgår från det kompetenta barnet och ställer öppna frågor som ger barnet möjlighet till egen reflektion och ställningstagande. Dagbarnvårdaren möter barnet utifrån dess förutsättningar och skapar miljöer som bekräftar både pojkar och flickor. Resultatbilden har hjälpt dagbarnvårdaren att se att det som erbjuds i verksamheten leder till att barnet utvecklas. Resultatbilden har också bidragit till att förstärka på områden som varit eftersatta. På APT i oktober togs en ny likabehandlingsplan fram och kartläggningar gjordes i grupperna. Barnkonventionen och föreläsningen om barns Självkänsla av Petra Krantz Lindgren lyftes och diskuterades igen. Analys: Arbetet med vägledande samspel och genusarbetet har bidragit till en större förståelse och medvetenhet om sin egen betydelse i alla möten. Efter APT i oktober där genuspedagog Elisabeth 5

6 Folkjern var inbjuden, har samtalen och medvetenheten fördjupats ytterligare kring arbetet och förståelsen för genusarbetet. Resultatbilden har gett dagbarnvårdaren ett bra redskap att se vikten av att det som erbjuds i verksamheten leder till barns utveckling. Dagbarnvårdarna fokuserar mer på det positiva som barnen gör. Dagbarnvårdaren försöker i alla möten att tänka på de tre dialogerna. Barnen kan i större utsträckning hantera sin frustration i situationer som ställer krav på dem. I november gavs en fortbildningsdag för gruppen där Kristina Eriksson deltog med arbete kring Vägledande samspel. Vi arbetade också med frågeställningar utifrån föreläsningen Barn som väcker funderingar, vilket gav många bra diskussioner och reflektioner i arbetslagen. Arbetet med sociala berättelser lyftes igen. Det används av flera dagbarnvårdare som delgett kollegorna sina reflektioner kring situationerna de arbetat med. Arbetet med Likabehandlingsplanen flyter inte på systematiskt pga av att för lite implementeringstid för arbetet planerats. Utvecklingsstrategi: Arbetet med likabehandlingsplanen skall tydligare systematiseras och implementeringen ska ges mer tid. Likaså gäller rutiner för att följa upp incidentrapportering. Arbetet med vår genuspedagog fortsätter efter behov. En dagbarnvårdare kommer delta i genusnätverksträffar utifrån möjlighet under året. En handlinsplan för arbetet med Vägledande samspel är framtaget och fortsätter hösten-14. Två dagbarnvårdare ska delta i en studiecirkel i vägledande samspel och därigenom få kunskaper och reflektioner som de ska delge kollegorna på APT under hösten -14 och våren-15 enligt handlingsplanen. Eftersom vi idag inte har en egen pedagogisk målplan för normer och Värden behöver vi synliggöra arbetet bättre med stöd av de övriga målplanerna och Likabehandlingsplanen. 1.2 Övergripande bild av insatser och resultat gällande barnhälsoteam Dagbarnvårdarna bedriver verksamheten främst i det egna hemmet men har tillgång till en lokal där flera dagbarnvårdare möts med sina barn. Detta ger dagbarnvårdaren möjlighet att rådfråga och stötta varandra när det finns funderingar kring ett barns hälsa. Dagbarnvårdaren arbetar medvetet med dialogerna som ökar förståelsen för vikten av sin egen påverkan i alla möten. Under hösten- 13 och våren-14 har Kristina Eriksson specialpedagog funnits som stöd där behov uppstått. Från hösten-14 kommer Yvonne Ekström att finnas för Avestagruppen. Under hösten kommer ett digitalt ärendesystem kring BHT att implementeras. Sociala berättelser har gett dagbarnvårdaren ett bra stöd i mötet med barn som väcker funderingar. Metoden har används av en del dagbarnvårdare och det visar sig att där metoden används har det skett positiva förändringar. Alla dagbarnvårdare har nu tagit del av Ulrika Aspeflods föreläsning Barn som väcker funderingar, och arbetat med frågeställningar i sina grupper utifrån föreläsningen. Det har ökat förståelsen och intresset för hur man kan använda situationer och verktyg från föreläsningen i sin egen vardag. 2. Barns delaktighet och inflytande 2.1 Övergripande bild av insatser och resultat 6

7 Medvetenheten och intresse kring vikten av arbetet med Barns inflytande har ökat hos den enskilde dagbarnvårdaren och också dagbarnvårdarna som arbetslag/grupp efter framtagandet av målplanen. Vid APT och planeringar förs samtal kring barns inflytande och vad begreppet står för, dagbarnvårdarens egna förhållningssätt, och hur det ter sig i vardagen hos dagbarnvårdaren i hemmet och i större grupp i lokalen. Vi har återkopplat till Petra Krantz Lindgrens tankar om barns självkänsla under hösten, och vårens föreläsningar och verksamhetsdagar med fokus Entreprenöriellt lärande har också varit bra och givande tillfällen att samtala och utveckla tankarna kring barns inflytande. Vi kan se att dagbarnvårdarens delaktighet i barnens lek, sättet att ställa öppna frågor och bemötandet till barnens egna tankar och idéer ger bra resultat i barns delaktighet och inflytande. Barnen har blivit mer idérika och öppna och de blygsamma barnen börjar ta för sig mer i gruppen och håller i tex samlingar. Att ge barnen möjlighet att påverka val av lekar, spel, sagor, mat, aktiviteter, väg-val till och från olika platser stärker barnens känsla att bli sedd och kunna påverka sin vardag hos dagbarnvårdaren. Under hösten 2014 fortsätter arbetet med Vägledande samspel enligt handlingsplan, och det ser vi som ytterligare möjlighet till fördjupad förståelse och medvetenhet kring barns inflytande. Att utveckla arbetet med reflektion och dokumentation, som kommer ske på ett reviderat dokument, tänker vi också ska också bidra till ökad kompetens och förståelse. Genom att reflektera kring sitt egna förhållningssätt och barnens intresse just nu kan vi utveckla arbetet med teman som kopplas till barnens aktuella intressen och nyfikenhet. Vi fortsätter implementeringen av målplanen det kommande året på bland annat APT, medarbetarsamtal och verksamhetsbesök. 3. Utveckling och lärande 3.1 Övergripande bild av insatser och resultat Matematik: Vi ser goda resultat i området matematik hos samtliga dagbarnvårdare. Erfarenheter och kunskaper från utbildningar, och den ökade förståelsen för att matematik finns överallt i vår vardag, används medvetet i det dagliga arbetet. Målplanen är ett bra stöd för dagbarnvårdarna att medvetandegöra matematiken och hjälper också dagbarnvårdarna att föra dialoger kring hur man planerar för aktiviteter, material, förhållningssätt med fokus på matematik. Dagbarnsvårdarnas verksamhet ligger stor del av dagen utomhus i tex skogen, lekparker. Utomhuspedagogik används året om och matematiken används dagligen både i planerade aktiviteter och lekar, och spontana lekar som barnen kommer med egna idéer på. Dagbarnavårdarna ser och hör hur barnen använder matematiska begrepp, använder siffror och symboler i sin lek. Barnen visar mer intresse för spel och siffror, och "ser" siffror, antal, symboler i sin vardag både ute och inne och visar gärna både dagbarnvårdaren och kamraterna vad de upptäckt och reflekterar kring. Dagbarnvårdarnas förhållningssätt och sättet att arbeta med öppna frågor, forskande, problemlösning i alla vardagliga situationer såsom måltider, påklädning mm ger resultat. Att vara delaktig i barnens lek ger också positivt resultat och uppskattas mycket av barnen. Under vårterminen har två APT ägnats åt att ta del av varandras tips, idéer och material där mycket handlade om matematik. Dagbarnvårdarna har gjort mycket eget bra material som används i samlingar, spontan och planerad lek. Språk: Dagbarnvårdarnas medvetenhet, engagemang och breda arbete med målplanen har gett gott resultat. Barnen vistas i språkrika miljöer både hos den enskilde dagbarnvården och i större grupp i lokalen eller andra aktiviteter. Böcker, sånger, rim och ramsor används dagligen, och dagbarnvårdaren kan se 7

8 och höra hur barnen hittar på egna rim, återberättar böcker de läst, "läser" själv för sina kamrater. Böcker har även används, med gott resultat, vid speciella händelser såsom att få syskon. Barnen har också tagit med sin favoritbok hemifrån som de läst tillsammans i ex samlingen. Dagbarnvårdarna ser att barnen vågar prata mer inför sina kamrater, pratar i hela meningar och kan förklara mer med ord vad de vill och tycker. Arbetet med Praxis används hosdagbarnvårdarna och har bland annat gett barnen ökat intresse för bokstäver. Måltiderna används som tillfälle att samtala, lyssna, återberätta, bli sedd och bekräftad av både kamrater och dagbarnvårdaren. Ordförrådet fylls på med nya ord och beskrivningar på olika saker och situationer, barnen vågar smaka, uttrycka och beskriva vad de tycker maten smakar. Under vårterminen har två APT ägnats åt att ta del av varandras tips, idéer och material där mycket handlade om språk. Dagbarnvårdarna har gjort mycket eget bra material som används i samlingar, spontan och planerad lek. Barnen har också deltagit i aktiviteter på biblioteket med utgångspunkt från Elsa Beskow och Alice Tegner. Det har gett bra tillfällen för barn och dagbarnvårdare att reflektera, återberätta, beskriva om upplevelsen. Naturvetenskap och teknik: Dagbarnvårdarnas stora intresse, medvetenhet och engagemang i arbetet med utomhuspedagogik i skogen eller andra utemiljöer ger mycket gott resultat. De planerade aktiviteterna med Mulle, knopp, knytte, småtroll, matematik i skogen ger barnen rika lärtillfällen om naturens växlingar, kretslopp, vad som växer i skogen, allemansrätt, att må bra och ha glädje i skogen, att bygga och konstruera med naturmaterial, utveckla fantasin. Barnen visar glädje, intresse och engagemang i naturen. De har börjat få förståelse för olika kretslopp, och kan visa och berätta hur man beter sig i skogen (allemansrätten, skräp, bryta kvistar) och vad olika djur och växter heter. Barnen deltar och ser processen vid kompostering. Utifrån ålder och möjlighet får barnet ta del av den teknik som finns i hemmet, elvisp, skalkniv, dammsugaren, sätta igång spisen, tända/släcka lampor. Vi behöver utveckla bredden och djupet i denna målplan så teknik, utforskande, problemlösning, vardagsteknik blir mer synligt och kopplingen resultat-analys mer tydligt. Arbete med Jämföra-mäta sker enligt handlingsplan, och till hösten ges utbildning i NTA-lådan Vatten för ytterligare en dagbarnvårdare i Skogsbo, vilket vi ser är ett bra sätt att utveckla arbetet med målplanen. Föreläsningar och verksamhetsdagar på vårterminen kring Entreprenöriellt lärande har gett dagbarnvårdarna tillfälle att börja reflektera mer över arbetet med naturvetenskap och teknik. Arbetet och användandet av Ipad, dator och kamera som pedagogiskt verktyg används inte i så stor utsträckning. Vi kommer att fortsätta utveckla, inhämta kunskap, se över förutsättningar för att kunna använda digitala verktyg i verksamheten. Under våren har skogsbos grupp fått en till dator till Humlebo för att lättare kunna arbeta med digital dokumentation under kommande läsår. Till hösten kommer vi att utveckla arbetet med dokumentation och reflektion där vi ska synliggöra barnens intressen och lärprocesser och då kunna se vad vi ska utmana barnen vidare i vad gäller bland annat material. De pedagogiska miljöerna både ute och inne bör också ses över och utvecklas. Vi fortsätter implementeringen av målplanerna det kommande året på bland annat APT, medarbetarsamtal och verksamhetsbesök. 4. Kvalitetsenkät 4.1 Övergripande bild, analys och slutsats 68 svar (56,2%) kom in på kvalitetsenkäten för Dagbarnvårdare i Avesta kommun varav 43 svar är för Avesta centrala förskolområdes dagbarnvårdargrupp Avesta/Skogsbo. Tyvärr en ganska låg svarsfrekvens som vi får analysera och utvärdera för att till nästa tillfälle kunna få en högre svarfrekvens. 8

9 1. Känner du och ditt barn er välkomna när ni kommer till dagbarnvårdaren? Mycket bra resultat, 100% för alltid/ofta. Föräldrarna blir väl bemötta av glada, lugna dagbarnvårdare som ser både barn och föräldrar och ger tid och bjuder in ordentligt. 2. Upplever du att dagbarnvårdaren är lyhörd för ditt barns funderingar och idéer? Mycket bra resultat, 100% på alltid/ofta. Dagbarnvårdaren upplevs flexibel och lyhörd och det finns en bra kommunikation mellan föräldrar och dagbarnvårdare. De positiva händelserna /funderingar lyfts och delges alltid men ibland upplevs det som det negativa funderingarna som hänt inte alltid kommit fram, utan det hör föräldern av barnet på vägen hem. Här kan vi utveckla arbetet med information/dokumentation för att visa hur vi arbetar och tar hand om barns funderingar och idéer och hur vi förmedlar det till föräldrarna. Att lyfta både enkla och svåra situationer/händelser i samtal är ett utvecklingsområde. 3. Upplever du att dagbarnvårdaren beaktar dina synpunkter gällande ditt barns behov? Bra resultat, 98% alltid/ofta. De allra flesta upplever att de får komma till tals och blir lyssnade på av dagbarnvårdaren. Det finns en vilja hos dagbarnvårdaren att alltid lösa och göra på bästa sätt för barnen. En god dialog är viktig, barnen behandlas med respekt. Saker/incidenter som påpekas åtgärdas. Upplevs som det ibland sker saker från de äldre barnen mot yngre som kanske inte dagbarnvårdaren uppfattar/ser. Systematiskt arbete kring incidentrapporter och Likabehandlingsplanen ska hjälpa att synliggöra och utveckla arbetet. 4. Upplever du att barnen är trygga med varandra i gruppen? Bra resultat, 98,5% alltid/ofta. Föräldrarna lyfter i flera kommentarer de små grupperna hos dagbarnvårdaren och blandade åldrar skapar trygghet och möjlighet att ge barnen tid. De stora hjälper de mindre, de pratar gott om varandra i gruppen. Några kommentarer är att alla barn kan inte vara trygga med alla, att frågan är svår att svara på när man inte är med i verksamheten. Här kan vi tänka på hur och vad vi ger för information till föräldrar kring barnens dag hos dagbarnvårdaren, och lyfta de små händelserna som blir nog så viktiga för föräldrarna och barnen. Arbetet med Normer och Värden kan synliggöras och tydliggöras mer. 5. Möts du av positiv och engagerad dagbarnvårdare? Bra resultat, 95% alltid/ofta. De allra flesta kommentarerna handlar om upplevelsen av man möts av dagbarnvårdare som trivs med sitt yrke, får barnen att känna sig viktiga, har många idéer och sprider glädje. Ett bra bemötande och intresse för barnen är en framgångsfaktor. 6. Upplever du att barnen möts av stimulerande miljö hos dagbarnvårdaren? Bra resultat, 95% alltid/ofta. Många kommentarer handlar om dagbarnvårdarens uteverksamhet som uppskattas mycket, och de varierade utbudet av miljöer och aktiviteter (skridskor, gymnastik, lekparker, mulleskogen, utelekar, pyssel mm). Föräldrar kan se att dagbarnvårdaren lägger ner tid och engagemang i att stimulera barnens nyfikenhet med bland annat positiv inlärningsmiljö, och att de får delta i köksmiljö. Utifrån ett entreprenöriellt lärande ska vi fortsätta reflektera kring synen på pedagogisk miljö och förhållningssätt och utveckla miljöer/material både ute och inne. 7. Upplever du att det är positiv och trevlig stämning hos dagbarnvårdaren? Mycket bra resultat, 100% på alltid/ofta. Kommentarerna handlar om föräldrars upplevelse av att det är välkomnande, trygg, positiv och trevlig stämning som möter dem hos dagbarnvårdaren. Familjen och dess medlemmar som är engagerade och positiva är också viktiga framgångsfaktorer. 8. Tycker du att kontakten med reservdagbarnvårdaren fungerar väl? 9

10 Bra resultat, 97% av alltid/ofta. Kommentarerna handlar om att föräldrar upplever att de blir väl bemötta, barnen trivs och det fungerar väl hos reservdagbarnvårdaren. Bra kommunikation via sms, telefon eller live, och tydliga lappar upplevs som en viktig del till det positiva resultatet. De barn som har 15 tim/v har ingen reservdagbarnvårdare. 9. Upplever du att det är lätt att få kontakt med ledningen för dagbarnvårdaren? Resultatet visar 68,5%på alltid/ofta. De allra flesta kommentarerna handlar om att föräldrar inte haft behov att söka/ta kontakt med ledning och därför inte kan svara på om det upplevs lätt att få kontakt. Önskan finns om ett svarsalternativ där det framgår. Till nästa enkät kan vi fundera på annan typ av svarsalternativ eller omformulera frågan. Några kommentarer visar att en del föräldrar inte vet vem som är ledning och att ledning inte är så synlig. Att utveckla hemsidan, vara mer delaktig i föräldramöten, och ha foto med på ledningen hos dagbarnvårdaren kan vara ett sätt att få föräldrar att känna sig närmare ledningen. Sammanfattningsvis utifrån övriga synpunkter/kommentarer upplevs dagbarnvårdarverksamheten som mycket positiv. Föräldrarna tycker det är bra att alternativ till barnomsorg finns så de kan göra ett aktivt val. Små barngrupper med blandade åldrar där barnen blir sedda och trygga, trevligt och positivt bemötande, gott samarbete mellan dagbarnvårdarna, mycket uteverksamhet, hemlagad mat, bra inskolning, lärorika och stimulerande aktiviteter, gemensam lokal, är bland annat de saker som uppskattas av föräldrarna. Det framkommer också utvecklingsområden såsom mer medveten pedagogik och utmaningar, förebyggande arbete kring kränkande behandling, de pedagogiska miljöerna, följa upp barnens intressen. Enkäten har gåtts igenom med dagbarnvårdarna på APT i maj-14. Vi ska under hösten följa upp enkäten ytterligare både gemensamt och individuellt på medarbetarsamtalen, och ta fram utvecklingsområden. Enkäten och åtgärder kommer att presenteras för föräldrar på föräldramöte i höst. 5. Hem och familjedaghem 5.1 Övergripande bild av insatser och resultat Överlag goda resultat i denna målplan där bland annat inskolningsmaterialet är ett bra stöd för dagbarnvårdarna att ge en trygg inskolning. Mycket fokus har lagts på att skapa god kontakt med föräldrar, och få deras mandat, i det dagliga mötet i dagbarnvårdarens hem, och även i lokalen. Grunden för detta läggs vid inskolningen som är en viktig period för både barn och föräldrar. Här ska vi utveckla arbetet genom bland annat att börja använda trygghetsböcker. Föräldrarna känner sig trygga att lämna sina barn hos dagbarnvårdaren, och hos vikariedagbarnvårdaren, som sker enligt vårt vikariesystem. Dagbarnvårdaren ger information om vad som hänt under dagen och lyfter positiva situationer/händelser ur ett lärandeperspektiv när föräldrar hämtar och lämnar sina barn, och under utvecklingssamtalen. Föräldramöten har skett under året med god uppslutning och positivt intresse 10

11 från föräldrarna. Här kan vi utveckla mer för att ytterligare ge inblick i vad vi erbjuder barnen i vår verksamhet, och också ge föräldrar möjlighet till ökad delaktighet. Fortbildning i vägledande samspel, som sker enligt vår handlingsplan med start hösten 2014, ser vi som en bra möjlighet att utveckla och ytterligare medvetandegöra vårt sätt att bemöta olika föräldrar. Vi ska under året se över och revidera materialet för utvecklingssamtal, utveckla arbetet med dokumentation, utarbeta ett informationshäfte för föräldrar om vår verksamhet, och uppdatera hemsidan. Representanter från kommunens dagbarnvårdare (Maria Öberg, Anna Öhman, Marianne Österlund, Berit Fredin) bildar tillsammans med Anette och Ingrid en grupp som ska arbeta med hemsidan och verksamhetsplan. Första träffen blir 28/8. Vi fortsätter implementeringen av målplanen det kommande året på bland annat APT, medarbetarsamtal och verksamhetsbesök. 6. Kompetensutveckling 6.1 Övergripande bild av insatser och resultat Under året har vi inte tillfört så mycket ny fortbildning. Vi har tagit hand om och arbetat med det som dagbarnvårdarna fått tidigare och låtit dagbarnvårdarna använda sina nyförvärvade kunskaper i sin praktiska verksamhet samt gett dem möjlighet på APT och verksamhetsdagar att samtala och reflektera/byta erfarenheter, tips och idéer med varandra. Utveckling/lärande har samtalats kring utifrån de pedagogiska målplanerna. I oktober på APT bjöds Elisabeth Folkjern in för att fortbilda i Genus. Det blev en uppskattad timme som satte ingång reflektion och dialoger kring dagbarnvårdarnas genusarbete. Det bestämdes att en representant från dagbarnvårdargruppen ska i mån av tid och möjlighet delta i genusnätverksträffarna som Elisabeth håller i. I februari 2014 hade vi en verksamhetsdag med fokus entreprenöriellt lärande för alla dagbarnvårdare i kommunen. Det var en uppskattad dag där dagbarnvårdarna fick möjlighet att arbeta i blandade grupper och i sina respektive arbetslag. Begreppet entreprenöriellt lärande upplevdes inte som nytt men ordet var för många dagbarnvårdare nytt. Materialet från dagen kommer att användas bland annat på höstens första verksamhetsdag när dagbarnvårdarna ska planera sin grundverksamhet. I april deltog samtliga dagbarnvårdare i en föreläsning om Entreprenöriellt lärande, som också gav energi och positiva tankar för det fortsatta arbetet med entreprenöriellt lärande. I april erbjöds det en fortbildning/uppföljning i Pingpong där de flesta dagbarnvårdare deltog. I maj deltog Åsa Nordin och Susanne Jonsson i Dagbarnvårdarkonferens i Stockholm under två dagar. Redovisning, reflektion kommer att delges kollegorna på APT 28/8. 7. Pedagogiskt ledarskap 7.1 Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat 11

12 Verksamhetsbesök i samband med inskolningssamtal, och i vid egna tillfällen har skett främst under hösten. Verksamhetsbesöken har varit både i det enskilda hemmet och vid aktiviteter/lokalen. Det har varit ett bra tillfälle för mig som ny ledare för verksamheten att lära känna dagbarnvårdarna och se hur de fungerar tillsammans med barnen och varandra och hur de arbetar i sin verksamhet. Det finns mycket erfarenhet och kunskaper, och dagbarnvårdarna har ett positivt bemötande till föräldrar och barn. Som ledare för denna nya verksamhet behöver jag vika mer tid för verksamhetsbesök, närvaro. Till hösten kommer det reviderade årshjulet vara ett bra stöd för detta. 7.2 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen Vi har under året arbetat med de fem olika pedagogiska målplanerna. Dagbarnvårdarna har haft dem med på sina gemensamma planeringar, och vi har tillsammans på APT i december/januari gjort uppföljning av målplanerna. I maj hade vi en verksamhetsdag alla dagbarnvårdare i kommunen som Ingrid Nilsson och Anette Aspgren höll i. Där gick vi igenom det systematiska kvalitetsarbetet, och introducerade ett nytt dokument Månadsplanering för reflektion, analys och vidare planering utifrån dagbarnvårdarnas förutsättningar med tid för reflektion och dokumentation. I implementeringsfasen kommer dagbarnvårdarna att få tid på varje APT för att arbeta i dokumentet när de gör sin månadsplanering. Dokumentet skickas på datorn till respektive ledare. Det arbete som dokumenteras i Månadsplaneringen används sedan som underlag i det systematiska arbetet med målplanerna och kvalitetsredovisningen. Medvetenhet och förståelse för systematiskt kvalitetsarbete ökar hos dagbarnvårdarna och de befinner sig på olika nivåer. Här får vi ledare vara ödmjuka, ge tid och stöd för att föra processen framåt. Under den gemensamma dagen lyftes frågan om intresse för att återinföra nätverksträffar. Det fanns stort Intresset bland dagbarnvårdarna men också funderingar på hur det praktiskt ska genomföras. Arbetet med hemsida och verksamhetsplan blir ett första tillfälle. Att revidera materialet för utvecklingssamtal kom upp som önskemål att ha fokus på vid nästa nätverksträff. I dialog med dagbarnvårdarna hittar vi tillfällen som är genomförbara för nätverksträffar. 8. Entreprenöriellt lärande Efter verksamhetdagen i februari då dagbarnvårdarna, för kanske första gången kom i kontakt med ordet entreprenöriellt lärande, har samtal och reflektioner gjorts kring ämnet och hur de arbetar med de entreprenöriella förmågorna idag i sin verksamhet. Begreppet i sig är inte obekant och de allra flesta dagbarnvårdarna känner igen och ser att de faktiskt arbetar mycket med entreprenöriellt lärande i sin vardag. Utifrån kvalitetsenkätens kommentarer, materialet från verksamhetsdagen och föreläsningen kommer vi under hösten fortsätta ha fokus på entreprenöriellt lärande och öka medvetenheten. Det sker på verksamhetsdagen i höst, medarbetarsamtalen, återkopplingar på verksamhetsbesök och på APT. 9. Identifierade framgångsfaktorer 12

13 Dagbarnvårdarna i området har lång erfarenhet och goda kunskaper för sitt uppdrag. Det ger en trygghet både för barnen och föräldrarna. Deras engagemang, positiva bemötande och flexibilitet bidrar till föräldrars nöjdhet. Utvecklingen i förhållningssätt med hjälp av Vägledande samspel och det nystartade arbetet med pedagogiska målpaner är framgångsfaktorer som kommer att lyfta verksamheten och bidra till högre måluppfyllelse. 10. Identifierade utvecklingsområden Reflektion och dokumentation, nytt dokument (synliggöra intresse och lärprocesser) Systematisera Likabehandlingsplansarbetet med incidentrapportering, synliggöra arbetet med Normer o Värden Fördjupa medvetenheten i Vägledande samspel (handlingsplan finns) Systematiska kvalitetsarbetet Användandet av pingpong, dator, IT som pedagogiskt verktyg Entreprenöriellt lärande (material och miljöer) 13