EXAMENSARBETE. Pedagogiskt ledarskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Pedagogiskt ledarskap"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2009:023 Pedagogiskt ledarskap En studie om vilka kompetenser en pedagog behöver för att skapa goda förutsättningar för dagens elever Joel Eliasson Emil Nordvall Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Pedagogik och lärande 2009:023 - ISSN: ISRN: LTU-LÄR-EX--09/023--SE

2 Pedagogiskt ledarskap En studie om vilka kompetenser en pedagog behöver för att skapa goda förutsättningar för dagens elever Joel Eliasson Emil Nordvall Luleå tekniska universitet Lärarutbildningen Allmänt utbildningsområde C-nivå Institution för pedagogik och lärande

3 Förord Denna studie har genomförts under hösten 2008 vid institutionen för pedagogik och lärande vid Luleå tekniska universitet. Vi vill tacka de lärare som delade med sig av sina erfarenheter och sin tid till fördel för vårt examensarbete. Vi vill även tacka de elever som ställt upp och besvarat vår enkät och därmed gjort det möjligt för oss att ta del av deras åsikter. Vår pilotundersökning var möjlig att genomföra med hjälp av våra familjer, så vi vill rikta ett tack till dem för deras medverkan. Slutligen vill vi tacka vår handledare, Gunilla Johansson, som varit ett stort stöd under arbetets gång. Luleå, december 2008 Joel Eliasson och Emil Nordvall

4 Abstrakt Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsättningar för dagens elever. Vi valde att titta på hur lärarens ledarstil påverkar gruppen, om lärarna ger goda förutsättningar för eleverna samt hur lärare och elever beskriver en god pedagog med fokus på lärarens kompetenser och de kompetenser som efterfrågas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lärare och dela ut 146 enkäter till elever från sex olika klasser i grundskolans senare år till gymnasiet. Vi har även tittat på dessa elevenkäter ur ett genusperspektiv. Av studien framgår att de lärare vi intervjuat stärker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mål, fasta ramar, disciplin och ordning. Lärarna betonar även vikten av att eleverna känner sig trygga och respekterade. Det är även viktigt att läraren ger eleverna meningsfulla uppgifter. Enligt lärarna är relationen mellan lärare och elev viktig för att skapa en bra lärandemiljö. Bland eleverna kunde vi se att årskurs 7 samt gymnasiet årskurs 1 ansåg att respekten för läraren är viktig vilket hänger ihop med att lärarna har fastare ramar i de årskurserna för att vartefter ge eleverna mer ansvar. Enligt eleverna i vår undersökning lär sig majoriteten bäst genom lärarledda genomgångar. Vi kunde se att svenska elever har möjligheten att införskaffa de förmågor som krävs i ett teknologiskt drivet samhälle vilket vi grundar på jämförelser mellan The 21st-Century Schools Movement, lärarintervjuer och våra svenska läroplaner. Bland lärarna såg vi att den sociala och pedagogiska/kommunikativa kompetensen var den vanligast förekommande. Bland eleverna i grundskolans senare år kunde vi se att det var den sociala och personlighetsbaserade kompetensen som efterfrågades vilket skiljer sig från gymnasiet där den pedagogiska/kommunikativa kompetensen efterfrågades i högre grad framförallt av flickor. Nyckelord: Pedagogik, ledarskap, ledarstil, kompetens, lärare.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Förankring i styrdokumenten Syfte Bakgrund Pedagogiskt ledarskap Hur definieras ledarskap Vilka kompetenser är viktiga för ett pedagogiskt ledarskap Ledarskap i klassrummet The 21st-Century Schools Movement Möts lärare och elevers intentioner Planering Motivation Ledarstilar Burnard Beteendemodifikationer Canters Själv-säker disciplin Kounin Disciplin och gruppledarskap Dreikurs Äkta och falska mål Glasser Realitet och kvalitet Gordon - Aktivt lärarskap Metoddel Urval Intervjupersoner Metodval Kvalitativa intervjuer Enkätens utformning Etiska överväganden Val av dimensioner och deras underkategorier Lärare Elever Resultat Lärare och elevers uppfattningar om hur lärarens ledarstil påverkar gruppen Lärarnas uppfattningar om hur lärarens ledarstil påverkar gruppen Elevernas uppfattningar om hur lärarens ledarstil påverkar gruppen När känner eleverna att de lär sig bäst Hur bidrar lärarna till att skapa goda förutsättningar för eleverna Kritiskt tänkande och problemlösande förmåda Kreativa och nyskapande förmågor Samarbetsförmåga Läs och skrivfärdigheter inom information och media Global medvetenhet Hur beskriver lärare och elever en god pedagog Lärare Elever Diskussion Lärare och elevers uppfattningar om hur lärarens ledarstil påverkar gruppen Lärarnas uppfattningar om hur lärarens ledarstil påverkar gruppen Elevernas uppfattningar om hur lärarens ledarstil påverkar gruppen När känner eleverna att de lär sig bäst... 38

6 6.2 Hur bidrar lärarna till att skapa goda förutsättningar för eleverna Kritiskt tänkande och problemlösande förmåga Kreativa och nyskapande förmågor Samarbetsförmåga Läs och skrivfärdigheter inom information och media Global medvetenhet Sammanfattande kommentarer Hur beskriver lärare och elever en god pedagog? Lärare Elever Sammanfattande kommentarer Tillförlitlighet och giltighet Fortsatt forskning Avslutande reflektioner Referenser Bilagor: Bilaga 1 Intervjufrågor Bilaga 2 Elevenkät om lärares ledarskap

7 1. Inledning Under våra år ute i skolan har vi stött på olika lärare med olika ledarstilar. Detta har väckt intresset av hur olika ledarstilar kan påverka klassrumsituationer och vad som kännetecknar en god pedagog. Vi har även tankar kring vad som krävs av en lärare idag när det gäller att främja elevers lärande och förbereda dem och ge dem de förmågor som krävs inför ett liv ute i dagens samhälle. I övrigt känner vi att dessa ämnen är intressanta och även är något som vi kommer ha nytta av i vår strävan efter att bli bra lärare. 1.1 Förankring i styrdokumenten I vårt arbetes inledande skede utgick vi från dessa citat vilket var ett bra stöd för vår undersökning: "Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter" (Lpo-94 s.7). Förutsättningen för att uppnå detta ställer krav på pedagogens ledarkompetenser. "Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleven skall tillägna sig och utveckla kunskaper" (Lpf-94 s.5). Här ställs det krav på att pedagogen ger eleverna möjlighet att utveckla de förmågor som krävs i ett teknologiskt drivet samhälle. I vår diskussion gör vi även ytterligare kopplingar till läroplanerna då vi analyserar hur lärarna bidrar till att ge goda förutsättningar för eleverna. 2. Syfte Vårt syfte är att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsättningar för dagens elever. Vi utgår från dessa frågeställningar. - Lärare och elevers uppfattningar om hur lärarens ledarstil påverkar gruppen. - Hur bidrar lärarna till att skapa goda förutsättningar för eleverna? - Hur beskriver lärare och elever en god pedagog? Med förutsättningar menar vi de förutsättningar eleverna har att utveckla de förmågor som krävs enligt The 21st Schools Movement. Vi kommer då det gäller eleverna även att undersöka om det finns skillnader ur ett genusperspektiv. 6

8 3. Bakgrund I bakgrunden behandlas två huvudområden som är relevanta i vår studie. Den första är pedagogiskt ledarskap, där behandlar vi dess definition och vilka kompetenser som är viktiga. Det andra huvudområdet är ledarstilar där sex olika stilar presenteras. 3.1 Pedagogiskt ledarskap I en undersökning om pedagogiskt ledarskap har Kåräng (1997) jämfört skolverkets undersökningar gjorda 1992 och 1995 och därigenom jämfört en regelstyrd skola med en mål och resultatstyrd skola. Han kom fram till att det skett positiva förändringar då det gällde demokratifrågor, uppskattningar om hur bra skolan är på att ge kunskaper samt utveckla elevernas samarbetsförmåga och självförtroende. Däremot kunde han inte se någon förändring gällande elevernas resultat på standardprov även om han tillade att det kunde handla om brister i mätmetoderna samt att ett aktivt pedagogiskt ledarskap handlar mycket om skolans inre arbete och därför endast indirekt påverkar studieresultaten Hur definieras ledarskap Det finns olika definitioner av ledarskap. Ett exempel på en sådan är Den process genom vilken en person influerar andra att nå uppställda mål (Maltén, 2000, s.10). Malten beskriver också olika pedagogiska funktioner en ledare ska besitta. De funktioner han tar upp är målinriktning, tydlighet, beslutsförmåga, initiativförmåga, lyhördhet, samarbetsförmåga, förmåga till konstruktiv kritik och konflikthantering. Vidare ska ledaren kunna planera, organisera, kontrollera och utvärdera, kommunicera, samspela, handleda, inge förtroende samt ha visioner. Medfödda personliga egenskaper passande för en lärare skulle innebära att vissa är födda till det och andra inte. Maltén menar att det inte är på det viset. Av min forskningsöversikt torde dock framgå att det inte finns någon medfödd ledarpersonlighet. Om man ska lyckas i sin ledarroll, bör man behärska en rad specifika ledarfunktioner, vilka förhoppningsvis går att erövra genom utbildning. (Maltén, 2000, s.59) Enligt Maltén är läraryrket komplext och det finns inte någon undervisningsstrategi som fungerar för alla. Elevsammansättningen och elevernas tidigare erfarenheter i form av inskolning och liknande har stor betydelse över hur stort inflytande och medansvar läraren kan ge eleverna. Det kan innebära att en klass måste styras ganska mycket över en tid för att så småningom då eleverna är redo för det ge dessa mer eget ansvar. Läraren bör se som sin uppgift att stegvis utveckla eleverna att själva ta ansvar. I trängda situationer tidsmässigt eller ur säkerhetssynpunkt, t.ex. laborationer i kemi kan en lärarstyrd ledning dock vara försvarbar. (Maltén, 2000, s.75) Maltén gör en jämförelse mellan auktoritärt ledarskap och ett demokratiskt ledarskap. Auktoritärt styrda människor blir lätt beroende av den som styr dem och blir osjälvständiga. Detta kan jämföras med människor som styrs på ett demokratiskt sätt. De blir i motsats till de auktoritärt styra mer självständiga och tar ställning. 7

9 3.1.2 Vilka kompetenser är viktiga för ett pedagogiskt ledarskap Enligt Their (1994) ställs det höga krav på lärarnas sociala, personlighetsbaserade, affektiva pedagogiska/kommunikativa, kreativa, strategiska samt simultativa kompetenser. Social kompetens - Avser förmågan att samarbeta med andra människor. Detta kan mätas i förmåga att lyssna, lära sig av andra och lära ut åt andra, hur läraren/ledaren hanterar motstånd samt kommunikation. Personlighetsbaserad kompetens - Avser hur ledaren ser på sig själv (självförtroende). Avser också hur ledaren ser på andra människor i deras respektive roller. Affektiv kompetens - Avser känslor. Ledarens vilja, åsikter, attityd och värdering av den verksamhet han/hon befinner sig i. Pedagogisk/kommunikativ kompetens - Avser förmågan att forma, förmedla och ta emot kunskap. Kreativ kompetens - Förmåga att se möjligheter, använda sin fantasi. Producera nya synsätt och annorlunda lösningar. Strategisk kompetens - Förmåga att prioritera och att fatta rätt beslut och sätta in rätt åtgärder vilket innebär att ledaren måste kunna förutse dessa åtgärders inverkan på verksamheten. Simultativ kompetens - Förmåga att hantera flera typer av uppgifter på samma gång. De förväntningar som ställs på ledaren har att göra med vilken kompetens denne besitter. "Högre grader av kompetens åtföljs av ökade förväntningar. Ökade förväntningar kompletteras med satsningar på kompetenshöjande åtgärder" (Their, 1994, s.66). Den pedagogiska ledaren balanserar förväntningar och sin kompetens aktivt och satsar på kompetensutveckling då förväntningarna överstiger den aktuella kompetensen. En ledare har inte bara rollen som ledare utan ledaren har även andra pedagogiska roller. Även ledaren lär sig i sitt ledarskap vilket innebär att ledaren också har en roll som elev. Their (1994) kallar denna roll som kunskapsgenererare. Ledaren har också en fostrande roll eftersom ledaren fostrar sin omgivning genom olika ramar. Ledaren blir en förebild för sina elever. Denna roll är starkare än den fostrande. "Om ledaren t.ex. ger sig rätt att ständigt försena sig hjälper det inte att försöka fostra till respekt för tiden." (Their, 1994, s.86) Det är därför viktigt att en lärare i skolan är en god förebild för sina elever och inte talar för något han/hon själv bryter emot. Ytterligare en roll kallas för opinionsbildare där ledaren med sina åsikter påverkar och formar organisationen. Såvida ledaren har framtidsutsikter och har en tro på att alla kan lära sig och utvecklas har ledaren ytterligare en roll som utvecklingsagent och leder organisationen mot nya utmaningar. 8

10 3.1.3 Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet samt lärarens sociala relation till klassen och elevernas relation till varandra i undervisning och lärprocessen. Enligt Stensmo (1997) bör en lärare i dagens skola ha tre olika typer av kompetenser: Ämneskompetens: Kunskap om begrepp, fakta och teorier i det aktuella undervisningsämnet i nutid såväl som ur ett historiskt perspektiv. Läraren skall även besitta erfarenhet kring forskning och kunskapsutveckling inom ämnet samt förmågan att kritiskt kunna granska ny kunskap. Didaktisk kompetens: Kunna planera, genomföra och utvärdera sin undervisning samt kunna motivera de val som gjorts utifrån mål, innehåll samt metod. Ledarkompetens: Kunna organisera och leda skolklassen. Kunna hantera disciplin, ordning och elevomsorg. Gruppera eleverna beroende på arbetsuppgifter och samtidigt kunna individualisera undervisningen för den enskilde eleven. Enligt regeringens proposition 1999/2000:135 ska varje lärare besitta en grundkompetens som omfattar sju olika kompetensområden: Det finns en grundkompetens som alla lärare behöver och som lärare förväntas ha utvecklat under sin lärarutbildning. Denna kompetens är inte oberoende av sammanhang och situation, men den avser grundläggande frågor och problem som alla lärare måste ta ställning till oavsett vilket konkret läraruppdrag man har. Grundkompetensen skall dessutom utgöra en resonansbotten för hur begrepp och principer inom skilda undervisningsämnen skall organiseras för att ett lärande skall ske. En sådan grundkompetens bör omfatta kognitiv, kulturell, kommunikativ, kreativ, kritisk, social och didaktisk kompetens. (Utbildningsdepartementet, Prop. 1999/2000:135) Pertti Kansanen, en professor i pedagogik som är verksam i Finland, har skrivit en avhandling vid namn Teachers pedagogical thinking (2000) tillsammans med Riitta Jyrhämä, Jukku Husu, Leena Krokfors, Matti Meri och Kirsi Tiri. Denna avhandling tar bland annat upp vilka färdigheter en lärare bör ha. En lärare bör besitta professionell kunskap och ha förmågan att kunna använda dessa idéer i praktiken. Läraren ska bland annat ha god attityd, reflektionsförmåga, övertygelse, principer, ståndpunkter, känsla samt kunskapen om meningen med dessa. Kansanen anser att det inte är möjligt att arbeta som lärare utan att ha personliga värderingar. En lärare ska dock alltid sätta elevernas lärande i första rummet. Läraren ska planera och strukturera sina lektioner efter eleverna och vad som är utmärkande för just dessa. (Kansanen, 1993) The 21st-Century Schools Movement I USA finns något som kallas för The 21st-Century Schools Movement vilket är ett samarbete där utbildare, företagare och politiker gått samman för att ge dagens elever de kunskaper som behövs i en teknologiskt drivet samhälle med snabba förändringar. Det behövs 9

11 en ny typ av anställda ute i samhället. Den anställda ska ha förståelse för systematiskt tänkande, vara bra på att samarbeta, vara flexibel, nyskapande och påhittig och ska kunna ta till sig ny information för att lösa komplexa problem (Schoen & Fusarelli, 2008). Eftersom denna typ av anställd är efterfrågad ute i samhället så handlar det om att skapa ett utbildningssystem som utvecklar eleverna i den riktningen. Vilka färdigheter ska då eleverna utveckla i skolan? Enligt (The Partnership for 21st Century Skills, 2004), en organisation som fokuserar på förändringar i utbildningssystemet behöver dagens elever lära för livet och lära sig att effektivt använda de kunskaper de har för att skapa ny kunskap. De anser bland annat att eleverna bör ha följande förmågor Kritiskt tänkande och problemlösande förmåga Kreativa och nyskapande förmågor Samarbetsförmåga Läs och skrivfärdigheter inom information och media Global medvetenhet Att vi idag har ett samhälle som kräver en viss typ av anställda ställer krav på skolsystemet som i sin tur ställer krav på läraren och det sätt läraren undervisar. Det gäller att se längre än de mål vi har i kursplanerna. Här handlar det om att eleverna lär för livet och ska ut i ett samhälle som ständigt förändras och som ställer höga krav Möts lärare och elevers intentioner Enligt Kansanen (1997) skulle lärare och elev ifall de hade samma intentioner inte längre vara lärare och elev i förhållande till varandra. Lärarens roll är att vägleda eleven mot de mål som finns uppskrivna i läroplanen vilka läraren tagit till sig och skapat en egen uppfattning om. Kansanen tar också upp att det är viktigt att eleverna blir varse om de mål de arbetar mot för att skapa motivation på längre sikt till skillnad mot att beskriva något speciellt fenomen i ämnet vilket kanske skapar ett kortsiktigt intresse. Att både lärare och elever är målmedvetna skapar goda förutsättningar för ett gott lärande. Modellen nedan beskriver de mest vanliga kombinationerna i samspelet undervisning-studerande-lärande processen. Hög målmedvetenhet Ordinarie Målmedvetenhet hos läraren undervisning Låg målmedvetenhet Mekaniskt, Intressebaserat hos läraren låg målmedvetenhet Låg målmedvetenhet hos eleven Hög målmedvetenhet hos eleven (Kansanen, 1997, s.44) Planering Planering innebär att man löser problem och fattar beslut. Planeringsprocessen innefattar enligt Stensmo (1997) två faser. 1. Upptäckt: Innebär att läraren inventerar och genererar de olika verksamheter som är möjliga i klassrummet för att svara upp mot skolans uppdrag och lärarens egen uppfattning om yrket. Sådana verksamheter kan dels vara sådana läraren 10

12 med framgång använt tidigare eller nya verksamheter som läraren vill pröva. Upptäcktsfasen innehåller också en bedömning av vilka resurser som finns tillgängliga för verksamheten. 2. Utformning: Innebär att läraren beslutar sig för vilka verksamheter som ska finnas med i planen och utformar planen i detalj. Lärare är en designer som i likhet med arkitekter gör upp en plan eller ritning som ska omsättas i praktiken. En lärare måste dock planera för ett mångdimensionellt klassrumsförlopp som innefattar oförutsedda händelser. En lärare måste vara flexibel och beredd att ändra sin plan beroende på vad som händer i klassrummet. Studier av lärares pedagogiska tänkande visar att tänkandet inte är linjärt, de två faserna växlar och går in i varandra. Planering är inte enbart något som sker innan lärare möter eleverna i klassrummet utan planeringen sker också under mötet med eleverna samt efter att mötet är avslutat. Stensmo (1997) talar om preaktiv, interaktiv, och post planering. Preaktiv planering innebär att läraren gör det mesta av sina planer innan denne går in i klassrummet. Planeringen kan omfatta olika tidsavsnitt, allt från läsårsplanering till planering av enstaka lektioner. Interaktiv planering innebär att läraren måste kunna fatta snabba beslut där denne får lita på sin intuition och erfarenhet snarare än inlärda metoder. Beslutsfattandet baseras på vad som brukar kallas förtrogenhetskunskap eller tyst kunskap. Detta kan underlättas om läraren har en genomarbetad förplanering. Detta innebär bland annat att läraren har ett tänkt klassrumsförlopp i huvudet där denne i tankar repeterar vad som ska sägas och göras när planen genomförs. I detta tänkta klassrumsförlopp kan också finnas olika alternativa strategier, som baseras på olika möjliga klass- och elevreaktioner. Postaktiv planering innebär att planeringen också fortsätter efter att ett visst moment har avslutats, läraren summerar och försöker bilda sig en uppfattning om hur det har gått. Läraren fattar beslut såväl före och under som efter mötet med klassen och enskilda elever. Detta kan ske med t.ex. utvärderingar - att man bedömer utfallet i relation till bestämda kriterier Motivation En av de äldsta idéerna om motivation går tillbaka till den grekiske filosofen Epikuros och hedonismen. Epikuros sade att människan strävar efter lust och försöker undvika olust. Hedonismens lust-olust-princip innebär att människan försöker närma sig mål som är förknippade med lust och undvika mål som är förenade med olust. Motivation är processer som sätter människor i rörelse mot bestämda mål. Dessa mål kan vara av två olika slag: 1) att uppnå något, 2) att undvika något. Målen kan finnas inom människan i form av behov som ska tillfredsställas, eller målen kan finnas utanför människan i form av vinster eller belöningar som kan uppnås. Frågor om motivation i klassrummet aktualiserar frågor om elevers behov, mål, lärprocess och prestationer. Behov: Behov är ofta åldersspecifika och typiska för olika stadier i elevernas utveckling. Behov kan vara generella och hierarkiskt ordnade, så att grundläggande behov måste vara tillfredsställda innan högre behov kan komma ifråga. Mål: Mål är en mental bild av ett framtida tillstånd. Mål utgör en tanke eller en nedskriven formulering om något som skall uppnås eller undvikas. För att mål ska ge vägledning för elevernas lärande måste eleverna äga målen, dvs. göra dem till sina egna mål. Lärarens huvuduppgift blir att motivera eleverna, att hjälpa eleverna bli ägare av målen - dvs. uppfatta målen som värdefulla, angelägna och möjliga att nå med rimlig ansträngning. 11

13 Lärprocessen: Elevers kunskap om lärprocessen påverkar deras motivation, de kan lära sig effektiva sätt att lära. Detta benämns metalärande och innebär att eleverna ställer strategiska frågor till sig själva under processen. T.ex. vad ska jag lära och varför? Finns det olika sätt att angripa uppgiften? Prestationer: En elev som haft framgång i sitt lärande har höga anspråk och stark tilltro till egen förmåga, medan det omvända gäller för elever som tidigare misslyckats. Lärarens strategiska uppgift är att finna lämpliga uppgifter för den senare elevtypen. Uppgifter där eleven kan lyckas med rimlig ansträngning. Genom att lösa uppgifter med successivt ökad svårighetsgrad, ökas eleven självkänsla och därmed dennes prestationsmotivation. Inre motivation Med inre motivation menas att målen finns inom en människa i form av behov som skall tillfredsställas, känslor som skall följas och potentiella resurser som kan utvecklas. Under 1950-talet presenterade Abraham Maslow sin kända behovshierarki (Stensmo 1997). Maslow skiljer mellan bristbehov och vilken tillfredsställelse som är nödvändig för människans överlevnad, välbefinnande och utvecklingsbehov samt vilken tillfredställelse som utvecklar människans potentiella resurser. Till det förstnämna hör de fysiologiska behoven och behoven av säkerhet/trygghet och kärlek/gemenskap. Till de senare hör behoven av självkänsla och självförverkligande. I ett svenskt arbete definieras motivation som en strävan mot självförverkligande: Motivation definieras som en strävan hos människan att leva ett så meningsfullt liv som möjligt. Denna strävan är sammanfattningen av människans innersta natur. Att vara konstruktiv, målinriktad, social och aktiv (Revstedt, 1986) Yttre motivation Med yttre motivation menas att målen finns i den omgivande miljön. Det är framför allt inom B. Fredric Skinners beteendeteori som man studerat hur olika typer av belöningar och bestraffningar verkar som motivation i mänskligt beteende (Stensmo 1997). Grundtanken i Skinners beteendeteori är att någon (t.ex. läraren) kan förmå någon annan (t.ex. eleven) att bete sig målinriktat genom arrangemang i den omgivande miljön. Det Skinner och hans efterföljare framförallt har intresserat sig för är objekt eller händelser i miljön som kan verka som förstärkare av mänskligt beteende. En förstärkare är något som har belöningsvärde antingen genom att vara något positivt som tillkommer ett viss beteende eller något negativt. Belöningar är konsekvenser som ökar sannolikheten för ett visst beteende. Belöningar är incitament som påverkar och ökar frekvensen hos beteendet. Materiella incitament är t.ex. mat, godis, pengar, leksaker och annat som belöningsvärde för den vars beteende skall påverkas. Sociala incitament är antingen inlära tecken på att bli sedd och uppskattad av betydelsefulla personer i omgivningen. Ett högt betyg eller ett positivt skriftligt omdöme är också ett socialt incitament. Interaktiv motivation Med interaktiv motivation menas att motivation formas i ett samspel mellan en situation och en person. En tidig teori inom interaktiv motivationsteori var Kurt Lewins fältteori (Stensmo 1997). Enligt Lewin verkar människan i ett fält där krafter strävar i olika riktningar - mot olika mål - med olika typer av målkonflikter som följd. Vilka mål som blir dominerade beror 12

14 av tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande. Enligt en av Lewins medarbetare, Friedrich Hoppe, kan interaktiv motivation uttryckas i följande formel M = F x V M står för motivation, F för förväntan om framgång respektive möjligheterna att misslyckas och V är värdet av att ha framgång - att nå ett mål. En persons ansträngning att nå ett mål är en kombination av målets värde och förväntan om att lyckas eller misslyckas att nå målet. Förväntan om framgång är beroende av en persons tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande och uppfattningen av den egna kapaciteten i den aktuella situationen. Värdet av framgång beror på hur viktigt ett mål är för en person och dennes omvärld. Enligt Giota (2002) är det även viktigt hur de olika uppgifterna och aktiviteterna introduceras till eleverna. Läraren ska hjälpa eleverna att inse att de uppgifter och aktiviteter som äger rum i skolan är personligt relevanta för dem och att innehållet i dessa är meningsfullt för deras eget lärande och utveckling. Denna princip är central för samtliga målteorier och refererar till nödvändigheten av att skapa ett personligt relevant mål om en uppgift som skall kunna slutföras. Uppgifterna och aktiviteterna skall samtidigt ha en viss svårighetsgrad och kunna lösas med viss ansträngning. Svårighetsgraden skall då inte vara för låg, så att uppgifterna och aktiviteterna blir tråkiga, och inte så hög att de skapar ångest. Att matcha uppgifternas svårighetsgrad med elevernas förmåga är enligt Bennet undervisningens hjärta a purposeful activity and teacher purposes or intentions inform the selection of tasks for children (Stensmo 1997). En annan faktor som påverkar elevernas motivation i skolan är vilken typ av återkoppling man använder för att informera eleven om hur de klarar olika sorters uppgifter i skolan och vilka kriterier man använder för att bedöma deras prestationer. Återkopplingsprincipen är central i många målteorier, bland annat Fords the feedback principle från 1992 (Giota 2002). Ford hävdar att relevant återkoppling är av avgörande betydelse för en individs fortsätta utveckling mot ett bestämt mål. Återkopplingen ger information som individen kan använda sig av för att utvärdera sina framsteg eller hur mycket fortsatt ansträngning som erfordras för att uppnå det uppsatta målet. Hur man går tillväga för att bedöma och belöna elevernas prestationer i skolan spelar också stor roll för vilken sorts motivation eleverna kommer att tillägna sig skolarbetet. Att offentliggöra elevernas resultat på prov och examinationsformer är något som inte gynnar denna process utan tvärtom driver eleverna till att utveckla en strävan efter mål och prestationsorientering. Eleverna börjar då i tysthet att jämföra sig själv och sin förmåga att klara av olika uppgifter samt prestera bra på prov med hur andra elever klarar detta. Återkoppling kan också påverka individens föreställningar om den egna kompetensen och känslorna på ett positivt sätt, dvs. på ett sätt som främjar elevens motivation. Ames föreslår att återkoppling som låter eleverna förstå att misstag är en del av lärandeprocessen och att ansträngning är viktigt för att de skall uppnå lärande (Giota 2002). Hon förestår även att när bedömningskriterierna tillåter en bedömning av varje elevs personliga utveckling och lärande istället för normativa jämförelser mellan eleverna, då kommer eleverna med största sannolikhet att använda sina krafter till att lära för att uppnå personlig utveckling snarare än att konkurera med varandra om de högsta betygen och sträva efter prestationsmål. 13

15 3.2 Ledarstilar I detta avsnitt tas sex olika ledarstilar upp. Vi har utgått från de ledarstilar Stensmo (2000) tar upp i sin bok Ledarstilar i klassrummet Burnard Beteendemodifikationer Beteendemodifikationer har sitt ursprung i psykologen Burrhus Frederick Skinners ( ) teorier som John B. Watson och Edward Lee Thorndike utvecklade till den vetenskapliga teorin behaviorismen i början av 1900-talet. Inom denna ledarstil formar läraren elevernas beteenden genom att förstärka positiva beteenden och skapa konsekvenser vid oönskade beteenden. Ett beteende är beroende av vad som händer innan och vad som händer efter. Det som händer i miljön innan beteendet kallas för antecedent och det som sker efter kallas för konsekvens. Antecedenter kan antingen vara en vink om vad som är lämpligt i en viss situation eller så kan det vara tecken som visar vad som är lämpligt. Detta kan läraren använda sig utav genom att göra ett tecken åt eleven i form av t.ex. ögonkontakt eller ett tecken med handen som eleven förstår. En konsekvens behöver inte vara ett straff som utfärdas utan kan ske i form av utebliven positiv förstärkning. Genom att förstärka ett positivt beteende ökar sannolikheten för att just detta beteende upprepas. En positiv förstärkare är en beteendekonsekvens som förs in i en situation och som ökar sannolikheten för att ett visst beteende ska förekomma nu och i framtiden (Stensmo, 2000, s.33). Positiv förstärkning kan ske på olika sätt. Materiella Godis eller saker t.ex. i form av priser Aktiviteter Lekar, datorandvändning, pyssel m.m. Symboler eller tecken Stjärnor och diplom Sociala förstärkare Beröm och uppmärksamhet. Inom dessa förstärkningar är det viktigt att eleverna uppskattar den förstärkning som ges för att det positiva beteendet ska uppmuntras. När det gäller sociala förstärkare är det också till fördel att förklara varför beteendet är bra. Man kan också ge eleverna positiv respons för ett önskat beteende och ignorera oönskat beteende såvida det oönskade beteendet inte är destruktivt och förstör. På så sätt förstärks det önskade beteendet samtidigt som det oönskade beteendet ej får något gehör. För en elev som vill synas och höras kan en tillsägning betyda mer än att eleven inte får någon uppmärksamhet alls vilket innebär att den tillsägning som är menat att hämma det oönskade beteendet i själva verket blir en förstärkning av det oönskade beteendet. Genom att istället ignorera det oönskade beteendet leder vi även denna elev in på rätt väg genom att han/hon får uppmärksamhet då han/hon gör något bra. Eleverna görs medvetna detta och vet om att de inte ska uppmuntra beteenden som är olämpliga Canters Själv-säker disciplin Själv-säker disciplin utvecklades under 1970 talet av makarna Lee och Marlene Canter. Denna ledarstil går ut på att läraren har god kontroll över sig själv och sina intressen samtidigt som respekt visas för andras intressen vilket är något som alla vinner på. Det självsäkra beteendet är något som kan tränas in. Detta kan jämföras med ett själv-osäkert beteende där läraren låter sig kuvas och gör saker han/hon egentligen inte vill göra eller ett aggressivt beteende där läraren driver igenom sin vilja på bekostnad av andra. I en konfliktsituation uppstår problem om läraren inte har ett själv-säkert beteende. Det är viktigt att göra upp en 14

16 tydlig plan för klassen, detta bör göras under de första dagarna i de fall läraren möter en ny klass. I denna plan ingår: Regler eleverna ska följa genomgående. Den positiva uppmärksamhet som eleverna ska erfara om de följer dessa regler. De konsekvenser som inträffar om de inte följer reglerna. Det är viktigt att vara konkret då det gäller de regler som sätts upp. Den positiva responsen kan innebära dels materiella saker men kan också innebära positiva brev eller samtal hem till föräldrar. Canters föreslår också att konsekvenser ska ske stegvis i stegrande grad: 1. Varning 2. Kort utvisning 3. Något längre utvisning 4. Samtal med föräldrar 5. Samtal med rektor, avstängning från skolan Om en enstaka elev inte rättar sig efter de regler som satts upp för klassen kan även en individuell disciplinplan upprättas. Detta är något läraren gör individuellt med eleven där läraren kartlägger vilka beteenden som utgör ett problem. Här ska läraren förklara för eleven att det inte är något straff utan att läraren bryr sig om eleven och vill hjälpa eleven till ett bättre beteende. Läraren ska här förklara för eleven vad som ska förändras och vad läraren förväntar sig av eleven, mötet avslutas med att läraren summerar vad som sagts och vilka överenskommelser som gjorts Kounin Disciplin och gruppledarskap Kounin är en amerikansk pedagog och psykolog som gjort långvariga empiriska studier kring ledarskap i klassrummet. Det Kounin började undersöka var vilken effekt en tillsägelse riktad mot en elev har på övriga elever i klassen. Han kallade det krusningseffekten. Det han upptäckte var att det hade inverkan på mindre barn i förskolan. En tillsägelse som samtidigt ger en förklaring till varför ett visst beteende är felaktigt har inverkan på övriga elever. En tillsägelse där den vuxne håller fast vid vad som är sagt tills barnet upphör med det felaktiga beteendet inverkar på de barn som för tillfället gör det felaktiga beteendet. Slutligen kan en tillsägelse där den vuxne är hotfull och tar tag i det barn som gör något felaktigt medföra att övriga barn blir oroliga och ängsliga. Denna krusningseffekt avtog efter den första tiden i förskolan och försök med äldre barn visade att elever inte nämnvärt påverkas av att någon annan elev än dem själva blir tillsagda. Kounin påbörjade därefter en stor studie där han videofilmade klassrumssessioner för att sedan studera dessa. Där studerade han lärarnas färdigheter då det gällde att vara uppmärksam på vad som hände i klassrummet och hur de klarade av att hantera flera saker samtidigt. Kounin kallar detta för medvaro. När det gäller tillsägelser är det viktigt att tillsägelsen når rätt elev och att inte någon annan får skulden för något en annan elev påbörjat. Det handlar om att ingripa tidigt innan ett avvikande beteende hinner sprida sig så att fler blir involverade och det blir svårt att hitta ursprungskällan. I de fall tillsägelsen inte når rätt elev 15

17 uppfattar eleverna det som att läraren inte är medveten om vad som händer i klassrummet. Han talar också om något han kallar för överlappning vilket innebär att läraren behärskar att hantera ett problem i klassrummet samtidigt som läraren hjälper en elev. Detta kan ske genom kroppsspråk eller genom att fortfarande hjälpa eleven samtidigt som läraren ger en tillsägelse åt någon annan elev. Övergångar mellan olika ämnen var också något han studerade. Dessa övergångar kan i de fall de inte är smidiga och håller ett bra tempo kännas ryckiga. Han har kategoriserat några sådana övergångar och benämner dessa som dinglande, stympning och vippning. Ett exempel på dinglande kan vara att läraren påbörjat en lektion för att sedan komma på någon fråga som rör något helt annat vilket gör att eleverna tappar fokus och börjar diskutera det istället. Stympning innebär att en lektion påbörjas och plötsligt kommer läraren på något som klassen inte har gjort och genast måste ta itu med. Vippning innebär att läraren ber eleverna avsluta lektionen och lägga undan böckerna samt ta upp en bok som hör till ett annat ämne för att sedan ställa en fråga som rör det första ämnet. Det är viktigt att läraren planerar och håller ett jämt och högt aktivitetsflöde och skapar bra övergångar mellan olika ämnen. En klasslärare är i en en till många relation vilket till skillnad mot en en till en relation innebär att läraren ska aktivera samtliga elever i gruppen och inte bara enskilda elever. Hur aktiva eleverna är beror på hur läraren lägger upp sin undervisning. Ifall läraren börjar med att säga någon elevs namn och sedan formulerar frågan uppstår en en till en relation och de övriga i klassen behöver inte tänka ut något svar till frågan eller engagera sig. Detsamma gäller om läraren ställer frågor i en viss ordning. Det innebär att eleven vet när eleven måste koncentrera sig. Om läraren istället ställer en fråga som alla får tänka till kring och sedan väljer ut någon slumpmässigt innebär det att alla elever måste koncentrera sig och tänka till kring frågan eftersom vem som helt kan bli ombedd att svara på den. Läraren kan också aktivera samtliga elever genom att alla svarar, eller visar upp sitt svar samtidigt Dreikurs Äkta och falska mål Rudolf Dreikurs ( ) bygger sina principer kring psykiatern Alfred Adlers Individualpsykologi vilket innebär att människan är en social varelse som styr sina handlingar i samspel med andra människor. Den är också teleologisk vilket innebär att människan styr sina handlingar i riktning mot ett visst mål eller syfte. Dreikurs menar att disciplinerat kollektivt beteende är en förutsättning för att skola och samhälle ska fungera och för att vi ska kunna arbeta mot gemensamma mål. Genom att välja att bete sig på ett visst sätt i olika situationer, kan människor lära sig vilka typer av beteenden som accepteras av andra och vilka beteenden som inte gör det (Stensmo, 2000, s.118) Dessa beteenden följs av antingen naturliga eller logiska konsekvenser. En naturlig konsekvens är en naturlig följd av någonting som t.ex. att du känner dig mätt efter att ha ätit medan en logisk konsekvens handlar om då ett beteende stör omgivningen och detta i sin tur ger en motreaktion. Då det gäller undervisning ska eleverna handla inom överenskomna ramar och de ska också förstå de logiska konsekvenser som följer efter att ha befunnit sig utanför dessa ramar. Handlingar som förstärker gemenskapen ska uppmuntras. Viktigt är också att eleverna känner sig respekterade och omtyckta trots att läraren ställer krav på dem. 16

18 Tre olika typer av ledarstilar 1. Den autokratiske läraren Läraren leder utifrån sina egna villkor och utifrån de regler han/hon satt upp och ser det som sin uppgift att fostra eleverna till lydnad och gott uppförande. Eleverna ser denna lärare som sträng och det känner sig rädda eller upproriska inför denna typ av lärare. 2. Den tillåtande läraren Läraren låter eleverna själva bestämma ramarna i klassrummet. Detta medför skiftande regler och otydliga konsekvenser. Eleverna tror att de kan göra som de vill. 3. Den demokratiske läraren Läraren sätter upp acceptabla ramar tillsammans med eleverna. Eleverna lär sig självdisciplin och att ta ansvar vilket ger grunder for goda och ansvarstagande samhällsmedborgare. Det äkta målet skolan ska sträva efter är att eleverna ska känna tillhörighet och gemenskap. Elever som inte lyckas med detta kan bete sig störande i syfte att uppnå mål som Dreikurs kallar för falska mål. In obedience to the human law of overcompensation, every human being s life is directed towards the goal of increased personal importance. As the individual, while remaining unconscious that he has set this goal before himself, nevertheless gives a bias to his whole life and to all his actions in his endeavor to reach it, this fictive goal is the key to the riddle of his whole personality. (Dreikurs, 1935, s.60-61) Dessa falska mål är: 1. Att söka uppmärksamhet Eleven söker uppmärksamhet på olika sätt, endast då eleven får uppmärksamhet känner eleven gemenskap. I de fall uppmärksamhetssökandet är destruktivt blir det störande för klassen och genom att läraren uppmärksammar detta kan det förstärka detta beteende. Kan jämföras med Burnards teorier kring beteendemodifikationer 2. Att eftersträva makt Eleven känner sig betydelsefull då han/hon sätter sig upp mot auktoriteter, vill bestämma över lärare och kamrater. En elev som eftersträvar makt fungerar bra så länge saker och ting sker på deras villkor. 3. Att söka hämnd Eleven vill skada någon annan fysiskt eller psykiskt för att kompensera för skada som eleven upplever sig själv ha lidit. 4. Att isolera sig Eleven känner sig sårad och undviker situationer där det är möjligt att ytterligare bli sårad. Som lärare innebär detta att man först måste identifiera inom vilket falskt mål en elev som inte fungerar i skolan befinner sig i. Detta görs först och främst genom observationer, sedan ser läraren till sina egna reaktioner gentemot eleven vilket hjälper läraren att identifiera var eleven befinner sig. Läraren konfronterar sedan eleven med detta för att klargöra att eleven 17

19 försöker att uppnå ett falskt mål. Läraren ställer fyra frågor (ett för varje falskt mål) till eleven. Dessa frågor är: 1. Är det så att du kanske vill att jag ska ägna dig mer uppmärksamhet? 2. Är det kanske så att du vill bevisa att ingen kan göra dig något? 3. Är det kanske så att du vill göra mig eller någon annan illa? 4. Är det kanske så att du vill att jag ska lämna dig ifred? När läraren träffar rätt med någon av dessa frågor är det mycket vanligt att eleven visar det på något sätt genom sitt kroppsspråk. Detta kallar Dreikurs för igenkännandets reflex och det förstärker den identifiering läraren gjort innan och eleven känner också att det förhåller sig på det viset. När läraren fått eleven att få insikt i att han eller hon försöker att uppnå ett av dessa mål kan läraren utarbeta en strategi för att leda eleven mot ett äkta mål Glasser Realitet och kvalitet Glasser har gjort ett arbete om relativitetsterapi 1965 och har under talet gjort ytterligare arbeten kring kontroll och kvalitet. Glassers teorier kring relativitetsterapi är liksom Dreikurs principer teleologiska det vill säga att människan väljer sitt beteende för att uppnå ett speciellt mål. Dessa beteendeval görs för att uppfylla grundläggande behov som att älska och att bli älskad samt att känna sig värdefull för sig själv och andra. För läraren i klassrummet innebär relativitetsterapin att läraren måste vara engagerad men ändå sätta tydliga gränser samt vara pålitlig. Läraren ska också befinna sig här och nu och göra eleven uppmärksam på att eleven själv ansvarar för sin handling. Detta bidrar till att eleven överväger alternativa och mer framgångsrika beteenden. När eleven gjorts medveten om sitt ansvar hjälper läraren eleven att granska sitt pågående beteende, alternativa beteenden samt ser över konsekvenser och möjliga utfall. Han talar också för att skapa ett kontrakt med eleven och på så sätt planera ett framgångsrikt beteende. Detta kontrakt ska göras skriftligt eftersom det inte är lika lätt att bryta ett skrivet kontrakt som ett muntligt. Det är viktigt att detta kontrakt är rimligt att följa och att läraren tydligt visar för eleven att kontraktet inte får brytas. Ifall kontraktet skulle brytas nöjer sig inte läraren med att det inte fungerade utan en ny överenskommelse görs. Vid ett kontraktbrott ska inte eleven bestraffas eftersom det skulle förstärka elevens misslyckande. Att ge eleven beröm då hon/han lyckas är effektivare för elevens motivation än att straffa eleven då han/hon misslyckas gjorde Glasser ett arbete med kvalitetsarbete inom skolan. Med kvalitet menar Glasser arbete som uppfyller elevernas behov och är meningsfullt för dem. Det innebär att uppgifterna ska vara meningsfulla och ska vara något eleverna kan känna sig stolta över. Eleverna ska även kunna tränas i att se långsiktiga mål vilket innebär att de kan stå ut med en kanske intensiv period av arbete för att få en behovstillfredsställelse längre fram. Vad vi själva gör är vanligtvis viktigare än någonting annat i våra liv. När vi bedömer oss själva och våra egna framsteg, lär vi oss mycket mer än om vi bedömer någon annan eller försöker ta reda på vad någon annan anser om oss. (Glasser, 1992, s.178) 18

20 Eleverna måste också förstå varför de lär sig och ges färdigheter att använda sina kunskaper istället för att de lär in en massa fakta. Läraren ska vara noggrann med att kommentera styrkor och svagheter vid bedömning av elevarbeten och även förklara för eleverna vilka kriterier läraren utgår ifrån. Detta för att eleverna själva ska lära sig att se kvalitén i sina arbeten. Elevens självbedömning ska ta fasta på vad som kan förbättras och vad som har förbättrats från en tid till en annan Gordon - Aktivt lärarskap Aktivt lärarskap handlar om kommunikation mellan lärare och elev. Den grundar sig i fenomenonomisk psykoterapi vilket innebär att fokus ligger på människans upplevelser istället för människans beteende. Människan strävar mot självförverkligande och det är när människan uppfattar att han/hon inte är den människa han/hon skulle vilja vara som det uppstår problem. Enligt Gordon ska ett gott förhållande mellan lärare och elev innehålla en öppenhet så att båda vågar vara ärliga mot varandra. Det ska också innehålla omsorg, oberoende och frihet vilket innebär att elev och lärare visar att de bryr sig om varandra och samtidigt ger den andre friheten att vara den han/hon är. Det finns inget som tyder på att många konflikter skulle skapa en sjuk och dålig relation eller att få konflikter skulle borga för en frisk och levande relation människor emellan. Viktigt är däremot hur konflikter blir lösta och skadligt för alla relationer är långvariga, olösta konflikter. (Gordon, 1974, s.131) Konflikter som uppstår ska lösas så att det inte sker på någons bekostnad. Då det sker konflikter börjar man med att ta reda på vem som äger problemet. Ifall en lärare stör sig på en elev som beter sig på ett oacceptabelt sätt ligger problemet hos läraren eftersom eleven ligger utanför den gräns som läraren satt upp för vad som är ett acceptabelt beteende. Läraren blir störd av detta och måste göra något åt det. Då en elev talar med läraren ska läraren ge en återkoppling som visar att läraren förstått elevens budskap. I detta fall uppstår en dialog. I de fall budskapet missuppfattas eller vid bristande återkoppling kan problem uppstå vilket förhindrar dialogen. Återkopplingen kan ske genom något som Gordon kalla för aktivt lyssnande. I det aktiva lyssnandet bär båda ansvar för kommunikationen. Läraren upprepar med egna ord vad eleven sagt för att eleven ska känna att läraren förstår det budskap som eleven vill förmedla. Eleven ges möjlighet att tänka högt och själva arbeta sig igenom sina problem. Det medför också att eleverna även blir villigare till att lyssna på andras problem vilket stärker kamratskapet. Vid konflikter finns tre olika sätt att lösa konflikten. Den autokratiske konflikthanteringsmetoden innebär att läraren går vinnande ur konflikten och i "låt gå metoden" går eleven vinnande ur konflikten. Dessa två lösningar kan ibland ge snabba lösningar i konflikten men skapar en bitterhet hos den förlorande parten vilket inte är bra. Den tredje lösningen kallas för demokratisk konfliktlösning och där är tanken att båda enas om en lösning som är bra för båda parter. Denna konfliktlösning kan ta längre tid och kräver att båda parter samarbetar. 19

21 4. Metoddel I metoddelen behandlas hur vi valt att lägga upp studien gällande intervjuer, enkäter samt val av metod. Vi tar också upp vilka etiska överväganden vi arbetat utifrån. Slutligen presenterar vi de dimensioner vi valt att använda oss av i vår analys. 4.1 Urval Vi valde att göra intervjuer med sex olika lärare, fyra av lärarna var kvinnor och två av dem var män. Tre av lärarna undervisar i grundskolans senare år och tre lärare undervisar på gymnasiet. Anledningen till att vi valde att göra vår undersökning med lärare och elever i just denna åldersgrupp hade att göra med att vi själva inriktat oss på de åldersgrupperna i vår utbildning samt gjorde vår femveckorspraktik på de skolor vi valde att göra vår undersökning i. Urvalet när det gällde lärare baserades på de lärare som var villiga att ställa upp på en intervju och som visat intresse för området pedagogiskt ledarskap. Enkäten valde vi att dela ut i sex olika klasser. Dessa klasser var årskurs 7, årskurs 8, årskurs 9 samt tre stycken årskurs 1 på gymnasiet, två klasser från samhällsprogrammet och en klass från naturvetenskapsprogrammet. Att vi genomförde enkätstudien i dessa klasser var att i grundskolans senare år få respektive årskurs representerad. Att det inte blev samma upplägg på gymnasiet hade att göra med att vi gjorde valet efter de klasser som var villiga att besvara vår enkät och som vi antog skulle besvara enkäten på ett seriöst sätt. Det medförde även att vi inte fick alltför stora åldersskillnader mellan deltagarna i studien. Detta resulterade i 146 utdelade enkäter vilka besvarades av 86 flickor och 60 pojkar. 4.2 Intervjupersoner De intervjuade lärarna arbetar i två medelstora städer i norra Sverige. Här följer en kort presentation av intervjupersonerna. Lärare 1 har arbetat som lärare i 22 år och han arbetar som musik och matematiklärare i grundskolans senare år. Lärare 2 har en bakgrund som gymnastiklärare men arbetar för närvarande som lärare i spanska. Hon undervisar i grundskolans senare år och har arbetat som lärare i 33 år. Lärare 3 arbetar också som lärare i grundskolans senare år, är lärare i SO och musik och har arbetat som lärare i 15 år. Lärare 4 har jobbat som lärare i 35 år och hans ämnen är samhällskunskap samt historia. Han undervisar på gymnasiet och för närvarande mestadels elever från samhällsprogrammet. Lärare 5 har jobbat som lärare i 13 år. Hennes ämnen är samhällskunskap och historia och hon undervisar på gymnasiet. För tillfället undervisar hon elever från samhällsprogrammet och hotell- och restaurangprogrammet samt historia som tillval. Lärare 6 har jobbat i 35 år som lärare. Hon undervisar på gymnasiet med elever främst från samhälls och naturvetenskapliga programmet. Hennes ämnen är franska och engelska. 4.3 Metodval Vi har valt att genomföra både intervjuer och enkätstudier. Vi ville ha en djupare insyn på hur lärarna ser på sitt ledarskap och fann det då lämpligt att använda oss av intervjuer. När det gäller eleverna och deras syn på hur en lärare ska vara kände vi att vi ville ha ett bredare urval med fler tillfrågade vilket innebar att det lämpligaste alternativet var att använda oss av enkäter. Vi valde att utforma enkäten till stor del med öppna frågor för att eleverna med egna ord skulle ha möjlighet att uttrycka sig. 20

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/

https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/ EXTRA ANPASSNINGAR Hur gör man? VAD SÄGER LAGEN? Varje elev har rätt till ledning och stimulans efter behov och förutsättningar. Skolan ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser (3 kap 3 ). Detta

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar

Läs mer

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Från novis till professionell en professionsutvecklingsmatris

Från novis till professionell en professionsutvecklingsmatris Från novis till professionell en professionsutvecklingsmatris Verksamhetsförlagd utbildning Information för ämneslärarstudenter och kandidatstudenter samt handledare och högskolehandledare Från novis till

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Motivation för matematik

Motivation för matematik Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Lönekriterier för lärare

Lönekriterier för lärare JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Vad är viktiga coachbeteenden

Vad är viktiga coachbeteenden Svenska Ishockeyförbundet Elittränarutbildning Vad är viktiga coachbeteenden Fredrik Olausson Handledare: Göran Pegenius 2011 06 13 Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 2. Bakgrund sid. 2 2.1 Ledarteorier

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

Elev: APL -matris Barnskötare!

Elev: APL -matris Barnskötare! Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: APL -matris Barnskötare visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT 1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Idrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9

Idrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9 Idrott och hälsa en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9 Uppdrag, syfte och frågeställningar Regeringsuppdrag ingår i samling för daglig rörelse Kvalitetsgranskning som redovisades den 12/6 Syftet

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

APL-matris Aktivitetsledare Elevens namn:

APL-matris Aktivitetsledare Elevens namn: Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter visar initiativförmåga i Eleven visar intresse att leda en grupp deltagare

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Förskolan PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi för att främja

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Boomerang 360 ID: Demo. Ensize AB Peter Karlsson

Boomerang 360 ID: Demo. Ensize AB Peter Karlsson Boomerang 360 Demo Totalt har 17 av 20 slutfört analysen (85 %) Analysdatum: 2012-11-15 Utskriftsdatum: 2018-10-30 +46 735 220370 Innehållsförteckning 3 Introduktion 4 Översikt 5 Mål 9 Kommunikation 13

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer