Vattenförsörjningsplan

Transkript

1 Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund Maj 2003

2 Förord Under de gångna 35 åren har synen på vattenbehoven ändrats. Trenden med ständigt ökande behov av mer dricksvatten har brutits. Sedan 1967 då Göteborgsreionens kommunalförbund (GR) publicerade rapporten Stor-Göteborgs vattenförsörjning har vattenförsörjningens sårbarhet kommit allt mer i fokus. Vilka behov finns i framtiden? Regionen är fattig på stora sjöar och stora grundvattenförekomster. Hur beroende bör Göteborgsregionen vara av Göta älv som vattentäkt behövs det fler källor att ösa ur? Vattenkvaliteten i Göta älv har förbättrats, men det finns risk att älven kan slås ut som vattentäkt under lång tid. Europeiska Unionens ramdirektiv för vatten skulle kunna ge starka styrmedel, som kan användas av kommuner och länsstyrelser för att skydda grundvattnet och vattnet i sjöar, älvar och andra vattendrag. Hur kan dessa styrmedel och den fysiska planeringen förbättra vattenförsörjningen i Göteborgsregionen? Vilka reserver finns om en kommuns huvudvattentäkt slås ut? Vad kan vinnas genom samverkan mellan GR:s medlemskommuner i dricksvattenfrågor? För att få svar på bl a dessa frågor har GR låtit utarbeta en regional vattenförsörjningsplan. För att en balanserad vattenanvändning skall uppnås i regionen är en samordning av den kommunala planeringen nödvändig och riktlinjer för hur tillgångarna bör användas av stort värde. En regional vattenförsörjningsplan bör vara ett vägledande handlingsprogram för hushållning med vatten och miljö. Eftersom mängden vatten i naturen inte förändras handlar hushållning här om att skydda vattnets kvalitet och de naturresurser som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Ansvariga för planen har varit Kristina Rehnberg och Pia Arnesson på GR. Utredningen har utförts av Wahren Konsulter genom Håkan Wahren. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med en arbetsgrupp med tjänstemän från GR, Göteborgs och Lerums kommuner. En referensgrupp med tjänstemän från regionens kommuner, berörda länsstyrelser och statliga verk samt experter i frågor rörande vatten har varit rådgivande. Layout och kartor har gjorts av Gunnel Lihmé, GR. 1

3 Innehåll Förord 1 Innehåll 2 Sammanfattning 5 Vatten - ett arv att skydda och försvara 5 Regionens vattenresurser 5 Nuvarande och framtida vattenbehov 5 Vattenförsörjning i samhällsplanering 5 Konflikter och hot mot vattenförsörjningen och vattenkvaliteten 7 Vattenkvalitet 7 Vattenförsörjning i ett krisläge 7 Skyddet för Göteborgsregionens vattenresurser 7 Samverkan mellan kommuner 7 Viktiga rekommendationer 9 Regionens vattenresurser 11 Nuvarande vattentäkter 11 Ytvattentäkter 11 Stora grundvattentäkter inklusive konstgjord infiltration 13 Potentiella yt- och grundvattentäkter 15 Ytvattentäkter 15 Grundvattentäkter 17 Slutsatser för regionens vattenförsörjning 17 Möjligheter och överväganden 19 Nuvarande och framtida vattenbehov 25 Särskilda händelser vattenförsörjning i ett krisläge 25 Möjligheter och överväganden 29 Vattenförsörjning i samhällsplaneringen 31 Allmänt 31 Miljökvalitetsmål 33 Ramdirektivet för vatten 33 GR:s Miljömål 33 Verktyg 33 Slutsatser 39 Möjligheter och överväganden 39 Vattenkvalitet 41 Ytvatten - råvatten 41 Grundvatten - råvatten 41 Dricksvatten 41 Råvattenkontroll, tidig varning och avvikelserapportering 43 Registrerande mätstationer med larm 43 Snabb rapportering 43 Slutsatser 43 2

4 Konflikter och hot mot vattenförsörjning och vattenkvalitet 45 Allmänt 45 Ytvatten 45 Faktorer som påverkar vattenkvaliteten 47 Vattenförsörjningens miljökonsekvenser 55 Grundvatten 57 Slutsatser 61 Möjligheter och överväganden 61 Skyddet för Göteborgsregionens vattenresurser 63 Skyddet av nuvarande vattentäkter 63 Skyddsvärda vattentillgångar för framtiden 67 Slutsatser 67 Möjligheter och överväganden 69 Samarbete mellan kommuner 71 Dricksvattenledningar mellan kommuner 71 Personal 71 Tankar, slangar m m för provisorisk vattenförsörjning 71 Möjligheter och överväganden 73 Litteratur och andra källor 75 Begreppsförklaringar 79 Bilaga 1 Värdering av vattenresurser för Göteborgsregionen Bilaga 2 Vattenförbrukning och vattenbehov Bilaga 3 Vattenverk och vattenrening Bilaga 4 Vattenburen smitta och mikrobiologiska vattenundersökningar 3

5 Referensgrupp Arne Bergquist Lena Bergön Hans-Erik Carlsson Rolf Johansson Boris Gabrielsson Olov Holmstrand Ilpo Kettunen Lars-Ove Lång Clas Magnusson Ann Rane Lars Rosén Nils Svensson Claes Wångsell Länsstyrelsen i Hallands län Räddningstjänsten Stor-Göteborg Göta Älvs vattenvårdsförbund Sportfiskarna Väst Kungsbacka kommun Naturskyddsföreningen Lilla Edets kommun Sveriges Geologiska Undersökning Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Västra Götalands län Chalmers Tekniska Högskola och SWECO Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen Göteborgs va-verk Arbetsgrupp Pia Arnesson Olof Bergstedt Anders Janson Kristina Rehnberg Håkan Wahren GR Göteborgs kommun Lerums kommun GR projektledare Wahren Konsulter utredare För att få fram aktuella uppgifter och bedömningar har VA-cheferna i medlemskommunerna tillfrågats. 4

6 Sammanfattning Vatten - ett arv att skydda och försvara Regionens vattenresurser Nuvarande och framtida vattenbehov Göteborgsregionen har få och små sjöar jämfört med andra delar av landet och ont om stora grundvattenförekomster, som lämpar sig för vattenförsörjning. Detta begränsar valet av vattentäkter kraftigt. Om en stor ytvattentäkt skulle drabbas av en långvarig och allvarlig vattenförorening, blir kapaciteten hos de andra vattentäkterna begränsande. Om t ex Göta älv slås ut räcker Delsjöarna mindre än en månad för Göteborgs behov. Även om reservvatten via Göteborgsregionens nuvarande vattenuttag är miljoner kubikmeter per år och bedöms de närmaste åren förbli i samma storleksordning. Inom regionen finns en maximal uttagbar kapacitet på ca 135 miljoner kubikmeter per år med nuvarande vattenverk och vattendomar. Flera av sjöarna och vattendragen, t ex Mjörn, Lygnern och Göta älv, har dock ytterligare potential som vattentäkter. Nuvarande kapacitet hos Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Detta är huvudmotivet för EU:s ramdirektiv för vatten. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för människors hälsa dryck, matlagning och hygien. Dricksvatten ska ha god kvalitet. Den allvarligaste hälsorisken med dricksvatten är att vatten kan sprida smitta i mycket stor skala. Rådasjön förlänger tiden, kan omfattande vattenbrist bli följden vid ett olyckstillbud. Göta älv är idag den helt dominerande vattentäkten och svarar för mer än 70 procent av regionens vattenförsörjning. Flera kommuner är idag således helt beroende av en ytvattentäkt utan reservmöjligheter. I Sverige har Vänern- Göta älv pekats ut som mest drabbat av klorresistenta parasiter. vattentäkter och vattenverk i regionen är utifrån dagens behov tillräcklig. Även om vattenbehovet skulle öka med så mycket som 10 procent under de närmaste 20 åren finns det fortfarande kapacitet att klara en sådan ökning. Det är det ensidiga beroendet av en enda vattentäkt som är huvudproblemet. För att klara nuvarande och framtida vattenbehov med tillfredsställande säkerhet behövs därför även andra stora vattentäkter. Vattenförsörjning i samhällsplaneringen Det är viktigt att dricksvattentäkter och outnyttjade vattenresurser kan skyddas för framtiden. Med kravet på nya och reviderade skyddsområden för vattentäkter ökar behovet av att samordna arbetet i kommunernas översiktsplanering. Det finns många mål för vattenförsörjningen, som syftar till att människor ska ha tillgång till dricksvatten och att dricksvattenförsörjningen ska vara tillgodosedd i samhället. För samhällsplanering i vid bemärkelse finns flera verktyg t ex plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar. 5 En genomgång av kommunernas översiktsplanering visar att det finns stora variationer mellan kommunerna. Ju nyare planerna är, desto bättre är vattenförsörjningen i regel behandlad. Miljökvalitetsmålen ger bättre förutsättningar än tidigare för att föra fram frågor om vattenförsörjning i fysisk planering enligt planoch bygglagen samt vid prövningar enligt miljöbalken. Om det vore möjligt att besluta om Göta älv som riksintresse för vattenförsörjning, så skulle detta ge fördelar vid fysisk planering. Älven som vattentäkt får då samma tyngd som andra riksintressen t ex vissa vägar och järnvägar.

7 6

8 Konflikter och hot mot vattenförsörjningen och vattenkvaliteten Vattenkvalitet Vattenförsörjning i ett krisläge Skyddet för Göteborgsregionens vattenresurser Vattenförsörjningen är sårbar i kedjan vattentäkt råvattenledning vattenverk överföringsledning distributionsnät fastighet. Av regionens tretton kommuner har sju rapporterat olyckor eller tillbud som berört vattentäkter och vattenförsörjning under de senaste tio åren. Under samma tid har det varit flera olyckor och tillbud i anslutning till Göta älv som lett till att råvattenintagen stängts i upp till fyra veckors tid. Förorening av vattentäkter med olja och kemikalier, särskilt från vägar och trafik är ett påtagligt hot. Vattnet i Göta älv har tidvis dålig mikrobiologisk kvalitet och problemet kopplas Dricksvattnets kvalitet beror i hög grad på råvattnets kvalitet och på reningen eller beredningen i vattenverk. Generellt håller både dricksvatten och råvatten i regionen god kvalitet Den allvarligaste hälsorisken med dricksvattenförsörjningen är att den kan ge upphov till explosiv smittspridning. Vid vattenburna Om en vattentäkt eller ett vattenverk slås ut för längre tid, måste vattenförsörjningen fungera ändå. Flera kommuner saknar för närvarande reservvattentäkter och/ eller överföringsledningar från andra kommuner. Därmed blir de Enligt miljökvalitetsmålen ska alla vattentäkter som försörjer mer än 50 personer ha fastställda skyddsområden senast år Tidigare fastställda skyddsområden och skyddsbestämmelser ska genomgå revision. bl a till avloppssystemens funktion och till djurhållning. Skred i Göta älv kan få stora konsekvenser. Där det nu förekommer grusbrytning i och nära vattentäkter kan och bör länsstyrelserna ställa sådana krav på verksamheten att riskerna minimeras. Livscykelanalyser visar att produktion och distribution av dricksvatten ger en mycket liten miljöpåverkan. Anordningar för dricksvattenförsörjning kan ge negativa effekter för naturvården. Om en sjö eller ett vattendrag regleras, kan det t ex påverka förutsättningarna för fiskens vandring och lek. sjukdomsutbrott är det vanligt att procent av brukarna smittas. Kvaliteten på Göta älvs vatten uppfyller normalt Livsmedelsverkets normer för råvatten, utom ifråga om mikrobiologisk påverkan och temperatur. Detta är ett problem för ytvattenverken. beroende av att kunna hämta och distribuera dricksvatten i tankar. För stora orter är det inte realistiskt med vattendistribution i tankar. Där behövs antingen alternativa vattentäkter eller reservvattentäkter. Flera viktiga vattentäkter i regionen saknar skyddsområden eller har otillräckliga sådana. Samverkan mellan kommuner Vattentäkter med flera kommuner inom avrinningsområdet kräver samverkan ifråga om fysisk planering, skydd av vattentäkt och vid övervakning av avrinningsområdet. Överföringsledningar 7 mellan vattenverk kräver också samverkan. Även utbildning och erfarenhetsutbyte inom vattenförsörjningen ger fördelar om flera kommuner samverkar.

9 8

10 Viktiga rekommendationer För ökad säkerhet i Göteborgsregionens vattenförsörjning bör den inledda diskussionen om reservvattentäkt fortsätta. Kommunerna rekommenderas att genom GR göra en gemensam framställning till regeringen om ändringar i miljöbalken som möjliggör riksintresse för vattenförsörjning. Nuvarande skrivning ger inget lagligt utrymme för tillämpning. För Göta älv uppströms Lärjeholm upp till Vänern bör det vara ett enda skyddsområde. Det gagnar även kommuner utanför Göteborgsregionen. Berörda kommuner och länsstyrelsen rekommenderas att verka för detta. Berörda kommuner bör ta fram förslag till markanvändning, skyddsområden och skyddsföreskrifter för sina aktuella vatten. Kommunerna och/eller länsstyrelserna kan och ska fastställa skyddsområden och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Västra Götalands län rekommenderas att först och främst fastställa följande skyddsområden: Göta Älv, Lygnern (tillsammans med Hallands län), Gråbodeltat och Mjörn. Länsstyrelsen i Västra Götalands län rekommenderas föreslå att Göta Älv, Lygnern (tillsammans med Hallands län), Gråbodeltat och Mjörn bör vara riksintressen för vattenförsörjningen så snart lagstiftningen gör detta praktiskt möjligt. 9

11 Göteborgsregionens stora vattentäkter Uttag från olika avrinningsområden Göta älv Delsjön, Rådasjön Färgen,Öxsjön/Stamsjön, Kåsjön Finnsjön GRÄSTORP Lygnern St Hällungen Bötjärn m fl ESSUNGA TROLLHÄTTAN ORUST! Stora Stora Stora Stora Stora Hällungen Hällungen Hällungen Hällungen Hällungen LILLA EDET ALINGSÅS Bötjärn m flfl Bötjärn m flfl Bötjärnm mfl fl Bötjärn m Bötjärn Bötjärn m G Göött aa äällvv STENUNGSUND TJÖRN E6 Lysegården Lysegården Dösebacka Dösebacka (! ( VÅRGÅRDA ALE LERUM Gråbo Gråbo eå eå rj rj Lä Lä Lä eånnnnnn eå eå rjeå rj rj Lärj Lä Lä GÖTEBORG LillaFärgen Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Lilla Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn KUNGÄLV ( E20 ååånnnnnn vvveeeeeeååå SSSSSSäääääävvv! ÖCKERÖ St.Stamsjön St.Stamsjön Öxsjön St.Stamsjön Öxsjön Öxsjön St.Stamsjön St.Stamsjön Öxsjön Kåsjön Kåsjön Kåsjön HÄRRYDA PARTILLE Kåsjön Kåsjön Kåsjön Delsjöarna Delsjöarna Delsjöarna Delsjöarna Delsjöarna aalslslsåååååånnnnn ln ln ln lndddddaaalsls M M M Mööööööln Rådajön Rådajön Rådajön Rådajön M Rådajön BOLLEBYGD V.Nedsjön V.Nedsjön V.Nedsjön V.Nedsjön V.Nedsjön V.Nedsjön 40 Finnsjön Finnsjön Finnsjön Finnsjön Finnsjön Finnsjön MÖLNDAL R R R Roooooolllllflffss R R fffssssåååååånnnnnn KUNGSBACKA ( Namnsatta sjöar är vattentäkter Lygnern Lygnern Lygnern Lygnern Lygnern MARK Fjärås Fjärås bräcka bräcka 0 E6 ( Stor yt- och grundvattentäkt! Intag i Göta älv Avrinningsområde 10 5 Kilometer 10

12 Regionens vattenresurser Göteborgsregionen består av följande kommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Folkmängden i Göteborgsregionen var år Göteborgsregionen har få och små sjöar jämfört med andra delar av landet och ont om stora grundvattenförekomster som lämpar sig för vattenförsörjning. Denna kombination begränsar valet av vattentäkter kraftigt. Nuvarande vattentäkter Inom regionen dominerar Göta älv som vattentäkt. Från älven tas mer än 70 procent av råvattnet för regionens dricksvattenförsörjning. Flera sjöar och vattendrag i Göta älvs biflöden Säveån och Mölndalsån är också viktiga för regionens vattenförsörjning. Fyra andra avrinningsområden används inom andra delar av regionen: Rolfsån Lygnern, Kungsbackaån Finnsjön, Bratteforsån Stora Hällungen samt Bötjärn m fl. Grundvattentäkter utan konstgjord infiltration av ytvatten förekommer, men är i regel små. Endast Gråbotäkten levererar mer än 0,25 miljoner m 3 /år. Ett uttag på 0,25 miljoner m 3 /år svarar mot ett samhälle med ca 3500 invånare. Följande tabeller visar de olika täkterna och uttaget av råvatten. Maximala uttag begränsas av vattendomar och vattenverkens kapacitet. För flera täkter bör det vara möjligt att ta ut mer vatten. Ytvattentäkter Regionens ytvatten Uttag 2001 Max uttag Försörjda kommuner mm 3 /år mm 3 /år Göta älv 65,0 95,0 Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Öckerö Vallerån: Drypesjön 0,7 0,7 Kungälv Säveån: Lilla Färgen, Öxsjön, St Stamsjön, Mjörn, Kåsjön 7,0 10,0 Alingsås, Lerum, Partille Mölndalsån: Rådasjön, Delsjöarna 10,0 ca 20,0 Ale, Göteborg, Mölndal, Partille, Öckerö Kungsbackaån: Finnsjön, 1,6 2,5 Härryda Rolfsån: Lygnern 4,0 6,0 Kungsbacka Bratteforsån: Stora Hällungen 1,4 1,9 Stenungsund Bötjärn m fl 0,9 1,3 Tjörn Göteborgsregionen 91,0 ca 137,0 11

13 Grundvattentäkter GRÄSTORP ESSUNGA TROLLHÄTTAN ORUST Stora Stora Stora Stora Stora Hällungen Hällungen Hällungen Hällungen Hällungen Sollebrunn ( Sollebrunn LILLA EDET ALINGSÅS Karta Bötjärnm mfl fl Bötjärn Bötjärn m Bötjärn m Bötjärn m flflfl G Göött aa äällvv STENUNGSUND TJÖRN E VÅRGÅRDA! Lysegården Lysegården ALE Dösebacka Dösebacka! LillaFärgen Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Lilla Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn KUNGÄLV LERUM Gråbo Gråbo ( eå eå rj rj Lä Lä Lä eånnnnnn eå eå rjeå rj rj Lärj Lä Lä eeeååååånnnnn vvvvveee SSSäääää GÖTEBORG E20 ( Skallsjö Skallsjö ängar ängar ÖCKERÖ St.Stamsjön St.Stamsjön Öxsjön Öxsjön St.Stamsjön Öxsjön St.Stamsjön St.Stamsjön Öxsjön Öxsjön PARTILLE Kåsjön Kåsjön Kåsjön Kåsjön HÄRRYDA Kåsjön Kallebäck ( Kallebäck Gundla mosse mosse Gundla mosse (Gundla Gundla mosse aaalslslsåååååånnnnnn ln ln öööln ln ln lnddddddaaalslsls BOLLEBYGD V.Nedsjön V.Nedsjön V.Nedsjön V.Nedsjön V.Nedsjön Delsjöarna Delsjöarna Delsjöarna Delsjöarna Delsjöarna ln ln M M M M Möööln Rådajön Rådajön Rådajön Rådajön M Rådajön Rådajön Finnsjön Finnsjön Finnsjön Finnsjön Finnsjön MÖLNDAL 40 ( Rävlanda Rävlanda ( Sinntorp Sinntorp Sinntorp Sinntorp Sinntorp R R R Roooooolllllflff R R fffssssssåååååånnnnnn KUNGSBACKA Lygnern Lygnern Lygnern Lygnern Lygnern! Fjärås Fjärås bräcka bräcka E6 ( Grundvatten! Grundvatten + MARK 0 5 Kilometer konstgjord infiltration Avrinningsområde 12 10

14 Stora grundvattentäkter inklusive konstgjord infiltration Endast en stor naturlig grundvattentäkt (mer än 0,25 miljoner m 3 /år) finns för närvarande i drift i regionen, nämligen i Lerums kommun. Vid Göta älv finns grundvattentäkter med konstgjord infiltration. Det är Dösebacka och Lysegården. De bygger på att vatten från älven och biflödet Vallerån infiltreras i isälvsmaterial för att få en naturlig rening. Utan den konstgjorda infiltrationen av ytvatten räcker inte deras kapacitet. Fjärås Bräcka vid sjön Lygnern används också för konstgjord infiltration. Grundvatten inklusive konstgjord infiltration utgör mindre än tio procent av hela det kommunala vattenuttaget inom Göteborgsregionen. Namn Kommun Avrinningsområde Uttag Konstgjord 2001 infiltration mm 3 Dösebacka Kungälv Göta älv 2,2 ja fr Göta älv Lysegården Kungälv Vallerån/Göta älv 0,7 ja fr Vallerån Gråbo Lerum Säveån/Lärjeån 0,3 nej Fjärås Bräcka Kungsbacka Kungsbackaån 4.0 ja fr Lygnern Göteborgsregionen 7,2 Små grundvattentäkter Det finns flera små kommunala grundvattentäkter som kan vara viktiga lokalt: Sjövik (Lerums kommun) Skallsjö ängar (Lerums kommun) Sollebrunn (Alingsås kommun) Sinntorp (Mölndals kommun) Rävlanda (Härryda kommun) Öckerös reservvattentäkter Dessutom finns många täkter för enskild förbrukning och vattensamfälligheter. Inom Göteborgsregionen får ca personer sitt dricksvatten på så sätt. Det är ca 10 procent av Göteborgsregionens befolkning. Kallebäck och Gundla mosse i Göteborgs kommun har använts av Pripps respektive Arla. Tillsammans har de en kapacitet på ca 0,3 miljoner m 3 /år. 13

15 Södra Sverige med huvudavrinningsområden Mälaren Göta Älv Vänern Vättern Mjörn Åsunden Lygnern Hökensås Göteborgsregionen Bolmen Ringsjön Vombsjö Källa: SMHI Svenskt Vattenarkiv Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet 14

16 Potentiella yt- och grundvattentäkter Ytvattentäkter Se bilaga 1. Värdering av regionens vattenresurser. Det är brist på stora sjöar och vattendrag som skulle kunna användas för Göteborgsregionens vattenförsörjning i framtiden. I tidigare utredningar har följande föreslagits: Mjörn i Lerums och Alingsås kommuner Lygnern i Kungsbacka och Marks kommuner Vänern Åsunden, Ulricehamns kommun Vättern Även små täkter kan ha betydelse för den mindre tätorten utan alternativ. De kan också utgöra en del i en större vattenförsörjning t ex via hopkopplade ledningar eller som reservtäkt. Mjörn Sjön har en yta av 55,5 km 2, med djupet 48 meter och volymen 850 miljoner m 3. Sjöns omsättningstid är 1,8 år och dess avrinningsområde är ca 1100 km 2. Sjön avvattnas till Säveån. Vid sjöns utlopp är medelvattenföringen 15 m 3 /s. Lerums kommun har ett litet ytvattenverk vid Mjörn som försörjer 250 personer. I Lerums kommuns översiktsplan 2000 skrivs att sjön ska skyddas mot konkurrerande anspråk. Lerums och Göteborgs kommuner avser att använda sjön som komplettering och reserv. Den kan även vara reservvattentäkt för Alingsås kommun. I en samrådshandling från Lerums kommun Norra Gråbo, Fördjupning av översiktsplanen för Lerums kommun finns ett klart ställningstagande för att använda sjön som råvattentäkt. Avsikten är att infiltrera råvattnet i Gråbodeltat. Mjörns vattenkvalitet har undersökts sedan länge bl a av Göta älvs vattenvårdsförbund. I rapporten Grundvatten Gråbo, SCC , ges en allmän beskrivning av sjön, föroreningsbelastningen och vattenkvaliteten. Mikrobiologiska undersökningar av råvatten och strandbad visar låga bakteriehalter. Sjukdomsframkallande mikroorganismer - som Cryptosporidium - har dock påvisats. Halten nitratkväve är förhöjd men ligger långt under dricksvattenkungörelsens rikt- och gränsvärden för råvatten. Fosforhalterna i vattnet är låga, mer finns i sedimenten. Övriga kemiska analyser visar att det är ett bra råvatten halterna av fenol och kadmium behöver dock undersökas ytterligare enligt rapporten. Temperatur och syremättnad är tillfredsställande. Föroreningsbelastningarna består av tättbebyggda områden bl a Alingsås tätort, Sollebrunn och Vårgårda. Sjön är recipient för flera kommunala avloppsreningsverk. Belastningen från industriutsläpp är relativt låg. Mjörn har en bra råvattenkvalitet. På sikt kan råvattnet från Mjörn infiltreras i Gråbodeltat och bli huvudvattentäkt för Lerums kommun. Dessutom kan Mjörn/ Gråbodeltat bli viktigt för hela Göteborgsregionens vattenförsörjning. 15

17 Varifrån får kommunerna sitt vatten? GRÄSTORP ESSUNGA TROLLHÄTTAN ORUST Stora Stora Stora Stora Stora Hällungen Hällungen Hällungen Hällungen Hällungen Hällungen LILLA EDET ALINGSÅS G Gööttaa äällvv Tjörn TJÖRN Bötjärn Bötjärn Bötjärn m Bötjärn Bötjärnm mflflfl m fl fl m Stenungsund Stora Stora STENUNGSUND HällHällE6 ungen ungen VÅRGÅRDA Lilla Edet ALE Ale (även Vallerån) Vallerån) Kungälv (även Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn KUNGÄLV Göteborg Öckerö Lerum Öxsjön/ E20 Öxsjön/ Stora Stamsjön Stora Stamsjön ånnnnn LERUM eånnn eå eå rj rjeå eå Lä rj eå Lärj Lä Lä ååå vvveeeee SSSäääää Göta älv älv Göta GÖTEBORG Partille St.Stamsjön St.Stamsjön St.Stamsjön St.Stamsjön St.Stamsjön Kåsjön Kåsjön PARTILLE Kåsjön Kåsjön Kåsjön Kåsjön Kåsjön ÖCKERÖ Alingsås Lilla Lilla LillaFärgen Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Färgen Delsjöarna Delsjöarna Delsjöarna Delsjöarna Delsjöarna Öxsjön Öxsjön Öxsjön Öxsjön Öxsjön HÄRRYDA Härryda Finnsjön Finnsjön Finnsjön Finnsjön Finnsjön aalslslsååååånnnnn ln ln ln lndddddaaalslsls M M M Mööööööln Rådajön Rådajön Rådajön Rådajön M Rådajön Rådajön BOLLEBYGD V.Nedsjön V.Nedsjön V.Nedsjön V.Nedsjön V.Nedsjön 40 Finnsjön Finnsjön Finnsjön Finnsjön MÖLNDAL Mölndal Rådasjön Rådasjön R R R Roooooolllllflff R R fffssssssåååååånnnnnn KUNGSBACKA Lygnern Lygnern Lygnern Lygnern Lygnern Lygnern Kungsbacka Lygnern Lygnern E6 Pilarna visar överföring av dricksvatten Avrinningsområde MARK Kilometer 10

18 Lygnern Sjöns yta är 33 km 2 och dess djup 45 meter. Avrinningsområdet är 568 km 2 och sjön avvattnas via Rolfsån. Medelvattenflödet i Rolfsån är 9,2 m 3 /s. Lygnern är råvattentäkt för Kungsbacka kommun. Sjövattnet infiltreras i Fjärås Bräcka. Enligt Lygnerns vattenvårdsförbund hade Lygnern låg fosforhalt, hög kvävehalt, syrerikt och måttligt färgat vatten år Bedömningarna har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Sjön har kväveöverskott och det medför att sjön är känslig för fosfortillskott. Flera avloppsreningsverk belastar sjön. Det saknas aktuella mikrobiologiska undersökningar av sjöns vatten. Grundvattentäkter Se bilaga 1. Värdering av regionens vattenresurser. Det finns få outnyttjade stora grundvattenmagasin inom Göteborgsregionen enligt en undersökning 1990 av Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet: Gråbodeltat söder om Mjörn i Lerums kommun Östad väster om Mjörn i Lerums kommun Ryaheden i Härryda kommun Utanför Göteborgsregionen på ca 12 mils avstånd från Göteborg finns: Hökensås, Nissadalen, Tidadalen som är en resurs med stor kapacitet. Gislaved S, Mullsjö/Gislaved N, Nittorp/Dalstorp, Ödskölts moar, Sennan, Rångedala/Varnum Slutsatser för regionens vattenförsörjning Göteborgsregionens vattenförsörjning bygger på flera stora ytvattentäkter och ifråga om Göta älv på flera vattenverk. 1. Göta älv Lilla Edet, Dösebacka, Alelyckan och Lackarebäck 2. Rådasjön 3. Lilla Färgen 4. Lygnern 5. Stora Hällungen Dessa ytvatten försörjer skilda geografiska områden. Göta älv är den helt dominerande vattentäkten och står för mer än 70 procent av det vatten som tas ut från kommunernas allmänna vattenanläggningar. Kapaciteten hos vattentäkter och vattenverk är för närvarande tillräcklig med dagens behov. Om 17 vattenbehovet ökar med 10 procent under de närmaste 20 åren finns det fortfarande kapacitet att klara denna ökning. Vänern Göta älv har tidvis ett starkt mikrobiologiskt påverkat vatten. Dricksvatten från Göta älv och andra grunda ytvattentäkter har långa tider för hög vattentemperatur enligt gällande föreskrifter. Därtill kommer problem med olja och andra föroreningar. Ytvattnens kvalitet kommer att diskuteras utförligare i avsnitten om kvalitet, hot och konflikter. Om Göta älv skulle drabbas av en långvarig allvarlig vattenförorening kommer kapaciteten hos alternativa täkter och reservvattentäkter att bli begränsande. Lilla Edets vattenverk saknar reservtäkt. Dösebacka har Lysegården som alternativ. Alelyckan

19 Stora Delsjön är inte bara råvattenmagasin utan också ett populärt utflyktsmål. Foto: Olof Bergstedt. Vid xylenutsläppet 1996 sänktes råvattenmagasinet i Delsjöarna 1,5 m. Foto: Olof Bergstedt. 18

20 och Lackarebäck har Delsjöarna och Rådasjön/Nedsjön som reserv. Dessa täkter räcker för normal förbrukning under minst 3 4 veckor. Sannolikheten för en sådan långvarig vattenförorening i älven är svår att beräkna. Utsläppet av xylen vid Nol 1996 är hittills det allvarligaste exemplet på en sådan händelse då stängdes Göteborgs intag vid Lärjeholm under en månads tid. Mikrobiologiska föroreningar av Göta älvs vatten p g a kraftig nederbörd eller utsläpp har orsakat flera långvariga stängningar av råvattenintaget för Göteborg. Ras i råvattentunneln från Lärjeholm eller omfattande skred i Göta älvdalen skulle kunna vara mycket allvarliga händelser. För Lilla Färgen (Alingsås kommun) och Stora Hällungen (Stenungsunds kommun) saknas reserver för närvarande. Alingsås kommun har långt gångna planer på att använda sjön Ömmern. Sjön Mjörn har god kvalitet och kapacitet för att försörja Lerums kommun och andra kommuner inom Göteborgsregionen i framtiden. Vatten från Mjörn kan användas för konstgjord infiltration i kombination med Gråbodeltat eller för ett ytvattenverk. Konstgjord infiltration är klart överlägsen såväl av mikrobiologiska skäl som av temperturskäl. Den minskar effektivt halten klorresistenta mikroorganismer. Sjön Lygnern har liksom Mjörn goda förutsättningar som ytvattentäkt och möjligen för ytterligare konstgjord infiltration. Inom Göteborgsregionen finns inga stora outnyttjade grundvattenförekomster lämpliga som vattentäkter. Ej heller finns det några stora vattentäkter med näraliggande möjlig konstgjord infiltration förutom de vid Gråbo och Östad vid Mjörn. Möjligen skulle Ryaheden kunna vara en sådan. Möjligheter och överväganden Nedan redovisas de alternativ som idag är realistiska och de överväganden som måste göras för repektive alternativ. Nollalternativet Nollalternativet är att bibehålla nuvarande vattentäkter och vattenverk. Det kan medföra akut vattenbrist i kommuner utan fullgoda reserver. Vid långvarig förorening av Göta älv eller ras i råvattentunneln drabbas en stor del av regionens invånare av sämre vatten och utebliven leverans. Gränsvärdet för temperatur kommer att överskridas regelbundet. Råvattnet i Göta älv är tidvis kraftigt påverkat av avföring från människor och/eller djur. Gråboalternativet 19 Gråboalternativet är att infiltrera vatten från Mjörn i Gråbodeltat. Därefter kan det infiltrerade ytvattnet tas ut som ett konstgjort grundvatten. Kapaciteten har beräknats till ca 25 miljoner kubikmeter per år. Fördelarna är att beroendet av Göta älv minskar, kapaciten ökar i Göteborgsregionen samt en säkrare rening (mindre risk för vattenburen smitta) än med ytvatten. Dricksvattentemperaturen sänks. Nackdelarna med alternativet är konflikter med naturgrusbrytningen. Antingen kan Gråbodeltat nyttjas som grustäkt eller för infiltration. Det finns också naturvårdshänsyn att beakta när infiltrationsanläggningen ska utformas och inte minst för vattenföringen i Säveån. Lerums kommun förordar att Gråbodeltat används för vattenförsörjning.

21 20

22 Mjörnalternativet Mjörnalternativet är att använda sjöns vatten i ett ytvattenverk. Kapaciteten bör vara i samma storleksordning som vid infiltration ca 25 miljoner kubikmeter per år. Fördelarna med detta alternativ är att beroendet av Göta älv minskar avsevärt och att kapaciteten ökar i Göteborgsregionen. Vidare håller råvattnet en jämn låg temperatur tack vare sjöns djup. Konflikten med grusbrytningen vid Gråbo och Östad minskar. Nackdelarna är att ett ytvattenverk blir mer komplicerat, kräver mer kemikalier än ett grundvattenverk och ger ett slam som behöver tas om hand. Om vattnet ska ledas till Alelyckan i Göteborgs kommun för rening eller om det ska byggas ett nytt ytvattenverk kan diskuteras. Vattenföringen i Säveån ska kunna hållas på en godtagbar nivå med hänsyn till naturvård och fisk. Sabema-alternativet Företaget Sabema, som vill använda Gråbodeltat för grusbrytning, har föreslagit att samutnyttja Gråbodeltat för grusbrytning och som vattentäkt. Med grusbrytning under grundvattennivån skulle det skapas konstgjorda grundvattensjöar. Dessa sjöar skulle sedan användas som vattentäkter. Vår slutsats är att det är ett mycket sämre förslag än konstgjord infiltration av följande skäl: Grustäktsverksamhet innebär alltid föroreningsrisker för yt- och grundvatten främst med oljor från maskiner, fordon och fasta tankar. Vattenkvaliteten i en konstgjord grundvattensjö blir för motsvarande uppehållstider i marken betydligt sämre än i ett naturligt eller konstgjort grundvatten. Detta eftersom den för mikrobiologisk säkerhet viktiga omättade zonen saknas. Inom ett ändamålsenligt skyddsområde för en vattentäkt blir det närmast omöjligt att godta grusbrytning med de föroreningsrisker som verksamheten innebär även om den drivs försiktigt och miljömedvetet. Lygnernalternativet Lygnernalternativet har varit aktuellt tidigare. För närvarande använder Kungsbacka kommun Lygnerns råvatten som infiltreras i Fjärås Bräcka. Sjöns vattenkvalitet förefaller god och en fördel är att den är djup och kan ge kallt vatten. Sjön har dock begränsad kapacitet. Vattenföringen i Rolfsån och regleringen av sjön skulle ge större påverkan än Gråbo- och Mjörnalternativen. Vattenföringen i Rolfsån ska kunna hållas på en godtagbar nivå med hänsyn till naturvård och fisk. En jämförelse mellan Lygnernalternativet och Mjörn- eller Gråboalternativen visar följande: Gråbo/Mjörn ligger mer centralt i Göteborgsregionen än Lygnern. Kungsbacka kommuns vattenförsörjning är löst för de närmaste 20 åren i motsats till Lerums kommun som kan få problem med sin nuvarande kapacitet. 21

23 22

24 Vänernalternativet Vänernalternativet skisseras på följande sätt. Råvatten tas ur Vänern och renas i ett ytvattenverk. Därefter byggs ledningar till de kommuner som är beredda att satsa pengar i projektet. Fördelarna är att Vänern har en jämnare och bättre vattenkvalitet än Göta älv samt att kapaciteten i vattentäkten inte är något problem. Nackdelarna är främst mycket långa ledningsdragningar/tunnlar, höga investerings- och driftskostnader samt ökad sårbarhet. Vänern och Göta älv är delar av samma vattensystem. Risken för vattenburen smitta är högre i detta alternativ än i Gråboalternativet. För att kunna få ekonomi i projektet krävs sannolikt att många kommuner delar på kostnaderna, det medför i sin tur ett ännu starkare beroende av en vattentäkt. Det är också tekniskt möjligt att bygga råvattenledningar/tunnlar från Vänern till befintliga vattenverk som använder Göta älv, men det skulle bli mycket kostsamt. Åsundenalternativet Sjön Åsunden vid Ulricehamn kan vara en möjlighet. Avståndet mellan Åsunden och Göteborg är ungefär detsamma som från Vänern till Göteborg. Kostnaderna för ledningsdragning är så höga att detta alternativ inte undersökts närmare Vätternalternativet Vättern är en djup sjö med mycket god vattenkvalitet. Kostnaderna för ledningsdragning blir ännu högre än för Vänernalternativet. Sjön har lång omsättningstid ca 60 år. Om sjön skulle drabbas av en allvarlig förorening skulle det kunna ge problem under lång tid. Hökensåsalternativet Hökensås, Nissadalen, Tidadalen är en grundvattenresurs med stor kapacitet, men avståndet, ca 12 mil, gör att de höga kostnaderna för ledning/tunnel till Göteborgsregionen inte kan motiveras med vattenbehovet under de närmaste 20 åren. 23

25 "Ingenting i världen är viktigare än vatten, för utan det kan intet komma till liv eller fortsätta att existera." (Marcus Pollio Vitruvius, ca 40 f Kr) 24

26 Nuvarande och framtida vattenbehov Se bilaga 2. "Vattenförbrukning och vattenbehov". Nuvarande vattenuttag och vattenbehov är miljoner kubikmeter per år i Göteborgsregionen. Inom regionen finns en maximal kapacitet på ca 135 miljoner kubikmeter per år med nuvarande vattenverk och vattendomar. Flera av vattentäkterna har ytterligare kapacitet t ex Göta älv, Mjörn och Lygnern. Statistiska centralbyråns prognos för Sverige visar att befolkningen väntas öka från 8,9 till 9,7 miljoner invånare år Åldersfördelningen i Göteborgsregionen är ungefär densamma som i riket. Därför är det sannolikt att räkna med att befolkningen inom Göteborgsregionen kommer att öka med ca 10 procent under de närmaste 20 åren. För närvarande förefaller det som den minskade per capita-förbrukningen av vatten (specifika förbrukningen) balanserar befolkningsökningen. På längre sikt (10 20 år) är det möjligt att per capita-förbrukningen inte kommer att minska tillräckligt för att balansera en befolkningsökning. Tidigare prognoser om befolkningsökning och vattenbehov i Göteborgsregionen visar att det är vanskligt att göra prognoser för längre tid än 20 år. Med nuvarande maximal kapacitet räcker kapaciteten för att klara regionens vattenbehov. Göteborg, som förbrukar ca 70 procent av dricksvattnet från kommunala vattenverk i regionen, räknar med ett oförändrat vattenbehov. Vattenförsörjningen i Göteborgsregionen baseras till över 70 procent på Göta älv. Det medför en stor sårbarhet vid långvarig förorening av älven. Det finns en del reserver och alternativa vattentäkter, men deras kapacitet är begränsad. Om sjön Mjörn skulle komma att användas som vattentäkt i stor skala kan sårbarheten minskas avsevärt i Göteborgsregionens vattenförsörjning. Särskilda händelser vattenförsörjning i ett krisläge Normalt inträffar då och då händelser som stör vattenförsörjningen, men som det i regel finns beredskap för att klara. Avsikten med detta avsnitt är att börja undersöka hur de värsta fallen skulle kunna hanteras. Även om sannolikheten kan vara låg eller mycket låg kan konsekvenserna bli mycket allvarliga. I det följande skisseras några fall: Stort skred i Göta älv Massivt utsläpp av dieselolja vintertid Urspårning av kemikalielastat tåg ner i Göta älv Ras i råvattentunneln mellan Lärjeholm och Delsjöarna 25 Brand eller explosion i ett av de stora vattenverken Långt elavbrott Misstänkt stort vattenburet sjukdomsutbrott Radioaktivt nedfall över Vänern Hur dessa händelser påverkar vattenförsörjningen beror på vilka reserver som finns. Av Göteborgsregionens kommuner är det endast Göteborg och Kungälv som har egna alternativa täkter eller reservvattentäkter med kapacitet för normal vattenförsörjning under en begränsad tid.

27 26

28 Med nuvarande vattenförbrukning ca liter per person och dygn (total specifik förbrukning) har dessa täkter en uthållighet på ca en månad. Om förbrukningen skärs ned till hälften genom restriktioner ökar uthålligheten till ca 1,5 månader. De händelser som orsakar driftsavbrott som är längre än ca en månad kommer att medföra vattenransonering i Göteborg med anslutna kommuner med nuvarande möjligheter. För övriga vattentäkter och vattenverk finns liknande risker. Det är vanskligt att försöka beräkna sannolikheten för att händelserna inträffar. I ett allvarligt krisläge med nödvattenförsörjning är målet liter per person och dygn (faktisk tillgång för varje individ). Vid nödvattenförsörjning med vattentankar prioriteras vanligen hushåll, sjukvård, äldreboende och vissa storkök. Däremot kommer industrier, kontor och andra arbetsplatser inte att prioriteras. Livsmedelshantering i butiker, restauranger och hotell går inte att klara eftersom det krävs vatten för att hålla en godtagbar livsmedelshygien. Vattentoaletter behöver vatten. Det kan bli nödvändigt att stänga stora byggnader som varuhus om de inte har vatten till sina sprinkleranläggningar av brandskyddsskäl. I en stor ort med invånare behövs ca 500 kubikmeter per dygn och minst 100 små tankar plus stora tankar på fordon för att distribuera vattnet. Tankdistri bution kräver resurser och planering. För stora orter är det därför inte realistiskt med vattendistribution i tankar, där behövs antingen alternativa vattentäkter eller reservvattentäkter. Överföringsledningar mellan kommuner och mellan vattenverk är en bättre lösning än tankdistribution. På så sätt kan även sjukvård, industrier, kontor och andra arbetsplatser få vatten. Alingsås, Lerums, Lilla Edets, Stenungsunds och Tjörns kommuner saknar för närvarande reservvattentäkter eller ledningar till andra kommuner som kan ge tillräckliga vattenmängder. Ale, Härryda, Mölndals och Partille kommuner är beroende av vattenleveranser från Göteborg i ett krisläge som berör deras egna vattenanläggningar. Kungsbacka är delvis beroende av Varberg. Det finns flera exempel på samtidiga störningar i Göta älv och Rådasjön. Sådana händelser är ovanliga, men har inträffat i december 1999 och maj-juni Därmed stängdes både huvudintaget och intaget från reservvattentäkten! Om ett av Göteborgs två vattenverk slås ut har det återstående en kapacitet som täcker 70 procent av den normala vattenförbrukningen. Göteborgs vattenverk har prioriterat hur tillgängligt vatten ska fördelas i ett bristläge. Minst samma restriktioner för vattenanvändning ska då användas i de anslutna kommunerna som i Göteborg. Ale och Öckerö, som saknar egna täkter kopplade till distributionsnätet, har lika hög prioritet som Göteborg. Kungsbacka har använt möjligheten att koppla samman sitt nät med Varberg samt Göteborg och på så sätt ökat säkerheten för kommunerna. Ledningarna har dock begränsad kapacitet och ger nödvattenförsörjning för en del av respektive kommuner. 27

29 28

30 Möjligheter och överväganden För att uppskatta det framtida vattenbehovet har två alterntiva bedömningar gjorts. Det första är att räkna med ett oförändrat vattenbehov på miljoner kubikmeter per år i Göteborgsregionen. Det andra är att räkna upp vattenbehovet med 10 procent till miljoner kubikmeter per år för att täcka en ökning av vattenbehovet på grund av befolkningsökning och möjlig etablering av större industrier. För närvarande bör alternativ två väljas för regionen i stort. Det behövs inga större insatser utan går att klara med befintliga vattentäkter och anläggningar. Det finns möjligheter att delvis minska vattenbehovet genom att rusta upp eller byta ut ledningar med stort läckage. Omvänt gäller att bristande underhåll ökar vattenbehovet. För Göteborg och Lilla Edet är en allvarlig och långvarig förorening av Göta älv/vänern det värsta scenariot. Göteborg kan klara detta under begränsad tid med Mjörn eller Lygnern som komplement till Delsjöarna och Rådasjön. För Lilla Edet behövs antingen en reservvattentäkt eller möjligen en överföringsledning från Stenungsunds kommun. I Stenungsunds kommun är den petrokemiska industrin beroende av att Stora Hällungen och dess vattenverk fungerar. Det finns beslut om en överföringsledning från Stenungsunds kommun till Tjörns kommun. I översiktsplanen 1990 för Stenungsunds kommun diskuteras ett reservvattennät för Kungälvs, Stenungsunds och Tjörns kommuner med Göta älv som vattentäkt. Därigenom skulle det kunna finnas alternativa vattentäkter för de tre kommunerna inklusive den petrokemiska industrin. 29

31 "Att pröfva watten samt både till mängd och beskaffenhet upptäcka de främmande ämnen, hvilka deruti liksom i löndom kringföras, är ett av chemiens viktigare samt tillika svårare problemer." (Torben Bergman 1770) 30

32 Vattenförsörjning i samhällsplaneringen Allmänt Det finns många mål för vattenförsörjningen som syftar till att människor ska ha tillgång till dricksvatten och att dricksvattenförsörjningen ska vara tillgodosedd i samhället. För samhällsplanering i vid bemärkelse finns flera verktyg t ex plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar. I det följande redovisas exempel på mål, verktyg och rekommendationer. WHO 1985 formulerade Världshälsoorganisationens Europaregion i sina "Mål för hälsa för alla år 2000" att år 1990 skall alla människor i regionen ha tillräcklig tillgång till säkert dricksvatten, och år 1995 skall förorening av floder, sjöar och hav inte längre utgöra ett hot mot människors hälsa. Arbetet med de nya rekommendationerna är nu inriktat på att identifiera och reducera hälsoriskerna. Parasiten Cryptosporidium pekas ut som allvarligt hot mot ytvattenbaserad vattenförsörjning i västvärlden. Miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - miljöförordningen En bostad skall ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsändamål. (Miljöförordningen 33 ). Lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (1970:244) VA-lagen Behöver med hänsyn till hälsoskyddet vattenförsörjning och avlopp för viss befintlig eller blivande bebyggelse ordnas i ett större sammanhang, skall kommunen sörja för eller tillse, att allmän VA-anläggning kommer till stånd, så snart det kan ske. Plan- och bygglagen (1987:10) PBL I PBL finns krav på att vatten- och avloppsfrågorna ska lösas i samband med planläggning och beslut om bygglov. Livsmedelslagen (1971:511) I livsmedelslagen med följdförfattningar ställs krav på att livsmedelslokaler ska ha vatten av dricksvattenkvalitet för hantering av livsmedel och för personalens hygien. I dricksvattenkungörelsen (SLV FS 1993:35) finns kraven på dricksvattnets och råvattnets kvalitet. Det är tydliga och klara mål. Med de nya dricksvattenföreskrifterna (SLV FS 2001:30) försvinner kraven på råvattnets kvalitet och kontroll från livsmedelslagstiftningen. 31

33 32

34 Miljökvalitetsmålen Naturvårdsverkets miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet är centrala för vattenförsörjningen. Dessutom finns andra viktiga mål för att skydda sjöar och vattendrag. Målen är kopplade till åtgärdsprogram med tidplaner. Delmålet Upprättande av vattenförsörjningsplaner är av central betydelse Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt. Delmålet Kvalitetskrav för grundvatten Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig aktivitet. Delmålet Skydd av geologiska formationer Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Ramdirektivet för vatten GR:s Miljömål Verktyg Enligt förslaget till framtida vattenadministration i Sverige (SOU 2002:105) ska det för varje vattendistrikt tas fram förvaltningsplaner. Av dessa ska bl a framgå de mål som ska uppnås inom varje avrinningsområde för att nå syftet med direktivet, hur de ska övervakas och vilka åtgärder GR:s och dess medlemskommuners ansvar för livskraften i sjöar och vattendrag samt i våtmarker ligger främst i att minska de utsläpp som orsakas av transporter, arbetsredskap, uppvärmning, industrier, jord- och skogsbruk osv samt att inte genom utbyggnaden av transportinfrastrukturen eller annan exploatering göra allvarliga irreparabla ingrepp. Sjöar och vattendrag, inte minst Göta älv, ska kunna användas som dricksvattentäkter De viktigaste verktygen för att nå målen är Miljöbalken Åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten 33 som behövs för att nå målen. Dessa åtgärder som redovisas i ett åtgärdsprogram kommer att bli bindande för distriktet att följa. Vattendirektivet lägger särskilt stor vikt vid råvattenskyddet, men ännu finns inga svenska förslag på området. GR och dess medlemskommuner har ansvar för att skydda såväl regionens grundvattentäkter som grundvattnet i vidaste bemärkelse dels mot föroreningar av olika slag, dels mot ingrepp som leder till dränering eller andra skadliga effekter. I detta ansvar ligger främst att minska de utsläpp som orsakas av storstadsområdets trafik, uppvärmning, industrier, avfallshantering osv samt i att inte utnyttja naturgrusförekomster som är viktiga för grundvattnet, för byggnads- och anläggningsarbeten. Plan- och bygglagen VA-lagen Livsmedelslagen Räddningstjänstlagen Samverkan mellan kommuner

35 34

36 Miljöbalken Miljöbalkens hänsynsregler är viktiga ifråga om skyddet av både yt- och grundvatten. I miljöbalken finns även regler för hur vattentäkter kan skyddas genom skyddsområden och skyddsbestämmelser. Länsstyrelsen eller kommunfullmäktige kan besluta om skyddsområden. (7 kap 21, 22 MB) Med stöd av miljöbalken väntas nya regler om råvattenkvalitet och -kontroll som ska ersätta nuvarande regler med stöd av livsmedelslagen. Tillstånds- och anmälningsplikt finns för vissa miljöfarliga verksamheter. Den som söker tillstånd ska även göra en miljökonsekvensbeskrivning. Tillstånd får inte ges i strid med detaljplaner och områdesbestämmelser enligt PBL. Tillsynen över miljöfarliga verksamheter ger tillsynsmyndigheterna stora möjligheter att ingripa med förelägganden, förbud och även miljösanktionsavgifter. Miljöbalken lägger ett stort ansvar på verksamhetsutövaren. Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Han ska även genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens påverkan på miljön. Miljöbalken innehåller regler bl a om hur sakägare och andra berörda kan påverka ett tillståndsärende. Miljöbalkens bestämmelser om riksintressen till skydd för vattenförsörjning ger intrycket att vara verkningsfulla, men är enligt lagtolkarna inte möjliga att använda. För närvarande finns inga beslutade riksintressen för vattenförsörjning i Sverige. Problemet är att gällande rätt miljöbalken (tidigare naturresurslagen 2 kap 8 ) tolkats så att Naturvårdsverket inte kan besluta om att en yt- eller grundvattenresurs ska vara ett riksintresse. Detta togs upp av Grundvattenutredningen i dess betänkande Grundvattenskydd (SOU 1995:45). Utredningen föreslog ändringar av naturresurslagen som skulle göra det möjligt för Naturvårdsverket att besluta. Miljöbalkskommittén har inte lämnat något förslag i detta ärende. Regeringen har inte tagit ställning till problemet. I naturvårdsverkets rapport Dricksvattenförsörjning Vägledning för utpekande av områden av riksintresse (Rapport 4452, 1995) anges kriterier på ett riksintresse för vattenförsörjning: Nyttjas/kan nytttjas av många människor Realistiska alternativ saknas Stor kapacitet God kvalitet Behövs som reserv-/ beredskapstäkt Hur kriterierna bör tolkas och vägas samman beskrivs i rapporten. Det finns en samling exempel i rapporten som visar hur man kan gå tillväga. Naturvårdsverket tar dock inte ställning till dem. Göta älv och Stora Hällungen finns med bland dessa exempel. Åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten För närvarande pågår arbete på nationell nivå för att ta fram lagstiftning och övriga bestämmelser som behövs för att genomföra de förändringar som behövs för att införa den Europeiska 35 Unionens ramdirektiv. Detta arbete ska ge åtgärdsprogram som är tvingande för myndigheter t ex att skydda vattentäkter. Det kräver uppföljning och övervakning.

37 36

38 Plan- och bygglagen I PBL finns det krav på att varje kommun ska ha en översiktsplan som anger kommunledningens viljeinriktning ifråga om användningen av mark- och vattenområden. Det förekommer också fördjupade översiktsplaner t ex för vatten. Översiktsplanerna ska uppdateras regelbundet och vara grunden för hur detaljplaner och områdesplaner utformas. I motsats till översiktsplaner är detaljplaner och områdesbestämmelser bindande. Från vattenskyddssynpunkt är översiktsplaner och detaljplaner viktiga. Om vattenförsörjningen beaktas och det finns klara politiska ställningstaganden för att t ex skydda en vattenresurs är det ett bra verktyg när det uppstår konflikter med andra intressen. PBL innehåller även bestämmelser till skydd för människors hälsa och säkerhet samt hur mellankommunala frågor ska hanteras. För samordning av flera kommuners planläggning kan regionplaner antas. För byggnader och vissa anläggningar krävs bygglov. Det gäller t ex fasta cisterner för olja och kemikalier. För att ge medborgarna möjlighet till inflytande i planärenden finns krav på utställning och möjligheter till samråd. VA-lagen Med hjälp av lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar ska VA-frågorna ordnas i tätorter och för tillkommande tät bebyggelse. Kommunen ska se till att det ordnas. Livsmedelslagen Med hjälp av livsmedelslagen styrs hur råvatten får beredas (renas) till dricksvatten och distribueras. Lagen ställer krav på egenkontroll av vatten och anläggningar. Vattenverk är livsmedelslokaler i lagens mening och det medför bl a krav på hygien och utbildad personal. Råvattenkraven kommer att flyttas från livsmedelslagstiftningen till miljöbalken i december år Hur dessa krav kommer att se ut är ännnu inte klart. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna kan sannolikt fortsätta att utgå från kraven på råvatten och råvattenkontroll som de är formulerade i dricksvattenkungörelsen (SLV FS 1993:35), men stödja sig på miljöbalken tills nya regler kommer. Räddningstjänstlagen Lagen ger räddningstjänsten ansvar för att skydda liv, hälsa, miljö och egendom. Det gäller både att ingripa snabbt vid akuta risker t ex bränder eller oljeutsläpp och att arbeta förebyggande. För vattenförsörjningens säkerhet inom Göteborgsregionen är räddningstjänsten en vital resurs. Räddningstjänsten är gränslös och det är en styrka vid utsläpp i sjöar och vattendrag som berör flera kommuner. Räddningstjänsten samarbetar över kommungränserna. Samverkan mellan kommuner 37 Vattenförsörjningen inom Göteborgsregionen bygger i stor utsträckning på samverkan mellan kommuner. Det gäller vattentäkter, råvatten- och dricksvattenledningar, köp och försäljning av dricksvatten, tidig varning vid vattenföroreningar osv. En av GR:s uppgifter är att underlätta samverkan mellan kommuner.