ALBYBERG, ETAPP 1 Alby 1:8, Alby 1:9 samt Kalvsvik 16:1, Haninge kommun

Transkript

1 Stadsbyggnadsförvaltningen Detaljplan för ALBYBERG, ETAPP 1 Alby 1:8, Alby 1:9 samt Kalvsvik 16:1, Haninge kommun Koncept Stadsbyggnadsförvaltningen Planenheten Sara Eriksdotter-Hamamgi Planarkitekt Detaljplan för Albyberg, etapp 1, Haninge kommun

2 ALBYBERG, ETAPP Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Haninge kommun Box Östersund Norconsult AB Box Göteborg Göran Berg Åsa Malmäng Pohl Edgar Villarreal Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: N:\101\08\ \0-Mapp\Beskrivningar\Utredningar - PM\va_o_dagvatten\VAutredning_Albyberg_preliminär.doc Kvalitetsgranskad av: Tryck: Bertil Israelsson Norconsult AB

3 Innehållsförteckning 1. Orientering Underlag Befintliga VA-förhållanden Befintlig vattenförsörjning Befintlig spillvattenhantering Befintlig avledning av dagvatten Föreslagna anläggningar för vatten och spillvatten Föreslagen vattenförsörjning Föreslagen spillvattenavledning Vatten- och spillvattenanslutning av framtida etapper Föreslagna anläggningar för dagvatten Allmänna rekommendationer Principer för lokalt omhändertagande av dagvatten Principer för dagvattendamm Överslagsmässiga kostnader Bilagor Bilaga 1. Befintliga system för vattenförsörjning samt avledning av spill- och dagvatten Bilaga 2. Översiktsplan, avrinning mot Tälbybäcken resp. Husbyån Bilaga 3. Föreslagna vatten- och spillvattensystem Bilaga 4.1 Vägverket, bro över gång- och cykelväg, sammanställning Bilaga 4.2 Vägverket, bro över gång- och cykelväg, grundläggning Bilaga 5. Föreslagen dagvattenhantering Bilaga 6. Översiktlig kostnadsbedömning Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

4 4 (23) n:\101\08\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\va_o_dagvatten\va-utredning_albyberg_preliminär ny framsida.doc

5 5 (23) 1. Orientering På uppdrag av Haninge kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande VA-utredning för planområde Albyberg etapp 1. Inom planområdet planerar kommunen att upprätta Alby verksamhetsområde, samt tillhörande vägar och parkeringsytor. Totalt omfattar Albyberg ca 300 ha som kan komma att exploateras etappvis. Planer finns på att antalet etapper kan komma att uppgå till 5. Utbyggnaden av området kommer således att kunna pågå under en längre tidsperiod. Aktuellt planområdet, etapp 1, omfattar ca 28,6 ha och utgörs av delar av fastigheterna Alby 1:8 och 1:9 samt Kalvsvik16:1. Området är beläget strax söder om Jordbrolänken, mellan Nyväsvägen och Dalarövägen. I söder gränsar området till naturmark, se markeringen i figur 1. Figur 1. Markeringen visar lokalisering av planområdet Inom planområdet finns idag ingen bebyggelse och området består huvudsakligen av kuperad skogsmark, se figur 2.

6 6 (23) Figur 2. Flygfoto över planområdet Marknivåerna inom planområdet varierar mellan ca +30 m och ca +56 m. Nivåerna på intilliggande Jordbrolänken och Nynäsvägen varierar mellan ca +34 m och ca +44 m. n:\101\08\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar pm\va_o_dagvatten\va-utredning_albyberg_preliminär ny framsida.doc En kraftledning passerar tvärs över den östra delen av planområdet, se figur 3. Denna ledning kommer troligtvis flyttas inför exploatering av området.

7 7 (23) Figur 3. Kraftledning i den östra delen av planområdet (vy från norr) Föreliggande utredning omfattar såväl vattenförsörjning som avledning av spill- och dagvatten. Utredningen skall klarlägga förutsättningarna för utbyggnad av vatten-, spillvatten- och dagvattensystem inom planområdet. Det ska dock även i viss mån beaktas att samtliga etapper kan komma att exploateras. 1.1 Underlag Digital grundkarta har erhållits av Haninge kommun (ST74 (plan), Rh00 (höjd), daterad ). Information om planområdet har även erhållits från dokumentet Albyberg program för detaljplan, februari Data om de geotekniska förhållandena inom planområdet har hämtats från Detaljplan Albyberg Geoteknisk utredning, GF konsult AB, Illustrationskarta upprättades av Norconsult AB ( ).

8 8 (23) 2. Befintliga VA-förhållanden De befintliga systemen i områdets närhet för vattenförsörjning samt avledning av spill- och dagvatten vatten har studerats och beskrivs översiktlig under nedanstående rubriker. Dagvattenavrinningen inom planområdet sker naturligt via bäckar etc. Befintliga system för vattenförsörjning samt avledning av spill- och dagvatten illustreras i bilaga Befintlig vattenförsörjning Inom planområdet finns inget kommunalt vattenförsörjningssystem utbyggt, däremot finns väl utbyggda system i bostadsområdet Jordbro, väster om Nynäsvägen. Vattnet levereras huvudsakligen från Norsborgs vattenverk i Stockholm. Lämplig anslutningspunkt för planområdets vattenförsörjning finns ca 100 m öster om Lerstensvägen, se bilaga 1. Brandvattenförsörjning för de befintliga områdena sker genom konventionellt brandvattensystem med brandposter. 2.2 Befintlig spillvattenhantering Inom planområdet finns inget kommunalt system utbyggt för omhändertagande av spillvatten. Bostadsområdet Jordbro är dock anslutet till det kommunala systemet. Spillvatten från delar av bostadsområdet avleds i ledningar av dimension mm mot Blockstensvägen avloppspumpstation. Därifrån pumpas spillvattnet i en 300 mm tryckledning mot en 500 mm självfalledning. Spillvattnet når slutligen Henriksdals reningsverk i Stockholm. Blockstensvägen pumpstation är utrustad med två stycken pumpar av märket Pumpex K106, typ T. Pumparna är torrt uppställda. Den beräknade kapaciteten för varje pump är ca 40 l/s. Parallell drift sker aldrig eftersom en pump klarar hela flödet. Totalt går pumparna max 5 timmar/dygn, enligt uppgift från kommunen. Detta motsvarar ett flöde på 720 m 3 /dygn. Det finns även plats för att installera ytterligare en pump om behov finns. Befintliga system för avledning av spillvatten illustreras i bilaga Befintlig avledning av dagvatten Fältbesök i området gjordes i april Befintlig avledning av dagvatten från bostadsområdet Jordbro samt befintlig avvattning av planområdet illustreras i bilaga 1. n:\101\08\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\va_o_dagvatten\va-utredning_albyberg_preliminär ny framsida.doc

9 9 (23) Inom planområdet sker idag dagvattenavrinningen naturligt då området till mycket stor del består av kuperad skogsbevuxen naturmark. Inom området finns bäckar och mossmark där vattnet ansamlas. Avvattningen av planområdet sker naturligt via en mindre bäck som rinner tvärs över planområdet i nordöstlig riktning. Bäcken viker sedan av och följer Dalarövägen i öster ner till Tälbybäcken och vidare till Husbyån, ca 1,5 km söder om området, se bilaga 2. Husbyån utgör en reproduktionslokal för bl.a. havsöring och således hyser vattendraget höga fiskeribiologiska värden. Husbyån mynnar slutligen i Östersjön vid Årsta slott. Öster om Nynäsvägen, i bostadsområdet Jordbro, finns det utbyggda system för omhändertagande av dagvatten. Systemet består av konventionella dagvatten-ledningar av dimensioner mellan 300 och 1500 mm. Den specifika avrinningen före exploatering har beräknats till ca 323 l/s vid återkomsttiden 10 år, enligt Svenskt Vattens publikation P90. Det så kallade Z-värdet är antaget 20 och avrinningskoefficienten till 0,05.

10 10 (23) 3. Föreslagna anläggningar för vatten och spillvatten Nedan beskrivs föreslagna system för VA-försörjning av området. Föreslagna system för vattenförsörjning och avledning av spillvatten illustreras i bilaga 2, föreslagen dagvattenhantering illustreras i bilaga 5. Observeras ska att i utredningen förutsätts att befintlig bro över gc-väg vid Nynäsvägen, ca 0,8 km från trafikplats Jordbro, kan användas för genomförning av föreslagna ledningar mellan Albyberg och Jordbro, se bilaga 4.1 och 4.2. Diskussioner med Vägverket bör snarast inledas så att ett förhandsbesked kan erhållas om att detta tillvägagångssätt ges tillstånd. VA-ledningar inom planområdet bör uteslutande anläggas i gator för att hålla kostnaderna på en skälig nivå samt för att undvika ytterligare intrång i naturen. Det är oerhört viktigt att höjdsättningen av området ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter ska i möjligaste mån harmonisera med varandra. Placeras fastigheter på vardera sidan av en gata bör inga fastigheter anläggas lägre än gatan för att en tillfredsställande avledning av drän- och spillvatten ska kunna erhållas. Lägsta golvnivå bör inte understiga 0,3 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Ett genomgående ledningsstråk genom ett av kvarteren ner mot dalgången föreslås. Kvarterens framtida tomtindelning kan inte i nuläget förutsägas. Därför har detta ledningsstråk inte givits något u-område i planförslaget. Om utbyggnaden sker med stora verksamheter i det aktuella kvarteret kan allmänna ledningar över tomtmark vara olämpliga. Det nordöstra kvarteret kan då anslutas till huvudnätet via pumpstation och tryckledning. 3.1 Föreslagen vattenförsörjning Förutsättningarna för anslutning av planområdet till det kommunala vattenförsörjningssystemet är goda då en befintlig vattenledning av dimensionen 500 mm finns vid Lerstensvägen, längs den östra delen av bostadsområdet Jordbro. Vattenbehovet för planområdet har beräknats i samråd med kommunen enligt förutsättningarna nedan. Beräkningarna avser förbrukning inom verksamhets-område. Spec. medelförbrukning * 0,3 alternativt 0,4 l/s, ha Maxdygnsfaktor 1,5 Maxtimfaktor 1,3 Brandvatten uttag 20 l/s *Enligt önskemål från kommunen har beräkningar gjorts avseende båda alternativen, detta för att kontrollera om ledningsdimensionerna påverkas nämnvärt. n:\101\08\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\va_o_dagvatten\va-utredning_albyberg_preliminär ny framsida.doc

11 11 (23) Brandvatten uttag avser normal brandbelastning, dvs. brandsäkra byggnader utan större upplag av brännbart material. Ledningsdimensionerna är baserade på alternativet med en antagen specifik medelförbrukning på 0,4 l/s, ha då skillnaden mellan alternativen är relativt marginell. Brandvattenförsörjningen är den dominerande faktorn för dimension-eringen. En genomgående matarledning av dimensionen mm föreslås anläggas längs vägarna i det planerade verksamhetsområdet, se bilaga 2. Anslutning föreslås ske till den befintliga vattenledningen, 500 mm, vid Lerstensvägen väster om planområdet. Dimensionen på föreslagen vattenledning uppgår till 250 mm. Vattenledningsnätet inom planområdet föreslås utformas som ett cirkulationssystem vilket minskar risken för att vatten blir stående i ändledningar och därmed kan en bättre vattenkvalitet erhållas. Enligt uppgift från Stadsbyggnads-förvaltningen kommer trycknivån i 500 mm ledning vid anslutningspunkten att variera mellan +79 och +94 m (Rh00). För bebyggelse inom planområdet med tappställe över nivån +54 m bör lokal tryckstegring anordnas. Brandvattenförsörjning av området föreslås ske genom att en brandpost placeras centralt i området. Fastigheterna förutsetts förses med sprinkleranläggningar. För större byggnader kan separata lösningar inom fastighet med magasinering och tryckstegring komma att erfordras. Detta bör klarläggas genom separata riskutredningar. Föreslaget distributionsnät för dricksvatten har dimensionerats för att i viss mån kunna försörja sprinkleranläggningar. Detta medför dock att omsättningen på vattnet kan bli för låg och kontinuerliga spolningar på nätet kan komma att erfordras. Föreslaget system för distribution av vatten framgår av bilaga 3. I detaljprojekteringsskedet kommer definitiva ledningslägen och dimensioner att bestämmas. 3.2 Föreslagen spillvattenavledning Spillvattnet från planområdet föreslås avledas till den centrala delen av plan-området med hjälp av självfallsledningar, dimensionen 200 mm, där en avloppspumpstation föreslås placeras. Pumpstationen pumpar spillvattnet till en självfallsledning för vidare transport till föreslagen huvudavloppspumpstation för området Albyberg, se kapitel 3.3. Huvudavloppspumpstationen föreslås placeras vid befintlig gc-bro vid Nynäsvägen, ca 0,8 km från trafikplats Jordbro, och pumpa spillvattnet vidare till Blockstensvägen avloppspumpstation i bostadsområdet Jordbro. Enligt överenskommelse med kommunen antas dimensionerande spillvattenflöde motsvara dimensionerande vattenförbrukning dock med ett tillägg för tillskottsvatten på 0,15 l/s, ha. Således har dimensionerande spillvattenflöde beräknats uppgå till ca 25 l/s. Föreslagen tryckavloppsledning mellan Albyberg och Jordbro föreslås få dimensionen 250 mm. Baserat på uppgifter från Stadsbyggnads-förvaltning har Blockstensvägen

12 12 (23) avloppspumpstation tillräcklig kapacitet för att spillvattnet från planområdet, dvs. etapp 1, kan anslutas till denna station. Spillvattenledningarna inom planområdet bör anläggas med en minsta lutning om 5. Föreslaget spillvattensystem framgår av bilaga 3. I detaljprojekteringsskedet kommer definitiva ledningslägen och dimensioner att bestämmas. 3.3 Vatten- och spillvattenanslutning av framtida etapper Huvudavloppspumpstationen föreslås med hänsyn till kommande utbyggnads-etapper. Spillvatten från samtliga etapper föreslås avledas via denna station till Blockstensvägen avloppspumpstation. För att erhålla ett system som fungerar för såväl endast etapp 1 som vid full utbyggnad föreslås att två tryckavloppsledningar anläggs mellan pumpstationen och Blockstensvägen. Detta gäller även distributionen av vatten till Albyberg, två vattenledningar föreslås således anläggas. Genom detta tillvägagångssätt är anslutningen av vatten och spillvatten förberett för kommande etapper i framtiden. Ur ekonomiska aspekter är det även fördelaktigt att anlägga ledningarna vid samma tillfälle. n:\101\08\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\va_o_dagvatten\va-utredning_albyberg_preliminär ny framsida.doc

13 13 (23) Dimensioneringen av ledningarna för kommande etapper är dock osäker. Som underlag har använts de siffror som presenteras i dokumentet Albyberg program för detaljplan, februari Där anges att vid utbyggnad av samtliga etapper kan andelen tomtmark uppgå till ca m 2, alternativt kan även exploatering av det centrala bergspartiet att ske varvid ytterligare ca m 2 tomtmark kan iordningställas. Dimensioneringen av vatten- och spillvattenledningarna mellan Albyberg och Jordbro baseras således på angiven maximal utbyggnad, dvs. ca m 2 tomtmark. Detta medför en dimensionerande vattenförbrukning respektive spillvattenflöde på ca 74 l/s respektive 88 l/s. Dimensioner på föreslagen vattenledning respektive spillvattenledning är V 315 mm och TA 355 mm. Vid anslutning av fler etapper än det aktuella planområdet behöver sannolikt Blockstensvägen avloppspumpstation att uppgraderas. Vidare behöver även kapaciteten på pumpstationens tryckavloppsledning fastställas. Exploateras samtliga etapper enligt ovan behöver en ny tryckavloppsledning anläggas.

14 14 (23) 4. Föreslagna anläggningar för dagvatten 4.1 Allmänna rekommendationer Exploatering av ett område medför vanligtvis att både dagvattenavrinningen samt föroreningshalten i dagvattnet ökar jämfört med befintliga förhållanden, särskilt när det är naturmark som tas i anspråk. Framtida dagvattenhantering i planområdet måste säkerställa att den ursprungliga vattenbalansen inom planområdet behålls efter exploatering samtidigt som risken för översvämningar, i och nedströms planområdet, minimeras. I enlighet med Hanninge kommun dagvattenstrategi bör principen för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom området följas. I det här fallet innebär det att området öster om planområdet inte ska belastas med större mängder dag-vatten eller föroreningar från planområdet än idag. Enligt den översiktliga geotekniska utredningen består marken i området huvud-sakligen av lera och berg i dagen. Detta innebär att möjligheterna till infiltration är mycket begränsande inom området. Den framtida dagvattenhanteringen inom exploateringsområdet kan bestå av en kombination av LODtekniker och traditionellt ledningssystem. Det föreslås att dagvattenhanteringen för planerad bebyggelse utformas så att 50 % av erhållen nederbörd magasineras och fördröjs inom kvartersmark, före vidare avledning till anvisad anslutningspunkt för dagvatten. Resterande del föreslås direkt avledas med hjälp av dagvattenledningar och dike mot ett fördröjningsmagasin i form av en dagvattendamm som kan anläggas i planområdets nordöstra del, se avsnitt 4.3. nedan. Detta tillvägagångssätt medför att den markyta som behöver användas till dagvattendamm minskar samt att kostnaden för anläggning och underhåll av dammen blir lägre. Dräneringsvatten från fastigheterna ska anslutas direkt till anvisad anslutnings-punkt för dagvatten. Genom detta tillvägagångssätt erhålls en trygg och säker hantering av dräneringsvattnet från fastigheterna. I bilaga 5 framgår föreslagna ledningsdimensioner. Dagvattenledningarna har dimensionerats med hänsyn till nederbörd med återkomsttid 10 år och varaktighet 10 min samt att 50 % av erhållen nederbörd magasineras och fördröjs inom kvartersmark. Området har betraktats som ett instängt område inom citybe-byggelse. Dagvattenledningarna bör anläggas med en minsta lutning om ca 3. I detaljprojekteringsskedet kommer definitiva ledningslägen och dimensioner att bestämmas Oljeavskiljare Enligt dagvattenstrategin för Haninge kommun kan dagvatten från industriområden och andra verksamheter innehålla olja, metaller, etc. Dessutom förekommer det risker i form av transporter av diesel och andra kemikalier, samt lagring av stora mängder kemikalier utomhus, t.ex. diesel. Enligt strategin åligger det fastighets-ägare att dagvattnet renas inom fastigheten. n:\101\08\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\va_o_dagvatten\va-utredning_albyberg_preliminär ny framsida.doc

15 15 (23) För att minska risken att olja kan avleds via dagvattensystemet från planerat verksamhetsområde föreslås att oljeavskiljare anläggs inom fastighet. Oljeavskiljaren skall tillhöra klass 1 dvs utgående mängd olja är mindre än 5 mg per liter vatten enligt kraven i SS EN Den angivna halten är det krav som ställs enligt standarden, men reduktionen av olja är ofta betydligt större. Det är väsentligt att oljeavskiljaren är godkänd och testad enligt SS EN Ett slamfång bör anläggas före eller integreras i oljeavskiljaren. Avskiljaren bör också utrustas med en avstängningsventil. Genom att installera larmfunktion i olje- och slamavskiljaren erhålls information om när oljeskiktet är högt i avskiljaren. I dagvattenstrategin anges att avskiljaren ska dimensioneras för ett 2-års regn. Mängden föroreningar som följer med regnvattnet då det rinner av från en yta minskar med regntiden, dvs. den första litern dagvatten som rinner av från en yta under ett regntillfälle innehåller betydligt mer föroreningar än den hundrade litern då föroreningar redan har spolats av från ytan. Detta gör att det är viktigast att ta omhand det första flödet från en yta. Oljeavskiljaren minskar det diffusa oljeläckaget till recipienten, men har även en god funktion om större mängder olja sprids vid ett eventuellt olyckstillfälle.

16 16 (23) 4.2 Principer för lokalt omhändertagande av dagvatten För att minska uppkomsten av dagvatten vid källan samt att möjliggöra att 50 % av erhållen nederbörd magasineras och fördröjs inom kvartersmark finns några olika tänkbara alternativ som kan beaktas vid den fortsatta planeringen av området. Nedan beskrivs olika LOD-tekniker som kan tillämpas i planområdet. LOD-tekniker används inte bara för en tillfredsställande dagvattenhantering. De ger även bra möjligheter till att skapa en behaglig miljö inom planområdet. Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan verksamhetslokaler förses med s.k. gröna tak, se figur 4. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella hårdgjorda tak. Gröna tak, t ex av sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50%. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Figur 4. Verksamhetsbyggnad med gröna tak n:\101\08\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\va_o_dagvatten\va-utredning_albyberg_preliminär ny framsida.doc

17 17 (23) En förutsättning för att tekniken ska kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning, och att takkonstruktionen är dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Det är också mycket viktigt att beakta konstruktionens täthet och beständighet. Gröna öar Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t ex parkeringsplatser, se figur 5. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t ex avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Figur 5. Exempel på gröna öar på parkeringsplats, observera utformningen av kantstenen Varje grönyta förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som breddsystem, om grönytorna överbelastas. Genomsläppliga beläggningar För att minska avrinningen från parkeringsytor etc. och om det finns möjlighet till infiltration kan markbeläggning t ex utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning.

18 18 (23) Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 6. Figur 6. Parkeringsyta med hålsten av betong Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden jämfört med asfalterade ytor eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. Fördröjningsmagasin Damm Fördröjningsdamm kan med fördel även anläggas inom fastighet om möjlighet till utrymme finns. Anläggningen förses med ett strypt eller reglerat utlopp vilket gör att det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i dammen. När avrinningen till dammen har minskat töms dammen successivt. Dammen kan utformas som våt eller torr beroende på om de alltid ska ha en synlig vattenspegel eller ej. Våta dammar har generellt bättre reningseffekt eftersom uppehållstiden i en våt damm är längre än i en torr damm. n:\101\08\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\va_o_dagvatten\va-utredning_albyberg_preliminär ny framsida.doc

19 19 (23) Makadammagasin Där det av utrymmesskäl eller estetiskt inte är lämpligt med en öppen lösning för magasinering och fördröjning av dagvatten kan ett s.k. makadammagasin anläggas. Den fria volymen dvs. magasinerings- eller utjämningsvolymen i magasinet utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca %. En fördel med makadammagasin är att det kan anläggas under hårdgjorda ytor såsom t.ex. parkeringsytor. Makadammagasin har främst en fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen med makadammagasin är dock att det kan behövas grävas om efter ca tio till femton år, eftersom den hydrauliska kapaciteten kan reduceras med åren. Rörpaket Fördröjningsmagasin kan även t.ex. bestå av så kallade rörpaket, se figur 7 nedan. Fördelarna med rörpaket är bl.a. lång livslängd och möjlighet till inspektion och sanering. Dock medges ingen möjlighet till infiltration eller rening av dagvattnet. Figur 7. Exempel på utjämningsmagasin bestående av rörpaket i betong (Alfarör) Dagvattenkassetter Dagvattenkassetter kan också anläggas för fördröjning av dagvatten. Kassetterna är mycket utrymmes effektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasi-neras. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %.

20 20 (23) Fördelarna är bl.a. utrymmes effektiva, lång livslängd, möjlighet till inspektion och sanering och möjlighet till infiltration. Dock erhålls ingen rening av dagvattnet. I figur 8 visas en illustration på anläggning med dagvattenkassetter. Figur 8. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor) 4.3 Principer för dagvattendamm Principen för dagvattendammen bör vara att den naturliga dagvattenavrinningen från oexploaterade områden ej integreras i dagvattendammen. Detta för att ej belasta dammen med dagvatten som kan anses vara fritt från föroreningar samt begränsa behovet av reningsvolym. Den befintliga bäcken som rinner tvärs över planområdet i nordöstlig riktning bör få ett nytt läge. Därmed kan bäcken även fungera som ett avskärande dike så att dagvatten från det oexploaterade området öst om naturparken ej kan belasta planområdet. Ett dike föreslås anläggas för att avleda dagvattnet från planområdet till föreslagen dagvattendamm. n:\101\08\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\va_o_dagvatten\va-utredning_albyberg_preliminär ny framsida.doc

21 21 (23) Den del av dagvattnet som inte magasineras och fördröjs inom respektive fastighet föreslås avledas vidare till en dagvattendamm. Dock avleds efter magasinering och fördröjning även dagvatten från respektive fastighet till föreslagen dagvatten-damm. Föreslagen dagvattendamm har dimensionerats för ett regn med återkomsttid 10 år och varaktighet 10 minuter samt ett utflöde på 300 l/s. Utflödet motsvarar den specifika avrinningen före exploatering av planområdet. Erforderlig utjämningsvolym respektive yta för dagvattendammen har beräknats till ca 1800 m 3 respektive 4500 m 2, förutsatt att 50 % av erhållen nederbörd magasineras inom kvartersmark. Sker ingen magasinering av nederbörd på kvartersmark ökar erforderlig utjämningsvolym/yta till ca 4700 m 3 respektive m 2. I båda scenarierna har en regleringshöjd på 0,4 m förutsatts. Dammen bör utformas så att det flöde som går vidare kan stängas av om någon olycka inträffar inom planområdet som kan medföra risker för Husbyån. Ån har som tidigare beskrivits höga fiskeribiologiska värden. Föreslaget läge för anläggning av diken och dagvattendammen redovisas översiktligt i bilaga 5. Poängteras ska dock att det är endast är principer som presenteras avseende dagvattenhanteringen inom naturparken. En del frågor kvarstår som bör beaktas före vidare planering av dagvattenhanteringen inom området. Placeringen och dammens utformning bör studeras vidare med hänsyn till höjdsättning, områdets geotekniska förhållanden och dess lokalstabilitet.

22 22 (23) 5. Överslagsmässiga kostnader Kostnaderna för utbyggnad av erforderliga VA-anläggningar har överslagsmässigt kostnadsbedömts till totalt ca 24,6 Mkr. För mer specificerad kostnadsbedömning se bilaga 6. Kostnadsbedömningen utgår från underkant terassnivå på gatorna. Ingen bergssondering har utförts varvid en uppskattning på ca 20 % i merkostnad på grund av bergsschakter har inkluderats. I total summan inkluderas även 15% för oförutsedda kostnader. I kostnadsbedömningen ingår i dagsläget ej kostnader för dagvattenhanteringen inom naturparken, dvs. diken och dagvattendamm. Ytterligare diskussioner erfordras om utformningen av dessa anläggningar. Önskemål har framförts från kommunen att en gc-väg ska anläggas i samband med anläggning av ledningarna mellan Albyberg och Jordbro. Detta bör studeras vidare så att lämpligt läge för en gc-väg kan identifieras. Med avseende på kostnader kan ett översiktligt pris på ca 2500 kr/m för anläggande av gc-väg användas. Lednings-sträckan mellan Albyberg och Jordbro uppgår till ca 1200 m vilket medför en kostnad på ca 3 Mkr för en gc-väg. Norconsult AB Mark och Vatten Åsa Malmäng Pohl asa.malmang@norconsult.com Edgar Villarreal edgar.villarreal@norconsult.com Liubov Queck liubov.queck@norconsult.com n:\101\08\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\va_o_dagvatten\va-utredning_albyberg_preliminär ny framsida.doc

23 23 (23)