januari december Delprojekt

Transkript

1 Slutrapport av delprojekt Steg 1-åtgärder för effektivare resor (3:1) inom SATSA Slutrapporten ska lämnas till Tillväxt, miljö och regionplanering - TMR, som sätter samman en rapport för hela SATSA som lämnas till Tillväxtverket. Steg 1-åtgärder för effektivare januari december 2011 Delprojekt Tidsperiod resor (3:1) Verksamhet under perioden I Stockholmsregionen innebär kapacitetsbrist i trafiksystemet i kombination med krav på minskade utsläpp att alla aktörer behöver arbeta gemensamt med att finna smarta lösningar som kan öka effektiviteten i transportsystemet, minska trängseln, öka tillgängligheten och minska miljöpåverkan. Syftet med "Steg 1-åtgärder för effektivare resor" var att tydliggöra effekter och möjligheter att påverka resandet med hjälp av mobility management-åtgärder samt utveckla och testa metoder anpassade för Stockholmsregionen. Mobility management (MM) är ett arbetssätt som syftar till att minska behovet av resor totalt sett samt ensamåkande i bil specifikt, med hjälp av beteendepåverkande åtgärder. Åtgärderna påverkar transportbehovet, val av transportsätt samt effektiviserar utnyttjandet av befintlig infrastruktur och av fordon. Det finns en rad tillämpningsområden för MM. Inom ramen för delprojektet bedömdes följande områden som mest angelägna att vidareutveckla i Stockholmsregionen: Påverka tjänste- och arbetsresor i företagsområden Förbättra kopplingen cykel - kollektivtrafik (vid/till bytespunkter) MM i samhällsplaneringen och i nya exploateringsområden MM vid tillfälliga trafikstörningar/byggprojekt För att prioritera projektets insatser ytterligare och möjliggöra regionala effekter av de kommande åtgärderna valde projektet att fokusera arbetet geografiskt till tre stråk: 1. Nordsektorn (E4, E18, Kista) 2. Ostsektorn (Nacka, Värmdö) 3. Centrala Stockholm (Norra Djurgårdsstaden) Projektet har bl a resulterat i följande: Förstudier med kvantifierade effekter som utgör en god grund för framtida samarbete i Kista, Nacka strand och Sickla arbetsplatsområde Förstudie om affärsmodeller för MM med tillämpning i Norra Djurgårdsstaden Bilpoolsupphandling pågår i flera kommuner i de aktuella stråken MM-åtgärder genomförs i byggskedet av E18 En modell för geografiskt tillämpat MM-arbete

2 MM-samarbete och åtgärder på företag pågår i Kista Koordineringsgruppen inom ResSmart, den regionala plattformen för MM, har utgjort arbetsgrupp för delprojekt 3:1. Och stora delar av ResSmarts verksamhet har finansierats av SATSA, t ex administrativt konsultstöd. Deltagandet i SATSA har inneburit stabilitet och kontinuitet för ResSmart, speciellt koordineringsgruppens verksamhet. Det arbete som har varit möjligt att genomföra tack vare SAT- SA-finansieringen har även inneburit ett lyft för MM i stort i regionen - möjlighet att ta ett rejält grepp och MM som metod har fått ett rejält lyft och upplevs som mer rumsren. Delprojektets aktiviteter har även gett upphov till lokalt engagemang och fått positivt mottagande från berörda/involverade fastighetsägare, företag och kommuner. En svårighet under projektets gång har varit att varierande möjligheter att få avsätta tid för arbetet för representanterna från de olika organisationerna och/eller att ha mandat från organisationen. Exempelvis har Stockholm Stad haft lite tid avsatt för delprojekt 3:1 och SL:s representanter har s a s suttit fel i den egna organisationen och haft problem att förankra sitt arbete. Relationen mellan delprojektet och berörda förvaltningar/organisation (information, stöd, förankring etc.) har varit rörigt. ResSmart rapporterar till sin styrgrupp, d v s Trafikberedningen och det har fungerat ganska bra. Det har dock varit sämre med den interna förankringen på hemmaplan. Troligtvis för att det inte funnits naturliga forum för det och då blir det svårt att få det att bli av när det är tidsbrist. Nyskapande Själva samverkan har fått sig ett rejält lyft i och med att delprojektet ingick i SATSA. Efter inledande diskussion om mål och syfte (se nedan) tog de deltagande organisationerna steget och s a s lade alla pengar i en gemensam påse. Sedan prioriterades aktiviteterna gemensamt, oavsett respektive budget. En gemensam modell för geografiskt tillämpat MM-arbete har tagits fram inom delprojektet. Denna metodutveckling gäller främst förstudierna som avser ett specifikt geografiskt område men kommer sedan även att genomföras i realiteten. Ett objektivt utredningsunderlag som kartlägger brister och föreslår åtgärder, oavsett ansvarig aktör. Förstudierna består av tre delar. Resvaneundersökning/nollmätning Strukturanalys (förutsättningar för hållbart resande) Åtgärdsförslag I Kista även inventering av pågående arbete Resvaneundersökningen har flera syften dels att utgöra en föremätning för att kunna utvärdera resultat av åtgärderna när de har genomförts, dels att kartlägga resmönster och målgrupper för att kunna välja rätt åtgärder.

3 Genomförda aktiviteter Nordsektorn Kista En rad aktiviteter har fokuserats till Kista arbetsplatsområde Förstudie över MM-åtgärder E18 Hjulsta-Kista Etablerande av en Kista Mobilitetsfunktion CERO-analys 1 vid fem stora företag i Kista (Ericsson, Atea, Microsoft, Oracle och IBM) Realtidsskyltar (8 skyltpaket med skärmar, mjukvara och abonnemang för realtidsinformation om kollektivtrafik sattes upp på de Kista-företag som genomfört CERO-analyser) Etablerande av Kista samordningsgrupp (Kista samordning består av representanter för ResSmart, Trafikverkets projekt E18, SL, ITS Piloten, Hållbara Järva och Stockholms stad (TK och Exploateringskontoret)). Ostsektorn Nacka Värmdö I Ostsektorn har följande aktiviteter genomförts: Förstudie och Kommunikationsplan för bostadsområden Nacka and Värmdö (Skurubron) Förstudie Sickla/Nacka Strand Arbetsplatsområden Utredning Cykelåtgärder Sickla/Nacka Strand Centralt Norra Djurgårdsstaden En speciell projektarbetsgrupp bildades för aktiviteten MM i Norra Djurgårdsstaden med representanter för alla parter. Två studier gjordes för området: Förstudie tillämpning av MM-verktyg i Norra Djurgårdsstaden Utredning affärsmodeller Norra Djurgårdsstaden Regionövergripande aktiviteter Inom delprojektet har en aktivitet även varit att stötta kommuner när det gäller bilpoolsupphandling. Det har främst gällt Södertälje, Upplands Väsby och Värmdö. I ett tidigt skede (2009) finansierades även sälj- och kommunikationsstöd vid en Cykla till jobbet-kampanj av delprojektets medel. Inledningsvis avsågs cirka 1,5 miljoner av delprojektets budget gå till ett SL-initierat projekt med benämningen Seamless Mobility. Det handlar om att utveckla tilläggstjänster som skulle kunna kopplas till SL Accesskortet. En första idéstudie/kundundersökning finansierades också av SATSA men sedan ebbade arbetet med Seamless ut p g a att SL avvaktade ett antal interna beslut som var kopplade till deras omstrukturering. Aktiviteten förbrukade inte medel i den omfattning som angavs i den ursprungliga budgeten för Satsa 3:1, varken när det gäller kontanta medel eller medfinansiering i form av tid. 1 Behöver CERO förklaras..?

4 Dokumentation Vilka dokument har tagits fram inom projektet? Hur kommer dokumentet behandlas i den fortsatta processen? Kan dokumentet anses vara regiongemensamt underlag för infrastrukturplanering? Följande dokument har tagits fram inom ramen för SATSA 3:1: Förstudie Mobility Management-åtgärder vid ombyggnad av E18 Förstudie Kista Arbetsplatsområde Rapport CERO-analyser Kista Rapport Kista Mobility förslag till framtida organisation och finansiering Förstudie och Kommunikationsplan bostadsområden Nacka and Värmdö (Skuru) Förstudie Sickla/Nacka Strand Arbetsplatsområden Utredning Cykelåtgärder Sickla/Nacka Strand Förstudie Norra Djurgårdsstaden Utredning affärsmodeller Norra Djurgårdsstaden Kundundersökning/idéstudie Seamless Mobility Tidplan Har delprojektet följt tidplanen? Om inte beskriv varför. En av svårigheterna var att de deltagande aktörerna gick in i delprojektet med olika målbilder. Det tog lång tid i inledningsskedet att få samsyn kring vad som skulle göras och att börja arbeta. Där tappade delprojektet tid och underförbrukade medel. Till sist har det dock blivit som tänkt att inledningsvis fokusera på förstudier och metodutveckling och successivt övergå till implementering och genomförande. Budget Har delprojektet följt budget? Om inte beskriv varför. Den stora avvikelsen är att det SL-initierade projektet Seamless Mobility inte blev slutfört och att delprojektets budget därför justerades ner. Även underförbrukningen 2009 medförde en sänkning av den ursprungliga budgeten. År 2010 och 2011 har alla parter utom SL i stort sett bidragit med den medfinansiering i form av tid som motsvarar budgeten. Eventuella avvikelser Exempelvis ändringar i upplägg eller organisation.

5 Arbetet med hållbarhetsperspektiven Beskriv hur arbetet konstruktivt uppmärksammat/beaktat någon eller flera av hållbarhetsperspektiven. Jämställdhet mellan män och kvinnor Integration och mångfald Bättre miljö Delprojektets syfte är bl a minskade CO2-utsläpp, d v s bättre miljö. Genomförda informationsinsatser Framtagande av informationsmaterial, genomförda seminarier eller möten i syfte att sprida information om det pågående eller avslutade arbetet. Bifoga papperskopior på tryckt material, foton och annan dokumentation som är relevant till projektet. ResSmarts hemsida har uppdaterats kontinuerligt med relevant information. Delprojektet har även finansierat en uppgradering av den tekniska plattformen för ResSmarts hemsida. Den nya hemsidan lanserades i januari ResSmart nyhetsbrev har distribuerats månadsvis. I samband med studiebesök, work shops och en Master Class inom andra EU-finansierade projekt har information spridits om aktiviteterna inom delprojektet. Verksamheten har även presenterats på en workshop om steg 1-3 åtgärder för nordväst sektorn i Stockholm. En Temadag med syfte att diskutera affärsmodeller för bilpool i Norra Djurgårdsstaden genomfördes. På ResSmart-konferensen 31 mars 2011 presenterades resultatet av förstudierna för Kista respektive Nacka strand/sickla arbetsplatsområden. Effekter och resultat i enlighet med delprojektets mål Till varje delprojekt finns mål och indikatorer beskrivna. Ange hur de uppfyllts. Beskriv även om delprojektet gett upphov till ytterligare resultat utöver de förväntade. Delprojektets syfte var att tydliggöra effekter och möjligheter att påverka resandet med hjälp av Mobility management-åtgärder, generellt inom Stockholms län och specifikt i ett par geografiska sektorer samt utveckla verktyg anpassade för detta. En modell för geografiskt tillämpat MM-arbete har tagits fram i delprojektet (se ovan). Följande utgör några exempel på ytterligare konkreta resultat av delprojektet: Gediget faktaunderlag med kvantifierade effekter som utgör en god grund för framti-

6 da samarbete Kista arbetsplatsområde Nacka strand och Sickla Norra Djurgårdsstaden Bilpoolsupphandling pågår i flera kommuner MM-åtgärder genomförs i byggskedet av E18 MM-samarbete med stora företag har etablerats i Kista Implementering av förstudien har påbörjats i Kista och arbetet kommer att involvera små och medelstora företag Några spin-offeffekter, t ex: Kista samordningsgrupp MM i byggskedet ny TRV-rutin/handbok MM-intresse i projekt, t ex Förbifarten, Norra station, Slussen Förväntade effekter på sikt Beskriv vilka aktiviteter som har genomförts för att projektets verksamhet eller dess resultat ska kunna leva vidare efter projektperiodens slut. Hur planeras den fortsatta verksamheten se ut? Vilken mottagningskapacitet finns för projektets resultat? Att resultatet blev att fokusera resurserna på två stråk samt ett central beläget exploateringsområde, innebär att det ska gå att se konkreta effekter av arbetet. Problembilden innan var inte att det saknades MM-initiativ i regionen, utan att de oftast var sporadiska och lokala. De projekt som fortlever i framför allt Kista i kombination med fortsatta arbete inom Interreg IVC-projektet PIMMS CAPITAL, kommer att bidra till att bibehålla kollektivtrafikandelen och kvaliteten i utbudet samt bidra till minskat ensamåkande i bil (i syfte att bidra till effektivitet i transportsystemet och minskad miljöbelastning). I Kista kommer anställda vid såväl stora som små och medelstora företag få förbättrade möjligheter att resa hållbart i tjänsten och till/från arbetet. Detta innebär även ekonomiska besparingar för företagen. Antal deltagande företag Ange antal samt vilka företag, kontaktperson och e-postadress. 5 Ericsson, Matilda Gennvi Gustafsson, matilda.gustafsson@ericsson.com Microsoft: Anders Johansson, Anders.Johansson@microsoft.com Atea, Åsa Andersson, asa.a.andersson@atea.se IBM, Björn Pettersson, bjorn_petterson@se.ibm.com Oracle, Anna Roll, anna.roll@oracle.com

7 Antal deltagande aktörer Ange antal samt vilka aktörer/organisationer, kontaktperson och e-postadress. 4 Stockholm stad, Johanna Salén, Trafikkontoret; johanna.salen@tk.stockholm.se Länsstyrelsen, Jon Hansson (tidigare Maria Ahlsved) jon.hansson@lansstyrelsen.se Trafikverket, Lotta Palmlund (tidigare Jonas Thörnqvist) charlotta.palmlund@trafikverket.se AB Storstockholms Lokaltrafik, Helena Sandberg (tidigare Mats Nyström) helena.sandberg@sl.se För varje projekt som genomförts inom ramen för SATSA 3:1 har även specifika arbetsgrupper med tillsatts, vissa med ytterligare deltagare. Följeforskning Beskriv om och på vilket sätt följeforskningen av SATSA har påverkat delprojektets målsättningar och genomförande. Tillväxt, miljö och regionplanering TMR, som projektstöd Vad har fungerat bra och mindre bra i kontakten med projektstöd? Ge feedback till projektstöd. Projektstödet har hållit ihop den totala budgeten för SATSA och fungerat som bollplank och stöd. Det har dock varit en alltför lång kedja med många mellanhänder mellan Tillväxtverket och deltagarna i delprojektens olika enskilda aktiviteter, vilket exempelvis lett till en brist på förståelse för vikten av att fylla i en tidrapport till Tillväxtverket. Det har också varit lite oklart när det gäller rollfördelningen mellan projektstödet, samordnaren hos respektive aktör och delprojektledarna. Övrigt Kommentar om att delta i EU-projekt. Det är stor skillnad på att själv leda ett EU-finansierat projekt och direkt rapportera till en First Level Controller på Tillväxtverket som man kan bolla frågor med, och de många rapporteringsnivåerna i Satsa som gjort att projektet upplevts som extra byråkratiskt.