Studieprotokoll för Galloperationsstudien i Norrland (GANO):

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studieprotokoll för Galloperationsstudien i Norrland (GANO):"

Transkript

1 Studieprotokoll för Galloperationsstudien i Norrland (GANO): Operation för gallblåserelaterad sjukdom: En randomiserad expertbaserad studie som jämför minilaparotomi mot laparoskopisk kolecystektomi Unikt protokoll ID: GANO M Studie ID enl. : NCT Filnamn: studieprotokoll_gano_ Doktorandprojekt för leg läkare Mats Rosenmüller, Kirurgiska kliniken, NUS. INNEHÅLLSFÖRTECKNING STUDIEPROTOKOLL FÖR GALLOPERATIONSSTUDIEN I NORRLAND (GANO):... 1 OPERATION FÖR GALLBLÅSERELATERAD SJUKDOM: EN RANDOMISERAD EXPERTBASERAD STUDIE SOM JÄMFÖR MINILAPAROTOMI MOT LAPAROSKOPISK KOLECYSTEKTOMI... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 SAMMANFATTNING... 2 BAKGRUND... 3 MÅLSÄTTNING FÖR STUDIEN... 3 HYPOTESER (GRUPP I = PATIENTER OPERERADE AV KIRURGER TRÄNADE FÖR MINILAPAROTOMI, GRUPP II = PATIENTER OPERERADE AV KIRURGER TRÄNADE FÖR LAPAROSKOPISK KOLECYSTEKTOMI)... 3 STUDIEPLAN... 4 KIRURGISK TEKNIK OCH RUTINER I DET PERIOPERATIVA FÖRLOPPET... 4 STANDARDISERING AV OPERATIONSTEKNIKER OCH KOMPETENSKRAV FÖR HUVUDOPERATÖR... 4 RESULTATMÅTT... 4 Primära ändpunkter... 4 Sekundära ändpunkter... 4 STUDIENS PATIENTMATERIAL... 4 Inklusionskriterier... 5 Exklusionskriterier... 5 Inklusionsförfarande och randomisering till studiearm... 5 Förfarande då patient inkluderats (randomiserats) på felaktiga grunder... 5 Förfarande då inkluderad patient vill utgå ur studien på egen begäran... 5 Registreringsförfarande... 6 DATAREGISTRERING... 6 Randomiseringsdata... 6 Operationsdata... 6 Data från patientenkäter... 6 MÄTMETODER OCH BERÄKNINGSGRUNDER... 6 TIDSPLANERING... 7 EVIDENSBASERADE OPERATIONSINDIKATIONER... 8 METODER FÖR ANALYS AV DATA OCH STATISTIK... 8 STRATIFIERING OCH RANDOMISERINGSFÖRFARANDE VID INKLUSION... 8 ANALYS AV DATA... 8 STUDIEKOSTNAD... 9 ETIK... 9 BETYDELSE

2 Sammanfattning Introduktion I dag finns två metoder för att på ett skonsamt sätt kirurgiskt avlägsna gallblåsan (och vid behov ta bort gallstenar i djupa gallvägar): öppen operation genom litet hudsnitt (s k minilaparotomi) och titthålskirurgi (laparoskopisk kolecystektomi). Båda teknikerna kan omvandlas till en konventionell operation med ett större hudsnitt. De kan också kompletteras med endoskopisk teknik för att ta bort stenar i djupa gallvägar. Tidigare randomiserade studier har visat att bägge metoderna kan vara förenade med ett skonsamt efterförlopp och återgång till arbete inom en till två veckor. Dessa undersökningar har som regel utförts av operatörer med olika stor erfarenhet av de två metoderna. Metodik, patienter I den aktuella studien randomiseras patienter till två grupper av kirurger som vardera är väl förtrogna med den ena av operationsteknikerna (expertbaserad randomiserad studie). Härigenom kommer alla patienter att behandlas av kirurger som är vana vid den teknik de använder. Resultatmått är patientupplevande (hälsorelaterad livskvalitet enl. EQ-5D, smärta enl. VAS) och kostnad. Livskvalitet inkluderande smärta kommer att mätas före operation samt dag tre, sju, elva och en månad och ett år därefter. Kostnad per livskvalitetsjusterat levnadsår för de två metoderna kan beräknas, vilket medför att deras relativa betydelse för folkhälsan kan anges. Undersökningen kommer att utföras under sjukvårdsmässigt normala förhållanden med deltagande av kirurger under utbildning. Förväntad betydelse Gallblåse/gallstenssjukdom med dess komplikationer är den mest kostnadskrävande av alla gastrointestinala sjukdomar. Evidensbaserad och kostnadseffektiv behandling av denna åkomma har därför stor betydelse. Den aktuella studien har en design som inte tidigare använts inom kirurgisk forskning (expertbaserad randomiserad studie), vilket gör att få patienter behöver exkluderas. Härigenom blir resultaten direkt tillämpbara inom rutinmässig kirurgisk vård. 2

3 Bakgrund Under 1980-talet visade kirurger att den dåvarande gallstensoperationen (konventionell kolecystektomi) kunde ersättas av en öppen operation med mindre hudsnitt (mini-laparotomi) och mindre kirurgiskt trauma 10,16,17,22 Sedan titthålsoperation vid gallstenskirurgi (laparoskopisk kolecystektomi) introducerats under 1990-talets första år, jämfördes denna teknik med mini-laparotomi i flera randomierade kontrollerade studier. Sammanfattningsvis visade dessa studier att skillnaderna i konvalescens efter de två operationerna var mycket små medan operationstiden var längre för laparoskopisk kolecystektomi. Två systematiska översikter som jämförde metoderna ifrågasatte det sätt på vilket laparoskopisk kolecystektomi introducerats under 1990-talet 6,8. Den hade i västvärlden åtföljts av en ökad kolecystektomiincidens utan att vetenskapliga belägg för sådan indikationsglidning framlades. Man noterade initialt 21 att tekniken var förenad med en ökad risk för sällsynta men mycket allvarliga gallgångsskador och detta har också visats i senare undersökningar 4,12. En Cochrane-review har sammanfattat att postoperativa komplikationer och återhämtning inte signifikant skiljer sig åt efter mini-laparotomi och laparoskopisk kolecytektomi 9. Det kosmetiska resultatet av de två teknikerna skiljde sig inte åt 19. Operationsserier har visat goda resultat med hög frekvens dagkirurgi efter såväl laparoskopisk kolecystektomi som mini-laparotomi kolecystektomi. En skillnad bör framhållas. Vid redovisning av laparoskopiska serier förekommer mestadels exklusioner (primärt öppet opererade patienter) medan serier från enheter där mini-laparotomi är rutin ofta medtar alla patienter 11,20. För att studieresultatet skall kunna överföras till rutinmässig kirurgisk verksamhet bör alla patienter som opereras för en diagnos redovisas. Mot denna bakgrund är det angeläget att jämföra mini-laparotomi och laparoskopisk kolecystektomi i en ny undersökning, där alla patienter som opereras för gallstensrelaterad sjukdom tillfrågas om inkludering. Patientupplevande, sjukvårdskostnader och följsamhet mot evidensbaserade indikationer är resultatmått. Patienter randomiseras till grupper av kirurger som har förtrogenhet med endera men inte nödvändigtvis båda operationsmetoder (expertbaserad randomiserad studie 5 ). I teknikerna ingår utvidgning av snitt vid minilaparotomi och primär öppen operation eller konvertering (förändring till öppen operation) vid laparoskopi. Målsättning för studien Att jämföra mini-laparotomi och laparoskopisk kolecystektomi avseende hälsorelaterad livskvalitet, smärta, postoperativa komplikationer, sjukvårdskostnad och total kostnad inklusive sjukskrivningskostnad. Hypoteser (Grupp I = patienter opererade av kirurger tränade för minilaparotomi, Grupp II = patienter opererade av kirurger tränade för laparoskopisk kolecystektomi) 1. Det finns ingen (<10%) skillnad i hälsorelaterad livskvalitet under den studerade postoperativa perioden mellan Grupp I och Grupp II. 2. Sjukvårdskostnad är minst 15% lägre för Grupp I än för Grupp II. 3

4 Studieplan Kirurgisk teknik och rutiner i det perioperativa förloppet Mini-laparotomi och laparoskopisk kolecystektomi utförs enligt vårdprogram som deltagande kliniker enats om. Kirurgisk teknik standardiseras inom deltagande klinikerna och deltagande operatörerna. I minilaparotomi-gruppen opereras patienterna med ett hudsnitt som initialt är 4-7 cm och sedan förlängs vid behov. I laparoskopigruppen opereras patienter med denna teknik i så stor utsträckning operatören anser rimligt, med vanliga indikationer för konvertering. Peroperativ kolangiografi eftersträvas. Övriga rutiner gällande t.ex. trombosprofylax, antibiotikaprofylax, narkosmetoder, perioperativ vätsketillförsel, postoperativ smärtlindring, mobilisering, hemskrivning, sjukskrivning osv är lika för båda operationstekniker och lika på deltagande kliniker enligt vårdprogram. Standardisering av operationstekniker och kompetenskrav för huvudoperatör Huvudoperatör eller ansvarig assisterande specialist för en GANO patient måste ha en tidigare erfarenhet av minst 50 cholecystektomier. Huvudoperatör eller ansvarig assisterande specialist skall vara standardiserad för GANO enligt följande: I mini-laparotomigruppen skall kirurgen ha opererat minst 10 patienter med minilaparotomiteknik varav minst 2 tillsammans med tidigare standardiserad operatör och i laparoskopigruppen skall kirurgen ha opererat minst 20 laparoskopiska kolecystektomier som huvudoperatör. Dessutom skall kirurgerna (i båda grupper) ha läst och förbundit sig att följa vårdprogrammet för galloperationer i studien. Ansvarig operatör kan under GANO-operation handleda kirurg under utbildning med beaktande av att operationen framskrider i förväntad takt. Operationen bör i normala fall vara avslutad inom två timmar. Resultatmått Primära ändpunkter 1. Hälsorelaterad livskvalitet (EuroQol-5D, 15 ) och smärta (VAS 14 dagen före operation, samt dag 3, dag 7, dag 11, en månad och ett år postoperativt (operationsdag räknas som dag 0). 2. Sjukvårdskostnad Sekundära ändpunkter 1. Postoperativa komplikationer enligt Clavien Operationstid och vårdtid. 3. Sjukskrivningstid 4. Följsamhet gentemot evidensbaserade rekommendationer. 5. Patientens uppfattning om operationsärr ett år efter operation. Studiens patientmaterial Patientmaterialet består av elektiva och akutinlagda patienter som sökt pga gallstens/gallblåserelaterad sjukdom vid deltagande sjukhus. 4

5 Inklusionskriterier 1. Patienten har en sjukdomsbild där kolecystektomi bedöms vara bästa behandling enligt evidensbaserade operationsindikationer (se nedan). 2. Patienten är myndig (18 år eller äldre), förstår given patientinformation och kan ta eget beslut om deltagande. 3. Patienten samtycker till operation och deltagande i studien. Exklusionskriterier 1. Patienten är yngre än 18 år. 2. Patienten förstår inte informationen om studien (patienten är t.ex. förståndshandikappad eller senildement). 3. Patienten vill inte delta i studien. 4. Kompetens för båda studiearmar saknas då patienten skall randomiseras inför en akutoperation. 5. Annan samtidig större operation görs i samband med kolecystektomin eller operation där kolecystektomin ingår som ett delmoment t.ex. pankreatikoduodenektomi. 6. Operation som föranleds av malignitetsmisstanke. Inklusionsförfarande och randomisering till studiearm Samtliga patienter som är aktuella för kolecystektomi tillfrågas om deltagande i studien så snart operationsindikation framkommit, patienten bedömts operabel och samtyckt till operation. Patienter randomiseras därefter till antingen operatörer med god erfarenhet av laparoskopi (>20 operationer) eller operatörer med god (>10 operationer) erfarenhet av minilaparotomi, se Standardisering av operationstekniker. Randomiseringsbeskedet (nummer och operationsmetod) fås från en central dataserver via Internet. Inloggning sker med vanligt program för webläsning (t.ex. Internet Explorer) via hemsidan för Norrlandsstudier i kirurgi Hemsidan för Norrlandsstudier i kirurgi kräver inlogging med kirurgspecifika (eller sköterskespecifika) användarnamn för randomisering av patient. Då randomiseringsnummer och operationsmetod erhållits för en patient definieras patienten som inkluderad och detta skall dokumenteras i patientens journal i en anteckning under sökord Bedömning. Förfarande då patient inkluderats (randomiserats) på felaktiga grunder Då misstaget upptäcks noteras detta samt randomiseringsnummer i en journalanteckning under sökord bedömning och patienten läggs upp i patientprojekt GANO avförda i BMS med noteringen felinkluderad pga (orsak) och randomiseringsnummer. (BMS patientprojektregistreringen görs av Mats Rosenmüller eller Markku Haapamäki.) Data för dessa patienter skall inte vara med i senare analys av studieresultat. Förfarande då inkluderad patient vill utgå ur studien på egen begäran Då tidigare inkluderad patient uttryckt sin önskan att inte delta noteras detta i en journalanteckning under sökord bedömning tillsammans med patientens randomiseringsnummer och patienten läggs upp i patientprojekt GANO avförda i BMS med noteringen patienten vill utgå och randomiseringsnummer (lika som ovan). Data för dessa patienter skall inte vara med i senare analys av studieresultat då man jämför mini-laparotomi kolecystektomi och laparoskopisk kolecystektomi. 5

6 Registreringsförfarande Alla patienter och ingrepp som hör till gallstensrelaterad sjukdom registreras i nationellt kvalitetsregister för gallkirurgi GallRiks. Här registreras även patienter som inte inkluderas i GANO. Dataregistrering Dataregistrering är lika för alla patienter som genomgår galloperation på medverkande klinker. Inklusion i GANO påverkar bara vem som skall operera patienten. Ett randomiseringsförfarande avgör ur vilken grupp av kirurger huvudoperatör utses och detta har betydelse för val av operationsmetod. Randomiseringsdata Uppgifter om vilka patienter som är inkluderade i GANO och fått ett randomiseringsbesked/nummer ligger i en randomiseringsdatabas på UMDAC. En definierad grupp av kirurgerna utför randomiseringen för GANO patienterna, varvid randomiseringsdata registreras i databasen. Databasadministratörer har tillgång till hela patientlistan (inkluderade), medan övriga som har behörighet för inloggning i randomiseringsprogrammet kan kontrollera randomiseringsstatus för en enskild patient. Operationsdata Operationsdata registreras i GallRiks av ansvariga operatörer. Detta gäller för alla patienter som genomgår galloperation, dvs också för icke randomiserade. GallRiks databas har kompletterats med studiespecifika formulär och kompletterande uppgifter. Data från patientenkäter Alla patienter som under klinikens inklusionsperiod genomgår kolecystektomi (randomiserade och ej randomiserade) ifyller preoperativt, samt efter operation dag 3, 7, 11 och en månad EuroQol-5D formulär och enkät angående smärta och arbetesförmåga/sjukskrivning. Sjuksköterska ringer dagen efter operation till elektivt opererade patienter, kontrollerar patientens välbefinnande enligt en förutbestämd lista, och påminner samtidigt om enkäten som skall fylla i. Sköterskan ringer andra gången dag 6 och kontrollerar välbefinnandet samt påminner om enkäten för dag 7 och 11. Då enkäterna för dag 3, 7, och 11 är ifyllda skall patienten skicka dessa med post till studiekansli (adress: Västerbottens läns landsting, Kirurgiska kliniken, sekr. Anna Lundgren/ dr. Mats Rosenmüller, SVARSPOST, , Umeå) för registrering i elektronisk databas i Umeå. För inneliggande patienter ansvarar operatör/avdelningsansvarig läkare att dag 3 data (och ev ytterligare uppgifter under vårdvistelse) ifylls. Då patient lämnat sjukhuset förfars som för elektiva patienter. En månad efter operation fyller patienten i ytterligare en enkät. Detta formulär skickas ut av sekreterare ungefär tre veckor efter operation tillsammans med returkuvert. Studiesköterska, sekreterare och studieansvarig läkare i Umeå ansvarar för att data från patientenkäterna blir inmatat i enkätdatabasen som är en Access-databas på kirurgklinikens server. På de andra sjukhusen sker insamlingen av enkätsvaren lokalt varefter de samlade enkäterna skickas till Umeå för elektronisk registrering i databas. Mätmetoder och beräkningsgrunder Operationsdata som matas in i GallRiks databasen är kategoriserade och väl definierade, dvs innehåller inga skattningar. 6

7 Patientenkäterna innehåller en smärtskattning med visual analog scale (VAS) som är validerad för kirurgisk postoperativ smärta 14. Smärtskattningen markerat med X på linjen som är 150 mm lång mäts med linjal och anges i mm till närmaste heltal från vänstra startpunkten av linjen. Erhållet tal (mm) överförs i GANO-databasen för vidare analyser. Patientenkäterna innehåller också skattningsformulär för livskvalitet (EQ-5D) som är ett validerat mätinstrument. Övriga data i patientenkäterna är kategoriserade och väl definierade. För de hälsoekonomiska beräkningarna räknar vi fram ett pris per behandling. Sjukvårdskostnaden utgörs av kostnad för operation, övrig vårdkostnad. I total behandlingskostnad ingår även kostnad för sjukskrivning. Operationskostnad består av flera komponenter som kostnader för engångsinstrument och material, flergångsinstrument och personalkostnader för operation, narkos och städning. För flergångsinstrument som används i samband med operationerna beaktas anskaffningspris, omsättnigstid och steriliseringskostnad. Studiens olika faser Inskolnings och standardiseringsfas av operationstekniker. I detta skede av studien skapas och verifieras expertgrupperna för studien samtidigt som alla studierutiner förbereds och personal inskolas för patientinformation, randomisering, utdelning av studieenkäter och datainsamling. Nödvändiga databaser skapas. Pilotfas I pilotfasen randomiseras och opereras patienter helt likt studiefasen och alla planerade rutiner tillämpas. Rutinerna observeras och kontrolleras och eventuella brister korrigeras samtidigt som instruktioner och skolning av personal kompletteras där brister framkommer. Pilotfasen kan vara några månader fram till att en stabil studierutin uppnås där alla identifierade studiespecifika problem åtgärdats. Protokollet justeras där brister framkommer. Då studiegruppen anser att en stabil studierutin med hög kvalité är uppnådd tas beslut om ett datum i nära framtid då den egentliga studiefasen kommer igång. Från brytpunkten mellan pilotfas och studiefas bevaras alla studierutiner. Studiefas I studiefasen tillämpas alla beprövade studierutiner utan justeringar och protokollet bevaras oförändrat. Ny personal inskolas enligt beprövade riktlinjer från studieprotokollet. Studiefasen pågår fram till att planerat antal patienter är inkluderade och opererade. Analysfas Analysen av studiefasen kan börja då sista inkluderade patient är hemskriven efter opereration. Data kompletteras i enkätdatabasen upp till ett år efter sista operation. Studiefasens och pilotfasens resultat redovisas separat och pilotfasens resultat kan analyseras då studiefas inletts. Tidsplanering Etikansökan inlämnad under hösten Standardiseringsperiod: Hösten 2005 våren Start av pilotfas september Start av studiefas februari Sista inklusion våren Analys 2009 och senare. 7

8 Evidensbaserade operationsindikationer Förutsätter verifierad gallsten eller dilaterad gallblåsa vid akalkulös kolecystit och något av följande: Biliär smärta (smärta lokaliserad under hö arcus costae strålande bak mot scapula med duration > 1 tim) 2. Mer än enstaka smärtepisod krävs. Planerad operation. Akut kolecystit (smärta enligt ovan, ömhet över gallblåsan, kliniska och laboratoriemässiga tecken på inflammation). Operation under primärt vårdtillfälle inom sju, helst tre, dygn efter insjuknande 8,18. Perkutan transhepatisk gallblåsedränering hos patient som ej är operabel. Mild pancreatit 7,8. Operation under primärt vårtillfälle sedan kliniskt tillstånd och laboratorievärden normaliserats, alternativt inom 2 (4) veckor efter insjuknande. Koledokuskonkrement (inkluderande patienter med ikterus, kolangit eller ihållande smärta). En meta-analys har sammanfattat att kolecystektomi samt avlägsnande av koledokuskonkrement i samma seans ger signifikant bättre resultat jämfört med ERCP och separat kolecystektomi vid öppen operation, medan ERCP ger samma resultat som laparoskopiskt stenavlägsnande beträffande koledokussten men till priset av en ytterligare åtgärd 13. Metoder för analys av data och statistik Stratifiering och randomiseringsförfarande vid inklusion Randomiseringen är stratifierad på deltagande klinik, angelägenhetsgrad av operationen och på åldersgrupp (yngre än 70 år respektive äldre eller lika med 70 år). Angelägenhetsgrad av operation är definierad som a) elektiv operation, b) akut inlagd på sjukhus och operarad under samma vårdtillfälle och c) operation på vitalindikation. Randomiseringen är fördelad i block på 4 patienter. Inom varje block är det lika många patienter i båda studiearmarna. Det beskrivna randomiseringsförfarandet garanterar att det blir lika många patienter med båda operationsmetoderna på respektive klinik, beträffande akuta och elektiva operationer samt åldersgrupper. Fördelning av operationsmetod blir också relativt jämn under pågående studie och möjliggör en interrimsanalys. Stratifieringen och randomiseringen till respektive studiearm sker automatiskt då man följer anvisningar och gör val via internetsida för randomisering till Norrlandsstudier ( Analys av data Analyser kommer att utföras av randomiserade patienter både enligt intention-to treat d v s patienten hänförs till den grupp hon/han primärt randomiserades och enligt per protocol dvs med hänsyn till den behandling patienten fick. Vi kommer också att analysera utfall för samtliga patienter som genomgick kolecystektomi vid deltagande kliniker under studiefasen (randomiserade och ej randomiserade patienter tillsammans). Data från icke randomiserade patienter redovisas dessutom separat. Data analyseras och redovisas både med eventuella extremvärden i grupperna och med enstaka extremvärden uteslutna. Extremvärden kan uppstå om en oväntad och ovanlig komplikation tillstöter för någon patient i endera gruppen. Ett extremvärde definieras som avvikelse med mer än två standardavvikelser från den övriga gruppens datavärden. Elektronisk databas fås från GallRiks databasen för slutanalys. Grupper kommer att jämföras preoperativt, dag 3, dag 7, dag 11, en månad och ett år postoperativt avseende: Hälsorelaterad livskvalitet (EuroQol-5D) Vårdkostnad (sjukvårdskostnad och total kostnad inkluderande sjukskrivningskostnad) 8

9 Kostnad-nytta (cost-utility) Smärta, intensitet/effekt på normal aktivitet och arbete Postoperativa komplikationer enligt Clavien (ett år) Följsamhet gentemot evidensbaserade rekommendationer (ett år) Jämförelse av hälsorelaterad livskvalitet enligt EuroQol-5D sker med följande statistiska metoder. Den kategoriserade delens data (kryssrutor med tre alternativ) sammanförs för varje patient till ett index enligt EQ-5D, som därefter kan behandlas med icke-parametriskt test, liksom data från hälsotermometer delen, vid definierade tidpunkter före och efter operation. Jämförelse av smärta och obehag mellan studiegrupperna vid givna tidpunkter analyseras med Mann-Whitneys non-parametriska test efter att markeringarna på VAS omvandlats till numeriska mätvärden mellan 0 och 150. Analys av upprepade mätningar över tid inom grupperna görs med lämpligt ANOVA test. Jämförelser av tider och kostnader analyseras med Mann-Whitneys non-parametriska test. Följsamhet gentemot evidensbaserade rekommendationer och postoperativa komplikationer jämförs med Chi-square test. Kostnad per livskvalitetsjusterat levnadsår kommer att beräknas. Hälsoekonom medverkar vid utvärdering. Powerberäkning: Enligt tidigare studier är operationskostnad 4-8 tusen kronor lägre för minilaparotomi än för titthålsoperation. Skillnader i total vårdtid kan uppskattas vara små eftersom båda metoder är förenliga med dagkirurgi. En avgörande parameter för kostnadsberäkning är operationstidens längd. Tidigare undersökningar antyder att operationstiden är ca 16 minuter kortare för minilaparotomi jämfört med titthålsopertion. Under förutsättning att operationstid (medelvärde) vid titthålsoperation är 100 minuter och SD 40 minuter behövs 131 patienter i var grupp för att med 5% signifikans och 90% styrka visa en tidsskillnad på 16 minuter. Med ett bortfall på ca 25 % kommer det att behövas 350 patienter totalt. Detta gör att undersökningen på deltagande kliniker bör kunna genomföras på mindre än två år. Studiekostnad Sjuksköterska 10%, en vid varje medverkande sjukhus kr /år/sjukhus Läkartid 20% kr /år NUS Kostnad för medverkan av statistiker och hälsoekonom kr (hela projektet) Studiesekreterare 10% kr /år NUS Etikansökan kr (hela projektet) Kostnad för internetbaserat randomiseringsprogram kr Resor för utbildning och standardisering av operatörer kr Porto, blanketter och telekonferanser kr I övrigt torde kostnader täckas av ordinarie sjukvårdsbudget. Etik Patienter randomiseras i båda fallen till grupper av kirurger som är väl tränade för att använda den teknik de utövar. Någon etisk konflikt föreligger inte. Snarast är det ett etiskt imperativ att genomföra en studie som denna där man jämför tekniker i avsikt att bedöma kostnadseffektivitet inom rutinmässig sjukvård. Genom att beräkna kostnader per livskvalitetsjusterat levnadsår för de två metoderna (och skillnader mellan dem) kan man också göra jämförelser med behandlingskostnader inom andra områden. 9

10 Betydelse Gallblåse/gallstensjukdom är den mest kostsamma av alla gastrointestinala sjukdomar i västvärlden 1. Prevalens av gallsten och incidens av komplikationer till gallstensjukdom, ökar med tilltagande ålder. Under de närmaste årtiondena kommer en förväntad åldersökning hos Sveriges befolkning. Det kommer att ställa ökade krav på effektivisering av kirurgisk vård och utbildning av kirurger. Träning av kirurger utgör en betydande och bara delvis synlig kostnad för kirurgisk vård. En viktig fråga är t ex om alla kirurger behöver tillägna sig färdighet vid laparoskopisk kolecystektomi. Den aktuella studien kan ge ett svar på denna fråga. Studien har ett principiellt intresse för utvärdering inom kirurgi eftersom den görs med teknik där man beaktar kirurgisk erfarenhet. Referenser 1. Aerts R, Penninckx F. The burden of gallstone disease in Europe. Aliment Pharmacol Ther 2003;18 (Suppl 3): Berhane T, Vetrhus M, Hausken T, et al. Pain attacks in non-complicated and complicated gallstone disease have a characteristic pattern and are accompanied by dyspepsia in most patients: the results of a prospective study. Scand J Gastroenterol 2006;41: Clavien P-A, Sanabria JR, Strasberg SM. Proposed classification of complications of surgery with examples of utility in cholecystectomy. Surgery 1992;111: Connor S, Garden OJ. Bile duct injury in the era of laparoscopic cholecystectomy. Br J Surg 2006;93: Devereaux PJ, Bhandari M, Clarke M, et al. Need for expertice based randomised clinical trials. BMJ 2005;330: Downs SH, Black NA, Devlin HB, et al. Systematic review of the effectiveness and safety of laparoscopic cholecystectomy. Ann R Coll Surg Engl 1996;78: Glazer G, Mann NW. United Kingdom guidelines for the management of acute pancreatitis. Gut 1998;42 (Suppl 2): Jørgensen T. Treatment of gallstone patients. Copenhagen: National Institute of Public Health, Denmark, and Danish Institute for Health Technology Assessment; ISBN Keus F, dejong JAF, Gooszen HG, van Laarhoven CJHM. Laparoscopic versus smallincision cholecystectmy for patients with symptomatic cholecystolithiasis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue 4. Art. No.: CD DOI: / CD Ledet WPJr. Ambulatory cholecystectomy without disability. Arch Surg 1990;125:

11 11. Leo J, Filipovic G, Krementsova J, et al. Open cholecystectomy for all patients in the era of laparoscopic cholecystectomy: a prospective cohort study. BMC Surgery 2006;6:5 12. MacFadyen Jr BV, Vecchio R, Ricardo AE, et al. Bile duct injury after laparoscopic cholecystectomy. Surg Endosc 1998;12: Martin DJ, Vernon DR, Toouli J. Surgical versus endoscopic treatment of bile duct stones. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue 2. Art. No.: CD DOI: / CD pub McCarthy Jr M, Chang C-H, Pickard AS, et al. Visual analog scales for assessing surgical pain. J Am Coll Surg 2005;201: Moller Pedersen K; Wittrup-Jensen K; Brooks R, et al. Værdisæting af sundhet. Odense: Syddansk Universitetsforlag; ISBN Moss G. Discharge within 24 hours of elective cholecystectomy. Arch Surg 1986;121: Moss G, Regal ME, Lichtig L. Reducing postoperative pain, narcotics, and length of hospitalization. Surgery 1986;99: Papi C, Catarci M, D Ambrosio L, et al. Timing of cholecystectomy for acute calculous cholecystitis: a meta-analysis. Am J Gastroenterol 2004;99: Ros A, Nilsson E. Abdominal pain and patient overall and cosmetic satisfaction one year after cholecystectomy. Outcome of a randomised trial comparing laparoscopic and minilaparotomy choleycystectomy. Scand J Gastroenterol 2004;39: Seale AK, Ledet WP. Minicholecystectomy: a safe, cost-effecctive day surgery procedure. Arch Surg 1999;134: Smith R. Injuries to common bile duct during laparoscopic cholecystectomy. BMJ 1991;303: Tyagi NS, Meredith MC, Lumb JC, et al. A new minimally invasive technique for cholecystectomy. Subxiphoid "minimal stress triangle" microceliotomy. Ann Surg 1994;220:

Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017

Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Är det bättre för patienter med gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan att opereras än att inte göra det och istället avvakta om nya symtom som kan föranleda

Läs mer

Protokoll för Ljumskbråcksoperationsstudien i Norrland (LJUNO)

Protokoll för Ljumskbråcksoperationsstudien i Norrland (LJUNO) Protokoll för Ljumskbråcksoperationsstudien i Norrland (LJUNO) Betydelse av nätets tjocklek vid operation för ljumskbråck? En expertbaserad randomiserad studie i Norra Sjukvårdsregionen Innehållsförteckning

Läs mer

Operativ registrering ERCP och kolecystektomi

Operativ registrering ERCP och kolecystektomi Operativ registrering ERCP och kolecystektomi Patientfall 1 Patient planerad för laparoskopisk kolecystektomi. Vid operationen konverterades till öppen kirurgi p.g.a. sammanväxningar. På grund av alla

Läs mer

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

ERAS Enhanced Recovery After Surgery ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad

Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad 2012 Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP Publicerad Målsättning: Registrets uppgift är att fortlöpande samla och analysera patientdata från Svensk sjukvård

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för gallstenskirurgi. och ERCP. Årsrapport Publicerad

Nationellt kvalitetsregister för gallstenskirurgi. och ERCP. Årsrapport Publicerad Nationellt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP Årsrapport 2016 Publicerad 2017 08 08 Årsrapport GallRiks 2016 Sida 2 Innehåll Förord... 5 Bakgrund och syfte... 8 1. Vården ska vara kunskapsbaserad

Läs mer

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara?

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? Specialrapport adnexkirurgi Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Delregisteransvarig

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 190507 Question #: 1 Artikeln tar upp en aspekt på nätval som är viktigt vid laparoskopiskt IPOM, nämligen behovet av en adhesionsbarriär. Varför behövs en sådan barriär?

Läs mer

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN 1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning

Läs mer

Forskningspersonsinformation

Forskningspersonsinformation Forskningspersonsinformation Jämförande studie mellan öppen kirurgi och robot-assisterad titthålskirurgi vid tidig livmoderhalscancer. Bakgrund och syfte Behandlingen av patienter med tidig livmoderhalscancer

Läs mer

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS Gallstenssjukdomen Britt-Marie Karlson, kir klin UAS 2002-02-08 Gallstenssjukdomen naturalhistoria operationsindikationer laparoskopisk / öppen operation ERCP NATURALFÖRLOPP Incidens > 60 år kvinnor 25%

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD

Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet Markus Aly, urolog, PhD Översikt Introduktion Kort om prostatacancer, diagnostik och behandling Operation för prostatacancer Utveckling

Läs mer

Gallstenssjukdom. Caroline Williamsson. Spec läk kirurgkliniken Lund Föreläsning T8 140328

Gallstenssjukdom. Caroline Williamsson. Spec läk kirurgkliniken Lund Föreläsning T8 140328 Gallstenssjukdom Caroline Williamsson Spec läk kirurgkliniken Lund Föreläsning T8 140328 Kvinna 38 år Tid frisk. BMI 27. Partus 4 mån sedan Kraftiga buksmärtor sedan knappt 1 timme Kräkts x flera Vrider

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Operation vid besvär av sten i gallblåsan och akut gallblåseinflammation

Operation vid besvär av sten i gallblåsan och akut gallblåseinflammation sbu utvärderar rapport 259/2016 Operation vid besvär av sten i gallblåsan och akut gallblåseinflammation En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter

Läs mer

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

Peroperativ hantering av koledokussten vid kolecystektomi

Peroperativ hantering av koledokussten vid kolecystektomi Örebro Universitet Läkarprogrammet Kandidatprojekt, 15 hp Januari 2016 Peroperativ hantering av koledokussten vid kolecystektomi 2011-2014 på Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Version 2

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Koll på läget Hur får vi med våra kirurgkollegor och VC? Johanna Österberg Kirurg kliniken, Mora lasarett GallRiks dagarna

Koll på läget Hur får vi med våra kirurgkollegor och VC? Johanna Österberg Kirurg kliniken, Mora lasarett GallRiks dagarna Koll på läget Hur får vi med våra kirurgkollegor och VC? Johanna Österberg Kirurg kliniken, Mora lasarett GallRiks dagarna 170427-28 Mål vid dagens gallkirurgi Minska preop. besvär, förbättra livskvalité

Läs mer

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation NOMINERINGSMALL Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation A. Fylls i av den som nominerar: 1. Läkemedlets namn: 2. Indikation: 3. Dosering och administrationssätt: 4. Hur

Läs mer

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition

Läs mer

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017 SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017 Anders Johansson, Birgitta Lytsy I gruppen som tagit fram rapporten ingick också: Hans Rutberg, Susanne Lundqvist, Leif Lundstedt, Einar Sjölund, Per Wigert,

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 27 februari 2009. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

ULF GUSTAFSSON ERAS DATABASEN VALIDERING FORSKNING UTVECKLING

ULF GUSTAFSSON ERAS DATABASEN VALIDERING FORSKNING UTVECKLING ULF GUSTAFSSON ERAS DATABASEN VALIDERING FORSKNING UTVECKLING GLOBAL DATABAS Initialt: Europeiska centra Nu: Snabb utvidgning: Europa / USA /Canada Samma protokoll och data bas, samma definitioner (50%

Läs mer

Antal operationer inklusive könsfördelning Navelbråck Kvinna 19 26,0% 55 27,9% 126 34,9% 133 33,9% 164 33,3% 497 32,8% Man 54 74,0% 142 72,1% 235 65,1% 259 66,1% 329 66,7% 1019 67,2% Totalt 73 100,0% 197

Läs mer

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

KVALITETSREGISTRET FÖR SVENSKA BUKVÄGGSBRÅCK

KVALITETSREGISTRET FÖR SVENSKA BUKVÄGGSBRÅCK KVALITETSREGISTRET FÖR SVENSKA BUKVÄGGSBRÅCK ÅRSRAPPORT 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRAFER OCH TABELLER Antal operationer per typ... 2 Dagkirurgisk verksamhet... 4 Andel ingrepp som utförts i dagkirurgi...

Läs mer

ULF O GUSTAFSSON DOCENT, ÖVERLÄKARE KIRURG DANDERYDS SJUKHUS SVERIGE NYTTAN AV PREOPERATIV NUTRITION

ULF O GUSTAFSSON DOCENT, ÖVERLÄKARE KIRURG DANDERYDS SJUKHUS SVERIGE NYTTAN AV PREOPERATIV NUTRITION ULF O GUSTAFSSON DOCENT, ÖVERLÄKARE KIRURG DANDERYDS SJUKHUS SVERIGE NYTTAN AV PREOPERATIV NUTRITION SPELAR PREOPERATIV NUTRITION NÅGON ROLL VID DAGKIRURGI? JA FINNS DET EVIDENS FÖR DETTA PÅSTÅENDE? NEJ

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

ERAS rektum: Pre- och postoperativ vård vid rektumkirurgi

ERAS rektum: Pre- och postoperativ vård vid rektumkirurgi 2018-11-12 20723 1 (5) ERAS rektum: Pre- och postoperativ vård vid rektumkirurgi Sammanfattning ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett program för peri operativa rutiner vid bukkirurgi. Det används

Läs mer

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller Sverker Svensjö Kirurgkliniken, Falu Lasarett Den etiska plattformen: 1 Människovärdesprincipen

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är

Läs mer

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 Manual Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av Urinblåsecancer Cystektomikomplikationsregistrering...

Läs mer

Trattdiagram (funnel plot). Röd linje motsvarar samtliga enheters medelvärde 2016, och streckade respektive prickade linjer visar på 90% och 99.9% konfidensintervall vid en viss operationsvolym. Varje

Läs mer

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,

Läs mer

Kejsarsnitt och mödrakomplikationer

Kejsarsnitt och mödrakomplikationer Kejsarsnitt och mödrakomplikationer Susanne Hesselman 1,2,3, Ulf Högberg 1, Maria Jonsson 1, Eva Britt Råssjö 1,3, Erica Schytt 3 1 Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet, 2 Kvinnokliniken,

Läs mer

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014 RMPG Kirurgi Årsrapport 214 Väntat högst 9 dagar på besök i specialiserad vård, andel (%) 1 98 96 94 92 9 okt-13 mar-14 88 86 84 82 Östergötland Jönköping Kalmar RIKET Data från Öppna jämförelser Väntat

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi- och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder

Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi- och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder Specialistsjuksköterskeprogrammet Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi- och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder Författare Paula Settergard Handledare Camilla

Läs mer

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Studiedesign Crash-course i hälso-ekonomi Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller Bakgrund Ständigt ökade behov och växande efterfrågan på hälso- och sjukvård kombinerat med

Läs mer

ERAS kolon: Pre- och postoperativ vård vid tunntarm- och kolonkirurgi

ERAS kolon: Pre- och postoperativ vård vid tunntarm- och kolonkirurgi 2018-11-08 20709 1 (5) ERAS kolon: Pre- och postoperativ vård vid tunntarm- och kolonkirurgi Sammanfattning ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett program för peroperativa rutiner vid bukkirurgi.

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)

Läs mer

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Faktorer som påverkar resultatet av operationen Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,

Läs mer

SPOR Svenskt Perioperativt Register

SPOR Svenskt Perioperativt Register SPOR Svenskt Perioperativt Register Sara Lyckner, Registerkoordinator SPOR, Specialistsjuksköterska intensivvård, Kvalitetssamordnare Anestesikliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Maria Björk Svensson, Specialistsjuksköterska,

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Projektplan: Resultat, besvär och komplikationer efter inkontinenskirurgi.

Projektplan: Resultat, besvär och komplikationer efter inkontinenskirurgi. Projektplan: Resultat, besvär och komplikationer efter inkontinenskirurgi. ST-Läkare : Maria Matthaiou Mail:maria.matthaiou@lg.se Handledare: Maud Ankardal, Peter Smith Institution: Kvinnokliniken Gävle

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik

Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik Marie Hansson Handledare: Elisabeth Persson Inst. för anatomi och fysiologi Bitr. handledare: Hilkka Nurmi-Sandh Inst. för kirurgi

Läs mer

Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease

Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease Sida 1 av 7 Startsidan 2008-02-18 Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease Bengt Håkanson, verksam vid Kirurgiska kliniken Ersta sjukhus i Stockholm,

Läs mer

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Exklusiv enteral nutritionsbehandling Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt

Läs mer

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår inom SLL två pilotstudier för att utvärdera och

Läs mer

UTBILDNINGSSTRATEGI. GallRiksdagarna. Utbildningsmiljön. Grundutbildning. Lise Lott Prebner

UTBILDNINGSSTRATEGI. GallRiksdagarna. Utbildningsmiljön. Grundutbildning. Lise Lott Prebner UTBILDNINGSSTRATEGI Utbildningsmiljön GallRiksdagarna Grundutbildning Lise Lott Prebner UTBILDNINGSSTRATEGI En viktig del för hög datakvalitet är att de som registrerar i ett kvalitetsregister har en adekvat

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson. Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin

Läs mer

Laparoskopisk kolecystektomi tio år

Laparoskopisk kolecystektomi tio år aparoskopisk kolecystektomi tio år Ilmo Kellokumpu aparoskopisk kolecystektomi har snabbt ersatt öppen kolecystektomi i behandlingen av symptomatisk gallstenssjukdom. Efter laparoskopisk kolecystektomi

Läs mer

Dupuytrens kontraktur. Information om tillståndet och olika behandlingsalternativ

Dupuytrens kontraktur. Information om tillståndet och olika behandlingsalternativ Dupuytrens kontraktur Information om tillståndet och olika behandlingsalternativ Denna information är till för patienter som har fått diagnosen Dupuytrens kontraktur Denna broschyr har skrivits för att:

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

Vilka fördelar ger robotassisterat laparoskopi vid benign hysterektomi jämfört med andra operationsmetoder?

Vilka fördelar ger robotassisterat laparoskopi vid benign hysterektomi jämfört med andra operationsmetoder? Region Halland Hallands sjukhus Halmstad, Kvinnokliniken (Handledare Med Dr Maud Ankardal, överläkare KK) Vilka fördelar ger robotassisterat laparoskopi vid benign hysterektomi jämfört med andra operationsmetoder?

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal

Läs mer

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309 CRF för SAMS 2.1.1 CRF vid inklusion Version 140309 1a) Inklusion SAMS-ObsQoL Används vid ett tillfälle, när patienten inkluderas. Efter inklusion ska även CRF2 fyllas i. 1b) Inklusion SAMS-FU med randomisering

Läs mer

Det kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010)

Det kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010) Det kostar på, det tar lite tid Ett förbättringsarbete inom microsystemet för patienter som genomgår elektiv höftoch knäplastik Utgångsläge Långa vårdtider medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar

Läs mer

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter 3M Patient Warming Introduktion till konvektiv uppvärmning Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter Introduktion till konvektiv uppvärmning Jämförelse av system Frågor kring

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Svenska Bukväggsbråck

Svenska Bukväggsbråck Svenska Bukväggsbråck Nationellt kvalitetsregister för främre bukväggsbråck (2009) 30001 Klinik ID Personnummer 1. Datum (ÅÅÅÅMMDD) Namn 1 Man 2 Kvinna 2. Bukväggsbråck Primära 1 Navelbråck 2 Epigastrikabråck

Läs mer

Gallstenssjukdom. Caroline Williamsson. Spec läk kirurgkliniken Lund Föreläsning T

Gallstenssjukdom. Caroline Williamsson. Spec läk kirurgkliniken Lund Föreläsning T Gallstenssjukdom Caroline Williamsson Spec läk kirurgkliniken Lund Föreläsning T8 141114 Kvinna 38 år Tid frisk. BMI 27. Partus 4 mån sedan Kraftiga buksmärtor sedan knappt 1 timme Kräkts x flera Vrider

Läs mer

Vrinnevisjukhuset Norrköping

Vrinnevisjukhuset Norrköping MINSKA DE SJUKHUSFÖRVÄRVADE PNEUMONIERNA PÅ KIRURGISKA KLINKEN Vrinnevisjukhuset Norrköping VRI-grupp: Amra Drocic, Vidar Hjertberg, Tanja Knezevic, Suzette Rosdahl och Alexandra Vidlund 1 Inledning Vårdrelaterade

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

Vilka ska vi inte operera?

Vilka ska vi inte operera? Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer

Läs mer

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel levande inlagd på sjukhus Överlevnad 1 månad efter

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning 2015-11-27 24386 1 (5) Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som utförs med ett särskilt instrument (resektoskop) via urinröret för att hyvla/bränna bort misstänkta tumörförändringar i urinblåsan. Innehållsförteckning

Läs mer

Del 3. 6 sidor. 14 poäng

Del 3. 6 sidor. 14 poäng 6 sidor. 14 poäng Tidigare helt frisk 55 årig kvinna, aldrig opererad och utan mediciner, inkommer till akutmottagningen med buksmärtor, som accentuerats senaste dygnet. Smärtorna är ihållande och lokaliserade

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN

SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN Resultat av dekompressiv kirurgi vid lumbal spinal stenos med eller utan fusion en prospektiv randomiserad kontrollerad multicenterstudie Bakgrund Lumbal spinal stenos är hos

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Årsredovisning avseende adnexoperationer år 2014

Årsredovisning avseende adnexoperationer år 2014 Årsredovisning avseende adnexoperationer år 2014 Återrapport från Gynop-registret Författare: Mathias Pålsson, registeransvarig adnexregistret, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg REGISTRET UNDERSTÄLLT

Läs mer

Frågor och svar om NT-rådet

Frågor och svar om NT-rådet Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer

Läs mer

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL Dokumentbeteckning: Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 Datum: 2015-06-10 Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer