Projektrapport Datatekniskt Projekt - DAT290
|
|
- Ellinor Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektrapport Datatekniskt Projekt - DAT290 Grupp 8 Dzenan Bazdarevic, Hannes Häggander Morhaf Alaraj, Max Hansson, William Hughes Andreas Hagesjö, Tobias Eliasson, Jan Qvick Granskad Godkänd Namn Datum Grupp 8 8 Oktober, 2013
2 Abstract The following text describes the development of the Gr8Sampler: a device designed to store sound data from an analog electrical source in ash memory and replay it. It is to be controlled via a GUI programmed in C Sharp that can be run on a Windows machine. Through the GUI, Gr8Sampler can be set to echo received sound with a delay and/or store it in memory. All parts have been tested and implemented in compliance with the project directive, resulting in a fully functional prototype. The conclusions this report draws are twofold. Firstly, the project has been a success as Gr8Sampler fulls its purpose in that it can record and play sound as well as communicate with a PC. Secondly: with little modication, the Gr8Sampler would be able to record sound les and deliver them to the PC for editing or play les sent from the PC. In doing so it provides a foundation from which more far more complex and useful sound processing systems can be developed. Följande text beskriver utvecklingen av Gr8Sampler: ett system designat för att lagra ljuddata från en analog elektrisk källa i FLASH-minne och även spela upp det. Den skall styras via en GUI programmerad i C Sharp som kan köras på en Windows-maskin. Igenom GUI:t kan Gr8Sampler ställas in till att eka mottaget ljud med en delay och/eller lagra det i minnet. Alla delsystem har testats och implementerats enligt projektdirektivet, med en fullt funktionell prototyp som. Slutsatserna som dras i denna rapport är två. För det första har projektets mål uppfyllts då prototypen kan spela in och upp ljud inklusive kommunicera med en PC. För det andra : med små modikationer skulle Gr8Sampler kunna spela in ljudler och skicka dem till PC:n för behandling eller spela upp ler skickade från datorn. Detta innebär att grunden lagts för utvecklingen av långt mer komplexa och användbara ljudbehandlingssystem.
3 Innehåll 1 Introduktion Syfte Mål Metodik Subgrupper Möten och arbetstider Intern kommunikation Fildelning Teknisk beskrivning Teori SPI (Serial Peripheral Interface Bus) SCI (Serial Communication Interface) Krav Tillägg Bakgrund Given information Given hårdvara och tillhörande manualer Given mjukvara och tillhörande manualer Given information om dokumentation Given C-kod för HCS Ej redan tillgängliga resurser Ej given hårdvara Ej given mjukvara Översikt Komponenter Delsystem AD- Omvandlare
4 2.5.2 Förstärkarkrets Användargränssnitt Översikt av gränssnitt Resultat och diskussion Resultat Förstärkarkrets och lågpasslter AD-omvandlare SH (Sample and Hold) SPI-kommunikation samt DA-omvandlare SCI-kommunikation mellan HC12 och GUI Ekofunktionen Grundsystemet Veriering Förstärkarkrets och lågpasslter AD-omvandlare SH (Sample and Hold) SPI-kommunikation samt DA-omvandlare SCI-kommunikation mellan HC12 och GUI Ekofunktionen Grundsystemet Utfall av tester Förstärkarkrets och lågpasslter AD-omvandlare SH (Sample and Hold) SPI-kommunikation samt DA-omvandlare SCI-kommunikation mellan HC12 och GUI Ekofunktionen Grunsystemet Diskussion av resultat och slutsats
5 1 Introduktion 1.1 Syfte Produkten skall öka tillgängligheten och möjligheten för kunden att snabbt, enkelt samt billigt kunna sampla ljud. Signalbehandlingen att lägga till ett eko på ljudet ingår alltid och kan användas godtyckligt. Eftersom att systemet är uppbyggt av hårdvara och mjukvara som är enkel att hantera, kan kunden med fördel själv konstruera tillägg utefter egna behov. Det kan t. ex. vara att lagra ljud för senare uppspelning eller ladda in ljud från en PC. Allt som krävs av systemet, är att kunden har erfarenhet nog att kunna använda samt förstå: Dokumentation: Datablad Manualer Programmeringsspråk: C C# Hårdvara: Kortet HCS12 PC med ett Windows-operativsystem Ett ytterligare erbjudande till kunden, är att den får specialbeställa ljudsystemet med egna krav på vilka tillägg som behövs. Om dessa tillägg redan har färdigutvecklats inom företaget och kan direkt säljas till kunden, blir priset relativt lågt. Om tilläggen inte redan nns, utan ska utvecklas på beställning, höjs priset beroende på den tid det tar att utveckla de nya tilläggen. 1.2 Mål Målet som skall uppnås är att konstruera ett ljudsystem. Det skall kunna sampla analogt ljud, för att sedan omvandla detta till digital form. Slutligen konverteras ljudet till en analog signal som därefter skall spelas upp. Utöver detta skall ett tillägg (specicerade och listade i projektdirektivet[1]) implementeras. Detta tillägg innebär att modiera den AD-konverterade signalen med hjälp av C#- och C-programmering, för att skapa ett eko. 1
6 1.3 Metodik Subgrupper För att arbeta optimalt valde gruppen att dela upp projektet i fyra olika delar. Nedanför anges kort information om dessa subgrupper. Mer information om gruppernas områden kommer senare i rapporten. <INSERT REFERNCE HERE> 1. Signalbehandling Tog snittprovsvärden av buertern med hjälp av en moduloklocka. 2. Hårdvara Skapade en krets för signalbehandling av insignalen till och från hårdvaran. 3. Graskt användargränssnitt Producerade ett graskt användargränssnitt (GUI) för lättare användning av systemet. 4. Kommunikation med hårdvara Hanterade kommunikationen mellan GUI't och hårdvaran Möten och arbetstider Gruppen genomförde regelbundna möten varje onsdag i 2 timmar. Under dessa möten uppdaterades gruppmedlemmarna om framsteg inom de olika arbetsområdena. Detta ansågs viktigt för att alla i gruppen skulle ha en översikt i vilken fas projektet befann sig i och vid behov omdirigera våra resurser till de områden som låg efter i planeringen eller områden som krävde större arbetskraft. Projektgruppen tittade även igenom kommande inlämningar under dessa möten för att dela upp arbetet på bästa sätt Intern kommunikation Under projektets gång har gruppen tagit kontakt med hjälp av en SMS-grupp samt en Facebook-grupp där generella frågor ställdes och grundlig information utgavs, till exempel vart dessa möten hölls vid specialfall eller vart de andra gruppmedlemmarna arbetade Fildelning Projektgruppen använde versionshanteringsprogrammet Git där projektgruppen lade upp dokument och kod för att alla skulle ha tillgång till dessa resurser under projektet. För mindre dokument (till exempel individuella bidrag till arbeten som senare sammanställdes) som alla skulle ha lätt att hitta och läsa, använde sig projektgruppen av Pingpongs loggbok samt Facebooks lsystem. Gruppen ansåg det 2
7 lättare att upptäcka nya dokument i dessa medier till skillnad från Git då alla i gruppen använde dessa tjänster dagligen och kom därför i kontakt med informationen snabbare. Men allt som laddades upp till Facebook samt loggboken låg även upplagt på Git som säkerhetskopior. 3
8 2 Teknisk beskrivning 2.1 Teori Nedan följer en lite mer djupgående beskrivning av element som kommer nämnas senare i rapporten SPI (Serial Peripheral Interface Bus) SPI kommer att användas som gränssnitt mellan FLASH-minnet och processorn, samt processorn och DA-omvandlaren. Det är seriellt, asynkront samt full-duplext. Master SCLK MOSI MISO SS Slave SCLK MOSI MISO SS Figur 1: Förenklad bild av SPI Beskrivning av signaler: Genom SCLK (Serial Clock), generarar Master klockcyklar med en frekvens som är mindre-än eller lika-med den maximala frekvensen som Slave tillåter. Det kan variera men det brukar sträcka sig mellan det minimala 10 khz och det maximala 100 MHz. MOSI (Master Out Slave In) används av Master för att skicka data till Slave. MISO (Master In Slave Out) används av Slave för att skicka data till Master. SS (Slave Select) används av Master för att aktivera- och inaktivera anslutna Slave-enheter. För att aktivera en Slave-enhet, sätts dess motsvarande SS-signal som aktiv låg, innan data kan skickas till den. När datan har skickats, sätts SS till hög igen för att inaktivera den. Men om man endast har en Slave-enhet, låter man oftast SS-signalen förbli låg. Följande procedur genomförs när Master och Slave kommunicerar: 1. Master bestämmer frekvensen för genereringen av klockcyklar genom SCLK. Dessutom sätter Master CPOL och CPHA. CPOL styr om klockan börjar räkna med bit 1 eller bit 0. CPHA bestämmer om data ska tas emot och skickas vid positiv- eller negativ ank. Tabellen nedan beskriver vad som sker beroende på hur dessa bitar sätts. 4
9 Mode CPOL CPHA Klockans startbit: 0, data tas emot vid positiv ank Klockans startbit: 0, data tas emot vid negativ ank Klockans startbit: 1, data tas emot vid negativ ank Klockans startbit: 1, data tas emot vid positiv ank. 2. Master sätter rätt SS-signal till låg för att aktivera den Slave-enhet, som den ska kommunicera med. Endast en SS-signal får sättas till låg samtidigt. Detta betyder att Master endast kan kommunicera med en Slave i taget. 3. Master börjar generara klockcyklar efter den frekvens som tidigare satts. För varje klockcykel, skickar Master och Slave 1-bit till varandra genom MOSI och MISO. Oftast skickas en byte i taget dvs. utbytet av data sker under åtta efterföljande klockcyklar. Men SPI kan även användas med er bitar. 4. Master inaktiverar Slave-enheten som den kommunicerat med, genom att återställa dess motsvarande SS-signal till hög. Master och Slave har var sitt register som är kopplade till MOSI och MISO. Dessa register är skift-register. Registren skiftar in den minst signikanta biten medan de skiftar ut den mest signikanta. Nedan nns det en bild som beskriver detta. Master Slave MOSI MISO Figur 2: Förenklad bild av ett skiftregister SCI (Serial Communication Interface) Gränssnittet som möjliggör kommunikationen mellan HCS12 och PC är SCI. Det är ett asynkront seriellt gränssnitt som kan ta emot och skicka data. Data tas emot genom receiver-ingången medan det skickas ut från transmitter-utgången. För att använda SCI i C-kod, använder man dess två interrupt-funktioner. Den som används beror på vilken SCI-port man använder. Det nns en port 0 och en annan port 1. Interrupt-funktionen anropas beroende på om SCI:n tar emot eller skickar data. Om SCI skickar data, anropas interrupt-funktionen när transmitter-data-registret har kopierat sin byte till SCI-data-registret. Samtidigt sätts aggan TDRE (Transmitter Data Register Empty) till 1. TDRE nollställs när man från C-programmet laddar transmitter-data-registret med en ny byte. Om SCI tar emot data, anropas interrupt-funktionen när receiver-dataregistret har kopierat sin byte till SCI-data-registret. Samtidigt sätts aggan RDRF (Receiver Data Register Full) till 1. Denna nollställs genom att läsa SCI-data-registret. 5
10 I SCI-kabelns ena ände sitter en Seriell-till-USB adapter så att man kan ansluta till USB-porten på PC:n, som HCS12 ska kommunicera med. Programmet som kommunicerar med SCI från PC:n är skrivs i C#. Anledningen är att C#:s färdiga bibliotek lämpar sig för kommunikation med USB. Det används för att hitta-, ansluta till- samt kommunicera med USB-porten som SCI:n är kopplad till. Grundsystem med AD-och DA-omvandlare för att sampla och spela upp ljud. PC-interface för kommunikation mellan dator och ljudsystemet. Signalmanipuleringfunktion. Lagringsfunktion av det samplade ljudet. 6
11 2.2 Krav Krav är de förutsättningar som krävs för att systemet skall vara funktionsdugligt. Samplingsfrekvens: 20 khz. Signalspann: +-2 volt. Lagringskapacitet i ashminne: 1 Msampel. Systemet skall i första hand kunna sampla och spela upp ljud. Ljudsignalen skall A/D-omvandlas, DA-omvandlas och sedan spelas upp som en analog signal. Samplingen skall kunna startas och stoppas med hjälp av ett seriellt PCinterface Tillägg 1 Före D/A-omvandlingen skall en digital behandlig av signalen ske. Signalbehandligs parametrar skall kunna ändrar via ett seriellt PC-interface. 2.3 Bakgrund Given information Gruppen hade tillgång till hårdvarumanualer. Guider för den hårdvara samt mjukvara som förbestämt skulle användas. Dessutom fanns det mallar och krav för den dokumentation som skulle skrivas. Dessa manualer, guider och mallar omfattade följande: HCS12 Periferienheter till HCS12 Gränssnitt till HCS12 Språket C PTB (Pioneers Test Bench) XCC 7
12 2.3.2 Given hårdvara och tillhörande manualer Nedan listas hårdvaran som de tillgängliga manualerna beskriver. HCS12 Register Minnen Interrupts Utgångar Ingångar Periferienheter till HCS12 FLASH-minne A/D-omvandlare DA-omvandlare Gränssnitt till HCS12 SCI (Serial Communication Interface) SPI (Serial Peripheral Interface) 8
13 2.3.3 Given mjukvara och tillhörande manualer Nedan listas mjukvaran som manualerna beskriver. För utveckling av C-programmet: PTB (Pioneers Test Bench) XCC C För dokumentationshantering: Git LaTex PingPong Given information om dokumentation Nedan listas dokumentationer som krävs och som ges exempel på. Loggar Mötesprotokoll Projektspecikation Projektrapport Oppositionsrapport Presentation Given C-kod för HCS12 Gruppen har redan tillgång till en del av den C-kod som kommer att behövas för C-programmet som ska köras i HCS12. De tillgängliga lerna är C-ler och header-ler. Listan nedan visar dessa: C-ler: irq_tabell_dat290.c för funktionsprototyper till interrupt-funktioner. main.c för start samt öde av C-programmet. header-ler: generic_handler_dat290.h för att ange vilka interrupts som vi vill hantera. HCS12_DG.h för denitioner till register i HCS12. reg_macro.h för denitioner till de funktioner som används för att läsa samt skriva till register. 9
14 2.3.6 Ej redan tillgängliga resurser Det fanns ytterligare delar som var tvungen att konstrueras av gruppen. Det första var den elektroniska signalkorrektionen av den inkommande analoga signalen. Det andra var det graska användargränssnittet. Alla som ansvarade för signalkorrektionen och användargränssnittet, var tvungna att hitta information själva om hur dessa skulle konstrueras, implementeras samt integreras med ljudsystemet Ej given hårdvara Den hårdvara som helt saknades, är den förstärkande signalkorrektionen av den inkommande analoga signalen. Den korrigerades med en elektronisk koppling innan den når AD-omvandlaren Ej given mjukvara För att skapa vektoriserade bilder, använde vi Adobe Illustrator för de som används i projektspecikationen och rapporten. De skulle vektoriseras för att behålla en bra bildkvalitet. Vid programmering i C#, användes IDE:n (Integrated Development Environment) Microsoft Visual Studio. Det hade passande verktyg just för utveckling av graska användargränssnitt. Dessutom fungerade det bra med C#-biblioteket. 10
15 2.4 Översikt Grundsystemet Första tillägget PC Andra tillägget PC Förstärkarkrets AD HCS12 SPI DA OUTPUT PC FLASH Figur 3: Förenklad bild av systemet Systemet i sin helhet bestod till att börja med av en förstärkarkrets som med hjälp av operationsförstärkare justerade signalen, så att den skulle vara kompatibel med HC12's AD-omvandlare. För att minimera signalstörningar hade vi konstruerat ett lågpasslter som ltrerade bort höga frekvenser. Efter omvandlingen av signalen kommer processorn att skicka informationen över gränssnittet SPI till en externa DA-omvandlaren, samt spara det digitala värdet i minnet för att senare kunna användas för att skapa ett eko. I DA-omvandlaren kommer informationen sedan omvandlas tillbaka till en analog signal. Efter omvandlingen behandlas signalen av ytterligare ett lågpasslter, signalen spelas sedan upp genom en högtalare. I samband med uppspelningen kan även informationen sparas i ett FLASH-minne för senare användning Komponenter Komponenterna nedan har använts för att koppla samman delsystemen: Processor HCS12. Enchipsdator MC12S med tillhörande kort. Flashminne. A/D-omvandlare. DA-omvandlare. Operationsförstärkare. 11
16 2.5 Delsystem Nedan följer en kort beskrivning av delsystemen AD- Omvandlare AD-omvandlaren består av en intern krets i MC12S. A/D-omvandlarens uppgift är att omvandla en analog signal till ett digitalt värde, i detta fall 8-bitar som sedan sparas i ett dataregister. Denna information kan sedan läsas och modieras för att kunna användas i andra delsystem Förstärkarkrets Kretsens uppgift är att omvandla en analog signal i spannet V till en analog signal med spannet 0-5 V med hjälp av operationsförstärkare och resistorer (Se Figur 3 på nästa sida för illustrion). Detta för att kunna utnytja så mycket som möjligt av AD-omvandlarens kapacitet. Innan signalen når AD-omvandlaren går den igenom ett lågpasslter för att få bort eventuella signalstörningar Användargränssnitt Som användargränssnitt används ett GUI. Användargränssnittets uppgift är att förenkla styrningen av systemet genom att erbjuda ett enkelt sätt att kommunisera med processorn samt dess delsystem Översikt av gränssnitt Listan nedan ger en kortfattad förklaring av vilka gränssnitt som används mellan användaren, PC:n, HCS12 och FLASH-minnet. Användare mot PC: Ett GUI programmerat i C#. PC mot HCS12: Ska vara SCI. HCS12 mot FLASH: Ska vara SPI. Bilden nedan ger en grask översikt av listan. 12
17 : Enhet/Användare : : Gränssnitt Användare GUI/CLI SCI PC HCS12 SPI DA Figur 4: översikt av gränssnitt 3 Resultat och diskussion 3.1 Resultat Målet med grundsystemet har varit att ta fram ett fungerande system som kan sampla analogt ljud och omvandla det till digital form för att sedan omvandla tillbaka det till analogt format och spela upp ljudet. Ett system med denna funktionalitet har konstruerats och testats med hjälp av hårdvara tillgänglig på Chalmers, och slutresultatet är fungerande med god pålitlighet. Resultatet för varje delsystem, samt hur vi gick tillväga under konstruktionen kommer presenteras nedan och slutligen kommer grundsystemet att redovisas. Den slutgiltiga koden kan studeras i bilaga X Förstärkarkrets och lågpasslter Gruppen beslutade sig att genomföra en förstärkning med hjälp av två operationsförstärkare, en som förstärker signalen och inverterar den och slutligen en som endast inverterar den. Följande beräkningar användes för att komma fram till rätt förstärkning<uträkningar här> Kopplingen konstruerades på kopplingsdäck AD-omvandlare En intern AD-omvandlare existerar redan i HC12S och behöver bara aktiveras för att kunna användas och behövde således inte konstrueras, utan endast aktiveras och kongureras till att använda 8-bitars upplösnig. Gruppen valde att låta AD-omvandlaren konstant omvandla en insignal för att sedan sampla med hjälp av en Sample and Hold funktion. 13
18 Figur 5: Kopplingsschemat för förstärkningskretsen SH (Sample and Hold) Får att kunna styra samplingsfrekvens valde gruppen att använda en moduloklocka som räknar ner och genererar ett avbrott med en frekvens på 20 Khz. Under detta avbrott samplas signalen som har omvandlas från analog till digital form och skickas över SPI till DA-omvandlaren SPI-kommunikation samt DA-omvandlare HC12 och DA-omvandlaren kommunicerar genom ett SPI-gränssnitt. DA-omvandlaren kräver en 16 bitars signal( 8 instruktionsbitar och 8 databitar) för att fungera, och SPI endast skickar 8 bitar i taget. Gruppen löste detta genom att lägga en signal som inte strys av SPI utan kan manipuleras i programmet, denna signal användes sedan som CS(Chip Select). Sålänge denna var nollställd så kan data skickas till DA-omvandlaren, för att slutligen ettställas och då genomförs omvandligen SCI-kommunikation mellan HC12 och GUI ((Ni som gjorde detta måste skriva hur ni gjorde här!) Ekofunktionen ((Ni som gjorde detta måste skriva hur ni gjorde här!) Grundsystemet ((Någon som har någon bra idé på vad som ska skrivas här? :s)) 14
19 3.2 Veriering Under denna rubrik evalueras projektresultatet utifrån projektbeskrivningen, problemformuleringen samt kraven angivna i projektspecikationen. Underrubrikerna utvärderar de olika delsystemen (beskrivna i 2.4 Delsystem) i större detalj. För utufallet av testerna, se punk Förstärkarkrets och lågpasslter Förstärkarkretsen verierades i era steg, förs genom tjänsten (INPUTNAME- HERE), för att sedan konstrueras och testas med hjälp av en genererad sinusvåg och ett oscilloskop AD-omvandlare AD-omvandlarens verierades genom att inducera en spänning till AD-omvandlaren och sedan låtit en LED-periferienheten visa det digitala värdet. Testet visade att AD-omvandlaren fungerade som tänkt. Den digitala signalen sparas i ett dataregister där den sedan kan avläsas av DA-omvandlaren SH (Sample and Hold) Funktionen verierades genom att en dip-switch kopplades som insignal, och varje gång moduloklockan genererade ett avbrott så skrevs detta värde ut på en LED-display SPI-kommunikation samt DA-omvandlare SPI kommunikationen samt DA-omvandlaren verierades genom två test. Det första var ett mer grundläggande test som gick ut på att med hjälp av en dipswitch som inslignal testa om utspänningen på DA-omvandlaren ändrade sig, detta för att se om kommunikationen mellan HC12 och DA-omvandlaren fungerade korrekt. Det andra testet var ett mer avanserat test där med hjälp av en Öscillerande spänningskälla"(hitta rätt ord) genererade en insignal i form av en sinusvåg i intervallen 0-5V. Denna signal användes sedan som insignal till AD-omvandlaren som omvandlade signalen till digital, denna siganal samplades sedan och skicakdes över SPI till DA-omvandlaren. Både insignalen samt DA-omvandlarens utsignal visades på ett oscilloskop SCI-kommunikation mellan HC12 och GUI SCI verierades med hjälp av att varje gång SCI genererar ett avbrott skriva en sira på LED-periferienheten. Kommunikationen med GUIt verierades sedan 15
20 genom att man från GUIt skickade en sira över SPI som sedan projecerades på LED-periferienheten när SCIn genererade ett avbrott Ekofunktionen (Hur testade ni ekot?) Grundsystemet Grundsystemet verierades genom att man med hjälp av en 3.5-mm-splitter som kopplades till en PC och sedan in i förstärkarkretsen. Utsignalen kopplades in till en högtalare samt ett oscilloskop. 3.3 Utfall av tester Förstärkarkrets och lågpasslter I simuleringarna visades tydligt kopplingens funktion, och i testet efter konstruktionen visade oscilloskopet en förstärkning av insignalen med ytterst få förluster, vilket lever upp till kraven. Figur 6: Simuleringsgraf som visualiserar förstärkningen 16
21 3.3.2 AD-omvandlare Testet visade att en analog signal på 0-5V motsvarade ett digitalt värde på Testet visade att AD-omvandlaren fungerade som tänkt och lever upp till kraven SH (Sample and Hold) Testet visade att vid avbrott kommer funktionen att genomföra innehållet i dess avbrottsrutin SPI-kommunikation samt DA-omvandlare DA-omvandlaren visade under det första testet en förändring när man modierade insignalen och det andra testet visade att DA-omvandlaren genererade en utsignal som var identiskt till insignalen, dock lite förskjuten på grund av den tid det tar för processorn att genomföra operationerna. Trots tidsförskjutningen lever delsystemet upp till de satta kraven SCI-kommunikation mellan HC12 och GUI Det första testet av SCI visade att SCI var korrekt kongurerat genom att rätt sira visades på LED-periferienheten, det andra testet visade att kommunikationen PC - HC12 fungerade över SCI genom att rätt sira tändes på LED-periferienheten Ekofunktionen (Vad var resultatet av testet?) Grunsystemet Testet av grundsystemet visade att hela grundsystemet fungerade genom att en ljudl från datorn spelades upp genom högtalarna med god kvalitét efter att ha passerat genom systemet. 3.4 Diskussion av resultat och slutsats Resultaten visar att gruppen lyckats skapa en fungerande slutprodukt utifrån de krav som ställdes. Det primära målet som skulle uppnås var att konstruera ett ljudsystem som möjliggjorde sampling av analogt ljud för att sedan omvandla detta till digital form och slutligen konvertera tillbaka ljudet. Syftet 17
22 med skapandet av det samplade ljudsystemet var att eektivisera tekniken att A/D- och DA-omvandla ljudsignaler för uppspelning och lagring med ett GUI. Många faktorer har påverkat resultatet, däribland valet av att använda-ett användarvänligt PC-gränssnitt. GUI:t är tätt knutet till syftet om eektivisering av samplingen - då detta används för att enkelt kunna interagera med hela systemet. Den utmärkande betydelsen av resultatet är att den digitala signalen kan lagras, analyseras och redigeras efter önskemål. Med andra ord skulle detta system kunna användas för andra tillämpningar och syften. Istället för lagring till ashminne skulle den digitala signalen kunna lagras i en l och skickas till ett annat system som behandlar ljudet, t.ex. en ljudeditor. Gruppen var vid en tidpunkt tvungen att ändra om i tidsplanen pga. olika faktorer. Signalgruppen planerade att skapa en sample and hold krets och arbetet fortlöpte och pågick i en hel vecka. Veckan därefter ck gruppen vetskap om att en Sample and hold krets redan fanns inbyggd i HCS12. Hade gruppen haft denna information tidigare skulle mer tid kunna läggas fördelas över de härdvaruproblem som uppstod. Saker jag skall skriva mer om: Blev något som vi inte hade tänkt oss, något oväntat? Hur bra lyckades gruppen? Hur påverkade metodiken resultatet? Kunde vi gjort på något annat sätt? Resonera kring hur resultatet hade sett ut ifall vi kunnat arbeta med hårdvaran när vi känner för de (begränsning av tillträde till labbsal) Skall även ta med de utmaningar gruppen ställdes inför vid val av programmeringsspråk 18
23 Referenser 19
Projektrapport Datatekniskt Projekt - DAT290
Projektrapport Datatekniskt Projekt - DAT290 Grupp 8 Dzenan Bazdarevic, Hannes Häggander Morhaf Alaraj, Max Hansson, William Hughes Andreas Hagesjö, Tobias Eliasson, Jan Qvick Granskad Godkänd Namn Datum
Läs merProjektspecikation DAT290 Datatekniskt Projekt - Grupp 8
Projektspecikation DAT290 Datatekniskt Projekt - Grupp 8 Dzenan Bazdarevic, Hannes Häggander Morhaf Alaraj, Max Hansson, Liam Hughes Andreas Hagesjö, Tobias Eliasson, Jan Qvick 11 september, 2013 Granskad
Läs merTEMPERATUR OCH VINDMÄTARE MED HÖGTALARFUNKTION
TEMPERATUR OCH VINDMÄTARE MED HÖGTALARFUNKTION Digitala Projekt EITF 11, 18 maj 2015 Grupp 13; Morten Rosén, Henrik Boris-Möller, Christoffer Nordberg Projekthandledare: Bertil Lindvall Innehållsförteckning
Läs merDIGITALA PROJEKT Väderstation
DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more
Läs merDigitala projekt rapport
Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................
Läs merEffektpedal för elgitarr
EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...
Läs merKonstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia
Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3
Läs merTemperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN
2016 Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KRAVSPECIFIKATION AV PROTOTYP... 3 FUNKTIONELLA
Läs merLARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall
LARMANLÄGGNING Digitala Projekt, EITF11 Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall 1. Sammanfattning Vi har byggt ett larm vars syfte är att användas i hemmet. Larmet använder
Läs merLEU240 Mikrodatorsystem Laboration 2: Ett komplett avbrottsstyrt system med in- och utenheter
Institutionen för data- och informationsteknik 2011-11-07 : Ett komplett avbrottsstyrt system med in- och utenheter Inledning Vid resten av kursens labtillfällen så kommer vi att steg för steg bygga upp
Läs merLaboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C
Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog
Läs merDigital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004
Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004 Erik Brattkull E99 Björn Hilliges E02 INLEDNING 3 Bakgrund 3 Kravspecifikation 3 GENOMFÖRANDE 4 Teoretisk modell 4 Praktisk modell
Läs merRemoteBud. Inlämnas: Patrik Johnsson, e01pjo Viktor Karlsson, e01vk
RemoteBud Inlämnas: 2005-02-01 Patrik Johnsson, e01pjo Viktor Karlsson, e01vk Abstract Skulle du också vilja styra dina lampor och rulla ner dina persienner med hjälp av din TV-fjärrkontroll? Remotebud
Läs merEtt urval D/A- och A/D-omvandlare
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer
Läs merInnehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet...
Abstract Syftet var att konstruera en väder station som håller koll på temperaturen. Huvudfunktionen var att få en grafisk visning av temperaturen över ett visst tidsintervall eftersom vi valde den grafiska
Läs merPulsmätare med varningsindikatorer
Pulsmätare med varningsindikatorer Elektro- och informationsteknik Projektrapport, EITF11 Digitala Projekt Charlie Hedhav Sofia Johansson Louise Olsson 2016-05-17 Abstract During the course Digitala Projekt
Läs merLaboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning
TSTE20 Elektronik Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning v0.3 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labroation ska en enkel Analog till Digital (A/D)
Läs merAnaloga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög
Läs merGrundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling
Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn
Läs merInnehåll. 1 Inledning 3
Digitala projekt Tomas Bjerre D04 d04tb@student.lth.se Gustav Reiz D04 d04gr@student.lth.se Roger Schildmeijer D04 d04rp@student.lth.se 26 februari 2008 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Utrustning 3 2.1 ATMega16...............................
Läs merProjektrapport i Digitala System
Projektrapport i Digitala System Stämapparat LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Handledare: Bertil Lindvall Utförd: Vårtermin 2019 Utförd av: Markus Ljungqvist Nilsson, Gustav Wetterbrandt,
Läs merRapport Digitala Projekt EITF11 Grupp 4 Axel Sundberg, Jakob Wennerström Gille Handledare: Bertil Lindvall
Sammanfattning I denna rapport behandlas ett projekt inom kursen Digitala Projekt, EITF11, vid Lunds Tekniska högskola. Syftet med projektet är att konstruera en enkel digital prototyp samt programmera
Läs merElektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Läs merD/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31
D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill
Läs merDigitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit
CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna i digitalteknik kommer kortet att användas
Läs merProjekt EITA15. Väckarklocka. LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Datateknik
Projekt Väckarklocka LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Datateknik Grupp:, och Handledare: Bertil Lindvall och Lars Göran Larsson Kurs: EITA 15 Lunds Tekniska Högskola Datum: 2019-05-21 Sammanfattning
Läs merLABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: 1.0 2013 (OS)
LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART Version: 1.0 2013 (OS) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................
Läs merMinneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Läs merPlantPuppy Räddaren för den som inte kan hålla växterna vid liv
Lunds Tekniska Högskola Elektro- och informationsteknik Digitala Projekt PlantPuppy Räddaren för den som inte kan hålla växterna vid liv Gerda Sidwall Thygesen Sofia Sundbom Zoë Wyon ine14gth@student.lu.se
Läs merDigitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012
Med kommentarer för kursen ht 2012 2012 CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna
Läs merTETRIS. LTH, Campus Helsingborg EITA15 Digitala System
TETRIS LTH, Campus Helsingborg EITA15 Digitala System Handledare: Bertil Lindvall Författare: Isak Shamun, Viktor Kulle, Mark Slipac och Dennis Järnåsen Datum: 2019-05-09 Abstract This report concerns
Läs merAD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Läs merEtt minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Läs merAD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold
AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter
Läs merDigitala projekt - Radiostyrd bil
Digitala projekt - Radiostyrd bil Handledare: Bertil Lindvall Johan Lennartsson e02jle David Thomasson e02dt Magnus Lisborg e02mls Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2. Målsättning med projektet.......3
Läs merStyrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1
Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,
Läs merElektronik. Dataomvandlare
Elektronik Dataomvandlare Johan Wernehag Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet 2 Översikt Analoga och digitala signaler Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital
Läs merDigitala Projekt (EITF11)
Digitala Projekt (EITF11) Temperaturgivare med larm Handledare: Bertil Lindvall 2014-05-20 Erik Hellered, I-11 Andreas Sjöblom, I-11 Philip Dahlström, I-11 Table of Contents Inledning... 1 Kravspecifikation...
Läs merTentamen i Digitalteknik, EIT020
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EIT020 4 april 2013, kl 14-19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av pappret. Lösningarna
Läs merPipelining i Intel 80486
Lunds Universitet Pipelining i Intel 80486 EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Martin Wiezell 2017-12-04 Abstract This paper gives a brief description of the instruction pipeline of the Intel 80486
Läs merPROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN
PROJEKT LJUD PROJEKT LJUD s 1 I det här projektet ska du koppla en krets som innehåller en högtalare och skriva ett program som får högtalaren att spela toner och melodier. Materiel Arduino dator kopplingsdäck
Läs merNätverkskopplat djävulskap Digitala projekt 2011 EITF40. Erik Lundh E06
Nätverkskopplat djävulskap Digitala projekt 2011 EITF40 Erik Lundh E06 Projektbeskrivning: Målet med projektet är att designa och konstruera en apparat som är avsedd att ersätta en tidigare apparatur,
Läs merLaborationskort - ML4
microlf ML Laborationskort - ML ML är ett enkelt laborationskort avsett för inledande laborationsövningar i Datorteknik. Kortet innehåller 0 olika sektioner som enkelt kopplas samman via 0-polig flatkabel.
Läs merA/D- och D/A- omvandlare
A/D- och D/A- omvandlare Jan Carlsson 1 Inledning Om vi tänker oss att vi skall reglera en process så ställer vi in ett börvärde, det är det värde som man vill processen skall åstadkomma. Sedan har vi
Läs merVad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit
Vad är en UART? Beteckningen UART är en förkortning för det engelska uttrycket Universal Asynchronous Receiver Transmitter, vilket översatt till svenska blir ungefär Universell Asynkron Mottagare/Sändare.
Läs merSnake. Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola,
Snake Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola, 2015-05-18 Oskar Petersen, I-12 Handledare: Bertil Lindvall Abstract Denna rapport beskriver ett projekt där ett klassiskt
Läs merDatakommunikation med IR-ljus.
Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att
Läs merPROGRAMMERING AV MCU LABORATION6. Laborationens syfte
PROGRAMMERING AV MCU LABORATION6 Laborationens syfte I denna laboration ska MCUn som konstruerades i laboration 5 programmeras. Instruktionerna som vi har tillgång till är de som implementerades i instruktionsavkodaren
Läs merA/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik
A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta
Läs merFormula Blue. Digitala Projekt 8p. Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04
Formula Blue Digitala Projekt 8p Jesper Ferm E02 Carl Hakenäs E04 Abstract The purpose with this project was to get some understanding how Bluetooth works and how to use it in practical applications. A
Läs merThe Intelligent Timer
The Intelligent Timer Linnea Karell och Oscar Bagge, I10 Handledare: Bertil Lindvall 2013-05-20 Abstract The objective of this project was to build a prototype of a digital timer. The product design specification
Läs mer- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell
Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning
Läs merElektronik Dataomvandlare
Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital
Läs merKALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte
LABORATION4 KALKYLATOR Laborationens syfte I denna laboration ska en enkel kalkylator konstrueras med hjälp av VHDL och utvecklingsverktyget Vivado från Xilinx. Hårdvaran realiseras på det redan bekanta
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling Elektronik för D ETIA01 Peter Hammarberg Anders J Johansson Lund April 2008 Mål Efter laborationen skall du ha studerat följande:
Läs merVäxtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12
Växtviskaren EITF11DigitalaprojektVT15,I12 NathalieLiljebrunn,EbbaRiismark,AnnaNorelius LundsTekniskaHögskola Institutionenförelektro ochinformationsteknik Handledare:BertilLindvall,AndreasJohansson 2015
Läs merEnchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Agenda Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (AD) omvandling Digital/Analog (DA) omvandling Sampling, upplösning och noggrannhet Laborationsuppgift.5 Motivation.5.5
Läs merAnalogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik
Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 5 Operationsförstärkaren Elektronik för D ETIA01 Johan Kåredal Anders J Johansson Lund April 2008 Laboration 5 Mål Efter laborationen vill vi att du ska: fått
Läs merANVÄNDAR MANUAL. SESAM 800 RX MC Manager
ANVÄNDAR MANUAL SESAM 800 RX MC Manager Åkerströms Björbo AB Box 7, SE-780 45 Gagnef, Sweden street Björbovägen 143 SE-785 45 Björbo, Sweden Phone +46 241 250 00 Fax +46 241 232 99 E-mail sales@akerstroms.com
Läs merVad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning
Vad är kommunikation? Kommunikation är ett vitt begrepp. Vi använder det för att benämna till exempel ett samtal eller att vi själv förflyttar oss med till exempel tåg eller buss. Kommunikation kommer
Läs merDigitala Projekt Konstruktion av Tamagocchi. Av: Oskar Andersson D05 & Danial Rehman D05
Digitala Projekt Konstruktion av Tamagocchi Av: Oskar Andersson D05 & Danial Rehman D05 DIGITALA PROJEKT KONSTRUKTION AV TAMAGOCCHI... 1 SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 3 DESIGN... 3 BYGGE... 3 TESTNING...
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #23 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Översikt När flera minnesmoduler placeras i processorns
Läs merFöreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
Läs merAVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer
Läs merDEPARTMENT OF INFORMATION TECHNOLOGY. Digitala Projekt. Redovisning av Projekt - Grupp 14
DEPARTMENT OF INFORMATION TECHNOLOGY Digitala Projekt Redovisning av Projekt - Grupp 14 Carl Hoffstedt (c03cho@student.lth.se) & Gustaf Lund (d02gl@student.lth.se) 5/19/2007 How can you construct an embedded
Läs merIE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater
IE25 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater Moore och Mealy automater F8 introducerade vippor och vi konstruerade räknare, skift-register etc. F9-F skall vi titta på hur generella tillståndsmaskiner
Läs merAnders Arvidsson 2005-04-26 ROBOTBESKRIVNING. Roboten på bilden är extrautrustad
Anders Arvidsson 2005-04-26 ROBOTBESKRIVNING Roboten på bilden är extrautrustad Abstract This document describes the robot which is used in the third years applied courses at Ingenjörshögskolan i Jönköping.
Läs merGPIO - General Purpose Input Output
GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt
Läs merLARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall
LARMANLÄGGNING Digitala Projekt, EITF11 Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall 1. Sammanfattning Vi har byggt ett larm vars syfte är att användas i hemmet. Larmet använder
Läs merLunds Tekniska Högskola EITF11 Digitala projekt. Bandspelaren
Lunds Tekniska Högskola EITF11 Digitala projekt Bandspelaren Johan Hansson & Cecilia Skoglund 22 maj 2017 Abstract This is a report describing the work process, hardware, software and results of a project
Läs merLUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA. Väderstation. Digitala Projekt, EITF11. Martin Olofsson, I08 & Fredrik Oher, I08 Vt 2012
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Väderstation Digitala Projekt, EITF11 Martin Olofsson, I08 & Fredrik Oher, I08 Vt 2012 The aim of this course Digital Projects was to plan, construct and program an electrical device,
Läs merConreg. Översikt T-Logg T-LOGG. System för insamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata 1 (14)
T-LOGG System för insamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata 1 (14) Systemöversikt T-Logg är en utrustning för mätvärdesinsamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata i
Läs merLiTH Lab1: Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk Laboration 1. Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk
Lab: 2007-09-06 Laboration Asynkron seriell dataöverföring via optisk länk Kravspecifikation Lennart Bengtsson Version.4 Granskad Godkänd Status Lennart Bengtsson Sida PROJEKTIDENTITET Laborationsgrupp,
Läs merTentamen i Digitalteknik, EITF65
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EITF65 3 januari 2018, kl. 14-19 Skriv anonymkod och identifierare, eller personnummer, på alla papper. Börja en ny uppgift på ett nytt papper.
Läs merLaboration - Operationsfo rsta rkare
6-8- Laboration - Operationsfo rsta rkare 6-8- Introduktion och redovisning Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka små signaler, för att
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Läs merEnchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (A/D) och Digital/Analog (D/A) omvandling AD omvandling DA omvandling Motivation - -.2.4.6.8 -.2.4.6.8 - -.2.4.6.8 Analog/Digital
Läs mer32 Bitar Blir 64 Sammanfattning
32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 4 Operationsförstärkare Jan Thim 1 F4: Operationsförstärkare Innehåll: Introduktion Negativ återkoppling Applikationer Felsökning 2 1 Introduktion Operationsförstärkaren
Läs merTENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Läs merDIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg/Håkan Joëlson John Berge 2013 DIGITALTEKNIK I Laboration DE1 Kombinatoriska nät och kretsar Namn... Personnummer... Epost-adress...
Läs merF5 Introduktion till digitalteknik
Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och
Läs merProgrammera Avant 5 med PC mjukvara
Programmera Avant 5 med PC mjukvara Installera mjukvaran på din PC Sätt i CD-skivan i PC:n. Kör filen setup.exe på CDskivan så startar installationen. Följ instruktionerna tills installationen är klar.
Läs merThe Secure Light. Digitala Projekt EITF11. Hanna Tinglöf, I-12 Anna Horvath, I-12 Filippa Österlin, I-12. Handledare: Bertil Lindvall
The Secure Light Digitala Projekt EITF11 Hanna Tinglöf, I-12 Anna Horvath, I-12 Filippa Österlin, I-12 Handledare: Bertil Lindvall Lunds Tekniska Högskola 2015-05-18 ABSTRACT The Secure Light is the new
Läs mer2 Laborationsutrustning
Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-11 1 Inledning Denna laboration syftar till att illustrera ett antal grundbegrepp inom digital signalbehandling samt att närmare studera frekvensanalys
Läs merAnsvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)
MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga
Läs merGoda råd till de som ska utföra ett liknande projekt (från KMM 2016)
Goda råd till de som ska utföra ett liknande projekt (från KMM 2016) Snöa inte er på lösningar som kanske fungerar, eller som ni bara vill få fungera. Var realistiska och våga byt lösning om den det verkar
Läs merLösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.
Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8 + 2 =70 B=59 C=7 A+B+C=246 2. Jag låter A' betyda "icke A" A'B'C'D'+ABC'D'+A'BCD'+AB'CD'=D'(A'(B'C'+BC)+A(BC'+B'C))=
Läs merSystemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION
Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Laborationen syftar till att ge studenten tillfälle att närmare bekanta sig med RS-232-protokollet,
Läs merSpänningsstyrd Oscillator
Spänningsstyrd Oscillator Referat I det här projektet byggs en delkrets till frekvensneddelare för oscilloskop som inte har tillräcklig bandbredd för dagens höga frekvenser. Kretsen som byggs är en spänningsstyrd
Läs merDigitala Projekt(EITF40) - Larm
Digitala Projekt(EITF40) - Larm Handledare: Bertil Lindvall Erik Oredsson, I-09 Sara Sellin, I-09 2012-05-08 1. SAMMANFATTNING I denna rapport presenteras vårt projekt att bygga ett huslarm från grunden
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.
Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:
Läs merMINIX NEO A2 Användarguide
MINIX NEO A2 Användarguide Produkt Information Tack för att du köpt en MINIX NEO A2. MINIX NEO A2 är en trådlös air mouse + dubbelsidigt tangentbord med inbyggd mikrofon och högtalare. MINIX NEO A2 utnyttjar
Läs merFaltningsreverb i realtidsimplementering
Faltningsreverb i realtidsimplementering SMS45 Lp1 26 DSP-system i praktiken Jörgen Anderton - jorand-3@student.ltu.se Henrik Wikner - henwik-1@student.ltu.se Introduktion Digitala reverb kan delas upp
Läs merElektronik Dataomvandlare
Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital
Läs merDigitalt Projekt: Radiostyrd Bil
Digitala Projekt EITF11 Digitalt Projekt: Radiostyrd Bil Elektro- och informationsteknik, Lunds Tekniska Högskola och Handledare: Bertil Lindvall 2015-05-20 1 Digitala Projekt EITF11 Abstract This project
Läs merDIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna
Läs merEnchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT
Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog
Läs merGeneral Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18
F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot
Läs mer