Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Ljungby

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Ljungby"

Transkript

1 Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Ljungby Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet

2 Varför är utsatthet för våld och fara så skadligt? Handlar om hur psykisk hälsa och utveckling formas och anknytningssystemets betydelse som hälsofrämjande och skyddande faktor.

3 Anknytning En biologisk disposition Anknytningsbeteende signaler (gråt, skrik, leende, blicksökande) Samspel mor barn (implicita minnen av kroppsliga upplevelser med föräldrarna, känslor av lust och olust) Inre arbetsmodeller Ett etablerat anknytningsmönster en viktig del av personligheten

4 Anknytningssystemets betydelse för att reglera ångest. Föräldern som trygg bas tillgänglig vid behov, möjlig att lämna och utforska världen från. Inre arbetsmodell min pappa/mamma kan skydda mig, om jag behöver skydd kan jag påkalla det det finns ngn där Växande känsla av egen möjlighet att härbärgera oro/ångest, växande förmåga att reglera ångest.

5 Samspelet mellan barn och föräldrar formar barnets Anknytningsmönster Mentaliseringsförmåga Hjärna Förmåga till sociala relationer Psykiska hälsa

6 Omsorgssystemet föräldraaspekten i samspelet Föräldrars reaktioner på barnets anknytningssignaler omsorgssystemet triggas. Föräldrars strategier när barn är rädda Den omnipotenta illusionen Vikten av att vidmakthålla känslan av trygghet hos barnet och känslan av förmåga att skydda hos föräldern

7 Föräldern som mental sköld det som behövs för att utveckla en trygg bas. Det handlar om den objektiva omgivningen och om förälderns faktiska förmåga att skydda sitt barn från fara förälderns förmåga att tro på den egna förmågan att skydda sitt barn och att tro på framtiden - För det är på tilltron som förmågan att lugna och trösta vilar barnets ålder hur länge påfrestningarna varar Kom ihåg: Det finns situationer som spräcker alla sköldar Men en del föräldrar har större förmåga än andra När man lugnar barn är alla medel tillåtna bra föräldrar gör det som behövs.

8 När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit slagen av den andre (Annerbäck et al, 2010). 5 % av svenska barn uppger att det hänt ofta (SOU 2001:72). De flesta barn är med när det förekommer våld mellan de vuxna i familjen (Almqvist & Broberg, 2004). > 63 % av barnen i familjer där det förekommer våld mot en förälder utsätts för direkt misshandel (Almqvist & Broberg, 2004, Broberg et al, 2011)

9 När våld är vardag (Broberg m. fl., 2011). För det mesta barnets biologiska pappa som misshandlar barnet (88 %). Det är vanligast att misshandeln av mamma och barn har pågått under barnets hela uppväxt (70 %). Om föräldrarna separerar är det vanligast att man får gemensam vårdnad (57 %) och att barnet har regelbundet umgänge med pappa (57 %). Våld och hot mot barnet och mamman fortsätter i flera fall (39 %) trots att föräldrarna separerat och våldet är känt av myndigheterna.

10 Vad är karakteristiskt för barnens utsatthet i familjer med våld i nära relationer? Våldet utgör en del av familjemiljön från början och fortsätter under barnens hela uppväxt. Barnen upplever en mängd enskilda händelser av att bevittna och eventuellt även själv a utsättas för våld. Våldet är inte känt av omgivningen, vilket innebär att barnet inte får stöd från andra. Föräldrarna saknar till stor del möjlighet att ge barnet stöd då de antingen är skrämmande eller skrämda.

11 Den våldsutsatta förälderns dilemma Både barn och förälder vet att föräldern inte kan skydda barnet. Innebär att föräldern har svårt att lugna och trösta barnet. Känslor av utsatthet gör det lätt att söka tröst och bekräftelse hos barnet. Ger närhet men urholkar föräldrarollen. Utsatta föräldrar har låg tillit till egen föräldraförmåga. Känsla av bristande föräldraförmåga förstärks om barnet ska ha umgänge med den våldförövande föräldern. Ilska och aggressivitet hos barnet riskerar att utlösa återupprepande symtom som inger plötslig skräck eller vrede förälderns får svårt att lugna barnet.

12 Vad händer i samspelet mellan barn och förälder när våld är vardag? Både barn och förälder lever ständigt på spänn, på sin vakt, med en känsla/vetskap att det när som helst kan hända igen. Gör att tankar och fokus hela tiden är på det som skapar rädslan svårt att fokusera på andra saker. Föräldern får svårt att intressera sig för barnets vardag (skolarbete, fritidsaktiviteter) eftersom förälderns skyddsmekanism är aktiverad. Aktiverat omsorgssystem gör att föräldern vill ha barnet i sin närhet, vill ha koll, men också själv känner sig lugnare om barnet är nära. Barnets aktiverade anknytningssystem innebär att intresse för annat minskar, förmåga till inlärning sänks och utvecklingen påverkas negativt

13 Desorganiserad anknytning När föräldern är skrämd eller skrämmande Samspelet mellan barnet och föräldern styrs av rädsla. Alarm anknytningen aktiveras, barnet söker närhet Närhet till föräldern innebär ökad närhet till hotet anknytningssystemet slås inte av utan är fortsatt aktiverat Barnet finner i samspelet med föräldern inget sätt att reglera ångest närhet associeras med hot. Kontroll ersätter tillit som bas för samspel

14 Kontrollerande anknytning: : Aggressiv rädd variant Barnen: litar bara på sig själva och den trygghet de kan få genom att kontrollera sin omgivning Vrede och hat kanaliseras till andra relationer och situationer vilket leder till olika typer av aggressiva och asociala beteendestörningar Kan vara charmiga och tillmötesgående gentemot dem som de är beroende av och samtidigt aggressivt kontrollerande gentemot andra som de rår på. På natten intensiv rädsla törs inte sova ensamma Föräldern : Rädd för barnet, han kommer att bli som sin pappa Svårt att sätta gränser, upplevd hjälplöshet

15 Kontrollerande anknytning: Tvångsmässigt omvårdande variant Barnen: Får egna behov av närhet tillfredställda genom att ta hand om föräldern istället för att själv bli omhändertagen Beskrivs av föräldrar som snälla, omtänksamma och kärleksfulla Tar stort ansvar för hushållsarbete, syskon mm. Beskrivs av omgivningen som snälla och duktiga. Föräldern: Orkar inte, passiv, sjukdomsupplevelse, missbruk Upplevd hjälplöshet, oförmåga, skam

16 Kontrollerande anknytning: Tvångsmässigt foglig variant Barnen: Undertrycker egna känslor och behov då de märker att föräldrar blir arga eller stöter bort dem ( strykrädda ) Anpassar sig till föräldrarnas sinnesstämning (matchar och håller med) ( inte synas ) Vill hela tiden vara till lags, fogliga och duktiga Föräldern: Fullt upp med sig själv, fokus på eget lidande Lättirritabel, lättväkt aggressivitet

17 Barnet utsätts för VÅLD/vanvård i familjen Aktiverat anknytningssystem - - hög stressnivå. Negativ påverkan av hjärnans utveckling: Minskad volym i corpus callosum, hippocampus och amygdala, sämre utveckling av prefrontala cortex Perry, 2008; Beers & De Bellis, 2002 Negativ påverkan på exekutiva funktioner och kommunikationen mellan hjärnhalvorna Försämrad impulskontroll Sämre mentalisering Lägre kognitiv förmåga Sämre förmåga till emotionell reglering Försämrad språkutveckling

18 Våld i nära relationer symtom hos barnen Aggressivitet, benägenhet att använda våld mot andra, irritabilitet, hyperaktivitet och annat antisocialt beteende (Howell, 2011). Försämrad förmåga till emotionell reglering (Margolin, 2005). Låg självkänsla och depressivitet (Grych, Jouriles m. fl, 2000) Symtom på posttraumatisk stress (Sternberg m. fl., 2006). Genomgående höga nivåer av psykiatriska symtom, och en stor andel av barnen (40 60 %) har behov av behandling (Grych, Jouriles, Swank, McDonald & Norwood, 2000; Grip, Almqvist & Broberg, 2011).

19 Hur kan vi uppmärksamma barn som behöver vårt stöd?

20 Det mesta talar för att vi inte kommer att upptäcka eller utreda våldet: Den våldförövande föräldern förnekar och döljer (Hydén, 2002). Den våldsutsatta föräldern döljer och förringar. Barn berättar ytterst sällen före tonåren om våld i hemmet (avsaknad av begrepp, rädsla, bristande tillit) (Georgsson m. fl., 2011). Personal i socialtjänst och hälso- och sjukvård är obenägna att fråga om våld (Broberg m. fl., 2011). Utredningar i socialtjänsten och hälso- och sjukvården görs utan att man träffar vare sig föräldrar eller barn enskilt (Broberg m. fl., 2011). De som är oroliga för barns hälsa förringar det de ser (Lundén, 2004; Svensson, 2013) Personal som arbetar med barn och föräldrar är obenägna att anmäla oro (Svensson, 2013). Många anmälningar avskrivs direkt och endast en liten andel leder till åtgärder för barnet (Svensson, 2013).

21 Om man träffar familjer gemensamt begränsar man vad samtalet kan handla om. Mamma Pappa Barnet Man kan inte prata om Sånt som inte kan sägas för att man upplever att benämnandet innebär ett hot i sig Traumatiska erfarenheter som inte är kända av andra familjemedlemmar Traumatiska erfarenheter som upplevs skamfyllda och därför inte pratas om även om de är kända Symtom som upplevs skamfyllda eller galna och som därför inte har berättats för de andra i familjen

22 Det kan vara svårt att förstå barnens berättelser om våld (Georgsson, Almqvist & Broberg, 2011) Omskrivningar: B- Mm. Vi har gått igenom rätt mycket. I- Mm. Vill du berätta någonting om det? B- Nästan varenda kille som mamma träffar var taskig. I- Mm.(tystnad) Och du har också märkt att de har varit taskiga? B- Mm. I- Vad har de gjort när de har varit taskiga? B- De har skrikit och sånt åt mamma. (Flicka 10 år) Torftiga beskrivningar: - Mamma och pappa bråkade. Undvikande: - Vet inte - Minns inte Osammanhängande: B Det är en sak som är jätte otäcka. I Ja, vad är det då? B När mamma och så här pappa var tillsammans så, ss., och mammas pojkvän och allting. Det är svårt. Och så fängelse, och döden, och pistoler, och knivar och allting. Och jag hade det, [i] dag, en sån här fullgubbe, vi, vi var på utflykt idag på skolan och så, min fröken, inte min riktiga fröken men hon är bara hjälpare till min fröken. Hon stod där och det var en fullgubbe som hade inga skor och hål i strumporna och allting. Och, [han] hade en kniv. / / (Flicka 9 år)

23 Vi ökar möjligheten att uppmärksamma barn som lever i våld genom att Prata med båda föräldrar och barn enskilt i samband med alla utredningar som rör barnets hälsa och beteende. Utreda kända riskfaktorer för ohälsa och beteendestörningar hos barn med svårigheter (missbruk, psykisk sjukdom, konflikter och våld i familjen, kognitiva funktionshinder hos föräldrar). Fråga om våld i familjen på ett systematiskt sätt (PVAS, CTS). Kartlägga barnens utsatthet när en förälder visat sig vara utsatt för våld Riskbedömningar när våld har förekommit vilken risk löper barnet och den utsatta föräldern för hot och våld i samband med umgänge

24 Participation: Barnkonventionens tre P n en ledstjärna när vi möter barn som farit illa. Barn har rätt till delaktighet, särskilt i frågor som gäller avgörande förhållanden för dem själva. Protection: Barn har rätt att få skydd för olika faror och påfrestningar som de inte kan förväntas klara av. Provision: Barn har rätt till det stöd de behöver, till exempel vård och behandling

25 Barns rätt till delaktighet Att vi ska ge barn information om saker av vikt som berör dem på ett sätt som barnet ifråga förstår. Att barnet ska få ge uttryck för egna åsikter och erfarenheter om saker av vikt som berör dem. Lagstiftningen om barn som anhöriga lyfter barns rätt till delaktighet även vad gäller föräldrars sjukdom och svårigheter.

26 Barns rätt till skydd Arbetssätt som innebär att man pratar med vardera förälder och barn enskilt i samband med utredningar Rutiner för att fråga om våld i familjen (Socialstyrelsen, 2014) Kartläggning av barnens utsatthet när förälder varit utsatt för våld (Ny lagstiftning från 2014) Riskbedömningar när våld har förekommit t. ex. vilken risk löper barnet och mamman för hot och våld i samband med umgänge

27 Barns rätt till stöd Alla barn som utsatts för våld eller andra svåra livshändelser ska erbjudas riktade insatser anpassade till deras behov och ålder (t. ex. Trappan, Utväg, Kid s Club, Bryggan eller Bojen). Barn som utvecklat en egen följdproblematik och olika former av psykiatriska symtom måste kunna erbjudas specialiserad vård, inom barn- och ungdomspsykiatrin eller annan organisation (t. ex. TF-CBT, CPP, andra barnpsykoterapier).

28 Insatser för våldsutsatta barn

29 Interventioner för våldsutsatta barn Behandling av barn som utvecklat egen problematik Sekundärprevention stöd till alla barn som bevittnat våld mellan föräldrar Prevention - Att förebygga att barn utsätts för våld mellan föräldrar Promotion - Att främja gott föräldraskap utan våld

30 Vad behöver behandling för våldsutsatta barn och föräldrar fokusera på? Skador i föräldraförmåga och i samspel mellan förälder - barn (anknytning omsorgssystemet), t ex: - förälderns förmåga att lugna sitt barn, inge trygghet - lyhört samspel med barnet - att sätta gränser för sitt barn på ett adekvat sätt - att hantera barnets ilska/aggressivitet Negativ påverkan på barnets psykiska utveckling och hälsa, t ex: - Aggressiv benägenhet, - Oro, ångest, posttraumatisk stress - bristande emotionell regleringsförmåga, - avvikande mentalisering, - negativ syn på sig själv och andra mm. - relationssvårigheter

31 Vad hjälper? Kunskap om våld och hur man påverkas av våld (psykoedukativa insatser) Behandling som riktar sig till barn och våldsutsatta förälder parallellt Insatser som stärker lyhörd och trygg föräldraförmåga Stöd/träning att känna igen och reglera känslor och beteenden (stabilisering) Att återskapa en livsberättelse Hantering av skam och skuldkänslor Hantering av hämndkänslor och aggressiva fantasier Trygga, långvariga relationer

32 Fyra metoder har visat goda effekter i upprepade vetenskapliga studier (Dep. Justice & Dep. Health &Humans Services, 2011) Två är lämpliga att använda i socialtjänsten: Kid s Club (Graham-Bermann m. fl., 2007) Project Support (McDonald, Jouriles, & Skopp, 2006; Jouriles m. fl., 2001) Två är lämpliga att använda i barn- och ungdomspsykiatrin: Trauma-fokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-CBT),(Cohen m. fl., 2006) Child - Parent Psychotherapy (Lieberman, Ippen & Van Horn, 2006). Ett projekt finansierat av Socialstyrelsen pågår nu för att introducera och utvärdera hur de olika metoderna fungerar i svensk kontext ; Insatser för våldsutsatta barn (Almqvist m. fl.) Rapporteras juni 2015

33 Samtliga metoder prövades i samarbete med metodens utvecklare. 8 verksamheter i socialtjänsten prövade 6 verksamheter i Barn- och ungdomspsykiatrin och två fristående verksamheter prövade Kid s Club Sandra Graham- Bermann Project Support Ernest Jouriles & Renee McDonald Child-Parent Psychotherapy (CPP) Alicia Lieberman, Patricia Van Horn & Chandra Gosh Ippen TF-KBT Judith Cohen & James Mannarino, Laura Murray 4 verksamheter 4 verksamheter 5 verksamheter 3 verksamheter

34 Barnens symtom på psykisk ohälsa och utsatthet för våld före insats. Symtom på psykisk ohälsa CPP (n = 18) Project Support Kid,s Club (n = 29) (n = 13) SDQ-Totalproblem (8.60) (7.15) (8,46) SDQ-Impact 2.50 (2.04) 2.31 (2.59) SDQ-Prosocial förmåga 6.94 (1.63) 6.69 (2.10) 8.18 (1.91) YCPC Trauma Tot 24,44 (16,77) 15,57 (20,8) YCPC Återupprepande 5,11 (3,79) 4,86 (6,15) YCPC Funktionsneds. 6,8 (5,57) 6,88 (6,69) Våldsutsatthet CTS (6.44) 7,10 (3,67) (6.75)

35 Psykisk ohälsa och våldsutsatthet hos föräldrarna Föräldrarnas psykiska hälsa, föräldra-förmåga och våldsutsatthet CPP (n = 18) Project Support (n = 13) Kid,s Club (n = 29) Psykisk ohälsa (SCL-25) 1,78 (0,84) 1,55 (1,15) Posttraumatisk stress (IES-R) 39,38 (16,4) 36,77 (28,48) Föräldraförmåga (PLOC) 6.94 (1.63) 2,8 (0,68) 8.18 (1.91) Föräldraförmåga (CHQhjälplöshet) 14,72 (4,27) 17,42 (5,6) Föräldraförmåga (CHQ-rädsla) 11,83 (3,28) 13,23 (4,85) Föräldraförmåga (APQ-Brister i kontroll) 14,07 (3,11) 15,17 (3,38) 17,5 (5,41)

36 God acceptans: Samtliga metoder beskrevs i positiva ordalag av både behandlare och föräldrar. Särskilt positiva aspekter som framhölls var TF-KBT - Bra med tydlig struktur, ger hopp (behandlare) - Relevant för BUP (behandlare) - CPP - Bra att få vara med, förstå mer om sitt barns svårigheter. (Föräldrar) - Bra att barnet tycker om det (Föräldrar) - Fyller en lucka metod för små barn (behandlare) Kids Club - Bra att träffa andra i samma situation (Föräldrar) - Lämplig för barn som utsatts för våld (behandlare). Project Support - Så bra. Barnen blir bättre. Jag blir bättre som förälder (Föräldrar). - Stor skillnad mot att bara prata, föräldrarna kan förändras mer (Behandlare).

37 Behandlare beskrev även (delvis olika) svårigheter med metoderna TF-KBT - Svårt anpassa sig till en bestämd struktur, mer van att följa patienten (behandlare). - Tungt att arbeta med trauma CPP - Tungt att arbeta med trauma - Svårt när barnen ska ha umgänge med en förälder de är rädda för. (behandlare) Kids Club - Metoden passar inte alla, t ex barn med neuropsykiatriska svårigheter, är väldigt traumatiserat eller väldigt utåtagerande eller helt enkelt inte fungerar särskilt bra i grupp - svårt att använda tolk i samtalsgrupper Project Support - Svårt att jobba med rollspel

38 Gemensamt för metoderna var enligt behandlarna att De var mer krävande att arbeta med än när man jobbade som vanligt och i större utsträckning följde det familjen tog upp. Det krävdes stöd från kollegor och ledning för att man skulle klara att upprätthålla arbetet i vardagen. Genom att man fick veta mer om familjernas utsatthet blev det mer belastande att vad arbetet brukade vara, och behovet av handledning blev tydligt.

39 Project Support: En signifikant förbättring av föräldrarnas självskattade föräldraförmåga på samtliga instrument Cargiving Helplessness Questionnaire: Upprepade självskattningar av föräldrar före varje behandlingssession (medelvärden, n = 8) Hjälplöshet Rädsla Omvårdnad 5 0 Session 1 Session 2 Session 3 Session 4 Session 5 Session 6 Session 7 Session 8

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytning

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Varberg och Halmastad 2015 01 13-14

Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Varberg och Halmastad 2015 01 13-14 Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Varberg och Halmastad 2015 01 13-14 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför

Läs mer

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Små barn och trauma Kungsporten Huskvarna

Små barn och trauma Kungsporten Huskvarna Små barn och trauma Kungsporten Huskvarna 2015 09 17 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet för våld och fara så

Läs mer

Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2014

Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2014 Våldsutsatta barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2014 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads

Läs mer

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg.psykoterapeut Professor i medicinsk psykologi

Läs mer

Våld i nära relationer ur ett barnperspektiv att förstå, uppmärksamma och handla Västerås 2014 02 12

Våld i nära relationer ur ett barnperspektiv att förstå, uppmärksamma och handla Västerås 2014 02 12 Våld i nära relationer ur ett barnperspektiv att förstå, uppmärksamma och handla Västerås 2014 02 12 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet

Läs mer

Child Parent Psychotherapy (CPP) - Evidensbaserad behandling för traumatiserade förskolebarn och deras omsorgsperson.

Child Parent Psychotherapy (CPP) - Evidensbaserad behandling för traumatiserade förskolebarn och deras omsorgsperson. Child Parent Psychotherapy (CPP) - Evidensbaserad behandling för traumatiserade förskolebarn och deras omsorgsperson. Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

Svenska föreningen för familjeterapi Vetenskapligt symposium, Karlstad oktober 2016.

Svenska föreningen för familjeterapi Vetenskapligt symposium, Karlstad oktober 2016. Insatser för våldsutsatta barn och föräldrar. Erfarenheter och reflektioner från aktuell forskning. Svenska föreningen för familjeterapi Vetenskapligt symposium, Karlstad 13-14 oktober 2016. Kjerstin Almqvist,

Läs mer

15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet Utsatta barn och ungdomar i Sverige - hur syns de i tandvården? Våldsutsatthet ger ohälsa Therese Kvist ST-tandläkare/ Doktorand Institutionen för odontologi Karolinska Institutet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst

2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst Barn i familjer med våld Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Utomhus av obekant 15% Inomhus av obekant 10% Nationell konferens Barn som Anhöriga Uppsala 14-15 oktober 2013 Ulf Axberg

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog De flesta som överlevt krig, tortyr och flykt utvecklar inte psykisk ohälsa men för den som behöver det ska det finnas god vård. Igår: Exilrelaterad

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Dagbehandlingsförskola (4-7)

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Anna Forssell Örebro universitet 2015-01-29 1 UPPLÄGG 1. Att förstå barns upplevelser av våld 2. Våldets konsekvenser för barnen 3. Barnmisshandel? 4. Separation hur blir det

Läs mer

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom Ulrika Ferm, Margaretha Jenholt Nolbris, Annikki Jonsson, Petra Linnsand och Stefan Nilsson På uppdrag

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS)

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007 Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Trauma och Prostitution

Trauma och Prostitution Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling

Läs mer

Det handlar om närhet..

Det handlar om närhet.. 1 2 Det handlar om närhet.. 3 Anhörig Närstående 4 Att vara anhörig i livets berg- och dalbana? 5 6 7 8 9 Vi väljer inte bort den närstående - vi väljer till den anhörige! 109 Vilka är de? 11 Vem är närmast?

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer 2015-11-24 Ann Wolmar Carina Eliason Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer () Vi skickar åhörarbilder samt en utvärdering som är viktigt att ni fyller

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer