ÅBO AKADEMI PROCESSINDUSTRIELL ENERGITEKNIK. Tapio Westerlund INSTITUTIONEN FÖR DEPARTMENT OF. Biskopsgatan 8 SF Åbo Finland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅBO AKADEMI PROCESSINDUSTRIELL ENERGITEKNIK. Tapio Westerlund INSTITUTIONEN FÖR DEPARTMENT OF. Biskopsgatan 8 SF Åbo Finland"

Transkript

1 ÅBO AKADEMI INSTITUTIONEN FÖR KEMITEKNIK Anläggnings- och Systemteknik DEPARTMENT OF CHEMICAL ENGINEERING Process Design and Systems Engineering PROCESSINDUSTRIELL ENERGITEKNIK Tapio Westerlund Biskopsgatan 8 SF Åbo Finland

2 PROCESSINDUSTRIELL ENERGITEKNIK Tapio Westerlund

3 INNEHÅLL 1 Innehåll 1 Primärenergibehov och -tillgångar Behov och tillgångar i globalt perspektiv Primärenergiförbrukningen i Finland Elenergiproduktionen och -förbrukningen i Finland Processer för omvandling av energi Vattenkraftverk Vindkraftverk Termiska kraftverk Värmekraftverk Ånggeneratorer Ångturbiner Mottryckskraftverk Kondenskraftverk Kärnkraftverk Tryckvattenreaktor (PWR) Kokvattenreaktor (BWR) Gasturbinkraftverk Principiell koppling Dieselkraftverk Simulering av kraftverk Simulering av ett större kraftverk Behandling av energitekniska mätdata Undersökning av mätdataskonsistens Optimering av korrektionsfaktorer Varaktighetskurvor Addition (subtraktion) av varaktighetskurvor Bestämning av optimal grundlast för en enkel eltariff... 86

4 INNEHÅLL 2 Förord Föreliggande kompendium är avsett som stöd för de teknologer som avlägger den fördjupade studieperioden processindustriell energi- och mätteknik (5 sp) inom utbildningsprogrammet i processteknik vid den tekniska fakulteten vid Åbo Akademi. I kursen processindustriell energi- och mätteknik behandlas främst olika processer för alstring av värme och el i mottrycks- och kondenskraftverk. Vidare ges en del synpunkter på andra energiomvandlingsprocesser. Några metoder för behandling av processindustriella mätdata samt de viktigaste mätinstrumenten för bestämning av nivå, flöde, temperatur, tryck o.s.v. tas ytterligare upp i kursen. Kursen förutsätter en del förkunskaper bl.a. i termodynamik varvid ämnesstudiekursen i anläggnings- och apparatteknik (9 sp) förutsättes vara avklarad. Som kurslitteratur används föreliggande kompendium, samt kapitel 8 och 9 i boken Look & Sauer (1986) Engineering Thermodynamics, PWS Engineering. Kompendiet Processindustriell mätteknik används i den mättekniska delen av kursen. Delar av innehållet i detta kompendium baserar sig på föreläsningar utgivna av prof. Bertel Myréen som han välvilligt ställt till mitt förfogande. Jag vill därför framföra mitt varma tack till honom. Under kursen behandlade avsnitt förutsätter att ett antal övningsuppgifter löses. Övningsuppgifternas liksom kursens i övrigt målsättning är att ge teknologerna en inblick i Finlands energiförsörjning samt förmåga att självständigt kunna analysera, formulera samt lösa nya energi- och mättekniska problemställningar. Angående kurskompendiets innehåll antas att denna andra upplaga fortfarande innehåller tryckfel och övriga oegentligheter som bör korrigeras i senare upplagor. Undertecknad är därför tacksam för kommentarer rörande innehållet. Slutligen vill jag framföra ett stort tack till TkL Frej Bjondahl för hjälp vid konverteringen av filer från Tex till LaTex och vid uppdateringen av de statistiska data som ges i denna upplaga av kompendiet. Ett tack även till DI Ulla Bäckström, TkL Kurt Lundqvist, TkL Stefan Rönnblad, DI Mauri Näppäri samt TkD Hans Skrifvars som hjälpt till vid renritningen av diagram och figurer i den föregående upplagan av kompendiet. Åbo Tapio Westerlund

5 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 3 1 Primärenergibehov och -tillgångar 1.1 Behov och tillgångar i globalt perspektiv Tillgången av energi är en primär förutsättning för industriell verksamhet. Energin behövs i huvudsak i två olika former, som mekanisk energi för att driva produktionsmaskineri och som värme för uppvärmningsändamål. Inom elektrokemisk industri behövs elenergi för produktionsändamål. Inom samhället behövs dessutom en ansenlig mängd energi för uppvärmning av byggnader och även inom kommunikationsväsendet. Med energi avses här s.k. primärenergi, som med tillgänglig teknik kan överföras i sådan form, att den kan nyttiggöras. Primärenergin undergår i regel många omvandlingar innan den når konsumenten. Sålunda överförs t.ex. huvudparten av den behövliga mekaniska energin i distributionsskedet till elektrisk energi för att hos konsumenten åter överföras till mekanisk energi medelst elektriska motorer. Primärenergi står till allra största delen till buds i olika bränslen, som genom reaktion med luftens syre ger rökgaser vid hög temperatur. Genom omvandlingar av gasens entalpi i teknisk apparatur fås andra energiformer. En del av primärenergin fås ur potentiell energi hos vatten, varvid energiomvandlingen sker i vattenkraftverk, samt ur reglerade kärnklyvningsprocesser, varvid energiomvandlingen sker i kärnkraftverk. Energikonsumtion och -tillgångar i nationellt och globalt perspektiv anges ofta i enheten Mtoe (miljoner ton oljeekvivalenter), varmed avses den energi som kan utvinnas ur en miljon ton olja. Vid beräkningen av oljans energiinnehåll används dess effektiva värmevärde 41,87 GJ/t (råolja) 1.För omräkning av Mtoe till andra energienheter gäller bl.a. följande likheter 1Mtoe = 11,63 TWh = MWh 1Mtoe = 41,87 PJ = 41, GJ Enligt internationell praxis 2 räknas elenergi, som genereras i vattenkraftverk och vindkraftverk, till motsvarande mängd oljeekvivalenter med ovan givna omvandlingslikhet. För kärnkraft används däremot omräkningslikheten 1 TWh = 0,27 Mtoe varvid man beaktar en verkningsgrad på ca33%videlgenereringen. Ifall man grovt vill uppskatta mängden energi i enheten Mtoe som krävs för produktion av 1 TWh energi som kan nyttiggöras i formen av elektricitet eller värme utnyttjas ofta följande beräkningsgrunder. För fjärrvärmekraft kan man räkna med att ca. 80 % av bränsleenergin kan nyttiggöras varvid 1 TWh motsvarar 0,11 Mtoe. För industrins mottryckskraft kan man räkna med att ca. 70 % av bränsleenergin kan nyttiggöras varvid 1 TWh motsvarar 0,12 Mtoe. På motsvarande sätt kan man för gasturbin- och processkondenskraft räkna med att ca. 25 % av energin kan nyttiggöras varvid 1 TWh motsvarar 0,34 Mtoe. Utgående från det ovanstående kan man bl.a. konstatera att ifall elenergi som produceras med ett konventionellt kondenskraftverk utnyttjas för uppvärmning 1 Handels- och industriministeriet, Energiakatsaus, 1/ Statistikcentralen,

6 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 4 Mtoe/år Kärnkraft Vattenkraft Kol Naturgas Olja Figur 1.1. Världens primärenergikonsumtion 1980 { (Statistisk årsbok för Finland, 2004 och 1994.) åtgår ca. 3 ggr mera bränsleenergi uttryckt i Mtoe än om motsvarande mängd energi (för uppvärmning) producerats i ett fjärrvärmekraftverk. I figur 1.1. visas världens primärenergikonsumtion 1980 { Den totala primärenergikonsumtionen som 2003 var på nivån 9500 Mtoe/år, har i figuren uppdelats på deviktigasteprimärenergikällorna. Man konstaterar de fossila bränslenas dominerande roll i världens energiförsörjning och den stora betydelse som olja och naturgas har. Under tioårsperioden 1980 { 1990 ökande primärenergikonsumtionen med ca. 21 % från ca Mtoe/år till ca Mtoe/år. Motsvarande siffror för perioden 1990 { 2000 var 7800 Mtoe/år till 8800 Mtoe/år och ökningen motsvaras av ca. 12 % och huvuddelen av ökningen föll på oljaochnaturgas. Primärenergi konsumeras i takt med produktionen. Av denna primära energikonsumtion användes år 1973 ca 27 % och år 2003 över 40 % för generering av elektrisk energi, som alstras i huvudsak i ång-, vatten- och kärnkraftverk. Ångkraften stod 1973 förca.75%och2003för ca. 65 % av elenergiproduktionen. Motsvarande siffror för vattenkraften var 1973 ca. 21 % och 2003 ca. 16 % samt för kärnkraften 1975 ca. 3 % och 2003 ca. 17 %. Övriga elenergialstringsformer (s.s. geotermisk, tidvatten och vindkraft (där den totalt installerade effekten år 2004 var 47317MW)) stod år 1973 för ca 0,6 % och år 2003 för ca 2 % av elenergiproduktionen. Totala elenergiproduktionen i hela världen var år TWh och år TWh. Av primärenergikällorna stod kol för 38,2 %, olja för 24,7 % och gas för 12,1 % av all elenergialstring år 1973, medan motsvarande andelar år 2003 var 39 %, 7,2 % respektive 19,1 %. Man kan observera de konventionella ångkraftverkens dominerande roll vid alstring av elenergi i världen. Dessa använder som primärenergikälla fossila bränslen, vilka inte förnyas i naturen. Man kan observera att andelen av

7 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 5 Tabell 1.1. Världens uppskattade energireserver. (Omräknat till Mtoe från Statistisk årsbok för Finland, 2004.) Energikälla Reserv Varaktighet Mtoe år Stenkol Råolja Naturgas Uran (< 80 $/ton) Torv (715) kol för elenergialstring har hållits relativt konstant under perioden , medan andelen olja har minskat och andelen naturgas har ökat. Även i övrigt är världens primärenergiförsörjning i hög grad baserad på icke förnyelsebara fossila bränslelager. Samtidigt kan även noteras kärnkraftens allt mera betydande roll bland övriga energikällor i världens elenergiproduktion. Av i dag använda primärenergikällor av global betydelse förnyar sig under överskådlig tid endast vattenkraften och den är redan i stor utsträckning utnyttjad. I tabell 1.1 ges uppskattningar av jordens reserver 2004 av sådan primärenergi, som används i dag 3. P.g.a. att nya fyndigheter ständigt upptäckts under de senaste 10 åren (och säkert kommer att göras även i framtiden) kan man anta att tabellen ger en rimlig uppskattning av reserverna även Siffrornaiförstakolumnen angerdenprimärenergireserv, som med nuvarande teknik är tillgänglig och som med dagens ekonomiska värderingar anses lönsam att utnyttja. I den andra kolumnen ges en uppskattning av reservens varaktighet ifall energiförbrukningen (2004) skulle fortgå i nuvarande takt. I dag utnyttjas i regel mindre än hälften av den olja, som finns i en oljefyndighet. Med förbättrad teknik kan man troligen komma upp till ett uttag över 75 % av totala oljemängden i en fyndighet. Prospekteringsverksamhet kan leda till nya, ännu inte kända oljefyndigheter. I uranreserverna inräknas endast sådant uran, som kan överföras till uranoxid för ett visst pris och utnyttjas i lättvattenreaktorer. Uran är emelletid inte någon speciellt sällsynt metall, men fyndigheter som är både stora och har en tillräckligt hög halt uran synes vara ovanliga. Det i princip enda klyvbara ämne som förekommer naturligt är uran-235, men det är möjligt att producera delbara ämnen med en kärnreaktor. De kärnreaktioner som ger nytt delbart material är bl.a. ombildningen av uran-238 till plutonium-239 samt ombildning av thorium-232 till uran-233. Lättvattenreaktorer producerar en del plutonium och plutoniuminnehållet i bränslet ökar med användningen. En del av detta plutonium delas och bidrar med en väsentlig del av energiproduktionen. Av den totala energimängden som produceras i en lättvattenreaktor kan ca. en tredjedel vara producerat vid klyvning av plutonium. Genom att använda plutonium som bränsle i s.k. snabba reaktorer (där snabba neutroner åstadkommer klyvningen) eller U-233 i s.k. termiska reaktorer (där långsamma neutroner åstadkommer klyvningen) är det möjligt att producera mera klyvbart material än det som förbrukas. Dylika reaktorer kallas för bridreaktorer. Med de reaktorer som utnyttjas idag kan endast ca. 2-3 % av bränslet utnyttjas, eftersom 3 Statistisk årsbok för Finland, 2004

8 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 6 bränslet innehåller endast ca. 3 % uran-235. Återstår 97 { 98 % outnyttjat uran, d.v.s. det icke klyvbara U-238. Med hjälp av en bridreaktor kan klyvbart material produceras från outnyttjat U-238 och även från thorium, ett ämne som är vanligare förekommande i naturen än uran. Ifall den s.k. bridreaktorn kan göras kommersiellt tillgänglig i kärnkraftverk kommer uranet sålunda att kunna utnyttjas i väsentligt högre grad än vad fallet är i dagens kärnreaktorer. Genom en teknisk utveckling kan andra potentiella primärenergikällor komma till användning. Stora kolvätereserver finns i oljeskiffer och oljesand. Det uppskattas att primärenergireserven i dessa avlagringar uppgår till ca Mtoe, alltsåtiogånger mera än råoljereserven (NOU (1978:35A) (8)). De största fyndigheterna finns i USA och Kanada. Att en utvinning i stor skala inte sker beror på ekonomiska och miljömässiga orsaker. I viss utsträckning utnyttjas dock oljeskiffer,bl.a.påsånära håll som i Estland. Även övriga synnerligen stora potentiella primärenergitillgångar står till buds, t.ex. direkt solenergi, fusionsenergi och geotermisk energi. Ingen av dessa är emellertid möjlig att utnyttja i stor skala förrän ett stort tekniskt utvecklingsarbete framgångsrikt har genomförts. Den ur ekologisk synvinkel bästa primärenergikällan synes vara solenergin. Energiströmtätheten hos solstrålningen då denträffar jordens atmosfär är ca. 1,35 kw/m 2.Ifall30%avdenna strålningsenergi på jordytan skulle kunna omvandlas (under 8 h/dygn) till användbar primärenergi, skulle en dylik omvandling över en areal av ca km 2,dvs.250km 400 km, förslå atttäcka hela världens primärenergibehov idag.manbör dock minnas att de flesta former av energi som utnyttjas idag redan härstammar från solenergin. Geotermisk och kärnenergi härstammar dock inte från inflödet avsolenergin utan från jordens bildning och bl.a. tidvattenenergi från månens rörelse runt jordklotet. Men kol, naturgas, olja, torv, biobränslen, vind-, vågenergi och vattenkraft har sitt ursprung i inflödet av solenergi - endast tiden för omvandlingsprocessen är olika. Direkt solenergi innebär därför endast att denna del av solenergin skulle omvandlas till användbar form genom en annan energiomvandlingsprocess. En stor del av solenergin överförs bl.a. till värme i oceanerna och resulterar p.g.a. havsströmmar i ett mera gynnsamt klimat på många håll i världen. Solenergi kombinerad med fotosyntesen är vidare en av jordens största energiomvandlingsprocesser. Den lagrade biomassan är dock alltför värdefull att enbart utnyttjas för energiproduktion utan utnyttjas till stor del som råvara för övrig mänsklig verksamhet och endast en mindre del utnyttjas vidare för energiomvandling. Man kan säga, att jordens primärenergikällor är s.g.s. outsinliga. Trots detta är det sannolikt att världen kommer att drabbas av mera eller mindre omfattande energikriser inom en rimlig framtid. Dessa är inte betingade av brist på energi utan av ekonomiska och politiska faktorer, vilka vad energin anbelangar beror på attteknikenattomvandlaprimärenergin till den energiform som behövs inte har hunnit utvecklas i tid. I bl.a. Ramage (9), Edmonds och Reilly (10) samt NOU (178:35 A) (8) har nedtecknats en del värdefulla energitekniska synpunkter ur globalt perspektiv. 1.2 Primärenergiförbrukningen i Finland Primärenergiförbrukningen i Finland var år 2003 ca PJ, vilket är ca. 0,3 % av hela världens primärenergiförbrukning nämnda år. Primärenergibehovet har ivårt land täckts på detsätt som framgår av figur 1.2.

9 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 7 Figur 1.2. Primärenergiförbrukningen i Finland 1991 { (Statistisk årsbok för Finland, 2004.) Den största energiförbrukaren är industrin vars andel 2003 uppgick till 49 %. För uppvärmning av andra än industribyggnader åtgick 22 %, för trafik16%och för övrig förbrukning 13 % av den totala energin. Den inhemska energins andel av totala energiförbrukningen är drygt 41 %. Den största delen av tillförseln av inhemsk energi består av industriavlut och torv. Deras andel av den inhemska energin var mer än 57 % Med torv producerades år 2003 närmare 7 % av primärenergin och 14 % av den inhemska energin. Oljans andel av primärenergin i Finland är den största(ca.25%).kärnkraftens andel av totalkonsumtionen var ca. 16 % och naturgasens andel av den totala energiförbrukningen var 2003 ca. 11 %. Finland har en stor potentiell energitillgång i landets torvmossar. Ca. 6 % av världens torvtillgångar uppskattas ligga inom Finlands gränser, motsvarande en primärenergimängd av nära 5000 Mtoe. Av denna torvmängd anses ca. 40 % kunna utnyttjas för energiproduktion, motsvarande ca Mtoe. År 2003 användes torv motsvarande ca 2,4 Mtoe för energiproduktion. En ökad användning av torv som energiråvara synes därför fortfarande vara sannolik. Användningen av bränntorv som inhemsk energikälla kommer antagligen att öka. Importen av olja hänförde sig till 78 % från Ryssland, 13 % från Danmark, 5%från Norge och 4 % från Kazakstan år Av kolimporten hänförde sig 78%från Ryssland, 19 % från Polen samt en mindre del från andra länder. Naturgas importerades enbart frånryssland.avelimportenkom200493%från Rysslandochrestenfrån Sverige. Av kärnbränslet kom ca. 25 % från Sverige, 22 % från Ryssland, 22 % från Spanien och resternade 35 % från andra länder. Man kan observera att importlandet inte alltid står för energifyndigheten. Bl.a. 4 Kauppa- ja teollisuusministeriö, Energiakatsaus, 1/2005

10 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 8 bryts största delen av uranet i Australien och Kanada men importeras inte direkt från dessa länder. Elenergins andel av totala energikonsumtionen är ca. 18 %. I andelen elenergi av totalenergin finns knappast några större förändringar att vänta. Andelen elenergi av totalenergin har svagt ökat de senaste åren. Detta har sin förklaring bl.a.idenovanomnämnda övergången till framställning av termomekanisk massa liksom även den ökade användningen av elenergi för uppvärmningsändamål (vilket även leder till en ökad totalenergiförbrukning). I början av år 1977 igångkördes Finlands första kärnkraftverk i Lovisa med en nettoeleffekt av ca. 400 MW (efter förbättringar 490 MW). Ytterligare tre kärnkraftverk har sedan dess tagits i drift med en sammanlagd nettoeleffekt av 2170 MW. Då samtligafyrakärnkraftverk är i drift bidrar dessa med ca. 27 % av den totala elproduktionen. Byggandet av ett femte kärnkraftverk i Olkiluoto började år 2004 och förväntas kunna tas i drift år Det nya kraftverket kommer att leverera ca MW elektricitet i drift. Ett sjätte kärnkraftverk kan tas i drift i Finland tidigast år 2010, emedan kärnkraftverkets byggnadstid är ca. 5 år från det byggbeslut fattats. Vattenkraftens andel av elenergin är idag ca. 10 % och en ökning förefaller osannolik eftersom vattendragen i stort sätt är utbyggda. Den ökade användningen av elenergi kommer därför antagligen att täckas med ökad elimport samt ökning av kraftverkskapaciteten i form av kärn-, naturgas-, biobränsle- och torvkraftverk. Miljöaspekter kommer sannolikt att vara avgörande faktorer vid utbyggnaden av kraftverkskapaciteten i framtiden. Dylika miljöaspekter hänför sig till problem i anslutning till bl.a. slutförvaringen av använt kärnbränsle möjliga utsläpp av radioaktiva ämnen s.s. strontium-90, jod-131, cesium-137, tritium, kol-14, krypton-85 och jod-129. Förberedelserna för att bygga en slutförvaringsanläggning vid kärnkraftverken i Olkiluoto pågår som bäst. Anläggningen skall vara klar att tas i drift år 2020 och kommer att stängas nån gång efter Fasta partiklar och tungmetaller samt svaveldioxid och kväveoxider är emissioner med miljöinverkan från kraftverk med fossila bränslen. Av betydelse vid utbyggnaden av kraftverkskapaciteten i framtiden är ytterligare utsläpp som kan ha global miljöinverkan med klimatförändring som följd. Av dessa utsläpp från konventionella kraftverk anses koldioxidemissionen som den viktigaste men dikväveoxid och fasta partiklar anses även ha betydelse. Från kärnkraftverk anses utsläpp av värme och krypton-85 som de faktorer som kan ha en global miljöinverkan. I detta sammanhang behandlas dessa faktorer inte närmare. 1.3 Elenergiproduktionen och -förbrukningen i Finland Produktionen och förbrukningen av elenergi i Finland framgår av figurerna 1.3 {1.6.Totalförbrukningen av elenergi var TWh. I figur 1.3. illustreras elproduktionens förbrukning av primärenergikällor Konsumtionen av elenergi i Finland framgår av figur 1.4. Man kan konstatera att industrin står för den största elförbrukningen. Fördelningen av elgenereringen på olika kraftverkstyper samt importen framgår av figur 1.5. Industrins andel av elförbrukningen var 53 % eller 45 TWh. Denna konsumtion var 2002 fördelad på träförädlingsindustrin ca. 57 %, metallindustrin ca. 13 %, kemisk industri 11 %

11 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 9 Figur 1.3. Elproduktionens förbrukning av primärenergikällor i Finland (Statistisk årsbok för Finland, 2004.) och övrig industri ca. 18 %. Elenergins fördelning sektorvis inom industrin 1986 {2002framgår ur figur 1.6. I tabell 1.2 ges en förteckning av alla kraftverk i Finland 1987, deras turbin-, maximal-, tim- och dageffekt samt nettoproduktionen av el- och värmeenergi under året samt kraftverkets typ. De kraftverk som (2005) var anslutna till stamnätet var 410 till antalet. Totalproduktionen av el från dessa kraftverk under 2003 var 80,3 TWh och nettoproduktionen 73,3 TWh. Nettoimporten av el under 2003 var 4,8 TWh. Totalförbrukningen av el under 2003 var 85,3 TWh varav distributions och övriga förluster ca. 3,4 TWh. Stamnätet består av ca km 400 kv:s och ca km 200 kv:s ledningar för distribution av elektricitet från kraftverken till stamnätets 103 större transformatorstationer. Från dessa distribueras elektriciteten vidare till industrioch regionala kraftverk samt med ca km 110 kv:s elledningar till andra regionala transformatorstationer. Från dessa sker transporten vidare med ca km 0,4 { 70 kv:s ledningar till industrier samt fördelningstransformatorer. Distributionen till hushåll, offentlig förbrukning etc. (ca. 3,08 miljoner förbrukare) sker slutligen från fördelningstransformatorerna. Att eldistributionen måste ske via transformatorstationer där spänningen sänks beror på att distributionsförlusterna annars skulle bli för alltför höga. Förlusten i Finlands eldistributionsnät är ca. 4 % av den totala elproduktionen. Det praktiskt längsta distributionsavståndet med 0,4 kv:s ledning ärca.0,6km.för 0,5 { 70 kv:s ledningar är motsvarande avstånd ca. 15 km och för 110 kv:s ledningar ca. 100 km samt för 200 { 400 kv:s ledningar ca. 600 km.

12 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 10 TWh Förluster Övrig konsumtion Industri Eluppvärmning Figur 1.4. Konsumtionen av elenergi i Finland 1970 { (Statistisk årsbok för Finland, 2004.) Figur 1.5. Anskaffningen av elenergi i Finland 1970 { (Statistisk årsbok för Finland, 2004.)

13 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 11 Figur 1.6. Elenergins fördelning sektorvis inom industrin 1986 { (Statistisk årsbok för Finland, 1987 { 2004.)

14 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 12 Litteratur: 1. Statistisk årsbok för Finland, Statistikcentralen, 1986 { Energiateollisuus ry, Handels- och industriministeriet, Posiva Oy, Fingrid Oy, World Nuclear Association, Energiakatsaus 1/2005, Handels- och industriministeriet, Norges Offentlige Utredninger (1978). Kjernkraft og sikkerhet, NOU 1978:35A. 9. Ramage J. (1983). Energy. A Guidebook. OxfordUniversityPress. 10. Edmonds J., Reilly J. M. (1985). Global Energy. Assessing the Future. Oxford University Press. 11. Elverksstatistik 1987, Finlands elverksförening r.f.

15 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 13 Tabell 1.2. Förteckning över kraftverken i Finland år (enligt 11) Netto- Värmeproduktion Turbin Maximal Tim Dag produk- Mot- Övrig Typ effekt effekt effekt effekt tion tryck kw kw kw kw MWh MWh MWh Abborfors Oy Ab Ahvenkoski v Ahlström Oy Karhula Koivukoski v Korkeakoski v Ahlström Oy Kauttua Kauttua lä m,k Kauttua ve m,k Ahlström Oy Noormarkku Makkarakoski v Alajärven Sähkö Oy Koskenvarsi v Alakoski Oy Alakoski v Ahlbäck Oy Ab Björkfors v Finnholm v Kattilakoski v Oravais v Oravais ö Alko Oy Rajamäki m,ö Asko Oy Lahti m Enso-Gutzeit Oy Heinola Heinola m Enso-Gutzeit Oy Kaukopää Kaukopää m Enso-Gutzeit Oy Kotka Kotka m,ö Enso-Gutzeit Oy Pankakoski Lieksankoski v Pankakoski v Enso-Gutzeit Oy Pyhtää Klåsarö v Pyhtää v Enso-Gutzeit Oy Summa Summa m,k Enso-Gutzeit Oy Säynätsalo Parviainen k Enso-Gutzeit Oy T:koski Tainionkoski m,ö Enso-Gutzeit Oy Tervakoski Tervakoski lä m,k Tervakoski ve v Enso-Gutzeit Oy Uimaharju Uimaharju m Enso-Gutzeit Oy Varkaus Varkaus lä m Varkaus lä m Varkaus ve v Espoon Sähkö Oy Suomenoja m,k Tapiola m Esse Elektro-Kraft Ab Hattarfors v Värnå v Etelä-Pohjanmaan Voima Oy Alakylä ö Vaskiluoto k,ö Etelä-Suomen Voima Oy Kannuskoski v Pornainen v Pyöriäinen v Strömsberg v Tainio v Tolkkinen m Tolkkinen ö Evijärvenkunnansl Hanhikoski v Fazer Oy Ab Vantaa m Finlayson Oy Forssa Forssa ö Finlayson Oy Tampere Tampere lä m Tampere ve v

16 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 14 Netto- Värmeproduktion Turbin Maximal Tim Dag produk- Mot- Övrig Typ effekt effekt effekt effekt tion tryck kw kw kw kw MWh MWh MWh Fiskars Oy Fiskars Fiskars ym v Hackman Oy Joutseno Joutseno m,ö Hackman Oy Sorsakoski Sorsakoski v Harakan Mylly ja Saha Oy Loimijoki v Harjamäen Sairaala Harjamäki m Helsinginkaupvesijaviem.1.1 Pitkäkoski ö Vanhakaupunki ö Helsingin kaupungin el Hanasaari A m,k Hanasaari B m,k Kellosaari ö Myllypuro m,ö Salmisaari B m,k Helsingin yliop keskussair Meilahti m Herrfors Ab Herr-, Långfors v Huhtamäki Oy Hellas Kärsämäki ö Huhtamäki Oy Jalostaja Artukainen m Huopanan Voima Oy Huopanankoski v Hämeen Sähkö Oy Arrakoski v Kiistala ö Porraskoski v Imatran Voima Oy Billnäs v Huutokoski kt ö Imatra v Inkoo k Joensuu m,k Loviisa kt ö Loviisa y k Loviisa y k Mustionkoski v Myllykoski v Naantali m,k Naantali kt ö Palokki v Peltokoski v Rauhalahti m Tainionkoski v Vanaja m,ö Åminnefors v Inarin kunnan sähkölaitos Kirakkaköngäs v Joensuun ymp osuusmeijeri Joensuu m Joroisten kunnan sl Liuna v Maavesi v Joutseno Pulp Oy Joutseno Joutseno m Jyllinkosken Sähkö Oy Kalajärvi v Niiles v Pitkämö v Silva ö Jyväskylän kaupungin el Savela m,k,ö Kainuun Valo Oy Pyhännänkoski v Sotkamo m Kajaani Oy Kajaani Kajaani m,k Kallioinen v Katerma v Koivukoski v Ämmäkoski v Kalajokilaakson Sähkö Oy Hamari v Padinki v Karsinakosken Sähkö Oy Karsinakoski v

17 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 15 Netto- Värmeproduktion Turbin Maximal Tim Dag produk- Mot- Övrig Typ effekt effekt effekt effekt tion tryck kw kw kw kw MWh MWh MWh Kemi Oy Kemi m,k Kemijoki Oy Korittukoski v Lokka v Ossauskoski v Permantokoski v Petäjäskoski v Pirttikoski v Porttipahta v Seitakorva v Taivalkoski v Vajukoski v Valajaskoski v Vanttauskoski v Kemira Oy Oulu Oulu m Kemira Oy Pori Pori m,ö Kemira Oy Siilinjärvi Siilinjärvi m,k Kemira Oy Uusikaupunki Uusikaupunki m,k Kemira Oy Valkekoski Valkekoski m,ö Keski-Suomen Valo Oy Hietamankoski v Hilmonkoski v Kärnä v Leuhunkoski v Parantalankoski v Killin Voima Oy Killinkoski v Käenkoski v Soininkoski v Koillis-Lapin Sähkö Oy Joutas v Koillis-Pohjan Sähkö Oy Pintamo v Soilu v Kolsi Oy Kokemäki v Korpelan Voima kl Kannus v Pirttikoski v Koskenpän Huopatehdas Oy Kalliokoski v Koskensaaren Oy Koskensaari v Kouvolan seudun sl Siikakoski v Verla v Kuivamaito Oy Lapinlahti m,ö Kuopion energialaitos Haapaniemi m,ö Kuurnan Voima Oy Kontiolahti v Kymenlaakson Sähkö Oy KLS pienet v Vakkola v Kymmene Oy Kaltimo Kaltimo v Kymmene Oy Kaukas Kaukas m Kaukas kt ö Kymmene Oy K:koski Ve Keltti v Kissakoski v Kuusankoski v Kuusanniemi m Kymintehdas m,k Nahkio v Verla v Voikkaa lä m,k Voikkaa ve v Kymmene Oy L:ranta 1 Viipurin Vaneri ö Kyro Oy Ab Hämeenkyrö lä m Hämeenkyrö ve v Lahden Energialaitos Sopenkorpi ö Teivaanmäki m,ö Lahden Lämpövoimala Oy Kymijärvi m,k

18 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 16 Netto- Värmeproduktion Turbin Maximal Tim Dag produk- Mot- Övrig Typ effekt effekt effekt effekt tion tryck kw kw kw kw MWh MWh MWh Lankosken Sähkö Oy Lankoski v Lappeenrannan Lämpövoima Oy Mertaniemi m,ö Mertaniemi m Lapuan Sähkö Oy Hirvikoski v Houru v Mäkelä v Leppäkosken Sähkö Oy Leppäkoski v Lohja Oy Sähkölaitos Lohja k Sågarsfors v Lohjan Paperi Oy Lohja m Lounais-Suomen ot Turku Turku m Lounais-Suomen Sähkö Oy Askala v Juntola v Juva v Korvensuu ö Koski v Lännen Tehtaat Oy Säkylä m,ö Länsirannikon Voima Oy Tahkoluoto k Länsi-Suomen Voima Oy Harjavalta v Mankala Oy Mankala v Metsä-Botnia Kaskinen Kaskinen m,k Metsä-Botnia Äänekoski Äänekoski m Metsä-Serla Oy Jyväskylä Kangas kt ö Kangas lä m,k Kangas ve v Kauhankoski v Kuusa v Metsä-Serla Kuopio Kuopio m Metsä-Serla Oy K:niemi Kirkniemi m Metsä-Serla Oy Lielahti T:re Lielahti Metsä-Serla Oy L:ranta Lappeenranta m Metsä-Serla Mänttä Mänttä lä m,k,ö Mänttä ve v Metsä-Serla Oy Tako T:re Tako m,k Metsä-Serla Oy Ä:koski Äänekoski II Äänekoski III m Äänekoski ve v Mussalon Höyryvoima Oy Mussalo m,k Mussalo k Myllykoski Oy Myllykoski Hiomo v Myllykoski lä m Myllykoski ve v Myllykoski Oy Vuolenkoski Vuolenkoski v Neste Oy Porvoo Porvoo m,k Porvoo kt ö Nokia Oy Nokia Jokisen saha v Melo v Nokia m,k Siuronkoski v Nurmeksen Säahkö Oy Louhikoski v,ö Porokylä ö Nykarleby Kraftverk Nykarleby v Otaniemen Sähkölaitos Otaniemi m

19 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 17 Netto- Värmeproduktion Turbin Maximal Tim Dag produk- Mot- Övrig Typ effekt effekt effekt effekt tion tryck kw kw kw kw MWh MWh MWh Oulujoki Oy Aittokoski v Ala-Utos v Jylhämä v Leppikoski v Montta v Nuojua v Pyhäkoski v Pälli v Seitenoikea v Utanen v Ämmä v Oulun kaupungin el Merikoski v Toppila m,k Outokumpu Oy Harjavalta Harjavalta k,ö Outokumpu Oy Kokkola Kokkola m,k Outokumpu Oy Tornio Tornio ö Ovako Steel Oy Koverhar Koverhar k Paloheimo Oy Kalliomäki v Riihimäki m,k,ö Pamilo Oy Pamilo v Paneliankosken Voima Oy Kiukainen v,ö Pappilankoski v Parikkalan Valo Oy Torsankoski v Partek Oy Lappeenranta Lappeenranta ö Partek Oy Parainen Parainen k Perhonjoki Oy Kaitfors v Pohjois-Karjalan Sähkö Oy PKS-pienet m,ö Puhos v Puntarikoski v Pohjolan Voima Oy Haapakoski v Isohaara v Jumisko v Kierikki v Kristiina k Kristiina kt ö Maalismaa v Pahkakoski v Raasakka v Tahkoluoto kt ö Porin kaupungin sl Ylikylänkoski v Raision Tehtaat Oy Ab Raisio m Rauma-Repola Oy Pori Pori m,k Äetsä v Rauma-Repola Oy Rauma Rauma m,k Rautaruukki Oy Raahensalo Raahe m,k Revon Sähkö Oy Haapakoski v Hinkua v Kalliokoski v Oksava v Pöyry v Ruukki v Uljua v Venetpalo v Vesikoski v Rovakairan Sähkö Oy Kaarni v Kaihua 1 ja v Saastamoinen Oy Itkonniemi m,k Särkilahti m Sallilan Sähkölaitos Oy Sallila ym v

20 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 18 Netto- Värmeproduktion Turbin Maximal Tim Dag produk- Mot- Övrig Typ effekt effekt effekt effekt tion tryck kw kw kw kw MWh MWh MWh Savon Voima Oy Atro v Juankoski v Karjalankoski v Kiltua v Kiuruvesi m Salahmi v Schauman Oy Joensuu 1 Joensuu m,ö Schauman Oy Joensuu 2 Joensuu m,k Schauman Oy Jyväskylä Jyväskylä m,k Schauman Oy Lahti Lahti ö Schauman Oy Pietarsaari Pietarsaari m,k Schauman Oy Savonlinna Savonlinna m,k Schauman Oy Viiala Viiala m,k Seinäjoen kaupungin el Kyrkösjärvi v Sunila Oy Sunila m Suomen-Kuitulevy Oy Heinola Heinola m Suomen-Kuitulevy Oy Pihlava Pihlava m Suomen Sokeri Oy Kantvik Porkkala m Suomen Sokeri Oy Naantali Naantali m Suomen Sokeri Oy Salo Salo m Suomen Sokeri Oy Turenki Turenki m Suomen Sokeri Oy Vaasa Vaasa m Suomen Xyrofin Oy Kotka m Suur-Savon Sähkö Oy Vaaja v Sydösterbottens Kraft Ab Pärusfors v Taivalkosken Sähkö Oy Taivalkoski v Tampella Oy Heinola Heinola m,k Tampella Oy Inkeroinen Anjalankoski v Inkeroinen lä m,k Inkeroinen ve v Tampereen kaupungin sl Naistenlahti m,k Naistenlahti m,k Ratina ö Tammerkoski v Tampella lä m,k Tampella ve v Teollisuuden Voima Oy Olkiluoto k Olkiluoto k Tornionlaakson Voima Oy Haapakoski v Jolmankoski v Kaaranneskoski v Portimonkoski v Turun kaupungin sl Turku m,k Tyrvään Voima Oy Tyrvää v Vaasan Sähkö Oy Vaasa m,k Valmet Oy Linnavuori Linnavuori Vantaan sähkölaitos Oy Martinlaakso m,k VAPO Oy Haukineva Haukineva k VAPO Oy Martinniemi Martinniemi k Vaskiluodon Voima Oy Vaskiluoto m,k Vatajankosken Sähkö kl Jyllinkoski v Vatajankoski v

21 1 PRIMÄRENERGIBEHOV OCH -TILLGÅNGAR 19 Netto- Värmeproduktion Turbin Maximal Tim Dag produk- Mot- Övrig Typ effekt effekt effekt effekt tion tryck kw kw kw kw MWh MWh MWh Veitsiluoto Oy Kemijärvi Kemijärvi m Veitsiluoto Oy Oulu Nuottasaari m,k Veitsiluoto Oy Veitsiluoto Veitsiluoto m Venekosken Voimalaitos Ky Venekoski v Vesikosken Sähkölaitos Oy Vesikoski v Vihdin Sähkö Oy Oinola v Vähäkyrön kunnan sl Hiirikoski v,ö Vääräkosken Pahvi Oy Alakoski v Ryöttö v Yläkoski v Wärtsilä Oy Uusi-Värtsilä Ruskeakoski v Saario v Vihtakoski v Vääräkoski v Wärtsilä Oy Vaasa Vaasa ö Yhtyneet Pt Oy Jämsänkoski Jämsänkoski m Patalankoski v Rekolankoski v Yhtyneet Pt Oy Kaipola Kaipola m Yhtyneet Pt Oy Simpele Juankoski ym v Simpele m,k Yhtyneet Pt Oy Valeakoski Tervasaari lä m,k Tervasaari ve v Ålands Kraftverk Ab Åland m,k,ö

22 2 PROCESSER FÖR OMVANDLING AV ENERGI 20 2 Processer för omvandling av energi I detta avsnitt genomgås något mera ingående olika processer för omvandling samt möjliga sätt att lagra energi. Hushåll, trafiken, industrin och offentliga sektorn behöver energi i form av kemiskt bunden energi (bränslen), värme, arbete (mekanisk energi) och elektricitet. Vi skall i det följande kortfattat behandla några av de möjliga energiposter ur vilka energi kan omvandlas till ovanstående lämpliga former. Energi finns lagrat som potentiell, rörelse eller inre energi hos materien. Inre energin kan vara lagrad som termisk och mekanisk energi beroende av materiens temperatur och tryck, bunden som kemisk energi beroende av massans uppbyggnad av molekyler (och de krafter som håller atomerna samman till molekyler) samt som nukleär energi beroende av massans uppbyggnad av atomer (och de krafter som håller protoner och neutroner samman till atomer). Solenergin representerar indirekt de flesta former av energi sådana som vatten-, vind-, vågkraft, ved, torv, och fossila bränslen s.s. olja, naturgas och kol. Dessa former av energi ur vilka energi omvandlas till användbar form är vad man i princip kan kalla förnybar energi. D.v.s. den utnyttjade energiformen är en mellanform i ett kretslopp där den primära energikällan är solenergi. Kretsloppet för förnyandet av den utnyttjade energikällan är dock olika långt. Kretsloppet för torv, olja och övriga fossila bränslen är dock mycket långt i ett mänskligt perspektiv. Av denna orsak används inte termen förnyelsebar energi för dessa energiformer. Den totala energiströmmen som utstrålar från solen har beräknats vara 3, MW varav endast en liten del når jorden. Av denna energiström beräknas energiströmtätheten vara ca. 1,35 kw/m 2 dådennår jordens atmosfär. Kärnenergi, tidvattenenergi och värmeenergi från jordens innandöme är däremot energikällor som inte härstammar från solens strålningsenergi. Uppställs en allmän total energiströmbalans förettgodtyckligtbalansområde har vi, _E pot,in + E _ kin,in + U _ in + W _ f,in + Q _ in + P in = _E pot,ut + E _ kin,ut + U _ ut + W _ f,ut + Q _ ut + P ut + de pot + de kin + du (2.1) dt dt dt De förstaposternaivänstra membrum står för de med materien till balansområdet inkommande potentiella, kinetiska samt inre energiströmmarna och frammatningseffekten vid balansgränsen ( W _ f = p V _ ). För stationära balansgränser är det ofta ändamålsenligt att sammanslå inre energiströmmen och frammatningseffekten till en enda entalpiström H _ enligt definitionen H _ = U _ + p V _.Detvåsenareposternaivänstra membrum anger de utan materieström till balansområdet inkommande värme och elektriska (eller mekaniska) energiströmmarna. I högra membrum finns motsvarande ur balansområdet utströmmande energiposter samt de inom balansområdet lagrade energiposterna i formen av potentiell, kinetisk och inre energi. Uppställs för det betraktade balansområdet en entropiströmbalans erhålles, _S in + Q _ in + S T _ prod,tot = _ Q S ut + _ ut + ds Q in T Q ut dt (2.2) Den första termen i vänstra membrum hänförs till den med materien inkommande entropiströmmen (oberoende av strömmens läge eller hastighet) medan den andra termen hänför sig till den inkommande värmeströmmen. Den tredje

23 2 PROCESSER FÖR OMVANDLING AV ENERGI 21 termen anger den totala entropiproduktionsströmmen i balansområdet (som bör vara större än noll). Ur entropibalansen kan konstateras att potentiell, kinetisk, mekanisk och elektrisk energi kan omvandlas utan begränsningar av entropiströmbalansen, d.v.s. med en teoretisk termodynamisk verkningsgrad = 1. Vid omvandling av värmeenergi och energi bunden hos materien bör däremot alltid de begränsningar (eller villkor) som entropibalansen ger upphov till beaktas. Av ovannämnda energiposterkan elektrisk energitransporteras istora mängder med hög verkningsgrad och moderata kostnader för transportanordningarna (elledningar, transformatorstationer etc.) samt (i princip) omvandlas utan termodynamiska begränsningar av entropibalansen till övriga energiformer. Dessa egenskaper gör denna energiform speciellt attraktiv för industriell omvandling åt stationära förbrukare, d.v.s. industri, hushållochoffentlig förbrukning (belysning etc.). För icke stationära förbrukare (t.ex. trafiken) krävs stora anläggningskostnader förlokaltransport avelenergi tillanvändaren (t.ex. elektrifierade järnvägar). Av denna orsak kan elektrisk energi endast utnyttjas i begränsad utsträckning av trafiken. I materien bunden (kemisk) energi (bränsle) kan transporteras och lagras i stora kvantiteter och även omvandlas till andra energiformer (med de begränsningar som entropibalansen ger upphov till) vilket gör denna energiform speciellt attraktiv för bl.a. icke stationär förbrukning (trafiken) men även som energikälla för produktion av el- och värmeenergi. Detta gäller även i materien bunden (nukleär) energi. För utvinning av nukleär energi krävs dock betydligt mera avancerad apparatur än vid utvinning av i materien bunden kemisk energi. Elenergi kan inte lagras men omvandlas till och lagras som t.ex. i materien bunden (kemisk) energi (t.ex. i ackumulatorer) som i sin tur med relativt hög verkningsgrad återigen kan omvandlas tillbaks till elenergi. Eftersom lagringen av energi (potentiell, kinetisk och inre energi) är väsentlig inom energitekniken skall vi i det följande kortfattat granska den inre energipostens uppbyggnad eftersom denna energipost till sin uppbyggnad är en aning mera komplicerad än de övriga energilagringsposterna. Från termodynamiken har man, G = H TS = U + pv TS = μ i n i (2.3) i Genom differentiering av (2.3) erhålles, dg =du + p dv + V dp T ds S dt = i dμ i n i + i μ i dn i (2.4) För den kemiska potentialen som definieras av yttrycket i μ i = μ i + RT ln(a i ) (2.5) där μ i är den kemiska potentialen vid standardtillstånd och a i komponentens aktivitet gäller definitionsmässigt, μi dp = V dp (2.6) p T,n j,j =i

24 2 PROCESSER FÖR OMVANDLING AV ENERGI 22 och, i μi dt = SdT (2.7) T p,n j,j =i samt μi V = v i = p T,n j,j =i n i T,n j,j =i där v i är den partiella molära volymen samt, μi S = s i = T n i p,n j,j =i p,n j,j =i (2.8) (2.9) där s i är den partiella molära entropin. Ytterligare gäller, n i dμ i = V dp SdT (2.10) i som kallas Gibbs-Duhem ekvationen. Vid konstant tryck och temperatur fås n i dμ i = μi dn j =0 (2.11) n i i j j T,p,n i,i =j Ur uttrycken (2.4) och (2.10) erhålles för du, du = T ds pdv + i μ i dn i (2.12) De förstatermernahänför sig till lagring av energi i materien termiskt och mekaniskt beroende av materiens temperatur och tryck och den sista termen hänför sig till lagring av kemiskt bunden energi i materien. Utgående från relativistiska betraktelser har man för sambandet mellan massa och totalenergi, E tot = m c 2 1 v2 c 2 (2.13) där m är vilomassan, v är massans hastighet och c är ljusets hastighet i vakuum. För inre energin gäller, U = m c 2 (2.14) (Intressant är att notera att (2.14) kan erhållas som den första termen i en taylorserieutveckling av (2.13) vid v =0.Denlineära termen i taylorserieutvecklingen = 0,denkvadratiskatermengerrörelseenergiposten och högre termer kan anses korrespondera mot övriga energiposter.) Om massan uppdelas i alla sina beståndsdelar erhålles, U = m k c 2 (2.15) k Genom att differentiera U i avseende på masskomponenterna erhålles, du = U dm k = c 2 dm k (2.16) m k k m i,i =k k

25 2 PROCESSER FÖR OMVANDLING AV ENERGI 23 Då energibidragen i ekvation (2.12) (värme, mekanisk och kemisk energi) står för en mycket liten massförändring(1mj 1, kg) är det inte ändamålsenligt att uttrycka dessa enligt ekvation (2.16) utan det är motiverat att kvarhålla uttrycket (2.12). Vid kärnreaktioner där mätbara massförändringar äger rum är det däremot motiverat att uppdela massan i de komponenter som deltar i reaktionen. Ifall vi betecknar r j som ämnesmängden atomer, neutroner, protoner och elektroner (eller motsvarande komponenter) som deltar i kärnreaktionen (jämför molekyler, atomer och eventuellt också laddningar vid kemiska reaktioner) och A j är komponenternas molära massa, kan ekvation (2.16) för dessa komponenter uttryckas enligt, U r = c 2 A j r j (2.17) j Genom att differentiera ekvation (2.17) i avseende på r j erhålles nu, du r = U dr j = c 2 A j dr j (2.18) r j j T,p,n i,r k,k =j j D.v.s. det energibidrag som massförändringen vid kärnreaktionerna ger upphov till ges av ekvation (2.18). Totala differentialen av inre energi som nu även kan uttryckas som funktion av ämnesmängderna r i av atomer, protoner, neutroner,elektroneretc.somdeltarikärnreaktioner enligt, U = U(T,p,n i,r i ) (2.19) ges nu av, du = T ds pdv + i μ i dn i + j ν j dr j (2.20) där ν j kan kallas den nukleära potentialen definierad av, U ν j = = c 2 A j (2.21) r j T,p,n i,r i,i =j De tre första termerna i ekv.(2.20)hänför sig till de energiförändringar som inte ger upphov till mätbara massförändringar medan den sista termen hänförs till de energiförändringar som ger upphov till mätbara massförändringar. De tre första termerna kunde i princip innefattas i den sista termen men det är ändamålsenligt att göra denna uppdelning. Ur ekvation (2.20) kan konstateras att energi kan lagras termiskt, mekaniskt, kemiskt och nukleärt. Lagring av energi termiskt och mekaniskt ges av de första termerna i ekvation (2.20). För lagring av kemisk energi bör den kemiska potentialen hos de lagrade komponenterna vara större än hos de ämnen komponenterna överförs till vid en kemisk reaktion. T.ex. är den kemiska potentialen för summan av H 2 och 1 2 O 2 större än för H 2 O vilket indikerar att energi kan lagras iformenh 2 och O 2.För den nukleära energin framgår att den nukleära potentialen bör vara större hos den lagrade formen av massan än hos den form till vilken massan överförs t.ex. vid en kärnreaktion. Från den nukleära potentialen kan man konstatera att nukleär energi lagras i ämnen med hög molär massa. T.ex. vid en fissionsreaktion är den nukleära potentialen hos U-235 något större än hos U-233 och två neutroner p.g.a. att den "molära massan" A j är större

26 2 PROCESSER FÖR OMVANDLING AV ENERGI 24 hos U-235 än hos U-233 och två neutroner. Vid en fusionsreaktion gäller på motsvarande sätt att t.ex. deuterium (1p-1n) och tritium (1p-2n) har en aning större massa än helium (2p-2n) och en neutron. Differensen i massa mellan summan av reaktanterna och reaktionsprodukterna omvandlas till energi. T.ex. för reaktionen, fås från de nukleära potentialerna, ν j dr j = j 3Li H 1 2 He He 4 (2.22) 2, m 2 (7, , ,0026) s g mol dr 3Li 7 (2.23) ν j dr j =1, J mol dr 3Li 7 (2.24) j Ifall totala massan av en komponent skulle omvandlas helt och hållet till energi erhålles enligt ekv. (2.13) sambandet mellan massa och energi, 1MJ=1, kg (2.25) Det bör i detta sammanhang påpekas att ekvation (2.20) inte helt motsvarar vedertagna uttryck. Ekvation (2.20) ger dock en enkel bild av den inre energins uppbyggnad. I det följande skall vi kortfattat studera några energiomvandlingsprocesser där vissa av bidragen i energibalansen (2.1) är dominerande. 2.1 Vattenkraftverk I vattenkraftverk utnyttjas lägesenergin hos vatten i sjöar eller floder för produktion av elenergi. Lägesenergin är en lagrad form av solenergi som normalt är förnybar genom att en motsvarande vattenmängd genom solenergin åter förflyttas genom förångning och nederbörd till samma plats. En enkel stationär energiströmbalans för ett vattenkraftverk med de mest dominerande energiposterna ges av, _mgz in + _m w2 in 2 = _mgz ut + _m w2 ut 2 + Q _ ut + P ut (2.26) Den inkommande samt den utkommande rörelseenergiposten kan ofta försummas. Den utkommande värmeströmmen hänför sig till bl.a. friktionsförluster ilagerochförluster i generatorns kopparlindningar och är i vanliga fall av storleksordningen några procent av den utkommande elektriska energiströmmen. En betydande del av världens elproduktion baserar sig på vattenkraft. Av Finlands totala elproduktion utgjorde vattenkraften 2003 ca. 11 %. Samtliga vattenkraftverk (som var anslutna till stamnätet) med uppgifter om turbin och generatoreffekter samt elproduktionen 1987 ges i tabell 1.2. Exempel 2.1. Kemijoki Oy har bl.a. följande regleringsmagasin med angiven magasinvolym och angivet energiinnehåll,

27 2 PROCESSER FÖR OMVANDLING AV ENERGI 25 Magasinvolym Energiinnehåll Mm 3 GWh Kemi träsk Lokka Porttipahta Uppskatta på basen av den ovan angivna tabellen totala fallhöjden för de kraftverk som får vatten från Kemi träsk. Hur stor förändring i vattennivån motsvarar magasinvolymen? Finlands totala area är ca km 2 varav sjöar ca. 10 %. I Ule träsk och övriga magasin i Ule älv finns ytterligare regleringsmagasin med en magasinvolym motsvande ca 4300 M m 3 och ett energiinnehåll 1370 GWh energiinnehåll. Ifall vattennivån i alla dessa regleringsmagasin skulle höjas med 1 m, hur stor fallhöjd krävs då för att den lagrade vattenmängden skall motsvara summan av energiinnehållet i dessa regleringsmagasin? 2.2 Vindkraftverk I vindkraftverk omvandlas rörelseenergin i luften till elenergi. Vindkraften är en lagrad form av solenergi som uppstår genom att luftmassor sätts i rörelse p.g.a. de lokala tryckskillnader som uppstår genom att luftmassorna uppvärmts av solenergin olika mycket på olikaområden. En enkel stationär energiströmbalans för ett vindkraftverk med de mest dominerande energiposterna ges av, _m w2 in 2 = _mw2 ut 2 + Q _ ut + P ut (2.27) Den utkommande värmeströmmen hänför sig till bl.a. friktionsförluster i lager och förluster i generatorns kopparlindningar och är i vanliga fall av storleksordningen några procent av den utkommande elektriska energiströmmen. Eftersom masströmmen luft är proportionell mot den yta ur vilken rörelseenergiströmmen kommer att uttas är det lämpligt att skriva energiströmbalansen (2.27) i formen, P ut = A 2 ρ in win 3 ρ ut wut 3 _Q ut (2.28) Innefattas värmeströmmen i en mekanisk och elektrisk verkningsgrad samt försummas luftens densitetsskillnad vid in- respektive utlopp erhålles, P ut = A ρ η 2 w in 3 w3 ut (2.29) Ur ekvation (2.29) kan konstateras att vid en lufthastighet på 10m/sfås matematiskt maximalt en energiströmtäthet på0,5kw/m 2 och vid en lufthastighet på 20m/sfås maximalt en energiströmtäthet på 4kW/m 2 ur ett vindkraftverk. Eftersom luftströmmen efter vindkraftverket inte kan minska till noll kommer energiströmtätheten ur kraftverket att vara mindre än den som maximalt kan beräknas med ekv. (2.29). Genom att kombinera energibalansen med en impulsbalans kan man visa att den maximala verkningsgraden i ekvation (2.29) blir 8/13. Denna verkningsgrad fås då utkommande lufthastighet minskas till 1/3 av den inkommande. Beräknas verkningsgraden enbart på inkommande energi blir den maximala verkningsgraden 16/27, Molly (9). Vindkraft liksom även vattenkraft är lagrad solenergi i formen av kinetisk och potentiell energi hos luft respektive vatten. Energitätheten i den lagrade reserven av

28 2 PROCESSER FÖR OMVANDLING AV ENERGI m/s 15 w d Figur. E.2.2. Vindhastigheten under ett år. rörelseenergi hos luften som kan utvinnas är dock betydligt lägre än hos den lagrade reserven av potentiell energi i vatten. Det naturliga kretsloppet för lagringen och den naturliga omvandlingen av rörelseenergi i luften (till värme) är även mycket snabbare (några dagar) än det naturliga kretsloppet för lagringen och den naturliga omvandlingen av lägesenergi i sjöar och floder (månader t.o.m. flere år). Vindkraftverk på samma ort kan av denna orsak inte producera en jämn elenergiström under längre tidsperioder vilket ställer vissa begränsningar på denna energiform. För lokal energiproduktion till ett stamnät eller för lagring av t.ex. kemiskt bunden energi speciellt i vindrika områden kan vindkraft dock vara ett attraktivt alternativ. Vindkraftanläggningars uppbyggnad finns beskriven bl.a. i Hau (1995). Exempel 2.2. Bestäm på basen av uppmätta vindhastigheter (medelvindhastigheten per dygn) (enligt figuren) hur mycket elenergi ett vindkraftverk kan producera under året om man räknar med att det kan producera elenergi vid vindhastigheter mellan 3 m/s och 18 m/s. Vindkraftverkets verkningsgrad kan uppskattas vara 0,5 och kraftverket har en rotor vars längd är 4 m. Hur stor var medelenergiströmtätheten under året? Vilken var medelvindhastigheten? Vilken vindhastighet motsvarar medelenergiströmtätheten? Ange vilken förenkling i beräkningen som gjorts då dataifigur E.2.2. utnyttjats. 2.3 Termiska kraftverk Energikällan i termiska kraftverk är den termiska energin lagrad i formen av inre energi i materien (ofta vatten). Denna kan ha sitt ursprung från solenergi (t.ex. för havsvatten) eller t.ex. från termisk energi i jordens inre delar. I det senare fallet talar man vanligen om geotermisk energi. Vid omvandlig

29 2 PROCESSER FÖR OMVANDLING AV ENERGI 27 av termisk energi måste vanligen stora kvantiteter av det värmeavgivande mediet utnyttjas eftersom temperaturdifferensen mellan det värmeavgivande och -upptagande mediet vanligen är relativt liten. Utnyttjandet av geotermisk energi är i hög grad beroende av ortens vulkaniska aktivitet, havsströmmar etc. Finland har inga termiska kraftverk. Däremot utnyttjas geotermisk energi i stor utsträckning t.ex.på Island. Temperaturen i berggrunden ökarmed djupetp.g.a. av värmeöverföringen från jordens heta innandöme. Temperaturen (uppmätt i djupa gruvor) på ca.3km:sdjupär ca. 50 o C. Exempel 2.3. (Avsnitt 2.4. krävs för lösning av uppgiften) Man har planer på att genom att utnyttja en varm och en kall vattenström producera elektricitet med en mottrycksturbin som i "primärslingan" utnyttjar ammoniak. Ammoniaken uppvärms med den varma vattenströmmen i en motströmsvärmeväxlare till mättningstillstånd (mättad NH 3 ånga) vid 2700 kpa och den varma vattenströmmen kyls i värmeväxlaren från 80 C till ca. 65 C. Efter turbinen kondenseras ammoniaken i en kondensor vid ca. 10 Cvarvid turbinens mottryck är ca. 635 kpa. Kylvattenströmmen uppvärms i kondensorn från 5 C till ca. 6 C. Efter kondensorn höjs ammoniakströmmens tryck till ca kpa med en pump och förs till ovannämnda värmeväxlare. Beräkna värmerespektive kylbehovet för total produktion av 1 MW elektricitet. Hur stor varm respektive kall vattenström krävs för detta ändamål? Hur stor är då ammoniakströmmen? Vilken verkningsgrad (beräknad på den utnyttjade värmeströmmen) har kraftverket? Hur förändras verkningsgraden om man räknar med 200 kpa tryckförlust för transport av den varma respektive kalla vattenströmmen? Turbinens verkningsgrad kan uppskattas vara 78 % och pumpens 60 %. 2.4 Värmekraftverk Värmekraftverk är den vanligaste kraftverksformen i Finland. Av figur 1.5. framgår att över hälften av all elenergi i Finland produceras i värmekraftverk. Även elenergi producerad i kärnkraftverk kunde hänföras till denna kategori av kraftverk emedan kärnklyvningsprocessen endast utnyttjas för produktion av mättad vattenånga. Till kategorin värmekraftverk hänförs dock vanligen endast kraftverk i vilka den kemiska energin hos bränsle omvandlas till värme som i sin tur delvis vidare omvandlas till elenergi Ånggeneratorer Det första steget vid omvandling av den i bränsle lagrade inre energin är att genom reaktion med luftens syre överföra bränslets bildningsentalpi, karakteriserat av dess värmevärde, till entalpi i förbränningsprodukterna, den s.k. rökgasen. Entalpin i rökgasen kan direkt användas för uppvärmning av ämnesströmmar i processer, t.ex. i ugnar, värmeväxlare och torkapparater. En väsentlig del av energiomvandlingen sker emellertid så, att rökgasentalpin i speciellt härför gjorda ånggeneratorer (ångpannor) överförs till entalpi hos vattenånga, vilken används som energibärande medium i ångkraftprocessen vid genering av elenergi och i processindustrin vid distribution av värme till olika delar av produktionsapparaturen eller för produktion av t.ex. fjärrvärme.

30 2 PROCESSER FÖR OMVANDLING AV ENERGI Ånggeneratorers principiella uppbyggnad Ånggeneratorer är i regel individuellt konstruerade. En uppfattning om hur en ånggenerator i ett industrikraftverk kan se ut fås av figur 2.1. Till sin principiella uppbyggnad är ånggeneratorerna emellertid mycket likartade. I följande beskrivning skall huvuddragen av dessa anläggningar ges. Eldstaden. Förbränningsreaktionerna, genom vilka den heta rökgasen genereras, sker i en eldstad. Denna eldstad väljs så stor att man kan anse att kemisk jämvikt vid ifrågavarande temperatur har inställt sig i rökgasen innan den strömmar ur eldstaden.för att uppnå en intensiv förbränning förbehandlas bränslet innandet tillförs eldstaden. Förbränningsluften är också i regel förvärmd. Vid suspensionsförbränning av kolpulver och av atomiserad brännolja dimensioneras eldstadsvolymen V e utgående från en erfarenhetsmässigt erhållen maximal eldstadsbelastning q e,varvidgäller V e = _m b H i q e (2.30) där _m b är viktströmmen bränsle, vars effektiva värmevärde är H i. Ledinegg (3) anger som riktvärden för eldstadsbelastningen q e värden0,5{1gj/m 3 h. Dylika eldstadsbelastningar uppnås då bränslet i finfördelad form blandas väl med förvärmd förbränningsluft i härför lämpliga brännare, som är placerade i eldstadsväggen, samt dåeldstadenär helt vattenkyld. Vattenkylningen av eldstaden, som samtidigt åstadkommer ångbildningen i ånggeneratorn, sker påföljande sätt. Till ånggeneratorn tillfört matarvatten leds till en ångdom en liggande stålcylinder som till hälften är fylld med vatten genom fallrör utanför eldstaden till fördelningsrör i eldstadens nedersta del, från vilka stigrör leds upp på insidan av eldstadsväggarna. Dessa stigrör, som i moderna ånggeneratorer är hopsvetsade till paneler, bildar sålunda eldstadens inre väggytor. Genom intensiv gas- och flamstrålning överförs en värmeström från gasmassan i eldstaden till dessa väggpaneler och i dem strömmande vatten, varvid vattnet delvis förångas. Blandningen av vatten och ånga returneras i eldstadens översta del genom samlarledningar till ångdomen, där vattnet effektivt separeras från ångan i droppavskiljare och förenas med tillfört matarvatten för att åter strömma ned genom fallrören. Då ång-vattenbladningens medeldensitet i stigrören är lägre än vattnets densitet i fallrören uppstår en naturlig cirkulation av pannvattnet genom detta rörsystem. De flesta ånggeneratorer i vårt land arbetar med en dylik naturlig cirkulation, som inte kräver pumpar för att åstadkomma vattenströmning genom stigrören. Ispecialfallkan cirkulationspumpar användas. Dettaär ocksånödvändigt i ånggeneratorer, som arbetar med panntryck nära eller över vattnets kritiska tryck 221 bar. Värmeöverföringen mellan flammorna jämte gasen i eldstaden och stigrören sker s.g.s. uteslutande genom strålning, konvektionens andel i värmeöverföringen är i allmänhet av storleksordningen 5 %. Värmeöverföringen är synnerligen intensiv, torrkokning av ett stigrör leder omedelbart på grund av överhettning och det inre trycket till tubbrott. Då till ångdomen kommande matarvatten innehåller vissa joner för reglering av vattnets surhetsgrad och restjoner efter matarvattenreningen och då dessainteföljer med ångan, kommer jonerna att anrikas i pannvattnet. För att jonkoncentrationen inte skall överstiga vissa nivåer,

31 2 PROCESSER FÖR OMVANDLING AV ENERGI 29 Figur 2.1. Ånggenerator för eldning med stenkol eller brännolja (Sundholmens kraftverk).

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 213 Energiskaffning och -förbrukning 213, 2:a kvartalet Med träbränslen producerades mer energi än tidigare Korrigerad 23.9.213. Den korrigerade siffran är markerad med rött, var tidigare 33,3.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 2:a kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 7 procent under januari-juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var den totala energiförbrukningen

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2011 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 3 Energiskaffning och -förbrukning 3, 3:e kvartalet Andvändingen av trä och stenkol ökade inom energiproduktionen under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

KOMMISSIONENS BESLUT. av den 10.3.2014

KOMMISSIONENS BESLUT. av den 10.3.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.3.2014 C(2014) 1423 final KOMMISSIONENS BESLUT av den 10.3.2014 om Finlands anmälan av den nationella övergångsplan som avses i artikel 32 i direktiv 2010/75/EU om

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel Campus Helsingborg 2018 Industrial Electrical Engineering and Automation Elenergiteknik Energi och effekt Extra exempel Industriell Elektroteknik och Automation Lunds Tekniska Högskola Effekt och energi

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2016 Energiskaffning och -förbrukning 2015, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 3 procent år 2015 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning.

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. LITEN ENERGIORDLISTA Biobränsle Bränsle bestående av biomassa. Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. Biomassa Material med biologiskt ursprung och som inte eller endast

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle:

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle: Energikällor 15 hp Energikällor 15 hp Syftet med kursen är att ni ska få en bredd inom energiteknik Avstamp från Uthållig energiteknik Kursutvärdering (1/3) Bra med bred kurs Bra med deltentor Problem

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget Miljöfysik FK4024 7.5 hp Tre delar Del 1 : Miljöfysik (D. Milstead) Del 2 : Kvällskurs

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik FKU200 7.5 hp Kursbok : Miljöfysik : Energi för hållbar utveckling (M. Areskoug

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Finsk energipolitik efter 2020

Finsk energipolitik efter 2020 Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället Seminarium Karlstad 7 okt 2010 Mats Areskoug Nya ämnesplaner i fysik för gy Syfte: förståelse av fysikens betydelse i samhället olika tillämpningar

Läs mer

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Rubriken skulle även kunna lyda: Användning av icke förnybar energi för optimal användning av förnybar energi.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Det Globala Energisystemet

Det Globala Energisystemet Det Globala Energisystemet Sommarkurs, Föreläsning 1: Vad är energi? Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2012-06-08 Dr Mikael Höök, universitetslektor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Energi? Många

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Projektarbete MTM456 Energiteknik

Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Utgåva. Utökad med FoU avsnitt ENERGI KÄLLOR

Utgåva. Utökad med FoU avsnitt ENERGI KÄLLOR 7 Utgåva Utökad med FoU avsnitt KÄLLO Den eviga kärnreaktorn Solen är inte bara viktig för vårt välbefinnande. Ur solen hämtar vi också det mesta av den energi vi använder och omvandlar den till ljus,

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Prof. Emeritus Bo Nordell Luleå Tekniska Universitet bon@ltu.se Sköra Bottenviken Luleå den 9 mars 2019 Global energibalans Reflekterande strålning

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen.

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen. Så tillverkas el Elproduktionen i Sverige består främst av vattenkraft och kärnkraft. Dessa svarar tillsammans för över 90 procent av elproduktionen. Resten produceras främst med fossila bränslen genom

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget 2018 En översikt Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10.

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10. Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10.2011 Finska Vindkraftföreningen r.f. Föreningen grundades 1988 Samarbete

Läs mer

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el Energi Detta ska du kunna! Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan 68-83 Ge exempel på vad du och samhället använder energi till. Sidan 70,72 Förstå vad energiprincipen är. Sidan 70-71 Beskriv de olika energiformerna.

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Energi överblick. Begrepp. Begrepp och svåra ord: Övningar

Energi överblick. Begrepp. Begrepp och svåra ord: Övningar Energi överblick Energikälla är något där energi kan utvinnas och omvandlas till energislag som är enkla att använda för människor. En energikälla kan vara en naturresurs t.ex. ett oljefält eller ett naturfenomen

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för

Läs mer

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Föreningen grundad 1922 För att människorna på landsbygden skulle

Läs mer

Energiläget En översikt

Energiläget En översikt Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken

Läs mer

Anläggnings- och apparatteknik

Anläggnings- och apparatteknik Anläggnings- och apparatteknik Inlämnade svar : 0 8 Innehåll: Rökgaser e int riktigt min grej... Bra kurs. Föreläsarna: Westerlund är bland de båsta föreläsarna på KTF. Förklarar på ett sätt som gör att

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Så fungerar kärnkraft version 2019

Så fungerar kärnkraft version 2019 Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som

Läs mer

Residualmixen för år 2014

Residualmixen för år 2014 Publikation 1 (3) 23.6.2015 Dnro 1166/463/2015 Residualmixen för år 2014 Elleverantörerna ska för sina kunder redovisa den totala mängden el som sålts under föregående kalenderår uppdelad på olika ursprung.

Läs mer