Anarkistisk tidning sedan 1898, nr (42-43), 25kr. G8-rapport. Global Intifada Anarkism och utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anarkistisk tidning sedan 1898, nr 3-4 2005 (42-43), 25kr. G8-rapport. Global Intifada Anarkism och utbildning"

Transkript

1 Anarkistisk tidning sedan 1898, nr (42-43), 25kr G8-rapprt Glbal Intifada Anarkism ch utbildning

2 Glbal slidaritet med Glbal Intifada Glbal Intifada Stöduttalande CSN Knstiga studiemedel Anarkist ch lärare Läs ch lär Rakel m sklan Intervju Flkbildning Pridegnistr Kvinnplitiskt frum Debatt Om förstamaj i Stckhlm Natursklan Att finna stigen G8-rapprt Ungdmshuset blir! Viva Zapata! Nya steg i djungeln Kultur Bk ch film åt flket Brand: Prenumerera: 150 kr/6 nummer, pg Brand är gratis för fångar Adress: Föreningsgatan 28 suite 355, Malmö Utsvarig angivare: M Wåg Web: Omslag: K-twndemnstratinen 2005, ft: Mnsun Tryck: Handmålad i eknmisk frizn 100% returpapper Den senaste tiden har statens attacker ökat mt den utmparlamentariska vänstern. Varje gång vi flyttar fram våra psitiner måste vi vara beredda på en ökad repressin. Det är inte märkligt att staten slår tillbaka med tanke på hur vi arbetat under 2000-talet. Det har varit en framgångsrik tid för utmparlamentariska vänstergrupper, där vi visat ss beredda att sätta handling bakm våra rd. Detta har yttrat sig på många lika sätt, i allt från föredrag, stra kampanjer sm till exempel flyktingamnestikampanjen till gatuknfrntatiner ch blckader mt fascister, fritagna djur ch sönderslagna pälsaffärer, prrbutiker, nazilägenheter med mera. Glbal Intifada En av de rganisatiner sm utmärkt sig är Glbal Intifada sm bland annat utfört attacker mt lika ambassader. De sm attackerats är Danmarks ambassad, för deras medverkan i Irakkriget ch deras rasistiska flyktingplitik, Rysslands för sitt krig mt det tjetjenska flket för deras vilja till självstyre ch lika mål med israelisk kppling. I slutet av augusti tgs fem persner in till förhör av SÄPO för att de ansågs ha kppling till gruppen Glbal Intifada. Samtliga släpptes efter förhöret utm en man sm anhölls medelbart. Dagen efter anhölls ckså en kvinna sm ansågs ha kpplingar till gruppen. Efter en ch en halv vecka i häkte släpptes båda, men misstankarna kvarstår. Vi vill visa vår fulla slidaritet med de gripna avsett m de är skyldiga eller ej. Vad Glbal Intifada har gjrt är att sätta fkus på de knflikter sm staterna vägrat ta ställning till. Genm deras aktiner har frågan åter lyfts fram ch flk tvingas ta ställning. Det är dessutm en kraftfull markering mt staternas agerande i Irakkriget, Tjetjenien ch Palestinaknflikten. Förtryck över gränser Reaktinen på detta från den svenska staten är ett ökat internatinellt plisiärt samarbete för att stppa kamper sm förs i slidaritet med förtryckta flkgrupper. SÄPO har samarbetat med både israelisk ch dansk säkerhetsplis för att kartlägga aktiva i vår rörelse. Danska mtsvarigheten till SÄPO, PET, ser en kppling till ett brandattentat sm skedde i Danmark mt Rikke Hvilshöjs bil (integratinsminister) den 8 juni i år. Bilen eldades upp av en antifascistisk grupp, Gränslösa Beate, i prtest mt Danmarks rasistiska flyktingplitik. PET försöker dumpa över attentatet på GI eftersm de inte kan knyta några danska aktivister till aktinen. Det är en utstuderad strategi av plisen att inför nästa års valår införa en frm av nlltlerans av vänsterns mtstånd ch försöka utdefiniera ss sm ett ht mt samhället, demnisera ss ch kalla ss för terrrister. De brgerliga tidningarna är inte sena att hänga på. Spaltmeter har skrivits m hur vänstervåldet har ökat ch likhetstecken dragits mellan aktinerna från RAF/Baader-Meinhf ch Röda Brigadernas tid, några sm enligt Magnus Nrell vid Ttalförsvarets frskningsinstitut ckså började ganska skyldigt, sm han så fint kallar det. Aktinerna har kallats för terrrattacker för att skrämma upp flk i dagens terrrhysteri. Den utmparlamentariska vänsterns aktiner är knappast terrr, det är riktad plitisk praktik, med en samhällsanalys i grunden, sm slår mt de intressen sm gör allt för att bygga vidare på kapitalets makt. Terrr är när aktiner drabbar skyldiga ch det kan ju knappast dessa måltavlr kallas. Terrrattacker är vad de statsmakter, företag ch individer utför i ett krig mt skyldiga, allt för den eknmiska vinningens skull. För att spä på vår terrrstämpel kan vi ju citera Ulrike Meinhf: Prtest är när jag säger att en sak inte passar mig. Mtstånd är när jag hindrar det. Vi i Brandkllektivet sänder därför vårt fulla stöd till Glbal Intifada ch deras medlemmar, avsett m de är skyldiga eller ej till vad plisen anklagar dem för. En rörelse sm inte stödjer sina fångar är en skenrörelse, det är därför det behövs stödaktiner, stöduttalande ch fångsupprt för att vi alla ska klara repressinen. Plisen ch staten är inte ch kmmer aldrig att vara på vår sida. Glbal slidaritet med Glbal Intifada! H Brandkllektivet I detta numret dyker vi ner i kunskapens värld, ch funderar på hur vi lär ss vad vi vet idag. Scialdemkraternas budskap m kunskapssamhället rimmar illa med ett CSN sm jagar studenter med blåslampa efter återbetalningar. De sm i realiteten får råd att utbilda sig är de sm redan har pengar ch allt fler slutar högsklan utan en chans till jbb på arbetsmarknaden, en arbetsmarknad sm verkar vilja stabilisera sig på en knstant hög arbetslöshet. Sklan betraktas av samhället sm en kunskapsprtal, en väg till utbildning vi passerar genm innan vuxenlivet. Ord sm samhällskunskap, demkratifrämjande ch pedaggik låter antyda att sklan finns för att uppfstra medbrgarna till aktiva, intresserade varelser, beredda att fatta egna beslut, ta initiativ ch dra egna slutsatser. Om vi sedan ifrågasätter samhället, bserverar ch studerar ch kmmer fram till att någt är fel, att vi behöver alternativ ch skapar dem, betraktas de flesta sm bråkstakar, missnöjda, eller till ch med terrrister. Många med vänsterplitisk bakgrund väljer att utbilda sig till lärare med viljan att få barn ch vuxna att ifrågasätta ch förändra, att ta makten över sitt eget lärande. De sätter sig i en knepig sits, hur kan någn genm att agera ledare samtidigt uppmana till eget initiativtagande? DIY-kulturen har alltid funnits, men gått under lika namn. Idag sker demkratiarbete ch kunskapsutjämning bland annat i djurrättsrörelsen, antifascistiska grupper, feministrörelsen, arbetsplatskampsrganiseringen ch andra utmparlamentariska grupper. Genm att dela med ss av våra kunskaper mtarbetar vi hierarkier ch stärker vårt mtstånd. Vägarna till kunskap är många, ch vi kan själva bestämma m vi vill ledas eller leda. H Revlutinära hälsningar Brandkllektivet 2 2 Brand nr Brand nr

3 Lån ch bidrag Kvalificering Generellt är det inte så svårt att ta lån ch bidrag, speciellt inte m du är svenne. Om du är invandrare måste du ha btt ch arbetat i Sverige i två år, eller levt med en svensk medbrgare i minst två år. CSN kräver även att du har beviljats permanent uppehållstillstånd eller ett femårigt EU/EES-tillstånd. Sitter du på kåken får du bara pengar m du vill plugga på eftergymnasial nivå. Det krångliga kmmer m du inte har läst ch gjrt allt du ska, ftast måste du ha klarat av minst 75 prcent av studierna. De är snällare första året du pluggar, ch efter det så kan du få uppskv m du förklarar varför ch har en vettig anledning. Km ihåg att det är knegare sm du ch jag sm sitter i telefnerna ch läser ansökningar, ftast har de empati! Om det inte skulle gå vägen kan de kräva att du måste visa att du kan plugga, det vill säga finansiera studierna själv, då blir du Återkvalificerad. Utbildningsnivåer Utbildningar sm du kan få pengar för är uppdelade i lika grupper med lika mycket pengar, du måste ckså använda lika blanketter för att söka. De är sjukt petiga med att det ska vara deras egna papper, så beställ eller leta upp dem. Ptten för grundskle-, gymnasiech flkhögskleutbildningar finns i lika versiner baserade på vad du saknar eller har presterat. Det finns - Knsten att ta studiemedel tre ptter för grundskla, ch för gymnasie ch flkhögskla gäller 80 veckr m du har treårig gymnasieutbildning ch 120 veckr m du inte har det. På högskla ch annan eftergymnasialutbildning är det 240 veckr för alla. CSN hävdar att det är allt, ingen ska ges dispens för längre studier men återigen; de är snälla ibland, ge inte upp. Pengar att få En termin brukar vara 20 veckr, m du läser heltid kan du FÅ 2376 krnr i månaden ch låna 4540, vilket ger dig det stra belppet på 6916 krnr att leva på i månaden. Om du känner att det är lite lite, till exempel m du är över 25 ch van vid att ha lite mer i utgifter, då finns det möjlighet att LÅNA lite extrapengar, 390 krnr i max 120 veckr. En annan utväg m du är över 25, är att söka tidigt ch vara med i det stra CSN-ltteriet! Du har då möjlighet att få Det högre bidraget sm delas ut till ett fåtal lyckliga. Istället för 2376 får du 5672 krnr i bidrag! Det finns ckså någt sm heter merkstnadslån, m du måste resa med utbildningen, köpa instrument eller liknande. Dessutm ska regeringen ha beslutat innan årsskiftet m ett tilläggsbidrag för alla sm har barn under 18 år, m det går igenm kan du få 480 krnr extra för ett barn, ch 784 för två barn, i månaden. Återbetalning Den första kntakten med CSN brukar gå ganska smärtfritt, det är den andra kntakten sm brukar ge en första förståelse för vad det är för instutitin du har skapat en livslång kntakt med. Behandlingstiderna, de långa köerna ch det krångliga rdbruket skapar inte en särskilt psitiv upplevelse. Gamla ch nya lån CSN utvecklar nya lånesystem med jämna mellanrum, just nu sker återbetalningar för tre versiner. Det äldsta avslutades 1989 ch var väldigt förmånligt, det ersattes med ett nytt sm varade från 1989 till Med detta system betalar du bara tillbaka en summa mtsvarande fyra prcent av din inkmst varje år. Är det inte avbetalt tills du blir pensinär skrivs det av. Det senaste kallas annuitetslån, mer likt ett banklån men knstigare. Annuitetslånet Med det nya studiemedelssystemet är återbetalningen inte längre grundad på inkmst. Alla pengar du lånat ska tillbaka till CSN med ränta avsett hur mycket pengar du tjänar. Ditt årsbelpp beräknas utifrån strleken på din skuld, den rådande räntan ch antalet betalningsår. Det är tänkt att du ska hinna betala av lånet på max 25 år, eller innan du fyllt 60. Vid mindre skulder har du ännu krtare tid på dig. Du får betala lite mindre i början ch mer på slutet eftersm CSN räknar med att din lön ska höjas under åren. På CSNs hemsida kan du göra en simulering för att se hur mycket du får betala per år. Genm att fylla i när du är född, hur mycket du vill låna ch under hur lång tid du ska plugga så görs en preliminär beräkning av ditt årsbelpp. Observera att siffrrna du får är väldigt säkra! Förändring av räntan ch basbelppen kan ändra siffrrna rätt mycket. Trygghetsregeln Det finns möjlighet att få årsbelppet nedsatt enligt vad sm kallas Trygghetsregeln. Den innebär att m du tjänar väldigt lite pengar, enligt din deklaratin, kan du få årsbelppet nedsatt till fem prcent av din årsinkmst. Det här kan du göra i flera år men då ökar samtidigt skulden för de år du har kvar att betala! Återbetalningen kan delas upp på år, kvartal eller månad men avsett vad du väljer så kmmer räkningarna bara en gång per år. Du måste alltså själv hålla reda på när de ska betalas. Om du missar att betala en räkning så kstar första påminnelsen 150 kr ch andra påminnelsen går direkt till krnfgden. Det kan alltså vara smart att betala hela summan en gång per år men m du, sm de flesta andra, inte har råd med det så skriv in alla betalningar på en gång hs din internetbank (m du har en sådan) eller använd en almanacka. Har du lån i både det gamla ch nya systemet kmmer CSN att förslå att du slår ihp lånen ch betalar hela lånesumman enligt nya systemet. Med tanke på hur mycket det nya systemet suger så GÖR DET INTE! Den enda fördelen är att du får EN räkning i stället för två. H Lix ch Merete Två åsikter m det nya lånesystemet Lix m fördelar med att låna Den fina tanken med studiemedelssystemet är att alla avsett eknmisk situatin eller vilken samhällsgrupp du tillhör ska kunna utbilda sig ch genm flit ch strävan kunna trygga sin ch sin avkmmas framtid. Nu fungerar det inte riktigt så. Det är frtfarande medel- ch överklassen sm väljer att utbilda sig. Sm det ser ut nu finns ingen bergsäker väg att välja, även m du utbildar dig till civileknm garanterar det inget arbete. Det är därför alltid riskabelt att sätta sig i skuld. Men fördelen med att låna pengar påminner ändå frtfarande m det sm var tanken. Du kan välja att studera utan att vara berende av eknmisk hjälp från rika släktingar eller vänner. Du kan låna pengar utan att behöva uppge någn säkerhet sm en lägenhet eller ett fast jbb sm det behövs vid alla andra lån. Du måste bara vara någrlunda övertygad m att du kmmer att få någn slags inkmst i framtiden. Om du dessutm kmmer från eknmiskt fördelaktiga förhållanden med välbärgade föräldrar sm gillar dig ch kmmer att rädda dig från alla eventuella knipr så kan du låna pengar för att leva ett lyxigt, kravlöst studentliv under några år ch ra dig för följderna sedan. Du lever bara en gång det är mycket möjligt att det är värt det. Merete m nackdelarna Jag föredrar att inte låna pengar genm det nya systemet för att det innebär en begränsning av min frihet. CSN förutsätter att alla sm studerar är rdentliga människr, med rdnade eknmier ch sm vet vad de vill bli. En annan str nackdel är att alla sm har svårt för att plugga eller mtivera sig ch därför inte lyckas uppfylla kraven ch/eller hppar av, kmmer att tvingas betala stra summr med hjälp av en kass slavlön. Det nya systemet hjälper alltså inte till med att utjämna klassklyftr i vårt samhälle, varken genm att få fler att plugga eller genm deras sätt att sabba flks eknmier efter studierna. CSN ch staten förväntar sig bra ch rdnade medbrgare, de ställer krav på dig ch förväntar sig saker. Att du vet vad du ska bli, ch förhppningsvis att du har hela din framtid utstakad framför dig. Att du är peppad på att jbba ch tjäna pengar. Det blir inget flummeri ch slackerliv, resa jrden runt på bestämd tid kan vara ett prblem. Om du inte vill inleda ett långt förhållande med Krnfgden ch slippa stå på kntrakt ch sånt. Det jbbiga med att inte ta lån blir ju att du måste fixa fram pengar själv, jbba ihp dem, spela på casin ch internet eller ärva pengar, du kan ju alltid råna någn ckså. Vet DU hur din framtid ser ut m, låt ss säga, åtta år? H 4 Brand nr Brand nr

4 Anarkist ch lärare en möjlig kmbinatin? När makt i hög grad utövas genm skapande av lydnad ch samtycke Jag har lagt märke till att uppseendeväckande många anarkister i min bekantskapskrets har valt att bli lärare, inklusive jag själv. Vi är allt från försklelärare till universitetslärare. Vi jbbar med små barn, med ungdmar ch med vuxna. Jag kan tycka att detta yrkesval är ganska märkligt för en anarkist. Ska jag vara riktigt självkritisk så skulle jag kunna betrakta detta yrke på liknande sätt sm plisyrket: en nyckelrll i samhället för lydnad, disciplinering, bestraffning, förtryck ch upprätthållande av lika maktstrukturer. Att välja att bli lärare för att förändra samhället skulle kunna, m jag hårddrar det, vara jämförbart med att välja att bli plis för att förändra samhället. Ganska crazy. Men jag antar att anarkister sm valt läraryrket tänker annrlunda kring detta, att det på någt sätt finns ett frihetligt syfte med vårt arbete. Men varför har så många anarkister valt att gå in i sklsystemet ch vad kan jag sm lärare göra för att mtverka förtryck ch dminans? Hur kan jag främja jämlikhet i lärandet? Är det överhuvudtaget möjligt att verka inm sklsystemet utan att bli en del av de förtryckande strukturer sm i hög utsträckning utgör grund för verksamheten i sklan? Dessa frågr grubblar jag mycket över i mitt arbete sm lärare ch jag har ställts inför många situatiner där jag har känt att jag har gett mig in i ett system sm känns väldigt svårt att rubba. Jag har även hamnat i undervisningssituatiner där jag har blivit delaktig i eller inte lyckats stppa återskapandet av rasism, sexism, hmfbi, klass-, ålders- ch handikappförtryck. Exakt det sm jag på alla sätt vill mtverka! Mtarbetar självständighet När jag pratar med flk m deras erfarenheter från sklan får jag höra många förfärliga histrier m lärares kränkningar sm satt spår för livet. Dessa negativa upplevelser av sklan är vanliga avsett ålder, kön ch natinalitet. Sklan har fått många av ss att känna ss dumma ch värdelösa, fått flk att tr att dm är intelligenta ch abslut inte kan räkna matte, sjunga eller spela brännbll, fått flk att tappa sin nyfikenhet ch förlra sitt intresse för samhället ch mvärlden, eftersm lärande ch kunskap inte är till för dem. Inte minst skapar sklsystemet på många sätt självständighet, anpassning, nrmalitet ch mtverkar kritiskt tänkande. Det finns ckså en annan sida av saken. Inm sklans värld har ckså många mött lärare sm har visat verklig respekt för Klart är att vi lärare sm har varit aktiva inm lika frihetliga rörelser har str nytta av all den flkbildning sm vi har tagit del av i det plitiska arbetet. sina elever, sm har haft ett brinnande intresse för sina ämnen ch för lärandet ch generöst delat med sig av sitt kunnande. Lärare sm har varit samhällskritiskt engagerade ch stått på elevernas sida, även de sm vuxenvärlden i övrigt har gett upp hppet m. Lärare sm har gått emt mycket av förtrycket ch gjrt str skillnad i flks liv, väckt flks intresse för meningsfullt lärande ch kritiskt tänkande. I en tid när makt i hög grad utövas genm skapande av lydnad ch samtycke, genm kntrll över människrs medvetande ch verklighetsuppfattningar kanske det är av avgörande betydelse att ge sig in i sklsystemet ch på detta sätt försöka utgöra en mtkraft? Aktivistbakgrund ger bra redskap Klart är att vi lärare sm har varit aktiva inm lika frihetliga rörelser har str nytta av all den flkbildning sm vi har tagit del av i det plitiska arbetet. Erfarenheter av aktivisters kllektiva, icke-hierarkiska lärande ch självbildning, av kunskapsutjämning ch d it yurself -inställning ger ss väldigt bra redskap för skapandet av mer jämlika lärandemiljöer. Allt det lärande sm pågår på gräsrtsnivå inm våra rörelser är trligt impnerande! Våra rörelsers kunskaper m exempelvis lika maktstrukturer, m förtrycksamverkan ch m kllektivt arbete är en str tillgång i arbetet inm sklan. Men tyvärr är glappet fta väldigt strt mellan en frihetlig maktanalys ch den verklighetsuppfattning jag måste förhålla mig till i sklan. Jag tvingas fta att kmprmissa med helt andra samhällsperspekitv. Nedan tar jag upp ett sätt att föra in makt- ch knfliktperspektiv i sklarbetet. Jämlikhetsträvandet Inm sklvärlden idag pratas det mycket m mångfald ch mångkultur. Det är slående att det i vissa sammanhang frtfarande till str del handlar m att göra invandrare extiska ch pittreska på lika sätt, m att laga knstiga maträtter ch sticka ner en liten natinsflagga i maten. Det handlar m flkdräkter, musik ch dans. Och sånt skulle väl kunna vara kul ibland, men att göra de andra extiska är alltid ett prblem. Det är i själva verket en ytterligare slags explatering ch en förstärkning av jämlikhet snarare än att skapa jämlikhet. När detta blir hela innebörden av mångkultur har man verkligen inte kmmit särskilt långt i jämlikhetssträvandet i sklan. Tvärtm. Begreppet mångkultur används allt mer i dagligt språkbruk för att beteckna fler skillnader mellan människr än etnicitet, till exempel kön ch klass. Jag vill argumentera för att plcka in ett makt- ch knfliktperspektiv i talet m det mångkulturella i sklan. Vi måste synliggöra att mångkultur inte handlar m trivsamma samkväm. Det handlar m makt, m att upplösa kulturell dminans ch marginalisering. Det handlar m att ifrågasätta det sm utgör nrmen. Prblematisera nrmer Det sm kan kallas för lika kulturer är inte någt specifikt, bestämt ch enhetligt. Kulturer är aldrig hmgena, stabila eller rendlade, de är alltid en blandning i mötet mellan lika skillnader, alltid i förändring. Maktaspekten finns alltid med i förståelsen av kulturer. Idealet m mångfald ch mångkulturell undervisning bör innefatta skillnader med avseende på minst fem maktstrukturer i samhället: klass, kön, etnicitet, sexuell läggning ch handikapp. Dessa kan inte förstås ch analyseras endimensinellt sm separata strukturer utan i talet m det mångkulturella måste det ckså finnas en flerdimensinell analys av dessa lika maktstrukturer. Risken är annars att vi förenklar ch generaliserar ch skapar steretyper. Enskilda individer ch grupper är inte endimensinella utan genmkrsas av många lika skillnader sm är berende av varandra. En radikal mångkulturell pedaggik innebär att ständigt granska ch förändra alla situatiner där elever kan marginaliseras ch exkluderas på grund av kön, klass, etnicitet, sexuell lägging ch handikapp. Det innebär ckså att prblematisera ch synliggöra dessa frmer av förtryck i undervisningen, framför allt genm att ifrågasätta det nrmala. Hetersexualitet får inte tas för givet ch ses sm självklart i undervisningen. Svenskheten sm nrm måste ifrågasättas. Många lika verkligheter måste synliggöras ch respekteras. Lkaler, undervisningsmaterial ch metder måste göras tillgängliga ch anpassas även till människr med lika funktinshinder. Detta kan vara självklara idelgiska utgångspunkter för ss inm den frihetliga rörelsen (fast vi har frtfarande mycket att rätta till även inm våra miljöer!), men inm sklsystemet, i försklan, i grundsklan, i gymnasiet, i lika vuxenutbildningar ch inm universitetet är detta perspektiv på mångkulturell undervisning allt annat än självklart. Alla frihetliga sm har med sklan att göra, avsett m du jbbar eller pluggar, kan göra en str insats genm att föra in dessa perspektiv i den sklmiljö där du själv befinner sig. H För drygt hundra år sedan beviljade Stckhlms läns landsting anslag till bekämpandet av lösdriveriet. Detta anslag gick ut på att den fjärdingsman eller af fattigvårdsstyrelse antagen tillsyningsman i ck för uppsikt öfver bettlare ch lösdrifvare, sm griper en lösdrifvare ch inställer hnm till förhör inför rtens krnfgde eller länsman, erhåller, m den infångade befinnes kunna för lösdrifveri varnas eller häktas, för detta sitt välförhållande ch nit m det allmänna bästa en belöning af 10 kr. Om dessa mer än cyniska Judas-skttpänningar skrev Semper idem en artikel i Brand nummer Artikelförfattaren skriver m faran att skyldig drabbas av fjärdingsch tillsyningsmännens jakt efter en extra inkmst. Myndigheternas vilja att upprätthålla sitt gda anseende kan ckså leda till att skyldiga drabbas. Att anklaga någn skyldig för lösdriveri skulle innebära en rättskränkning ch för att ej sådan blunder skla kmma i dagen ( )hällre må den fredlige arbetssökandes antecedentia ch nuvarande belägenhet mfrmas till en lämplig bakgrund för en lösdrifvarvarning. Semper idem frtsätter denna frm för lösdrifveriets bekämpande bör ej få frtfara. Den kränker den mänskliga slidaritetens ch samhällsanständighetens enklaste fdringar, den tubbar de lägre samhällsrganen att för snöd vinnings skull scialt krssa mindre välklädda persner, hvars yttre förhållanden synes dem vara sådana att de ej skla kunna värna m sin rätt, den driver till maktmissbruk ch trakasserier ch kmmer vederbörande att ej beakta den i lagen fastställda skylldigheten att bereda lösdrifvare utväg till arbete. Nu, hundra år senare, har brgarna kmmit överens m en plitik sm ännu en gång slår hårt emt de sm inte arbetar. Tanken är att sysselsättningen ska höjas genm att bland annat sänka a-kassan ch försämra sjukförsäkringen. Synen på dem sm inte arbetar blir tydlig att de är lata snyltare sm inte gör rätt för sig. Återigen finns faran att skyldiga drabbas denna gång av plitikernas jakt efter en extra inkmst. Istället för att få fler att arbeta kan knsekvensen snarare bli så att den driver ut människr på gatan igen. H 6 Brand nr Brand nr

5 Rakel ch jag bestämde träff i början av augusti, vi skulle träffas bara vi två ch prata m hur det var att vara snart åtta år ch gå i sklan. Det var mycket viktigt för henne att det bara var vi inblandade, att hn var str ng att bestämma egna möten ch ta ansvar för ett avtal. Vi träffas hemma hs Rakel, hn har sett till att de mindre barnen inte kmmer att störa ss, ch hn visar mig runt i sitt fina rum. Hn är speciellt nöjd med sin vagn med hästar, sm jag gissar är till barbiedckr, men det allra bästa är den livs levande kattungen! Vi sätter ss ner ch går igenm detaljerna, bland annat lvar jag att läsa upp allt jag skrivit ner när vi är klara, så att det inte blir några missförstånd. Du ska börja tvåan nu eller hur? -Ja, fast det blir samma klass, eller nästan. Det blir åtta nya nllr, trr jag i alla fall, ch så är ettrna åtta stycken ch vi tvår är åtta stycken. Då är vi vänta lite Ja, 24 stycken i klassen trr jag, säger Rakel efter lite klurig huvudräkning. Hur kmmer det att kännas då, att vara äldst? Och hur var det att vara yngst? -Det ska bli rligt att vara äldst, men det var rligt att vara nlla ckså. Jag hade två faddrar, en från ettan ch en tvåa. Vi var bra kmpisar, det är tråkigt att de ska gå i en annan byggnad nu. Blir det str skillnad mellan nllan ch tvåan trr du? -Ja, vi var mycket lediga i nllan, då kunde vi leka eller jbba med uppgifter m vi ville. I tvåan blir det ng inga lediga stunder, men det gör inte så mycket, jag jbbade ändå mycket i nllan. Vad är rligast i sklan, ch tråkigast? -Matte! Det är mitt bästa ämne. Hm, vad sm är tråkigt inget, eller j; när det ringer in ch rasten är slut. Det är ganska fta sm vi kmmer ut sent vi är lite långsamma med att klä på ss. Men att gå i skla då, vad är bra med sklan? -Att lära sig läsa, räkna ch matte ckså. Fast det kan jag ju nu. Så nu sysslar vi mest med höga tal ch så. Inget är dåligt, allt är rligt. Ibland så blir det ju stökigt på bänken men det är ju faktiskt ganska rligt att städa. Läxr då? -Det går bra, ganska mycket läxr. Måste dina föräldrar påminna dig att göra dem? -Nej det sköter jag själv, kmmer ftast ihåg dem. Hur umgås ni i klassen då, leker ni allihp? -Vi leker alla tjejer i tvåan, plus några av de sm blir ettr nu. Vi träffas utanför sklan ckså, kanske två eller fyra stycken, vi hittar på mycket. Killarna då, är inte de med? -Nej, de är snälla ch så, men vi är så många tjejer redan att de, ja det blir för många då, vi behöver inga killar. Dessutm leker de andra lekar. Vad har det bästa med smmarlvet varit då? -Att åka till Gtland. Det fanns ett ställe där med 100 srters glass! Eller kanske till ch med tusen De gdaste srterna var plkagris ch mintglass med chklad. Jag åt tre glassar där! H K Pedagger ch flkbildning Värt att ntera kan vara att många av våra kämpande, revlutinära kvinnr har ägnat sig åt just pedaggik. Anledningen till det kan ju ha många rsaker, men sm på många andra ställen i histrien kan det ju handla m att de hamnat i skuggan av större mäns plitiska arbete. Självklart finns det båda många kvinnr ch män sm ägnat sig åt att utveckala lika pedaggiker ch fört debatter runt utbildning, men vi väljer här att presentera endast ett fåtal, alla kvinnr sm varit eknmiskt självständiga under sin levnad. Mary Wllstnecraft, , England. Kvinnan bakm Frankenstein levde under 1700-talet, en tid sm precis började se barn sm just barn ch inte bara vuxna miniatyrer. Uppvuxen i en brgerlig miljö var hn ändå en radikal samhällskritiker, kvinnkämpe ch litterär persn. Hn sa att samundervisning för båda könen var det enda ett jämlikt samhälle brde vara intresserat av. Clara Zetkin, , Tyskland. Hn började jbba sm guvernant i en tid då läraryrket var stängt för kvinnr, men fick inte behålla jbben några längre tider eftersm hn uttryckte sina plitiska åsikter för öppet. Jbbade revlutinärt hela livet ch var redaktör för en kvinntidskrift. Clara hade en övergripande syn på uppfstran, utbildning ch lärande ch tyckte att samhället bär ansvaret för barns uppfstran, någt sm i realiteten skulle frigöra kvinnan mer från hemmet ch ge henne chans till egen eknmisk försörjning. Hn trdde på människrs bildningsförmåga ch såg utbildning sm ett vapen i klasskampen. Nadezjda Krupskaja, , Ryssland. Barn skulle få vara barn ch lära sig genm lekar, utflykter, föreläsningar ch berättelser istället för att sitta stilla i en sklbänk ch lära sig genm en bk. I en tid när bara överklassens barn gick i skla, ville hn bryta ner sklan ch bygga upp den igen för att göra den demkratisk ch tillgänglig för alla samhällsklasser. Nadezjda arbetade mycket med studiecirklar för att hjälpa arbetare på fabriker i St Petersburg att lära sig läsa, samt jbbade med fkus på flkbildning. Pride Vad är flkbildning?/ Utbildningshistria I Sverige på 1860-talet skapades flksklan. Det var efter ett beslut 1842 sm flksklestadgan antgs m att staten hade det yttersta ansvaret för alla medbrgares uppfstran ch undervisning. Litet eknmiskt stöd ch svåra förhållanden med kalla klassrum, klasser på upp till hundra persner ch knappt någt material gjrde att sklan länge knappt fungerade. Det rådde ckså delade meningar m vad sklan brde lära ut. Landsbygdens prletarisering sågs sm ett ht mt de styrande ch sklan sågs sm ett instrument för maktägarna att skapa en scial kntrll, därför tyckte de knservativa att bara kristendmskunskap låg under statens ansvar att lära ut. En bred allmänutbildad massa sågs sm ett ht mt samhällets lugn ch stabilitet. De rikare ville såklart inte sätta sina barn i den nya flksklan, ch frtsatte sända dem till privatsklr, vilket gjrde att pressen på att förbättra flksklrna var liten. Efter mitten på 1800-talet började lika flkrörelser växa fram, flkrörelser sm ckså drev frågan m flkbildning ch startade flkhögsklrna, någt nästan unikt för de nrdiska länderna. Flkhögsklrna var idelgiskt mtiverade ch bars upp av demkratiska värderingar (flk-skla) ch en antibyråkratisk attityd med inrikting på allmänt medbrgerlig bildning. Under hela 1900-talet präglades sklplitiken av att jämka samman sklsystemet. Privata ch halvprivata sklr förstatligades ch kmmunaliserades för att skapa en allmän medbrgarskla för alla. Under 1940-talet km även pedaggiken med i fkus. Under 2000-talet har frisklrna återigen ökat i antal, någt sm både lett till att friare pedaggiker än den sm praktiseras av statliga sklr vunnit plats, men ckså öppnat upp för kmmersiella företag att starta sklr, någt sm visat sig negativt till exempel för barn med speciella behv ch återigen riskerar uppdelandet i en ny flkskla (fattigskla) kntra privatskla (brgarskla).h Warszawa En demnstratin för hmsexuellas rättigheter i Warszawa stötte för andra året i rad på mtstånd. Brgmästaren, Lech Kaczynski, blev förra året tårtad för beslutet att förbjuda demn. I år var hans argument att det inte vre rätt att ha demnstratiner sm stöd för en viss sexuell läggning. Vicebrgmästaren kallade de hmsexuella för gräs på tv ch sa även att ingen skulle beröva dem några rättigheter m de bara stannade hemma ch höll tyst. Samtidigt sm pridedemnstratinen förbjöds, tilläts flera mindre mtdemnstratiner, rdnade av Mldziez Wszechplska - en ungdmsgrupp till ett högerextremt, katlskt parti. Pridedemnstratinen bestämde sig för att gå trts förbudet ch över 2000 persner deltg, någt sm psitivt överraskade rganisatörerna. Genmslaget i media blev litet, fkus låg på faran i att den plska familjen nu var htad.h Bukarest Slutligen fick Pridedemn i Bukarest tillstånd. Runt 400 persner deltg, lika många deltg i en mtdemnstratin. Flera nazister blev gripna för att ha attackerat demnstratinen. Arrangörerna ser det sm lyckat, trts attackerna, för fler persner deltg än för några år sedan när det var Pride i Serbien, ett Pride sm fick avbrytas på grund av alla attacker mt den.h Riga Pride i Lettland blev först förbjudet, men efter ett överklagande i dmstl fick de tillstånd. Runt persner deltg i paraden sm mgärdades av mtdemnstranter, trts (eller på grund av) att flera deltagare var aktiva kristna ch paraden skulle gå till kyrkan.h Olga 8 Brand nr Brand nr

6 Tillgång ch efterfrågan på varr Objektifieringen av kvinnr ger män mer handlingsutrymme Det senaste halvåret har uttryck sm sexualiseringen av det ffentliga rummet ch bjektifieringen av kvinnr cirkulerat i den ffentliga debatten ch i samhället i strt, till exempel genm Feministiskt Initiativ ch regeringens Flicka-kampanj. Men de tappar brt den eknmiska grunden. De banar vägen för en diskussin m de dumma - media, reklammakare, sexistsvin et c. Frågan m varför eller vem sm tjänar på det faller helt brt. Bytesvärde ch bruksvärde Det är nödvändigt att diskutera sexualiseringen av det ffentliga rummet, men varje sådan diskussin måste vara förankrad i ett sammanhang. När vi ifrågasätter ch prblematiserar måste vi se brtm den dagsaktuella frågan så att vi kan hitta kampmetder sm pekar framåt ch inte bara till förbud. Vi vill fkusera på att sexualiseringen är en del av den patriarkala kapitalismen ch visa på ett helhetsperspektiv. Den kampen sm förs av många feminister har en eknmisk bas, den handlar inte bara m sexism. Sexismen är en aspekt av flera andra ch den fyller en viktig funktin i bjektifieringen/varufieringen av kvinnr. I alla samhällen sker ett utbyte av varr mellan människr. Det vill säga att varan kan vara en stl, mat eller att hjälpa någn med en trasslig relatin. Varje vara har både ett bytesvärde ch ett bruksvärde. Bruksvärdet är din egen nytta av varan medan bytesvärdet bestäms av marknaden. Det sm har ett bruksvärde för dig kan alltså ha ett bytesvärde för någn annan. Varan arbetskraft byts till exempel mt pengar sm i sin tur byts mt andra varr. I dagens eknmiska system är det här bytet jämnt. Prblemet blir att även persnliga relatiner fördunklas genm att samhället slutar se människan sm tillverkat varan, den sciala relatinen, ch i stället ser till vad varan persnen bär på är värd. Bytet blir därför av allt större betydelse. För att kunna göra ett bra byte krävs det att du har ett högre värde än den du byter med. Ett parförhållande är på så sätt ckså en bytesrelatin där mannen har ett högre värde. Mannen kan därför göra byten han tjänar på, han kan byta sin status sm man mt att kunna slappa framför TVn istället för att laga mat. Även sådant sm sexualiseringen av det ffentliga rummet är någt sm den enskilde mannen drar nytta av eftersm kvinnan sm vara i samhället gör att bytet i hemmet blir än mer jämlikt. Utanför hemmet kan han dra nytta av sexualiseringen genm att inte se kvinnr sm subjekt sm måste tas på allvar. Han kan därför lättare tillskansa sig ett drägligare liv på kvinnrs bekstnad. Osynliggörande av rsakerna När sexualiseringen av rummet diskuteras i ett lösryckt sammanhang skadliggörs därför den feministiska kampen. Begreppen används utan förklaring av rsak ch knsekvens, den eknmiska verkligheten. Prblemet lämnas förklarat ch framstår sm en kamp m idéer. Förstås inte grunden kan det vara svårt att förstå varför det frtsätter att återskapas, men verkligheten är att det alltid finns någn sm tjänar på varufieringen av kvinnkrppen. Att lyfta ut denna aspekt ur sitt sammanhang kan leda till en falsk uppdelning mellan psyklgisk/idelgisk sexualisering å ena sidan ch den eknmiska verkligheten å andra. Då blir det eknmiska någt mystiskt ch greppbart istället för vad det egentligen är, sciala relatiner. Vägra kallas hra -kampanjen är ett exempel på hur en feministisk kamp tappar brt grundrsaken ch börjar fkusera på ett symptm. Ordet hra ska symblisera allt sm är dåligt ch genm att förbjuda rdet så ska prblemet ckså försvinna. Ingen frågar varför, eller diskuterar prstitutinen sm någnting verkligt sm påverkar alla kvinnr. Hs alla kvinnr finns en möjlighet att prstituera sig. Kvinnr blir varr, vars krppar får ett värde i sig ch kan bytas mt någnting annat. Män sm kallar kvinnr hra gör kvinnan till en vara. Det speglar en verklighet där kvinnrs krppar köps ch säljs. Prstitutinen ch hran är den yttersta frmen av varufieringen. Hran är bärare av en krpp sm någn annan bestämmer värdet på. I samma sekund sm en kvinna byter sin krpp mt pengar, blir krppen en vara sm någn annan får nytta av. Hennes egen kntrll över krppen ch möjlighet att använda den försvinner. Detta byte gäller även på andra sätt ch på andra platser än bara brdellen. Vad vi aldrig får glömma är att kvinnan själv inte bestämmer värdet på sin krpp - det avgörs på en marknad. Det jämlika bytet av värden är centralt ch avgörande för kapitalismen. Statens relatin till feminism Den aktiva feministiska kampen har tvingat fram en diskussin, de etablerade partierna måste därför ta hänsyn till ch förhålla sig till feminismen. Att Marita Ulvskg startade Feministas är ett exempel på hur makten svarar mt ett reellt ht. I dag är det få sm inte skulle skriva under på att de vill leva i ett jämställt samhälle, det är en effekt av den kvinnkamp sm har skett ch sm ständigt är närvarande. Lika lätt sm det är att hålla med m jämställdhet är det att skadliggöra den. Statsmakten kan inte längre prata m klasskamp utan att det skrrar falskt, men makten har ett behv av att verka ha en gräsrtsrörelse sm kan ge plitiken ett innehåll. Nu har turen kmmit till feminismen. Men det är inte vilken feminism sm helst, naturligtvis. Det är de feministiska termerna sm inte leder till någn förändring ch sm inte kräver någt i aktinsväg. De feminister sm vill mer än kvtering i styrelser förskjuts ch knuffas undan. Kvar blir den systembevarande feminismen. De framsteg sm gjrts på grund av feministisk kamp är psitiva samtidigt sm vi hela tiden ser att feminismen riskerar att sugas upp ch skadliggöras m vi inte utvecklar den. Vi anser att den feministiska kampen är en nödvändig del av kampen mt kapitalet, för att inte göra feminismen farlig måste vi länka ihp kamperna med varandra. Ett sätt att göra det på är att se bjektifieringen/varufieringen ur ett helhetsperspektiv ch hur det synliga ch synliga mtståndet ständigt är närvarande när vi på lika sätt mtsätter ss ch undviker bytesakten, genm att vi sjukskriver ss, vägrar tvåsamheten, hemarbetet, snr eller plankar ch så vidare. Vi är alla det aktiva subjektet. Vi skapar inte bara värde - vi skapar utvecklingen. Kvinnplitiskt frum är en kvinnseparatistisk öppen studiegrupp med utåtriktad praktisk verksamhet Emma sa Om utbildningssystemet Under smmaren har jag läst ur Emma Gldmans självbigrafiska böcker Living my life. När jag fick veta att temat för detta nummer av Brand var utbildning så började jag leta upp vad Emma Gldman sa m utbildning. Jag tänkte dela med mig av utdrag ch citat kring hennes åsikter m utbildningssystemet från Living my life ch andra böcker m Emma Gldman. Själv var Emma sm barn ingen exemplarisk elev. Bland annat brukade hn placera knappnålar i sin religinslärares stldyna ch lägga sniglar i hans rckfickr. Hn gjrde det för att hämnas för att han slg eleverna på fingrarna med en linjal. Gegrafiläraren brukade tafsa på tjejerna i klassen ch htade dem med avstängning m de berättade, när Emma blev utsatt berättade hn för en dktr m vad sm hänt. Efter en vecka var gegrafiläraren brta. De sa att han rest brt. Hennes religinslärare vägrade ge henne gdkänt i betyget gd character ch därför fick hn inte läsa på gymnasiet sm hn helst ville. Inför hela klassen sa läraren att hn var ett hemskt barn sm skulle bli en dålig kvinna ch ett ht för samhället sm vuxen. (ur Living my life). Vad jag förstår så hade Emma själv lärt sig mest av människr hn stött på utanför sklsystemet. Det kanske till viss del förklarar hennes negativa inställning; Flksklan är en barack där människans tanke drillas ch manipuleras till underkastelse under sciala ch mraliska spöken, så att den skall passa in i vårt system sm seminarier, flygbladsutdelningar, feministiska undersökningar ch studiecirklar. Vill du aktivera dig eller bara kmma i kntakt med ss, maila ss eller klla vår blg. H Kvinnplitiskt Frum cm/ av explatering ch förtryck. Den så kalllade utbildningen är inget annat än systematisk indktrinering till underdånighet sm förvandlar livet till en förnedrande jakt på yttre ting, egendm, scial prestige ch makt. Hn sa ckså att Människans intellekt har alltid förvanskats av vanr ch traditiner ch av en falsk ch perverterad utbildning i de maktägandes intresse. Med andra rd: av staten ch de härskande klasserna. /.../ Ingen regering kan existera utan flkets samtycke. Knstitutinalism ch demkrati är de mderna frmerna för det påstådda samtycket; ett samtycke den så kallade undervisningen har inympat ch indktrinerat, inte bara i sklan utan i hemmet, i kyrkan ch på alla livets mråden. Detta samtycke är grundat på trn på auktriteters nödvändighet. Ur Den dansande agitatrn Efter revlutinen i Ryssland reste Emma dit i två år. Hn blev besviken över det hn såg ch upplevde. En ny explaterande makt hade ersatt den gamla ch hn skrev såhär: Staten det vill säga alla stater, söker alltid att skaffa sig mnpl på undervisningen för att genm denna nå sina egna avsikter./ / Jag vet en prfessr i scilgi ch litteratur, en utmärkt lärare ch revlutinär, sm avskedades från Mskvas universitet endast därför att han uppmuntrade sina elever till mera kritiska studier. Han var bara ett exempel bland många, då icke kmmunistiska intellektuella, sm av ena eller andra rsaken systematiskt förföljdes ch till slut fördrevs från de blsjevistiska institutinerna. De kmmunistiska cellerna i varje sklklass skapade en atmsfär av misstr ch spinage i vilken undervisningsarbetet fullständigt förkvävdes. /.../ All undervisning är värdelös m den inte ger eleverna tillfälle till att göra jämförelser ch att kritiskt granska uppgifterna. Ur Mina två år i Ryssland. Även m vi lever i en annan tid är Emmas rd i denna sista mening minst lika aktuella. H Jsefine Emma Gldman ( ) var aktiv anarkist från Ryssland sm under många år befann sig i USA ch agiterade bland annat för arbetarnas rättigheter ch rätten till preventivmedel. 10 Brand nr Brand nr

7 Lugn - till vilket pris? Det här är en redgörelse för våra upplevelser av ch tankar kring Peppbrigadens förstamajfest. Vi hppas att den kmmer att uppfattas sm den knstruktiva kritik den är menad sm. Det finns många viktiga frågeställningar att ta itu med i förberedandet av framtida aktiner sm syftar till att skapa ett verkligt ffentligt utrymme. Ett ffentligt utrymme är inte bara en plats där alla får vara, lika utestängningsmekanismer finns även på gatu/parkfester, lika mycket sm på t-centralen. Vår ambitin måste alltså vara att skapa en ny srts gemensamhet, ett utrymme sm bygger på aktivt deltagande ch skapande av de sm deltar. Under tidigare års gatufester har vi sett att deltagarna efter en viss tid börjat röra sig utanför mrådet för själva festens början. Detta har varit en följd av många faktrer, lika mycket flks spntana infall sm plisens agerande, men i år fanns det en tydlig riktning sm pekades ut av ch förklarades av festledningen. Det är inte i sig fel att ha en tydlig ledning för en viss händelse, men ska gruppen leda så ska de vara på väg någnstans ch m gruppen minskar möjligheterna för aktivt deltagande av alla ch envar så bör de ha en tydlig anledning till varför de gör det. Den här festen var annrlunda från tidigare gatufester. Det var ckså meningen. Att skapa en fest Tnvikten låg på själva festen, mycket tid ch kraft las ner på att mbilisera en mängd kända ch kända artister till festen. De spred klistermärken sm talade m vilka sm skulle framträda, men inte varför de rdnade en gatufest eller varför den ägde rum just den Förstamaj. Annrlunda var synen på de människr sm km på festen. De förväntades vara knsumenter av det prgram sm förberetts ch inte sm tidigare år aktiva deltagare. Peppbrigaden ville visa att anarkister kan genmföra en lugn fest. Och det gick ju vägen. Och det km mycket flk. Mellan fem- ch titusen besökare talas det m. Peppbrigaden tycks resnera i termer av att m de rdnar en fest till vilken så många människr kmmer så neutraliserar det all kritik sm kmmer från människr sm så att säga INTE rdnade en fest med så många besökare den dagen. Detta är ett synliggörande såväl av det arbete sm lagts ned av kamrater på tidigare års fester, sm i sig utgjrt ett underlag för det sätt på vilket festerna har växt år för år. Men ännu viktigare, det synliggör att festerna existerar i en histria ch i ett plitiskt sammanhang. De människr sm besöker en fest har förväntningar ch önskningar sm baserar sig delvis på de fester de tidigare deltagit i eller hört talas m, dels den infrmatin sm vi lyckats sprida m årets fest, samt deras helt egen idé m vad festen ska handla m. Om temat för tidigare års fester varit lika typer av sciala knflikter så var årets tema scial fred. En villkrslös fred därtill, plisen fick vandra fritt genm festen sm hölls i ett avskilt mråde där ingen av de sm har ett intresse i att lugnet bevaras någnsin behövde ra sig för att en krssad ruta skulle avslöja de sprickr sm finns i samförståndet mellan de intressen sm existerar i en stad. På Peppbrigadens klistermärken std det gatu- ch parkfest, men i år förkunnade knferencieren från scenen att ni får sluta puttas, annars måste plisen kmma in ch göra sitt jbb. Fkus har skiftat. De gav inget utrymme till sciala knflikter. Själva påståendet att plisens agerande är en naturlig ch tvungen följd av hörsamhet legitimerar vilken plisinsats sm helst, det är så kvällstidningarna resnerar, men vi har alltid försökt ha en analys av de maktförhållanden sm döljs bakm plisens repressin. Nu var denna analys helt brta, Om någn knuffas, då måste plisen göra sitt jbb. Plisen har bytt kncept Massiv närvar av mingelpliser med hjälmarna hängande vid höften, civilpliser, piketpliser, ridande pliser ch hundpatruller gatrna några kvarter brt såg ut sm förläggningar. Därtill var alla Jackrna på stan samlade i parken. Allt sm allt var mellan fyra- ch sexhundra pliser i tjänst den kvällen. Syftet var att kväsa varje tillstymmelse till upprr. Hur ska vi bemöta det? Hade det varit vattenfestivalen så hade vi upprörts över den ttala kntrllen, ska vi bara acceptera den på våra egna aktiner? Är det vår uppgift att prpagera för lugn? Varför då? Är tidigare års barnch ungdmskravaller prblemet? Rör det sig i så fall m ett prblem vi har frmulerat eller en frmulering vi övertagit från media? Vi får känslan av att peppbrigaden vill träda i dialg med någn, ch denna någn har bestämda ideér m hur en gatufest går till ch hur anarkister beter sig. Dessa ideér ska vederläggas ch sen ska någn typ av förtrende uppstå. Men m denna någn är rdningsmakten, brgerlig media eller krt ch gtt brgarklassen; vari ligger då vårt intresse i att föra en dialg? Ska vi bevisa att ckså vi kan vara delaktiga i ett lugn ch i en scial fred? Vi är väl alla överens att m lugnet innebär att jämlikheten består ch explatering frtsätter, då är det ett misslyckande från vår sida. Därmed inte sagt att tidigare års kravaller är ett mål i sig. De är ett uttryck för en reell knflikt sm existerar i vårt samhälle, ch den knflikten kan bara dämpas genm att vi får vad vi vill ha. Det får vi inte genm att vara det duktiga barnet i ett misslyckat äktenskap mellan klasserna. Säkerhet skapar vi alla Den meningen känns sm en lgisk frtsättning på den anarkistiska tanken m Frihet under ansvar. Peppbrigaden lyckades skapa en str parkfest med enrmt många besökare, grym musik, krta plitiska appeller ch gd mat. Var det då en lyckad aktin? Vad var det vi gemensamt skapade? Många människr vittnade m en sexistisk stämning, grabbiga tillrp ch trakasserier av enskilda kvinnr - det här är en miljö många kvinnr undviker. Övervakningen inne i parken var mfattande även det en miljö många undviker. Festen förlöpte inte lugnt för alla Vi rörde ss på ckuperat mråde. Vi såg hur flk drgs ut ibland träden för att visiteras efter drger ch hur andra greps vid utpasseringen för att ha ifrågasatt det brutala mhändertagandet av persner sm redan låg på marken med två pliser sittande på ryggen. Fingrar ch ben böjdes upp för att persnerna uppgavs ha varit våldsamma. Vi agerade medbrgarvittnen ch avvisades då hårdhänt av plisen. Tre kvinnr blev tillsagda att rtera när de hade haft synpunkter på myndighetsutövandet. Vi delar inga intressen med plismakten. De är ett knkret ht mt ss sm Om temat för tidigare års fester varit lika typer av sciala knflikter så var årets tema scial fred. En villkrslös fred därtill. individer ch sm kllektiv. Det är inte de vi vänder ss till för att hålla säkerheten på våra aktiner. Peppbrigaden har bland annat Frihet under ansvar sm parll. Blir det en till fest brde Säkerhet skapar vi alla vara en ledstjärna för den. Säkerheten måste mfatta mer än bara ljudbilen. Tidigare år har banderller utgjrt de yttre gränserna för gatufesterna. Festen i parken kunde inte avgränsas på samma sätt, vilket fick till följd att det vimlade av pliser. Vid utpasseringskntrllen hade det behövts rörliga slidaritesgrupper sm kunnat agera medbrgarvittnen, dkumentera övergrepp, upplysa flk m deras rättigheter ch ta de mhändertagnas namn ch persnnummer. Slidaritetsarbete är ett ansvar arrangörer har gentemt alla sm kmmer på en gatufest. Det är ingen nyhet att många människr har gripits ch misshandlats av plis i samband med gatufester. Att inte ha en beredskap för det är vårdslöst. Då behöver vi inte heller hålla på principen att inte söka plistillstånd. Till sist vill vi bara pängtera att vi liksm alla andra tycker m en schysst fest, men vår kritik bygger på vetskapen att vi genm långt ch hårt arbete byggt upp en mbilisering till gatufester dit vi kan dra tusentals människr. Det, liksm festerna är någt vi skapar tillsammans; därför är invändningen gör det bättre själv ett missförstånd. Vi gör allting tillsammans ch det är med den förståelsen vi vill att den här kritiken mttages. Så de frågr vi till sista måste ställa ss själva är vad sm uppnåddes i år, vi vill alla ha någt mer än bara en bra spelning eller gd mat. Vi vill ha allt. Än så länge finns det ingen anledning att självmant nöja ss med mindre. Med förhppningar m en riktig fest, sm aldrig tar slut.h Anarkister & Autnma Brand har kntaktat Peppbrigaden sm gärna vill frtsätta diskussinen. Tyvärr hann de inte svara i detta nummer.. 12 Brand nr Brand nr

8 Att finna stigen Natursklan en slags antihierarkisk idé Natursklr startades lite här ch var under 70- ch 80-talets våg av miljömedvetande. Det var eldsjälar, grönavågare, före detta fältbilger, löst vänsterflk ch entusiastiska bilger sm ville skapa en alternativ undervisning med den egna upplevelsen i fkus. Natursklrna är inga privatsklr utan servar för det mesta den kmmunala sklan. Idén tgs från USA där guider från natinalparker hade börjat samarbeta med sklväsendet. För att eleverna skulle få djupare förståelse för hur naturen fungerar besökte de natinalparker. Genm att bland annat vandra med guider startades en dialg kring de eklgiska sammanhangen mellan elever ch guider. Det sm skiljer en dag med natursklan från en vanlig dag i klassrummet är framförallt att du inte blir bedömd sm elev. De vuxna sm är med under dagen är inte bedömare utan persner sm finns till hands m du undrar någt. Sedan är du utmhus ch inte innanför fyra väggar. Att byta miljö kan bryta negativa mönster. De invanda rllerna sm elev i klassrummet kan förändras. Huvudtanken är att du ska få en psitiv upplevelse i naturen. Att vara vid en damm ch leta smådjur i vattnet med hjälp av en håv kan upplevas sm ett äventyr jämfört med att läsa m djuren i en bk. Det är ckså ett avdramatiserat sätt att röra på sig. Att vara tjej med slöja är inget hinder, det går ändå bra att såga ner träd tillsammans med tre andra. Att skgsarbeta tillsammans i små grupper under en dag skapar samhörighet ch självkänsla. Idag finns över 70 natursklr i Sverige. Natursklrna ser lite lika ut men gemensamt är att vi är utmhus ch att barnens/ungdmarnas egna upplevelser ch erfarenheter är det viktiga. Fkus ligger på Att egna erfarenheter skapar en viktig grund för inlärningen. Att själva undersöka med alla sinnen ger en samhörighetskänsla med naturen. Sedan väcks frågr av sig självt ch då finns kunskaper ch svar hs de sm jbbar på Natursklrna. Insikten att människan är starkt berende av ch delaktig i naturens kretslpp ligger till grund för att senare kunna agera ansvarsfullt. Är du intresserad av att starta en egen naturskla kan du kntakta någn av Sveriges natursklr via Naturskleföreningens hemsida H Jsefine England: The internatinal animal rights gathering...är en årlig träff där djurrättsaktivister från hela världen träffas, umgås ch utbyter idéer ch erfarenheter. I mitten av juli detta året hölls träffen i England ch vi var ett tjugtal svenskar sm åkte dit för att delta. Det hade gått ungefär en vecka efter den första bmbningen i Lndn när det bar av, ch vår flygresa blev kantad av säkerhetsåtgärder ch kntrller i jakt på terrrister av alla de slag. Med vetskapen m att djurrättsaktivister ibland räknas till den kategrin var vi övertygade att någn skulle fastna. Trts det km vi alla fram rörda, utan någn analvisitering. Själva träffen var förlagd till ett djurhem ute på landet ch vi campade alla i en str djurhage. Där fanns grisar stra sm hästar, kr, får ch människr från flera lika länder. Flk var ditresta från Australien, Belgien, Kanada, Tyskland, Hlland, Ryssland, Finland, Schweiz, Italien, Frankrike, Nya Zeeland, Plen, Prtugal Spanien, Sverige, Nrge, USA ch förstås ckså England. Det var mtiverande att bara veta att alla människr kmmit dit av samma skäl, viljan att göra någt åt djurens situatin. Jönköping: Nytändning för svensk djurrätt Hektiskt schema Mrgnen började med antingen yga eller wrkshps i självförsvar, för att lära ss att hantera aggressiva situatiner sm kan uppstå på lika sätt när vi kämpar för djuren. Varje kväll visades en djurrättsfilm i ett av tälten eller så satt vi bara runt lägerelden. På dagarna var det fullspäckat av intressanta wrkshps ch det var möjligt att se ch höra allt det vi hade velat. Bland annat var Tm Reagan där ch höll ett tal med strt underhållningsvärde. Sedan var det wrkshps m hur du arbetar undercver, m datasäkerhet, m bevakning, kartläsning, jaktsabtage, hur du hanterar djur ch massa mer. Vi fick ckså många tillfällen att höra hur djurrättsaktivister kämpar i andra länder, lika taktiker ch vilka framsteg sm gjrts där. Träffen var en inspiratinsrgie, inte bara tack vare alla tips ch idéer den gav, utan ckså för den kraft en str rörelse har. Vi är många, vi är starka ch vi kmmer aldrig sluta kämpa så länge djuren lider! I Jönköping hölls ett läger för gräsrötterna inm den svenska djurrätten. Bakm lägret std fjrtn djurhem ch djurrättsgrupper med förhppningen m att bilda någn frm av nätverk för djurrättsrörelsen utanför Djurens Rätt. Lägret drg mkring 80 aktivister, vilket kan jämföras med det läger sm Djurens Rätt anrdnade tidigare i smras med cirka 25 deltagare. Daniel, en av initiativtagarna till lägret säger: - En av de främsta anledningarna till det trr jag är att vi arbetar mycket mer direkt ch själva väljer vad vi kan göra eller inte göra, vi låter ss inte styras av andra. Förbundet Djurens Rätt gör erhört mycket nytta, men de skulle tjäna på att ta en rdentlig titt på sin rganisatinsfrm. Vad sm menas med gräsrtsaktivism enligt Daniel är att kmma brt från tänkandet att bara medlemsavgiften är betald så har du gjrt ditt. Gräsrtsaktivism handlar m att bilda egna arbetsgrupper ch ta egna initiativ. Enligt Daniel är det ckså viktigt att pängtera att gräsrtsrörelsen inte tar avstånd från lagliga metder, på det sättet Djurens Rätt gör, eftersm det är en str anledning till att djurrättsrörelsen är så str i dag. - Jag trr vi kmmer att få se betydligt mer lkala kampanjer. I samband med lägret så bildades det fyra nya lkala djurrättsgrupper ch ännu fler är på väg att bildas. De allra flesta väljer att lägga sin tid på kampen mt pälsindustrin ch vi kmmer frtsätta att bekämpa den till dess att den är brta. Djuren har väntat länge ng, avslutar Daniel. Staten - nödvändigt n Att vara vid en damm ch leta smådjur i vattnet med hjälp av en håv kan upplevas sm ett äventyr jämfört med att läsa m Anarkismen är filsfin m en ny scial rdning baserad på frihet, begränsad av mänsklig lag. Det är terin m att alla frmer av regering vilar på våld, ch därför är fel, skadliga ch nödiga. Detta citat av Emma Gldman från år 1917 är lika aktuellt för dagens anarkister. Den svenska vänstern tar ftast staten för given. Därför vill vi med detta seminarium ifrågasätta nödvändigheten av att ha en stat. I anarkisters ögn är staten den rganiserade auktriteten, en patriarkal institutin sm kntrllerar, bestraffar ch fråntar människr frihet ch ansvar för det gemensamma samhället. Vi kmmer att prata m varför vi tycker att staten är en rättmätig övermakt, vi är öppna för diskussin. Staten - nödvändigt nt eller rättmätig övermakt? Ett seminarium m staten på Scialistiskt frum i Stckhlm den nvember, på ABF-huset. Km gärna ch diskutera! djuren i en bk. Arrangör Anarkistiska studier. 14 Brand nr Vi Brand vet nr inte tid ch dag ännu, så klla in 15

9 Make capitalism histry G i Skttland Den 6 8 juli träffades ledarna för de åtta rikaste länderna i världen för att kmma överens m hur deras företag effektivast ska utveckla explateringen av tredje världen. Denna gång träffades de glbala makthavarna på lyxhtellkmplexet Gleneagles i Skttland, mgärdade av glfgreenar, en röd zn på ti kilmeter ch snutar. Utanför järnstaketen befann sig runt människr för att på lika sätt visa sitt missnöje mt deras världsrdning. Make pverty histry Prtesterna mt mötet inleddes den 2 juli med det inte alltför radikala Make pverty histry -jippt, sm samlade över deltagare ch marscherade i vita tröjr genm Edinburghs gatr. Det antikapitalistiska blcket, sm hellre ville sätta fkus på rsakerna till fattigdm, förnekades rätten att demnstrera genm att plisen hela tiden ställde sig i vägen. Trts genmbrytningsförsök ch barrikadbyggen lyckades plisen till slut stänga in delar av blcket på en sidgata. Utanför avspärrningarna samlades flk i slidaritet med de instängda ch The Infernal Nise Brigade, det militanta sambabandet sm föddes under upplppen i Seattle, spelade framför plislinjerna. The Clandestine Insurgent Rebel Clwn Army, en enrm clwnarmé sm var resultatet av en veckas clwnwrkshps för aktivister, ch the Faerie Army, älvr i armékläder slöt ckså upp. Efter tre-fyra timmar släpptes demnstranterna ut tre ch tre, efter att ha blivit visiterade ch tvångsftgraferade av plisen. Faslane Måndagen den 4 juli blckerades Skttlands största militärbas Faslane av runt 2000 demnstranter sm låste fast sig utanför grindarna. Faslane, sm är hemmahamn för Strbritanniens kärnvapenbestyckade ubåtar hölls blckerad hela dagen. En persn arresterades när han klättrade över staketet. Carnival fr full enjyment På måndagen var det ckså dags för Carnival fr full enjyment i Edinburgh. En karneval i prtest mt full emplyment, mt de institutiner sm tvingar ss till tråkiga jbb, fattigdm ch kntrllerade liv. Redan innan karnevalen börjat beslagtg plisen ljudbilarna samt försökte stänga in delar av clwnarmén. Detta resulterade i att de andra clwnerna, till allmänhetens stra förtjusning, i sin tur bildade kedja för att försöka stänga in plisen. Med mer eller mindre imprviserade sambaband ch ljudsystem i kundvagnar drg karnevalen till Från ch med eftermiddagen ch under natten vandrade grupper iväg genm regnet ch över kullar ch skg för att nå lika psitiner varifrån de kunde stppa delegaternas framkmst på nsdagsmrgnen. slut igång ch dansade genm gatrna med kravallutrustad plis jagandes efter. Karnevalen sm länge var splittrad i många delar, lyckades hålla igång hela dagen. Vid flera tillfällen stängdes karnevalsdeltagare, åskådare ch persner på shppingrundr in av pliskedjr ch tvångsvisiterades. Andra delar av karnevalen höll sig rörlig ch drabbade samman med plisen i en central park fylld av picknickätande turister. Runt fyrti persner uppsökte efteråt sjukhus för skadr rsakade av att kravallplisen jagat flk över ett sylvasst järnstaket. Sammandrabbningarna frtsatte under eftermiddagen, främst var det skttar sm knfrnterade plisen, sm i huvudsak km från England, rpandes fuck ff, ut f ur cuntry (månghundraårig sktsk ilska, se Braveheart). Runt ett hundratal arresterades under dagen, de flesta släpptes senare men runt tjug persner hölls fängslade hela veckan. Dessa greps innan karnevalen ens börjat ch anklagades för att ha arrangerat den trts att de precis anlänt till Skttland. Organiseringen Demnstranterna sm kmmit för G8-mötet var utspridda på tre lika platser, i Edinburgh, Glasgw ch i en självrganiserad ekby i Stirling, nära Gleneagles. Detta gjrde att infrmatinen ch kmmunikatinen angående aktiner ch prtester var väldigt bristfällig samtidigt sm utspridningen förvirrade plisen ttalt. Plisen satte in huvudstyrkrna till städerna vilket öppnade upp för blckader ch prtester på landsbygden. Stirling ch dess mgivningar har histriskt sett varit den strategiska punkt där alla stra slag mt Englands klnialisering av Skttland utkämpats. På tisdagen, sm var dagen innan G8-mötets öppningsdag, planerades blckaderna i ekbyn utanför Stirling. Från ch med eftermiddagen ch under natten vandrade grupper iväg genm regnet ch över kullar ch skg för att nå lika psitiner varifrån de kunde stppa delegaternas framkmst på nsdagsmrgnen. Vissa grupper sm gav sig av under natten förföljdes av helikptrar med värmekänsliga kikare ch andra av helikptrar med sökljus. Massblckaden, även kallad the suicideblck, lämnade Stirling med ungefär 1000 deltagare klckan halv tre på natten ch fick bryta igenm fem pliskedjr för att nå mtrvägen. Klckan sex byggde självmrdsblcket den första barrikaden på en strategisk punkt på mtrvägen. Snart följde en mängd lika barrikader ch blckader längs mtrvägar ch tillfartsvägar runt hela Gleneagles; barrikadbyggen av träd ch skrt, sittblckader, sambablckader, en rsa ch silvrig queerblckad, en rullande cykelblckad, en bilkaravan körandes i extremt låg hastighet för att stppa upp trafiken, flk fastlåsta i lck-ns (tuber med karbinhakar) ch andra sm firade ner sig i klätterutrustning vid brar, för att nämna några. I Edinburgh blckerades utfarten mt Gleneagles av ihpkörda bilar(!) ch både i Glasgw ch Edinburgh gjrdes sittblckader framför delegaternas htell. I närheten av Gleneagles utfördes ckså kids tea party -blckad där barnen lugnt kunde sitta ch fika på mtrvägen mitt framför kravallsnutarna. Barnen kunde sedan bryta igenm pliskedjrna eftersm plisen inte får stppa barn ch fler grupper följde på i riktning mt htellet i Gleneagles. Plisen std helt handfallen inför spridningen ch variatinerna på blckaderna vilket gjrde att klckan ni på mrgnen var alla vägar till mötet blckerade ch trafiken std stilla i halva Skttland. Mt röda znen! Samma dag vid tlv började flk samlas för den tillståndsgivna demnstratinen mt G8-mötet, strax utanför kravallstaketens början. Plisen drg i sista stund in tillståndet för demn ch försökte stppa bussarna på väg dit med hjälp av terrristlagstiftningen, med hänvisning till mrgnens rligheter på vägarna. Trts att arrangörerna började tveka struntade demnstranter i förbudet ch gick kmprmisslöst mt mötet. Framme vid den röda znen sm vaktades av 4000 kravallpliser stannade demn upp. En demnstrant började vandra i riktning mt stängslet ch fler följde efter. Snart skakade ett tusental persner järnstaketen sm skiljde ss från de glbala makthavarna. Clwnarmén beblandade sig med plisen ch gjrde narr av deras försök att stppa demnstranternas framfart. The Infernal Nise Brigade ackmpanjerade aktivisternas anträngningar att riva stängslet ch ganska snabbt lyckades flk lyfta upp det ch kasta det mt plisen, även ett vakttrn gjrdes brukbart. Plötsligt började enrma arméhelikptrar dundra in på låg höjd ch lasta av fler kravallsnutar. Några demnstranter lyckades ta sig in i röda znen innan de mtades tillbaka av tusentals kravallpliser. Flk försökte göra mtstånd mt plislinjerna sm hela tiden förstärktes av helikpterlasterna. Till slut drg sig aktivisterna tillbaka ch försvann in bland de övriga i den väntande demnstratinen. Vid tiden för dessa händelser hade världens åtta mäktigaste män ännu inte lyckats börja sitt möte. Gleneagles-htellet hade valts med tanken att det islerade läget skulle förhindra effektiva prtester men i slutänden visade sig isleringen vara till demnstranternas fördel. Plisen tvingades ut i vant territrium ch utmanövrerades tills halva Skttland var paralyserat. Flera av blckaderna varade hela dagen ch trafikkaset sm följde var så massivt att hela delegatiner inte km fram till mötet förrän på eftermiddagen eller ställde in den första mötesdagen helt ch hållet. Under den andra mötesdagen hände inte så mycket på grund av bmberna i Lndn ch det faktum att plisen mringade hela ekbyn i Stirling. De vägrade släppa ut någn utan nggrann visitering ch legitimering, ch bara i små grupper. Bgie n the bridge På fredagen sm var den sista mötesdagen ch även aktinsdag mt rsakerna till de glbala klimatförändringarna, hölls en str gatufest på en br i centrala Glasgw i prtest mt ytterligare ett mtrvägsbygge. Festen på brn varade i timmar där bland annat Cuntcrew Internatinal (Fittcrew Götebrg på Skttlandsturné) gjrde ett bejublat dansuppträdande. Senare beslöt sig snuten återigen för att det är kul att mringa flk ch lyckades spärra in ett hundratal på brn i några timmar ch grep ett trettital. När vi ser tillbaka på veckan märks fkuseringen på målen, istället för medlen. Grupper med lika metder ch samhällsanalyser agerade sida vid sida ch tillsammans lyckades vi bland annat blckera första mötesdagen. På det fficiella G8 satt Bush sm vanligt ch gäspade åt klimatfrågrna. Den minimala efterskänkning av de fattigaste ländernas skulder sm genmfördes bands samman med fler krav på privatiseringar, ch ligger långt från de krav sm Make Pverty Histry-kampanjen ställde. Plisen tg sm vanligt tillfället i akt att göra övertramp sm de med all säkerhet vet att de kmmer undan med, även m situatinen aldrig närmade sig någt liknande det i Genua Men ändå - vad vi kan se är att även när G8 försöker gömma sig på avlägsna platser så lyckas mbiliseringarna mt dem, en glbal mbilisering för slidariteten, mänskligheten ch en frtsatt kamp för frihet! H g8legalsupprt.inf sctland.indymedia.rg Kaya, Olga 16 Brand nr Brand nr

10 This is hw we d it! Citat av en tysk aktivist bärandes en kundvagn på en glfbana. Det var i början av juli på en slätt utanför Stirling i Skttland, i en ekby av tält sm hade rests för att samla demnstranter mt G8-mötet. Platsen för själva tppmötet var lyxhtellet Gleneagles, bara 16 kilmeter ifrån ss. Vi sm hade samlats här ville inte bara symbliskt prtestera mt de självutnämnda ledare sm möttes, utan även blckera mötet, störa det, förstöra ch irritera, ja, helt enkelt vara jävligt jbbiga mt de världsledare ch plitiker sm råkade befinna sig på nästan samma plats. Rättshjälp runt G8-mötet Under G8-mötet i Skttland arresterades runt 700 demnstranter, varav 366 åtalades. Fyra var svenskar. De flesta åtalade släpptes bara från häktet m de i dmstlsförhandlingar lvade lämna de mråden där prtesterna mt G8-mötet rganiserades i Glasgw, Edinburgh ch Stirling. Villkren var tidsatta med små marginaler, så det var svårt för flk att både hinna packa sina saker, lämna mrådena ch hinna hem i tid för inrapprtering. Det ledde till att en del återigen blev arresterade för att ha brutit mt frigivningsvillkret. Flera rapprter har lämnats till G8 Legal Supprt Grup m överträdelser från plisens sida, sm rena trakasserier, övernitiskt ch felaktigt användande av sectin 60 ch rutinkntrller av människrs namn ch adress. Ofta har plisen frågat efter id-krt för att styrka identitet, även m krav på att bära id-handlingar inte finns i Strbritannien. G8 Legal Supprt Grup anser att både de mänskliga ch medbrgerliga rättigheterna urgröptes av plisens beteende, sm kan ses sm en attack på varje medbrgares rätt att demnstrera. De fyra svenskar sm greps kmmer ha rättegångar under periden augusti till nvember. Stöd dem gärna, kntakta ABC Malmö för mer infrmatin. H Någnstans mellan svenskar reste till Skttland. Många av ss genmled ändliga möten veckan igenm. Trts snåriga sidvägar, många repetitiner av tidigare inlägg ch avbrtt av de mer spektakulära slagen (sm en gång när det visade sig att en av Strbritanniens mer kända tablid-jurnalister std i ett hörn ch antecknade), km vi i slutändan fram till beslut ch planer sm skulle visa sig funka helt trligt grymt. Sista dagen innan blckaderna släppte allt ch vi bestämde ss för att köra 100 prcent. Onsdagmrgn Vi samlas klckan två på natten. Regnet duggar tätt i våra ansikten när vi rör ss mt utgången i ekbyn. Omkring ss närmar sig hundratals människr från lika håll. Sakta ch säkert frmar sig ett strt svart blck, sm senare km att gå under under namnet the suicide blck, med flk från Eurpas alla hörn. Vi hinner passera ett affärsmråde i ytterkanten av stan ch industrier, innan vi ser en rad blinkande blåljus framför ss. Med sköldar av ihpbyggda sptunnelck, vadderade banderller, däck ch långa trästlpar försöker vi pressa ss igenm pliskedjan, sm på riktigt verkar förvänta sig att vi ska göra sm de säger ch gå tillbaka till ekbyn. Vi lyckas inte bryta igenm i första försöket, antagligen för att vi ännu inte hittat en rytm ch ett arbetssätt tillsammans. Vi backar, men får snart förstärkning av ytterligare en str grupp från campingen. Plisen försöker då stänga in ss från vägens båda håll. En fälla. Härligt, redan. Den hemska tanken att vi nu ska få tillbringa ändliga timmar instängda bland öde industrier dyker upp, likt känslan av en dålig skräckfilm där ingen kan höra en skrika. Vi lyckas frmera ss igen ch pressar ss igenm en snutkedja sm spärrar vägen i riktning mt shppingcentrat. Keep n mvin thats ur strength rpar en äldre sktsk man. Saker ch ting börjar rulla på. Vi drar ut allt vi hittar, vägskyltar, sptunnr, kundvagnar, allt löst för att hindra snutens framkmlighet ch samtidigt få tid till att hitta en annan väg ut till mtrleden. Lämpligtvis passerar vi shppingcentret igen ch Burger King, banker, Pizza Hut ch en bensinstatin drabbas av viss egendmsskada. Mtrvägsblckader Vi lyckas hitta leden ut mt mtrvägen. En spanande kille på cykel varnar ss för att snuten spärrar vägen igen ch vi förbereder ss. Vi fyller en kundvagn med sten ch rusar i full fart mt pliskedjrna. Innan vi hinner fatta det så är vi igenm allihp ch vi rör ss snabbt i riktning mt mtrvägen. Men vägen är inte riktigt så enkel sm vi trr, plötsligt befinner vi ss vilse inne i en villaförrt. Medan vi dividerar m vägen trnar kravallsnuten upp sig från två håll. Vi slår ss igenm den ena sidan, några av ss grips men de flesta klarar sig helskinnade igenm. Klckan är nu runt fem på mrgnen ch cirka 500 svartklädda människr traskar runt inne i en villaförrt artigt vinkandes gd mrgn till de få vakna men sömniga invånare sm syns i fönstrena. En kvinna med rufsigt hår står på trappan i mrgnrck ch pekar ut vägen sm bland annat leder ss rakt över en glfbana (j, det finns gtt m dem i Skttland). Några innvativa tyskar bär kundvagnen fullastad med sten över greenen eftersm vi helst inte vill skiljas från den. Vi springer genm ett sädesfält sm gör ss lika blöta sm att vada direkt ut i en sjö tre helikptrar cirklar nu vanför våra huvuden, men vi har bara några meter kvar till mtrvägen! Flk rusar rakt ut på körbanrna ch löser genm det frågan sm tagit ss timmar av diskussiner m hur vi skulle ta ss ut på mtrvägen på ett säkert sätt. Sm bekant är bilar hårda ch människr mjuka ch speciellt är bilar sm kör i 110 km/h ganska farliga att hppa ut framför. Men allt går bra ch exakt klckan sex bygger vi den första blckaden under en dag full av minnesvärda ch fantasirika blckader. Olyckliga lastbilschaufförer, arga barnfamiljer, men även nyfikna supprtrar av blckaden mger ss de kanske 20 minuter vi hinner vara där innan uppbådet av kravallsnutar tvingar ss av vägen. Perfekt samarbete trts lika språk Efter den första blckaden hittar vi en bra taktik; vada genm åkern, för där rkar kravallsnuten definitivt inte jaga ss, göra en rush ner på mtrvägen ch bygga en snabb barrikad, upp längs vägkanten igen ch traska vidare för att sedan slå till på ett nytt ställe. Trts att vi talar en mängd lika språk fungerar allt perfekt ch alla tar sig tid att hjälpa en 60-årig tant (sm varit med det svarta blcket hela vägen!) över taggtråd ch genm khagar trts att snuten är tätt bakm ss. Vid ni-tiden, efter att i sex timmar blivit jagade av helikptrar ch kravallplis ch inte minst kr, når vi fram till en annan grupp sm blckerar mtrvägen: det rsasilvriga samba- ch queer-blcket. När vi kramar m varandra får vi reda på att alla vägar in till Gleneagles är blckerade. Missin accmplished. H Kaya, Olga Anarchist Bkfair Den 22 ktber anrdnas Anarchist Bkfair i Lndn för 24 gången. Deltar gör bland annat förlaget Freedm Press, fångkampsrganisatinen Anarchist Black Crss, fackfederatinen IWW, Crprate Watch (sm granskar multinatinella företag), SAC ch Anarchist fede- ratin. Anarkistiska studier anrdnar en resa dit. Vi flyger från Stckhlm till Lndn på fredagen ch åker hem på söndagen. Vi försöker även att fixa bende i lika kllektiv runt mkring i Lndn. Är du intresserad av att hänga med? H Kntakta Läs mera på Skjut ner Leningrad cwbys! G8-mötet 2007 kmmer att vara i Tyskland ch mbiliseringen dit har redan börjat. Men vad händer när Leningrads cwbys möts i Ryssland 2006? Det nya dilemmat för anti-auktritära grupper runt m i Eurpa är hur de ska ta ställning till anti-g8 aktiviteter i Ryssland, lite liknande EUs inställning till hur de ska behandla Turkiets medlemsansökan; väntad, extra välkmmet ch pinsamt. Hundratals frågr väntar på ett svar, många ämnen rörande internatinella mbiliseringar måste återigen tas upp ch gamla nrmer synas ur en ny synpunkt. I det senaste numret av Ablishing the brders frm Belw, en anarkistisk tidning från Östeurpa sm nu nått fram till sitt tjugnde nummer, gör de en djupdykning i hur tidigare mbiliseringar har sett ut mt möten sm skett i Östeurpa. Exemplen de tar upp är från IMF-mötet i Prag 2000, Natmötet i samma stad 2002, Eurpean Ecnmic Frum 2004 i Warszawa ch Wrld Ecnmic Frum i Ukraina De menar att jämförelser bara kan dras till en viss punkt eftersm förhållandena i Ryssland är ganska speciella. H 18 Brand nr Brand nr

11 Ungdmshuset är här för att stanna Köpenhamns kmmun har sålt Ungdmshuset ch på mvägar har det hamnat i händerna på en fundamentalistisk kristen sekt. I nvember ska hvrätten avgöra vem sm äger huset, men för användarna av Ungdmshuset kmmer husets framtid avgöras plitiskt - inte i en rättssal. Och flk är red att försvara. Ungdmshuset på Nrrebr i Köpenhamn är efter 22 års aktiv mtkultur htat av vräkning. I nvember ska Ungdmshuset ch Fadershuset, den högerrienterade religiösa sekt sm köpt huset, upp i rätten för andra gången. Om Ungdmshusets användare förlrar i rätten är det bara en tidsfråga innan huset måste försvaras mt plis ch kristna fanatiker. Husets användare vågar inte lita på att dmens utslag blir till deras fördel, så m det inte går att hitta en plitisk lösning innan rättegången, så kmmer det att sluta i bål, bränder ch krssade rutr. -En eventuell vräkning av Ungdmshuset är ett plitiskt beslut. Därför ska det beslutet självklart tas i ett plitiskt frum ch inte i en rättssal, fastslår Jhanne sm är aktivist i Ungdmshusets kampanjgrupp. Kristna BZ i Ungdmshuset Användningsrätten av Ungdmshuset blev utdelat av Köpenhamns kmmunfullmäktige till stadens unga 1982 med dåvarande brgmästaren Egn Weidekamp i spetsen valde plitikerna att ignrera avtalet från 1982 ch sålde huset, sm mgående hamnade i händerna på den kristna sekten Faderhuset. -Vi är i strt sett likgiltiga vem det är sm äger murstenen. Det är inte det sm är viktigt för ss. Vi kmmer ändå att frtsätta att använda huset, precis sm vi alltid har gjrt, men när de kmmer ch vill slänga ut ss blir vi sura, ch inte bara de 25 svartklädda subkulturella unga, sm de påstår. Det är en str del av de flera tusen unga sm varje månad använder huset. Vi har använt det här huset i 22 år ch vi har skapat en hel del. Det är inget sm de bara kan kmma ch ta ifrån ss för att de har hamnat med fingrarna i kläm. När Fadershuset köpte huset försökte de inta ch BZ (ckupera) det. De lyckades ta sig in men inm krt km aktivister från huset dit ch slängde ut de kristna igen. -Eftersm de inte lyckades ta huset på egen hand försöker de nu gå via rättssystemet, så de kan få plisen att klara av det åt dem, förklarar Jhanne. - Nu får vi ju se vad dmaren säger, men avsett hur utslaget blir så är ch kmmer Ungdmshuset alltid att vara kvar. Det är bara en fråga m huruvida vi måste slåss för det igen, eller m plitikerna ch de kristna kan se det smarta i en plitisk lösning. Kärleksförklaring till Ungeren Just nu arbetar en rad lika grupper med att skapa uppmärksamhet kring Ungdmshuset ch vräkningshtet för att mbilisera de krafter sm vill kämpa för att bevara huset. Jhanne utbrister Det är nu plitikerna kmmer att se att Ungdmshuset betyder någt för alla ss sm använder huset. Det är nu det är dags att alla säger ifrån, skriver insändare ch tar kampen ut på gatan. Det är enrmt viktigt att flk redan nu visar att de stöttar Ungdmshuset. Resten av året kmmer Ungdmshusets kampanj att tillta i styrka. De förväntar sig stöd både av flk sm använder huset i förbindelse med knserter ch andra arrangemang, samt av flk sm inte använder huset men sm stödjer rätten till ett ungdmshus av mer principiella rsaker. Ungdmshuset har länge mttagit stödförklaringar från både grupper ch privatpersner, sm stödjer huset av lika anledningar. Några för att de ser värdet i ett varierat kulturliv, andra för att det är ett av de få självstyrande ställen sm finns kvar i Danmark ch andra för att de helt enkelt tycker att det är det bästa stället att dricka öl ch hänga med vänner på helgerna. -Det är alla möjliga människr sm kmmer hit. Nu är det nödvändigt att alla de sm gillar Ungdmshuset gör allt vad de kan för att få rättssaken in i ett plitiskt frum. Det vill säga att kräva av plitikerna att de tar sitt ansvar. De ska inte bara få lv att sälja huset ch sen låtsas sm m de inte har någt med den nuvarande situatinen att göra. Jhanne tillägger att några av aktiviteterna kmmer att planeras här från huset, men det fria initiativet är kanske det sm Ungdmshuset användare är mest känt för. Hn ser ingen anledning att utveckla vad hn menar med det fria initiativet, men m Ungdmshuset förlrar rättssaken ch det inte blir någn plitisk lösning på frågan så står de enligt Jhanne inför en ny situatin, sm kräver helt andra metder. -Om de ser till att en plitisk lösning är möjlig, så gör de ckså en knfrntatin undviklig. Så det kan vara bra att ha i bakhuvudet, att vi inte bara behöver stöduttalande m Ungdmshuset ska bevaras. Fast det trr jag flk är medvetna m. Det här huset betyder mycket mer för ss än det någnsin har gjrt för plitikerna, plisen ch Fadershusets galningar. Det överger vi inte utan kamp. Det går att hålla sig infrmerad m vad sm händer i Ungdmshuset på deras hemsida. Det kmmer att läggas upp mer infrmatin m rättegången ch kampanjen under den närmaste framtiden ch där kmmer även att finnas infrmatin m hur du kan hjälpa till, både under kampanjen ch vid en eventuell vräkning. H Tbias Willadsen Översatt av: A//E cesar Kntakta eller besök Ungdmshuset: Adress: Jagtvej 69, 2200 Kbh. N Telefn: eller Zapatisterna breddar sin plitiska strategi I slutet av juni i år utlyste zapatisterna högsta militära beredskap i sitt territrium, någt sm utlöste str r i det mexikanska ch internatinella civila samhället. Det fanns en r för återupptagna strider mellan EZLN ch den federala armén. I en kmmuniké sm släpptes krt efter förklarade zapatisterna att beredskapen var defensiv ch till för att skydda dem mt en eventuell attack under en pågående flkmröstning (cnsulta) rörande en bredare plitisk strategi. Det är klart m zapatisterna hade utsatts för ett reellt ht från någn part, eller m de utgick från att de har blivit attackerade under tidigare cnsultas ch ville vara förberedda. Enligt de senare kmmunikéerna handlade flkmröstningen m att zapatisterna skulle förändra sin plitiska strategi genm att bredda sitt fkus till att mfatta mer än enbart mayaflkens situatin. Resultatet av cnsultan blev att den nya, bredare strategin antgs med str majritet. Förhandling inte ett alternativ Zapatisterna menar i Den sjätte deklaratinen från Lacandndjungeln att de sedan upprret inleddes på nyårsnatten 1994 varken har sålt sig eller gett upp, ch att de därutöver både har gjrt framsteg i sin kamp ch blivit starkare. Efter marschen till Mexic City 2001 nådde zapatisterna slutsatsen att en förhandlingslösning på knflikten är möjlig eftersm de styrande mexikanska plitikerna är ärliga, pålitliga ch inte står vid sitt rd. I ch med detta vände de sig inåt ch har de senaste åren framförallt fkuserat på förändringar av den egna rörelsen, vilket bland annat har resulterat i att den militära delen har skiljts mycket från det plitiska beslutsfattandet. Besluten fattas nu i högre grad av demkratiskt valda civila sm avsätts m de inte sköter sig. De säger dck själva att det kvarstår en del att göra på den punkten. De har även fkuserat på resursutjämning, alltså att det stöd ch bistånd de får utifrån används där det behövs ch inte på de rter sm det är vanligast att utlänningar besöker, sm därför har gynnats i förhållande till andra platser. Zapatisterna har ckså startat en egen radikanal, Radi Insurgente, sm bland annat sänder prgram m kvinnrnas situatin, ch på så sätt arbetar för att förbättra denna. Allians med andra utmparlamentariska rganisatiner Trts framstegen på zapatisternas hemmaplan anser de såklart att kampen mt den nyliberala glbaliseringen är långt ifrån över, ch att de viktigaste sakerna - rättvisa, demkrati ch frihet för alla - återstår att uppfyllas. Zapatisterna menar därför att ett nytt steg i kampen för ursprungsflken endast är möjligt m ursprungsbeflkningen slår sig samman med arbetare, småbönder, studenter, lärare, anställda i städerna ch på landsbygden. Tanken är alltså att försöka skapa en allians med andra persner ch rganisatiner i den utmparlamentariska mexikanska vänstern. Zapatisterna tycker att den parlamentariska vänstern i Mexic är precis lika krrupt ch ärlig sm partierna i mitten ch på högerkanten. Inte ens Mexic Citys brgmästare López Obradr, sm tillhör vänsterpartiet PRD ch sm har målats ut sm ett hpp för psitiv plitisk förändring, går fri enligt zapatisterna. De har krt ch gtt tappat förtrendet för allt vad parlamentarisk plitik heter. Därutöver, eftersm de menar att det inte bara är kapitalet sm är glbaliserat utan ckså mtståndet mt det, så inbjuder de för det första till ett nytt interkntinentalt möte i antingen december eller januari (varken tid eller plats är bestämt), för att skapa nya ch fördjupade band av ömsesidig respekt ch stöd. En annan anledning till att de vill få kntakt är att de intresserar sig för bland annat det eurpeiska mtståndets kampmetder ch frmer, sm de vill lära sig av. Någt sm, i min mening, måste ses sm ett strt utslag av ödmjukhet. Zapatisterna vill ckså bidra till ch underlätta för mtståndet på andra platser i världen. De funderar därför till exempel på att skicka kaffe ch hantverk till ss här i Eurpa sm vi skulle kunna sälja eller åtminstne värma ss med. Tydligare antikapitalistisk linje Språkbruket i deklaratinen, ch följaktligen den nya strategin, är mer uttalat antikapitalistisk ch vänster än vad zapatisterna har varit tidigare (de har tidigare skrivit mer i termer av det civila 20 Brand nr Brand nr

12 samhället än arbetare). Deras fkus på de grupper sm utmålas sm den andre ch sm htas av den nyliberala glbaliseringens likriktning kvarstår. I en analys av dagens kapitalism tar de upp explatering ch likriktning, samt kapitalisternas försök att förvandla allt till varr. I deklaratinen skriver zapatisterna ckså mycket m la Patria att fsterlandet htas av den glbala kapitalismen. Frågan blir givetvis m det är natinen i sig, eller människrna sm htas ch vilket av dessa de ska kämpa för. Om de därmed är inställda på en faktisk natinalistisk linje, eller bara använder sig av ett taktiskt natinalistiskt språkbruk (vilket de har sagt tidigare) återstår att se. Det är samtidigt svårt för zapatisterna att vara tydligare än vad de är i ch med att strategin inte är färdig. Det berr givetvis på att de först måste kmma i kntakt med andra likasinnade ch diskutera med dessa, för att därefter kunna bli mer knkreta rörande planer ch mål. Denna knkretisering brde snart kunna synas i ch med att det hålls möten i Lacandóndjungeln just nu. H Bea The Yes Men Regisserad av Andy Bichlbaum and Mike Bnann, 120 minuter. Året är 1999, lite innan världstppmötet i Seattle går av stapeln införskaffar Andy Bichlbaum ch Mike Bnann dmännamnet De gör en pardiversin av WTOs hemsida ch lägger upp den på internet. Helt plötsligt blir de inbjudna att uttala sig m tppmötet i tv, intervjuvade på CNBC sm representanter från WTO. Det slutar inte med detta, inbjudningar frtsätter att kmma in, sklr, eknmi knferenser bland annat i Österike ch många andra ställen avverkas. Genm att köpa en billig kstym på Wallmart, fixa en någrlunda rdentlig frisyr ch hitta på det mest galna föredraget du kan tänka dig, så lyckas de lura skallen av världseknmer, bankanalytiker med flera högt uppsatta nissar sm sitter trötta ch gäspar i sina åhörarstlar. Egentligen brde inte detta alls kunna fungera, men se själv ch njut! Av ch med the Yesmen, klla in deras hemsida på H Vad skulle du göra m du hade för mycket tid över ch energi sm pumpar i krppen? Kanske sätta ihp en shw med krtfilmer, musik, galna uppträdanden ch sen dra ut på en ändlös turné. Det är vad Lst Filmfest handlar m. I år har Lst Filmfest turnerat runt i Eurpa. Festivalen består av alternativfilmer, både spelfilmer ch dkumentärer, ch drivs av amerikaner med Sctt Beibin i spetsen. De beskriver sig sm a traveling shwcase f truly independent (read: anti-crprate) film. Årets prgram bestd bland annat av krtfilmer med the Yes Men, filmmaterial från 1969 med The Weather Undergrund, dkumentärer från Indymedia Washingtn ch spelfilmer med namn sm Fellwship f the Ring f Free Trade. I Eurpa besökte Lst Filmfest Ungdmshuset under K-Twn ch de var i Skttland under G8. De besökte även Strbritannien, Tjeckien, Tyskland, Österrike, Nederländerna ch slutligen Irland innan det var dags att flyga hem ch frtsätta turnéra i USA. Festivalen har funnits sedan 1999 ch turnérar varje år i USA ch var redan för två år sen över i Eurpa för en längre turné. De flesta sm deltar med filmer använder billig, mdern videteknik, såväl sm en linjär klippning, ch har ftast en liten eller befintlig budget. Priset är lågt, för att välkmna så många sm möjligt (men frtfarande kunna få pengar till att turnéra) ch vanliga visningsställen är lagerlkaler, squats, utmhusgårdar ch klubbar. Ofta har festivalen dykt upp under större plitiska händelser, sm republikanernas natinalkngress 2000, i Mexik vid zapatisternas marsch 2001, i Kanada vid FTAA-mötet ch andra liknande prtestsammankmster, ch nu senast vid G8-mötet i Skttland. Enligt Sctt handlar festivalen m att bryta de illusiner sm Hllywd ch CNN skapar, ch med de filmer sm dyker upp i prgrammet syns inte bara försöken att bryta illusinerna, utan ckså att få Hllywd att kvävas över de uppenbara namn-riparna, till exempel Fellwship f the Ring f Free Trade, sm även följs av The Twin Twers ch Lrds f the Chain Ring. H Bknmader rustade för strid Vilken var den första plitiska bken du läste? Den första bken du köpte när du var nybakad aktivist ch var nyfiken på anarkism ch kmmunism. Låt mig gissa. Kan det ha varit Daniel Guerins Anarkismen, Pia Laskars Anarkafeminismen, Sven Lagerströms Syndikalismen eller Syndikalistiska ungdmsförbundets Rev? Det kryllar knappt av bra plitisk litteratur på svenska. Än svårare är det att hitta bra grundböcker, böcker sm kan guida dig in i djungeln av plitisk teri. Cpy me I smras trillade den första bken ner från det nystartade förlaget Rh-nin. Bken Cpy me är en samling av de texter Piratbyrån skrivit eller översatt m piratkpiering, fildelning ch intellektuell egendm. En prpagandacentral mellan två pärmar utbrast Dagens nyheters recensent över den lilla svarta pcketbken. Cpy me skiljer sig från den radikala vänsterns andra publikatiner. Du behöver inte gå in ch leta efter den på bskyra bklådr i källarlkaler, utan den går att köpa på vanliga pcketbutiker. Över tusen exemplar av Cpy me såldes redan den första månaden. - Vi vill att vänsterteri ska vara lättillgänglig. Pcketfrmatet är perfekt, eftersm det går att göra böckerna väldigt billiga så att de kan spridas i massupplaga, säger Isak från Rh-nin. - Vi sneglade en hel del på hur förlaget Vertig sm gav ut Kmmunistiska manifestet för några år sedan lyckades sprida den i stra mängder, genm att göra en snygg flkupplaga designad sm en kiskdeckare, berättar Mathias från Rh-nin. Marxistisk teri Inriktningen på Rh-nins böcker är teri ch till en början släpps mycket grundläggande böcker. Till vintern planeras Harry Cleavers bk Att läsa Kapitalet plitiskt, sm kmmer följas av Jhn Hllways Att förändra världen utan att ta makten ch Steve Wrights Himlastrmarna. Tre böcker sm står rtade i den så kalllade autnma marxistiska traditinen, en rtdx marxistisk teri sm lägger fkuset på klasskampens rll inm kapitalismen. Cleaver visar i sin bk att det inte finns några neutrala begrepp i den plitiska eknmin ch visar hur man kan använda Marx Kapitalet sm ett vapen i klasskampen. Han gör en pedaggisk genmgång av Kapitalets första kapitel, det kapitel där Marx intrducerar ch definierar många av de teretiska begrepp sm används i resten av de tre banden av Kapitalet. Även Hllways bk återvänder till Marx, utan mvägen via diverse marxismer, men lyfter snarare fram negatinens ch kritikens betydelse. Bken är skriven för glbaliseringsrörelsens aktivister ch tar många exempel från zapatistupprret, sm Hllway tidigare skildrat i flera böcker. Steve Wrights bk är en histrisk genmgång av den italienska autnma marxismen ch fkuserar speciellt på deras dynamiska analys av arbetarklassen ch dess sammansättning. - Böckerna skvallrar en hel del m vår bakgrund. Vi började sm en studiegrupp i Stckhlm sm läste just autnma marxistiska texter ch Cpy rganiserade Me föredragsserier på Kafé 44. Det var under de studierna sm vi började Samlade översätta texter ch planera att starta ett nytt bkförlag, berättar Mathias. från Piratbyrån Vid sidan m dessa böcker planerar Rh-nin att ge ut återgivningar av vissa centrala Marxtexter. - Den analys ch de begrepp sm finns hs Marx är frtfarande relevanta, m vi ska kunna förstå ch kritisera kapitalismen. Det finns ckså en avbruten kntinuitet från Marx analys på 1800-talet fram till idag. Kapitalismen ser givetvis inte likadan ut idag, den har förändrats ch därför kmmer vi även ge ut analyser av dess förändrade frmer. Men grundmtsättningen i kapitalismen är frtfarande mellan arbete ch kapital, idag precis sm på Marx tid, säger Isak. angrepp på varufrmen är ett exempel på en sådan rörelse, precis sm plankandet på tunnelbanan. Migranter ch flyktingars autnma rörelse över gränserna är en annan sådan rörelse, en fta traumatisk flykt sm likväl underminerar gränserna ch den natinella suveräniteten underifrån. Eller det ansiktslösa mtstånd sm sker på arbetsplatser, i den vardagliga vägran, lydnaden ch undandragandet från arbetsdisciplinen ch kapitalets styrning. Rörelser sm en radikal vänsterplitik måste baseras på ch utgå ifrån. Dessa teman kmmer förlaget ta upp i lika antlgier. - Antlgier är en praktisk ch lättläst frm. Det är en bra frm för att ge ut en intrduktin till ett tema, för att sammanställa en mångfald För första argument gången i ch bkfrm ringa ch in en kmplicerad på svenska prblemterräng presenteras utan här att en hamna i pekfingeraktiga samling texter svar m ch ett enkelspårig prpaganda, århundrades säger mest Isak. brännande av vårt ämnen: kpieringen. Heltäckande Perspektiven namnval sm kmmer fram - Namnet är Rh-nin både hackerns, betyder knstnärens, just vandrande människa filsfens eller persn ch den i rörelse vanlige på japanska. Det fildelarens. är ett namn Cpy sm Me nvändes bjuder på på de kringströvande sågningar herrelösa av kpieringsdiskussinens samurajerna, rnins. Idag har namnet myter, fått en men mdernare betydelse, ckså visiner rh-nins ch syftar praktiska antingen exempel på visstidsarbetare sm kastas mellan arbetsplatser ch arbetslöshet eller studenter på ett kulturliv sm för länge sedan lämnat upphvsrättens sm försöker kmma in på universitetet eller hppar epk mellan bakm lika sig. kurser Från Public utan att ta examen. Enemy Alla till dessa Friedrich aspekter Hayek, passar från idag in sm TV-spelens en bra beskrivning histria till på Michel en framväxande Fucault, del av från dagens datrnätverk arbetarklass, till en ung flexibel läkemedelsfabriker. arbetsstyrka sm driver mellan lika försörjningsfrmer, prekära arbeten, migratin, studier ch arbetslöshet. Denna tendens, med flexibilisering, Rörelser idag Köp bken: Cpy me visar Sätt på in en 55 annan kr på inriktning PlusGir för mbilitet Mttagare: ch Rh-Nin säkerhet, påverkar ch Rh-nin. Sökandet Km ihåg efter att ange de reella namn rörelser sm pågår idag ch sm hela tiden säger Mathias. H ch adress. mfrmar idag villkren för alla yrken, htar ch undergräver kapitalismen. Piratkpieringen ch fildelningsrörelsens Olle M Rh-nin Förlag Vår utgivning sträcker sig från teretiska grundböcker till intrduktiner av ny kntinental filsfi, från skönlitteratur till ppkulturella bservatiner, från nyutgivningar av marxistiska klassiker till samhällsaktuella antlgier. Olga Adress: Bx , Stckhlm Pstgir: Pg (Rh-nin) Web: 22 Brand nr Brand nr Kntakt:

13 Här med intygas att... är jättebra på följande: datum ch rt... Här med intygas att. Är utbildad i följande datum ch rt... Intyg Intyg Underskrift... affischering flygbladsutdelning planering av demnstratiner anrdna flkkök mötestekniker antifascistiskt arbete antisexistiskt arbete kravalla Brand Underskrift... Infrmatinsspridning Prjektledning Matlagning ch servering Föreningsdemkrati Antirasism Jämställdhet Knflikthantering KulturföreningenBrand

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN Åtta krtfilmer för högstadiet Ämne: religin Prducerade av studenter i tv-prduktin på Stckhlms dramatiska högskla i samarbete med UR Prjektledare Anna Hylander, UR pedaggisk

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013 2013-04-09 KUN2013/91 Resultat Intrduktinsprgrammet, IM, Sandvikens gymnasieskla, våren 2013 2012: 118 (av 224 enligt prcapita 6/3) elever svarade på enkäten, dvs 53 %, 53 flickr ch 65 pjkar ch 2 sm inte

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Handlingsplan: förebygga diskriminering och främja likabehandling. Aspero Idrottsgymnasium

Handlingsplan: förebygga diskriminering och främja likabehandling. Aspero Idrottsgymnasium Handlingsplan: förebygga diskriminering ch främja likabehandling. Asper Idrttsgymnasium Värdedeklaratin ch ansvar På Asper tar vi bestämt ch kraftfullt avstånd från alla frmer av diskriminering eller kränkande

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer Ankarsviks skla Handlingsplan för kris- ch katastrfsituatiner 2010-12-08 Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man råkat in i en sådan livssituatin att ens tidigare erfarenheter

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk.

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk. Föreningsplicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Versin: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Trkelssn E-mail: rikard.trkelssn@varlaibk.nu Innehållsförteckning Varla IBK Ledrd... 3 Mål med Barnverksamhet... 3 Mål

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Tidningsskaparna. Lärarhandledning

Tidningsskaparna. Lärarhandledning Tidningsskaparna Lärarhandledning TIDNINGSSKAPARNA Redaktören vill trycka en tidskrift m framtiden I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Mderna Museet ch låter eleverna prva på livet

Läs mer

Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studie om könsmönster i restaurangundervisningen.

Skillnad i synsätt hos flickor och pojkar en studie om könsmönster i restaurangundervisningen. Malmö Högskla Lärarutbildningen SÄL III:2 Skillnad i synsätt hs flickr ch pjkar en studie m könsmönster i restaurangundervisningen. Differences in Outlk Between Girls and Bys- A Study f Gender Patterns

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete Studiecirkelmaterial NPF ch arbete Om Riksförbundet Attentin ch prjektet Vägar till jbb Riksförbundet Attentin är en intresserganisatin för persner med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar (NPF) såsm

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Kvalitetsredvisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Skla: Enskilda Gymnasiet, friskla i Stckhlm Verksamhetsfrm: Grundskla (åk 6-9) ch Gymnasium (NP ch SP) Läsår: 2008/2009 Rektr: Cecilia Sedgwick

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Tidningsskaparna. Lärarhandledning

Tidningsskaparna. Lärarhandledning Tidningsskaparna Lärarhandledning TIDNINGSSKAPARNA Redaktören vill trycka en tidskrift m framtiden I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Mderna Museet ch låter eleverna prva på livet

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Aktivister kampanjar mot abortförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer om hur det har gått under sommarkampanjen på sida 2

Aktivister kampanjar mot abortförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer om hur det har gått under sommarkampanjen på sida 2 l l AUGUSTI 2015 l l Aktivister kampanjar mt abrtförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer m hur det har gått under smmarkampanjen på sida 2 2 INTERNATIONELLA RÅDSMÖTET ICM kmmer i år att

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara?

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara? Christian Mölks Bibelkmmentarer Psalm 4 Psaltaren har ända sedan dess psalmer skrevs fungerat sm en mycket ppulär bönebk! Tack vare dess fta väldigt allmänt skrivna böner ch sånger har trende genm alla

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN

INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN INTRODUKTION TILL DEN INTERKULTURELLA HANDLEDNINGSMODELLEN Den interkulturella handledningsmdellen har inm ramen för Lenard da Vinci Transfer f Innvatin utvecklats i samarbetsprjektet CIVET en förkrtning

Läs mer

Beslut och protokoll från Ungdomens kyrkodagar 2015. Foto: Linda Leskinen

Beslut och protokoll från Ungdomens kyrkodagar 2015. Foto: Linda Leskinen BeslutchprtkllfrånUngdmenskyrkdagar2015 Ft: Linda Leskinen SammandragavUK:sbeslut2015 Initiativ till diskussin: Unisex eller inte? Ärendet ändrades av utskttet till en mtin. UK:s beslut: UK uppmanar församlingarna

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Krisplan Ådalsskolan

Krisplan Ådalsskolan Krisplan Ådalssklan 2014 09 08 Sida 1 av 19 Innehåll Syfte... 3 Definitin av begreppet krissituatin... 3 Krisgruppens ansvar... 3 Handlingsplaner... 3 Större lycka/katastrf... 3 Elev avlider i sklan...

Läs mer

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014 Myndighetssamverkansplan i Nrrbttens län år 2014 Mäns våld mt kvinnr ch barn Barn sm bevittnat våld Hedersrelaterat våld ch förtryck Prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål Sven-Erik Österberg

Läs mer

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna 2014-08-22 Läraryrket världens rligaste arbete Om alla barn ska få en ärlig chans i sklan måste de få den tid de behöver med skickliga, engagerade ch kunniga lärare. Så är det inte idag. Alldeles för många

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Hierarkiernas död och nätverkens födelse

Hierarkiernas död och nätverkens födelse ~ :l.... > :ra...::.::: FRANCIS FUKUYAMA HAR TÄNKT TilliGN Hierarkiernas död ch nätverkens födelse Infrmatinsflödet ändrar förutsättningarna för att rganisera eknmi ch plitik. Auktritärt styre ch frmella

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående

Läs mer

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi Fysiklabbar på Pwerland Bumper Cars Bumper Cars är en str bilbana sm passar både stra ch små förare. Bilarna är försedda med bilbälten ch kan köras ensam eller parvis. Lättare kllisiner är tillåtna, men

Läs mer

Kungabarn. Arbetsplan 2009

Kungabarn. Arbetsplan 2009 För genmförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare ch övrig persnal samt företrädare för eleverna ch deras

Läs mer

Genusvägar till jämställdhet

Genusvägar till jämställdhet Olika men ändå lika UTGIVEN AV BAOs OCH FINANSFÖRBUNDETS CENTRALA JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSKOMMITTÉ Nr 1 2012 Till vänster kmmitténs rdförande Ing-Marie Frithif. Från Hälsinglands Sparbank kmmer Marita

Läs mer

Åtgärdslistor från Skånskt Bostadsforum 2014-11-28 Konkreta förslag på åtgärder för att lösa problemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg?

Åtgärdslistor från Skånskt Bostadsforum 2014-11-28 Konkreta förslag på åtgärder för att lösa problemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg? Åtgärdslistr från Skånskt Bstadsfrum 2014-11-28 Knkreta förslag på åtgärder för att lösa prblemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg? Större möjlighet till delat huvudmannaskap i detaljplan Använd

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden

Läs mer

Lägesrapport från Smålands Shanghaikontor juni till september 2013

Lägesrapport från Smålands Shanghaikontor juni till september 2013 Lägesrapprt från Smålands Shanghaikntr juni till september 2013 2013-10-08 After ett längre smmaruppehåll är vi nu tillbaka med lägesrapprter från Smålands Shanghaikntr. Uppehållet betyder inte att månaderna

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR Tjänstedirektivet ska ge knsumenterna ett större utbud, bättre valuta för pengarna ch enklare tillgång till tjänster i hela EU VARFÖR ÄR TJÄNSTEDIREKTIVETS NYA REGLER

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Isbrytare, lagbildning och energikickar

Isbrytare, lagbildning och energikickar Isbrytare, lagbildning ch energikickar Den här kursen Oavsett det är ett mindre möte hemma hs dig eller ett större utbildningsseminarium vill vi alla känna att vi har etablerat gemenskap med våra linvänner.

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad HT 2014 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gudhemssklan, enhet Gudhem Skla/sklbarnmsrg Läsåret 2014/2015 Rektr Bitr. Rektr Margareta Lindmark Hlm Enhet Gudhem, B-U förvaltningen Claes

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Protokoll för styrelsemöte i Järfällagymnasterna - 2015-04- 16

Protokoll för styrelsemöte i Järfällagymnasterna - 2015-04- 16 1(5) Prtkll för styrelsemöte i Järfällagymnasterna - 2015-04- 16 Datum: 2015-04-16 Tid: 18-21 Närvarande: Styrelsen: Pierre Erikssn, Tva Sörén, Ylva Sundelin, Cilla Söderhäll, Ltta Stlt, Helena Hjertén,

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

Bostad först för vem?

Bostad först för vem? Examensarbete Bstad först för vem? Några röster m ett samarbetsprjekt mellan Stckhlms stad ch Stckhlms Stadsmissin Författare: Jhanna Linde Anna Olvssn Handledare: Per-Olf Hlmberg Termin: VT13 Kurskd:

Läs mer