Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor

Transkript

1 uv väst rapport 2008:29 arkeologisk förundersökning Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor Västergötland och Bohuslän, Göteborgs stad, Lundby och Björlanda socknar, Biskopsgården 830:812, fornlämning Lundby 333 samt Göteborg 325 och 323 Petra Nordin

2

3 uv väst rapport 2008:29 arkeologisk förundersökning Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor Västergötland och Bohuslän, Göteborgs stad, Lundby och Björlanda socknar, Biskopsgården 830:812, fornlämning Lundby 333 samt Göteborg 325 och 323 Petra Nordin

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Eva Crafoord Layout Lena Troedson Omslagsbilder Vy från Göteborg 325 mot fastigheten Halvorsäng, från öster. Foto: Petra Nordin. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2008:29 ISSN

5 Innehåll Inledning 7 Topografi 7 Fornlämningsmiljö 7 Stenålder 10 Brons- och järnålder 10 Medeltid/Historisk tid 12 Historiska kartor 12 Målsättning och metod 13 Resultat 15 Lundby Göteborg Göteborg Resultat av flintanalysen 22 Slutsatser och förslag till åtgärder 23 Lundby Göteborg Göteborg Frågeställningar inför en slutundersökning 23 Förhistorisk tid 23 Medeltid 24 Referenser 25 Skriftliga källor 25 Muntliga källor 25 Administrativa uppgifter 26 Bilagor 27 Bilaga 1. Vedartsanalys 27 Bilaga C-dateringar 28 Bilaga 3. Schaktbeskrivning 30 Figurförteckning 35

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 På uppdrag av Vägverket Region Väst utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst under april månad 2008 en förundersökning av boplatserna Lundby 333 samt Göteborg 325 och 323 i Göteborgs kommun. Förundersökningen föranleddes av en planerad ombyggnad av Väg 155, delen mellan Vädermotet och Syrhålamotet. Vid förundersökningen påträffades boplatslämningar från järnålder, medeltid och nyare tid. På boplatserna observerades också ett flintmaterial som kan dateras till neolitisk tid och yngre. Inledning På uppdrag av Vägverket och enligt beslut utfärdat av länsstyrelsen i Västra Götalands län utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst under åtta dagar i april månad 2008 en förundersökning av boplatserna Lundby 333, Lundby socken i Västergötland, samt Göteborg 325 och 323 i Björlanda socken, Bohuslän. Boplatserna var belägna inom fastigheten Biskopsgården 830:812 i Göteborgs kommun. Förundersökningen bekostades av Vägverket Region Väst och föranleddes av att Vägverket planerar att bygga om väg 155, delen Vädermotet Syrhålamotet. Förundersökningens syfte var att fastställa boplatsernas utbredning, karaktär och potential. Boplatslämningar från förhistorisk tid samt medeltid och nyare tid dokumenterades vid förundersökningen. Topografi Förundersökningsområdet är beläget på ön Hisingen i nordvästra delen av Göteborgs kommun. Ön omges av vattendragen Göta Älv i söder och Norde Älv i norr. Boplatserna ligger på södra delen av Hisingen, utmed inloppet till Göteborgs Hamn. Området utgör nästan det enda orörda i detta annars så exploaterade industriområde. I närområdet finns Shell raffinaderi (som tidigare ägt fastigheten) och Vikan Kross. Förundersökningen omfattar både lägre belägna åkermarksområden och öster om dem omgivande skogsbeklädda slänter. Åkermarken ligger i en nord nordöst till sydsydväst orienterad dalgång flankerad av bergsmassiv. Det låglänta området är beläget 10 meter över havet och har en gång i tiden varit en havsvik. Sand och lera har avsatts i dalgången. Väster om området rinner en bäck i nord-sydlig riktning. Markområdet öster om förundersökningsområdet har använts som en allmän soptipp. Fornlämningsmiljö Hisingen är ett område rikt på fornlämningar från äldsta stenålder till yngre järnålder. Förundersökningsområdet ligger på sockengränsen mellan Lundby (i Västergötland) och Björlanda (i Bohuslän), varför fornlämningarna ofta finns registrerade i båda socknarna. Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: UV Väst Rapport 2008:29. Arkeologisk förundersökning

9 FU-område m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 0d, med förundersökningsområdet markerat. Skala 1: Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 9

10 Boplatserna Lundby 333, Göteborg 325 och 323 är belägna på en nivå av meter över havet. Den närmsta boplatsen väster om förundersökningsområdet är en stenåldersboplats som är belägen 10 meter över havet och som uppvisar ett flintmaterial från neolitikum. Stenålder Fornlämningsbilden domineras av lämningar från stenåldern. Många stenålderboplatser och fyndplatser för slagen flinta har upptäckts i samband med inventeringar, ytplockning och arkeologiska undersökningar. Några av de registrerade fynd- och boplatserna har del- eller slutundersökts, bland annat fornlämningarna 144, 161, 259, 260, 295, 310 och 335 i Lundby socken samt 324, 326, 327, 328, 329, 330, 331 och 345 i Björlanda socken. Utöver dessa finns ytterligare registrerade boplatser som inte har varit föremål för arkeologiska undersökningar, bland annat Lundby 162, 230, 268 och 312. Generellt är de äldsta stenåldersboplatserna belägna högre upp i terrängen. Nordväst om förundersökningsområdet har man på nivån meter över havet, återfunnet boplatser som kan dateras till senmesolitikum (lihultkultur) och neolitikum. Inom Lundby 295 och 309 påträffades ett flintmaterial från tidigneolitikum. Inom Lundby 259 och 310 återfanns ett boplatsmaterial (bland annat keramik) från mellanneolitikum. Vid en förundersökning 2006 dokumenterades tre boplatser med ett flintmaterial från hensbackatid till neolitikum: RAÄ 160, 161 och 332 (Bramstång 2006:18). Boplatserna är belägna meter över havet och ligger sydväst om det aktuella förundersökningsområdet. Medan boplatsmaterialet dominerar från den äldre stenåldern, finns i närområdet endast en registrerad grav från yngre stenålder: hällkistan Lundby 267 från senneolitisk tid. På Hisingen finns dock ett tiotal hällkistor. År 2007 slutundersöktes en nyupptäckt hällkista i Torslanda. I gravkammaren påträffades en senneolitisk dolk (Johansson 2008). Brons- och järnålder Merparten av de registrerade lämningarna från brons- och järnålder belägna i närområdet är gravmonument. De är synliga ovan mark och ligger exponerat i monumentallägen. En hällristning (Lundby 316) är belägen någon kilometer sydöst om förundersökningsområdet. På ett högre beläget berg väster om de aktuella boplatserna ligger två fornborgar, Lundby 291 och Björlanda 172. Boplatser, men även gravfält från brons- och järnålder förekommer mindre frekvent, vilket har samband med att dessa lämningar ligger dolda under mark och upptäcks först vid schaktning. Boplatser På Hisingen finns ett flertal boplatser från bronsålder. De flesta återfinns invid bronsåldersundet, som är beläget flera kilometer nordväst om förundersökningsområdet (Björlanda 207, 268, 289, 303, 321, 325, 444 och 459:2 samt Lundby 233). I Göteborgsområdet finns två typer av bosättningar från bronsålder: mindre boplatser i låglänt terräng nära kusten eller de som har legat ett stycke från stranden. Det enda kända bronsåldershuset i Göteborg, Björlanda 289, undersöktes 1969 i samband med att Sörredsvägen bygg- 10 UV Väst Rapport 2008:29. Arkeologisk förundersökning

11 Fig. 4. Utdrag ur FMIS som visar fornminnesmiljön i närområdet runt förundersökningsområdet. Skala 1: des (Andersson 2005, s. 118). Trettio skärvstenshögar finns registrerade i Göteborg och de är alla belägna på Hisingen. På Bräckeåsen nordöst om den aktuella ytan finns ett 15-tal registrerade rösen (Lundby 117, , 125, 126 och 153). Under äldre förromersk järnålder återfinns boplatserna i Göteborg på de större sammanhängande sand- och moränområdena. Under yngre förromersk järnålder tog den stationära gården form och boplatser återfinns i anslutning till små sand- och moränområden i närheten till de större lerslätterna. Man ser också ett samband mellan gårdsetableringen under romersk järnålder och bytomter. På Hisingen har man dokumenterat huslämningar från äldre järnålder. Vid Torslandavallen undersöktes en förromersk boplats (Torslanda 96), där tre huskonstruktioner dokumenterades. På boplatsen Björlanda 325 i Låssby dokumenterades ett långhus med oklar konstruktion (Ragnesten 2005:152 ff). År 2006 undersöktes en romartida gård vid Storegården i Björlanda. På boplatsen dokumenterades ett välbeva- Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 11

12 rat hus från romersk järnålder, men också anläggningar och åderspår från yngre järnålder (Nieminen 2006). På senare tid har man vid utredningar och förundersökningar invid befintliga fastigheter/bytomter dokumenterat spår från äldre järnålder slutundersöktes Gerrebackas gamla gårdstomt (Säve 358). Där påträffades lämningar från äldre järnålder och husgrunder från och 1700-talen (Ragnesten 2003). Ett fåtal boplatslämningar och endast en bebyggelselämning från den yngre järnåldern har dokumenterats. En tveksam husgrund (grophus) daterad till vikingatid har undersökts på Hisingen (Tuve ) (Hall 2005:204 ff). Inom projektet Järnåldersbebyggelsens struktur i Säve socken har ett par kolningsgropar daterats till vikingatid och 1500-tal. Dessa var belägna i en fornborg, Säve 134 (Hall 2005:183). Gravar På norra delen av Hisingen finns ett flertal gravfält från yngre järnålder. Tätheten kan närmast jämföras med Mälardalen. Detta är anmärkningsvärt och bör ställas i relation till det enda grophus som har daterats till vikingatid. I närområdet finns ett flertal stensättningar (Lundby 4, 5, 55 (osäker grav), 57, 65, 66, 67, 155, 158, 256, 257, 258, 290 och 308 (2 stycken), två rösen (Lundby 5 och 289), ett långröse (Lundby 8) och en bortodlad hög (155) omnämnda i fornlämningsregistret. Två röjningsrösen (Lundby 56 och 58) och ett antal fornlämningsliknande lämningar (Lundby 59, 60, 139, 261 och 292 (undersökt) finns också registrerade. Medeltid/Historisk tid Endast ett fåtal lämningar från medeltid har dokumenterats vid utgrävningar på Hisingen. Många av bytomterna har etablerats redan under tidig medeltid, till exempel Lundby och Björlanda. Dessa fastigheter är bebyggda än i dag. Vid utgrävningar av förhistoriska boplatser har man också dokumenterat enskilda lämningar från medeltiden. I början av 1900-talet grävde H. Olsson ut en fornborg, Backa 1, i Aröd. I borgen påträffades medeltida keramik. Vid en slutundersökning av boplatsen Torslanda 99 påträffades medeltida keramik (Olsson och Svedberg 2005). Inom boplatsen Björlanda 556 återfanns medeltida keramik på en boplats från romersk järnålder. I Göteborgsområdet har man vid undersökningar av gården i Björsjöås dokumenterat bebyggelsespår från medeltid (Ragnesten muntligen). Historiska kartor Boplatsen Göteborg 325 är belägen på gammal inägomark till fastigheten Halvorsäng. Halvorsäng omnämns för första gången på 1580-talet (omnämnd 1581 som Halduerseng, 1586 som Halduors Enngh). Gårdens inägor omgärdas av lagda stengärdesgårdar. Sydväst om Halvorsäng ligger fastigheten Viken, som omnämnts redan på 1400-talet. Namnet på ägan (Halvorsäng) syftar troligtvis på ett egennamn (Haldor) (Ståhl. 1927). Halduor är en gammal norsk stavning av det svenska namnet Haldor. 12 UV Väst Rapport 2008:29. Arkeologisk förundersökning

13 Målsättning och metod Målet med förundersökningen var att kartlägga fornlämningarnas utbredning, omfattning och vetenskapliga potential. Detta för att mer riktade studier ska kunna göras om beslut om en eventuell slutundersökning föreligger. Åttiofem sökschakt (1342 löpmeter) upptogs med en traktorgrävare som lätt kunde förflytta sig i den bitvis svårtillgängliga terrängen. Vid utredningen hade Stadsmuseet grävt provgropar och dragit korta schakt i området. Vid förundersökningen koncentrerades schaktdragningen till åtkomliga områden i den stormskadade skogen. De flesta och längsta schakten upptogs i åkermarken. Målet var att försöka fastställa de berörda boplatsernas storlek, innehåll och utbredning. Schakt och mörkfärgningar mättes in med totalstation och ett urval grävdes dels för att samla in daterbart material men också för att se vilken typer av anläggningar som kan komma att beröras av en eventuell slutundersökning. Ett referensmaterial av flintavslag insamlades från de tre boplatserna. Materialet har analyserats för att mer riktade studier ska kunna göras vid en eventuell slutundersökning. Vid förundersökningen förelåg metodrelaterade problem som bör nämnas. Det skogsklädda bergspartiet var inte röjt efter stormen Gudrun och flera rotvältor fanns i det delvis vattensanka området mellan Göteborg 323 och Lundby 333. I skogen fanns också träd som var på gränsen till att falla eller som stod lutade mot andra träd. Därför fick vi i första hand dra schakt i för arkeologerna säkra arbetsmiljöer. I ett schakt inom Lundby 333 påträffades också nedgrävda tunnor, vilkas innehåll är okänt. Fig. 5. Detalj ur laga skifteskartan över Vikan 1842, där Halvorsäng ligger som en enklav i utmarken norr om byn. Karta Lantmäteriet. Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 13

14 0 100 m Fig. 6. Schaktplan över förundersökningsområdet. Skala 1: UV Väst Rapport 2008:29. Arkeologisk förundersökning

15 Resultat Vid förundersökningen dokumenterades ett antal boplatsrelaterade anläggningar, främst inom Göteborg 325 och men också inom Lundby 333. Anonyma flintavslag har genom en slagteknisk analys kunnat härröras till neolitikum och metalltid. Flintmaterialet påträffades spritt över boplatserna men förekom också mer frekvent i sand- och gruslager avsatta invid berg. Nedan redogörs för resultatet inom varje boplats. Lundby 333 Lundby 333 är en registrerad boplats som är belägen meter över havet. Den är undersökt och borttagen inom sträckningen för en gasledning (Nieminen 2004). Vid förundersökningen upptogs schakt norr om gasledningen. Invid ett berg påträffades flintavslag i ett grusigt lager. En härd, A1617, dokumenterades i ett av schakten. Kol från härden har 14 C-daterats till 200 BC AD (95,4 % trolighet). I ett schakt cirka 60 meter nordöst om härden A1617 påträffades stolphålsrader efter två troliga hus samt två gropar och två rännor. Fig. 7. Härden A1617 Lundby 333. Foto: Petra Nordin. Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 15

16 0 50 m Fig Schaktplan UV Väst Rapport över 2008:29. Lundby Arkeologisk 333. Skala förundersökning 1:1000. Infälld finns en förstoring av schakt 47 och 48. Skala 1:100.

17 Göteborg 325 Göteborg 325 är en boplats som upptäcktes vid en utredning 2004 (von der Luft 2004). Den är belägen på fastighetens gamla inägomark, på en nivå av meter över havet. Sökschakt upptogs regelbundet över åkerytan. Fynd och anläggningar observerades i sand- och lerlager direkt under matjorden. Tjugo stolphål, 2 rännor, 2 härdar, 3 gropar, en stenpackning, ett kulturpåverkat lager samt 70 mörkfärgningar dokumenterades vid förundersökningen. Bränd lera, sintrad lera, järnslagg, järnnit, bryne, kvartsavslag, och flintavslag observerades i anslutning till det sandiga/leriga lagret under matjorden. I matjorden observerades glaserat rödgods och fragment av drejat oglaserat rödgods. Resultaten från förundersökningen har visat att boplatsens utbredning bör justeras till att omfatta hela åkerområdet fram till gården Halvorsäng i väster. I schakt 11 upptäcktes en stenpackning, A40, som fortsätter västerut i riktning mot befintlig mangårdsbyggnad. I den nordvästra delen av det gamla åkerområdet fanns en agilitybana för hundar. Därför upptogs inga schakt här. Den gamla inägomarken har dock potential till att bidra med kunskap om en slutundersökning inriktas på bebyggelse och nyttjandemönster under järnålder och medeltid samt nyare tid. Därför har gränsen för boplatsens utbredning västerut dragits fram till gårdens aktuella läge. I söder begränsas åkerområdet av en gärdesgård och en grusväg. Söder om grusvägen har Stadsmuseet utrett och förundersökt en korridor för naturgasledningen. Inga boplatslämningar påträffades i schaktet för naturgasledningen. Gärdesgården kan anses vara en naturlig gräns för boplatsens utbredning i söder. Vid förundersökningen insamlades kol från tre anläggningar på boplatsen. En härd (A990) har daterats till romersk järnålder (0 200 AD), en härd (A434) har daterats till medeltid ( AD) och ett stolphål (A520) till yngre tid (1480 AD 1650 AD). Sannolikheten att dateringarna härrör från ovan nämnda perioder är 95,4 %. Härden A990 som har daterats till romersk järnålder är belägen i den norra delen av boplatsen. I en stenpackning, A40, som återfinns i schakt 11 närmast fastigheten Halvorsäng gjordes fynd av en järnnit och kvarts. Anläggningen kan utgöra en del av en husgrund, men kan kanske vara en grav. Det är inte ovanligt att gravar från järnålder påträffas invid och på gamla fastigheter/bytomter. Ett 0,25 meter tjockt kulturlager, A45, är beläget i den sydvästra delen av boplatsen. Lagret var synligt i flera schakt och upptar en ungefärlig yta av meter. Utbredningen i sydlig riktning är inte fastställd. Kulturlagret innehåller rikligt med skörbrända stenar och kol. Härden A434 är belägen i botten av kulturlagret och har daterats till medeltid. Ett stolphål är beläget cirka 35 meter öster om kulturlagret. Kol från anläggningen har 14 C-daterats till 1480 AD 1650 AD (95,4 % sannolikhet). I den östra delen av boplatsen påträffades flintavslag i ett grusigt lager invid och mellan uppstickande berg. Väster om bergsområdet återfinns ett mörkare lager som var 0,10 meter tjockt och innehöll flintavslag samt enstaka kol. Några större stenar (cirka 0,5 1 meter i diameter stora) är belägna inom området. Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 17

18 0 10 m 0 50 m Fig Schaktplan UV Väst Rapport över 2008:29. Göteborg Arkeologisk 325. Skala förundersökning 1:1000. Infälld finns en förstoring av kulturlager A45. Skala 1:400.

19 Fig. 10. Stenpackningen A40 i schakt 11. I stenpackningen påträffades en järnnit, kvarts och kol. Foto: Petra Nordin. Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 19

20 Fig. 11. Härden A434 är be lägen i botten av ett kulturlager (A45). I schaktprofilen ser man det ovanliggande kulturlagret. Kulturlagret är beläget 30 meter öster om gårdsplatsen. Foto: Petra Nordin. Fig. 12. Stolphålet A520 är beläget cirka 30 meter öster om kulturlagret. Stolphålet är 0,5 meter i diameter stort och 0,28 meter djupt. Notera att ett mörkare lager återfinns stratigrafiskt under stolphålet. Foto: Petra Nordin. Fig. 13. Den östra delen av boplatsen Göteborg 325. Mellan gärdesgården och berg i dagen påträffades ett mörkare lager med kol och flintavslag. Foto: Petra Nordin. 20 UV Väst Rapport 2008:29. Arkeologisk förundersökning

21 Fig. 14. Schakt 58 söder om berget Göteborg 323. I tät svårtillgänglig skogsterräng med fallna träd och rotvältor drogs ett antal schakt utmed bergets sydöstra kant. Flintavslag avsatta i grus och sandlager observerades vid förundersökningen. Flintfyndigheterna låg koncentrerade runt berget. Foto: Petra Nordin. Fig. 15. Göteborg 323, vy mot väster. Invid gärdesgården ligger ett odlingsröse. Foto: Petra Nordin. Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 21

22 Göteborg 323 Fornlämningen är en registrerad boplats belägen meter över havet. Merparten av området är berg i dagen med undantag för den västra delen som är belägen i åkermark. Stora delar av fornlämningen är skadad eftersom en endurobana anlagts i skogs- och bergsområdet. Vid förundersökningen påträffades flintavslag dels i ett grusigt lager och dels i ett sandigt lager i boplatsens sydöstra del. Materialet är troligtvis från neolitikum och yngre. Därför har denna del av Göteborg 323 införlivats med Lundby 333. Den västra delen av boplatsen var belägen i åkermark. Ett magert flintmaterial som kan vara naturlig flinta observerades i åkern. Inga anläggningar påträffades på denna del av boplatsen. Resultat av flintanalysen Vid förundersökningen påträffades inga ledartefakter som kan ge stöd för datering av det flintmaterial som observerades. Endast en del av flintavslagen var svallade eller patinerade. För att om möjligt datera slagtekniken insamlades ett referensmaterial från de tre kända boplatserna. Det analyserbara materialet domineras helt av avslagsproduktion från rundkärnor. Plattformspreparering saknas helt. Slagpunkten har ofta placerats för att åstadkomma så breda avslag som möjligt. Några avslag är troligen avspaltade med metallhammare. En påfallande andel kommer från tillformning av kärnor, det vill säga tidiga stadier i reduktionen. Problemet är att debitaget inte är komplett, det motsvarar inga hela reduktioner. Slagen kvarts finns i materialet. Om materialet ändå är representativt för vad som gjorts på platsen är den enda möjliga tolkningen att det tillhör metalltid. Hur bra tolkningen är, är vanskligt att värdera. Samtidigt finns det inget i materialet som indikerar någon annan datering. Inom Lundby 333 påträffades dels avslag slagna med metallhammare, men också ett eventuellt yxkroppsavslag från en fyrsidig yxa med väldigt hög flintkvalitet samt två avslag som möjligen kan vara neolitiska. Ett fragment av spånliknande avslag med facetterad plattform kan vara neolitiskt. Inom Göteborg 323 påträffades fyra avslag i schakt 57 som har facetterad plattform och/eller andra teknologiska attribut som gör att de troligen är neolitiska, gissningsvis mellanneolitiska. Påfallande stor andel avspaltningar med mjuk teknik har observerats. I schakt 58 påträffades en unifacial discoid rundkärna. Avspaltningarna är riktade in mot masscentrum. Kärnan är tolkad som neolitisk (trattbägare). En avspaltning med mjuk yttäckande teknik påminner om tunning och kan vara neolitisk. Materialet återfanns i den sydöstra delen av fornlämningen och har tolkats som neolitiskt, även om man inte kan utesluta yngre material. Äldre material saknas helt. Flintavslag från den västra delen av boplatsen kan vara naturlig flinta och inga teknologiskt tolkbara element var synliga i materialet. Inom Göteborg 325 dominerar avslagsproduktion från rundkärnor, där plattformspreparering helt saknas. Slagpunkten har ofta placerats för att åstadkomma så breda avslag som möjligt. Några avslag har möjligen avspaltats med metallhammare. Kvartsavslag påträffades i schakt UV Väst Rapport 2008:29. Arkeologisk förundersökning

23 Slutsatser och förslag till åtgärder Begränsningarna för Lundby 333 och Göteborg 325 har justerats till att omfatta större områden än tidigare. Göteborg 325 upptar extensivt en yta av 2,1 hektar och arean för Lundby 333 är 1,6 hektar. Resultatet från förundersökningen visar att två boplatser, Göteborg 325 och Lundby 333, har potential till att bidra med en ökad kunskap om förhistoriska och medeltida bosättningar på Hisingen. UV Väst rekommenderar slutundersökningar av boplatserna Göteborg 325 och Lundby 333. I samband med slutundersökningarna bör också en kartering av stengärdesgårdarna i exploateringsområdet ingå, då de har ett kulturhistoriskt värde och är agrarhistoriskt intressanta. Lundby 333 Lundby 333 är en boplats med ett flintmaterial som uppvisar spår från yngre stenålder/metalltid och med en 14 C-datering till förromersk järnålder. Området med stolphål är inte daterat men, vid en eventuell slutundersökning kan prover samlas in för att analysera och datera anläggningarna. Målet är att försöka kartlägga bebyggelsestrukturer och datera dem. Göteborg 325 Göteborg 325 är en boplats med anläggningar som har daterats till järnålder, medeltid och nyare tid. En slutundersökning av området kan ge ökad kunskap om bebyggelse och markutnyttjande under perioden järnålder till historisk tid. Göteborg 323 Den till ytan största boplatsen Göteborg 323 är mindre intressant. UV Väst rekommenderar inte några fortsatta antikvariska åtgärder inom fornlämningen. Undantagna är schakten i den sydöstra delen. Den sydöstra delen av Göteborg 323 har inkorporerats i fornlämning Lundby 333. Frågeställningar inför en slutundersökning Förhistorisk tid Generellt finns väldigt få klara bebyggelsestrukturer från den förhistoriska perioden dokumenterade på Hisingen. Ur detta perspektiv är det viktigt att kunna klartlägga gårds- och bebyggelsestrukturer samt nyttjandemönster under förhistorisk tid. Inom Lundby 333 och Göteborg 325 finns stora chanser att vid en slutundersökning dokumentera den förhistoriska gårds- och bebyggelsemiljön. Inom Lundby 333 finns lämningar från neolitisk tid och förromersk järnålder. Inom Göteborg 325 är det främst perioden romersk järnålder som är intressant. Vid en slutundersökning av boplatserna Göteborg 325 och Lundby 333 kan följande översiktliga frågeställningar vara relevanta: Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 23

24 1. Kan vi finna klara bebyggelsestrukturer och mönster på boplatserna? Vilken inbördes relation har Lundby 333 och Göteborg 325? Kan resultaten relateras till omgivande fornlämningar och sättas in i ett större sammanhang/boplatsmönster? 2. Etableras en gård under romersk järnålder inom Göteborg 325? 3. Kan vi se en kontinuitet eller diskontinuitet mellan äldre järnålder och den medeltida gården? Kan vi finna lämningar från yngre järnålder inom Göteborg 325? 4. I ett historiskt perspektiv är området marginellt och beläget på gränsen mellan två socknar. Kanske var förhållandena annorlunda under de olika förhistoriska tidsperioderna? Läget invid Göta Älvs mynning är intressant i ett större perspektiv även under förhistorisk tid. 5. Kan fyndmaterialet på boplatserna säga något om ekonomi och nyttjande? Medeltid Gården Halvorsäng ligger som en enklav i utmarken strax norr om fastigheten Vikan och alldeles intill sockengränsen mot Lundby socken. Det är fråga om en ensamgård, dokumenterad från 1500-talet. Dateringarna från förundersökningen visar att det har funnits aktivitet på gården åtminstone från sen medeltid. Gården har aldrig skiftats och det finns inga äldre kartor som visar inägornas utseende. En datering till romersk järnålder visar att platsen utnyttjats tidigare. Relevanta frågeställningar inför en slutundersökning kan vara: 1. När anlades gården? 2. Till vilken historiskt sammanhang hör etableringen? Kan man dokumentera en kontinuitet i nyttjandet från etableringsfasen? Är det fråga om en liten, marginell gård som utnyttjats i tider av befolkningstillväxt och ekonomisk expansion, men som tidvis övergivits? 3. Kan man sätta in resultaten från Halvorsäng i en diskussion om den historiska utvecklingen generellt i Göta Älvs mynning (stadsetableringar med mera)? 4. Kan fyndmaterialet tänkas säga något om ekonomi och annat nyttjande av gården? 5. Hur ser bebyggelsestrukturen ut? Har själva gårdstomten flyttats från ett äldre läge till sin nuvarande plats och i så fall när? 6. Är härden från förundersökningen en del av en byggnad? Vad är kulturlagret för något? Kan det vara en nedbrunnen byggnad? Det pedagogiska värdet kan jämställas med det vetenskapliga värdet. Att presentera resultatet av den arkeologiska undersökningen på ett sätt som tilltalar en intresserad allmänhet borde vara ett mål. 24 UV Väst Rapport 2008:29. Arkeologisk förundersökning

25 Referenser Skriftliga källor Andersson, S. & Ragnesten, U Fångstfolk och bönder. Om forntiden i Göteborg. Värnamo. Bramstång, C Hensbacka i Arendal. UV Väst Rapport 2006:18. Hall, B Handelsmän och bönder, s I Fångstfolk och bönder. Om forntiden i Göteborg. Värnamo. Johansson, G En hällkista och en stenpackning med tväreggade spetsar i Torslanda. I Fynd, s Nieminen, J Naturgasledning från Rya till Stenungsund. 9 Förundersökningar Hisingsleden. Stadsmuseet Arkeologisk Rapport 2004:54. Göteborg. Nieminen, J Romartida gårdstun vid Storegården. Arkeologisk rapport 2007:15. Göteborgs Stadsmuseum. Göteborg. Olsson, L. & Svedberg, S Boplatser i Amhult. To 99, s Arkeologisk Rapport 2005:45. Ragnesten, U Gerrebacka en gård med gamla anor. I Fynd 1 2/01, s Ragnesten, U Smeder och Bönder s I Fångstfolk och bönder. Om forntiden i Göteborg. Värnamo. Ståhl, H Ortsnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Andra Häftet. Elanders. Von der Luft, M Utredning vid Halvorsäng. Stadsmuseet Arkeologisk Rapport 2004:44. Muntliga källor Ulf Ragnesten, Stadsmuseet. Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 25

26 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2008:005. Undersökningstid: april Projektgrupp: Petra Nordin (projektledare) och Jörgen Streiffert. Ulf Strucke, vedartsanalys; Kalle Thorsberg, flintanalys och Christina Rosén, kartanlays. Underkonsulter: Ångströmlaboratoriet Uppsala. Exploateringsyta: kvadratmeter. Undersökt yta: 1342 meter schakt, 1,3 3 meter breda. Läge: Fastighetskartan, blad 7B 0d. Koordinatsystem: Göteborgs koordinatnät. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 27845,84 y 33424,93. Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 70 färgfoton med Unr 4695:1 70. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: inga fynd omhändertagna. 26 UV Väst Rapport 2008:29. Arkeologisk förundersökning

27 Bilagor Bilaga 1. Vedartsanalys Analysprotokoll Landskap: Västergötland Socken: Göteborg Fastighet: RAÄ nr: 325 Kategori: AnalysId: 7273 Anläggning: 434 Stolphål Provnr: PK72 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Bark Antal: 2 Material: Förkolnad Kommentar: Vald för datering Art: Hassel Antal: 6 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 7249 Anläggning: 520 Stolphål Provnr: PK72 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Björk Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 7248 Anläggning: 990 Härd Provnr: PK71 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Ek Antal: 6 Material: Träkol Kommentar: Tunna cellväggar och en amorf grundstruktur. Troligen rot. Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 27

28 Bilaga C-dateringar 28 UV Väst Rapport 2008:29. Arkeologisk förundersökning

29 Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 29

30 Bilaga 3. Schaktbeskrivning Schakt ID Längd Bredd Lagerbeskrivning Anläggningar Fynd Anmärkning ,3 I öst: 0 0,35 matjord 0,36 sand I väst: 0 0,3 matjord 0,31 0,45 mörkt kolbemängt lager med flintavslag och skärvsten 0,45 lerablandad sand 4 stolphål, 1 härd 3 mörk färg ningar Flintavslag i väst, rödgods i matjorden Eventuell kulturlager rest i väst. Lämningarna sträcker sig fram till gården halvors äng ,3 0 0,35 matjord 0,36 sand I väst: grusigt sandlager med flintavslag innan lera ,3 0 0,35 matjord 0,36 sand ,5 1,3 0 0,35 matjord 0,36 sand ,3 0 0,35 matjord 0,36 sand 3 stolphål Flintavslag och kvarts i väster 6 stolphål? 2 3 mörk färgningar 7 stolphål? 2 gropar/mörkfärgningar 9 stolphål? 2 gropar, ett lager Ett stolphål med bränd lera runt. 2 stenlagda diken K-lagerrester? 4 täckdiken? 3 diken plus 1 stenfyllt ,3 0 0,35 matjord 0,36 sand 7 stolphål? 1 grop/ mörk färgning Flintavslag ,3 0 0,35 matjord 0,36 sand 9 stolphål? 2 gro par, 1 härd, ett lager Järnslagg i matjorden, rödgods Två rundade lerlager i mörka lager ,3 0 0,35 matjord 0,36 sand 3 stolphål? 1 mörkfärgning Ett dike, ca 1 m brett och 0,5 m djupt ,3 0 0,35 matjord 0,36 sand ,5 1,3 0 0,35 matjord 0,36 lera/sand ,3 0 0,35 matjord 0,36 lera/sand 3 stolphål? Ett stenfyllt dike (eller anl?) 2 stolphål? Dike som i schakt 8 3 stolphål? Dike som i schakt ,3 0 0,35 matjord 0,36 sand 3 stolphål?, 1grop/ mörkfärgning, 1 ränna? Flintavslag ,5 1,3 0 0,35 matjord 0,36 sand ,3 torv/mylla 0,31 0,41 mörkgrått sandlager i botten grushorisont 0,42 gulbrun sandinblandad lera ,5 0 0,3 torv/mylla 0,31 0,41 mörkgrått sandlager i botten grushorisont 0,42 gulbrun sandinblandad lera ,8 0 0,1 torv 0,11 0,19 grusigt mörkgrått sandlager 0,2 berg ,8 0 0,3 torv/mylla 0,31 0,41 mörkgrått sandlager i botten grushorisont med enstaka kol och mörkfärgningar 0,42 gulbrun sandinblandad lera 1 stolphål? Flintavslag Flintavslag i det grå sandlagrets grushorisont Flintavslag i grushorisonten Flintavslag Flintavslag P.g.a. stora stenar flyttades schaktet söder ut (sch 14) Ev. kulturpåverkat lager. 30 UV Väst Rapport 2008:29. Arkeologisk förundersökning

31 Schakt ID Längd Bredd Lagerbeskrivning Anläggningar Fynd Anmärkning ,5 2,5 0 0,05 torv 0,06 0,1 grått sandlager, riktligt med slagen flinta, 0,11 berg ,5 1,5 0 0,05 torv 0,06 0,2 grått sandlager, riktligt med slagen flinta, Därunder berg ,5 1,5 0 0,1 torv, därefter gråbrunt sandlager, ca 0,6 m tjockt , ,3 torv/mylla 0,31 0,41 mörkgrått (flintrikt) sandlager i botten grushorisont 0,42 gulbrun sandinblandad lera , ,1 torv 0,11 berg ,9 0 0,1 torv 0,11 berg , ,3 torv/mylla 0,31 0,41 mörkgrått (flintrikt) sandlager i botten grushorisont 0,42 gulbrun sandinblandad lera ,3 1,5 0 0,3 torv/mylla 0,31 0,41 mörkgrått (flintrikt) sandlager i botten grushorisont 0,42 gulbrun sandinblandad lera , 8 1,5 0 0,3 torv/mylla 0,31 sand ,3 1,5 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun lera ,8 0 0,25 torv/mylla 0,26 sand ,3 1,8 0 0,25 torv/mylla 0,26 sand ,8 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun lera ,8 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun lera ,8 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun lera ,7 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun lera ,3 1,5 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun lera ,9 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun lera ,8 2,5 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun lera ,5 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun lera ,5 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun, sandinblandad lera ,3 0 0,30 torv/mylla 0,31 0,41 grått grusigt sandlager, sedan berg/lera Flintavslag Flintavslag Flintavslag Flintavslag Flintavslag Flintavslag Flintavslag Flintförande lager fortsätter troligtvis väster ut mellan två bergsknallar Endast rikligt med flinta i sv hörnet av schaktet Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 31

32 Schakt ID Längd Bredd Lagerbeskrivning Anläggningar Fynd Anmärkning ,30 torv/mylla 0,31 0,41 grått grusigt sandlager, sedan berg/lera ,7 2,7 0 0,1 torv 0,11 0,25 grått sandlager, grusigt mot botten 0,26 berg/lerinblandad sand Flintavslag Flintavslag invid bergskant invid flintslagningsplats? ,3 0 0,1 torv 0,11 0,25 grått sandlager, grusigt mot botten 0,26 lerinblandad sand Härd Flintavslag 14 C-prov insamlat ,30 torv/mylla 0,3 gulbrun sand ,7 0 0,35 torv/mylla 0,36 gulbrun sand ,3 1,3 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun sandinblandad lera ,3 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun sandinblandad lera ,5 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun sandinblandad lera Stengärdesgård N-S-orienterad 6 stolphål? 1 ränna Hus I? Ö om gärdesgården ,5 3,3 0 0,39 torv/mylla 0,4 gulbrun sandinblandad lera ,5 1,3 0 0,2 m matjord 0,21 lerinblandad sand ,5 1,3 0 0,2 m matjord 0,21 lerinblandad sand ,5 1,3 0 0,2 m matjord 0,21 lerinblandad sand ,7 1,3 0 0,2 m matjord 0,21 lerinblandad sand ,7 0 0,2 m matjord 0,21 lerinblandad sand ,5 1,3 0 0,2 m matjord 0,21 lerinblandad sand ,3 1,3 0 0,2 m matjord 0,21 lerinblandad sand ,3 0 0,2 m matjord 0,21 lerinblandad sand 5 stolphål? 1 dike/ ränna? 2 mörkfärgningar Hus II? Ö om gärdesgården ,3 0 0,1 torv 0,11 0,25 grått sandlager 0,26 brun sand ,5 1,3 0 0,1 torv 0,11 0,25 grått sandlager 0,26 brun sand/berg i nordväst ,9 1,3 0 0,1 torv 0,11 0,25 grått sandlager 0,26 brun sand/ berg i norr ,1 torv 0,11 0,25 grått sandlager 0,26 0,35 brun sand 0,36 gråbrun lera Under torven i öster berg, Flintavslag Flintavslag Flintavslag Flintavslag Dels i grått sandlager med grus, dels i sandlagret under 7 flintavslag 32 UV Väst Rapport 2008:29. Arkeologisk förundersökning

33 Schakt ID Längd Bredd Lagerbeskrivning Anläggningar Fynd Anmärkning ,3 0 0,1 torv , torv/mylla 0,35 sand , ,2 matjord 0,21 mo/mjäla ,5 2,5 0 0,2 matjord 0,21 mo/mjäla ,3 0 0,2 matjord 0,21 mo/mjäla ,3 0 0,2 matjord 0,21 mo/mjäla ,8 0 0,2 matjord 0,21 mo/mjäla Område för endurobana Område för endurobana ,5 1,3 0 0,2 matjord 0,21 mo/mjäla ,3 0 0,35 matjord 0,36 sand ,5 1,3 0 0,35 matjord 0,36 sand ,3 0 0,35 matjord 0,36 sand ,3 0 0,35 matjord 0,36 sand ,3 0 0,35 matjord 0,36 sand ,5 3 Område för endurobana ,5 3 Område för endurobana ,3 0 0,2 matjord 0,21 0,3 sand 0,31 lerinblandad sand ,3 0 0,2 matjord 0,21 0,3 sand 0,31 lerinblandad sand ,3 0 0,2 matjord 0,21 0,3 sand 0,31 lerinblandad sand ,3 0 0,2 matjord 0,21 0,3 sand 0,31 lerinblandad sand ,5 1,3 0 0,2 matjord 0,21 0,3 sand 0,31 lerinblandad sand 3 flintavslag 2 flintavslag 1 flintavslag 1 flintavslag 1 flintavslag , ,2 m matjord 0,21 sand ,3 0 0,2 m matjord 0,21 sand ,5 1,7 0 0,2 m matjord 0,21 sand ,3 0 0,2 m matjord 0,21 sand Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 33

34 Schakt ID Längd Bredd Lagerbeskrivning Anläggningar Fynd Anmärkning ,3 0 0,2 m matjord 0,21 sand 1341,7 34 UV Väst Rapport 2008:29. Arkeologisk förundersökning

35 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 0d, med förundersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Utdrag ur FMIS som visar fornminnesmiljön i närområdet runt förundersökningsområdet. Skala 1: Fig. 5. Detalj ur laga skifteskartan över Vikan 1842, där Halvorsäng ligger som en enklav i utmarken norr om byn. Karta Lantmäteriet Fig. 6. Schaktplan över förundersökningsområdet. Skala 1: Fig. 7. Härden A1617 Lundby 333. Foto: Petra Nordin Fig. 8. Schaktplan över Lundby 333. Skala 1:1000. Infälld finns en förstoring av schakt 47 och 48. Skala 1: Fig. 9. Schaktplan över Göteborg 325. Skala 1:1000. Infälld finns en förstoring av kulturlager A45. Skala 1: Fig. 10. Stenpackningen A40 i schakt 11. I stenpackningen påträffades en järnnit, kvarts och kol. Foto: Petra Nordin Fig. 11. Härden A434 är belägen i botten av ett kulturlager (A45). I schaktprofilen ser man det ovanliggande kulturlagret. Kulturlagret är beläget 30 meter öster om gårdsplatsen. Foto: Petra Nordin Fig. 12. Stolphålet A520 är beläget cirka 30 meter öster om kulturlagret. Stolphålet är 0,5 meter i diameter stort och 0,28 meter djupt. Notera att ett mörkare lager återfinns stratigrafiskt under stolphålet. Foto: Petra Nordin Fig. 13. Den östra delen av boplatsen Göteborg 325. Mellan gärdesgården och berg i dagen påträffades ett mörkare lager med kol och flintavslag. Foto: Petra Nordin Fig. 14. Schakt 58 söder om berget Göteborg 323. I tät svårtillgänglig skogsterräng med fallna träd och rotvältor drogs ett antal schakt utmed bergets sydöstra kant. Flintavslag avsatta i grus och sandlager observerades vid förundersökningen. Flintfyndigheterna låg koncentrerade runt berget. Foto: Petra Nordin Fig. 15. Göteborg 323, vy mot väster. Invid gärdesgården ligger ett odlingsröse. Foto: Petra Nordin Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på fastigheten Halvorsängs inägor 35

36

37

38 På uppdrag av Vägverket Region Väst utförde Riksanti kvarieämbetet UV Väst under april månad 2008 en förundersökning av boplatserna Lundby 333 samt Göteborg 325 och 323 i Göteborgs kommun. Förundersökningen föranleddes av en planerad ombyggnad av Väg 155, delen mellan Vädermotet och Syrhålamotet. Vid förundersökningen påträffades boplatslämningar från järnålder, medeltid och nyare tid. På boplatserna observerades också ett flintmaterial som kan dateras till neolitisk tid och yngre. ISSN