1.SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD. INLEDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1.SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD. INLEDNING"

Transkript

1 1.SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD. INLEDNING Mitt ämnesområde är Älgeredskollektivet och dess målgrupp. Jag bor och lever sedan början på 1990 på Älgeredskollektivet men är sedan hösten 1993 tjänstledig cirka 50 % för att läsa på socialhögskolan. Jag har på Älgeredskollektivet fortlöpande diskutera min uppsats med vänner, arbetskolleger, ungdomar, praktikanter och föräldrar till ungdomarna. Redan när jag började på socialhögskolan var jag inställd på att skriva min c- uppsats om Älgered eftersom jag anser att det är ett behandlings alternativ som förtjänar hamna i rampljuset. Dessutom ville jag ta chansen att i 10 veckor få lov att reflektera och fundera kring min arbetsplats. 1.1 SYFTE Mitt syfte med min c uppsats är att bygga en grund för kommande forskning, dokumentering och utvärdering av och om Älgeredskollektivet genom att beskriva Älgeredskollektivet och presentera en tänkbar utvärderingsmodell. 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR. Jag är intresserad av att titta på hur Älgeredskollektivet fungerar och vad som gör att det fungerar. Vad är Älgeredskollektivet? Hur ser ideologin ut och hur är den tänkt att påverka behandlingens utformning? Vilka förhållningssätt och uppfattningar har personalen till ideologin och behandlingen? Hur kan man dokumentera elevernas situation på ett relevant sätt efter behandlingen och koppla detta till behandlingsinnehållet? 1.3 METOD Jag har använt mig av en utvärdering (2.3), personalenkät (3, 4, 5). Utvärdering- Stockholms kommun gör sedan 1992 en kontinuerlig utvärdering av sina placeringar som innehåller en del bakgrundsmaterial om eleverna jag har använt mig av. Se avdelning Ungdomsbyråns utvärdering för en mer detaljerad beskrivning. Personalenkäter- Sammanställningen är här kallad enkätsvar Tanken har varit att med hjälp av en enkät., kartlägga vuxengruppen: dess sammansättning, ideologi och vilken attityd man har till sitt jobb. Se avdelning inledning för en mer detaljerad beskrivning. Litteraturstudier- Jag har läst det som är skrivet om Älgered och mycket av det som är skrivet om Hassela. Jag har även läst litteratur om ungdomsvård och utvärdering. Övriga källor- Övriga källor utgörs av material som jag har kunnat hitta på Älgeredskollektivet men inte kunnat hänvisa till på sedvanligt sätt t.ex. är kollektivets ledarutbildnings material samlat i sex pärmar men vem som har skrivit vad och när framgår inte. Vidare har jag använt mig av diverse arbetsanteckningar som egentligen inte är arkiverade. Jag har använt: ungdomarnas akter, manus till tal, personalens arbetsanteckningar, dagböcker ifrån olika år, ramavtal med olika kommuner, anbud till Stockholms kommun, PR- material, interna utvärderingar, olika brev, bokslut, sammanträdesprotokoll, pratikrapporter, tillståndshandlingar, ledarutbildnings materialet; pärm, OH-bilder, stenciler och lärarmaterial. Se avdelning 7. källor för mer information. 2. ÄLGEREDSKOLLEKTIVET 2.1 BAKGRUND

2 2.1.1 INLEDNING Jag kommer i det här kapitlet beskriva Älgeredskollektivet; historien, traditionerna, geografin, de materiella förutsättningarna, vokabulären, vuxengruppen och elevgruppen samt att kort komma in på ledarutbildningen, medlevarskap och det konkreta förändringsarbetet. Mer om detta i avdelningarna 3. Teori, 4. Metod och 5. Teknik. I detta kapitel kommer om inget annat anges källan vara det som i avdelning ett benämns övriga källor; ungdomarnas akter, manus till tal, personalens arbetsanteckningar, dagböcker ifrån olika år, ramavtal med olika kommuner, PR-material: En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995, Älgeredskollektivet 1992 samt en äldre broschyr Älgeredskollektivet. Bergsjö 1990, interna utvärderingar, olika brev, sammanträdesprotokoll ifrån vuxensamlingar, pratikrapporter, bokslut, tillståndshandlingar, anbud till Stockholms kommun, ledarutbildnings materialet; pärm, OH-bilder, stenciler och lärarmaterial. Jag kommer att precisera källan så långt som möjligt ALLMÄNT Älgeredskollektivet AB är ett medlevarkollektiv och räknas juridiskt som ett enskilt hem för vård eller boende, HVB-hem. Älgeredskollektivet AB har av länsstyrelsen i Gävleborgs län fått tillstånd enligt 69 socialtjänstlagen och 32 socialtjänst- förordningen att ha 17 ungdomar år boende samtidigt (Länsstyrelsen tillstånd). Av dessa platser är 10 kontrakterade till Stockholm (Ramavtal med Stockholms kommun), som betalar oavsett beläggning, och 3 till Gävleborgs län (Ramavtal med Gävleborgs län). Det vanligaste är att det bor ett dussintal ungdomar och lika många anställda samt några egna barn på kollektivet. Målgruppen är högstadieungdomar och behandlingstiden oftast över 2 år (Kanter 1996) ÄLGERED Älgered är en by i Nordanstigs kommun i norra Hälsingland. Mitt i denna by ligger Älgeredskollektivet AB som i dagligt tal kallas Älgered eller kollektivet. Jag kommer att använda mig av orden Älgeredskollektivet, kollektivet och Älgered för att beskriva Älgeredskollektivet AB och tydligt markera om jag menar byn Älgered oftas då benämnt som byn. Älgeredskollektivet är ett aktiebolag som ägs av 4 av de som bor och jobbar där men drivs enligt principen en anställd en röst (bokslut ). Alla viktiga beslut fattas på den s.k. vuxensamlingen där all fast anställd personal deltar. Själva kollektivet består av 3 hus; stora huset, skolhuset och olles. Stora huset är byns före detta livsmedelsbutik ( )och är ett stort trevånings trähus med 20- talet rum. Det här är kollektivets kärna och det är här det mesta händer. De nyanlända eleverna, s.k. färskingar och nyingar, bor här. Skolhuset har kollektivet själv byggt i två etapper, 1983 och Det är en mordern villa med tio rum och kök. Namnet kommer av att man tidigare hade skolundervisning där. Här bor andra års elever, s.k. nygamlingar. Olles är byns gamla postkontor och här bor det för närvarande inga ungdomar utan två barnfamiljer. Namnet kommer av att där fram till 1989 bodde en gammal man som hette Olle Forslin. Kollektivet har ett litet omodernt skogstorp, Hilltjärn, ett par mil ifrån kollektivet. Dit åker man när någon behöver lugn och ro och där har man också de s.k. nyinglägerna. Kollektivet har dessutom tillgång till två andra stugor ute i skogen. Haghällen som ligger en mils vandring ifrån kollektivet är den ene och Skaite två mil väster om Kvikjokk i Norrbotten är den andra.

3 Byn Älgered ligger mitt i en av Hälsinglands vackraste dalgångar och byborna har såväl vandringsled, bibliotek, badplats, hockeyrink, fotbollsplan, som fiskevatten på bekvämt gångavstånd. Det är två mil till hav eller slalombacke. (Anbud till Stockholms kommun 1995). Nordanstigs kommun har ca invånare av dessa bor ca 3080 i centralorten Bergsjö. Det är 8 km ifrån kollektivet till Bergsjö och 35 km till Hudiksvall som är närmsta stad (Nordanstig turistinformation 1996). Själva staden Hudiksvall invånare, både järnväg och flygplats samt det mesta i affärsväg ( Hudiksvall turistinformation 1996). Älgered ligger lite drygt 30 mil norr om Stockholm och därmed ganska exakt mitt i Sverige trots att det geografiskt med marginal räknas till Norrland HISTORIA. Älgeredskollektivet bildades med stöd av Hasselakollektivet i en villa i byn Hassela 1977 men flyttade på grund av trångboddhet efter några månader till Älgereds nerlagda livsmedelsbutik. Man var ett medlevarkollektiv och jobbade enligt hasselapedagogiken. Målgruppen var framförallt narkomaner mellen 16 och 20 år ifrån Stockholm. De första åren var samarbetet med Hassela intensivt, gemensamma läger, utbyte av personal, hjälp vid rymningar etc. Älgered mer eller mindre kopierade Hasselas medlevarskap, deras pedagogik och ledarutbildning. Även samarbetet med Mariapols ungdomsavdelningar var intensivt under många år och de flesta av ungdomarna kom via Mariapol till Älgered. Det stora flertalet anställda på kollektivet var aktiva inom västern och alla sade sig dela arbetarklassens värderingar. Man definierade aldrig dessa två begrepp utan höll de medvetet öppna för att inte utesluta bra folk. Kärnan kom tidigt och länge att bestå av tre socionomer och en sjuksköterska, Anette, Stefan, Leif och Seija, samtliga politiskt aktiva (SSU, SAP och VPK). Efter önskemålet ifrån Stockholms kommun, som då likväl som nu var den klart största uppdragsgivaren, beslöt man 1986 att börja jobba med högstadieungdomar och startade därför 1987 ett samarbete med Bergsjö Centralskola. Sommaren 1990 fick Älgered sin första utomstående handledare, Geza Patkaj, överläkare på Mariapol och familjeterapeut. Behovet av en handledare växte fram när man börja inse nödvänligheten av att jobba aktivt med ungdomarnas föräldrar. Handledningen kom att innebära flera steg mot behandling och terapi men också en mycket kraftfullare fokusering på familjen. Pedagogiken, ledarutbildningen och tanken att alla som jobbar bör vara vänster lever än idag även om i något modifierad form. (Fritt efter samtal med Anette och Stefan Nybom, föreståndare , 8/5 1996) MEDLEVARSKAP Älgeredskollektivet anser att medlevarskapet är grunden för allt arbete och all ideologi på Älgered. Vidare anser man att medlevarskapet är i praktiken ett exempel på likväl socialism och demokrati som solidaritet och att få människor mår bättre av att bo på institution men en del ungdomar måste hemifrån. Det är därför kollektivet öppnar sina dörrar för dom och i viss mån för deras familjer. Medlevarskap på Älgered innebär att man har sin huvudsakliga bostad på kollektivet bland ungdomarna och att man utöver sin 40 timmars arbetsvecka väljer att dela sin och i flera fall sin familjs fritid med ungdomarna. Medlevarna jobbar i fem veckor och får sen tio vardagar som kompensationsledighet för de tio helgdagar man har jobbar. Ifrån första början fanns ingen möjlighet alls till regelbundna ledigheter men ganska snart försökte man ordna i alla fall någon form av ledighet. De som inte bor på kollektivet men jobbar där ändå benämns utomlevare.

4 Just nu finns det två utomlevare som jobbar 40 timmar i veckan antingen dagtid eller kvällstid. De faktum att nästan allt kvälls- och nattjobb utförs ideellt frigör resurser som går direkt in i verksamheten framförallt i form av en högre personaltäthet och att ansvariga vuxna oftas är tillgängliga. Många vuxna och mycket närhet ger enligt kollektivet förutsättningarna för att på ett naturligt sätt styra ungdomsgruppen och bygga meningsfulla relationer. Älgered anser att allt meningsfullt socialt förändringsarbete på grupp- och individnivå måste bygga på en väl fungerande personlig relation. Problem som man på en arbetsplats kanske skulle kunna sopa under mattan måste åtgärdas om det sker på hemmaplan. På ett vanligt jobb går man hem varje kväll och varje helg men på kollektivet stannar man och det gör att chanserna att man ska bry sig ökar. (En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995) Se vidare avsnitt PERSONAL OCH PLACERADE Älgered lägger mycket energi på hur man pratar, på språket. Man pratar t.ex. aldrig om att sitta på Älgered utan man bor där, man har inte permissioner utan hemresor, de anställda på Älgered kallas vuxna eller ledare, möjligtvis anställda, men aldrig personal etc. Strävan är att få ungdomarna att se tiden på kollektivet som något positivt då man fick tillfälle att förändra sitt liv och inte som en institutionsvistelse. Älgered tror att sättet man pratar på påverkar hur man tänker. Andra vuxna som vistas på Älgered utan att vara anställda brukar inte kallas för vuxna utan, föräldrar, anhöriga, vänner etc. De som är placerade på Älgered kallas elever eller ungdomar. De barn och ungdomar som bor på Älgered därför att deras föräldrar jobbar där kallas egna barn FÄRSKING, NYING, NYGAMLING OCH GAMLING Älgered har valt att dela in sin utbildning i fyra stadier, färsking, nying, nygamling och gamling, enligt en tredimensionell ledarskapsteori. Se avdelning Ungdomens mognad och insikt samt relationen mellan honom/henne och vuxna avgör graden av styrning och kontroll. Grupperna är flexibla, variationen inom en grupp kan vara stor och eleverna stannar olika länge i de olika stadierna. Färsking ca.. en månad Fokus ligger på att bygga upp en relation, acceptera placeringen, grundläggande gränsdragning samt att få in eleven i gänget. Nying ca.. 11 månader mycket regler, gränsdragningar och ifrågasättande av gamla beteenden. Fokus ligger på uppfostran och här tar kollektivet hjälp av föräldrar och nätverk. Nygamling ca.. 18 månader Det handlar om att gå ut grundskolan och att förbereda alla inför hemflytten genom hemresor, föräldrautbildning, föräldrarsamtal i grupp och enskilt, elevsamtal och ledarutbildning. Arbetet med nätverken intensifieras och kollektivet använder sig oftare av fallhandledning och elevernas utbildning blir mer individuell. Gamling ca.. 6 månader Eleven har flyttat ifrån kollektivet och det rör sig om eftervård som utformas efter den enskilde eleven och dennes föräldrars behov i samråd med placerande myndighet. (En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995) PRAKTISKT ARBETE Med praktiskt arbete menas här när man gör något med sina händer, lagar mat, målar, städar, tvättar bilar etc med eller utan ungdomar. Mycket av Älgereds sociala träning sker i form av praktiskt arbete vuxna och ungdomar tillsammans.

5 Elevernas första period domineras därför av praktiskt arbete där man tillsammans på vedbacken eller över diskbaljan kan bygga upp en relation och eleven får lära sig fungera socialt. Merparten av det praktiska arbetet utförs på arbetstid, mellan 8.30 och 1630 av vuxna och de ungdomar som ännu inte börjat i skolan. Kollektivet är dagtid indelade i tre arbetslag, skola inne och ute. Skolgänget utför inget praktiskt arbete och består av merparten av ungdomarna och minst två vuxna som är med dom i skolan. Innegänget består av tre arbetsområden; kök, tvätt och kontor. Man lagar mat, diskar, bakar, städar, tvättar och stöter administrationen. Utegänget sköter alla vaktmästeriuppgifter; trädgård, bilar, snöskottning, ved, målning och reparationer. De av ungdomarna som inte börjat i skolan växlar varje vecka mellan arbetslagen och vuxna brukar cirkulera ungefär en gång om året. Övrigt arbete sköts av ungdomar och vuxna tillsammans enligt ett jourschema. Praktiskt arbete har hög status på kollektivet och alla vuxna förväntas att kunna klara av att sköta alla arbetsuppgifter. Vuxna har utöver sin plats i ett arbetslag också diverse ansvarsområden t.ex.; friluftutrustning, läxläsning, familjearbete, ledarutbildning etc. Varje anställd fungerar också som kontaktperson till en eller två ungdomar. Kontaktpersonens huvudsakliga arbetsuppgift är att hålla kontakten med det sociala och föräldrarna. Det arbete som utförs med ungdomarna och inte är kopplat till arbetsdagen benämns oftast som att umgås, att sätta gränser, att vara med ungdomarna, att snacka eller ha samling. (Dagsprogram och veckoprogram d.v.s. personalens arbetsanteckningar, årsschema d.v.s. dagböcker ifrån olika år, sammanträdesprotokoll ifrån vuxensamlingar.) VARDAGSSCHEMA. En normal arbetsdag ser ut såhär: Frukost och väckning. Skolbussen går till skolan. Samling och arbetsstart. Fika. Lunch. Arbetslagssamling. Skolsamling. Samling för alla vuxna och en ungdom Ungdomssamling. Mat. Aktuellt. Tysta timmen för läxläsning och eftertanke då alla ska vara på sina rum. Efter tysta timmen är det oftast någon form av aktivitet fram till Kvällsfikat; slalom, basket, frågesport, promenad, bowling, teater etc, kvällsfika. Sängdax för färskingar och nyingar. Sängdax för nygamlingar. (Dagsprogram och veckoprogram d.v.s. personalens arbetsanteckningar.) VECKOSCHEMA En eller två eftermiddagar i veckan sportar man och fredagar storstädar man. Dessutom brukar man påbörja elevernas återinskolning till högstadiet efter några veckor på kollektivet. Beroende på hur eleven sköter sig på kollektivet och hur han/hon ligger till kunskapsmässigt tar den olika lång tid, allt ifrån några veckor till ett halvår.

6 Man börjar med några timmar i veckan för att sedan utöka upp till två halvdagar i veckan. Inskolningen sköts av en speciallärare ifrån Bergsjöskolan. Ett exempel på hur en vecka kan se ut för en nying under januari månad: Måndag f.m. arbete e.m. arbete tysta timmen med aktuellt kv. Fotolabbet Tisdag f.m. arbete e.m. innebandy tysta timmen med aktuellt kv. ledig Onsdag f.m. arbete e.m. inskolning till högstadiet kv. Slalom (tysta timmen ställs in) Torsdag f.m. arbete e.m. inskolning tysta timmen med aktuellt kv. Snöbollskrig Fredag f.m. storstädning av allmänna utrymme e.m. storstädning av egna rum kv. disco eller bio läggdax vid hemkomsten Lördag frukost Slalom middag Frågesport kvällsfika TV läggdax Söndag frukost Slalom middag söndagssamling och genomgång inför nästa vecka kvällsfika läggdax (Dagsprogram och veckoprogram d.v.s. personalens arbetsanteckningar, årsschema d.v.s. dagböcker ifrån olika år.) ÅRSSCHEMA Varje år gör man vanligtvis vissa resor och det finns ett antal traditioner som kollektivet oftast upprätthåller. Jan. En veckas skidresa (slalom) i Vemdalen. Feb. Älgeredspimplen Mars. April. Traditionellt påskfirande tillsammans med ungdomarnas familjer. Första året på kollektivet sedan firar man hemma. Traditionellt Valborgsfirande tillsammans med byn. Första året på kollektivet sedan firar man med klasskamraterna. Maj. Första maj tåg frivilligt

7 Sverigeresa ofta till Skåne Juni. Skolavslutning Tre arbetsveckor på kollektivet Traditionellt midsommarfirande tillsammans med ungdomarnas familjer och byn. Första året på kollektivet sedan firar man hemma. Fjällvandring till Skaite Juli Föräldraveckor för nyingar och nygamlingar Sommarlov Hemreseveckor för nygamlingar Sommarläger med utländska gäster Aug. Sverigeresa för nyingarna Europaresa för nygamlingarna Hemflytt för nygamlingar inför skolstarten Skolstart Surströmming/kräftskiva med kräftfiske Sept. --- Okt. Höstläger Nov. Höstfest Gåsamiddag på Mårtengås med inbjudna ifrån trakten. Dec. Luciatåg genom byn Traditionellt julfirande tillsammans med ungdomarnas familjer. Första året på kollektivet sedan firar man hemma. Nyår firas i Vemdalen (Dagsprogram och veckoprogram d.v.s. personalens arbetsanteckningar, årsschema d.v.s. dagböcker ifrån olika år, sammanträdesprotokoll ifrån vuxensamlingar.) FYRA GRUNDREGLER Kollektivet har fyra grundregler som gäller alla och som man inte kompromissar med. Dessa är: 1. Inga droger. 2. Inga hot, mobbing eller förtryck. 3. Ingen kriminalitet. 4. Inga parförhållande. 1. Inga droger Varför kollektivet skall vara drogfritt är ganska självklart men man har också valt att hålla det alkoholfritt eftersom alkohol ofta är en del i problembilden för både ungdomar och föräldrar. Man tillåter inte heller reklam för droger i någon form, dels för att undvika att de eleverna som är beroendeskall få tillbaka sitt drogsug, dels för att skapa en diskussion om varför man vill göra reklam för droger och dels för kollektivets ryktes skull. Kaffe och nikotin tillåts dock om inte föräldrarna har andra önskemål. 2. Inga hot, mobbing eller förtryck Vuxna måste garantera en grundtrygghet och pennalism får under inga omständigheter förekomma och ännu mindre vara en del av behandlingen. 3. Ingen kriminalitet Många elever har varit på väg in i en kriminell karriär och ännu fler elever har kriminella idoler. Det gäller att få eleverna att sluta se sig själv som kriminella och ett naturligt led är då att förbjuda brott. 4. Inga parförhållande Älgered i likhet med de flesta behandlingsalternativ i västvärlden (Waitong 1995) tillåter inte parförhållande mellan placerade ungdomar. Däremot är man positiv till förhållande med jämnåriga i bygden om det sköts snyggt. (ledarutbildningspärm 1.)

8 SAMARBETE Kollektivet utan jämförelse största uppdragsgivare är sedan starten Stockholms kommun. Samarbetet sköts av ungdomsbyråns placeringsenhet som tillhandhåller dygnet runt vård till Stockholm olika socialdistrikt (avtal med Stockholms kommun.) Älgered har sedan 1987 haft sina ungdomar inskrivna på Bergsjö högstadium och har ett nära och bra samarbete med skolan. Det finns alltid vuxna med i skolan. Eftersom de flesta vuxna och ungdomar är engagerade i olika fritidsaktiviteter utanför kollektivet finns det ett nära samarbete med olika föreningar bl.a. med ABF, Hudiksvalls judoklubb, Bergsjö Fotbollsklubb och Friluftsfrämjandet. Kollektivet samarbetar dessutom regelbundet med PBU, Provita, hälsocentralen i Bergsjö och ungdomsmottagningen i Hudiksvall. Varje år tar man emot 5-10 praktikanter från olika utbildningar bl.a. Socialhögskolorna i Stockholm och Östersund, Behandlingsassistentutbildningen på Birka, Fritidspedagogutbildningarna i Gävle och Stockholm (praktikantrapporter.) Dessutom har men ungdomspraktikanter, oftast från Nordanstigs kommun. (Dagböcker ifrån ) INTERNATIONELLT Älgered har också haft två praktikanter ifrån Estland. Sedan 1991 har Älgered varit med och arrangerat ett internationellt EU sponsrat sommarläger Eurocamp där ett hundratal ungdomar och ledare från Sverige, Tyskland, Polen, Estland och England har deltagit. Projektet har också innefattat utbytesresor till Berlin, Polen, Estland och England. Från och med 1995 är det i huvudsak ett samarbete mellan Älgered och stadsdelen Towerhamlets fritidsgårdar i Londons East End. (dagböcker ifrån , sammanträdesprotokoll ifrån vuxensamlingar) 2.2 VUXENGRUPPEN INLEDNING Jag har beskrivit vuxengruppen med utgångspunkt framförallt ifrån en enkät utdelad, insamlad och bearbetad under mars och april 1996, svaren är sammanställda i en mapp kallad enkätsvar Indelningen i arbetarklass, tjänstemän och företagare är gjord utifrån en socioekonomisk klassificering ifrån statistiska centralbyrån den s.k. SEI. Jag har jobbat på Älgered sedan 1990 och därför bott mer än fem år med 75 % av vuxengruppen och det kan ha påverkat svaren även om det är svårt att säga på vilket sätt och vilken riktning. Enkäten har utformats i samråd med min handledare och sedan distribuerats, insamlats och bearbetats av mig. Eftersom enkäten innehåller frågor om ålder, civilstånd, antal barn etc. som skulle göra anonymiteten omöjlig i praktiken så valde jag att be folk att skriva namn. Samtliga anställda har fyllt i enkäten.

9 2.2.2 ÄLGERED MÅLSÄTTNINGAR VID ANSTÄLLNINGAR Kollektivet har som strävan att bestå av en väl sammansatt vuxengrupp; akademiker och praktiker, olika sorters praktiker, olika sorters utbildningar, olika åldrar, olika bakgrund, svenskar och utlänningar, skåningar och norrlänningar, stadsbor och bönder, med strulbakgrund och utan. Tanken är att olikheterna i vuxengruppen ska underlätta fördelningen av roller inom kollektivet och att vuxengruppen ska kunna erbjuda elever och föräldrar någonting som passar var och en. Alla arbetsuppgifter har samma lön och samma status. Det görs ingen skillnad om man storstädar eller sitter i ett familjesamtal och alla förväntas också kunna lösa alla arbetsuppgifter. Det är alltid viktigare vid en nyanställning hur man passar in i gruppen än vilken formell kompetens man har. (anbud till Stockholms kommun 1995.) VUXENGRUPPEN Jag har bearbetat enkät svaren ifrån samtliga anställda d.v.s. 12 st. Varav 10 är medlevare. Hälften av de anställda är män. En av utomlevarna slutar i juni och skall preliminärt ersättas av en medlevare, som är norsk socionom, i augusti. Medelåldern i vuxengruppen är 37,7 år inte inräknat praktikanter som brukar dra ner genomsnittet något. Den äldsta anställda är 54 år och den yngsta 22 år. De flesta ( 75%) är dock mellan trettio och trettiofem. Av de10 som bor på kollektivet är 40% gifta d.v.s. två par och med dom bor i dag sju barn, två till 11 år gamla. Det finns totalt 17 barn med anknytning till kollektivet och de är mellan ett och 34 år gamla. En av utomlevarna 4 barn som därför inte bor på kollektivet. Av de andra sex barnen har fyra flyttat hemifrån och två bor med andra föräldrar. Sammanlagt har 50 % av de som jobbar på Älgered barn. Alla som jobbar på Älgeredskollektivet säger sig dela arbetsklassens värderingar och 58% av de vuxna kommer ifrån klara arbetarklassfamiljer. Samtliga vuxna har själva jobbat inom arbetarklassyrken och av de vuxna som kan är alla utom en med i en fackförening. Vuxengruppen som finns på kollektivet idag har jobbat länge tillsammans och känner varandra väl. I genomsnitt började folk 1998 och har jobbat i 7 år och 75% har jobbat 5 år eller mer. (enkätsvar 1996) ERFARENHET OCH UTBILDNING

10 De flesta (75%) som jobbar på Älgered är självlärda och anser att det viktigaste sättet de har inhämtat de kunskaper som är centrala i deras arbete är genom livserfarenhet, uppfostran, tidigare yrkeserfarenhet eller ifrån sitt arbete på Älgered Hälften av personalen har tidigare vård erfarenhet varav 33% med utvecklingsstörda och 25% inom långvården men bara 17% har jobbat med liknande arbetsuppgifter tidigare. Ingen på Älgeredskollektivet har kommit direkt ifrån skolan utan alla har varit ute och förvärvsarbetat inom olika arbetaryrken. Formell utbildning och egna studier av litteratur har 67% inte alls ansett viktigt för egen del och ingen har ansett att utbildning är det viktigaste eller näst viktigaste sätt de har lärt sig sitt jobb på. Tre anställda har gått ettåriga behandlingsassistentutbildningar på Forsa och Birka folkhögskolor, gjort sin praktik på Älgered och sedan blivit anställda. Undertecknad har varit tjänstledig ca. 50% sedan september 1993 och är förhoppningsvis snart färdig socionom och en avgörande merit vid anställning. Älgered brukar normalt ha fler akademiker anställda än vad man har just nu. De sex senaste provanställningarna har varit folk med en akademisk bakgrund med de har av olika andledningar valt att inte jobba på Älgered (sammanträdesprotokoll) Älgeredskollektivet har regelbundet handledning, intern handledning, extern utbildning och ledarutbildning och 75%av de vuxna anser sig ha lärt sig något väsentligt ifrån detta. Älgered har ledarutbildning för vuxna, föräldrar, praktikanter och elever. Dagens vuxengrupp på Älgered har haft mellan 0,5 och 50 dagars ledarutbildning vilket ger ett genomsnitt på 14 dagar, hälften har haft mellan 10 och 20 dagar. Hälften av de som jobbar har hållet i ledarutbildningen och de har själva haft mellan 2 och 50 dagar, i genomsnitt 17 dagar per person. Av de som i dag är anställda har 67% genomgått Gesautbildningen. Gesautbildningen var en förlängning an den handledning kollektivet hade med psykiatrikern och leg. Familjeterapeuten Gesa Patkaj dåvarande överläkare på Maria Ungdom. Hösten 1993 t.o.m. sommaren 1995 höll han tillsammans med leg. Psykologen Lars Wrangsjö en kurs i hur man jobbar med föräldrar och tungt belastade ungdomar utifrån ett systemiskt perspektiv, kursen är ekvilerbar med 20 poäng och gick på kvartsfart (sammanträdesprotokoll.) (enkätsvar 1996) IDEOLOGI Älgeredskollektivet består i huvudsak av praktiker med stark förankring i arbetarklassen. Praktikens betydelse betonar ständigt, ord är billiga handling kostar (En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995). Den sociala träningen anses som mycket viktig. Vänsterideologin anses också som mycket viktig av 92% av de anställda och alla anser sig dela arbetarklassens värderingar. (enkätsvar 1996) I övrigt se avdelning 3. Teori. 2.3 ELEVERNA INLEDNING Älgered har sedan starten i huvudsak jobbat med ungdomar ifrån Stockholm.

11 Idag är tio platser av 17 abonnerade av Stockholms kommun och de skötts av Ungdomsbyråns placeringsenhet Älgeredskollektivet bytte 1986 målgrupp, ifrån i huvudsak 18-åringar till högstadieungdomar, på Ungdomsbyråns begäran. Jag har valt att beskriva Älgeredseleverna med utgångspunkt ifrån Ungdomsbyråns statistik ifrån 1992 och framåt eftersom den är mer systematisk och stringent än Älgereds egen statistik/utvärdering som hitintills har varit av mycket informell karaktär. Nackdelen är att endast 18 högstadieungdomar av de ca. 90 som har bott på Älgered sedan man skiftade målgrupp kommer med. De egna interna utvärderingarna bekräftar i stort Ungdomsbyråns resultat och därför tror Älgered inte att det är några större avvikelser jämfört med de andra sju platserna som i huvudsak används av Gävleborgs län eller med de tidigare placeringarna ifrån Stockholm. Stockholm säljer då och då någon av sina platser till andra kommuner och dessa ungdomar finns inte med i undersökningen UNGDOMSBYRÅNS UTVÄRDERING Sedan 1992 pågår en kontinuerlig internutvärdering av Ungdomsbyråns verksamhet. I oktober 1994 redovisades resultatet för tiden 1/ /12-93 i en 28-sidig skrift med titeln Ungdomar boende utan egna föräldrar som då omfattade 175 barn och ungdomar varav 9 ifrån Älgered, här benämnd Kanter Utvärderingen pågår ständigt och jag har haft god tillgång till såväl den aktuella statistiken som bakgrundsmaterialet. Idag omfattar utvärderingen ca. 350 individer varav 18 är ifrån Älgered, sex av dessa bor fortfarande på kollektivet. Jag har fått tillgång till en datautskrift över det aktuella materialet 15/ här kallad Kanter Utvärderingen är ett led i Ungdomsbyråns placeringsenhet metodutveckling och syftar till att få en bild av vilka ungdomar som placeras och hur placeringarna fungerar. Den har lagts upp och sammanställts av Allan Kanter, Ungdomsbyråns psykolog. Uppgifterna fylls i av olika handläggare på förtryckta blanketter med fasta svarsalternativ som vid behov kan kompletteras. I Älgereds fall utförs allt detta arbete Svante Wallin som är den konsulent/handläggare som ansvarar Älgered och Hasselakollektiven. (Kanter 1994, Kanter 1996) ÄLGEREDSKOLLEKTIVETS MÅLGRUPP Älgered vänder sig till: Dig som är, flicka eller pojke, mellan 14 och 16 år och har det jobbigt hemma tycker att skolan är pest har börjat ett missbruk begått ett antal brott tycker att ovanstående är allvarligt. Er som är förälder till en pojke eller flicka mellan år Som ni älskar och önskar det bästa i livet ni tror att ni är den viktigaste personen i världen för men att ni just inte räcker till

12 ni håller på att förlora kontakten med skolkar och vistas i olämpliga miljöer med olämpliga kompisar. Då är ert barn välkommet till Älgeredskollektivet, oavsett om han/hon vill eller ej. Dig som är socialsekreterare och handlägger en familj där du har en flicka eller pojke som är mellan år som du anser behöver bryta destruktiva livsmönster få möjlighet att avsluta grundskolan missbrukar eller lever i riskzonen till kriminalitet och missbruk där du tror att dina och familjens resurser behöver kompletteras med av ett behandlingskollektiv har du behandlings- och kostnadsansvar och skall prioritera och välja Då skall du jobba för en placering på Älgeredskollektivet. (Älgeredskollektivet 1992) Älgered har sedan starten haft ett bara ryckte vad det gäller flickor och har alltid haft mycket tjejer placerade. Sedan 1990 jobbar man väldigt familjeinriktat. Detta har inneburit att Ungdomsbyrån ofta väljer ut ungdomar som men tror kan flytta tillbaka hem inom tre år. (Samtal med Svante Wallin 22/3) ÄLGEREDS KRAV Kollektivet kräver först och främst att eleven är mellan13 och 16 år gammal, helst 14 och att det ska vara möjligt att med stöd gå i en vanlig högstadieskola helst i åttonde klass. Älgered tar bara i undantagsfall emot placeringar under sex månader utan kräver oftast att placeringen skall vara ett och ett halvt år eller längre. Huruvida eleven är frivillig eller inte och om det är SoL eller LVU spelar ingen roll men minst en förälder eller vårdnadshavare måste vara positiv till placeringen. Grundtanken är att eleven skall kunna flytta hem till familjen efter placeringens slut. Älgered anser sig inte kunna jobba med svårt psykiskt sjuka eller psykotiska ungdomar men det utgör inte något hinder för en placering om eleven missbrukar, är kriminell och/eller våldsam. (arbetsanteckningar) GENOMSNITTSELEVEN Det är något större chans att genomsnittseleven är pojke än flicka. Han är 14 år vid placeringens tillfället och placeras antingen med stöd av SoL eller LVU 3. Älgered är inte den förste placeringen och aldrig heller den första insatsen ifrån socialtjänsten. Han bor inte med bägge föräldrarna utan oftast med en ensamstående mamma. Oftast har föräldrarna allvarliga egna problem. Han har någon form av invandrarbakgrund med minst en förälder född utanför Sverige. Det finns kraftiga relationsproblem i familjen och skolan fungerar inte. Eleven har ett kriminellt, destruktivt beteende och det är 50% risk att han har en uttalad missbrukarproblematik. Han har en osäker identitet, är utåtagerande och saknar normer.

13 Den tänkta placeringstiden är två år men genomsnittstiden han stannar är lite över ett och ett halvt år. Det dröjde ungefär en månad mellan aktualiseringen på Ungdomsbyrån och placeringen på Älgered. Likväl föräldrarna, ungdomarna som socialsekreterarna är positiva eller neutrala till placeringen. (Kanter 1994, Kanter 1996) UNGDOMARNAS BAKGRUND Det framgår av ungdomarnas egna berättelser att en klar majoritet av eleverna ifrån tidig ålder varit föremål för mycket hjälp och stöd ifrån samhället, PBU, kuratorer, specialundervisning etc. Det är 62% av ungdomarna som har varit placerade minst en gång innan Älgered. I flera av fallen har det rört sig om ett omedelbart omhändertagande och vistelse på ett akuthem innan de har kommit till Älgered. Placeringarna sker lika ofta med stöd av SoL som med hjälp av LVU 3, och i ett fall kompletteras 3 med 2. Ingen av ungdomarna har vuxit upp eller bor med de biologiska föräldrarna, 45% bodde vid placeringstillfället hos en ensamstående mamman och ingen bodde med sin pappa. I 94% av fallen uppger man att det finns allvarliga relationsproblem inom familjen. Misshandel förekommer i 34% av familjerna och lika stor är andelen sexuella övergrepp. I 28% av familjerna missbrukar en eller bägge föräldrarna och i 17% av familjerna har någon av föräldrarna psykiska problem. I 22% av familjerna har föräldrarna/föräldern inga kända problem. Om man med invandrarbakgrund menar att ungdomen själv är invandrare/flykting eller är barn till en eller två personer födda utanför Sverige så är 56% invandrare. Andelen invandrare är ca. tre gånger större än i åldersgruppen som helhet i samhället (Kanter 1994). Flera andra undersökningar inom socialtjänsten bekräftar att så är fallet och Älgered skiljer sig inte på denna punkt ifrån andra behandlingsalternativ (Kanter 1994). Ibland hälften av invandrarungdomarna, finns det en uttalad problematik som är knuten till invandrarskapet. Det finns i materialet inga frågor om familjernas klasstillhörighet, yrke, ekonomi, bostadsförhållande etc. (Kanter 1994, Kanter 1996) UNGDOMARNAS PROBLEM I samtliga fall är skolgången på något sätt ett problem. Var annan elev har någon form av missbrukarproblematik och 45% har missbrukat narkotika. I 50% av fallen finns det misshandel och annan kriminalitet med i bilden. Sammanlagt är det 73% som har problem med missbruk och/eller kriminalitet. Hälften av flickorna, 22% av eleverna, uppges vara promiskuösa och/eller involverade i prostitution. I tre fall av fyra är det känt att dessa tjejer blivit utsatt för sexuella övergrepp. Osäker identitetsutveckling och dåligt självförtroende uppges som ett problem i 62% av fallen och 39% har andra psykologiska problem. (Kanter 1994, Kanter 1996)

14 2.4 TVÅNG ELLER HOT OM TVÅNG Socialnämnden skall som regel i frivilliga former ge föräldrar och barn det stöd och den hjälp de behöver. Man kan besluta om frivillig vård utanför hemmet enligt 6 i socialtjänstlagen 1980:620 (SoL). Skulle man inte få samtycke till vård från föräldrarna och/eller barnet, kan nämnden ansöka om tvångsvård hos länsrätten, som kan besluta om beredande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga 1990:52 (LVU). Det finns två huvudfall där LVU kan bli aktuell, dels när brister i omsorgen eller någon annat förhållande i hemmet medför en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, vilket stadgas i 2 LVU och kallas "miljöfall", dels när den unge själv utsätter sig för en sådan risk genom missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende, detta stadgas i 3 LVU. Det faller sig naturligt att 2 används främst på mindre barn, emedan 3 används på ungdomar. Åldersgränsen för lagens tillämpning i miljöfallen är 18 år. När det gäller beteendefallen, är lagen i första hand tillämplig på dem som är under 18 år, men undantag kan ges upp till 20 år. Anledning till ett LVU-beslut enligt 3 kan föreligga även om föräldrarna samtycker, är att den unge inte går med på vård. Älgereds uppfattning är att ingen frivilligt lämnar bort sitt barn, utan att det alltid finns någon form av tvingande omständighet. Alla föräldrar vill sitt barns bästa! Om man är medveten om att situationen är utom ens kontroll, så kanske man frivilligt går med på vård eftersom omständigheterna är så tvingande i sig själva. Eftersom ett av kriterierna för att LVU skall vara tillämpbar är att "det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom" ( 1LVU), så är det ofta mer eller mindre uttalat att om det inte fungerar på frivillig väg, så kommer det att bli fråga om tvång. Hur vanlig denna form av "utpressning" egentligen är, anser sig Älgered inte veta, men att det förekommer är man övertygade om. Man tror också att det förekommer att klara miljöfall görs om till beteendefall, eller att 2-biten "försvinner" om det gäller både miljö och beteende samtidigt, eftersom det då blir lättare att få föräldrarna med sig. Älgered har sedan 1992 bara haft ett miljöfall trots vi har haft flera missbrukande föräldrar och flera incestfall (Kanter 1996). (Gustavsson C m.fl.1995) (Norström C 1993 sid 24 ff,181 ff) 3. TEORI-LEDARUTBILDNING 3.1 IDEOLOGI INLEDNING Älgereds ideologi; pedagogiken, medlevarskapet och ledarutbildningen skapades 1976 med kollektivets analys av samhällsutvecklingen och Hasselapedagogiken som utgångspunkt. Dagens ledarutbildningen är den teoretiska undervisning som Älgeredskollektivet tillhandhåller vuxna, praktikanter, elever och deras föräldrar. Älgereds ledarutbildning och Älgereds ideologi är enligt kollektivet två namn på samma fenomen. Den uppdateras, förändras och utvecklas hela tiden och är därför svår att beskriva. För att försäkra mig om att mitt urval och mina tolkningar är representativa för Älgered idag har jag fortlöpande diskuterat mitt manus med föreståndaren, f.d. föreståndaren och ledarutbildningsansvarige. Det är också svårt att dela in ledarutbildningen i olika fack eftersom det mesta hänger ihop och utgör en helhet. Vissa saker skulle andra kanske stoppa i andra fack men jag hoppas att min indelning

15 hjälper läsaren att förstå vad Älgered menar med ledarutbildning. Enligt Älgered innehåller ledarutbildningen det bästa ifrån: Samhällsforskningen, Sociopsykologin - gruppens påverkan på individen och vice versa, Sociologin- läran om gruppen, Psykologin - läran om individen och Pedagogiken - läran om inlärning (ledarutbildningspärm 1.). I det dagliga arbetet och i handledning används och diskuteras olika teorier som inte nämns här, framförallt olika systemteoretiska och utvecklingspsykologiska teorier, men eftersom dessa saknar förankring i ledarutbildningen utelämnar jag dem (ledarutbildningspärm 1-4). Självklart har det faktum att 67% av de anställda har gått en motsvarande 20 poängs kurs i systemiskt förändringsarbete och att handledningen 1990 till 1995 var väldig familjeinriktad och systemisk till sin natur påverkat kollektivets arbete (enkötsvar 1996). Men påverkan har inte varit synlig på varken teori- eller metodplanet utan enbart på teknikplanet och endast då och då. Därför väljer jag att här utelämna dessa teorier och att bara kort nämna dem i avdelning 5.4. Av tids- och utrymmesskäl kommer jag inte heller att beröra den eventuella förankring som ledarutbildningen har i etablerade teorier utan nöjer mig med att presentera den såsom Älgered presenterar den. Detta och de följande kapitlen kommer i tur och ordning att behandla Älgeredskollektivets teori, metod och tekniker. Varje kapitel kommer att delas in i tre nivåer; samhälls-, grupp- och individnivå. På ett sätt är givetvis allt som beskrivs i de följande kapitlen teori men jag har för tydlighetens skull valt att följa Älgereds indelning. Kapitel 3. Teori, motsvarar ledarutbildningen, Älgereds ideologi. Kapitel 4. Metod, behandlar medlevarskapet så som det tillämpas på Älgered. Kapitel 5. Tekniker, behandlar det konkreta dagliga förändrings arbetet d.v.s. Älgeredspedagogiken EN PRESENTATION AV ÄLGEREDS IDEOLOGI Detta stycke är baserat på ett tal av Lars Holmgren vid en internationell institutionskonferans i Polen Talet diskuterades av vuxengruppen innan och bedömdes som att väl motsvara vad Älgeredskollektivet tycker och tänker. Talet är uppdelat i två delar där den första delen behandlar själva idén och den andra delen behandlar metoden. Metoden kan man enlig Holmgren ändra och den måste man anpassa till sig själv och sin kultur. Idén det är den övertygelse som alla individer har och den kan bara ändras efter överläggning med sig själv. Att kort och koncist beskriva vad det är som gör att man väljer att leva på ett medlevarskapskollektiv kan enlig Älgered bara göras pä ett sätt: "Jag tror att människor bara kan utvecklas tillsammans med andra. Jag tror att människor bara kan utvecklas när de är drogfria. Jag tror att fria människors fria tanke är en förutsättning för demokratin. Jag tror att man måste vara stark fri och självständig för att vilja vara delaktig i vårt samhälle. Den enda garantin för att demokratin skall fungera är att vi alla är delaktiga. Det är därför som Älgeredskollektivet anser att en "harm reduction" teori aldrig någonsin kan fungera eftersom det nämligen är omöjligt att gå in i framtiden nedsövd. Nedsövd kan man bara gå i någon annans ledband. Gammal innehållslös institutionsvård med våld hot och kadaverdisciplin blir samma sak och står i direkt motsättning mot demokratin. Den blir därför ett hot mot din och min, allas vår frihet. För mig är den främsta anledningen till att arbeta med unga utslagna människor det självklara försvaret för demokrati och yttrandefrihet." (Holmgren 1995) IDEOLOGISK FÖRANKRING Hälften av de vuxna på Älgered har haft totalt mellan 10 och 20 dagars ledarutbildning. I genomsnitt har en anställd på Älgered haft 14 dagars ledarutbildning. Hälften av de som jobbar har hållet i ledarutbildningen för ungdomar. De flesta som jobbar på Älgered behärskar både Älgeredspedagogiken och ledarutbildningen bra.

16 Man anser att ideologin är den näst viktigaste förutsättningen, efter vuxengruppen, för att kunna göra ett bra jobb med eleverna. (enkätsvar 1996) VARFÖR LEDARUTBILDNING? Varför har Älgered ledarutbildning och varför anser man att ideologin är viktig? Om man tittar på deras eget svar så ser det ut så här. Varför ledarutbildning? - Därför att: Ledarutbildningen är pedagogens främsta verktyg. Ledarutbildningen är den svages krycka och den starkes stöd. Ledarutbildningen är teorin och pedagogiken är praktiken. Ledarutbildningen är den röda tråd du ska snubbla på i varje rum pä kollektivet. Ledarutbildningen är bra för alla och något som alla människor borde genomgå. För att: - förstå hur samhället fungerar och bli mer allmänbildad. - förstå hur en grupp fungerar och ens egen del i det hela. - svetsa samman gänget. - förstå sin familj. - höja sitt självförtroende. - skapa ett gemensamt språk så att man kan diskutera. - veta vem man är; sin historia, sina referensramar, sitt nu och sin framtid. - förstå andra och känna empati. - kunna klara konflikter inom sig själv och med sin omgivning. - kunna prata med andra "experter". (Ledarutbildningspärm 1.) FYRA GRUNDPELARE Älgeredskollektivet anser sig vara pragmatiker och tror på handling. Det är viktigt för dem att teori, metod och teknik hör ihop och fungerar tillsammans. Akademiska resonemang och djuplodade filosofiska diskussioner är inte deras starka sidor. (arbetsanteckningar) "Ord är alltid billiga men handling kostar och det är handling våra elever behöver" (En kort introduktion om Älgeredskollektivet 1995). Tonvikten läggs på det dagliga umgänget med eleverna och det praktiska arbetet på kollektivet. De väljer att dela sina hem och sin fritid med eleverna och deras föräldrar. Tanken är att eleverna behöver en harmonisk och trygg hemmiljö mer än en institution och bra vuxenförebilder mer än terapeuter.(anbud till Stockholms kommun 1995) Kollektivets fyra grundpelare är; uppfostran, utbildning, upprättelse och solidaritet. UPPFOSTRAN - Barnen som kommer till Älgered har av olika anledningar varit utan fostran eller varit utsatta för andra former av övergrepp från vuxenvärlden. De har varit utan fostran för att föräldrarna ofta har varit för upptagna av sina egna problem för att kunna se till sitt barns behov. Barnen har i vissa fall blivit en extra börda i föräldrarnas drogsökandet och deras behov har därför blivit underordnade föräldrarnas drogsug. Men det kan också vara förälderns karriär som blivit det viktigaste av allt och som barnen tvingats underordna sig. Ibland har barnen fått agera slagträ mellan två vuxna människor som inte har haft förmåga att bearbeta sin skilsmässa. Där igenom har barnet fått ta på sig någon annans behov och ilska. Det finns barn som istället för den fostran en förälder borde ge fått deltaga i mammas eller pappas sexualliv och blivit utsatta för övergrepp. En del barn har blivit agade och misshandlade i tid och otid. Alla de här faktorerna och en hel del annat leder till att barn får svårt att ta till sig den gränssättning och den fostran de behöver men trots detta tror Älgered att alla föräldrar vill sina barn väl och att alla barn behöver sina föräldrar. Vuxna pä kollektivet måste se till att så snabbt som möjligt blir trovärdiga, först när de blivit trovärdiga är det möjligt att hjälpa till att läka de sår som vuxna orsakat barnen. Det är trots allt så att de flesta människor lyssnar på den som sprider glädje och vill tro att det finns möjlighet till revansch. Eftersom vuxna på kollektivet i bästa fall bara kan bli en nyttig och lycklig parentes i

17 barnens liv emedan föräldrarna finns med hela livet så är det viktigaste att stärka föräldrarna så att de kan ta över uppfostringsansvaret när utbildningen är över. En central idé inom Älgereds ideologi är att det skall vara vanligt folk som uppfostrar vanliga ungar. Desto mindre man behandlar eleverna som kriminella, sjuka och avvikande desto normalare uppför de sig. Både barn och föräldrar har ofta en negativ bild med sig av socialarbetare och terapeuter och uppskattar att man möter dem på deras sätt. Regelbundna vanor, ordentligt med sömn, bra mat pä regelbundna tider, frisk luft, arbete och fysisk aktivitet i kombination med tydliga fasta gränser och regler skapar en grundtrygghet i kollektivet som gör att barnen kan känna sig hemma. Reglerna är tydliga och gäller för alla. Alla är också med och sköter huset och hushållet. UTBILDNING - Kollektivet anser att mycket av det beteende som gör att eleverna placeras beror pä felinlärning och att man därför måste lära om. Eleverna måste lära sig att se saker på ett annorlunda sätt, tänka annorlunda och i vissa situationer t.ex. konflikter att handla annorlunda. Älgered har en kraftig överrepresentation av elever med utländsk bakgrund och för dem är det extra viktigt att lära sig förstå det svenska och att behärska det svenska språket. Ledarutbildning är kunskapen om hur man får kontroll över sitt liv och den röda tråd som håller ihop utbildningen. En annan viktig aspekt på utbildning är att eleverna går i vanlig högstadieskola och därför lägger kollektivet ner mycket arbete på att skolgången skall fungera och att förstärka elevernas allmänbildning. UPPRÄTTELSE - Om man som liten fått lära att människovärde är något som bara finns till för andra människor har man en kuvads syn pä världen. Att ställa sig upp och kräva sin rätt är något som bara starka människor klarar av eftersom det kräver både trygghet, självförtroende och självuppskattning. Att få lära sig demokratiska spelregler och att ställa relevanta krav pä sin omgivning är av stor vikt för att kunna må bra och fungera i samhället. Älgered låter barnen få insyn i detta synsätt genom att alla beslut fattas i demokratisk anda, genom att ständigt diskutera och alltid motivera fattade beslut. Upprättelsen är målet för Älgereds verksamhet. Upprättelse för familjen, föräldrarna och eleven. Att stärka föräldrarna och ge dem sin föräldraroll åter. Att ge eleven ökat självförtroende och en känsla av att vara värd något, att hans röst räknas. Hjälpa eleverna så att de precis som vilken tonåring som helst kan se rektorn i ögonen och ta emot ett välförtjänt grundskolebetyg. SOLIDARITET - Betyder enligt svenska akademins ordlista ett gemensamt ansvar, att obrottsligt hålla ihop, att göra gemensam sak. Älgered definierar solidaritet som när man gör något för någon andra utan tanke på egen vinning. Men det handlar också om att hjälpa varandra och att ställa upp för varandra. Det är att ha en klass- och en grupptillhörighet. Om upprättelse är målet för kollektivets verksamhet så är solidariteten själva grunden. (En kort introduktion om Älgeredskollektivet1995, enkätsvar 1996, ledarutbildningspärm 1.) ORSAKER TILL PLACERINGARNA Varför strular man? Varför blir vissa kriminella? Varför blir vissa missbrukare? Ingen vet med säkerhet. Älgered anser sig inte sitta in med svaret men man anser sig kunna urskilja användbara förklarings-modeller på de tre olika nivåerna; samhälls-, grupp-, och individnivå. Älgered lägger tonvikten på samhällsnivån och menar att problemets orsaker i grunden är politiska och ekonomiska. Därför är försvaret av demokratin och välfärdsstaten det viktigaste förebyggande arbetet. Det genetiska arvet kan spela en viss roll men ännu viktigare är det sociala arvet, familjen och de första levnadsåren. Senare i livet spelar kamraterna och närmiljön en stor roll. Vilka förebilder har man? Vilka regler införlivar man? vilken moral? Vilka beteende är funktionella? Kommer man i kontakt med narkotika? Med våld? (enkätsvar 1996).

18 3.2 SAMHÄLLSNIVÅ För bara 100 år sedan var Sverige ett efterblivet bondesamhälle i Europas utkant. När andra världskriget slutade hade vi en intakt industri som gjorde en enorm profit pä Europas återuppbygnad. Tack vare en stark arbetarrörelse fördelades delar av välståndet ut till folket. Folkhemmet skapas och den sociala ingenjörskonsten blir snart ett begrepp. Tiden verkar nu gå allt fortare; tekniken utvecklas snabbare och snabbare, samhället är i ständig förändring. Informationsutbudet är oändligt för de som kan ta för sig. Världen har krympt. Sverige är medlem i EU och marknaden är gränslös. Ekonomiska beslut tagna i Berlin, New York eller Tokyo kan sekunden efter påverka min ekonomi i Älgered. Allt detta ger stora möjligheter. För en välutbildad elit finns det inte längre några gränser. Men vad händer med de som inte hänger med i utvecklingen? de som inte klarar av utbildningen? Folkhemmets skyddsnät har blivit allt grovmaskigare. Individen får allt mer skylla sig själv. Samtidigt segregeras samhället allt mer; boendet, utbildningar, arbetsmarknaden. Invandrare, ungdomar och äldre släpps inte längre in i samhället, långtidsarbetslösheten permanentas, bidragsberoendet ökar och förortsområde förslummas. Våld, knark och rasism breder ut sig samtidigt som demokratin börjar ifrågasättas. Sverige är på väg mot ett tvåtredjedelssamhälle där vi accepterar att en tredjedel av befolkningen blir en underklass utanför samhället. I de utslagnas värld förtrycker de förtryckta varandra, männen förtrycker kvinnor och barn, svenskarna förtrycker utlänningarna etc. Kärnfamiljen framhålls som ett ideal trots att den blir allt ovanligare som familjeform. Vi flyttar allt oftare och fler och fler växer upp avskärmade ifrån sin släkt. Ensamstående mammor börjar pekas ut som en ny underklass. Kvinnorna skall tillbaka till spisen och bli mannens passopp. Samtidigt som moral och etik allt mer urholkas krävs det allt starkare och självständiga individer. Sagornas hjältar ersätts av videovåldets machomördare. Kamraterna och gänget får fungera som vägvisare eftersom föräldragenerationens erfarenheter bedöms som föräldrade och utan värde. Knark, sex och sprit blir genvägar till en förljugen vuxenvärld för många unga. Samhällsproblemen beror på samhällets inbyggda motsättningar och kan bara motverkas genom politisk kamp. Kapitalet och marknaden har allt för länge haft tolkningsföreträde på verkligheten. Arbetarklassen och folkrörelserna måste åter igen organisera sig, mobilisera och utbilda sig för att underifrån kunna slå tillbaka mot dunkla högerkrafter, storkapital och antidemokratiska tendenser. Den politiska kampen måste innefatta ett personligt ansvar där vi i solidaritet med andra gör vårt bästa för oss själva, vår familj, vår omgivning och vår miljö. Därför uppmanar Älgeredskollektivetvuxna såväl som ungdomar att engagera sig, att göra något och att vara med och påverka. Om det sker fackligt, politiskt eller inom någon enfrågerörelse är inte det viktiga utan det viktiga är att man tänker, tar ansvar och är med och gör någonting. För att kunna se sig själv i ett större sammanhang måste man veta vilka mekanismer som styr samhället och hur de fungerar. Man måste kunna analysera händelser så att man kan fatta sina beslut på riktiga grunder. Man måste veta hur man gör för att vara med och förändra. Sedan 1986/87 då man övergick till yngre ungdomar har man tonat ner det politiska perspektivet för att inte indoktrinera barnen till att tycka vad vuxengruppen tycker. Många av dagens elever saknar också kunskaperna och den abstraktionsförmåga som krävs för att förstå ett samhällsperspektiv. (ledarutbildningspärm 1) 3.3 GRUPPNIVÅ En av Älgereds grundtankar är att människan till sin natur är ett flockdjur och att vi behöver andra för att överleva. Det är genom samspelet med andra framförallt de första levnadsåren som vår personlighet skapas. Därför anser Älgered att familjen är den viktigaste gruppen. Oavsett om föräldrarna har varit en del av ungdomarnas problem eller inte så anser kollektivet att eleverna behöver sina föräldrar. Även om man inte ska bo med sin familj igen, vilket de flesta skall, så måste man kunna förhålla sig till den. Man måste också kunna särskilja sina egna problem ifrån familjens problem. Om föräldrarna är missbrukare måste man lära sig att leva med

19 detta faktum utan att ständigt må dåligt på deras vägnar. Barn är nästan alltid lojala med sina föräldrar och skall Älgered kunna göra ett bra jobb måste det vara tydligt för alla inblandade att föräldrarna vill att barnen skall bo på Älgered. Fungerande familjer är den bästa förutsättningen för att kollektivtiden skall göra nytta. Man betonar också växelverkan mellan individen och gruppen, att människans handlande alltid påverkar andra. Kollektivet är en grupputbildning och man använder sig mycket av gruppdynamiken och fokuserar därför ofta på grupp och system. Grupperna kallas gäng; vuxengäng, föräldragäng och ungdomsgäng. Det finns alltid två formella ungdomsgäng på kollektivet, ett nyinggäng i det stora huset och ett nygamlinggäng i skolhuset. Tonåringar tror ofta på millimeterrättvisa och kollektivet tycker att tydliga gränser är viktiga, samtidigt anser kollektivet att det är viktigt att kunna se individen och utforma varje elevs kollektivtid så att den på bästa tänkbara sätt passar henne eller honom. Det är viktigt att känna att man utvecklas och går frammåt samtidigt som utvecklingen måste vara förankrad hos individen. Därför har Älgered i likhet med bl.a Hassela sedan starten valt att dela in sin utbildning i fyra stadier, färsking, nying, nygamling och gamling, enligt en tredimensionell ledarskapsteori (se 5.2.1). Ledarutbildningen tar också upp och diskuterar formella och informella grupper, ledare, normer och roller. En grupps utveckling diskuteras ingående och vad som gör en grupp effektiv respektive ineffektiv tas upp. 3.4 INDIVIDNIVÅ Kollektivets grundtanke är att bara du kan förändra ditt liv åt dej men att du behöver hjälp för att lyckas. Var och en måste i solidaritet med varandra ta ansvar för sitt eget liv. Individen är till stor del en produkt av sin historia, av sina referensramar. Referensramarna påverkar i sin tur människans möjligheter till att göra det bästa av sitt liv. Huruvida någon ger sig in på en A- eller Bkarriär avgörs ofta genom det sociala arvet redan innan man föds. Men det sociala arvet går att bryta! Om man vill! Och om man klarar av att ta emot hjälp! Ledarutbildningen tar också upp och diskutera individens censurapparat och förmåga att hantera impulser, Freuds olika försvarsmekanismer, hur man ger och tar kritik och vikten av allmänbildning. (ledarutbildningspärm 2.). 4. METOD-MEDLEVARSKAP 4.1 DEFINITION Älgeredskollektivet anser sig vara ett medlevarskapskollektiv. Älgered definierar medlevarskap som när en stor majoritet, helst alla anställda, bor tillsammans med eleverna och delar merparten av sin, och sina eventuella familjers, fritid och hem med dem. Kollektiv anser man innebär att stället sköts och drivs gemensamt, i en demokratisk anda, av de vuxna som bor där. Älgeredskollektivet anser att medlevarskapet är grunden för all ideologi och därmed för allt arbete på Älgered. Medlevarskap på Älgered innebär att man har sin huvudsakliga bostad pä kollektivet bland ungdomarna och att man utöver sin 40 timmars arbetsvecka väljer att oavlönat dela sin fritid med ungdomarna. Medlevarna jobbar i fem veckor och får sen 10 vardagar som kompensationsledighet för de 10 helgdagar man har jobbat. De som inte har skolbarn brukar lämna kollektivet på sin ledighet. (sammanträdesprotokoll). 4.2 SAMHÄLLSNIVÅ

20 Älgered anser att medlevarskapet är ett praktiskt exempel på likväl demokratisk socialism som solidaritet. Kollektivet tror att det finns en grundlggande konflikt mellan denägande klassen, kapitalisterna, och den egendomslösa klassen, arbetarklassen. Men som tidigare är nämnt lägger man inte någon större vikt vid vilken sort socialism det handlar om även om det finns en dragning mot reformistiskt och demokratiskt håll. Kollektivet ägs av folk som bor och jobbar där men styrs ändå av alla anställda. Älgered har en stark arbetardemokrati med en anställd en röst som grundprincip och i vissa frågor t.ex. nyanställningar kräver man konsensus. Detta innebär att de anställda har ett väldigt stort inflytande på sitt arbete, sin bostad och sin fritid. Det är detta som socialismen handlar om enligt Älgered, att i solidaritet med andra ta kontrollen över sitt liv, sitt arbete och sin bostadssituation för att uträtta något som är bra för andra. Det finns en poäng med att bo kollektivt, istället för att var och en eller varje familj skall sitta i sin egen lilla cell isolerade ifrån alla andra, och det är att det är mycket lättare att mobilisera människor och att utnyttja gruppdynamiken. Medlevarskapet är enligt kollektivet ett sätt att för eleverna visa gruppens styrka, fördelarna med det kollektiva och medlevarskapet är ett praktexempel på solidaritet med utsatta grupper. (ledarutbildningspörm 1.) 4.3 GRUPPNIVÅ Älgered sätter gruppen och kollektivet främst. Man anser att allt arbete med ungdomar på gruppoch individnivå måste ha en väl fungerande personlig relation som grund och att ungdomarna måste få orsaker att lita på vuxna. Medlevarskapet ger enligt kollektivet förutsättningar för att på ett naturligt sätt kunna bygga meningsfulla relationer och skapa en tillit till vuxna (anbud till Stockholms kommun 1995). Även om man inte uppnår en familjegemenskap så kan man åstadkomma något liknande som inte hotar att ersätta föräldrarna lika mycket som ett fosterhem gör. Vuxna på kollektivet kan aldrig ersätta barnens föräldrar lika lite som kollektivet kan ersätta deras familjer men det kan bli viktiga komplement till de samma. Det finns givetvis en flytande skala mellan en traditionell vårdinstitution och ett medlevarskapskollektiv men många av ungdomarna och vissa av föräldrarna kommer alltid att se kollektivet som en institution. Det verkar som medlevarskapet fyller ett glapp mellan familjevård och traditionell institutionsvård. (Adolfsson 1995, sid 33) 4.5 INDIVIDNIVÅ Kollektivet anser att en av medlevarkollektivets stora fördelar är den trygghet och harmoni som gör det möjligt att snabbt bygga upp en relation och att normalisera ungdomarnas liv. Detta gäller även pä individplanet. En trygghet i gruppen lägger grunden för individens trygghet. Att genom hela tiden vara där som förebild skapar man möjligheter för ungdomarna att härma något positivt. (anbud till Stockholms kommun 1995) Vi kräver en politisk medvetenhet av våra anställda och försöker genom vårt sätt att vara och agera få ungdomarna medvetna om sin situation utan att för den skull bedriva politisk eller partipolitisk propaganda. En många gånger svår balansgång men vad vi lägger mest energi på är att göra eleverna medvetna om sin situation och sina möjligheter att förändra den. Vi försöker också genom medlevarskapet motverka den individualism och egoism som genomsyrar samhället idag och få eleverna att inse att deras handlingar påverkar andra och att ensam är svag. 5. TEKNIK-ÄLGEREDSPEDAGOGIK

Medlevarskap, utan vinstintresse sedan 1978!

Medlevarskap, utan vinstintresse sedan 1978! Medlevarskap, utan vinstintresse sedan 1978! Älgeredskollektivet Tack vare medlevarskapet kan vi, trots ett lågt dygnspris, ha mycket aktiviteter och ändå ha en hög personaltäthet. Medlevarskap sedan 1978

Läs mer

Älgeredskollektivet. Medlevarskap - ett alternativ mellan institution och familjehem. En professionell familj för yngre ensamkommande flyktingbarn

Älgeredskollektivet. Medlevarskap - ett alternativ mellan institution och familjehem. En professionell familj för yngre ensamkommande flyktingbarn Älgeredskollektivet Medlevarskap - ett alternativ mellan institution och familjehem En professionell familj för yngre ensamkommande flyktingbarn Vi tar emot yngre ensamkommande pojkar 13-19 år. Vi har

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Välkommen. Varvsgatan 8 374 35 Karlshamn. Telefonnummer: 0454-30 74 98

Välkommen. Varvsgatan 8 374 35 Karlshamn. Telefonnummer: 0454-30 74 98 Välkommen Varvet är ett boende för ensamkommande flyktingungdomar. Här bor både killar som väntar på svar angående uppehållstillstånd och killar som fått permanent uppehållstillstånd. På boendet bor killar

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt Tenta januari 2010 Fråga 1 EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt = Kodnummer. Fråga 2 M och

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12. Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld

BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-06-16 Dnr 8.4.2-8944/2014-3 1(5) Avdelning nord Gudrun Kågström Lindberg Gudrun.Kagstrom-Lindberggivo.se Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Ärendet Tillsyn av

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst.

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst. Tvångsomhändertaganden enligt LVU år 2007 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 701-17828-2008 FÖRORD Länsstyrelsen har enligt 13 kapitlet 2 socialtjänstlagen tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern 1 Namn: Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa barnet från det att han/hon anländer till Sverige och genom barnets skolgång.

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta Riksmöte 2009 20-22 november - Stockholm Du borde bli ombud! Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen som dig. - Du får tre dagars intensiv och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer