En stadsdel byter skepnad En utvärdering av förnyelsen på Öster i Gävle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En stadsdel byter skepnad En utvärdering av förnyelsen på Öster i Gävle"

Transkript

1 Fastighetsvetenskap Institutionen för Urbana studier Malmö högskola En stadsdel byter skepnad En utvärdering av förnyelsen på Öster i Gävle Eva Öresjö Gunnar Blomé Lars Pettersson NAPIUS 8

2 En stadsdel byter skepnad En utvärdering av förnyelsen på Öster i Gävle Eva Öresjö Gunnar Blomé Lars Pettersson 3

3 Förord I mars 2001 gick startskottet för en omfattande upprustning av stadsdelen Öster i Gävle. Redan från start var den bärande tanken att den sociala och fysiska förnyelse som stod för dörren skulle ske i dialog med dem som bodde i området. När det nybildade bostadsbolaget Gavlegårdarna därför inbjöd till det första bostadsmötet var det, som de själva beskriver det, till ett vitt papper. Tre frågor ställdes: Vad är bra med Öster? Vad är mindre bra? Vad saknas? Svaren på dessa frågor har sedan bearbetats och diskuterats på åtskilliga möten i olika former och sociala konstellationer. I tio år skulle förnyelseprojektet på Öster komma att fortgå och avslutades först sommaren 2010 med en gemensam fest i den nyupprustade parken mitt i området. En tid dessförinnan hade vi forskare kontaktats av bostadsföretaget med en förfrågan om en utvärdering av det Boendedemokratiprojekt som genomförts på Öster. Tanken var att vi utifrån en relativt begränsad arbetsinsats och i stort sett med redan befintligt material skulle beskriva, analysera och bedöma värdet av det nya arbetssätt som bostadsföretag och kommun utvecklat vid upprustningen av Öster. Detta skulle ske både ur ett socialt och ett ekonomiskt perspektiv. I januari 2011 ersatte den nya lagen Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (Nya Allbolagen) Lagen om allmännyttiga bostadsföretag. Eftersom lagförändringen är helt ny rådet det osäkerhet om hur förändringen ska tolkas. Trots detta finner vi forskare det intressant att utifrån de texter som hittills publicerats i ämnet rent hypotetiskt diskutera vad den nya lagen innebär för de allmännyttiga bostadsföretagen och för den typ av förnyelseverksamhet som Öster representerar. Föreliggande rapport är skriven av tre forskare med olika tillhörighet i den akademiska världen. Det avspeglar sig i de olika avsnittens uppbyggnad och språkliga karaktär. Professor Eva Öresjö, som lett arbetet med utvärderingen av Östers förnyelse, är sociolog och verksam inom fastighetsvetenskap vid Malmö högskola. Gunnar Blomé, som återfinns på samma institution vid Malmö högskola, är nydisputerad i fastighetsekonomi vid KTH. Lars Pettersson, slutligen, är ekonomie doktor i nationalekonomi och återfinns vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Kapitel 1 och 2 har skrivits av Eva Öresjö, kapitel 3 av Gunnar Blomé, kapitel 4 och 5 av Lars Pettersson. Varje kapitel av slutas med en sammanfattande kommentar, där de viktigaste synpunkterna i kapitlet redovisas. Malmö i december 2011 Eva Öresjö Gunnar Blomé Lars Pettersson Kapitel 1: Förnyelseprojektet på Öster Stadsdelens historia Gavlegårdarna tar över Stadsförnyelsearbetets organisatoriska struktur Syfte och övergripande mål Det var så det började Arbetsprocessen Bodemokrati Den tekniska och fysiska upprustningen Ett aktivt Öster Att ta kontroll över området Kommunikationen med staden Stadsförnyelsen på Öster som en läroprocess Sammanfattande kommentar Referenser och skriftligt material Kapitel 2: Östers förnyelse ur ett socialt perspektiv Tillvägagångssätt Delaktighet Fritidsaktiviteter Attraktivt boendealternativ Trygghet och säkerhet Kommunikationer Sammanfattande kommentar Referenser Kapitel 3: Östers förnyelse ur ett företagsekonomiskt perspektiv Tillvägagångssätt Fysisk och social upprustning Förvaltningskostnader Hyresintäkter Ekonomisk jämförelse Nuvärdet vid 4 procent Nuvärdet vid 6 procent Sammanfattande kommentar Referenser Kapitel 4: Östers förnyelse ur ett samhällsekonomiskt perspektiv Några grundläggande perspektiv Den kommunala marknaden Liknande insatser som i exemplet Öster i andra områden Sammanfattande kommentar Referenser Kapitel 5: Affärsmässighet och samhällsnyttan Ett generellt perspektiv på upprustningen av området Öster Utgångspunkter och bakgrund till de nya ägardirektiven Affärsmässighet, allmännyttighet och kommunala bostadsföretag Framtidsutblick Referenser 4 5

4 Kapitel 1: Förnyelseprojektet på Öster Stadsdelens historia Stadsdelen Östers historia går längre tillbaka än till den storskaliga bebyggelse, som nu ger Öster dess karaktär. Efter branden 1869, då bebyggelsen på Öster helt förstördes, fick Öster en på den tiden modernare bebyggelse bestående av bostäder, hantverkslokaler och fabriker. Under 1940-talet men framför allt under 1950-talet förföll området. Drygt 10 år efter nybyggnadsförbudet 1954 beslutades därför att Öster skulle totalsaneras. Då hade planerna på att Öster skulle bli ett renodlat industriområde övergivits liksom att Öster skulle bli ett blandat område med såväl bostäder som verksamheter. Stadsdelen Öster skulle bli ett renodlat bostadsområde; utformat enligt den tidens stadsbyggnadsideal. Det gamla Öster bestående av 13 kvarter med blandad bebyggelse blev ett kvarter med enbart bostäder. 121 byggnader reducerades till 30 och antalet gator gick från 9 stycken till 2. I samband med tillblivelsen av den nya stadsdelen genomfördes även ett trafikprojekt som förstärkte Östers avskärmning från den övriga staden. Antalet infarter till området minskade från 12 stycken till en. En stor trafikled och järnvägen bildar svårlösta barriärer mot det centrala Gävle. (Sundin, 2007). Östers tillblivelse har beskrivits i en avhandling av sociologen Mats Sundin (2007) vid Uppsala universitet. I avhandlingen behandlar Sundin även Norrby i Borås och Nyfors i Eskilstuna. De tre exemplen har det gemensamt att de ligger centralt i respektive stad, men på andra sidan järnvägen. De sanerades i skiftande grad under och 70-talen och återuppbyggdes med en modern bebyggelse av förortskaraktär och med en typisk 60-talsarkitektur. De tre stadsdelarna utvecklades, enligt avhandlingen, till kritiserade och socialt instabila områden med typiska förortsproblem: hög invandring och omflyttning, tomma lägenheter, sociala problem, kriminalitet och dåligt rykte. Trots sitt centrala läge kan Öster alltså relateras till de problematiska områden från miljonprogrammets era, som alltsedan start och utifrån olika perspektiv stått i fokus för den pågående stadsbyggnadsdiskussionen. Samtidigt har stadsdelen en annan historisk bakgrund än de storskaliga områden som vi ofta förknippar med miljonprogrammet och som byggdes på jungfrulig mark i städernas utkanter. Området är dessutom relativt begränsat med endast 735 lägenheter. Nästan två tredjedelar av lägenheterna består av ettor och tvåor istället för de trerumslägenheter som ofta dominerade i 60-talsförorterna. Den nybyggda stadsdelen Öster bär alltså på en förhistoria, som medvetet eller omedvetet präglar bilden av stadsdelen. Går vi bakåt i tiden var det här vissa specifika yrkesgrupper slog sig ner. Fiskare innan Gävle blev en hamnstad. Därefter sjömän, stuveriarbetare och så småningom anställda vid järnvägen. Det har aldrig varit en genuin arbetarstadsdel och bortsett från frikyrkorörelsen har det inte funnits någon stark folkrörelsetradition i området. Den befolkning, som efter branden 1869 befolkade det nyuppförda Öster, var till en början blandad men polariserad. En mer burgen befolkning i form av handelsmän, butiksägare och högre tjänstemän bodde utmed Holmkanalen, medan en sämre bemedlad Österbefolkning bodde i något som kan liknas vid en kåkstad med uthus, avträden och små trädgårdstäppor. Till bilden av Öster hör även alla de olika institutioner, som funnits på Öster och som gav stadsdelen epiteten skammens plats och dödens väntrum i Gävle hamn. Hit hör Stenhuset för ryska krigsfångar, ett sjukhus (hospital) med vårdplatser för dårar och senare ett Gubbhus för äldre män som behövde bostad och kanske vård. Det s.k. kurhuset var ett behandlingshem för personer med könssjukdomar och vid koleraepidemin i mitten av 1800-talet hamnade ett epidemisjukhus i stadsdelen. Historiskt sett har Öster framför allt varit en stadsdel för de mindre bemedlade. Det har funnits många stigmatiserande inrättningar. Men också en stadsdel som innehållit många olika typer av arbetsplatser. Dessa försvann gradvis under 1900-talets första hälft samt helt och hållet vid den totalsanering som genomfördes under senare delen av 1960-talet. Öster blev ett renodlat bostadsområde med förortskaraktär i sin arkitektoniska framtoning. Tidningarna fylldes med kritiska artiklar. Inte på grund av saneringen som sådan. De protester, som förekom i samband med saneringen var tämligen begränsade. Kritiken gällde precis som i många andra miljonprogramsområden brister av såväl fysisk som social natur i den nyuppförda stadsdelen. Att döma av Mats Sundins avhandling är berättelsen om Öster en berättelse om ett bostadsområde i konstant kris. Redan 1973 inledde Östermammorna genom den år 1971 nystartade kontaktkommittén kampen om en bättre och säkrare utemiljö för sina barn. Bl.a. drev de frågan om ett staket mot järnvägsspåren. Något som kom att uppföras först 15 år senare och av andra skäl, då SJ inte ansåg sig vara skyldig att sätta upp stängsel. Detta är bara ett exempel på den rundgång i ansvarsfrågor, som de boende upplevde när de aktualiserade problem i sin närmiljö. Ett annat är exemplet med skrotbilarna, som också visar på den rundgång i ansvarstagandet som de boende på Öster upplevde i kontakten med bostadsförvaltning och kommun. Då kontaktkommittén på Öster tog upp frågan om skrotbilarna med HSB, som skötte förvaltningen av området på uppdrag av det dåvarande allmännyttiga bostadsföretaget, hänvisade HSB till polisen som hänvisade till gatukontoret som hänvisade tillbaka till HSB. Mönstret går igen i frågan om den 18 år gamla sanden i sandlådan och den av de boende uppfattade igenväxta parken i området, Under senare delen av 1980 skedde en polarisering mellan olika berörda parter om situationen på Öster. Kontaktkommittén på Öster ville inför bostadsutställningen Bo88 provocera fram en upprustning av området, vilket resulterade i en öppen konflikt gentemot såväl bostadsföretag som Hyresgästföreningen. Östers problem ventilerades livligt i lokalpressen, vilket ytterligare förstärkte bilden av ett område som inte fungerade. Området fick med åren ett extremt dåligt rykte. När förnyelsen av Öster åter kom upp till diskussion stod många lägenheter outhyrda; c:a 95 stycken vilket motsvarar 13% av lägenhets- 6 7

5 beståndet i stadsdelen. Omflyttningen var hög 38% och befolkningssammansättningen sned. På Öster fanns det fler män i åldern år och fler äldre kvinnor än i andra jämförbara stadsdelar. Området uppfattades även som en invandrarstadsdel drygt en tredjedel vilket bakåt kan härledas till att det var på Öster 1990-talets stora flyktingströmmar till Gävle fick bostad. Det var här de tomma lägenheterna fanns. Invånarna på Öster kände sig otrygga, husen var nedslitna och en viss kriminalitet fanns i området. Detta var situationen, när Gavlegårdarna tog över förvaltningsansvaret för området under sommaren Dryga halvåret senare den 12 mars 2001 startade bostadsföretaget tillsammans med Gävle kommun och de boende den förnyelseprocess, som avslutades under 2010 och som nu utvärderas i denna rapport. Gavlegårdarna tar över Vid årsskiftet 2001 skedde en sammanslagning av Gavlegårdarna och kommunens andra allmännyttiga bostadsföretag Stiftelsen Hyresbostäder. Det var i samband med denna fusion som det nybildade allmännyttiga bostadsföretaget Gavlegårdarna övertog förvaltningsansvaret för Öster och några månader senare, som en extraordinär arbetsuppgift, tog sig an stadsförnyelsearbetet i stadsdelen. För de anställda var det en intensiv period. Två olika företagskulturer skulle slås samman och nya rutiner utvecklas. För dem med ansvar för Öster blev arbetssituationen än intensivare. Fastighetsunderhållet i stadsdelen var starkt eftersatt och den sociala situationen miserabel. Det arbetssätt som skulle genomsyra den nystartade förnyelseverksamheten i området var dessutom något som ingen av dem hade någon erfarenhet av. Man skulle jobba förutsättningslöst utan färdiga förslag att presentera för de boende och samtidigt vinna de boendes förtroende att man från bostadsföretag och kommun menade allvar med upprustningen av området. Det var nog mer än en som tänkte: Det här kommer aldrig att gå. Men man hittade sin roll och lärde sig att möta de nya krav och förväntningar, som stadsförnyelsearbetet medförde. Under flera år var arbetet på Öster inget åtta till fem-jobb, som en av Gavlegårdarnas anställda uttryckte sig. Varifrån kom då idéerna? Enligt kommunens planeringschef hade man under 1990-talet diskuterat hur man på kommunal nivå skulle kunna jobba i de olika kommundelarna ur ett underifrånperspektiv. Olika försök hade gjorts med skiftande resultat. Man hade även rekryterat en person med erfarenhet från den så kallade Bygderörelsen för att utveckla detta med medborgardeltagandet i den kommunala planeringen. När därför förnyelsen av Öster åter kom upp på agendan i samband med fusionen bildades snabbt en informell styrgrupp med representanter från såväl bostadsföretag som kommun. Ett antal studiebesök gjordes till bostadsområden, där man prövade nya arbetsmetoder såsom t.ex. Gårdsten i Göteborg. Samtidigt rekryterades den person som skulle bli frontfiguren i Bodemokratiprojektet på Öster Hans Helmerson. Hans Helmerson bakgrund fanns inom fritidssektorn där han under många år och på olika sätt arbetat med frågor kring ungdomar och demokrati, Under knappt två år hade han även arbetat på kommunledningskontoret med att överföra sina erfarenheter från stadsdelsarbetet i förorten Sätra till andra stadsdelar och kommundelar i Gävle. Närmast kom han från Gävle kommuns invandrarcentrum, men var samtidigt engagerad inom Ungdomsstyrelsen i ett nationellt nätverk som arbetade med ungdomsdemokratifrågor. Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet med egen generaldirektör. (Öster, dec 2001) Vid sin sida hade Hans Helmerson, som nu var anställd på Gavlegårdarna, ett antal personer med stor betydelse för upprustningsarbetet i stadsdelen såsom företagets byggprojektledare, distriktschefen med ansvar för bland annat Öster samt den ansvarige för områdets förvaltning. Tillsammans bildade de den trojka, som från Gavlegårdarnas ansvarsområde på basplanet arbetade fram ett processtänkande kring Östers förnyelse. Men som kommer att framgå längre fram i rapporten fanns fler eldsjälar av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen både bland de boende, från olika frivilligorganisationer samt kommunen. Stadsförnyelsearbetets organisatoriska struktur Att förnya stadsdelen Öster har varit ett formaliserat samarbetsprojekt mellan bostadsföretaget och Gävle kommun. Det avspeglar sig såväl i projektets styrgrupp och processgrupp som i de olika arbetsgrupper som uppstått under arbetets gång. Styrgruppen har bestått av ledande personer inom bostadsföretaget och kommunen i form av styrelseordförande, VD och projektets processledare liksom ansvarigt kommunalråd och kommunledningskontorets planeringschef. I processgruppen, som ansvarat för att arbetet har drivits framåt, återfinns representanter från bostadsföretaget i form av förvaltare och projektledare Hans Helmerson och från kommunen i form av kommunledningskontorets planeringschef, en representant från hyresgästföreningen samt tre hyresgäster/eldsjälar från stadsdelen. Arbetsgrupper har startats efter behov. De har varit öppna och de boende har själva valt när de vill gå med och när de vill avsluta sitt engagemang. Varje arbetsgrupp har letts av några bland de boende och har haft minst en person knuten till sig från Gavlegårdarna eller Gävle kommun beroende på vilken kompetens som behövdes i gruppen. Under det första året startades fem arbetsgrupper: Gårdsrådet med ansvar för den nyöppnade kvartersgården Kanalen och med en egen budget. Gårdsutvecklingsgrupperna, som till sitt antal var tre under det första året, samt Trafikgruppen, Festkommittén och Ungdomsgruppen. Med åren kom dessa fem att kompletteras med ytterligare arbetsgrupper som kom att arbeta med trygghetsfrågor, teknisk och fysisk förnyelse av fastigheterna, odlingslotter, hushållsnära sopsortering, grannsamverkan m.m. I projektet Ett aktivt Öster, som beskrivs närmare längre fram, har det funnits projektmedel som administrerats av Studiefrämjandet för att de boende på Öster snabbt skall kunna få hjälp med pengar till projekt eller andra aktiviteter som man ville organisera i stadsdelen. Pengarna kommer från Gavlegårdarna och Hyresgästföreningen. Syfte och övergripande mål Syftet med projektet har varit att genomföra en förnyelse och förbättra förutsättningarna för de boende i stadsdelen, bland annat genom ökat medbestämmande i form av boendedemokrati. Utifrån detta har följande övergripande mål formulerats: Delaktighet: Efter förnyelsen är det många som engagerar sig och tar ansvar för utvecklingen av sitt bostadsområde. För att detta ska vara uppfyllt inom två år ska minst 10 procent av de boende vara varaktigt engagerade i aktiviteter som ökar bodemokratin. Blandad befolkning: I området ska finnas en blandning som ger de boende kontakt med och insikt i andra människors levnadsvillkor. Befintlig sammansättning i området ska inte avvika från andra hyresrättsområden i Gävle. 8 9

6 Attraktivt boendealternativ: Öster ska uppfattas av såväl de som bor i området som av andra som ett intressant och attraktivt boendealternativ. Åtgärder ska leda till att höja uthyrningsgraden och öka kvarboendet. Trygghet och säkerhet: Efter förnyelsen är det tryggt och säkert att bo i stadsdelen. Vi arbetar tillsammans för att finna säkrare skolvägar för barnen och ett program för hur säkrare och tryggare förbindelser med staden ska skapas. Kontinuerliga överläggningar med Gävle kommun kommer att hållas i syfte att få en prioritering av infrastrukturåtgärder för Öster på längre sikt. Kommunikationer: Stadsdelens kontakt med omgivningen ska förbättras. Förbindelserna med centrum och skola ska vara trygga. Kretsloppsanpassning: Efter förnyelsen ska stadsdelen vara mer kretsloppsanpassad än idag. Fritidsaktiviteter: När förnyelsen är färdig ska intresset för och deltagandet i fritidsaktiviteter inom området vara högt. I broschyren En stadsdel förnyas i Gävle från år 2002 har de övergripande målen brutits ner i ett antal viljesatser under skilda rubriker. Bodemokrati: Detta vill vi Låta Öster bli ett projekt där hela arbetsprocessen är en form av bodemokrati, när vi tillsammans förnyar en hel stadsdel. Vara öppna för samtal med våra hyresgäster om bodemokrati med självförvaltning, kooperativ hyresrätt och även bildandet av bostadsrättsföreningar. Skapa en modell för hur de boende kan medverka i kommande förnyelseprocess. Teknisk förnyelse: Detta vill vi Att till slutet av år 2005 ha genomfört en uppfräschning av förnyelsen av områdets byggnader Vill 50+ bo här? Detta vill vi Skapa goda bostäder för äldre, med möjlighet till gemensamma aktiviteter, för att öka kvarboendet i området. Om svaren på Gavlegårdarnas förfrågan visar att det finns intresse för ett 50+boende på Öster kommer ett av höghusen att byggas om för detta. En förnyelse som vi tror kommer att öka stabiliteten och tryggheten i området. Gårdsutveckling: Detta vill vi Att gårdsrummen och den gemensamma utemiljön förbättras tillsammans med de boende. I den takt de vill engagera sig och ta ansvar. Att under 2002 påbörja översynen av avfallshanteringen tillsammans med de boende. Tryggare väg till centrum och skola: Detta vill vi Påverka till åtgärder för säkrare skolväg redan vid 2002 års slut och för mer genomgripande förbättringar på sikt. På längre sikt påverka till en bättre och tydligare infart till området och säkrare tra fikmiljö för alla. Utveckla nya, tryggare förbindelser mellan Öster och centrum. Tryggare hemma och ute: Detta vill vi Genomföra förbättringar av ljussättningen i området för att skapa en tryggare miljö, med start Bidra till att förnyelseprocessen övergår i ett fortsatt engagemang bland de boende som leder till mer sociala kontakter och ökad trygg het i området. Alla träffas på Kanalen: Detta vill vi Många aktiviteter för unga och gamla är redan igång. Vi vill att engagemanget ska fortsätta. Under hösten 2002 startar en filial till ung domsgården Block 17 i området. Målgrup pen är i första hand barn mellan 7 och 12 år. Att odlingslotter planeras för sommaren 2003 Det var så det började Stadsförnyelsearbetet på Öster började i mars 2001 med ett vitt papper. De boende inbjöds till ett stormöte, vilket ett 70-tal boende hörsammade. Till dessa ställdes följande tre frågor 1. Vad är bra med Öster? 2. Vad är mindre bra? 3. Vad saknas? De boende arbetade i olika grupper med att samla ihop synpunkter och förslag. Varje grupp skrev sedan upp sina tre viktigaste punkter på blädderblock längs väggarna. Därefter fick varje deltagare femton färgglada pluttar för att markera de punkter som man tyckte var mest betydelsefulla. Några spred ut sina pluttar, andra satte fem pluttar vid samma förslag för att markera hur viktigt det var. Så räknades pluttarna vid varje rubrik. Resultatet gav en lista över de frågor som de boende tyckte var allra viktigast, frågor som skulle prioriteras. Men även övriga synpunkter som grupperna skrivit ner samlades in och integrerades i förnyelsearbetet. För de boende var frågan om bredband allra viktigast. Men också: Tryggare och säkrare område, bättre entréer och snyggare fasader, bra med närbutik och förskola, tryggare skolväg och bättre kontakt med centrum, lugnare område samt träffpunkt för alla. Arbetsprocessen Själva kärnan i förnyelsearbetet på Öster formulerades, som redan framgått, i termer av ett Bodemokratiprojekt. Upprustningen av området skulle ske i dialog med de boende och innefatta såväl sociala som fysiska insatser som dessutom skulle pågå parallellt med varandra. För att tydliggöra innehållet i de olika delmoment som upprustningen av Öster innefattade har vi i denna utvärdering valt att beskriva dem under skilda rubriker såsom Bodemokrati, Den Tekniska och fysiska upprustningen, Ett aktivt Öster, Att ta kontroll över området samt Kommunikationen med staden. För de berörda Österborna var allt detta sammanvävt och bildade det förnyelsearbete på Öster som denna utvärdering försöker att beskriva och analysera i sin helhet. Bodemokrati Marsmötet 2001 var alltså det första bostadsmötet på Öster och det skulle följas av en lång rad andra möten under förnyelseprocessens gång. Med utgångspunkt från de synpunkter som framkom vid detta första möte formulerades de övergripande målen för Östers förnyelse liksom de ovan beskrivna detta vill vi - punkterna, som bearbetades vidare i de arbetsgrupper som startade direkt efter det inledande bostadsmötet. Men som också kom att bearbetas i de arbetsgrupper som tillkom allteftersom förnyelseprocessen framskred. Arbetsgrupper och bostadsmöten var dock bara en typ av arrangemang inom ramen för Bodemokratiprojektet på Öster. Andra exempel är de s.k. gåturerna då man från bostadsföretagets sida vandrade runt i området tillsammans med boende och diskuterade fasader, entréer och andra frågor som gällde den tekniska och fysiska förnyelsen av området. Färgprover målades t.ex. upp på en av fasaderna som underlag för en diskussion med de boende. Vid val av belysningsutrustning (2004) och konstnärlig utsmyckning 10 11

7 (2007) avgjordes detta med omröstning bland de boende som slutit upp och tagit del av förslagen som presenterades. Vid belysningsträffen gick det till på så sätt att en typ av lampor var monterade i utomhusarmaturen, när de boende kom till mötet och som de fick ta del av. Under kaffepausen byttes dessa lampor ut till lampor med en annan typ av ljussken. På grundval av detta genomfördes därefter en omröstning bland de som deltagit. Med på mötet var även en konsult från ett företag som arbetade med ljusdesign. De boendes delaktighet i upprustningen av Öster var själva fokuspunkten i den arbetsprocess som utvecklades både från bostadsföretagets och kommunens sida. Efter år av misskötsel gällde det att vinna Österbornas förtroende. Det gällde att visa att den förnyelse som stod för dörren var allvarligt menad och att den riktade sig till dem som nu bodde på Öster. Därför genomförde bostadsföretaget en rad konkreta och synliga åtgärder i förnyelseprojektets inledning. Upprustning av förråd och badrum liksom det underjordiska garaget startade tämligen omgående. Detsamma gällde tillkomsten av en boulebana och 15 odlingslotter, som genomfördes på initiativ av några Österbor. Överhuvudtaget var man från bostadsföretagets sida öppen för att på olika sätt stödja förslag på verksamheter från de boende. Bara det fanns en grupp av boende som stod bakom och kunde ta ansvar för den verksamhet som man drog igång. Informationsbladet Öster. Där det händer saker med några nummer per år var en viktig informationskanal till de boende om allt som hände i området både vad gällde den tekniska och fysiska upprustningen men också vad som gällde all annan verksamhet som startade under årens lopp. Hans Helmerson, frontfiguren i Bodemokratiprojektet på Öster, hade dessutom fasta tider varje vecka då han fanns på plats i den nyöppnade kvarterslokalen Kanalen. Österborna hade då möjlighet att ställa frågor, diskutera idéer och förslag eller endast ta en fika. Den tekniska och fysiska upprustningen På ett välbesökt bostadsmöte i juni 2003 presenterades de slutgiltiga ritningarna för den tekniska och fysiska förnyelsen på Öster, vilka enligt redovisningen från mötet mottogs positivt. Förslaget hade dessförinnan presenterats för två av arbetsgrupperna, som även hade haft möjlighet att lämna synpunkter. Det som presenterades var ett förslag på fasadutformning, färgsättning, trapphus, entréer, takutformning med takfot, inglasning och större balkonger. Inglasningen av balkongerna försvann dock i den fortsatta dialogen med de boende. Tidplanen för den fysiska och tekniska upprustningen beräknades vid tidpunkten för bostadsmötet till fyra år, men kom i realiteten att sträcka sig fram till hösten 2010 innan samtliga ombyggnader var genomförda och alla markarbeten klara. Östers förskola fick en ny och upprustad gård 2003, där såväl personal som föräldrar deltagit i diskussionerna om den nya utformningen. Matteusparken mitt i området (åter)-invigdes 2007 med ett stort tårtkalas efter ett gediget utvecklingsarbete av en arbetsgrupp bestående av representanter för Österborna, Gavlegårdarna och en landskapsarkitekt. Mest komplicerad var ombyggnaderna av de fyra höghusen, där fasaderna på grund av fysiska brister var tvungna att bytas ut samtidigt som en ny och gestaltningsmässigt spännande takvåning byggdes på. Detta krävde dels evakuering av vissa lägenheter, dels inplastning av respektive byggnad i 8-9 månader. Något som ställde de kvarvarande boende inför en mycket påfrestande bostadssituation. Genom upprepade bostadsmöten med de drabbade höll ansvariga på bostadsföretaget de boende uppdaterade om tidsplaner och uppkomna problem. Samtliga entreprenörer som anlitades hade dessutom informerats om Österprojektets intentioner och vad det krävde i tidsplanering och i kontakterna med de boende. Under 2007 stod ombyggnadsverksamheten still på grund av strandade hyresförhandlingar. För de ansvariga för ombyggnadsverksamheten var detta en jobbig period. De är dock osäkra på i vilken omfattning de boende uppfattade detta oplanerade avbräck i upprustningsarbetet på Öster och vad det i så fall hade för betydelse. Deras uppfattning är att det hände så mycket annat i områdets sociala liv att det överbryggade den uteblivna ombyggnadsverksamheten under Ett aktivt Öster Parallellt med den tekniska och fysiska upprustningen av Öster blomstrade den sociala verksamheten i området. Delvis som en produkt av det pågående Bodemokratiprojektet, delvis som en produkt av andra krafter som verkade i området. Redan före Gavlegårdarnas övertagande av Öster fanns aktiva Österbor som bland annat genom den lokala hyresgästföreningen svarade för olika aktiviteter i området. Men med Bodemokratiprojektet och den nyöppnade kvarterslokalen Kanalen fick dessa ny luft under vingarna. Luciafirande och Internationella festen är bara några exempel på de årliga arrangemang som nu äger rum på Öster. Kräftskiva och Surströmmingsfest är andra. Oberoende av förnyelseprojektet men i tid sammanfallande ansökte en nyanställd på Studiefrämjandet hos kommunstyrelsen om s.k. integrationspengar för att anordna skollovsaktiviteter för barnen på Öster och i Nordost. Pengar beviljades för detta och i kölvattnet på denna verksamhet växte mer traditionella studiekurser fram. Kvinnor med utländsk bakgrund, som ville lära sig laga svensk husmanskost, är ett exempel. Samma kvinnor kom även att arbeta fram en kokbok med recept från såväl Sverige som andra länder runt om i världen. Att lära sig cykla och simma är andra exempel på kurser i Studiefrämjandets regi. Studiefrämjandet var till en början inte det enda studieförbundet på Öster. Men med en besjälad verksamhetsledare, som letade nya arbetsformer på områdesnivå, utvecklades Studiefrämjandet till en viktig aktör i Östers sociala liv även efter det att projektpengarna för skollovsaktiviteter tagit slut under För att Studiefrämjandet skulle kunna fortsätta med sin öppna verksamhet på Öster formulerades därför en ansökan om ekonomiskt stöd från Gavlegårdarna och Hyresgästföreningen. Detta ledde till att ett nytt projekt startade under beteckningen Ett aktivt Öster, till vilket Gavlegårdarna och Hyresgästföreningen tillsköt medel som i dagsläget uppgår till kr per år. Pengarna förvaltas av Studiefrämjandet och redovisas inför Gårdsrådet, som består av representanter från Gavlegårdarna, Hyresgästföreningen, Studieförbundet, Grannsamverkan och aktiva Österbor som är ledare för olika aktiviteter. Tanken är att de medel som handhas via Ett aktivt Öster ska täcka utgifter som uppstår i samband de olika arrangemang som äger rum i området. Grannsamverkan, som nämndes ovan, startade under 2003 av några nyinflyttade Österbor. Aktiviteten var till en början inriktad på s.k. Nattvandringar för att öka trivseln och tryggheten i området. Initiativtagarna poängterade att de inte var något medborgargarde. Deras uppgift var att gå runt i området och stänga dörrar, titta till garaget och källarna. Upptäckte de något otillbörligt kontaktades Securitas eller polisen. Efter att en egen lokal i en av husens källare ställts till Grannsamverkans förfogande vidgades typen av aktiviteter. Den nya lokalen innehöll möbelbytarverkstad, snickarverkstad och en syhörna. Till en början även ett gym, som numera är avvecklat men återuppstått i en 12 13

8 annan källarlokal och drivs liksom tidigare av ideella krafter. I Grannsamverkans lokaler finns även en målargrupp, som årligen ordnar konstutställningar där de kan visa upp sina alster. Som ett mått på den sociala verksamhet, som äger rum på Öster, ska enligt uppgift aktivitetstimmar på ideell basis ha ägt rum under 2010 med medel från det tidigare nämnda Ett aktivt Öster. Att ta kontroll över området Öster igår och Öster idag är enligt den för området ansvarige förvaltaren två skilda världar. När Gavlegårdarna tog över ansvaret för Öster var området socialt nerkört. Källarna var som ett slagfält. I det underjordiska garaget pågick kriminell verksamhet och många av de mer normala hyresgästerna stördes av grannarnas sätt att leva. Trygghet och säkerhet var ju också något som lyftes fram av de boende vid det första bostadsmötet i mars Och detta var något som krävde extra ordinära insatser från bostadsföretaget att bemästra. Bygga om förråd och garage samt förbättra belysningen i området var då bara en typ av insatser som var viktiga att genomföra. Men det gällde även att socialt få kontroll över området och sätta normen för vad som kunde ses som normalt. Under förnyelseprojektets första år fanns därför s.k. Bomiljöväktare i området, anställda av Securitas. Dessa hade även en egen lokal, dit boende kunde vända sig om de önskade få kontakt. Vid den tidpunkten krävdes det professionell tillsyn av området. När de tidigare beskrivna Nattvandringarna kom till stånd genom Grannsamverkan hade situationen på Öster blivit betydligt lugnare. Ett annat prioriterat arbetsområde för att skapa trygghet och säkerhet var uppföljningen av de ärenden som Störningsjouren blivit inkopplad på. Under flera år använde förvaltaren måndagar och stundom tisdagar för att göra hembesök hos alla som störningsjouren hade varit i kontakt med under helgen; stundom i sällskap med uniformerad polis eller vaktbolag. Under en period anlitade bostadsföretaget även ett medlingsföretag, som besökte området en gång per vecka för att medla mellan hyresgäster. De första fem sex åren kändes som en enda lång uppförsbacke, men nu när man nått krönet får man som förvaltare skörda frukterna av allt slit. Hade man bara renoverat husen utan att ta tag i den sociala situationen i området hade det bara blivit en kortvarig förbättring, tror personen ifråga. Genom alla möten och arbetsgrupper som förekommit, tillika med ombyggnad och uppstädning av missförhållandena i området har de boende sett att Gavlegårdarna menar allvar med upprustningen på Öster. Som förvaltare av området känner man att bostadsföretaget byggt upp ett förtroendekapital bland de boende. Kommunikationen med staden Epitetet Så nära och så långt ifrån skulle kunna användas för att beskriva stadsdelen Östers placering i stadslandskapet. Å ena sidan är stadsdelen placerad på gångavstånd till stadens centrum, å andra sidan är den avskärmad från stadens centrala delar på grund av en svårbemästrad barriär bestående av en stor trafikled och av järnvägen. Gångtunneln som förbinder Öster med Gävles centrum upplevs som lång, mörk och otrygg. Stadsdelens enda kvarvarande utfart efter 60-talssaneringen mynnar ut på den starkt trafikerade trafikleden. Inte heller har det funnits någon bussförbindelse med staden i övrigt. Öster har legat som en sista utpost mot havet, avskärmad från staden i övrigt. Trafikfrågan och stadsdelens koppling till stadens centrala delar har av förklariga skäl varit en av de stora frågorna genom hela förnyelseprojektet. Redan vid det första mötet med de boende bildades en särskild arbetsgrupp för trafikfrågorna på Öster. Ännu har dock detta arbete inte kommit till någon lösning, trots ambitiösa insatser från såväl bostadsföretaget som kommunen. Inledningsvis och i avvaktan på en mer permanent lösning genomförde bostadsföretaget vissa förbättringsåtgärder, när det gällde den befintliga tunneln i form av bättre belysning och en öppnare tunnelmynning utan prång och obehagliga hörn. Under tiden arbetade kommunens tekniska kontor på en mer genomgripande lösning för både gång- och biltrafiken. Detta presenterades vid ett bostadsmöte på Öster i november Enligt detta förslag skulle Öster få en helt ny infart skild från den tidigare nämnda trafikleden. Och den nya tunneln skulle göras bredare och ljusare. Dessutom hade diskussioner påbörjats med banverket angående uppgångar till järnvägsstationens perronger. Men det fanns ett problem, som också kom att stoppa det framlagda förslaget. Tunnelmynningen mot staden inkräktade på stadens skyddsmärkta trädplanteringar. Inte mycket men tillräckligt mycket för att förslaget skulle få avslag ända upp i högsta instans på nationell nivå. Större framgång hade Östers damklubb som uppvaktade Gävle kommun om behovet av en bussförbindelse blev detta verklighet. Stadsbussarna rullar nu från centrum genom Öster och via en specialbyggd bussfil vidare till Gävle Strand och därefter till stadsdelarna på andra sidan av det inre hamninloppet. Och så samma väg tillbaka. Gävle Strand är en ny vattennära stadsdel, som byggs på ett gammalt industriområde med det dåtida namnet Alderholmen. Det innehåller en blandning av bostadsrätter och hyresrätter. Etapp 1 färdigställdes under 2009 och etapp 2 pågår. Planer finns för ytterligare en etapp, etapp 3. Så frågan är öppen om det var Öster damklubb eller tillkomsten av Gävle Strand som gav Öster tillgång till stadens bussnätverk. Stadsförnyelsen på Öster som en läroprocess För personalen på Gavlegårdarna var förnyelsemodellen på Öster ett helt nytt sätt att tänka och att arbeta. Det gällde inte bara att tänka nytt i det skifte som uppstår, när man går från att arbeta utifrån uppgjorda underhållsplaner till att genomföra omfattande om- och nybyggnadsverksamhet i en hel stadsdel. En stadsdel, som de själva liksom Gävlebor i gemen, närmade sig med ett visst mått av avvaktan. Öster var ett område man inte åkte till, som någon beskrev de vanliga Gävlebornas syn på stadsdelen. Med Hans Helmerson och hans bakgrund inom andra delar av den kommunala verksamheten kom också kravet att jobba med de boende utifrån helt nya premisser än vad man tidigare var van vid. Bodemokrati betydde att man tillsammans med de boende arbetade fram vad som skulle ske i stadsdelen. Inte att man kom med färdiga förslag, som de boende fick lämna synpunkter på. Att på detta sätt kasta sig ut i det okända och samtidigt reda ut den arbetssituation som fusionen mellan de två bostadsföretagen medförde var inget åtta till fem-jobb. Men nu när man sitter med facit i hand och i backspegeln kan se förnyelseprojektet på Öster skulle de ställa upp och jobba på samma sätt igen. Det tioåriga förnyelseprojektet på Öster kom för de inblandade att bli ett slags läroprocess. Det har givit nya erfarenheter att ta med sig inför liknande arbeten i andra stadsdelar. Men också många saker att reflextera över både vad gäller den långa projekttiden, kontakten med de boende och kopplingen mellan ombyggnad och förvaltning. Att genomföra en så omfattande ombyggnadsverksamhet i en hel stadsdel som fallet var i Österprojektet var mer komplicerat än man kunde föreställa sig i det inledande skedet. Ritningarna från 60-talet stämde inte alltid, oväntade tekniska och fysiska problem krävde lösningar på plats o.s.v. Med ytterligare någon person, som byggprojektledaren kunnat dela sina arbetsuppgifter med samt med en mindre stelbent årligt upplägg 14 15

9 av finansieringen, skulle ombyggnadsprocessen troligen kunnat drivas mer effektivt. Den långa startsträckan tills själva ombyggnadsverksamheten kom igång kan dock ses i mer positiv dager. Det gav möjlighet att bygga upp det förtroendekapital hos de boende som man från bostadsföretagets sida hade nytta av under själva ombyggnadsperioden. Att hålla de boende informerade om vad som händer är A och O i ett projekt som detta. Det gäller också att snabbt kalla till informationsmöte då problem uppstår som kan skapa oro och negativa attityder hos dem som drabbas. En teknisk och fysisk upprustning av en hel stadsdel ställer inte bara de byggansvariga inför hårda prov utan även de boende. Att artigt lyssna på de boendes synpunkter är något annat än att föra en dialog. Så kommenterar kommunledningskontorets planeringschef arbetsmodellen på Öster. Samma andemening finns i flera av intervjuerna som genomförts. Genom att föra en dialog och tydliggöra för de boende både i tanke och handling att man verkligen lyssnade och tog deras argument på allvar byggdes ett förtroendekapital upp. De boende förstod att man från ansvarigt håll menade allvar. Men detta är något som tar tid. Under de första åren av förnyelseprocessen på Öster kom det alltid uppbragta personer till de utlysta mötena som ville berätta hur det verkligen var i bostadsområdet. Det blev väldigt många möten, där boende skulle prata ut. Men när de boende och representanter från bostadsföretaget och kommunen träffades allt fler gånger på stora bostadsmöten, förutom alla arbetsgrupper och andra träffpunkter som ägde rum, minskade stressen. Det blev lättare att diskutera det som stod på agendan. Det blev även lättare att på ett konstruktivt sätt reda ut och diskutera de motstridiga intressen som fanns mellan bostadsföretag och de boende men också mellan olika boende. Hur mycket tid ett dialogarbete som det på Öster ska ta måste, enligt de inblandade, diskuteras från fall till fall. I ett socialt problematiskt område som Öster lade troligen Bodemokratiprojektet grunden till att de övriga delarna av insatserna kom att leda till ett lyft för området i ett längre perspektiv. I en annan typ av bostadsområde, där dialogen mellan bostadsföretag och boende redan finns, dvs i själva förvaltningen av området, torde boendedialogen kunna byggas upp utifrån andra premisser när någon form av förnyelse eller upprustning av området ska äga rum. Det viktiga är att de boende förstår vad som händer och känner förtroende för den som äger och förvaltar området oavsett om det är knutet till ett specifikt upprustningsprojekt eller den långsiktiga förvaltningen av området. Att arbeta i ett upprustningsprojekt och att arbeta i en förvaltningssituation bygger på helt olika organisationsprinciper. I förnyelsearbetet på Öster lärde man sig att dessa båda sidor i ett bostadsföretags verksamhet måste jobba tätt tillsammans redan från start. I inledningsskedet var detta inte tillräckligt utvecklat. Frågor föll mellan stolarna, trots att beslut togs. Man upptäckte att ingen ägde frågan. Att det i den beslutande gruppen inte fanns en tydlig kanal till dem som arbetade med själva förvaltningen i området. Detta löstes när de både sidorna möttes och bildade ett gemensamt team för det fortsatta arbetet. Därmed gavs ny kraft i den fortsatta förnyelseverksamheten på områdesnivå. Sammanfattande kommentar Tio år kan kanske ses som en lång period. Som framkom ovan kunde vissa moment inom den tekniska och fysiska upprustningen troligen kunnat ske snabbare med ett annat upplägg. Men att bygga upp ett förtroendekapital och att tydliggöra gången i en arbetsprocess för alla inblandade parter i ett bodemokratiprojekt tar tid; inte bara för de boende utan även för bostadsföretagets personal och de olika kommunala förvaltningar som behöver involveras. Det vittnar många relativt kortvariga stadsförnyelseprojekt om. Verksamheter hinner knappt byggas upp förrän projekttiden är till ända och därmed de extra resurser som kan behövas för att uppnå mål kring t.ex. social stabilitet och trygghet i boendet. Det bostadsföretaget vinner i effektivitet genom att snabba upp denna del av förnyelseprocessen, förlorar man kanske i trovärdighet. De boende känner att man engagerat sig något som egentligen inte hade någon långsiktighet i sig. Att vinna och vidmakthålla de boendes tillit och förtroende, som måste ses som själva basen i ett bostadsföretags sätt att arbeta på bostadsområdesnivå, måste få ta tid. Detta oavsett om det är frågan om ett upprustningsprojekt eller fortlöpande förvaltning. Och egentligen finns ingen tydlig gräns i bostadsföretagets relation till de boende mellan det förra och det senare, bara olika organisationsformer inom vars ram detta äger rum. Referenser och skriftligt material Sundin, Mats (2007) Bra läge men dåligt rykte. En jämförande historisk studie av tre stadsdelar i Borås, Eskilstuna och Gävle. Uppsala universitet. Sociologiska institutionen & Institutet för bostads- och urbanforskning. Västerås. Öster. Där det händer saker. Gavlegårdarnas informationsblad under åren En stadsdel förnyas i Gävle. (2002) Gavlegårdarna Stadsdelen Öster. Igår, idag, imorgon. (2006) Gavlegårdarna, Studiefrämjandet, Hyresgästföreningen 16 17

10 Kapitel 2 Östers förnyelse ur ett socialt perspektiv Tillvägagångssätt Ett förnyelseprojekt som det på Öster kan analyseras och diskuteras utifrån tre olika perspektiv: dels utifrån de boendes delaktighet i det som sker dels utifrån det sociala kapital som bildas dvs det förtroende och den tillit de boende utvecklar gentemot bostadsföretaget och den fortsatta utvecklingen i området dels utifrån uppnådda resultat i relation till de mål som sattes upp i inledningen av förnyelseprojektet Detta kommer att behandlas i detta avsnitt med hjälp av de kvalitetsmätningar, som bostadsföretaget årligen låtit genomföra sedan 2004 samt med hjälp av de uppgifter som på olika sätt samlats in för den beskrivning av stadsförnyelsesatsningen på Öster som presenterades i föregående kapitel. Syftet med de årliga kvalitetsmätningarna är att mäta hur nöjda de boende är med sitt boende och sitt bostadsområde. De genomförs av konsultföretaget AktivBo KvalitetsPartner på uppdrag av bostadsföretaget. AktivBo Kvalitets- Partner har en mångårig erfarenhet av denna typ av kvalitetsmätningar från en lång rad olika bostadsföretag runt om i landet och kan med utgångspunkt från detta säga att det finns normala utfall, och utfall som är mer eller mindre bra. Vissa frågor är, enligt företaget, dessutom mer betydelsefulla för hyresgästerna än andra, varför nivån på bedömningen av dessa resultat måste ligga högre än på andra om man ska arbeta med kunddriven fastighetsförvaltning. Exempel på frågeområden med denna dignitet och för vilket ett serviceindex även räknas fram av företaget är: Att som hyresgäst bli tagen på allvar, Bo tryggt, Att ha rent och snyggt och Att få hjälp när det behövs. En målsättning på lägre än 85 % nöjda hyresgäster för t.ex. städning inne och ute bör enlig de ansvariga för kvalitetsmätningarna inte accepteras. (Högberg & Högberg, 2000) Tillvägagångssättet vid kvalitetsmätningarna är denna: Ett frågeformulär tillsändes varje år hushållen inom Gavlegårdarnas fastighetsbestånd. Ena hälften av hushållen i ett bostadsområde erhåller formuläret det ena året och den andra hälften det andra året. Svarsprocenten är relativt hög. På Öster är den dock något lägre än för Gavlegårdarna i sin helhet och har genom åren pendlat runt 50% för att vid de senaste mättillfällena sjunka till dryga 40%. Svaren på frågeformulären bearbetas av AktivBo Kvalitets- Partner och presenteras och diskuteras därefter med bostadsföretaget. Resultaten på nöjd-kund-mätningarna bör snarast ses som en temperaturmätning på tillståndet i respektive område. Det skall alltså inte sammanblandas med en mer traditionell surveyundersökning, där statistiskt säkerställda skillnader mellan exempelvis olika boendegrupper eller olika år kan urskiljas Däremot är det fullt möjligt att se om det finns tydliga trender genom de år som enkäten använts liksom vad bostadsföretaget är bra på och vad man kan bli bättre på i sättet att sköta drift och underhåll i ett specifikt bostadsområde. På Öster har kvalitetsmätningarna genomförts, som nämndes ovan, sedan 2004 men med undantag för 2006 på grund av att tidpunkten för den årliga mätningen flyttades från höst till vinter/vår för att bättre passa ihop med bostadsföretagets budgetprocess. Det är resultaten från dessa mätningar, som har använts i vår bedömning av uppnådda resultat vad gäller de övergripande målsättningar som formulerades i början av Österprojektet och som presenterades i föregående kapitel. Läsanvisning till tabellerna i detta avsnitt De siffror, som presenteras i tabellform i detta avsnitt, har hämtats från ovan nämnda kvalitetsmätningar. I denna rapport presenteras dock enbart de två positiva värden som finns på en fyrgradig attitydskala med två positiva och två negativa svarsalternativ. Det sker även en sammanräkning av de två positiva svarsalternativen som presenteras i tabellhuvudet. Delaktighet Till det första mötet om upprustningen av stadsdelen Öster kom, som beskrivits i tidigare kapitel, ett 70-tal personer. Mötet resulterade i fem arbetsgrupper utifrån vad mötesdeltagarna kommit fram till som bra och som mindre bra i stadsdelen. Med tiden tillkom ytterligare grupper. Tillsammans kom de att uppgå till tolv stycken. Rika tillfällen har även funnits att på olika sätt diskutera vad som varit på gång allt från mer traditionella informationsmöten till s.k.gåturer och omröstningar av till exempel typ av belysning och utsmyckning av stadsdelen. Med en befolkning på 1098 personer år 2001, varav 720 personer var över 20 år, kan den första målsättningen för förnyelseprojektet ses som uppfylld. Det vill säga att minst 10% av de boende varaktigt engagerar sig i aktiviteter som ökar bodemokratin. Fritidsaktiviteter Men det finns en flytande övergång mellan de aktiviteter i området som direkt berör själva stadsförnyelsen av Öster och alla de aktiviteter som växt fram genom de frivilligorganisationer som verkar i området och som tillsammans bildar forumet Ett aktivt Öster med ekonomiskt stöd från Gavlegårdarna och Hyresgästföreningen i Gävle. Internationella festen, kräftskiva, surströmmingsfest och luciafirande har varit stående inslag under en lång rad av år liksom lovaktiviteter för barn och ungdom. Förutom samlingslokalen Kanalen finns ytterligare fritidslokaler i några av husens källare, där boende på ideell basis ansvarar för såväl lokaler som aktiviteter. Som nämndes i kapitel 1 ska aktivitetstimmar på ideell basis ägt rum under 2010 med medel från Ett aktivt Öster. Därmed kan målsättningen om en livlig fritidsverksamhet i området vid förnyelsens slut ses som uppfylld. Attraktivt boendealternativ Stämningen på bostadsmötena ändrade med tiden karaktär, enligt de ansvariga för förnyelseverksamheten. Under de första åren var det ofta boende som kom för att prata ut och berätta hur det verkligen var på Öster. Detta avtog allteftersom. Det blev allt lättare att hålla sig till det som stod på agendan för mötet, vilket kan tolkas som att de boendes 18 19

11 förtroende för bostadsföretaget hade ökat. Man förstod att bostadsföretaget verkligen menade allvar med den sociala och fysiska upprustning som genomfördes. Och att det skedde i dialog med dem som bodde där och inte för någon framtida tänkt idealbefolkning. De boendes ökade förtroende för bostadsföretaget och dess ambitioner att rusta området avspeglar sig även i de kvalitetsmätningar som genomförts sedan Gavlegårdarna som bostadsföretag får ett gott betyg av Österborna. År 2011 skulle 92 % av de svarande på bostadsenkäten kunna tänka sig att rekommendera någon att flytta till Öster mot 77 % Denna utveckling syns även i det Attraktivitetsindex som konstruerats av AktivBo utifrån ett antal olika variabler för att mäta ett visst områdes attraktivitet. Tillsammans med en ökad uthyrningsgrad och ett ökat kvarboende kan det tolkas som att Öster under 2000-talets första årtionde har utvecklats i positiv riktning mot målsättningen Attraktivt boendealternativ åtminstone för Österborna själva. Huruvida Österbornas bild av Östers utveckling även delas av Gävleborna i gemen kan man utifrån det material vi har tillgång till enbart spekulera. En trolig tolkning från vår sida är att Östers problematiska historia kommer att leva kvar i Gävlebornas föreställningar av området under åtskilliga år framöver. Öster var ett område som man inte besökte, som någon av våra informanter beskrev Öster vid Gavlegårdarnas övertagande. Om det tio år senare istället kan omges med ett visst mått av nyfikenhet; att det av Gävleborna i gemen ändå uppmärksammas utifrån att någonting har hänt, inte minst vad gäller den fysiska framtoningen, måste detta ses som ett steg i rätt riktning vad gäller förnyelsen av Öster som tänkbart boendealternativ. Att uppfattas som ett attraktivt boendealterna 1) Tycker du att Gavlegårdarna är mån om dig som hyresgäst? 2) Skulle du kunna tänka dig att rekommendera Gavlegårdarna som värd och förvaltare? 3) Hur trivs du med Gavlegårdarna som värd och förvaltare? Tabell 1: Hyresgästernas uppfattning om Gavlegårdarna År 1) Mycket bra 2) Ja, absolut 3) Mycket, bra /Ganska bra /Ja, varför inte /Ganska, bra % 87% 87% % 93% 91% % 91% 89% % 93% 92% % 92% 89% % 97% 95% % 92% 92% tiv är dock inte enbart en fråga om själva upprustningen av området utan lika hög grad en fråga om den fortsatta skötseln. Att döma av resultaten från Nöjd-kund-mätningarna finns frågeställningar kring rent och snyggt ute och inne, som bostadsföretaget bör analysera och 1) Skulle du kunna tänka dig att rekommendera någon att flytta till ditt kvarter/bostadsområde? 2) Attraktivitetsindex Tabell 2: Hyresgästernas uppfattning om Öster År 1)Ja, absolut 2) Ja, varför inte /mycket bra /ganska bra % 64% % 72% % 78% % 79% % 80% % 81% % 84% diskutera om man ska leva upp till en ambitionsnivå på 85 % som presenterades ovan. Visserligen finns en svag positiv utveckling även här, men också en bit kvar om man skall leva upp till den ambitionsnivå som de ansvariga för kvalitetsmätningarna rekommenderar. Utan att gå djupare in i denna problematik kan en förklaring vara att skötseln inne och ute sköts på entreprenad. Från annan forskning vet vi att detta kan leda till en sämre finish än då detta sköts av den ordinarie förvaltningspersonalen. (Öresjö & Siwertsson, 2007, Blomé, 2010) 1) Vad tycker du om städningen av entrén? 2) Vad tycker du om städningen av trapphusen? 3) Hur fungerar det med städningen av gård och närmiljö? 4) Hur fungerar det med skötseln av rabatter, buskar, träd och gröna ytor? Tabell 3: Hyresgästernas uppfattning om fastighetsskötsel År 1)Mycket bra 2)Mycket bra 3)Mycket bra 4)Mycket bra /ganska bra /ganska bra /ganska bra /ganska bra % 63% 59% 65% % 64% 55% 61% % 69% 51% 59% % 67% 66% 69% % 75% 63% 76% % 76% 76% 88% % 75% 73% 81% 20 21

En stadsdel förnyas i Gävle

En stadsdel förnyas i Gävle En stadsdel förnyas i Gävle Innehåll Hur det startade 5 Varför förnya? 11 Östers historia 12 Vision och mål 14 Bodemokrati 15 Teknisk förnyelse 16 50+ boende 18 Gårdsutveckling 21 Trafikmiljö 22 Säkerhet

Läs mer

NKI 2012. Nöjd kund-index. 5100 FS Nol

NKI 2012. Nöjd kund-index. 5100 FS Nol NKI 2012 Nöjd kund-index 5100 FS Nol Innehåll NKI 2012 Serviceindex Ta kunden på allvar Trygghet Rent & snyggt Hjälp när det behövs Produktindex Lägenheten Allmänna utrymmen Utemiljön Profil Attraktivitet

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

VAD HÄNDER VID EN UPPRUSTNING?

VAD HÄNDER VID EN UPPRUSTNING? VAD HÄNDER VID EN UPPRUSTNING? 1 UPPRUSTNING PÅ GÅNG I DITT BOSTADSOMRÅDE Din hyresvärd planerar att genomföra en upprustning i ditt hus. En upprustning är en omfattande renovering av fastighetens lägenheter

Läs mer

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Gunnar Blomé Malmö Högskola Bakgrund Malmö Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Urbana Studier Fastighetsvetenskap Nydisputerad Organizational and

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

Costumer Score Card 2014 rapport

Costumer Score Card 2014 rapport Styrelseärende 2014-09-10 ÄRENDE NR 8 DATUM FÖR STYRELSEMÖTET 2014-09-30 DNR 2014/1853-2.7.1 HANDLÄGGARE Marianne Badman 08-737 20 79 marianne.badman@familjebostader.com Costumer Score Card 2014 rapport

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2010. Riksbyggens Bostadsrättsförening. Ladusvalan i Lund

ÅRSREDOVISNING 2010. Riksbyggens Bostadsrättsförening. Ladusvalan i Lund ÅRSREDOVISNING 2010 Riksbyggens Bostadsrättsförening Ladusvalan i Lund Att bo i bostadsrätt En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening, som i princip har som enda syfte eller ändamål att upplåta

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR KONSTNÄRLIG GESTALTNING I OFFENTLIG MILJÖ ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2018-10-04, 274 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2019-01-01 ANSVAR

Läs mer

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se

Läs mer

Avtal om inflytande vid ombyggnadsprocessen

Avtal om inflytande vid ombyggnadsprocessen Avtal om inflytande vid ombyggnadsprocessen Parter/ Centrala förhandlingsparter: Familjebostäder i Göteborg AB Org.nr. 556114-3941 Hyresgästföreningen Org.nr. 802001-5106 Bakgrund I likhet med många bostadsbolag

Läs mer

Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare

Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Januari 2009 Boföreningen Russinet i Lund, gården Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Inledning Denna förteckning innehåller korta beskrivningar av de föreningar som finns

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Med fokus på bra Miljö och ökad trygghet!

Med fokus på bra Miljö och ökad trygghet! Med fokus på bra Miljö och ökad trygghet! Här vill vi presentera Skärholmens Fastighetsägares verksamhet och några av de projekt som vi har drivit och erfarenheter från våra framgångsrika samarbeten. Vi

Läs mer

Landskrona Stad och Urban utveckling Strategier, arbetssätt och åtgärder

Landskrona Stad och Urban utveckling Strategier, arbetssätt och åtgärder Landskrona Stad och Urban utveckling Strategier, arbetssätt och åtgärder Följeforskning av arbetet med Landskrona innerstad från 1 januari 2013 Gunnar Blomé, Malmö Högskola, Urbana Studier Kerstin Annadotter,

Läs mer

Vänliga, tillmötesgående och korrekta

Vänliga, tillmötesgående och korrekta Det skulle vara bra med en grillplats Vänliga, tillmötesgående och korrekta Vi hör tydligt hissen Under hösten 2013 genomfördes en undersökning för att ta reda på hur du som hyresgäst uppfattar Saxborn

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Nu bygger vi om i Akalla

Nu bygger vi om i Akalla Nu bygger vi om i Akalla Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Akalla Hus för hus Det tar omkring

Läs mer

SAMRÅD VID OMBYGGNAD. December 2017 FASTIGHETSÄGARNA HYRESGÄSTFÖRENINGEN SABO ETT STÖD FÖR BÄTTRE SAMRÅDSPROCESS SAMRÅD VID OMBYGGNAD SABO 1

SAMRÅD VID OMBYGGNAD. December 2017 FASTIGHETSÄGARNA HYRESGÄSTFÖRENINGEN SABO ETT STÖD FÖR BÄTTRE SAMRÅDSPROCESS SAMRÅD VID OMBYGGNAD SABO 1 SAMRÅD VID OMBYGGNAD ETT STÖD FÖR BÄTTRE SAMRÅDSPROCESS December 2017 FASTIGHETSÄGARNA HYRESGÄSTFÖRENINGEN SABO SAMRÅD VID OMBYGGNAD SABO 1 Innehåll Ombyggnad berör både fastighets - ägare och hyresgäster

Läs mer

Avtal om inflytande vid ombyggnadsprocessen

Avtal om inflytande vid ombyggnadsprocessen Avtal om inflytande vid ombyggnadsprocessen Parter/ Centrala förhandlingsparter: Bostads AB Poseidon (Poseidon) Org.nr. 556120-3398 Hyresgästföreningen Org.nr. 802001-5106 Bakgrund I likhet med många bostadsbolag

Läs mer

JÄRVA RENT OCH SNYGGT

JÄRVA RENT OCH SNYGGT SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) 2013-02-13 Under 2012 har Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta stadsdelsförvaltningar organiserat och administrerat föreningsstäd i stadsdelarna Akalla, Husby, Kista,

Läs mer

Bostadsrättsföreningen arbetar med utemiljön.

Bostadsrättsföreningen arbetar med utemiljön. Bostadsrättsföreningen arbetar med utemiljön. trädgårdsarkitekt Per Christenson www.per-form.se Vad är utemiljö? utemiljön är trädgård och andra planteringar, men det är även andra, och kanske till och

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Till Styrelsen för SHIS. Hyresgästenkät Utsänt ärende nr 54/2013 TJÄNSTEUTLÅTANDE Förslag till beslut

Till Styrelsen för SHIS. Hyresgästenkät Utsänt ärende nr 54/2013 TJÄNSTEUTLÅTANDE Förslag till beslut Utsänt ärende nr 54/2013 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-13 Till Styrelsen för SHIS Hyresgästenkät 2013 Förslag till beslut Styrelsen godkänner anmälan av SHIS hyresgästenkät 2013. Eddie Friberg VD Ann Hilmersson

Läs mer

Till samtliga hyresgäster på på Pennygången

Till samtliga hyresgäster på på Pennygången Göteborg 26 april 2012 Till samtliga hyresgäster på på Pennygången Vi har förstått på reaktionerna att det finns mycket oro och många frågor kring upprustningen på Pennygången. Vi får också positiva reaktioner

Läs mer

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet

Läs mer

Roll, Mål & Sammanhang

Roll, Mål & Sammanhang Roll, Mål & Sammanhang Roll: Fastighetschef på Örebroporten www.orebroporten.se Huvuduppdrag: Bidra till Örebros och Örebroportens framtida utveckling. - Du leder fastighetsavdelningens medarbetare och

Läs mer

Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista

Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista Januari 2018 stockholm.se Kontaktperson: John Joyce, biträdande enhetschef, telefon: 508 01 398 mejl: john.joyce@stockholm.se 2 (10)

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

FOKUS 18. i korthet. Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige

FOKUS 18. i korthet. Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige FOKUS 18 i korthet Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige 46 52 Knappt hälften, 46 procent, av unga i Sverige upplever att de är inkluderade och drygt hälften, 52 procent, känner att de behövs

Läs mer

ISBN

ISBN ISBN 978-91-88491-03-9 2 EN VARSAM UPPRUSTNING ÄR EN LÖNSAM UPPRUSTNING Hållbara upprustningar är på lång sikt en angelägenhet som sträcker sig bortom dagens hyresgäster och hyresvärdar såväl miljömässigt,

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

Bygg och underhållsavdelningen

Bygg och underhållsavdelningen Bygg och underhållsavdelningen Avdelningen Bygg och underhåll ansvarar för genomförande av bygg- och underhållsåtgärder inom fastighetsbolaget. Samråd angående genomförande och teknisk utformning sker

Läs mer

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna

Läs mer

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-5732 Yttrande Till Kommunfullmäktige STK-2019-477Motion från Emma-Lina Johansson om att ta

Läs mer

Sammanställning av boendeenkäten februari 2010

Sammanställning av boendeenkäten februari 2010 Sammanställning av boendeenkäten februari 21 Deltagare: Bostadsrätter: 34 st Hyresrätt: 5 st Bortfall: 139 st (78%). Vad är viktigast att åtgärda? Viktiga åtgärder 3 25 2 15 1 5 Andel Trapphus Utemiljö

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Arbetsplatsträffar. en väg till inflytande

Arbetsplatsträffar. en väg till inflytande Arbetsplatsträffar en väg till inflytande ST, 2004. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, december 2013. Upplaga: 2 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Webbplats: www.st.org.

Läs mer

Lärprojektet Utvärdering av samverkansdialogerna

Lärprojektet Utvärdering av samverkansdialogerna Lärprojektet Utvärdering av samverkansdialogerna 1. Hur bedömer du lärprojektet Utvärdering av samverkansdialogerna som helhet? 1 = Mycket dåligt, 5 = Mycket bra 2. Kommentar Antal svarande: 4 - Mycket

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter 1 Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället

Läs mer

Uppdrag om försäljning av Bo i Väsby AB

Uppdrag om försäljning av Bo i Väsby AB Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2015-02-03 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:458 31752 Kommunstyrelsen Uppdrag om försäljning av Bo i Väsby AB Förslag till beslut

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Brukarrevision. Länsmanstorget 1 Västra Hisingen

Brukarrevision. Länsmanstorget 1 Västra Hisingen Brukarrevision Länsmanstorget 1 Västra Hisingen 2014 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdet funktionshinder

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Stadsdelen i staden. Att förnya en stadsdel och integrera den i staden

Stadsdelen i staden. Att förnya en stadsdel och integrera den i staden 2012 års Bodemokratidagar: Stadsdelen i staden. Att förnya en stadsdel och integrera den i staden Bodemokratidagarna har utvecklats till en årlig mötesplats som arbetar med boende- och boinflytandefrågor

Läs mer

Ta kunden på allvar. Frågor med en asterisk (*) ingår i extern benchmark -10,3% 89,7% Bemötande vid senaste kontakten * -3,6% 96,4%

Ta kunden på allvar. Frågor med en asterisk (*) ingår i extern benchmark -10,3% 89,7% Bemötande vid senaste kontakten * -3,6% 96,4% Ta kunden på allvar Bemötande vid senaste kontakten * Bemötande vid felanmälan *. 90,8%.. 95,1%. -10,3% 89,7% -3,6% 96,4% Bemötande av fastighetsskötaren/hantverkaren *. 97,3%. -2,8% 97,2% Fastighetsskötaren

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Misskött omorganisation. servicebaser

Misskött omorganisation. servicebaser Uppsala 2016-04-11 Misskött omorganisation av servicebaser En rapport av Liberalerna om majoritetens hantering och konsekvenserna för brukarna. Vad är en servicebas? Varför en rapport? Omsorgsnämnden (OSN)

Läs mer

Förvaltningskvalitet. Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och. underhåll i bostadsmiljön

Förvaltningskvalitet. Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och. underhåll i bostadsmiljön Förvaltningskvalitet 2010 Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och underhåll i bostadsmiljön Anna-Lena Högberg, Erik Högberg, Henrik Björk, AktivBo 1 Sammanfattning Hyresgästerna Riksförbundet och

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid s. 1 Inledning Under våren 2012 har många hyresgäster på Pennygången i olika sammanhang uttryckt stor oro

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2016 Tillsammans För Bagaregården

Verksamhetsberättelse 2016 Tillsammans För Bagaregården Verksamhetsberättelse 2016 Tillsammans För Bagaregården Styrelsen för Tillsammans För Bagaregården avger härmed följande berättelse över föreningens verksamhet under tiden 12 mars 2016 till 31 december

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

At t ombilda till bostadsrät t. Information till dig som ges möjlighet att ombilda din hyresrätt till bostadsrätt.

At t ombilda till bostadsrät t. Information till dig som ges möjlighet att ombilda din hyresrätt till bostadsrätt. At t ombilda till bostadsrät t Information till dig som ges möjlighet att ombilda din hyresrätt till bostadsrätt. Ombildningsbeslutet ligger i dina händer Från och med nu är det möjligt med ombildningar

Läs mer

imagine tomorrow create for the future

imagine tomorrow create for the future Question today imagine tomorrow create for the future Sandåkern analyser och rekommendationer Social hållbarhet idag och imorgon WSP har tillsammans med Umeå kommun utvecklat ett analysverktyg för social

Läs mer

Medlemsinformation. HSB Brf Linghem. Trastsångsvägen Byggnadsår: 1983 Antal lägenheter: 65. Bo i bostadsrätt vad innebär det? Om HSB Brf Linghem

Medlemsinformation. HSB Brf Linghem. Trastsångsvägen Byggnadsår: 1983 Antal lägenheter: 65. Bo i bostadsrätt vad innebär det? Om HSB Brf Linghem Medlemsinformation Innehåll Bo i bostadsrätt vad innebär det? Om HSB Brf Linghem Föreningsstämma Styrelse Praktisk information Vicevärd Fastighetsskötare Med mera HSB Brf Linghem Trastsångsvägen 2-132

Läs mer

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till

Läs mer

Först vill vi börja med att önska alla i BRF Duetten en God Jul och ett Gott nytt år!

Först vill vi börja med att önska alla i BRF Duetten en God Jul och ett Gott nytt år! Till Bostadsrättsinnehavarna BRF Duetten Skogås den 7 december 2010 Hej! Först vill vi börja med att önska alla i BRF Duetten en God Jul och ett Gott nytt år! Vi kommer att under denna månad att passera

Läs mer

Vardagen blir roligare i kollektivhus

Vardagen blir roligare i kollektivhus Vardagen blir roligare i kollektivhus Mer gemenskap, större delaktighet, billigare boende och roligare vardag. Det är några av de faktorer som lockade Mathilda Andersson Nwachukwu och Rafael Jensen att

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Medarbetarenkäten 2017 Förvaltningsrapport Östermalm SDF. stockholm.se

Medarbetarenkäten 2017 Förvaltningsrapport Östermalm SDF. stockholm.se Medarbetarenkäten 2017 Förvaltningsrapport stockholm.se Innehåll - Bakgrund och syfte - Om undersökningen - Redovisning av resultat - Instruktionssida - Aktivt medskapandeindex (AMI) - Analysmodellen -

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

SKB. Ta kunden på allvar

SKB. Ta kunden på allvar Ta kunden på allvar Kontakten med.* Besöks- och öppettider.* 91,8%. Telefontider.* 92,8%. Felanmälans telefontider. 92,7%. Besöka kontoret. 94,4%. Komma fram på telefon (felanmälan). 92,8%. Komma fram

Läs mer

Ta kunden på allvar. Ta kunden på allvar

Ta kunden på allvar. Ta kunden på allvar Ta kunden på allvar Kontakt med SKB * SKBs besöks- och öppettider * Telefontider * Besöka kontoret Komma fram på telefon * Komma fram på telefon vid felanmälan Få tag på rätt person * Få förståelse för

Läs mer

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Under sommaren 2012 gjordes en enkätundersökning bland Nyköpings befolkning angående stadens parker. Totalt fick man in 188 svar. Detta dokument är ett tillägg

Läs mer

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Sammanställning från medborgardialog 3 december 2016. Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet Fyra stationer Ansvariga politiker, polis, fastighetsägare

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Här är några av frågorna som diskuterades på mötet och svaren på dessa.

Här är några av frågorna som diskuterades på mötet och svaren på dessa. Oktober 2013 Till dig som bor på Mariehemsvägen 7 E Frågor och svar från informationsmötet Tisdag 1 oktober hölls ett informationsmöte för dig som bor på Mariehemsvägen 7 E. På mötet deltog representanter

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Trygghet i Lidingö Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning

Trygghet i Lidingö Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning Trygghet i Lidingö 217 Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning Trygghet i Lidingö 217 Under våren 217 genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen är

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

TRYGGHETSVANDRINGAR 1

TRYGGHETSVANDRINGAR 1 TRYGGHETSVANDRINGAR 1 VAD INNEBÄR TRYGGHETSVANDRING? Trygghetsvandringen har som mål att skapa en bättre boendemiljö för de boende. Det är viktigt att se till att alla berörda i ett område involveras i

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1 Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1. Projektnamn Den 1 juni 2009 beslöt LAG Mellansjölandet att bevilja oss ett projektstöd för att arrangera besökshelgen Upplev Kilsbergskanten (LAG:s dnr M2009-0095,

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa

Läs mer

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar.

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar. Nr 3, februari 2008 Brogårdsbladet Gemensamt nyhetsbrev från Alingsåshem och Hyresgästföreningen till hyresgästerna på Brogården i Alingsås. Skanska etablerar sig Nu är det snart dags att dra igång ombyggnationen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Fehret Raza Tangenten Lokal Hyresgästförening Kerstin Anders Gunnar Verksamhetsberättelse 2012 2013-01-21 1 Ordförande har ordet! Vi har ännu ett år som kännetecknas med stor

Läs mer