GEMENSAM VÄRME. En handbok för småhusägare som vill ordna sin värmeförsörjning tillsammans med sina grannar. Sommaren Energi Stockholm AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GEMENSAM VÄRME. En handbok för småhusägare som vill ordna sin värmeförsörjning tillsammans med sina grannar. Sommaren 2002. Energi Stockholm AB"

Transkript

1 GEMENSAM VÄRME En handbok för småhusägare som vill ordna sin värmeförsörjning tillsammans med sina grannar Sommaren 2002 Energi Stockholm AB Lars-Olof Södergren Björn Calminder Kristina Landfors Rolf Westerlund

2 Förord För uppvärmning av småhus är idag en värmeanläggning i varje hus den allt dominerande lösningen. Enda alternativet, dock enbart på vissa orter, är anslutning till ortens fjärrvärmeanläggning. Under senare år har mindre fjärrvärmeanläggningar, under benämningen närvärme, börjat byggas. Skillnaderna gentemot konventionell fjärrvärme är ringa, även i närvärmesystemen erbjuds småhusägarna värmeleveranser från en anläggning som ägs av ett fristående företag. En gemensam värmeanläggning innebär att ett antal småhusägare går ihop och ersätter sina individuella uppvärmningssystem med en gemensamt ägd värmeanläggning. Beroende på förutsättningarna kan en gemensam värmeanläggning vara aktuell från två småhus till hela områden med hundratalet hus eller mer. I samband med nyanläggning av villa- och radhusområden på 60- och 70 talet var det inte ovanligt att dessa försörjdes från gemensamma anläggningar. Nya bränslen och ny teknik för förbränning, kulvertdragning mm gör att idag kan gemensam värme vara intressant även i befintliga småhusområden. Föreliggande handbok är avsedd att vara ett hjälpmedel i den process som det innebär att genomföra ett projekt med gemensam värme i ett småhusområde. De uppgifter om priser, dimensioner, energi och effekt mm som ges i denna skrift är genomsnittsiffror. Förhållandena kan skilja sig avsevärt mellan olika småhus, olika områden i landet och över tiden. Handbokens uppgifter kan därför inte användas som underlag för dimensionering. Denna skrift har tagits fram av K-Konsult Energi i Stockholm AB. Björn Johansson vid Enköpings Värmeverk AB har bidragit med fackkunskaper och teknisk granskning. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HUR VILLAÄGARNA I NYVALLA ORDNADE SIN UPPVÄRMNING VAD GÖR VI ÅT VÅRA GAMLA PANNOR? GEMENSAM VÄRMEPANNA, ÄR DET BRA? BIOBRÄNSLE OCH SOLVÄRME? VI BYGGER EN GEMENSAM PELLETSANLÄGGNING! VARFÖR SKAFFA GEMENSAM VÄRMEANLÄGGNING? EKONOMI MILJÖPÅVERKAN DRIFT OCH UNDERHÅLL TRYGGHET OCH BEKVÄMLIGHET FRAMTIDA FÖRÄNDRINGAR OCH NY TEKNIK ÖVRIGA ASPEKTER HUR GÅR DET TILL ATT ORDNA EN GEMENSAM VÄRMEANLÄGGNING? TA REDA PÅ HUSENS FÖRUTSÄTTNINGAR HUSENS VÄRMEBEHOV VAD MEDFÖR EN GEMENSAM VÄRMEANLÄGGNING FÖR MITT HUS? TA REDA PÅ OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR OMRÅDETS ALLMÄNNA LÄMPLIGHET FÖR NÄRVÄRME HUR MÅNGA SMÅHUS KOMMER ATT ANSLUTA SIG? PLACERING AV VÄRMECENTRALEN VAL AV UPPVÄRMNINGSALTERNATIV FÖR DEN GEMENSAMMA ANLÄGGNINGEN KÖPA VÄRME FRÅN NÅGON ANNAN UPPFÖRA EGEN VÄRMECENTRAL TILL DET GEMENSAMMA NÄTET SÄLJA VÄRME TILL UTOMSTÅENDE FÖRBRUKARE MILJÖPÅVERKAN FRÅN ENERGIANVÄNDNING EKONOMI OCH LÖNSAMHET ENERGIPRISER KALKYLFÖRUTSÄTTNINGAR KALKYLEXEMPEL FÖR GEMENSAMT VÄRMENÄT KALKYLEXEMPEL FÖR OLIKA INDIVIDUELLA LÖSNINGAR UPPVÄRMNINGSKOSTNADER UR SMÅHUSÄGARENS SYNPUNKT FÖRDELNING AV VÄRMEKOSTNADER STATLIGA BIDRAG EFTERKALKYL VEM SKALL ÄGA OCH DRIVA ANLÄGGNINGEN? FÄRDIG VÄRME ANLÄGGNING OCH DRIFT I EGEN REGI ANLÄGGNING I EGEN REGI MEN SERVICEAVTAL FÖR DRIFT AV ANLÄGGNINGEN DRIFT OCH ÖVERVAKNING SAMFÄLLIGHET, EKONOMISK FÖRENING ELLER AKTIEBOLAG? UPPFÖRANDET AV EN GEMENSAM ANLÄGGNING ÖVERTAGANDE ANLÄGGNINGEN I DRIFT FAKTABANKEN BEGREPPSFÖRKLARINGAR OCH FORMLER FAKTA OM OLIKA ENERGISLAG EMISSIONER VÄRMECENTRALEN MARKBEHOV FÖR VÄRMECENTRALER

4 10.6 KRAVSPECIFIKATION PÅ BIOBRÄNSLEELDADE ANLÄGGNINGAR...64 VÄRMEDISTRIBUTIONSNÄTET INSTALLATIONER I HUSEN AVTAL OM BRÄNSLELEVERANSER KALKYLMETODER KALKYLEXEMPEL ATT ANLITA KONSULT ENTREPRENADUPPHANDLING BESTÄMMELSER, LAGAR OCH FÖRORDNINGAR REGISTER LITTERATUR- OCH REFERENSLISTA

5 1 HUR VILLAÄGARNA I NYVALLA ORDNADE SIN UPPVÄRMNING Tätorten Boda nyanlades under mitten på 1700-talet i samband med den stora utbyggnaden av järnhanteringen i Sverige. Det då anlagda bruket hade sin storhetstid under ett hundratal år. Bruket lades ner men ersattes av några mekaniska verkstadsindustrier. Nyvalla småhusområde byggdes ut i samband med expansionen av ortens verkstäder på 50-talet och består av ett tjugotal enplans småhus med vattenburen värme och samtliga från början försedda med oljeeldning. De flesta har fortfarande kvar oljepannor, några faktiskt de ursprungliga pannorna. Flera satte dock in elpannor på 70-talet i samband med den första oljekrisen. Andra har el-patroner i oljepannan och använder olja enbart under vintern då värmebehovet är högt. Några har tillgång till billig ved. I slutet på 70-talet började människor i den närbelägna centralorten att söka sig till Boda. I två etapper byggdes ett tjugotal småhus i Nyvalla området, de flesta med direktel, resten med vattenburet system och elpannor. Från slutet på 80-talet och fram till nu har ytterligare ca 10 småhus tillkommit, huvudsakligen genom förtätning via avstyckning från större villatomter. Av dessa de senast tillkomna småhusen har alla vattenburet värmesystem, hälften med värmepumpar och resten med elpannor. I Nyvalla finns en aktiv villaägarförening som bl.a. arrangerar idrotts- aktiviteter, sommarfester mm. En vägsamfällighetsförening finns också. Miljö- och energifrågor har funnits med på dagordningen vid de flesta av villaägarföreningens möten under de senaste åren. Det har gällt allt från avloppssystem, komposter, avfallshantering, och klagomål på dålig vedeldning. 1.1 Vad gör vi åt våra gamla pannor? Några av föreningens medlemmar börjar bli rädda för att deras gamla pannor snart skall haverera och har börjat fundera på vad man skall göra istället. Någon har läst om närvärme och tar upp frågan i föreningen. Föreningen inbjuder kommunens energirådgivare till ett möte om energi och uppvärmning och om en gemensam närvärmeanläggning kan vara ett alternativ i Nyvalla. Många av föreningens medlemmar tyckte det lät intressant och föreningen beslöt att bilda en arbetsgrupp för att närmare studera alternativet. Arbetsgruppen presenterar sina slutsatser vid ett föreningsmöte. Efter en livlig diskussion beslöt föreningen att arbetsgruppen skulle få fortsatt uppdrag att i detalj utreda förutsättningarna. Man beslöt också att anlita konsult som finansierades av en extra utdebitering på 200 kr per småhus. 5

6 1.2 Gemensam värmepanna, är det bra? Arbetsgruppen tycker nu att man har fått ihop ett bra beslutsunderlag och kallar därför samman föreningen till stormöte. Den anlitade konsulten inbjuds också att redovisa vad han kommit fram till. Diskussionen under mötet blir mycket livlig och stundtals hätsk. Motståndet mot en gemensam anläggning kommer i första hand från dem som redan idag har låga uppvärmningskostnader genom vedeldning. Ägarna av husen med direktel tycker kostnaderna för dem blir alldeles för stora, de måste ju först bygga om till ett vattenburet system i husen, en kostnad på kr. Kostnaden kan dock troligen bli lägre om flera av direktelvärmda husen anlitar samma entreprenör och gör konverteringen samtidigt. Frågan om vem som skall driva och sköta anläggningen vållade också mycket debatt. Det skulle kunna vara en fördel om någon professionell t ex. ett energibolag genomförde hela projekteringen, handlade upp anläggningen och drev den några år och att föreningen sedan övertog anläggningen. Majoriteten ansåg dock att det vore en fördel om man ägde anläggningen själva och drev den till självkostnadspris, men anlitade någon utomstående för den löpande tillsynen och driften. Eftersom det var tydligt att alla i Nyvalla inte skulle komma att vara med i projektet var det inte möjligt att driva det inom ramen för befintliga samfälligheter. Man beslöt istället att de småhusägare som var intresserade till en början skulle bilda en egen ekonomisk förening. Villaägarföreningen beslöt också i och med detta kunde närvärmeprojektet strykas från dagordningen. I fortsättningen skulle föreningen endast informera sig om vad som hände. 1.3 Biobränsle och solvärme? Den nybildade föreningen, Nyvalla Närvärme ek. för., har samlats för sitt konstituerande möte. När styrelse valts och de sedvanliga föreningsfrågorna avklarats, beslöt man att gå ut med information och upprop till samtliga småhusägare i området för att få så många medlemmar som möjligt. Alla hade ju inte varit med på tidigare möten i villaägarföreningen. Medlemsavgiften till föreningen sattes preliminärt till kr för första året. Härigenom skulle föreningen kunna anlita konsult för detaljprojekteringen mm. Föreningen ansåg att det var svårt att klart ta ställning till de olika uppvärmningsalternativen. Majoriteten röstade dock för att man skulle gå vidare med något av biobränslealternativen ev. kompletterat med solvärme eller åtminstone förberedd för solvärme. Man beslutade att föreningen skulle tillfråga åtminstone två olika konsultfirmor om uppdraget att detaljprojektera anläggningen inkl kulvertdragning och åtgärder i husen. Styrelsen fick i uppdrag att föreslå vilka konsulter som skulle anlitas och ta i referenser på dessa till nästa möte. 6

7 Vid nästa möte i Nyvalla Närvärme beslöt man att ta in anbud från tre konsulter vilka alla bedömdes ha erfarenhet av den här typen av mindre värmeanläggningar. Man enades om ett värmealternativ som var pellets i kombination med solvärme för tappvarmvattenberedning sommartid. Som bilaga till anbudsförfrågan la man allt material som föreningen tidigare tagit fram: kort beskrivning av husen i området, energibehov för uppvärmning i varje hus, lokalisering av anläggningen, kontakter med kommunen ang. bygglov etc. Dimensioneringen av anläggningen skulle utgå från att 35 av småhusen i området skulle komma att ansluta sig så småningom. Efter anbudstidens utgång hade svar inkommit endast från två av konsulterna, den tredje hade tackat nej på grund av hög arbetsbelastning. Efter anbudsgranskning föll valet på N. P Jacobsen AB, som trots något högre anbudspris bedömdes ha störst erfarenhet för arbetet. Parallellt med att projekteringen genomfördes uppdrogs åt styrelsen att ta in preliminära anbud från möjliga bränsleleverantörer. 1.4 Vi bygger en gemensam pelletsanläggning! Uppropet från föreningens hade resulterat i att 25 av småhusägarna i Nyvalla går med i den nybildade föreningen Nyvalla Närvärme. Endast tre villaägare med direktel var med från början. Konsulten presenterade projekteringsmaterialet för styrelsen i Nyvalla Närvärme och föreslog också 3 stycken leverantörer som borde tillfrågas. Konsultens förslag var att anläggningen skulle utformas som en totalentreprenad. Konsulten fick i uppdrag att utarbeta anbudshandlingar och också att vara föreningen behjälplig vid anbudsgranskningen. Vid anbudstidens utgång förelåg anbud från samtliga tre tillfrågade. I valet mellan de återstående togs hänsyn till vald teknik, etc. Slutligen föreslogs att Pelleten AB att ska få genomföra arbetet. Investeringsbeslutet måste dock tas av föreningen vid särskild bolagsstämma. Föreningen tog beslutet att anlita föreslagen entreprenör. Beslut togs samtidigt att träffa ett treårsavtal om bränsleleveranser med Biovarm AB, vilka tillverkade pellets i egen regi. Entreprenören kontaktade alla småhusägarna och överlämnade en karta med den slutliga ledningsdragningen. Därigenom kunde man själv gräva upp och flytta buskar och blommor innan grävningen av kulvertdragningen skedde. På dagen ett år från det man börjat diskutera frågan i villaägarföreningen kunde anläggningen invigas. Den efterkalkyl som gjordes efter första driftåret visade att värmekostnaden var något högre än vad man ursprungligen beräknat. Det berodde i första hand på oväntade sprängningsarbeten. Småhusägarna kan ändå konstatera att uppvärmningskostnaden är lägre än för en individuell panna. 7

8 2 VARFÖR SKAFFA GEMENSAM VÄRMEANLÄGGNING? De allra flesta småhus får sin värme och sitt tappvarmvatten från sin egen värmekälla som kan vara en panna, värmepump eller kanske direktverkande elelement. I vissa tätorter värms en del småhus via fjärrvärme. En förutsättning för fjärrvärme är att småhusen ligger samlat och nära en fjärrvärmeledning. Ett alternativ för uppvärmning som ligger mellan det individuella värmesystemet och fjärrvärme är att ordna värmeförsörjningen gemensamt i ett småhusområde. Figur 1 Gemensam värme för ett småhusområde Innan man kan svara på frågan om en gemensam värmeanläggning är ett bra alternativ måste man ta hänsyn till en rad omständigheter. Att ta reda på lönsamheten är en av dessa men man bör även analysera frågor som miljöpåverkan, drift, underhåll och bekvämlighet. Vidare är det viktigt att fundera över om det energisystem man väljer kan anpassas till framtida förändringar och om en gemensam värmeanläggning kan ge en ökad gemenskap i bostadsområdet. Nedan följer en beskrivning av de viktigaste faktorer som man bör ta hänsyn till när man analyserar vilken typ av värmesystem som är mest fördelaktig. 2.1 Ekonomi En värmecentral där vatten värms upp för distribution till husen är hjärtat i det gemensamma värmesystemet. Värmecentralen kan utnyttja ett eller flera energislag som exempelvis pellets, värmepump eller solvärme. För att föra det heta vattnet ut till varje småhus använder man isolerade rörledningar som läggs i marken. I varje småhus installeras vanligtvis en värmeväxlare som tar emot hetvattnet och för över värmen till husets radiator- och tappvarmvattensystem. En stor panna eller värmepumpar billigare än många små. Bränslekostnaden blir också lägre om man köper stora mängder bränsle i stället för många små leveranser. För att det ska bli lönsamt med gemensam värme måste dessa vinster kompensera för kostnaderna för det gemensamma kulvertnätet. Kostnaden för att lägga ett kulvertnät varierar emellertid kraftigt från område till område. 8

9 Mest fördelaktigt är det om husen har hög värmeförbrukning och ligger tätt (radhus eller villor på små tomter), på plan lättgrävd mark och om värmecentralen kan placeras i närheten av småhusen. En kostnadskalkyl som jämför olika alternativ för individuell uppvärmning med gemensam uppvärmning är nödvändig för att kunna avgöra vilket alternativ som blir mest lönsamt. 2.2 Miljöpåverkan All användning av energi medför miljöpåverkan. När vi värmer våra hus medför det miljökonsekvenser av olika slag som exempelvis emissioner till luft och vatten, buller eller markpåverkan. Genom att använda energi på ett effektivt sätt och välja de energislag som vi använder med eftertanke kan vi minska miljökonsekvenserna och bidra till en hållbar utveckling. I jämförelse med individuella uppvärmningssystem har en gemensam värmeanläggning goda möjligheter till reducerad miljöpåverkan men det beror på förutsättningarna. En stor bränslepanna är oftast effektivare än många små och anläggningen förses en hög skorsten som minskar miljöbelastningen i närområdet. I en gemensam värmeanläggning har man även större möjlighet att kombinera olika energikällor, som exempelvis pellets och solvärme. Man måste dock väga dessa fördelar mot de värmeförluster som uppstår när värmen distribueras i kulvertnätet. Om nätet är stort och värmeförlusterna blir stora kan de miljömässiga vinsterna utebli. 2.3 Drift och underhåll Hur mycket tid och pengar man lägger ner på att sköta den egna värmeanläggningen i ett småhus beror på vilken typ av energikälla man använder och hur gammal utrustningen är. En äldre oljepanna kan medföra en hel del service liksom oro för läckage medan småhusägaren med direktverkande el inte behöver ägna uppvärmningen så mycket tid. För den som eldar med egen ved kan uppvärmningen vara en del av vardagsrutinerna som kräver relativt mycket tid och arbete. En gemensam anläggning sköts vanligtvis av en maskinist vilket innebär att småhusägaren köper sig fri från skötsel av anläggningen, beställning av bränsle, underhåll mm. 2.4 Trygghet och bekvämlighet Som nämnts ovan innebär en gemensam anläggning ökad bekvämlighet till följd av att drift och skötsel i regel är en tjänst som man köper in. När drift och underhåll sköts av kunnig personal ökar också möjligheterna till en optimal drift ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. Eventuella fel på anläggningen kan troligtvis avhjälpas snabbare än vid drift av en egen värmeanläggning vilket leder till att småhusägarna får en säkrare värmeförsörjning. Samtidigt drabbas desto fler vid ett eventuellt haveri eller fel. 9

10 Ytterligare en omständighet som talar för en gemensam värmeanläggning är att förutsättningarna för att hålla igång värmeanläggningen vid exempelvis längre elavbrott är goda. Ett reservkraftaggregat för att driva brännare, pumpar och reglersystem kan vara lättare att ordna för en större anläggning än för många små av såväl tekniska som ekonomiska skäl. 2.5 Framtida förändringar och ny teknik När ett nytt värmesystem installeras i ett småhus kommer det troligen att vara i drift mer än 20 år. Under den tiden kommer utvecklingen inom energiområdet ha medfört dels att priserna på de olika energislagen (bl. a genom skatter och avgifter) har förändrats i förhållande till varandra dels att nya tekniska lösningar finns tillgängliga. I ett småhus med vattenburet värmesystem finns redan idag en rad valmöjligheter i fråga om energikälla medan småhus med exempelvis direktverkande el är mer eller mindre låsta till ett energislag. Om småhus (med vattenburen värme) knyts ihop till en gemensam värmecentral ökar möjligheterna att välja energislag ytterligare. Kanske kan man i framtiden ansluta sig till ett utbyggt fjärrvärmenät eller till och med producera el i ett mindre kraftvärmeverk i den egna värmecentralen? 2.6 Övriga aspekter Om småhusägarna i ett område väljer att ordna sin värmeförsörjning tillsammans med sina grannar medför det oundvikligen en ökad kontakt. Inledningsvis träffas man för att diskutera idén, undersöka lönsamhet och tekniska lösningar. Givetvis blir kontakterna mer intensiva före och under projektets genomförande men även därefter har man en gemensam anläggning att ansvara för. En gemensam värmeförsörjning kan också vara en utgångspunkt för andra aktiviteter som leder till bättre miljö t ex. sopsortering, bilpooler (även med miljöfordon) etc. Kanske kan den gemensamma anläggningen bli grunden för ett miljövänligt bostadsområde där man känner varandra bättre, tryggheten ökar och därmed trivseln? I samband med att man gräver för kulverten finns det möjlighet att även lägga ner kabel för bredband eller kabel-tv. Om anslutningen till den gemensamma värmecentralen medför att man ersätter en oljepanna med tank får man mer utrymme i huset. 10

11 3 HUR GÅR DET TILL ATT ORDNA EN GEMENSAM VÄRMEANLÄGGNING? Hur går det då till att ordna en gemensam värmeanläggning? Från idé till genomförande kan vägen kännas lång men många moment är ganska snabbt avklarade. I figuren nedan presenteras ett exempel på hur arbetsgången kan se ut ungefär i den tidsordning som de bör genomföras. Figur 2 Vägen till en gemensam värmecentral 11

12 Steg 1. Intresseväckning Görs av villaägarna Ta fram ett första underlag med ekonomiska, miljömässiga och andra konsekvenser. Inhämta erfarenheter från liknande projekt. Ta kontakt med kommunen om planerade och pågående fjärr- och närvärmeprojekt, industrier, gruppcentraler i närheten etc. samt allmänt om planfrågor, markägande, möjligheter att nyttja allmän mark för kulvertdragning, kommunens syn på biobränsleeldning etc. Redovisa projektidé och underlag i lämpligt forum, exempelvis möte med villaägarförening, vägsamfällighet etc. Beslut om att genomföra en förstudie/anlita konsult. Görs av konsult Steg 2. Förstudie Görs av villaägarna Kontakta lokalt värmebolag, undersök ev. samarbetsmöjligheter. Kontakta bredbands/kabel-tv-bolag, undersök om intresse finns för kabelläggning i samband med kulvertläggning, kostnaderna kan delas. Förnyad kontakt med kommunen. Kontakta bank om villkor för finansiering. Diskutera hur betalningen för varje enskilt hushåll ska gå till, ska Görs av konsult Inventering/kartläggning av förutsättningar i husen. Inventering/kartläggning av förutsättningarna i området. Inventera bränsle tillgång och kvalitet i närområdet. Preliminär dimensionering av effektbehov. Kartlägga och fastställa ett antal tekniska alternativ och deras kostnader. 12

13 värmemätare installeras hos varje abonnent. Presentera resultatet av förstudien för småhusägarna. Preliminär intresseanmälan från husägarna. Få beslut om att gå vidare med förprojektering mm. Beslut om finansieringen av detta. Steg 3. Projektering Görs av villaägarna Utreda om projektet skall ske i samfällighet/bolag/förening Görs av konsult Välja och anlita konsult för förprojektering. Besluta om att gå vidare med detaljprojektering samt finansiering av denna. Välja och anlita konsult för detaljprojekteringen. Förprojektering Detaljprojektering. Steg 4. Genomförande Görs av villaägarna Görs av konsult/entreprenör Beslut om genomförande av projektet och bindande besked om anslutning. Bilda bolag, förening eller samfällighet. Ordna slutlig finansiering av projektet. Ordna erforderliga tillstånd, söka bygglov etc. Ordna tekniskt sakkunnig för att hålla i projektet. Bestämma entreprenadform. Ta fram förfrågningsunderlag och lämna ut på anbud. Anbudsgranskning, presentation, slutligt beslut om genomförande. 13

14 Ta in anbud på bränsleleveranser och teckna avtal (Biobränsle). Avtal om drift och skötsel av anläggningen. Fastställa taxor, debiteringsprinciper i ett värmeleveransavtal. Bygga anläggningen. Kvalitetssäkring, byggkontroll. Kvalitetssäkring av dokumentation. Utbilda berörd personal. Steg 5. Drift Görs av villaägarna Görs av konsult/entreprenör Driftsättning, besiktning, provdrift och prestandaprov. Starta värmeleverans. Driftoptimering. Återkommande prestandaprov före garantitidens slut. 14

15 4 TA REDA PÅ HUSENS FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Husens värmebehov För att den gemensamma värmecentralen varken skall över- eller underdimensioneras måste en beräkning göras av de anslutna småhusens värmebehov och effektbehov. Man bör inte lägga ner för mycket arbete på denna kartläggning eftersom husens energiförbrukning ändras exempelvis vid ägarbyte eller så fort antalet boende ändras, vid tillbyggnader etc. Normalt hämtar man uppgifter från el- och oljeräkningar. Oljebolagen kan även hjälpa till med beräkningar. Om uppgifter helt saknas för ett småhus kan Tabell 1 användas för att bedöma husets värmebehov. Här följer några exempel på hur man räknar. Hus värmt med el Den beräknade årsenergiförbrukningen är enligt elräkningen kwh. Från den dras hushållselen, ca kwh/år bort 1). Resterande kwh/år är den energi som går åt för att värma huset och som måste levereras till huset från det gemensamma systemet. En elpanna har förluster, i storleksordning ca 5 %. Vi bortser från detta här eftersom förlustenergin ändå kommer huset till godo. Effektbehovet kan grovt beräknas genom att dividera värmebehovet med I detta fall blir effektbehovet: /2 300 = ca 10 kw. 1) Om huset har elvärmd golvvärme eller pool dras även elförbrukningen för dessa bort. Som en tumregel kan 250 kwh/m 2 golvvärme respektive 700 kwh/ m 2 poolyta användas. Hus värmt med olja Huset har en relativt dålig oljepanna från Enligt telefonsamtal med oljeleverantören är årsförbrukningen ca 3 m 3 olja per år. 1 m 3 olja motsvarar ca kwh. Pannan antas ha en verkningsgrad av 70 %, det vill säga att endast 70 % av oljans energiinnehåll kommer huset tillgodo. Resten försvinner antingen som rökgasförluster eller medför att rumstemperatur i pannrummet blir onödigt hög. För detta hus kan således nettovärmebehovet beräknas till: 3 m 3 x kwh/m 3 x 70 % verkningsgrad, dvs kwh/år kwh/år är således den värmemängd som måste levereras till husets undercentral vid anslutning till det gemensamma nätet. Effektbehovet beräknas till: /2 300 = ca 9 kw. 15

16 Hus värmt med ved Beräkning av nettovärmebehovet för ett hus värmt med ved är lite osäkrare, dels kan pannans verkningsgrad vara mycket låg, dels varierar vedens fuktinnehåll och därmed det användbara värmeinnehållet i veden. I detta exempel antar vi att vedens värmeinnehåll är kwh/m 3 ved och att pannans årsmedelverkningsgrad är 70 %. Antag en förbrukning av 20 m 3 ved per år: 20 x x 0,7 = kwh/år. Effektbehovet beräknas till / = ca 7 kw. Beräkningarna avser hus i Mellansverige. I norra Sverige blir energi- och effektbehovet större. Se vidare faktabanken kapitel Beräkningarna förutsätter också att husen är försedda med s.k. förrådsberedare. Vid andra lösningar för tappvarmvattenproduktion: direktberedning, genomströmningsberedare med trevägskoppling m fl. blir effektbehovet annorlunda. Kommentarer till beräkningarna: Även en undercentral för gemensam värme har förluster som i storleksordning är 5 procent. För enkelhetskull bortser vi från dessa i beräkningarna Energisparande åtgärder En av fördelarna med kartläggningen ovan är att man får ett bra underlag för beräkning av husens specifika förbrukning, dvs. energianvändning per uppvärmd yta. Är husets energianvändning högre än vad nedanstående tabell anger bör man se över vilka energisparande åtgärder som är möjliga att genomföra. Hus utan biytor Hus med >60m 2 biyta (uppvärmd) Elvärme 1) Olja (ved) El och olja Elvärme Olja (ved) El och olja Byggt före sakn sakn 80 sakn sakn Byggt efter sakn sakn 100 sakn sakn Tabell 1. Specifika värmebehovet kwh/m2, år för småhus. De energisparåtgärder som kan vara aktuella att genomföra är framför allt tilläggsisolering av vindsbjälklag och eventuellt byte till bättre isolerade fönster (om åldersskäl motiverar det), alternativt montering av en ny tredje ruta. Kontakta kommunens energirådgivare för mera tips. Om det är ett stort antal likadana hus i ett område som är behov av åtgärder kan en gemensam upphandlig av en entreprenör minska kostnaderna kraftigt. Om energisparåtgärder genomförs påverkar detta givetvis energi- och effektbehovet i de åtgärdade husen. Eftersom man inte vet i förväg när i tiden åtgärderna genomförs är det svårt att ta hänsyn till detta vid dimensionering av värmecentralen. 16

17 4.1.2 Sammanlagring av effektbehov När man summerar effektbehovet för samtliga hus som skall försörjas från den gemensamma centralen kommer det att bli större än vad centralen behöver leverera. Det beror på att det maximala effektbehovet inte uppkommer samtidigt i varje hus, folk duschar eller badar inte samtidigt, termostatventilerna i värmesystemen i de olika husen slår till och av på olika tider osv. Detta kallas sammanlagring. Effektbehovet i värmecentralen reduceras i förhållande till summan av husens effektbehov med en sammanlagringsfaktor som blir större ju fler hus som är anslutna. Sammanlagringsfaktorn beror av hur värmesystemet och framförallt tappvarmvattenberedningen är utförd. I kapitel 10.4 redovisas sammanlagringen för olika typer av system Anpassning av värmesystemet i de olika småhusen Beroende av vilken typ av värmekälla som används i den gemensamma värmecentralen är det viktigt att man vet vilka temperaturnivåer som krävs i systemet vid olika utetemperaturer. Detta är nödvändigt för exempelvis värmepumpar som inte fungerar bra om den så kallade returtemperaturen är för hög från de anslutna husen. Därför bör man i samband med kartläggningen av husen göra en bedömning av vilken framledningsrespektive returtemperatur som varje hus värmesystem är dimensionerat för. Det bästa underlaget får man genom en faktiskt mätning av temperaturen vid kallt väder. Lämpligen görs detta i samband med projekteringen. I hus med s.k. ettrörssystem kan det vara problem att få tillräcklig värmeavgivning vid låg temperaturer på det levererade vattnet från det gemensamma systemet (gäller främst vid installation av värmepump). Problemet går dock att åtgärda med vissa ombyggnader av husets värmesystem. 4.2 Vad medför en gemensam värmeanläggning för mitt hus? Utrymmesvinster När den egna pannan och en eventuell oljetank tas bort frigörs utrymmen som kan användas för annat. Det handlar i många fall om m 2 som kan användas för bostadsändamål, som hobbyrum eller tvättstuga. Hur detta värderas varierar givetvis, men det kan påverka priset i positiv riktning vid en senare försäljning. Ytbehovet för en undercentral till det gemensamma värmesystemet är högst en halv kvadratmeter Förändring av värmebalansen i huset Värmeavgivningen från pannan har oftast varit (mer än) tillräcklig för att värma upp inte bara pannrummet utan också kringliggande utrymmen. När pannan försvinner kan ofta en radiator behöva installeras för att hålla utrymmena varma. 17

18 4.2.3 Förändringar i ventilationen i huset Om huset bara har självdragsventilation med kanaler i skorstensstocken kan luftomsättningen i huset minska när man tar bort en oljepanna och skorstenen kallnar. Även ventilationen i pannrummet/källaren minskar. Man bör av det skälet inte sätta igen hålet till rökgången från pannan helt Risk för fuktproblem på vinden Den tidigare varma skorstensstocken har bidraget till att värma upp/hålla fukten borta från vindsutrymmet. När skorstensstocken blir kall kan kondensproblem uppstå på kalla ytor t.ex. yttertakets undersida. Problemet kan åtgärdas med större öppningar i takfotskanten och större ventilationsgluggar i gavelspetsarna. Speciellt om man har tilläggsisolerat vinden bör man regelbundet kontrollera att fukt- eller kondens inte uppstår på vinden Grävningar på tomten Värmekulverten till huset, servisledningen, läggs i en ca 0,5 m djup grav. Den förläggs från huvudkulverten i gatan till det utrymme (ofta det gamla pannrummet) där undercentralen placeras. Prydnadsbuskar och ev. träd kan behöva flyttas för att ledningen inte skall bli för lång. Om man använder flexibla kulvertar minskar det problemet. Bildkälla: Svenska Fjärrvärmeföreningen Figur 3 Förläggning av kulvert till huset Installationer i huset En del installationer krävs i husen för att ta emot värmen samt reglera värme och tappvarmvattenproduktion. Dessutom krävs avstängningsventiler, säkerhetsutrustning och eventuell utrustning för mätning och debitering. Hur installationerna ser ut beror bl.a. av vilket kulvertsystem som väljs, vilken grad av reglering som önskas samt hur tappvarmvattenproduktionen sker. Vilka installationer som krävs. bestäms i samband med detaljprojekteringen. Generellt kan sägas att installationerna tar lite utrymme i anspråk. I kapitel 10.7 redovisas några alternativ Abonnentcentralen monteras på golv eller på en vägg. Figur 4 Undercentral för en villa 18

19 5 TA REDA PÅ OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 Områdets allmänna lämplighet för närvärme Ett villkor för att det skall vara ekonomiskt genomförbart att bygga ett gemensamt närvärmenät är att det inte är för glest mellan husen i området. Om det är stora avstånd mellan husen och värmebehovet är lågt ökar kulvertkostnaderna och med långa ledningar ökar också värmeförlusterna från kulverten. En stor del av kostnaderna för ett nytt gemensamt värmesystem utgörs av kostnaden för värmedistributionsnätet. Kostnaden för detta är beroende av bland annat kulvertdimension, förläggningsdjup och framförallt markförhållanden. Om det krävs sprängning ökar kostnaderna drastiskt för kulvertdragning. I olämplig mark kan kostnaderna för kulvertnätet bli dubbelt så höga jämfört med om förhållandena är gynnsamma. I glesa nät blir kostnaden då ofta så hög att ekonomin spolieras för hela projektet. Det är därför av stor vikt att markförhållandena kartläggs tidigt i projektet. Höjdskillnader i husens inbördes placering bör beaktas eftersom det kan påverka den planerade panncentralens konstruktion. En noggrannare kartläggning görs i samband med projekteringen av kulvertnätet. Möjligheterna till samförläggning av kulvertarna med t.ex. ledningar för vatten och avlopp, el, gas eller bredband bör undersökas. Vinsterna vid samförläggning skall dock inte överdrivas. Nackdelarna med breda schakt och svårigheter att samordna arbetena överväger ofta vinsten i schakt- och återfyllningsarbetena. Se vidare faktabanken kapitel Hur många småhus kommer att ansluta sig? Distributionsnätet dimensioneras för att klara samtliga nu befintliga hus i området, oavsett hur många som är med från början, samt med marginal för eventuella framtida utbyggnader. Dimensioneringen görs under detaljprojekteringen av anlitad konsult. Ur ekonomisk synpunkt är det viktigt att en stor andel av småhusen i området är med från projektets start, den s.k. anslutningsgraden bör vara hög. I fjärrvärmesammanhang eftersträvas det normalt att minst ca 70 % av småhusen i ett område ansluter sig till fjärrvärmenätet för att det skall vara ekonomiskt intressant att dra fram en kulvert. Ofta påbörjas ändå projektet vid kanske 50 % anslutningsgrad eftersom flera husägare bestämmer sig först när grävarbetena påbörjas. Om husets värmesystem nyligen har bytts kan viljan att ansluta sig vara låg, framför allt om det nya systemet har hög investeringskostnad och låga driftskostnader som exempelvis gäller bergvärmepumpar. Många husägare är också oroliga för att deras välvårdade trädgårdar skall bli förstörda med påföljande återställningsarbeten. Med dagens teknik med flexibla kulvertar blir 19

20 ingreppen relativt små. I extra känsliga partier kan man handgräva vilket gör skadorna på trädgården mindre. För husägare med småhus värmda med direktverkande el kan kostnaderna för installation av ett nytt vattenburet system och nya radiatorer, storleksordningen kr, vara direkt avskräckande. Om elradiatorerna i ett sådant hus börjar bli ålderstigna, kanske över 25 år, och varmvattenberedaren måste bytas kan det ändå vara intressant för vissa husägare att ansluta sig. Det finns också billigare lösningar med s.k. fjärrvärmekamin vilket är en fläktkonvektor som över för värmen till luften i rummet. I det här fallet behåller man direktelradiatorerna som tillsatsvärmekälla och som kallrasskydd. Det är en ovanlig lösning. För att få acceptabel ekonomi i det gemensamma värmeprojektet bör målet vara att så många som möjligt, helst minst 70 %, av husen i området skall vara anslutna när värmeleveranserna påbörjas. Med tiden kan man kanske räkna med ytterligare anslutningar tills i slutänden % är anslutna. Vid dimensionering av panncentralen måste man ta hänsyn till framtida anslutning av befintliga hus och eventuell nybyggnation. Själva värmeproduktionsenheterna (pannor, värmepumpar) kan dock relativt lätt bytas ut mot större om det skulle behövas i framtiden. 5.3 Placering av värmecentralen Placeringen av värmecentralen kräver att man tar hänsyn till en rad faktorer. För att lönsamheten för den gemensamma värmeanläggningen ska bli god är det viktigt att ledningarna för distribution av värmen blir så korta som möjligt. Värmecentralen bör därför finnas i omedelbar närhet till småhusen som ska få sin värme från centralen. Man måste också ta hänsyn till att nödvändigt utrymme finns för leverans av bränsle i anslutning till värmecentralen. Placeringen av värmecentralen måste även utformas så att närboende inte störs av buller eller damm från anläggningen. Lokaliseringen av värmecentralen kan ofta bli föremål för diskussioner där inte minst estetiska frågor kan vara avgörande. Samråd bör ske med kommunens byggnadsnämnd i ett tidigt skede. I kapitel i faktabanken finns en översikt av bestämmelser som kan vara aktuella vid uppförande av en värmeproduktionsanläggning. 20

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE 10 svar du måste ha INNAN du väljer ny uppvärmning Av: Stefan Nilsson, www.varmahus.se Tack för att du skickat efter Värmeguiden! Eftersom jag jobbat länge med värmefrågor och

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön BILD Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön En värdefull investering Det råder inte längre något tvivel om att ditt val av uppvärmning påverkar klimatet. Våra hem behöver värme under en stor del av

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG Vad skulle fjärrvärme innebära för dig? När du bestämmer dig för att ansluta dig till fjärrvärme får du flera trevliga fördelar.

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

El och Energienheten

El och Energienheten El och Energienheten Åland har egen el- och energi lag vilket medför: Myndighetsfrågor inom el lagstiftning - Utfärdar tillstånd, utför kontroller av elinstallationer - Följa med Eu s program inom energiområdet,

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Fjärrvärme positiv energi

Fjärrvärme positiv energi FJÄRRVÄRME Anslutningsinformation och priser 2012 Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning. Med de

Läs mer

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr.

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr. Information om bidrag till konvertering från elvärme till annan individuell uppvärmning i småhus Nu kan du få bidrag om du helt eller delvis byter från elvärme till annan individuell uppvärmning. För att

Läs mer

Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning

Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning Underlagsmaterial till Boverkets regeringsuppdrag beträffande energieffektivisering i byggnader 050907

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme är en effektiv och hållbar energilösning som ger dig en enkel och pålitlig vardag. Det är den vanligaste uppvärmningsformen i

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns klimatstrategi

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fjärrvärme Anslutningprislista Gäller from 2014-04-01

Fjärrvärme Anslutningprislista Gäller from 2014-04-01 Fjärrvärme Anslutningprislista Gäller from 2014-04-01 Priser anslutning och installation av fjärrvärme till småhus Anslutning till fjärrvärmenätet Anslutningsavgift ROT-avdrag (50% av arbetskostnad 25

Läs mer

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN.

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. EUROPA 6, GAMLA STAN I Gamla stan ligger fastigheten Europa 6, med anor från sent 1300-tal. Under årsskiftet 2009-2010 började bostadsrättsföreningens styrelse se sig om

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Konvertering till bergeller

Konvertering till bergeller Konvertering till bergeller jordvärmepump I ett hus med en äldre olje- eller elpanna kan det vara en god idé att ersätta pannan med en värmepump som tar sin energi från antingen berg eller jord. De kallas

Läs mer

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt!

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! På vår webbplats goteborgenergi.se kan du läsa mer om hur fjärrvärme fungerar! Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Telefon 020-62 62 62 www.goteborgenergi.se

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus

Information om stöd för konvertering. elvärme i bostadshus Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus Vem kan få stöd? Om du har ett småhus, ett flerbostadshus eller en bostadsanknuten lokal med direktverkande elvärme och genomför

Läs mer

Eda Energ i AB. Åmotfors

Eda Energ i AB. Åmotfors Eda Energ i AB Åmotfors 2 Vi bor i ett kallt land och vi behöver en tillförlitlig värmekälla som är både trygg och miljöanpassad. Att välja fjärrvärme är att välja ett enkelt, tryggt och bekvämt uppvärmningsalternativ

Läs mer

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG Vad skulle fjärrvärme innebära för dig? När du bestämmer dig för att ansluta dig till fjärrvärme får du flera trevliga fördelar.

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-09-21 Fastighetsbeteckning: Pjäxan 1 Adress/ort: Pjäxgr 1, Höör Besiktigad av (certnr): Kristian Fridlund (5842) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen Solenergi en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen En timmes solinstrålning mot jordytan motsvarar den energi mänskligheten förbrukar på ett helt år! Ett vanligt villatak tar emot

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme När du behöver Flexibel, klimatsmart & problemfri värme LEVERANS kundanpassade värmeanläggningar En nyckelfärdig värmeanläggning anpassad efter din verksamhet, konstruerad med dina behov av värme, miljömål

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24 Individuell värme- och varmvattenmätning Dennis Westin 2010-03-24 I enlighet med informationen på förra årets Stämma kommer vi vid årets Stämma att informera om Individuell värmemätning. Vi kommer dock

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

Vi ger dig nästa generations värme!

Vi ger dig nästa generations värme! Vi ger dig nästa generations värme! erfarenhet, kompetens och nätverk skapar mervärde! www.ivt.se VÄRMEPUMPCENTER ROTEK MALMÖ AB 040-42 41 30, 046-211 41 30 www.rotek.se IVT s största återförsäljare genom

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2 Grunduppgifter I rapporten redovisas uppgifterna som du matat in i Energiguiden. Du ser vilka åtgärder du utfört, det senaste årets energiförbrukning, uppgift om värmesystemet och en nulägesanalys för

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns

Läs mer

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer Alternativa energiformer för uppvärmning av hus Frågan om nyinstallationer 1 Egnahemshus 140 + 40 m2 i 1 ½ plan Beräknad förbrukning 24 891 kwh/år 56,4 % dag och 43,6 % natt 6324 kwh/år är hushållsel Direkt

Läs mer

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla Fastighetsvärme med pellets som energikälla Fullutrustad värmemodul 00 kw med 40 m pelletssilo Fullutrustad Modulvärme från Baxi Modulvärme kan via den inbyggda värmeväxlaren enkelt kopplas mot befintligt

Läs mer

Välkomna till informationsmöte

Välkomna till informationsmöte Välkomna till informationsmöte Lundby Södra anläggningssamfälligheter Flygfoto över nybyggda Lundby, 1973. Bildkälla: Örebro stadsarkiv Information från Värmegruppen Agenda Värmegruppen informerar om arbetet

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

LuLeå Energi AB And reas Andersson andreas. andersson tu[eaenergi se Swedcert 3070-3070- Normat

LuLeå Energi AB And reas Andersson andreas. andersson tu[eaenergi se Swedcert 3070-3070- Normat 4 Luleé Energi Energiutredning/ Energidek[aration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Henry Wätitato Stadsön 1:766 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan:

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

SOLVÄRME Spara energi och miljö med solvärme

SOLVÄRME Spara energi och miljö med solvärme SOLVÄRME Spara energi och miljö med solvärme Solen är en oändlig källa till förnybar energi. En resurs som ger smartare energianvändning för alla fastigheter som behöver värme och varmvatten under sommarhalvåret.

Läs mer

Energideklaration av Visby Renen 4

Energideklaration av Visby Renen 4 Sida 1 av 5 Energideklaration av Visby Renen 4 SAMMANFATTNING Dokumentet beskriver de beräknade åtgärdsförslag som tagits fram i samband med energideklaration av byggnaden på fastigheten Visby Renen 4.

Läs mer

Minska energianvändningen!

Minska energianvändningen! Minska energianvändningen! Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken Rapport Minska energianvändningen! Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Oktober 2004 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS

SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS Innehåller information om olika systempaket som nyttjar solenergi! NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER MED SOLVÄRME! SOLVÄRMESYSTEM Här följer grundläggande beskrivningar av de vanligaste systemen

Läs mer

Informations- och diskussionsmöte

Informations- och diskussionsmöte Informations- och diskussionsmöte Fältspatsvägen och Porfyrvägen Flygfoto över nybyggda Lundby, 1973. Bildkälla: Örebro stadsarkiv Kort information om värmefrågan Agenda En kortare dragning av vad som

Läs mer

Tillägg och kommentarer till Energiberäkningar KV Gnejsen. Göran Sandström, & Mats Lindström Samfälligheten Gnejsen 2010-10-11

Tillägg och kommentarer till Energiberäkningar KV Gnejsen. Göran Sandström, & Mats Lindström Samfälligheten Gnejsen 2010-10-11 Tillägg och kommentarer till Energiberäkningar KV Gnejsen. Göran Sandström, & Mats Lindström Samfälligheten Gnejsen 2010-10-11 Inledning Detta dokument är ett komplement till Energiberäkningar KV Gnejsen

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Intagan 1:17 Adress/ort: Åkerström 108, Trollhättan Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) Företag:

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Peter Berkvist Fastighetsbeteckning: Bo 37:4 Adress: Hermelinsvägen 22 Postadress: 132 46 Saltsjö-boo Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert:

Läs mer

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten.

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset. I vår strävan att utveckla energilösningar som sparar miljön, har Göteborg Energi i samarbete med Växjö

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer