GEMENSAM VÄRME. En handbok för småhusägare som vill ordna sin värmeförsörjning tillsammans med sina grannar. Sommaren Energi Stockholm AB

Transkript

1 GEMENSAM VÄRME En handbok för småhusägare som vill ordna sin värmeförsörjning tillsammans med sina grannar Sommaren 2002 Energi Stockholm AB Lars-Olof Södergren Björn Calminder Kristina Landfors Rolf Westerlund

2 Förord För uppvärmning av småhus är idag en värmeanläggning i varje hus den allt dominerande lösningen. Enda alternativet, dock enbart på vissa orter, är anslutning till ortens fjärrvärmeanläggning. Under senare år har mindre fjärrvärmeanläggningar, under benämningen närvärme, börjat byggas. Skillnaderna gentemot konventionell fjärrvärme är ringa, även i närvärmesystemen erbjuds småhusägarna värmeleveranser från en anläggning som ägs av ett fristående företag. En gemensam värmeanläggning innebär att ett antal småhusägare går ihop och ersätter sina individuella uppvärmningssystem med en gemensamt ägd värmeanläggning. Beroende på förutsättningarna kan en gemensam värmeanläggning vara aktuell från två småhus till hela områden med hundratalet hus eller mer. I samband med nyanläggning av villa- och radhusområden på 60- och 70 talet var det inte ovanligt att dessa försörjdes från gemensamma anläggningar. Nya bränslen och ny teknik för förbränning, kulvertdragning mm gör att idag kan gemensam värme vara intressant även i befintliga småhusområden. Föreliggande handbok är avsedd att vara ett hjälpmedel i den process som det innebär att genomföra ett projekt med gemensam värme i ett småhusområde. De uppgifter om priser, dimensioner, energi och effekt mm som ges i denna skrift är genomsnittsiffror. Förhållandena kan skilja sig avsevärt mellan olika småhus, olika områden i landet och över tiden. Handbokens uppgifter kan därför inte användas som underlag för dimensionering. Denna skrift har tagits fram av K-Konsult Energi i Stockholm AB. Björn Johansson vid Enköpings Värmeverk AB har bidragit med fackkunskaper och teknisk granskning. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HUR VILLAÄGARNA I NYVALLA ORDNADE SIN UPPVÄRMNING VAD GÖR VI ÅT VÅRA GAMLA PANNOR? GEMENSAM VÄRMEPANNA, ÄR DET BRA? BIOBRÄNSLE OCH SOLVÄRME? VI BYGGER EN GEMENSAM PELLETSANLÄGGNING! VARFÖR SKAFFA GEMENSAM VÄRMEANLÄGGNING? EKONOMI MILJÖPÅVERKAN DRIFT OCH UNDERHÅLL TRYGGHET OCH BEKVÄMLIGHET FRAMTIDA FÖRÄNDRINGAR OCH NY TEKNIK ÖVRIGA ASPEKTER HUR GÅR DET TILL ATT ORDNA EN GEMENSAM VÄRMEANLÄGGNING? TA REDA PÅ HUSENS FÖRUTSÄTTNINGAR HUSENS VÄRMEBEHOV VAD MEDFÖR EN GEMENSAM VÄRMEANLÄGGNING FÖR MITT HUS? TA REDA PÅ OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR OMRÅDETS ALLMÄNNA LÄMPLIGHET FÖR NÄRVÄRME HUR MÅNGA SMÅHUS KOMMER ATT ANSLUTA SIG? PLACERING AV VÄRMECENTRALEN VAL AV UPPVÄRMNINGSALTERNATIV FÖR DEN GEMENSAMMA ANLÄGGNINGEN KÖPA VÄRME FRÅN NÅGON ANNAN UPPFÖRA EGEN VÄRMECENTRAL TILL DET GEMENSAMMA NÄTET SÄLJA VÄRME TILL UTOMSTÅENDE FÖRBRUKARE MILJÖPÅVERKAN FRÅN ENERGIANVÄNDNING EKONOMI OCH LÖNSAMHET ENERGIPRISER KALKYLFÖRUTSÄTTNINGAR KALKYLEXEMPEL FÖR GEMENSAMT VÄRMENÄT KALKYLEXEMPEL FÖR OLIKA INDIVIDUELLA LÖSNINGAR UPPVÄRMNINGSKOSTNADER UR SMÅHUSÄGARENS SYNPUNKT FÖRDELNING AV VÄRMEKOSTNADER STATLIGA BIDRAG EFTERKALKYL VEM SKALL ÄGA OCH DRIVA ANLÄGGNINGEN? FÄRDIG VÄRME ANLÄGGNING OCH DRIFT I EGEN REGI ANLÄGGNING I EGEN REGI MEN SERVICEAVTAL FÖR DRIFT AV ANLÄGGNINGEN DRIFT OCH ÖVERVAKNING SAMFÄLLIGHET, EKONOMISK FÖRENING ELLER AKTIEBOLAG? UPPFÖRANDET AV EN GEMENSAM ANLÄGGNING ÖVERTAGANDE ANLÄGGNINGEN I DRIFT FAKTABANKEN BEGREPPSFÖRKLARINGAR OCH FORMLER FAKTA OM OLIKA ENERGISLAG EMISSIONER VÄRMECENTRALEN MARKBEHOV FÖR VÄRMECENTRALER

4 10.6 KRAVSPECIFIKATION PÅ BIOBRÄNSLEELDADE ANLÄGGNINGAR...64 VÄRMEDISTRIBUTIONSNÄTET INSTALLATIONER I HUSEN AVTAL OM BRÄNSLELEVERANSER KALKYLMETODER KALKYLEXEMPEL ATT ANLITA KONSULT ENTREPRENADUPPHANDLING BESTÄMMELSER, LAGAR OCH FÖRORDNINGAR REGISTER LITTERATUR- OCH REFERENSLISTA

5 1 HUR VILLAÄGARNA I NYVALLA ORDNADE SIN UPPVÄRMNING Tätorten Boda nyanlades under mitten på 1700-talet i samband med den stora utbyggnaden av järnhanteringen i Sverige. Det då anlagda bruket hade sin storhetstid under ett hundratal år. Bruket lades ner men ersattes av några mekaniska verkstadsindustrier. Nyvalla småhusområde byggdes ut i samband med expansionen av ortens verkstäder på 50-talet och består av ett tjugotal enplans småhus med vattenburen värme och samtliga från början försedda med oljeeldning. De flesta har fortfarande kvar oljepannor, några faktiskt de ursprungliga pannorna. Flera satte dock in elpannor på 70-talet i samband med den första oljekrisen. Andra har el-patroner i oljepannan och använder olja enbart under vintern då värmebehovet är högt. Några har tillgång till billig ved. I slutet på 70-talet började människor i den närbelägna centralorten att söka sig till Boda. I två etapper byggdes ett tjugotal småhus i Nyvalla området, de flesta med direktel, resten med vattenburet system och elpannor. Från slutet på 80-talet och fram till nu har ytterligare ca 10 småhus tillkommit, huvudsakligen genom förtätning via avstyckning från större villatomter. Av dessa de senast tillkomna småhusen har alla vattenburet värmesystem, hälften med värmepumpar och resten med elpannor. I Nyvalla finns en aktiv villaägarförening som bl.a. arrangerar idrotts- aktiviteter, sommarfester mm. En vägsamfällighetsförening finns också. Miljö- och energifrågor har funnits med på dagordningen vid de flesta av villaägarföreningens möten under de senaste åren. Det har gällt allt från avloppssystem, komposter, avfallshantering, och klagomål på dålig vedeldning. 1.1 Vad gör vi åt våra gamla pannor? Några av föreningens medlemmar börjar bli rädda för att deras gamla pannor snart skall haverera och har börjat fundera på vad man skall göra istället. Någon har läst om närvärme och tar upp frågan i föreningen. Föreningen inbjuder kommunens energirådgivare till ett möte om energi och uppvärmning och om en gemensam närvärmeanläggning kan vara ett alternativ i Nyvalla. Många av föreningens medlemmar tyckte det lät intressant och föreningen beslöt att bilda en arbetsgrupp för att närmare studera alternativet. Arbetsgruppen presenterar sina slutsatser vid ett föreningsmöte. Efter en livlig diskussion beslöt föreningen att arbetsgruppen skulle få fortsatt uppdrag att i detalj utreda förutsättningarna. Man beslöt också att anlita konsult som finansierades av en extra utdebitering på 200 kr per småhus. 5

6 1.2 Gemensam värmepanna, är det bra? Arbetsgruppen tycker nu att man har fått ihop ett bra beslutsunderlag och kallar därför samman föreningen till stormöte. Den anlitade konsulten inbjuds också att redovisa vad han kommit fram till. Diskussionen under mötet blir mycket livlig och stundtals hätsk. Motståndet mot en gemensam anläggning kommer i första hand från dem som redan idag har låga uppvärmningskostnader genom vedeldning. Ägarna av husen med direktel tycker kostnaderna för dem blir alldeles för stora, de måste ju först bygga om till ett vattenburet system i husen, en kostnad på kr. Kostnaden kan dock troligen bli lägre om flera av direktelvärmda husen anlitar samma entreprenör och gör konverteringen samtidigt. Frågan om vem som skall driva och sköta anläggningen vållade också mycket debatt. Det skulle kunna vara en fördel om någon professionell t ex. ett energibolag genomförde hela projekteringen, handlade upp anläggningen och drev den några år och att föreningen sedan övertog anläggningen. Majoriteten ansåg dock att det vore en fördel om man ägde anläggningen själva och drev den till självkostnadspris, men anlitade någon utomstående för den löpande tillsynen och driften. Eftersom det var tydligt att alla i Nyvalla inte skulle komma att vara med i projektet var det inte möjligt att driva det inom ramen för befintliga samfälligheter. Man beslöt istället att de småhusägare som var intresserade till en början skulle bilda en egen ekonomisk förening. Villaägarföreningen beslöt också i och med detta kunde närvärmeprojektet strykas från dagordningen. I fortsättningen skulle föreningen endast informera sig om vad som hände. 1.3 Biobränsle och solvärme? Den nybildade föreningen, Nyvalla Närvärme ek. för., har samlats för sitt konstituerande möte. När styrelse valts och de sedvanliga föreningsfrågorna avklarats, beslöt man att gå ut med information och upprop till samtliga småhusägare i området för att få så många medlemmar som möjligt. Alla hade ju inte varit med på tidigare möten i villaägarföreningen. Medlemsavgiften till föreningen sattes preliminärt till kr för första året. Härigenom skulle föreningen kunna anlita konsult för detaljprojekteringen mm. Föreningen ansåg att det var svårt att klart ta ställning till de olika uppvärmningsalternativen. Majoriteten röstade dock för att man skulle gå vidare med något av biobränslealternativen ev. kompletterat med solvärme eller åtminstone förberedd för solvärme. Man beslutade att föreningen skulle tillfråga åtminstone två olika konsultfirmor om uppdraget att detaljprojektera anläggningen inkl kulvertdragning och åtgärder i husen. Styrelsen fick i uppdrag att föreslå vilka konsulter som skulle anlitas och ta i referenser på dessa till nästa möte. 6

7 Vid nästa möte i Nyvalla Närvärme beslöt man att ta in anbud från tre konsulter vilka alla bedömdes ha erfarenhet av den här typen av mindre värmeanläggningar. Man enades om ett värmealternativ som var pellets i kombination med solvärme för tappvarmvattenberedning sommartid. Som bilaga till anbudsförfrågan la man allt material som föreningen tidigare tagit fram: kort beskrivning av husen i området, energibehov för uppvärmning i varje hus, lokalisering av anläggningen, kontakter med kommunen ang. bygglov etc. Dimensioneringen av anläggningen skulle utgå från att 35 av småhusen i området skulle komma att ansluta sig så småningom. Efter anbudstidens utgång hade svar inkommit endast från två av konsulterna, den tredje hade tackat nej på grund av hög arbetsbelastning. Efter anbudsgranskning föll valet på N. P Jacobsen AB, som trots något högre anbudspris bedömdes ha störst erfarenhet för arbetet. Parallellt med att projekteringen genomfördes uppdrogs åt styrelsen att ta in preliminära anbud från möjliga bränsleleverantörer. 1.4 Vi bygger en gemensam pelletsanläggning! Uppropet från föreningens hade resulterat i att 25 av småhusägarna i Nyvalla går med i den nybildade föreningen Nyvalla Närvärme. Endast tre villaägare med direktel var med från början. Konsulten presenterade projekteringsmaterialet för styrelsen i Nyvalla Närvärme och föreslog också 3 stycken leverantörer som borde tillfrågas. Konsultens förslag var att anläggningen skulle utformas som en totalentreprenad. Konsulten fick i uppdrag att utarbeta anbudshandlingar och också att vara föreningen behjälplig vid anbudsgranskningen. Vid anbudstidens utgång förelåg anbud från samtliga tre tillfrågade. I valet mellan de återstående togs hänsyn till vald teknik, etc. Slutligen föreslogs att Pelleten AB att ska få genomföra arbetet. Investeringsbeslutet måste dock tas av föreningen vid särskild bolagsstämma. Föreningen tog beslutet att anlita föreslagen entreprenör. Beslut togs samtidigt att träffa ett treårsavtal om bränsleleveranser med Biovarm AB, vilka tillverkade pellets i egen regi. Entreprenören kontaktade alla småhusägarna och överlämnade en karta med den slutliga ledningsdragningen. Därigenom kunde man själv gräva upp och flytta buskar och blommor innan grävningen av kulvertdragningen skedde. På dagen ett år från det man börjat diskutera frågan i villaägarföreningen kunde anläggningen invigas. Den efterkalkyl som gjordes efter första driftåret visade att värmekostnaden var något högre än vad man ursprungligen beräknat. Det berodde i första hand på oväntade sprängningsarbeten. Småhusägarna kan ändå konstatera att uppvärmningskostnaden är lägre än för en individuell panna. 7

8 2 VARFÖR SKAFFA GEMENSAM VÄRMEANLÄGGNING? De allra flesta småhus får sin värme och sitt tappvarmvatten från sin egen värmekälla som kan vara en panna, värmepump eller kanske direktverkande elelement. I vissa tätorter värms en del småhus via fjärrvärme. En förutsättning för fjärrvärme är att småhusen ligger samlat och nära en fjärrvärmeledning. Ett alternativ för uppvärmning som ligger mellan det individuella värmesystemet och fjärrvärme är att ordna värmeförsörjningen gemensamt i ett småhusområde. Figur 1 Gemensam värme för ett småhusområde Innan man kan svara på frågan om en gemensam värmeanläggning är ett bra alternativ måste man ta hänsyn till en rad omständigheter. Att ta reda på lönsamheten är en av dessa men man bör även analysera frågor som miljöpåverkan, drift, underhåll och bekvämlighet. Vidare är det viktigt att fundera över om det energisystem man väljer kan anpassas till framtida förändringar och om en gemensam värmeanläggning kan ge en ökad gemenskap i bostadsområdet. Nedan följer en beskrivning av de viktigaste faktorer som man bör ta hänsyn till när man analyserar vilken typ av värmesystem som är mest fördelaktig. 2.1 Ekonomi En värmecentral där vatten värms upp för distribution till husen är hjärtat i det gemensamma värmesystemet. Värmecentralen kan utnyttja ett eller flera energislag som exempelvis pellets, värmepump eller solvärme. För att föra det heta vattnet ut till varje småhus använder man isolerade rörledningar som läggs i marken. I varje småhus installeras vanligtvis en värmeväxlare som tar emot hetvattnet och för över värmen till husets radiator- och tappvarmvattensystem. En stor panna eller värmepumpar billigare än många små. Bränslekostnaden blir också lägre om man köper stora mängder bränsle i stället för många små leveranser. För att det ska bli lönsamt med gemensam värme måste dessa vinster kompensera för kostnaderna för det gemensamma kulvertnätet. Kostnaden för att lägga ett kulvertnät varierar emellertid kraftigt från område till område. 8

9 Mest fördelaktigt är det om husen har hög värmeförbrukning och ligger tätt (radhus eller villor på små tomter), på plan lättgrävd mark och om värmecentralen kan placeras i närheten av småhusen. En kostnadskalkyl som jämför olika alternativ för individuell uppvärmning med gemensam uppvärmning är nödvändig för att kunna avgöra vilket alternativ som blir mest lönsamt. 2.2 Miljöpåverkan All användning av energi medför miljöpåverkan. När vi värmer våra hus medför det miljökonsekvenser av olika slag som exempelvis emissioner till luft och vatten, buller eller markpåverkan. Genom att använda energi på ett effektivt sätt och välja de energislag som vi använder med eftertanke kan vi minska miljökonsekvenserna och bidra till en hållbar utveckling. I jämförelse med individuella uppvärmningssystem har en gemensam värmeanläggning goda möjligheter till reducerad miljöpåverkan men det beror på förutsättningarna. En stor bränslepanna är oftast effektivare än många små och anläggningen förses en hög skorsten som minskar miljöbelastningen i närområdet. I en gemensam värmeanläggning har man även större möjlighet att kombinera olika energikällor, som exempelvis pellets och solvärme. Man måste dock väga dessa fördelar mot de värmeförluster som uppstår när värmen distribueras i kulvertnätet. Om nätet är stort och värmeförlusterna blir stora kan de miljömässiga vinsterna utebli. 2.3 Drift och underhåll Hur mycket tid och pengar man lägger ner på att sköta den egna värmeanläggningen i ett småhus beror på vilken typ av energikälla man använder och hur gammal utrustningen är. En äldre oljepanna kan medföra en hel del service liksom oro för läckage medan småhusägaren med direktverkande el inte behöver ägna uppvärmningen så mycket tid. För den som eldar med egen ved kan uppvärmningen vara en del av vardagsrutinerna som kräver relativt mycket tid och arbete. En gemensam anläggning sköts vanligtvis av en maskinist vilket innebär att småhusägaren köper sig fri från skötsel av anläggningen, beställning av bränsle, underhåll mm. 2.4 Trygghet och bekvämlighet Som nämnts ovan innebär en gemensam anläggning ökad bekvämlighet till följd av att drift och skötsel i regel är en tjänst som man köper in. När drift och underhåll sköts av kunnig personal ökar också möjligheterna till en optimal drift ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. Eventuella fel på anläggningen kan troligtvis avhjälpas snabbare än vid drift av en egen värmeanläggning vilket leder till att småhusägarna får en säkrare värmeförsörjning. Samtidigt drabbas desto fler vid ett eventuellt haveri eller fel. 9

10 Ytterligare en omständighet som talar för en gemensam värmeanläggning är att förutsättningarna för att hålla igång värmeanläggningen vid exempelvis längre elavbrott är goda. Ett reservkraftaggregat för att driva brännare, pumpar och reglersystem kan vara lättare att ordna för en större anläggning än för många små av såväl tekniska som ekonomiska skäl. 2.5 Framtida förändringar och ny teknik När ett nytt värmesystem installeras i ett småhus kommer det troligen att vara i drift mer än 20 år. Under den tiden kommer utvecklingen inom energiområdet ha medfört dels att priserna på de olika energislagen (bl. a genom skatter och avgifter) har förändrats i förhållande till varandra dels att nya tekniska lösningar finns tillgängliga. I ett småhus med vattenburet värmesystem finns redan idag en rad valmöjligheter i fråga om energikälla medan småhus med exempelvis direktverkande el är mer eller mindre låsta till ett energislag. Om småhus (med vattenburen värme) knyts ihop till en gemensam värmecentral ökar möjligheterna att välja energislag ytterligare. Kanske kan man i framtiden ansluta sig till ett utbyggt fjärrvärmenät eller till och med producera el i ett mindre kraftvärmeverk i den egna värmecentralen? 2.6 Övriga aspekter Om småhusägarna i ett område väljer att ordna sin värmeförsörjning tillsammans med sina grannar medför det oundvikligen en ökad kontakt. Inledningsvis träffas man för att diskutera idén, undersöka lönsamhet och tekniska lösningar. Givetvis blir kontakterna mer intensiva före och under projektets genomförande men även därefter har man en gemensam anläggning att ansvara för. En gemensam värmeförsörjning kan också vara en utgångspunkt för andra aktiviteter som leder till bättre miljö t ex. sopsortering, bilpooler (även med miljöfordon) etc. Kanske kan den gemensamma anläggningen bli grunden för ett miljövänligt bostadsområde där man känner varandra bättre, tryggheten ökar och därmed trivseln? I samband med att man gräver för kulverten finns det möjlighet att även lägga ner kabel för bredband eller kabel-tv. Om anslutningen till den gemensamma värmecentralen medför att man ersätter en oljepanna med tank får man mer utrymme i huset. 10

11 3 HUR GÅR DET TILL ATT ORDNA EN GEMENSAM VÄRMEANLÄGGNING? Hur går det då till att ordna en gemensam värmeanläggning? Från idé till genomförande kan vägen kännas lång men många moment är ganska snabbt avklarade. I figuren nedan presenteras ett exempel på hur arbetsgången kan se ut ungefär i den tidsordning som de bör genomföras. Figur 2 Vägen till en gemensam värmecentral 11

12 Steg 1. Intresseväckning Görs av villaägarna Ta fram ett första underlag med ekonomiska, miljömässiga och andra konsekvenser. Inhämta erfarenheter från liknande projekt. Ta kontakt med kommunen om planerade och pågående fjärr- och närvärmeprojekt, industrier, gruppcentraler i närheten etc. samt allmänt om planfrågor, markägande, möjligheter att nyttja allmän mark för kulvertdragning, kommunens syn på biobränsleeldning etc. Redovisa projektidé och underlag i lämpligt forum, exempelvis möte med villaägarförening, vägsamfällighet etc. Beslut om att genomföra en förstudie/anlita konsult. Görs av konsult Steg 2. Förstudie Görs av villaägarna Kontakta lokalt värmebolag, undersök ev. samarbetsmöjligheter. Kontakta bredbands/kabel-tv-bolag, undersök om intresse finns för kabelläggning i samband med kulvertläggning, kostnaderna kan delas. Förnyad kontakt med kommunen. Kontakta bank om villkor för finansiering. Diskutera hur betalningen för varje enskilt hushåll ska gå till, ska Görs av konsult Inventering/kartläggning av förutsättningar i husen. Inventering/kartläggning av förutsättningarna i området. Inventera bränsle tillgång och kvalitet i närområdet. Preliminär dimensionering av effektbehov. Kartlägga och fastställa ett antal tekniska alternativ och deras kostnader. 12

13 värmemätare installeras hos varje abonnent. Presentera resultatet av förstudien för småhusägarna. Preliminär intresseanmälan från husägarna. Få beslut om att gå vidare med förprojektering mm. Beslut om finansieringen av detta. Steg 3. Projektering Görs av villaägarna Utreda om projektet skall ske i samfällighet/bolag/förening Görs av konsult Välja och anlita konsult för förprojektering. Besluta om att gå vidare med detaljprojektering samt finansiering av denna. Välja och anlita konsult för detaljprojekteringen. Förprojektering Detaljprojektering. Steg 4. Genomförande Görs av villaägarna Görs av konsult/entreprenör Beslut om genomförande av projektet och bindande besked om anslutning. Bilda bolag, förening eller samfällighet. Ordna slutlig finansiering av projektet. Ordna erforderliga tillstånd, söka bygglov etc. Ordna tekniskt sakkunnig för att hålla i projektet. Bestämma entreprenadform. Ta fram förfrågningsunderlag och lämna ut på anbud. Anbudsgranskning, presentation, slutligt beslut om genomförande. 13

14 Ta in anbud på bränsleleveranser och teckna avtal (Biobränsle). Avtal om drift och skötsel av anläggningen. Fastställa taxor, debiteringsprinciper i ett värmeleveransavtal. Bygga anläggningen. Kvalitetssäkring, byggkontroll. Kvalitetssäkring av dokumentation. Utbilda berörd personal. Steg 5. Drift Görs av villaägarna Görs av konsult/entreprenör Driftsättning, besiktning, provdrift och prestandaprov. Starta värmeleverans. Driftoptimering. Återkommande prestandaprov före garantitidens slut. 14

15 4 TA REDA PÅ HUSENS FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Husens värmebehov För att den gemensamma värmecentralen varken skall över- eller underdimensioneras måste en beräkning göras av de anslutna småhusens värmebehov och effektbehov. Man bör inte lägga ner för mycket arbete på denna kartläggning eftersom husens energiförbrukning ändras exempelvis vid ägarbyte eller så fort antalet boende ändras, vid tillbyggnader etc. Normalt hämtar man uppgifter från el- och oljeräkningar. Oljebolagen kan även hjälpa till med beräkningar. Om uppgifter helt saknas för ett småhus kan Tabell 1 användas för att bedöma husets värmebehov. Här följer några exempel på hur man räknar. Hus värmt med el Den beräknade årsenergiförbrukningen är enligt elräkningen kwh. Från den dras hushållselen, ca kwh/år bort 1). Resterande kwh/år är den energi som går åt för att värma huset och som måste levereras till huset från det gemensamma systemet. En elpanna har förluster, i storleksordning ca 5 %. Vi bortser från detta här eftersom förlustenergin ändå kommer huset till godo. Effektbehovet kan grovt beräknas genom att dividera värmebehovet med I detta fall blir effektbehovet: /2 300 = ca 10 kw. 1) Om huset har elvärmd golvvärme eller pool dras även elförbrukningen för dessa bort. Som en tumregel kan 250 kwh/m 2 golvvärme respektive 700 kwh/ m 2 poolyta användas. Hus värmt med olja Huset har en relativt dålig oljepanna från Enligt telefonsamtal med oljeleverantören är årsförbrukningen ca 3 m 3 olja per år. 1 m 3 olja motsvarar ca kwh. Pannan antas ha en verkningsgrad av 70 %, det vill säga att endast 70 % av oljans energiinnehåll kommer huset tillgodo. Resten försvinner antingen som rökgasförluster eller medför att rumstemperatur i pannrummet blir onödigt hög. För detta hus kan således nettovärmebehovet beräknas till: 3 m 3 x kwh/m 3 x 70 % verkningsgrad, dvs kwh/år kwh/år är således den värmemängd som måste levereras till husets undercentral vid anslutning till det gemensamma nätet. Effektbehovet beräknas till: /2 300 = ca 9 kw. 15

16 Hus värmt med ved Beräkning av nettovärmebehovet för ett hus värmt med ved är lite osäkrare, dels kan pannans verkningsgrad vara mycket låg, dels varierar vedens fuktinnehåll och därmed det användbara värmeinnehållet i veden. I detta exempel antar vi att vedens värmeinnehåll är kwh/m 3 ved och att pannans årsmedelverkningsgrad är 70 %. Antag en förbrukning av 20 m 3 ved per år: 20 x x 0,7 = kwh/år. Effektbehovet beräknas till / = ca 7 kw. Beräkningarna avser hus i Mellansverige. I norra Sverige blir energi- och effektbehovet större. Se vidare faktabanken kapitel Beräkningarna förutsätter också att husen är försedda med s.k. förrådsberedare. Vid andra lösningar för tappvarmvattenproduktion: direktberedning, genomströmningsberedare med trevägskoppling m fl. blir effektbehovet annorlunda. Kommentarer till beräkningarna: Även en undercentral för gemensam värme har förluster som i storleksordning är 5 procent. För enkelhetskull bortser vi från dessa i beräkningarna Energisparande åtgärder En av fördelarna med kartläggningen ovan är att man får ett bra underlag för beräkning av husens specifika förbrukning, dvs. energianvändning per uppvärmd yta. Är husets energianvändning högre än vad nedanstående tabell anger bör man se över vilka energisparande åtgärder som är möjliga att genomföra. Hus utan biytor Hus med >60m 2 biyta (uppvärmd) Elvärme 1) Olja (ved) El och olja Elvärme Olja (ved) El och olja Byggt före sakn sakn 80 sakn sakn Byggt efter sakn sakn 100 sakn sakn Tabell 1. Specifika värmebehovet kwh/m2, år för småhus. De energisparåtgärder som kan vara aktuella att genomföra är framför allt tilläggsisolering av vindsbjälklag och eventuellt byte till bättre isolerade fönster (om åldersskäl motiverar det), alternativt montering av en ny tredje ruta. Kontakta kommunens energirådgivare för mera tips. Om det är ett stort antal likadana hus i ett område som är behov av åtgärder kan en gemensam upphandlig av en entreprenör minska kostnaderna kraftigt. Om energisparåtgärder genomförs påverkar detta givetvis energi- och effektbehovet i de åtgärdade husen. Eftersom man inte vet i förväg när i tiden åtgärderna genomförs är det svårt att ta hänsyn till detta vid dimensionering av värmecentralen. 16

17 4.1.2 Sammanlagring av effektbehov När man summerar effektbehovet för samtliga hus som skall försörjas från den gemensamma centralen kommer det att bli större än vad centralen behöver leverera. Det beror på att det maximala effektbehovet inte uppkommer samtidigt i varje hus, folk duschar eller badar inte samtidigt, termostatventilerna i värmesystemen i de olika husen slår till och av på olika tider osv. Detta kallas sammanlagring. Effektbehovet i värmecentralen reduceras i förhållande till summan av husens effektbehov med en sammanlagringsfaktor som blir större ju fler hus som är anslutna. Sammanlagringsfaktorn beror av hur värmesystemet och framförallt tappvarmvattenberedningen är utförd. I kapitel 10.4 redovisas sammanlagringen för olika typer av system Anpassning av värmesystemet i de olika småhusen Beroende av vilken typ av värmekälla som används i den gemensamma värmecentralen är det viktigt att man vet vilka temperaturnivåer som krävs i systemet vid olika utetemperaturer. Detta är nödvändigt för exempelvis värmepumpar som inte fungerar bra om den så kallade returtemperaturen är för hög från de anslutna husen. Därför bör man i samband med kartläggningen av husen göra en bedömning av vilken framledningsrespektive returtemperatur som varje hus värmesystem är dimensionerat för. Det bästa underlaget får man genom en faktiskt mätning av temperaturen vid kallt väder. Lämpligen görs detta i samband med projekteringen. I hus med s.k. ettrörssystem kan det vara problem att få tillräcklig värmeavgivning vid låg temperaturer på det levererade vattnet från det gemensamma systemet (gäller främst vid installation av värmepump). Problemet går dock att åtgärda med vissa ombyggnader av husets värmesystem. 4.2 Vad medför en gemensam värmeanläggning för mitt hus? Utrymmesvinster När den egna pannan och en eventuell oljetank tas bort frigörs utrymmen som kan användas för annat. Det handlar i många fall om m 2 som kan användas för bostadsändamål, som hobbyrum eller tvättstuga. Hur detta värderas varierar givetvis, men det kan påverka priset i positiv riktning vid en senare försäljning. Ytbehovet för en undercentral till det gemensamma värmesystemet är högst en halv kvadratmeter Förändring av värmebalansen i huset Värmeavgivningen från pannan har oftast varit (mer än) tillräcklig för att värma upp inte bara pannrummet utan också kringliggande utrymmen. När pannan försvinner kan ofta en radiator behöva installeras för att hålla utrymmena varma. 17

18 4.2.3 Förändringar i ventilationen i huset Om huset bara har självdragsventilation med kanaler i skorstensstocken kan luftomsättningen i huset minska när man tar bort en oljepanna och skorstenen kallnar. Även ventilationen i pannrummet/källaren minskar. Man bör av det skälet inte sätta igen hålet till rökgången från pannan helt Risk för fuktproblem på vinden Den tidigare varma skorstensstocken har bidraget till att värma upp/hålla fukten borta från vindsutrymmet. När skorstensstocken blir kall kan kondensproblem uppstå på kalla ytor t.ex. yttertakets undersida. Problemet kan åtgärdas med större öppningar i takfotskanten och större ventilationsgluggar i gavelspetsarna. Speciellt om man har tilläggsisolerat vinden bör man regelbundet kontrollera att fukt- eller kondens inte uppstår på vinden Grävningar på tomten Värmekulverten till huset, servisledningen, läggs i en ca 0,5 m djup grav. Den förläggs från huvudkulverten i gatan till det utrymme (ofta det gamla pannrummet) där undercentralen placeras. Prydnadsbuskar och ev. träd kan behöva flyttas för att ledningen inte skall bli för lång. Om man använder flexibla kulvertar minskar det problemet. Bildkälla: Svenska Fjärrvärmeföreningen Figur 3 Förläggning av kulvert till huset Installationer i huset En del installationer krävs i husen för att ta emot värmen samt reglera värme och tappvarmvattenproduktion. Dessutom krävs avstängningsventiler, säkerhetsutrustning och eventuell utrustning för mätning och debitering. Hur installationerna ser ut beror bl.a. av vilket kulvertsystem som väljs, vilken grad av reglering som önskas samt hur tappvarmvattenproduktionen sker. Vilka installationer som krävs. bestäms i samband med detaljprojekteringen. Generellt kan sägas att installationerna tar lite utrymme i anspråk. I kapitel 10.7 redovisas några alternativ Abonnentcentralen monteras på golv eller på en vägg. Figur 4 Undercentral för en villa 18

19 5 TA REDA PÅ OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 Områdets allmänna lämplighet för närvärme Ett villkor för att det skall vara ekonomiskt genomförbart att bygga ett gemensamt närvärmenät är att det inte är för glest mellan husen i området. Om det är stora avstånd mellan husen och värmebehovet är lågt ökar kulvertkostnaderna och med långa ledningar ökar också värmeförlusterna från kulverten. En stor del av kostnaderna för ett nytt gemensamt värmesystem utgörs av kostnaden för värmedistributionsnätet. Kostnaden för detta är beroende av bland annat kulvertdimension, förläggningsdjup och framförallt markförhållanden. Om det krävs sprängning ökar kostnaderna drastiskt för kulvertdragning. I olämplig mark kan kostnaderna för kulvertnätet bli dubbelt så höga jämfört med om förhållandena är gynnsamma. I glesa nät blir kostnaden då ofta så hög att ekonomin spolieras för hela projektet. Det är därför av stor vikt att markförhållandena kartläggs tidigt i projektet. Höjdskillnader i husens inbördes placering bör beaktas eftersom det kan påverka den planerade panncentralens konstruktion. En noggrannare kartläggning görs i samband med projekteringen av kulvertnätet. Möjligheterna till samförläggning av kulvertarna med t.ex. ledningar för vatten och avlopp, el, gas eller bredband bör undersökas. Vinsterna vid samförläggning skall dock inte överdrivas. Nackdelarna med breda schakt och svårigheter att samordna arbetena överväger ofta vinsten i schakt- och återfyllningsarbetena. Se vidare faktabanken kapitel Hur många småhus kommer att ansluta sig? Distributionsnätet dimensioneras för att klara samtliga nu befintliga hus i området, oavsett hur många som är med från början, samt med marginal för eventuella framtida utbyggnader. Dimensioneringen görs under detaljprojekteringen av anlitad konsult. Ur ekonomisk synpunkt är det viktigt att en stor andel av småhusen i området är med från projektets start, den s.k. anslutningsgraden bör vara hög. I fjärrvärmesammanhang eftersträvas det normalt att minst ca 70 % av småhusen i ett område ansluter sig till fjärrvärmenätet för att det skall vara ekonomiskt intressant att dra fram en kulvert. Ofta påbörjas ändå projektet vid kanske 50 % anslutningsgrad eftersom flera husägare bestämmer sig först när grävarbetena påbörjas. Om husets värmesystem nyligen har bytts kan viljan att ansluta sig vara låg, framför allt om det nya systemet har hög investeringskostnad och låga driftskostnader som exempelvis gäller bergvärmepumpar. Många husägare är också oroliga för att deras välvårdade trädgårdar skall bli förstörda med påföljande återställningsarbeten. Med dagens teknik med flexibla kulvertar blir 19

20 ingreppen relativt små. I extra känsliga partier kan man handgräva vilket gör skadorna på trädgården mindre. För husägare med småhus värmda med direktverkande el kan kostnaderna för installation av ett nytt vattenburet system och nya radiatorer, storleksordningen kr, vara direkt avskräckande. Om elradiatorerna i ett sådant hus börjar bli ålderstigna, kanske över 25 år, och varmvattenberedaren måste bytas kan det ändå vara intressant för vissa husägare att ansluta sig. Det finns också billigare lösningar med s.k. fjärrvärmekamin vilket är en fläktkonvektor som över för värmen till luften i rummet. I det här fallet behåller man direktelradiatorerna som tillsatsvärmekälla och som kallrasskydd. Det är en ovanlig lösning. För att få acceptabel ekonomi i det gemensamma värmeprojektet bör målet vara att så många som möjligt, helst minst 70 %, av husen i området skall vara anslutna när värmeleveranserna påbörjas. Med tiden kan man kanske räkna med ytterligare anslutningar tills i slutänden % är anslutna. Vid dimensionering av panncentralen måste man ta hänsyn till framtida anslutning av befintliga hus och eventuell nybyggnation. Själva värmeproduktionsenheterna (pannor, värmepumpar) kan dock relativt lätt bytas ut mot större om det skulle behövas i framtiden. 5.3 Placering av värmecentralen Placeringen av värmecentralen kräver att man tar hänsyn till en rad faktorer. För att lönsamheten för den gemensamma värmeanläggningen ska bli god är det viktigt att ledningarna för distribution av värmen blir så korta som möjligt. Värmecentralen bör därför finnas i omedelbar närhet till småhusen som ska få sin värme från centralen. Man måste också ta hänsyn till att nödvändigt utrymme finns för leverans av bränsle i anslutning till värmecentralen. Placeringen av värmecentralen måste även utformas så att närboende inte störs av buller eller damm från anläggningen. Lokaliseringen av värmecentralen kan ofta bli föremål för diskussioner där inte minst estetiska frågor kan vara avgörande. Samråd bör ske med kommunens byggnadsnämnd i ett tidigt skede. I kapitel i faktabanken finns en översikt av bestämmelser som kan vara aktuella vid uppförande av en värmeproduktionsanläggning. 20