Utökad tillsyn. Sveriges läkarförbund 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utökad tillsyn. Sveriges läkarförbund 2003"

Transkript

1 s Utökad tillsyn Sveriges läkarförbund 2003

2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 HISTORIK... 3 LÄKARROLLER OCH LÄKARUPPGIFTER... 4 Läkaren och patienten... 5 Läkaren och samhället... 5 Läkarroller och läkaruppgifter i gränslandet... 5 LÄKARETISKA REGLERNA... 6 Förbundets syn... 6 TILLSYN OCH DISCIPLINANSVAR... 7 Förbundets syn... 8 SKYDDSÅTGÄRDER... 8 Förbundets syn... 8 ANDRA SANKTIONSMÖJLIGHETER... 8 Förbundets syn... 9 DEN LEGALA STRUKTUREN EN SCHEMATISK SKISS... 9 FINANSINSPEKTIONENS RAPPORT STÄRKT SKYDD FÖR TRAFIKSKADADE Förbundets syn SOCIALSTYRELSENS KARTLÄGGNING AV FÖRSÄKRINGSLÄKARNA UTÖKAD TILLSYN? Vilka läkaruppgifter avgränsning Grad av tillsyn patientsäkerhetsrekvisitet Diskussion Slutsats KÄLLFÖRTECKNING... 17

3 3 (17) INLEDNING Under senare tid har diskussion förts om att utöka omfattningen av Socialstyrelsens tillsyn till att även omfatta försäkringsläkarnas verksamhet. I budgetpropositionen angavs att frågan om och på vilket sätt försäkringsläkarnas bedömningar vad avser enskilda försäkrades läkarintyg skulle kunna ställas under en liknande tillsyn som gäller för övriga läkare bör övervägas. Finansinspektionen har i en rapport analyserat de medicinska rådgivarnas oberoende och lämnar förslag till åtgärder. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att se över försäkringsläkarnas verksamhet och föreslå, om det är behövligt, hur tillsynen skall ordnas. För att bilda sig en uppfattning har Sveriges läkarförbund kartlagt tillsynen av olika läkaruppgifter samt för i denna PM en diskussion om utökad tillsyn. I diskussionen redovisas vilka olika handlingsförslag som står till buds och dess konsekvenser. Sammanfattningsvis kommer läkarförbundet fram till att läkaruppgifter i form av medicinska expertbedömningar och utlåtanden varken kan eller bör läggas under tillsyn. En sådan ordning får nämligen orimliga konsekvenser i form av oändliga rättgångsprocesser och tillsynskedjor utan egentlig vinst för den enskilde eller rättssystemet i stort. Läkarförbundet förordar istället att de medicinska experternas professionalitet och oberoende förstärks genom kompetens- och kvalitetshöjande åtgärder. HISTORIK Läkarkåren har stått under central tillsyn sedan 1600-talet. Den första egentliga tillsynsmyndigheten, Sundhetskollegiet tillkom 1815 och fick 1878 namnet Medicinalstyrelsen. En särskild disciplinnämnd för utkrävande av särskilt straffansvar för underlåtenhet att följa styrelsens föreskrifter inrättades Nämnden gjordes om till Medicinalstyrelsens ansvarsnämnd 1968 i samband med Socialstyrelsens tillkomst. År 1980 inrättades Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Fram till 1994 fanns bestämmelser om hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter i ett stort antal författningar. En del mer allmänt hållna regler om skyldigheter och tystnadsplikt, kretsen av personer som omfattades av de angivna skyldigheterna, bestämmelserna om disciplinansvar och handläggningen i HSAN fanns i tillsynslagen. Mer preciserade skyldigheter åter-

4 4 (17) fanns i Allmänna läkarinstruktionen och Socialstyrelsens olika föreskrifter. HSANs praxis i fråga om vad som kunde anses stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet var också en viktig rättskälla för att avgöra vad som åvilade hälso- och sjukvårdspersonalen i deras yrkesutövning. År 1994 tillkom åliggandelagen och disciplinpåföljdslagen. Att man valde två olika lagar istället för en hängde samman med att man ville tydliggöra att tillämpningsområdet inte sammanföll i alla delar. Det var inte alla åligganden som motiverade ett särskilt disciplinansvar. Vissa försummelser var redan straffbelagda i brottsbalken eller på annat sätt. Andra var av den arten att det normalt borde åvila arbetsgivaren att vidta arbetsrättsliga åtgärder eller ändra rutiner/organisation etc. Vad man ansåg motivera ett särskilt disciplinansvar var försummelser eller fel som var av direkt betydelse för patientsäkerheten. Området för disciplinansvar begränsades och renodlades således till fall där patientsäkerheten påverkas eller kunnat påverkas. Andra åligganden för hälso- och sjukvårdspersonalen skulle sanktioneras i samma ordning som gäller för alla andra arbetstagare. Socialstyrelsens tillsyn avsåg däremot fortsatt alla åligganden och blev därmed betydligt vidare än området för disciplinpåföljd. Socialstyrelsens tillsyn blev reglerad i särskild lag 1996, lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården. Nuvarande lagstiftning, lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) utgör en sammanslagning av behörighetslagen, tillsynslagen (1996), kvacksalverilagen, åliggandelagen och disciplinpåföljdslagen. Tillkomsten av LYHS innebär ingen förändring beträffande disciplinansvarets omfattning eller omfattningen av Socialstyrelsens tillsyn. LÄKARROLLER OCH LÄKARUPPGIFTER Läkare kan ha många roller och de tenderar att bli allt fler. I detta sammanhang kommer läkaren och patienten samt läkaren och samhället närmare belysas. Vidare kommer uppmärksamhet riktas mot läkaruppgifter som ligger i gränslandet mellan de nämnda rollerna.

5 5 (17) Läkaren och patienten Traditionellt har läkarrollen sin utgångspunkt i patient- läkarrelationen. Redan i den Hippokratiska eden finns bland annat att läsa Jag skall använda den behandling som jag enligt min förmåga och mitt omdöme anser vara till mina patienters bästa och undvika allt som är skadligt och illasinnat. I denna roll är de centrala läkaruppgifterna diagnostik, vård och behandling, men med patientläkarrelationen följer också en mängd administrativa uppgifter såsom journalföring, intygsskrivning, anmälningsskyldigheter etc. Läkaren och samhället Även många intressenter utanför den egentliga sjukvården efterfrågar läkarna kompetens. Läkarens roll blir då den medicinska expertens, antingen mer obunden som då uppgiften är t ex att vara sakkunnig i medicinsk fråga i rättegång eller författare av utlåtande eller mer bunden som t ex tjänsteman vid myndighet/företag som behöver tillgång till medicinsk kompetens. Denna läkarroll präglas av att koppling saknas till klinisk verksamhet och patient- läkarrelation. Stundtals saknas överhuvudtaget koppling till enskild person. Inom hälso- och sjukvården efterfrågas läkare inte endast i patient- läkarrelationer. Många är de läkare som har administrativa ledningsuppgifter. Läkarroller och läkaruppgifter i gränslandet Stundom befinner sig läkaren i situationen att patient- läkarrelationen ger upphov till mer samhällsrelaterade uppgifter. Följande typsituationer kan nämnas. Patient söker läkare för sjukdom, läkaren utfärdar sjukintyg med bedömning av arbetsförmågan för rätten till sjukpenning. Förälder söker vård för sitt barn, läkaren misstänker att barnet far illa i hemmet och måste göra anmälan till socialnämnden. Misshandlad person söker akuten, läkaren skriver rättsintyg och får sedermera vittna vid rättegång. Ögonläkare som undersöker patient och finner att patienten är uppenbart olämplig att ha körkort måste göra anmälan till länsstyrelsen. Man kan även tänka sig det omvända förhållandet, försäkringsläkaren som kompletterar sitt skriftliga material med personlig undersökning. Det sistnämnda torde dock vara ovanligt. Gemensamt för dessa situationer är att läkaren gentemot patienten har olika roller.

6 6 (17) LÄKARETISKA REGLERNA De nuvarande läkaretiska reglerna härrör från Traditionellt har de läkaretiska reglerna varit skrivna för det klassiska patient- läkarförhållandet, men har tillämpats även på läkaren som expert, tjänstemän, sakkunning och myndighetsperson. Vid den senaste översynen infördes ett visst samhällsperspektiv, men den tyngsta byggstenen är fortfarande den individuella patient- läkarrelationen. Förbundets syn De läkaretiska regler som främst vållat debatt såväl intern inom kåren som externt är reglerna 12 och 15 och förbundet har i olika sammanhang fått redovisa sin etiska inställning till försäkringsbolagens sakkunnigläkare samt försäkringskassornas, migrationsverkets m fl. läkares verksamhet. Regel 12 stadgar att läkaren skall utan att träda patientens intresse för när respektera sina kollegors arbete och regel 15 stadgar att läkaren skall i intyg och utlåtande endast efter noggrant övervägande bestyrka vad som har saklig och professionell grund och åtskilja detta från annan information, vars sanningshalt ej kan bedömas. Här har förbundet stannat för uppfattningen att läkarkåren bör medverka till att det kommer fram ett korrekt underlag för bedömning av ärenden som avgörs på medicinsk grund så länge ärendet i sig inte är oacceptabelt, t ex tortyr eller annan omänsklig behandling. Förbundets utgångspunkt är vidare att det står läkare och alla andra fritt att uttala sig i frågor som man anser sig ha professionell eller annan kunskap om. I skriftliga utlåtanden skall redovisas vad utlåtandet grundar sig på, alltså både skriftligt underlag och eventuell personlig undersökning. Personlig undersökning är enligt förbundets uppfattning inte alltid en obligatorisk förutsättning för utfärdande av intyg och utlåtanden. Den som utfärdar ett utlåtande skall noggrant sätta sig in i sakfrågan och endast göra uttalanden som vilar på saklig och professionell grund. Av utlåtandet skall tydligt framgå vad som är utfärdarens slutsatser och bedömningar och vad som är annan obestyrkt information. Det är därefter mottagarens sak att inom ramen för den fria bevisprövningen bedöma utlåtandets värde.

7 7 (17) TILLSYN OCH DISCIPLINANSVAR Hälso- och sjukvården och dess personal står under Socialstyrelsens tillsyn. I personalgruppen ingår bland annat den legitimerade personalen. Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Om Socialstyrelsen finner att en vårdverksamhet inte uppfyller kraven på god vård och om förhållandena är av betydelse för patientsäkerheten kan styrelsen tillgripa sanktioner. I andra fall, om någon bryter mot bestämmelse som gäller för hälso- och sjukvårdverksamhet, skall styrelsen vidta åtgärder för att vinna rättelse och, om det behövs, göra anmälan till åtal. Helt utanför styrelsens tillsyn faller således legitimerade yrkesgrupper med administrativa uppgifter eller på något sätt innehar expertroll utanför hälso- och sjukvården, allt under förutsättning att de inte undersöker enskild person. Exempel på sistnämnda yrkeskategorier och uppgifter är försäkringsläkarnas verksamhet vid försäkringskassorna och vid privata försäkringsbolag, vissa av Migrationsverkets läkares bedömningar och utlåtanden, rättsläkarnas utredande och obducerande verksamhet, smittskyddsläkarnas och sakkunnigläkarnas inom hälsoskyddet preventiva verksamhet, medicinska chefers verksamhet inom industrin och medicinalrådens arbetsuppgifter. Disciplinansvarets tillämpningsområde är snävare än Socialstyrelsens tillsynsområde. Ärenden om disciplinansvar handläggs i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Nämndens beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol (Länsrätten i Stockholms län, Kammarrätten i Stockholm etc.). Bestämmelserna om disciplinpåföljd gäller endast hälso- och sjukvårdspersonalen i deras yrkesutövning inom hälso- och sjukvården. Dessutom omfattas endast sådana skyldigheter/åtgärder inom hälso- och sjukvården som har betydelse för patientsäkerheten/vård och behandling. Utanför disciplinansvaret faller således, förutom yrkeskategorierna och verksamheterna som inte faller under Socialstyrelsens tillsyn, sådana åtgärder inom hälso- och sjukvården som inte ligger inom patient- läkarrelationen. Exempel på sådana åtgärder är anmälningsskyldigheterna enligt socialtjänstlagen, körkortslagen etc, bemötande och uttalande om tredje man i intyg och utlåtande. Vad gäller uttalanden i intyg och utlåtanden kan man ifrågasätta om det överhuvudtaget kan ha någon betydelse för patientsäkerheten, även vad gäller uttalanden om patienten.

8 8 (17) Förbundets syn Att läkarkåren verkar under Socialstyrelsens tillsyn och att disciplinansvar kan utkrävas har aldrig varit kontroversiellt. Det följer av legitimationen. Däremot har förbundet haft synpunkter på under vilka förutsättningar och hur tillsynen skall utövas och disciplinansvaret utkrävas. En närmare redogörelse finns i förbundets utredning Förebyggande patientsäkerhet Förslag till ny hanteringsordning av patientkritik/anmälningar och avvikelserapporter. SKYDDSÅTGÄRDER Förutom att tilldela disciplinpåföljd kan HSAN föreskriva skyddsåtgärder. Dessa är prövotid, begränsning av förskrivningsrätten och återkallelse av legitimation. Den för disciplinpåföljd nämnda kopplingen till patientsäkerheten saknas för skyddsåtgärderna. Här går bedömningen ut på om någon för framtiden kan betros med legitimation etc. med hänsyn till gällande krav på vårdens kvalitet och tillgodoseende av patienternas behov av trygghet i vården och behandlingen. Förbundets syn Mot införandet av prövotid har förbundet inte haft några avgörande synpunkter. Skyddsåtgärden prövotid berör endast ett fåtal medlemmar och alternativet för dessa kan istället bli delegitimation. Genom föreskrift om prövotid kan således delegitimation undvikas. Det är dock enligt förbundets uppfattning mycket viktigt med erfarenhetsåterföringen till sjukvården så att arbetsgivaren tillsammans med den legitimerade under prövotiden kan vidta och följa upp nödvändiga åtgärder. ANDRA SANKTIONSMÖJLIGHETER Alla är underkastade ett straffrättsligt ansvar, vilket innebär att såväl läkare inom sjukvården som läkare inom annan verksamhet kan åtalas och ställas till ansvar för brott i sin yrkesutövning. Det är inte särskilt vanligt förekommande. Förekommande brott är närmast vållande till

9 9 (17) annans död eller kroppsskada, tjänstefel, osant intygande, mened m m. Brottmål handläggs i allmän domstol (tingsrätt, hovrätt etc.). Myndigheter och dess personal står även under Justitieombudsmannen (JO) tillsyn. JOs granskning är endast formell till sin karaktär. De flesta sjukhus och många vårdcentraler är myndigheter, så även de statliga verken och försäkringskassorna. Sjukhus etc som drivs i t ex aktiebolags- eller stiftelseform är inte myndigheter och kan aldrig bli föremål för JOs granskning. Aktuella förseelser som kan föranleda kritik från JO är felaktiga sekretessbedömningar, bristfälliga intyg, underlåtenhet att utlämna av allmän tillika offentlig handling o dyl. JOs utredningar och beslut publiceras varje år i JOs Ämbetsberättelse. Besluten kan inte överklagas. Slutligen finns kollektivavtalsgrundade regler om arbetsrättsligt disciplinansvar. Så kan t ex enligt kollektivavtalet, AB 01, kan arbetsgivaren tilldela en arbetstagare en varning. Förbundets syn Enligt förbundets uppfattning är att händelser inom sjukvården inte bör prövas vid allmän domstol utan i den instansordning som har bäst kunskap om sjukvården, dvs HSAN, länsrätten, kammarrätten osv. DEN LEGALA STRUKTUREN EN SCHEMATISK SKISS Nedan följer en skiss som grovt illustrerar utrymmet för tillsyn, disciplinansvar, skyddsåtgärd och andra sanktionsmöjligheter avseende läkarverksamhet i vid bemärkelse, hälso- och sjukvård såsom det definieras i lagstiftningen samt skyldigheter i yrkesutövningen som har betydelse för patientsäkerheten.

10 10 (17) Läkare/Läkarverksamhet -JO, åtal, arbetsrättsliga åtgärder och/eller skyddsåtgärd (deleg., prövotid etc.) Hälso- och sjukvård = medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador - Tillsyn utan sanktionsmöjlighet Patientsäkerhet och föreskrift av betydelse för patientsäkerhet - Tillsyn med sanktionsmöjlighet i form av disciplinansvar eller straffansvar. Fig. Schematisk skiss över den legala strukturen FINANSINSPEKTIONENS RAPPORT STÄRKT SKYDD FÖR TRAFIKSKADADE Regeringen gav i juni 2002 Finansinspektionen (FI) i uppdrag att särskilt belysa hur försäkringsbolagens skadereglering har utvecklats när det gäller rutiner och handläggningsrutiner.

11 11 (17) FI skulle dessutom bland annat särskilt överväga om åtgärder kan behövas för att öka de sakkunniga läkarnas oberoende. FI överlämnade sin rapport, Stärkt skydd för trafikskadade åtgärder och förslag, till regeringen i januari Vad gäller den delen i rapporten som behandlar medicinska rådgivare börjar FI med att jämföra behandlande läkares roll med försäkringsläkarens. Den behandlande läkarens roll sammanfattas enligt följande. Läkaren har kontakt med den trafikskadade, ansvarar för att den trafikskadade får adekvat vård, för journalanteckningar, utfärdar intyg i vissa situationer och står under SoSs tillsyn. Den medicinske rådgivarens roll sammanfattas enligt följande. Rådgivaren gör en försäkringsmedicinsk bedömning, grundar den medicinska bedömningen på läkares utfärdade handlingar, arbetar på uppdrag åt försäkringsbolaget men står inte under tillsyn av Socialstyrelsen. Härefter konstaterar FI att frågan om oberoendet för de medicinska rådgivarna måste analyseras med utgångspunkt i att ansvaret för skaderegleringen ligger på bolaget. Med den utgångspunkten anser FI att det är viktigt att den skadade kan få försäkringsbolagets bedömning ytterligare prövad och inspektionen menar att införandet av en renodlad överprövning bör övervägas. Vidare anser FI att det är viktigt att synliggöra och kvalitetssäkra de medicinska bedömningar som görs samt att informationen kring de försäkringsmedicinska bedömningarna kan förbättras. FI menar också att möjligen bör kvalitetskraven för rådgivarna skärpas. Sammanfattningsvis, enligt rapporten, visar FIs analys av de medicinska rådgivarnas oberoende att det finns skäl att informera och tydliggöra de medicinska rådgivarnas roll samt att kvalitetssäkra vissa delar av den medicinska bedömningen. De åtgärder som föreslås är att bolagens medicinska bedömningar måste kvalitetssäkras i högre utsträckning än vad som sker idag

12 12 (17) och att bolagen bör överväga intensifierade utbildningsinsatser i försäkringsmedicin. I sistnämnda avseende anser FI att det bör övervägas om inte utbildnings- och andra kompetenskrav borde fastställas i skriftliga riktlinjer samt att bolagen knyter till sig medicinsk expert att främst ansvara för utbildnings-, organisations- och kvalitetsfrågor för medicinska bedömningar. Avslutningsvis anser FI att det kan finnas anledning att överväga att ställa de medicinska rådgivarna under SoSs tillsyn. Inspektionen kommer dock inte ytterligare att undersöka denna frågeställning. Förbundets syn Läkarförbundet har i remissvar över Finansinspektionens rapport ställt sig positiv till de åtgärder och förslag som inspektionen redovisar. Samtidigt lämnades information om att förbundet för närvarande övervägde sin uppfattning i frågan om medicinska rådgivare kan/bör ställas under Socialstyrelsens tillsyn samt att utredning med kartläggning och konsekvensdiskussion av olika handlingsalternativ pågår. SOCIALSTYRELSENS KARTLÄGGNING AV FÖRSÄKRINGSLÄKARNA Även Socialstyrelsen har fått uppdrag av regeringen att se över frågor om försäkringsläkarnas oberoende och samråda om detta. Socialstyrelsen skall rapportera till regeringen senast den 31 juli Uppdraget är att kartlägga problemområdet och om så tycks behövligt föreslå hur tillsynen skall ordnas. I uppdraget ingår också de läkare som arbetar åt Försäkringskassan. Enligt uppgift från styrelsen har en arbetsgrupp tillsatts med ordföranden, Björn Forsberg, chef för Regionala tillsynsenheten i Jönköping. UTÖKAD TILLSYN? Kartläggningen ovan visar att olika läkaruppgifter står under olika typer och mängd av tillsyn. Vidare visar kartläggningen att den tillsyn Socialstyrelsen utövar är av två grader, med och utan sanktionsmöjlighet. Styrelsens tillsyn med sanktionsmöjlighet sammanfaller med disciplinansvaret.

13 13 (17) Försäkringsläkares m fl uppgifter ligger i stort sett helt utanför Socialstyrelsen. Bedömningar och utlåtanden i övrigt kan vara föremål för tillsyn såväl utan som med sanktionsmöjlighet. (Som tidigare nämnts kan man ifrågasätta om ett utlåtande överhuvudtaget kan ha betydelse för patientsäkerheten och därmed falla under styrelsens tillsyn med sanktionsmöjlighet. I sistnämnda avseende har ännu inte rättspraxis gett svar). Inför en eventuell utökning av Socialstyrelsens tillsyn måste således frågorna vilka läkaruppgifter eller vilken läkarverksamhet som skall läggas under tillsyn och sedan vilken grad av tillsyn diskuteras. I diskussionen måste även konsekvenserna av vilka olika förändringar man väljer belysas. Vilka läkaruppgifter avgränsning I dag ligger i princip alla läkaruppgifter inom patient- läkarrelationen inom Socialstyrelsens någon form av tillsyn. Läkaruppgifter där läkarens roll är medicinsk expert ligger däremot i princip utanför. Med utgångspunkt från kartläggningen av olika läkaruppgifter och tillsyn kan en utökning av Socialstyrelsens tillsynsområde ske utifrån följande fyra huvudalternativ. 1. All läkarverksamhet/alla läkaruppgifter läggs under tillsyn 2. Alla medicinska expertbedömningar och utlåtanden avseende person läggs under tillsyn 3. Endast försäkringsläkares expertbedömningar och utlåtanden avseende person läggs under tillsyn 4. Endast medicinska expertbedömningar och utlåtanden avseende person i vissa ärenden/mål läggs under tillsyn Det första huvudalternativet kan utan vidare läggas åt sidan. Det skulle nämligen innebära att bland annat medicinska chefers inom industrin och medicinalrådens verksamhet skulle läggas under tillsyn, vilket knappast någon ser behov av. Det andra huvudalternativet skulle fånga in alla medicinska expertbedömningar och utlåtanden rörande någon person och som idag faller utanför, t ex Migrationsverkets läkares bedömningar och utlåtanden, viss del av rättsläkarnas verksamhet, så ock medicinska bedömningar i

14 14 (17) samband med olika anmälningsskyldigheter samt olika typer av rättegångar såsom vårdnadstvister, arbetsskadeärenden etc. Det tredje alternativet fångar endast in försäkringsläkarnas verksamhet. Detta leder dock till att en och samma typ av läkaruppgift/verksamhet hamnar eller hamnar inte under Socialstyrelsens tillsyn beroende på vilken yrkesgrupp som utför den. Att utkrävande av ansvar och sanktion är kopplat till viss person- eller yrkesgrupp är mycket ovanligt. I det sista alternativet kopplas tillsynen till ärende- eller måltyp istället för till läkaruppgift. Alla medicinska expertbedömningar och utlåtanden som förekommer i den utvalda ärende/måltypen, t ex arbetsskadeärende, trafikskadeärende, vårdnadstvist, skulle omfattas av tillsyn oavsett utfärdarens yrkesgrupp. Grad av tillsyn patientsäkerhetsrekvisitet Såsom tidigare konstaterats har Socialstyrelsen en tillsyn utan sanktionsmöjlighet och en med. Den sistnämnda överensstämmer i stort med disciplinansvaret. Endast sådana uppgifter/åtgärder som har direkt betydelse för patientsäkerheten kan sanktioneras. Så har det inte alltid varit, utan tillämpningsområdet renodlades Således finns vid en utökning av Socialstyrelsens tillsyn finns således även här olika huvudalternativ. 1. Tillsyn utan sanktionsmöjlighet 2. Tillsyn med sanktionsmöjlighet. Om man väljer tillsyn utan sanktionsmöjlighet har Socialstyrelsen möjlighet att vidta åtgärder för att vinna rättelse och, om det behövs göra anmälan till åtal. Det innebär att Socialstyrelsen vid bristfälligt utlåtande gör en egen utredning och i beslut meddelar kritik eller anmäler till åtal. I de fall Socialstyrelsen inom ramen för sin nuvarande tillsyn utreder bristfälliga utlåtanden brukar den kritik som uttalas vara av mer formell natur, t ex bristfälligt underlag, utebliven personlig undersökning, ej angivande av ändamål, mottagare och tjänstetitel etc. Någon gång har läkarens kompetens att uttala sig i saken ifrågasatts. Sådana beslut är inte möjliga att överklaga. Denna grad tillsyn kan möjligen öka Socialstyrelsens incitament för vägledning i enskilda fall öka, en vägledning som lika bra kan erhållas på annat håll och sätt, t ex genom arbetsgivaren, uppdragsgivaren (jfr FIs rapport).

15 15 (17) Vid val av tillsyn med sanktionsmöjlighet måste patientsäkerhetsrekvisitet uppluckras. Det innebär en tillbakagång till det förhållande som gällde före renodlandet av Socialstyrelsens tillsyn och disciplinansvaret Avsikten med renodlingen var att endast sådant som är av betydelse för patientens säkerhet skulle omfattas av särskilt disciplinansvar. Andra handlingar skulle sanktioneras i samma ordning som gäller för övriga arbets- och uppdragstagare. Diskussion För att uppnå en verklig och meningsfull utökad tillsyn måste läkaruppgifter enligt huvudalternativ 2, 3 eller 4 inkluderas och graden av tillsyn bli enligt huvudalternativ 2. Det skulle innebära att läkaruppgifter som saknar betydelse för patientens säkerhet faller under Socialstyrelsens tillsyn med sanktionsmöjlighet och disciplinansvar. Vidare skulle det kunna innebära att samma uppgift hamnar under olika sanktionssystem beroende vem som utför den alternativt i vilket sammanhang den utförs. I en diskussion måste även frågan om i vilka sammanhang medicinska expertbedömningar och utlåtanden förekommer och vad konsekvensen av en utökad tillsyn blir i de sammanhangen. Det vanligaste sammanhanget är att utlåtandet tjänar ofta som underlag till beslut. Det handlar ofta om beslut angående utfående av ersättning eller förmån, men beslutet kan även röra disciplinansvar, vårdnad, umgänge. Vad det än det rör sig om för beslut tjänar den medicinska expertbedömningen och utlåtandet som bevisning. Beslutsfattaren har sedan att inom ramen för den fria bevisprövningen att bedöma bevisets värde. Utlåtandet är ett medel för att uppnå ett resultat. Medlets värde avgörs av den som fattar beslutet. Om man inför en ordning enligt vilken medlet kan angripas på annat håll innebär det inget annat än att den fria bevisprövningen sätts ur spel. Dessutom kan man befara parallella och efterföljande processer enligt de olika ordningarna. Man kan även fundera över vilken processordnings beslut som skall ha företräde. Följande exempel kan nämnas. I arbetsskadeärenden gör oftast försäkringsläkaren en expertbedömning och meddelar den i ett utlåtande som företes i domstolen. Motparten, den försäkrade, anlitar i sin tur en medicinsk expert som också avger utlåtande. Om försäkringsläkaren endast står under tillsyn kan dennes utlåtande anmälas till och prövas av HSAN, men inte den andre medicinske expertens bedömning och utlåtande. Dessutom kommer sannolikt den försäkrade begära att arbetsskadeärendet skall förklaras vilande till dess HSAN, länsrätten etc

16 16 (17) meddelat beslut. Om båda experterna står under tillsyn kan båda parterna anmäla varandras medicinska experter till HSAN. Motsvarande situation kommer att uppstå i fler typer av ärenden/mål beroende på hur gränserna för tillsynen dras. Vårdnads- och umgängestvister, asylärenden etc skulle kunna pågå i evigheter. En annan konsekvens om medicinska bedömningar och utlåtanden läggs under tillsyn är att även den som utövar tillsynen över bedömningar måste stå under tillsyn, som i sin tur måste stå under tillsyn. I annat fall kan tillsynen i princip endast avse formalia. Det innebär till en början att bland annat att medicinalråden vid Socialstyrelsen måste stå under tillsyn och i slutändan att man närmar sig förhållandet att all läkarverksamhet måste stå under tillsyn. Det sistnämnda är knappast rimligt, särskilt mot bakgrund av felaktiga/falska bedömningar formulerade i utlåtanden mot bättre vetande redan ligger under allmänt åtal nämligen osant intygande. Slutsats Mot bakgrund av ovanstående diskussion kommer läkarförbundet fram till att läkaruppgifter i form av medicinska expertbedömningar och utlåtanden varken kan eller bör läggas under tillsyn. En sådan ordning leder till orimliga konsekvenser utan egentliga vinster. För att råda bot på bristfälliga medicinska bedömningar och utlåtanden förordar istället läkarförbundet åtgärder av det slag Finansinspektionen rekommenderar för de medicinska rådgivarna inom försäkringsbranschen. Sådana åtgärder skulle mycket väl kunna företas av även andra verksamheter/uppdragsgivare som använder sig av medicinska experter.

17 17 (17) KÄLLFÖRTECKNING Finansinspektionen, Rapport 2003:1: Stärkt skydd för trafikskadade åtgärder och förslag Prop. 1993/94:149: Åligganden för personal inom hälso- och sjukvården m.m. Prop. 1995/96:176: Förstärkt tillsyn Prop. 1997/97:109: Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Sveriges läkarförbund: Läkaretiska regler, 2002 Sveriges läkarförbund: Förebyggande patientsäkerhet Förslag till ny hanteringsordning av patientkritik/anmälningar och avvikelserapporter

Patientsäkerhet - Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117) Remiss från Socialdepartementet

Patientsäkerhet - Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117) Remiss från Socialdepartementet PM 2009: RVII (Dnr 001-168/2009) Patientsäkerhet - Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande

Läs mer

YTTRANDE. Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm (S2018/03579/FS)

YTTRANDE. Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm (S2018/03579/FS) YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning Datum 2018-10-10 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 64-2018 Sid 1 (5) Yttrande över departementspromemorian Åtgärder för en

Läs mer

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker

Läs mer

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté, Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas

Läs mer

Härmed intygas att... En vägledning för läkares utfärdande av intyg och utlåtanden från Sveriges läkarförbund

Härmed intygas att... En vägledning för läkares utfärdande av intyg och utlåtanden från Sveriges läkarförbund Härmed intygas att... En vägledning för läkares utfärdande av intyg och utlåtanden från Sveriges läkarförbund Sveriges läkarförbund 2006 1 Förord År 2003 godkände Läkarförbundets centralstyrelse rapporten

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) REGERINGSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 20 augusti 2008 KLAGANDE AA MOTPART Leg. läk. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm beslut den 3 mars 2006 i mål nr 366-06 SAKEN Avvisad

Läs mer

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET 1. Bakgrund Fram t.o.m. den 31 december 2010 hanterades anmälningar mot vårdpersonal från patienter och anhöriga av Hälso-

Läs mer

LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER

LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER DEN SOM VALT att bli läkare har åtagit sig en svår och ansvarsfull uppgift, som kräver goda kunskaper, gott omdöme och vilja att följa högt ställda etiska krav. Medlemmar

Läs mer

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur

Läs mer

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Andy Wallman Farm Dr, Apotekare Att läsa lagen Försök första övergripande koncept Lär dig hitta i texten och förstå strukturen

Läs mer

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Patientsäkerhetsutredningen SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Prop. 2009/10:210 Patientsäkerhet och tillsyn Riksdagsbehandling den 15 juni 2010 I kraft den 1 januari 2011

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659); SFS 2012:957 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Härmed intygas att... En vägledning för läkares utfärdande av intyg

Härmed intygas att... En vägledning för läkares utfärdande av intyg Härmed intygas att... En vägledning för läkares utfärdande av intyg SVERIGES LÄKARFÖRBUND 2019 Förord I denna skrift vill Sveriges läkarförbund ge alla läkare en vägledning att använda vid utfärdande

Läs mer

Härmed intygas att...

Härmed intygas att... Uppdaterad 2011 Härmed intygas att... En vägledning för läkares utfärdande av intyg Förord I denna skrift vill Sveriges läkarförbund ge alla läkare en vägledning att använda vid utfärdande av intyg och

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

KORT LAGEN. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS)

KORT LAGEN. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) KORT OM LAGEN För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) Lagen om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (LYHS) Denna lag är

Läs mer

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Lex Maria och den nya lagstiftningen Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Varför en ny lag? 100 000 patienter skadas varje år i vården Nuvarande regelverk inte tillräckligt Åtgärder riktade

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) REGERINGSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 20 augusti 2008 KLAGANDE AA MOTPART Leg. läk. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm beslut den 15 november 2006 i mål nr 6586-06 SAKEN

Läs mer

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Handläggare: Annette Book Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Ärendet Socialdepartementet har

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Svar på interpellation 2018:13 av Gunilla Roxby Cromvall (V) om polisanmälningar inom vården

Svar på interpellation 2018:13 av Gunilla Roxby Cromvall (V) om polisanmälningar inom vården INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-05-08 LS 2018-0397 Svar på interpellation 2018:13 av Gunilla Roxby Cromvall (V) om polisanmälningar inom vården Gunilla Roxby

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

IVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård. Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017

IVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård. Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 IVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 När IVO får kännedom om en person som kan misstänkas utgöra en fara för patientsäkerheten öppnar IVO ett tillsynsärende.

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41)

Yttrande över departementspromemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41) YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning Datum 2017-02-17 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 122-2016 Sid 1 (7) Yttrande över departementspromemorian Ansvar för de

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin Dir. 2006:64 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är

Läs mer

Företagshälsovårdens juridik

Företagshälsovårdens juridik Företagshälsovårdens juridik Vilka krav ställer lagstiftningen på ledningen? Vad är viktigt att känna till i PSL och PDL? Ulf H Fröberg VD/chefsjurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB Arbetsmiljölagen

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Läkarförbundets handbok för medicinskt ledningsansvarig läkare

Läkarförbundets handbok för medicinskt ledningsansvarig läkare Medicinskt Termen och liknande befattningsbenämningar orsakar ofta osäkerhet och begreppsförvirring. Vad avses egentligen med de olika benämningarna och vilka författningsbestämmelser finns? Vad innefattar

Läs mer

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17).

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17). Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0546 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Föredragande

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

HSAN Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

HSAN Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Verksamhetsredogörelse 2015 HSAN Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Medical Responsibility Board Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 september 2009 KLAGANDE Rottneros AB, 556013-5872 Ombud: Advokat Odd Swarting Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm MOTPART Finansinspektionen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:944 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Tillsyn över försäkringsläkare; rapport med anledning av regeringsuppdrag

Tillsyn över försäkringsläkare; rapport med anledning av regeringsuppdrag UTREDNINGSRAPPORT 1(8) Individtillsynsutredningen 2004-01-20 Dnr 00-10798/03 Direktör Björn Forsberg Byrådirektör Gunnar Östling Tillsyn över försäkringsläkare; rapport med anledning av regeringsuppdrag

Läs mer

Meddelandeblad. Nya föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården. Tillämpningsområde

Meddelandeblad. Nya föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården. Tillämpningsområde Meddelandeblad Mottagare: Regioner, kommuner, privata vårdgivare och statliga myndigheter Nr 2/2019 Mars 2019 Nya föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården Socialstyrelsen har i november

Läs mer

1. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget,

1. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget, Reglemente för landstingets patientnämnd Allmänna bestämmelser 1 Patientnämnden har i enlighet med lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom 1. den

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Överförmyndare. Anmälan. Utredning. Bakgrund. (Dnr )

Överförmyndare. Anmälan. Utredning. Bakgrund. (Dnr ) 2017/18 JO1 Överförmyndare Överförmyndarnämnden ska göra en självständig bedömning av ett ensamkommande barns ålder vid prövningen av om ett godmanskap för barnet ska upphöra (Dnr 6894-2016) Beslutet i

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

Handläggningsordning för anmälan till personalansvarsnämnden. Fastställd av rektor 2007-01- 22

Handläggningsordning för anmälan till personalansvarsnämnden. Fastställd av rektor 2007-01- 22 GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen HANDLÄGGNINGSORDNING Hilding Sjödén Avd.dir. 2007-01-22 Dnr F1 1444/07 Handläggningsordning för anmälan till personalansvarsnämnden. Fastställd av rektor 2007-01-

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Yttrande över promemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41)

Yttrande över promemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41) 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-02-15 LS 2016-1420 Landstingsstyrelsen Yttrande över promemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund

Kommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund Kommittédirektiv Ekonomisk kompensation vid lång handläggningstid hos Försäkringskassan Dir. 2009:47 Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska

Läs mer

Intyg - vårdgivardirektiv för utfärdande. Hälso-och sjukvårdsförvaltningen

Intyg - vårdgivardirektiv för utfärdande. Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Direktiv Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 01-145919 Fastställandedatum: 2017-09-26 Giltigt t.o.m.: 2019-09-26 Upprättare: Ulla Karin U Blom Ivarsson Fastställare: Göran Angergård Intyg - vårdgivardirektiv

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppdrag och organisation De stora ärendetyperna Apotek Vårdgivare enligt Patientsäkerhetslagen (PSL) Tillsyn

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppdrag och organisation De stora ärendetyperna Apotek Vårdgivare enligt Patientsäkerhetslagen (PSL) Tillsyn Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppdrag och organisation De stora ärendetyperna Apotek Vårdgivare enligt Patientsäkerhetslagen (PSL) Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal IVO:s uppdrag IVO finns

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg 2017-02-15 Dnr 10.1-39930/2016 1(7) Avdelning sydväst Anna Jedenius anna.jedenius@ivo.se Regeringskansliet Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se

Läs mer

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne mats.molt@skane.se IRENE AXMAN ANDERSSON irene.axmanandersson@skane.se Patientsäkerhet är centralt tema i Strategi för förbättringsarbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna

Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/06555 2017-01-20 - Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion; SFS 2009:885 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 25 juni 2009. Regeringen föreskriver i

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 februari 2017 KLAGANDE Östergötlands läns landsting 581 91 Linköping MOTPART Migrationsverket 601 70 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen

Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen BESLUT I TILLSYNSÄRENDE Stockholms stad Utbildningsnämnden Box 22049 104 22 Stockholm Uppgifter om Stockholms stads bestämmelser för ansökan om plats inom den kommunala barnomsorgen Bakgrund Till Skolverket

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Från student till specialist

Från student till specialist Från student till specialist Jens Schollin, utredare Uppdraget - Att genomföra en översyn av läkares specialiseringstjänstgöring och bl.a. analysera om en introduktion i hälso- och sjukvården inom ramen

Läs mer

Delbetänkande SOU 2017:40 För dig och för alla

Delbetänkande SOU 2017:40 För dig och för alla YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-10-13 Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Delbetänkande SOU 2017:40 För dig och för alla Sammanfattning I delbetänkandet presenteras

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL Vårdskada Utredningar av vårdskadorv Lex Maria Enskildas klagomål Händelse som inneburit en vårdskada? Exempel? Hur vet man att det är en händelse som ska rapporteras

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 Tid: 2016-03-02, kl 08:00-09:45 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 21 Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU2015:84) dnr

Läs mer

arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2

arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOSFS 1997:14 (M) A. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2 B. Inledning Formell Reell kompetens...

Läs mer

Dessa riktlinjer ersätter, i enlighet med styrelsens beslut den 22 april 2004, tidigare av etikkommittén den 13 maj 2002 fastställda riktlinjer.

Dessa riktlinjer ersätter, i enlighet med styrelsens beslut den 22 april 2004, tidigare av etikkommittén den 13 maj 2002 fastställda riktlinjer. Vetenskapsrådet 2004 09 29 protokoll 7 2004, bilagall. Vetenskapsrådets expertgrupp för utredning av misstankar om oredlighet i forskning Riktlinjer för arbetet Fastställda av Vetenskapsrådets styrelse

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Dnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68

Dnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68 Dnr SN11/68 Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68 Dnr SN11/68 2/6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 5 Anmälningsskyldighet... 5 Handläggning och hantering av anmälan... 6 Information

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datum Diarienr 2011-12-12 755-2011 Socialnämnden Södertälje Kommun 151 89 Södertälje Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Kvalificerad välfärdsbrottslighet - förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37)

Kvalificerad välfärdsbrottslighet - förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37) Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-05-31 Handläggare Hillevi Andersson Telefon: 08-508 22 329 Till Hägerstens-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2017-06-15

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Brottsdataförordning Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 27 juni 2018 Regeringen föreskriver 1 följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

För kvalitet Med gemensamt ansvar

För kvalitet Med gemensamt ansvar För kvalitet Med gemensamt ansvar Betänkande av FörMed-utredningen Stockholm 2015 SOU 2015:17 Innehåll Sammanfattning... 11 1 Författningsförslag... 19 1.1 Förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar...

Läs mer