Barns rätt till att inte behålla sina föräldrar.

Transkript

1 Barns rätt till att inte behålla sina föräldrar. Vad är barnets bästa? Fredrik Alm Student HT 2013 Barnrätt, 15 hp Juristprogrammet, 270 hp

2 ABSTRACT... 1 FÖRKORTNINGAR INLEDNING Bakgrund Syfte Avgränsningar Metod och tillvägagångsätt Disposition BARNKONVENTIONEN Historia Grundprincip 1 - Barnets bästa Grundprincip 2 - Barnets rätt till liv och utveckling Grundprincip 3 Förbud mot diskriminering Grundprincip 4 Rätt att komma till tals Övriga principer Adoption EUROPAKONVENTIONEN Historik Skydd för privat- och familjeliv Adoption SVERIGE Barnets bästa Vårdnad Omhändertagande Vårdnadsöverflyttning RESULTAT - EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR

3 6 DISKUSSION Förslag till förändring för att göra lättare inhemska adoptioner KÄLLFÖRTECKNING

4 Abstract Parents' rights to their children weighs heavily in both the international law and in the Swedish legislation. But is it really so that both the CRC and the Swedish legislation looks to the child s best in the first place or do they only see the right of the parents. The Swedish legislation does not see the child right in the same way as the CRC and the ECHR. How can we get kids to have a safe childhood when they are placed with a foster family and how can we get more domestic adoptions in Sweden? In Sweden we currently have custody transfer as part of ensuring that the child receives a continuous security in their lives, but few know of the possibility to actually adopt the child but under current legislation. Key Words The CRC, ECHR, adoption, domestic adoptions, safe childhood, foster family Fredrik Alm, Juridiska institutionen, Umeå Universitet, Umeå 1

5 Förkortningar EKMR Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna FN Förenta nationerna. LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. SoL Socialtjänstlag (2001:453). FB Föräldrabalk (1949:381) 2

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund En pojke på elva år flyttas plötsligt från sin mamma till ett familjehem. Ett hem där han aldrig varit och till en stad han aldrig hört talas om. Pojkens mamma hade tagits in på ett sjukhus för psykiska besvär och barnet överlämnades till de sociala myndigheterna. Efter fyra år hos familjehemmet blev mamman till pojken tillfälligt utskriven från sjukhuset och ville då att de sociala myndigheterna skulle ge henne tillbaka sin son. Pojken som trivdes bra i sitt familjehem hade äntligen fått en trygg tillvaro som han aldrig haft hos sin mor, vägrade flytta hem. Han ville bo kvar i sin nya familj och det ville även hans familjehem. Men i stället för att låta barnet vara kvar i familjen där han bott i fyra år så bestämde de sociala myndigheterna att han omgående skulle flyttas hem. Pojkens reaktion på detta var att han ansåg sig tvungen att rymma undan de sociala myndigheterna, som svarande med att ansöka om vård enligt LVU. 1 Lisa är sex år och föddes av en annan mamma än den hon kallar sin mamma. Lisas biologiska mamma ville inte ha Lisa utan lämnade bort henne till de sociala myndigheterna som nyfödd och Lisa kom till ett familjehem. Pappan var inte heller intresserat i sin dotter och samtyckte till att dottern skulle bo hos ett familjehem. Lisa fick en ny mamma, pappa och nya syskon, och hon blev en del av familjen. Efter tre år ville pappan få tillbaka sin dotter för att på det sättet kunna stanna kvar i Sverige. Kommunen motsatte sig detta och Lisa blev då indragen i en LVU-process. Det lilla barnet endast tre år gammal fick då stanna hos sitt familjehem. Familjen påbörjade en kamp utan något rättsligt skydd för att få vara vårdnadshavare för Lisa, och efter två år blev vårdnaden överflyttad till familjehemsfamiljen. Familjehemmet är nu Lisas vårdnadshavare, men står hela tiden med en skugga av osäkerhet nära sig. När som helst kan Lisas biologiska föräldrar begära vårdnaden och få möjligheten att få tillbaka Lisa, trots att Lisa inte har några band till dem förutom de biologiska. Båda dessa fall är från verkliga fall och i det första fallet ville pojken som heter Jonathan vara kvar hos familjen och inte flytta hem. I det andra fallet ville familjehemmet förutom att ta över vårdnaden, adoptera Lisa. Frågan som vi måste ställa oss är om Jonathan och Lisa är unika barn i detta sammanhang och vem som ska se till barnets (deras) bästa? Rätt till sina barn är något som vi alla har hört talas om, men är den rätten större än rätten för barnen att slippa sina föräldrar? 1 Riddarstål. Kampen för rätten till sin barndom, Detta skedde under 80 talet. 3

7 1.2 Syfte Jag vill med denna korta rättsutredning se om den aktuella lagstiftningen med stöd av Barnkonventionen och Europakonventionen (EKMR) verkligen ser till barnets rätt eller om det enbart är fina ord. Vem kan och ska säga vad som är bäst för ett barn och har ett barn rätt att slippa sina föräldrar är det jag har som mål att svara på. I slutet kommer jag även att ge ett förslag på hur det bör göras lättare med adoptioner med svenskfödda barn. 1.3 Avgränsningar Eftersom detta inte ska vara en del av en forskningsuppsats har jag varit tvunget att begränsa mig på ett flertal sätt. Jag har valt att i huvudsak se uppsatsen ur ett barnperspektiv och har därför försökt sätta mig in hur ett barn kan tycka och tänka, vilket medför att avgränsningen är relativt stor mot föräldraperspektivet. Vidare har jag inte heller gjort fullständiga utredningar om den svenska rätten av utrymmesskäl utan valt att fokusera på de viktigaste delarna för att uppfylla uppsatsens syfte. Jag har bara valt att ta med vårdnadsöverflyttningar och adoption i så pass stor omfattning att det uppfyller syftet. 1.4 Metod och tillvägagångsätt Metoden i denna prememoria som används är den rättsvetenskapliga metoden. Metoden är omtvistad och diskuterad. Den rättsvetenskapliga metoden innebär att argumentation och kunna argumentera är det huvudsakliga delarna i metoden. 2 Den rättsvetenskapliga metoden behandlar även normer, ömsesidig förståelse för att avgöra vad som är sant. Kortfattat kan man säga att det inte finns ett rätt svar utan sämre eller bättre argument för de olika lösningarna. 3 Den rättsvetenskapliga metoden har i denna uppsats använts för att analysera relevant lagsstiftning. Jag har systematiserat och analyserat rättsligt material i form av gällande lagtext, förarbeten och konventionstext. Slutligen har jag även använt mig av en kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. 4 Syftet med kvalitativa intervjuer är att få en bredare kunskap och uppfattning om det område som studeras 5 och lämpar sig därför utifrån denna studies syfte. En personlig intervju med ett familjehem har genomförts i syfte att få en djupare förståelse i problemet med vårdnadsöverflyttning och adoption. Tillvägagångsättet beträffande genomförandet av uppsatsens empiriska undersökning och resultatet av intervjun redovisas i uppsatsens femte avsnitt. 2 Sandgren. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material,metod och argumentation, Ibid, Wideberg. Kvalitativ forskning i praktiken, Ibid, 15. 4

8 1.5 Disposition I uppsatsens inledande kapitel behandlas syfte, avgränsningar, metod och tillvägagångsätt. I kapitel två analyseras barnkonventionen och de fyra grundprinciperna i den samma. I samma kapitel görs en kort genomgång om övriga principer i barnkonventionen som kan ha betydelse för denna utredning och även en kort redogörelse om konventionens syn på adoption. I kapitel tre så går jag igenom Europakonventionen och hur det skyddar privat - och familjeliv och även synen på adoption. I kapitel fyra ser jag in i den svenska lagstiftningen om barns bästa, vårdnad, omhändertagande och till slut vårdnadsöverflyttning. I slutet av uppsatsen avslutar jag med en diskussion som väver ihop alla delar med synpunkter samt egna reflektioner och några tankar inför framtiden där jag ger mitt förslag på att ta till vara barnets rätt att slippa sina föräldrar. 2 Barnkonventionen 2.1 Historia För lite över 24 år sedan antog FN s generalförsamling en konvention om barns rättigheter som senare kom att kallas barnkonventionen. 6 Sverige ratificerade konventionen i juni året efter och den 2 september trädde den ikraft som internationell lag. 8 Ratificera i detta sammanhang innebar att Sverige bundit sig rent folkrättsligt till konventionen. Det ska dock påpekas att det inte finns någon internationell domstol som tar upp handlingar som strider mot barnkonventionen. Sverige valde att införa konventionen i svensk lag genom transformering. 9 Detta innebär att delar av konventionen har införts genom att man skrivit om texten och anpassat den till svensk lagstiftningen. En effekt av transformeringen kan vi se i Socialtjänstlagen 1 kap ; Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år Unicef. Barnkonventionens historia. 7 Saldeen. Barn och föräldrar, Unicef. Barnkonventionens historia. 9 Prop. 1989/90: SOU 1997: Socialtjänstlagen. 2001:453. 5

9 Det har under mycket lång tid pratats om att inkorporera barnkonventionen i svensk lag och detta så långt bak som till vid införandet av konventionen. Men utredningar som gjorts talar emot en sådan inkorporering på grund av att man ansåg att de bestämmelserna som finns i konventionen är för luddiga och texten i sig själv syftade på gradvis genomförande. 12 På senare tid har det växt upp en debatt om att inkorporera barnkonventionen i svensk lag och regeringen beslutade genom en kompromiss att den 1 december 2010 besluta om en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. 13 Detta innebär inte att man införde barnkonventionen som svensk rätt utan att regeringen sa att Alla lagar som rör barn ska utformas så att de stämmer överens med barnkonventionen. Vänsterpartiet lämnade in en motion under och ville få regeringen att nu inkorporera barnkonventionen i svensk lag, vilket även denna gång fick avslag i alla instanser. Socialutskottet menar att Sverige nu håller på att införa barnkonventionen genom ett gradvis genomförande och att bland annat genom starkare stöd och skydd för barn och unga, 15 vilket även regeringen anser. I dag är det endast tre stycken länder som inte har ratificerat barnkonventionen och det är USA, Somalia och Sydsudan Grundprincip 1 - Barnets bästa Barnkonventionen säger att barn ska komma i främsta rummet 17 och det är också konventionsstaterna som ska ge barnet det skydd och omvårdnad som behövs för barnet välfärd, [ ]och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. 18 Detta brukar också kallas barnkonventionens grundpelare/princip och är en princip som ska vara vägledande i tolkningar. 19 Barnets bästa kan däremot inte sättas framför andra principer som barn kan få genom andra artiklar i samma konvention. 20 Med andra ord kan det finnas andra intressen som väger tyngre och om det tillåts väga tyngre krävs det att myndigheten kan påvisa att det är av sådan vikt att man kan kringgå barnets bästa. 21 Alla beslut i Sverige ska tas ur ett barnperspektiv och måste redovisas under hela beslutprocessen 12 SOU 1997: Socialutskottet. Betänkande 2010/11:SoU3. 14 Vänsterpartiet. Motion 2013/13:So Socialutskottet. Betänkande 2012/13:SoU4 16 Unicef. Barnkonventionens historia. 17 Barnkonventionen. Artikel 3 punkt Barnkonventionen. Artikel 3 punkt Prop. 1997/98:182, Hodkin,Nowell, Implementation Handbook for the Convention on the Rights of the Child, Prop. 1997/98:182, 13. 6

10 från en myndighet som tar beslut om barn. 22 Barnets bästa är en av de fyra grundläggande principerna i barnkonventionen. 2.3 Grundprincip 2 - Barnets rätt till liv och utveckling (Artikel 6) En annan av de grundläggande principerna är barnets rätt till liv och utveckling, vilket innebär att barnet har rätt till trygghet och de grundläggande behoven tillgodosedda. 23 Det innebär att barnet har rätt till omvårdnad och skydd, rätt till kärlek och trygghet samt ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrarna. Barnets rätt till sina föräldrar och rätt att bli omvårdat av dem går som en röd tråd genom barnkonventionen. Barnet har också rätt att få utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans och att få lära sig att sätta gränser för sitt handlande. Barnet har rätt att få ta ansvar och påverka sin situation i relation till ålder och mognad samt att efterhand frigöra sig från föräldrarna. Barnet har även rätt att ha samhörighet med båda föräldrarna även om de är i konflikt med varandra Grundprincip 3 Förbud mot diskriminering (Artikel 2) Ett barn har ett lika stort mänskovärde som vuxna människor och detta gäller även barn emellan. Alla barn har lika värde. 25 Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egen- dom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 26 Så är det inte i varje land som skrivit på konventionen. Det är många länder som inte följer barnkonventionen i detta avseende. Ett exempel är i länder där pojkar får större chans att gå i skolan före flickor. Samma sak under Sydafrikas apartheid då de svarta inte fick samma möjligheter som de vita barnen till utbildning (gäller fortfarande i vissa delar). Det finns många barn från olika grupper i samhället som diskrimineras trots att dessa länder ratificerade barnkonventionen. Ett annat exempel är barn med funktionshinder som ofta diskrimineras. 2.5 Grundprincip 4 Rätt att komma till tals ( Artikel 12) Ett barn måste få göra sig hörd om sin egen situation 27 och även kunna påverka denna. 22 Ibid. 23 Barnkonventionen. Artikel SOU 2000:77, Barnkonventionen. Artikel Barnkonventionen. Artikel 2 punkt Barnkonventionen. Artikel 12. 7

11 Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 28 Med andra ord ska ett barn få möjlighet att lägga fram sin syn på aktuellt ärende när hon eller han är kapabelt att göra detta. Om barnet har gjort detta bör det tillmätas en stor betydelse. 2.6 Övriga principer Föräldrar ska vårda sina barn så långt det är möjligt enligt artikel 7 och ett barn har rätt att få kvarstanna hos sina föräldrar om det är för barnets bästa. 29 Detta gäller inte om behörig myndighet anser att skiljande från sina föräldrar är nödvändigt för barnet bästa. Det måste ske en rättslig prövning och det får inte ske godtyckligt enligt artikel 16. Ett barn ska inte separeras från sina föräldrar så länge det inte är för barnets bästa och ett beslut måste ske efter en rättvis prövning. När ett barns intresse inte sammanfaller med sina föräldrars så måste alltid barnets intresse har företräde. 30 Det är också viktigt att alla parter får chansen att yttra sig i i synnerhet då barn måste skiljas från sina föräldrar. 31 Enligt artikel 9 har barnen rätt att upprätthålla en kontakt med sina föräldrar när de har blivit placerade i familjehem. 2.7 Adoption Barnkonventionen tar inte upp speciellt mycket om adoption som en lösning för barnets bästa utan håller sig väldigt neutral. Artikel 20 tar upp frågan om adoption som en lösning bland flera men inte uttalad specifikt. Här kan man säga att artikel 7 och artikel 9 säger mot adoption så de förespråkar att barnet ska vara hos sina föräldrar så långt som möjligt. Barnkonventionen säger på flera ställen att målet är att föräldrar har ansvar för sitt barns uppfostran och att det måste ske till barnets bästa, rättigheter, förmåga och utveckling. 32 Därför kan man se att en adoption endast kan ske i undantagsfall om det är för barnets bästa. I den av FN:s generalförsamling godkända deklarationen om sociala och rättsliga principer rörande skydd av och omsorg om barn, särskilt med hänsyn till nationell och internationell placering i familjehem och adoption finns det däremot antydningar som pekar till en möjlighet till adoption. Barnkonventionen hänvisar i dessa frågor till denna 28 Barnkonventionen. Artikel 12 punkt Barnkonventionen. Artikel Hodkin,Nowell, Implementation Handbook for the Convention on the Rights of the Child, SOU 2000:77, Barnkonventionen. Artikel 5 och 18. 8

12 deklaration. 33 Enligt artikel 10 i nämnda deklaration ska familjeplacering regleras i lag och enligt artikel 11 kan vård i ett familjehem fortgå till den dagen barnet är myndigt. Familjevård ska inte utesluta möjligheten att barnet placeras för adoption Europakonventionen 3.1 Historik Några av de viktigaste dokumenten för de mänskliga rättigheterna är Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. (EKMR) Europarådet jobbade fram EKMR under början av 50-talet och konventionen trädde i kraft under hösten En av de största skillnaderna mellan Europakonventionen och barnkonventionen är att den förstnämnda har inkorporeras i svensk lag sedan 1995, vilket innebär att Europakonventionen är direkt tillämplig i svensk lag. 3.2 Skydd för privat- och familjeliv Var och en har rätt till skydd för sitt privat -och familjeliv som står att läsa i EKMR 35 vilket tar sikte på myndigheternas inblandning och till skydd mot dess godtyckliga ingripande. 36 Med detta kan man uttrycka sig så att varje gång en myndighet ingriper i syfte att omhänderta ett barn gör dem direkt ingrepp av artikel 8 i EKMR. 37 Här kan vi antyda en viss problematik då barnkonventionen talar om ett barns bästa och EKMR talar om rätten till ett familjeliv vilket, då måste innebära att skydd för privat -och familjeliv inte kan vara det enda gällande och vara absolut. 38 Det finns en stor svårighet att göra en skillnad mellan föräldrarnas och barnets intresse och framför allt vilket som ska vägas tyngst. Nationella myndigheter kan endast ingripa under ytterst ovanliga omständigheter i familjelivet och de ska ha en mycket detaljerad kunskap för att inte ta till en mindre ingripande åtgärd mot barnet än ett omhändertagande. Målsättningen är enligt konventionerna att omhändertagandet ska leda till en återförening med den biologiska familjen och att myndigheternas åtgärder ska ha fokus på en återförening Detrick, A Commentary on the United Nations s Convention on the rights of the child, Ibid, EKMR. Artikel 8 punkt Ds 2001:53, Detrick. A Commentary on the United Nations s Convention on the rights of the child, Schiratzki. Barnrättens grunder, Kilkelly.The child and the European Convention on Human Rights,

13 3.3 Adoption EKMR har ingen särskild reglering när det gäller adoption och i de fall adoptionsfall har prövats av Europadomstolen har man använd sig av artikel 8 i EKMR, och då argumenterat för att en adoption utan samtycke från barnets sida utgör ett ingrepp i deras respekt till familjeliv Sverige 4.1 Barnets bästa Som redan sagt finns den grundläggande principen om barns bästa i den svenska lagstiftningen även om den inte på alla ställen är tydlig. Barnkonventions artikel 3 har fått en motsvarande betydelse i den svenska socialtjänstlagen: Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år 41 I oktober 1998 infördes en så kallad portalparagraf i föräldrabalken om barnets bästa. 42 Detta infördes i 6 kap. 2a och då i frågor som rör umgänge, boende och vårdnad. Genom att införa detta i svensk lagstiftning närmar sig lagstiftningen barnkonventionen. Det finns en tydlig skillnad mellan svensk lagstiftning och barnkonventionen i förhållande till barnets intresse. Reglerna i föräldrabalken tillåter inte att andra intressen går före barnet medan Barnkonventionens säger att barnets intresse ska vägas mot andra intressen. 43 Lagstiftaren har inte preciserat vad som är barnets bästa i punktform utan säger att barnet bästa ska utarbetas av praxis. 44 Barnets bästa finns förutom i föräldrabalken och socialtjänstlagen även i LVU och utlänningslagen Vårdnad Här är det lite komplicerat eftersom det finns olika typer av vårdnad. Rättslig vårdnad innebär en bestämmanderätt över barnet och faktiska vårdnaden innebär den dagliga omsorgen om ett barn. Föräldrabalken reglerar att ett barn står under vårdnad tills det fyller 18 år av sina föräldrar om inte myndigheterna har anförtrott vården till någon annan. 46 Den som har 40 Ibid, Socialtjänstlag (2001:453), 1 kapitel Prop 1997/98:7. 43 SOU 1997:116, Schiratzki. Barnrättens grunder, Ibid, Föräldrabalken (1949:381), 6 kapitel 2. 10

14 vårdnaden kallas då vårdnadshavare och ansvarar för barnets behov 47 och uppfostran. Av detta går det att utläsa att det anses vara föräldrarna som har de bästa kvalifikationerna att sörja för barnets behov Omhändertagande I vissa fall är det så att föräldrarna inte kan eller för den delen har förutsättningarna för att se till barnets bästa och då kan det krävas att samhället omhändertar barnet från föräldrarna. Ett sådan omhändertagande finns reglerat i SoL 49 och i LVU. 50 Det finns en stor skillnad mellan de olika lagarna och SoL bygger på en frivillighet vid ett omhändertagande medan LVU är under tvång och en så kallad tvångslagstiftning. Ett omhändertagande ska i första hand enligt socialtjänstlagen göras så att barnet kan placeras hos någon nära anhörig eller annan närstående om man i beaktande har tagit hänsyn till barnets bästa. 51 Vid ett omhändertagande så är det viktigt att man lyssnar på barnen även om de är under 15 år om det kan vara till nytta för utredningen och inte medför skada för barnet att höras. 52 Ett omhändertagande av ett barn oavsett hur det skett innebär att den faktiska vårdnaden tas från föräldrarna men viktigt är att de att den formella vårdnaden inte tas från föräldrarna Vårdnadsöverflyttning En familjehemsplacering som redan beskrivits enligt ovan är att barnet ska återförenas med sina föräldrar men i en del fall går detta inte att tillgodose. Ett exempel på detta är när barnet placerats som nyfödd hos ett familjehem eller att man ser att föräldrarnas förmåga att kunna ta hand om sitt barn inte förändras och inte kommer förändras med tiden. Ett barn som är placerat under en längre tid hos ett familjehem kan utvecklat en mycket start anknytning till varandra och det bästa för barnet kan vara att få stanna kvar hos familjen under sin uppväxttid. Det är då man kan flytta över vårdnaden från de biologiska föräldrarna till familjehemsföräldrarna. En sådan flytt av vårdnaden kan ske med stöd av socialtjänstlagen 54 och LVU 55 om det finns särskilda skäl att flytta vårdnaden med stöd av föräldrabalken 56 när 47 Ibid, 6 kapitel Wallin, Gösta, Vängby Staffan, Föräldrabalken:en kommentar D.1,1-13 kap, Socialtjänstlag (2001:453), 3 kapitel 2 stycke 2, samt 5 kapitel Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 1, samt Socialtjänstlag (2001:453), 6 kapitel Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 36 stycke Schiratzki. Vårdnad och vårdnadstvister, Socialtjänstlag (2001:453), 6 kapitel 8 55 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, Föräldrabalken (1949:381), 6 kapitel 8. 11

15 barnet bott i ett familjehem i minst tre år. 57 Kan familjehemmet tänka sig en vårdnadsflytt så gör socialtjänsten en utredning som ska vara klar inom fyra månader. Detta innebär att familjehemmet har en rättighet och en skyldighet att besluta och bestämma i frågor som rör barnet. Men det innebär också att familjehemmet är skyldig att se till så de biologiska föräldrarna får sin rätt till umgänge med sitt barn tillgodosett. En stor skillnad är den ekonomiska ersättningen till familjehemmet som blir betydligt mindre även om socialtjänsten ska betala skälig ersättning till familjen. 58 En annan skillnad är att familjehemmet har rätten att bestämma det mesta om barnet och även om umgänget och formerna med detta med sina biologiska föräldrar, vilket inte alltid är problemfritt. 59 När som helst kan de biologiska föräldrarna vända sig till domstol och driva process för att få tillbaka vårdnaden 60 och det samma gäller för familjehemmet som kan säga upp sitt uppdrag som särskilt förordnade vårdnadshavare Resultat - empiriska undersökningar Under hösten 2013 utförde undertecknad en intervju med familjehemmet som har tagit hand om Lisa 62 som beskrivs i inledningen av denna promemoria. Intervjun skedde i familjehemmet och utan några speciella indexfrågor. Syftet var att familjehemmet skulle få berätta helt fritt om sina erfarenheter med att få Lisa vid födseln och sedan vägen fram till vårdnadsöverflyttningen. Lisa var delvis med under samtalet, men inga frågor ställdes till henne eller hennes syskon. Frågorna besvarades av båda familjeföräldrarna. Föräldrarna berättade att de fick Lisa endast ett par veckor gammal från socialtjänsten i denna stad i Norrland 63 och berättade om sitt tycke för deras dotter Lisa. Lisa placerades frivilligt av de biologiska föräldrarna hos familjen och föräldrarna ville till en början inte ha någon kontakt med sitt barn. Men när den biologiska fadern riskerade utvisning från Sverige så ville de biologiska föräldrarna ha tillbaka Lisa. Familjehemmet 64 berättade på ett mycket gripande sätt hur de stod maktlösa i processen som inleddes av kommunen mot de biologiska föräldrarna och att de inte hade någon som helst rätt att ens yttra sig om deras egen vilja att få behålla Lisa. Men till deras lättnad gick kommunen in med ett omhändertagande med hjälp av LVU 57 En vårdförflyttning kan ske innan en placeringstid på 3 år om det finns särskilda skäl till detta, exempelvis långa fängelsestraff. 58 Socialtjänstlag (2001:453), 6 kapitel SOSFS 2006: Prop 2002/03: Föräldrabalken (1949:381), 6 kapitel 10b. 62 Fingerat namn. 63 Avstår av sekretesskäl att berätta vilken stad. 64 Jag är medveten om att de lika gärna kunde kallas särskild förordnade vårdnadshavare. 12

16 som sedan fastställdes av tingsrätten. Lisa behövde inte för en enda dag lämna familjehemmet vilket givetvis beskrevs av fostermamman med tårar i ögonen. Hon beskrev mycket gripande hur de kände sig helt maktlösa och att efter tre år inte få bestämma något och en känsla av att inte vara värda något alls. Familjehemmet berättar också hur de tvingas att lämna dottern till hennes biologiska mormor ett par timmar varannan vecka. De berättar vidare att kommunen efter fyra år började med processen om vårdnadsöverflyttning och frågade dem vad de ansåg om detta. Familjehemmet svarade med glädje att de absolut ville vara detta, men att de helst av allt ville adoptera Lisa. Pappan i familjehemmet tar nu ledningen i samtalet och säger att han inte kan förstå att de inte får adoptera Lisa och hur länge Lisas biologiska föräldrar ska ha rätt till sitt barn. De håller med om att saker har blivit mycket lättare nu när vårdnadsöverflyttningen har skett även om de ser att det fortfarande är lika osäkert som innan. De vet mycket väl att Lisas biologiska föräldrar när som helst kan söka om vårdnaden om Lisa och att det då blir en domstolsprocess och utgången av en sådan kan man inte på förhand veta. Familjehemmet vill över allt vara Lisas familj fullt ut. De vill vara mamma och pappa rent juridiskt. Lisa kallar dem mamma och pappa under hela mitt samtal med familjen och familjens högsta önskan är att Lisa rent juridiskt ska vara en i familjen. De är väldigt tydliga med att Lisa är en familjemedlem och kommer alltid vara deras dotter i all framtid oavsett vad som kommer att hända. Om Lisa själv vill bli adopterad när hon fyller 18 år kommer hon att få göra det, men familjens högsta önskan är att slippa den otrygga miljö som de känner att de lever i, och de säger flera gånger under samtalet undrandes vem som ser till Lisas bästa. De menar att både de sociala myndigheterna och lagstiftningen inte är till för Lisa eller för dem. De känner sig inte speciellt värda och att ingen kommer lyssna på dem vid en process. Jag stannar hos familjen över sex timmar och kommer dem mycket nära på alla sätt och de är väldigt öppna med sina känslor och det var mycket tårar och mycket skratt under de timmar jag var hos dem. De förmedlade så mycket känslor till mig att jag ville springa hem och göra allt jag kan för att hjälpa denna familj. Jag hade inte tänkt på att familjehemmet inte får tala i domstolsförhandlingarna som rör deras dotter utan hon har ett eget ombud. Att de blir skillnad när de nu är särskilt förordnade vårdnadstagare hjälper inte dem i sin osäkerhet. De tycker att reglerna borde göras om så att det blir lättare att få adoptera och för dem handlar det om Lisas framtid. De vill att hon ska ha en trygg uppväxt och en skyddad framtid som inte kommer upphävas av något domslut i en domstol eller när hon fyller en viss ålder. 13

17 Jag kunde inte hålla mig utan frågade om de visste om att de nu kan söka om att ändra Lisas efternamn till deras eget som ett ytterligare led i att få Lisa mer in i familjen. Båda föräldrarna tittade mig djupt i ögonen och började gråta och de trodde inte det var sant och de var en av de sakerna de önskade för sin dotter. Samtalet avslutades med ett kramkalas och jag lovade att skriva ner och argumentera i denna uppsats för deras sak. Därför har uppsatsen nu fått titeln Barns rätt till att slippa sina föräldrar, vad är barns bästa? 6 Diskussion Jag har under mycket lång tid funderat på om lagstiftningen verkligen ser till barnets bästa eller om det bara är fina ord i ett dokument. Jag har läst boken om Jonathan Riddarstål som berättar en fruktansvärd historia och om hans vilja att bli adopterad. En vilja som man inte från kommunens sida kunde stå bakom. Då var Jonathan 16 år. Kommunen ville till varje pris att han skulle tillbaka till sin mamma trots att hon under mer än hälften av hans uppväxt varit borta från hans liv. I fallet Jonathan är det svårt att säga och förstå motiveringen till kommunens beslut så jag är tvungen att spekulera i hur de kommit fram till att gå emot Jonathans egen vilja. I fallet Lisa som jag kommit mycket nära så är dottern mycket mindre än Jonathan och har inte kunnat framför sina egna ord om vad hon vill på samma sätt som Jonathan gjort. Där skiljer sig de båda fallen åt. När jag nu gått igenom lagstiftning och barnkonventionen slås jag av den dubbelmoral som finns och den stora brist som finns i lagstiftningen att se till barnets bästa. Grundprinciperna i barnkonventionen: Barnets bästa, barnets rätt till utveckling, förbud mot diskriminering och rätten att komma till tals är viktiga delar i att se till vad som är bäst för barnet och trygga barnets framtid. Men eftersom vi inte är skyldiga att följa denna konvention, även om vi nu i vissa delar har med dessa i svensk lagstiftning så kan man inte straffas för att bryta mot barnkonventionen. Ett av de största problemen som jag ser det är hur vi kan säga vad som är bäst för ett barn och vad som inte är det. Här säger tyvärr artikel 7 och 9 i barnkonventionen att ett barn så långt det är möjligt ska vara hos sina föräldrar och det verkar vara den sanningen som vi anser är bäst för ett barn. Detta ser man tydligt i portalparagrafen i föräldrabalken då man säger att barns bästa ska utformas av praxis. Här kan jag tycka att lagstiftningen samtycker till det som står i artikel 7 och 9 indirekt då praxis under lång tid pekar mot att placera barn i ett familjehem. 14

18 I de fall som staten har omhändertagit barn så har man gått ett steg längre i barns bästa och då ansett att barns bästa inte är att stanna hos sina föräldrar av olika anledningar. Där kommer vi till nästa problem. Om de sociala myndigheterna har beslutat att föräldrarna av en eller annan grund inte kan ta hand om sitt barn så strävar de aktiv att barnet ska komma tillbaka till sina föräldrar. Denna strävan pågår ofta fram tills 3-årsregeln där de sociala myndigheterna ska starta en utredning om möjlighet till en vårdnadsöverflyttning. Det är först där som de sociala myndigheterna enligt mig börjar fundera på om en mer permanent lösning för barnet och barnets bästa. Men är det i verkligen så att myndigheterna ser till ett barns bästa vid en vårdnadsöverflyttning och är det verkligen en större trygghet för barnet? Jag skulle vilja svara på min fråga genom att säga att vårdnadsöverflyttning ger en juridisk möjlighet att som familjeförälder kunna påverka barnets liv på ett helt annat sätt än enbart vara placerat som familjebarn. Men att motivera det med att det ger en större trygghet är verkligen konstigt. Jag kan inte på något sett se att det ger barnet en större trygghet om vi ska se det ur ett barnperspektiv. Barnet stod tidigare under vårdnad av sina föräldrar som kunde påverka vissa delar av barnets liv, men barnet stod också under socialmyndighetens försorg som när som helst kan/kunde gå in och agera. Men för barnets egen del ger detta inte en större trygghet för all framtid utan de biologiska föräldrarna kan när som helst gå till tingsrätten och begära tillbaka vårdnaden av barnet och med stöd av gällande lagstiftning, och med en hänvisning till barnkonventionen så skulle de mycket väl kunna få tillbaka sitt barn. Barnets trygghet med att rent juridiskt tillhöra familjen finns inte, utan först när barnet fyller 18 år kan barnet själv skaffa sig den juridiska tryggheten av att få arvsrätt på sina familjehems föräldrar genom adoption. Vi får inte heller glömma att när som helst under familjehemstiden och även efter en vårdnadsöverflyttning så kan också familjehemsföräldrarna avsäga sig barnet. Så visst är det vackra ord på ett papper som inte i verkligenheten ser till ett barns bästa. I fallet Jonathan står det klart för mig att de sociala myndigheterna inte såg till hans bästa då hans bästa hade varit att bli adopterad. I fallet Lisa så har kommunen i vart fall ansett sig göra vad som är bäst för Lisa genom att driva igenom en vårdnadsöverflyttning. Men familjehemmet vill att Lisa ska adopteras och kommer ha svårt att få göra detta med den gällande lagstiftningen i Sverige. Men här finns det enligt mig ett sätt för familjehemmet att kringgå lagstiftningen och ansöka om adoption av Lisa. I samband med en adoption ska vårdnadshavaren samtycka eller inte samtycka till adoption och man kan inte göra en tvångsadoption förutom i de fall vårdnadshavaren lider av en allvarlig psykisk störning eller 15

19 finns på okänd ort. 65 Men det finns en möjlighet som förvisso strider mot en svensk juridisk tradition och det är att ansöka om adoption av Lisa och själva som vårdnadshavare samtycka till adoption. Detta är givetvis ett sätt att kringgå, men enligt mig fullt möjligt för familjen att få igenom. Speciellt med tanke på Lisas långvariga placering hos familjen och den fortskridna kontinuitet som Lisa fått. Det förefaller i detta fall som en rimlig och nödvändig möjlighet för att uppfylla Lisas bästa att ansöka om adoption. I båda fallen anser jag att barnets rätt att slippa sina föräldrar står över föräldrars rätt till sina barn och att barns bästa måste komma före allt annat. Jag är på det klara med att det inte alltid är lätt att ta reda på vad som är bäst för ett barn, men mycket viktigare är att det göra noga utredningar och att barnet aldrig blir en pappersprodukt. 6.1 Förslag till förändring för att göra lättare inhemska adoptioner Jag anser att vi ska göra det mycket lättare för inhemska adoptioner genom att förändra hur vi tänker i samband med vårdnadsöverflyttningarna. I samband med att man inleder en utredning av vårdnadsöverflyttning anser jag att man också påbörjar en aktiv process om adoption. I den aktiva processen ska de sociala myndigheterna jobba aktivt för en möjlighet till adoption och familjehemmet ska i samband med slutskedet av utredningen få bestämma sig om de vill adoptera eller inte adoptera barnet. Detta innebär att utredningen som nu görs vid vårdnadsöverflyttning måste vara mycket mer omfattande och gå mycket djupare för att säkerhetsställa barnets bästa. Mitt förslag innebär att om familjen har en vilja att adoptera barnet och man i utredningen kommer fram till att en vårdnadsöverflyttning ska ske så bör även processen starta för att adoptera barnet. Väljer familjehemmet att inte adoptera barnet ska inte heller en vårdnadsöverflyttning ske. På detta sätt uppfyller vi de fyra grundprinciperna i barnkonventionen och vi ser till att barnet får en förhoppningsvis trygg och säker framtid och inte en den osäkra framtid som dagens system ger. 65 SOU 2000:77,

20 7 Källförteckning Officiellt tryck Propositioner Prop. 1989/90:107 Prop 1997/87:7 Prop 1997/98:182 Prop 2002/03:53 Om godkännande av FN:s konvention om barnets rättigheter. Vårdnad, boende och umgänge. Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. Stärkt skydd för barn i utsatta situationer. Utskottsbetänkande 2010/11: SoU3 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. 2012/13: SoU4 Stärkt stöd och skydd för barn och unga. Statens offentliga utredningar SOU 1997:116 Barnet Bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. SOU 2000:77 Omhändertagen-Samhällets ansvar för utsatta barn och unga. Departementsserie Ds 2001:53 Föräldrars samtycke till adoption m.m. Motioner 2012/13:So201 Barnkonventionen. Internationellt United Nations United Nations Convention on the Rights of the child. Den av FN:s generalförsamling godkända deklarationen om sociala och rättsliga principer rörande skydd av och omsorg om barn, särskilt med hänsyn till nationell och internationell placering i familjehem och adoption. 17

21 Övrigt SOSFS 2006:20 Om barnet behöver en ny vårdnadshavare. Litteratur Detrick, Sharon, A Commentary on the United Nations Convention on the child. Kluwer Law International, Haag, Hodkin, Rachel, Newell, Peter, Implementation Handbook for the Convention on the Rights of the child.united nations Children Found, Geneva, Kilkelly,Usula, The child and the European Convention on Human Rights, Asgate Publishing Company, Brookfield, Riddarstål, Jonathan, Kampen om rätten till sin barndom, J.R Förlag, Färgelanda Saldeen, Åke, barn och föräldrar,3:e uppl.,iustus, Uppsala Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material,metod och argumentation, Norstedts juridik, Stockholm Schiratzki, Johanna, Barnrättens grunder, 4 uppl., Studentlitteratur AB, Lund Schiratzki, Johanna Vårdnad och vårdnadstvister, Norstedt Juridik, Stockholm Wallin, Gösta, Vängby Staffan, Föräldrabalken:en kommentar D.1,1-13 kap, och internationell föräldrarätt, 5 uppl., Norstedt Juridik, Stockholm Wideberg, Karin, Kvalitativ forskning i praktiken, Studentlitteratur AB, Lund