Handlingsplan. Våld i nära relationer
|
|
- Jan Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsplan Våld i nära relationer Håbo kommun Antagen av socialnämnden , 89 Dnr 2010/80 nr Stavning korrigerad
2 INLEDNING Denna handlingsplan är Håbo Kommuns grundläggande utgångspunkt för hur personer som utsätts för våld i nära relationer skall bemötas av kommunens anställda. Som nära relation menas heterosexuella relationer och samkönade relationer. Den personal inom Håbo kommun, som först kommer i kontakt med en person som uppger att den blivit utsatt för våld eller hot och vill ha hjälp från socialtjänsten har ansvaret för att personen får kontakt med den personal som är utsedda att jobba med detta. Relationsvåld är ingen ovanlig företeelse. Om den som utsätts inte får hjälp att komma ifrån våldet, så finns stor risk för fortsatt misshandel, bestående skador och t o m risk för livet. Barn som växer upp i familjer, där våld förekommer, riskerar själva att utsättas för våld. Upplevelsen av att växa upp med våld kan medföra en rad skadeverkningar för barnet: akuta kroppsliga stressreaktioner, långvariga psykiska problem med långsiktig påverkan på personlighet. Den som utsätts för våld i nära relationer är inte alltid benägna att söka hjälp själva. De kan sakna kännedom om vart de ska vända sig. Ofta befinner de sig också i en hotsituation. Därför är det viktigt att personer i deras närhet inte står passiva, utan har kännedom om var den utsatte kan få stöd. Relationsvåldsgruppen i Bålsta I Håbo Kommun finns Relationsvåldsgruppen (RVG) som jobbar med relationsvåld. Gruppen består av personer som har sina professioner i myndighetsenheten samt stöd- och behandlingsenheten. Stödet som kan ges är i form av samtal, rådgivning om praktiska saker, information om rättsprocessen och stöd inför, under och efter eventuell rättegång. Socialtjänsten kan även erbjuda stödsamtal efter det akuta skedet, för både den utsatta och förövaren samt för både vuxna och barn. Även professionella i kommunen kan vända sig till RVG för rådgivning. De personer i Håbo Kommun som är utsedda i RVG för att bemöta personer som är offer eller förövare i våld i nära relationer har förutom sin yrkesinriktning även utbildning i detta. Vilket gör att de som söker hjälp får ett professionellt bemötande. RVG träffas regelbundet för att utveckla arbetet med att bemöta relationsvåldets konsekvenser. Det har även utformats en informationsbroschyr till kommuninvånarna. Utbildning tillsammans med andra verksamheter och myndigheter leder till större samförstånd, gemensam plattform och kompetens. Socialtjänstens ansvar Socialtjänstens ansvar styrs framför allt av socialtjänstlagen. Där fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunen ska se till att det finns en förebyggande verksamhet och en strukturerad samverkan när det gäller våld mot personer i relationer både lokalt och centralt. Det gäller mellan verksamheter som socialtjänst, förskola, skola inom kommunen samt med andra myndigheter och kvinnojourer. Håbo kommun samverkar med ett flertal verksamheter, kommunalt samt länsövergripande, gällande frågor som rör relationsvåld. Håbo kommun har även en representant i Länsutbildningsgruppen som ansvara för fortbildning i relationsvåld. Relationsvåldsgruppen ansvarar för att revidera denna handlingsplan samt att årligen följa upp den. 1
3 Innehållsförteckning Sid INLEDNING... 1 AKUT OMHÄNDERTAGANDE VID RELATIONSVÅLD... 3 KONTAKTUPPGIFTER... 5 TEORETISK BAKGRUND VÅLDSSPIRALEN... 6 MÖTET MED DEN UTSATTE... 7 MÖTET MED FÖRÖVAREN MÖTET MED BARNET RÄTTSPROCESSEN
4 AKUT OMHÄNDERTAGANDE VID RELATIONSVÅLD När en person söker hjälp i Håbo Kommun skall den professionelle som får första kontakten se till att den utsatte får kontakt med rätt person på en gång inte hänvisas till telefontid. Kontakta Relationsvåldsgruppen (RVG) så snart som möjligt för att slussa personen vidare för fortsatt stöd och hjälp. För kontaktuppgifter se sid 6. Avsnitten i denna handlingsplan: mötet med den utsatte, mötet med förövaren samt mötet med barnet är ett förhållningssätt som RVG har som grund i sitt arbete. All typ av våld ska ses lika allvarligt såväl fysiskt som psykiskt våld. Finns det barn i familjen är det viktigt att de får stöd av en professionell kontakt. Våga fråga Kort väntetid Tolk Lyssna Barn Skydd/ boende Läkarundersökning Dokumentera Polisanmälan Misstänker du att en person lever i en relation där den blir misshandlad, fråga rakt på sak: Har du blivit slagen? Har det hänt tidigare? Vill du berätta vad som hänt?. Undvik ordet misshandel. Ta emot personen samma dag och ge den tid som behövs. Om det går några dagar, hinner personen rationalisera bort det hela. Anlita professionell tolk om det behövs. Använd helst inte släkt/bekanta. Lyssna och ifrågasätt inte, även om personen sökt hjälp tidigare. Kritik av personen eller parets relation ökar dennes skuld- och skamkänslor. Finns barn med i bilden? Bedöm alltid barnens behov av skydd. Utred skyddsbehovet innan förövaren informeras! Om det finns barn i familjen så är det bra om en handläggare från barn- och ungdomsgruppen finns med redan vid första mötet. Om det finns misstanke om brott mot barn så kontakta Barnahus. Du kan även kontakta Barnahus anonymt för rådgivning. Kan den utsatte återvända hem? Behövs skyddat boende? Kontrollera behovet av skydd. Fråga personen om behov av skydd. Om så är fallet, kontakta eventuellt en kvinnojour och förvissa dig om att de kan ta emot den utsatte och eventuella barn. Uppmuntra till läkarundersökning. Även om den utsatte i dagsläget inte vill anmäla till polisen, kan den ändra uppfattning senare och då behövs bevis. Förhör dig om den utsatte vill att du kontaktar Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), de tar emot kvinnor som utsätts för alla typer av fysiskt och psykiskt våld. Där kan de även vara behjälpliga med att dokumentera eventuella skador och en eventuell polisanmälan. Dokumentera vad den utsatte berättade på ett så noggrant sätt att det senare går att hänvisa vem den talade med, vad som hände och så vidare. Dokumentera också eventuella skador. Förvissa dig om att personen ifråga vet vad du skriver. Uppmuntra den utsatte om att göra en polisanmälan. Hänvisa till eller kontakta kontaktpersonerna inom polisen för eventuell polisanmälan eller för att få en korrekt information beträffande skydd, besöksförbud med mera. 3
5 Vittne Stöd Nätverk Personliga tillhörigheter Ekonomisk situation Rättsprocessen Återbesök Handlingsplan Vilka personer har sett eller hört vad den utsatte har varit med om? Vem/vilka har den utsatte berättat för? Är du som professionell den enda som vet om vad som har hänt ska du inte följa med som stöd till polisen, eftersom du då inte får vittna i domstol. Var behjälplig med att kontakta övriga stöd och hjälpinsatser utifrån personens önskemål. Relationsvåldsgruppen i Bålsta (RVG) kan bistå med: samtal, rådgivning, information om rättsprocessen samt stöd inför, under och efter eventuell rättegång. RVG kan även bistå med krissamtal för barn och unga. Fråga om den utsatte har någon i nätverket att vända sig till. Ringa en vän? Någon annan? Kvinnojouren? Låt inte den utsatte gå ensam och hämta sina tillhörigheter. Var behjälplig om kontakt med anhörig om hämtning av tillhörigheter behövs. Följer du med ta med en kollega eller polis. Kontrollera om behovet av ekonomisk hjälp finns. Biståndet bör anpassas efter den specifika situationen som den utsatte befinner sig i. Den utsatte behöver, som regel, stöd under hela rättsprocessen. Regelbunden kontakt med samma socialsekreterare är att föredra. Erbjud flera samtal och boka alltid in ett avslutningssamtal. Erbjud nätverksmöte om det är lämpligt. Upprätta en handlingsplan tillsammans med den utsatte. 4
6 KONTAKTUPPGIFTER Akut SOS alarm 112 Akademiska sjukhuset vxl dygnet runt Barnahus i Uppsala soc polis Brottsofferjouren Enköping-Håbo BRIS Barntelefon BRIS Vuxentelefon FAMNEN , Kvinnojouren Anna Kungsängen/Bro , Kvinnojouren Gertrud, Enköping , Kvinnojouren Olivia, Håbo , Kvinnojouren Blåkulla, Uppsala Kvinnofridslinjen syns inte på telefonräkningen Kvinnors nätverk/tjejprojekt Mansmottagningen mot våld i Uppsala NCK Nationellt centrum för kvinnofrid, Kvinnofridsmottagningen eller Polisen Polisen Enköping- Håbo, Chris Cederberg Rädda Barnens föräldratelefon RFSL , mån-fre Relationsvåldsgruppen i Bålsta Jill Montelius Johanna Sellberg Mona Svensson Ing-Marie Svensson Malin Wallace Sjukvårdsrådgivningen Skyddat boende Siri, Uppsala Socialtjänsten Myndighetsenheten samt stöd och behandlingsenheten (kontorstid) Socialjouren (efter kontorstid) Tolkförmedlingen: Järva tolk: Terrafem telefonjour stycken olika språk LÄNKAR Kvinnofridsportalen Tjejjoursportalen Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund NKC Rädda Barnen för flickor som lever under förtryck Terrafem Kvinnors nätverk Mansmottagningen mot våld i Uppsala Barnombudsmannen 5
7 TEORETISK BAKGRUND - VÅLDSSPIRALEN Mötet med den som utsätts för relationsvåld kompliceras ofta av att den till en början förringar eller förnekar det som hänt. Personens benägenhet att själv ta på sig skulden för att ha blivit slagen väcker frustration hos omgivningen. I en relation med våld trappas våldet och det psykiska förtrycket så gott som alltid upp. Innan det fysiska våldet utlösts har livsutrymmet för den som utsätts redan begränsats av den som utsätter. Definition av våld Fysiskt övergrepp Psykiskt/ känslomässigt övergrepp Hot om våld Sexuella övergrepp Isolering Ekonomisk kontroll Normaliseringsprocessen Våldet är ett mönster av övergrepp och tvång, vilket inkluderar fysiskt, psykiskt, sexuellt samt ekonomiskt övergrepp som utövas av en vuxen eller tonåring. Våld omfattas av alla typer av övergrepp i nära relationer, våldtäkt, trafficing, könsstympning och hedersrelaterat våld. Det innefattar alla typer av fysisktvåld där förövaren till exempel slår, knuffar, skakar, sparkar, tar stryptag, bränner, håller fast, biter, drar i håret eller river. Psykiskt våld i förhållande till fysiskt våld kan vara svårt att identifiera men konsekvenserna av denna typ av våld är nog så allvarliga. Övergreppet består av en systematisk kränkning genom verbala angrepp direkt mot en person eller mot annan för denne viktig person. Det kan handla om utseende, klädsel, social status, yrke eller andra nedvärderande uttalanden om personens personlighet. Förövaren kan hota att döda, skada eller bruka våld direkt mot offret eller mot någon som är viktig för personen. I samkönade relationer kan det handla om ett hot om att bli utsatt för våldtäkt av en person från det motsatta könet. Skadegörelse och angrepp mot personens ägodelar samt våld eller hot om våld mot husdjur är också exempel på psykiskt/ känslomässigt övergrepp. Extrem svartsjuka är en typ av psykiskt övergrepp. Förövaren kan även hota att begå självmord. Sexuella övergrepp omfattar en rad olika handlingar. Att fysiskt eller genom hot tvinga sig till samlag eller andra former av sexuella handlingar. Det kan röra sig om våldtäkt, gruppsex, våld under samlag, att tvinga offret att titta på pornografi eller att bli tvingad till sexuella aktiviteter inför andra. Förövaren kan utöva kontroll av offret genom att hela tiden kräva information om vad denne gör och med vem. Det kan även vara så att personen förbjuds att umgås med andra eller lämna hemmet utan förövarens sällskap. Personer med funktionshinder kan isoleras genom att bli fråntagna ev. hjälpmedel, eller att inte tillåtas ta emot befogad/beviljad hjälp. Förövaren kan genom olika typer av manipulation göra den utsatte ekonomiskt beroende genom till exempel att ta full kontroll över offrets ekonomi eller/och inte ge denne någon insyn eller delaktighet i inköp med mera. Normaliseringsprocessen innebär den psykiska nedbrytningen som den som utsätts för våldet är med om. Våld integreras i relationen och blir ett normalt inslag i vardagen. Den som blir utsatt för våldet kan inte längre avgöra var gränsen går mellan normalt och onormalt. 6
8 MÖTET MED DEN UTSATTE När en person söker hjälp i Håbo Kommun skall den professionelle som får första kontakten se till att den utsatte får kontakt med rätt person på en gång inte hänvisas till telefontid. Kontakta Relationsvåldsgruppen (RVG) så snart som möjligt för att slussa personen vidare för fortsatt stöd och hjälp. För kontaktuppgifter se sid 5. Avsnitten i denna handlingsplan: mötet med den utsatte, mötet med förövaren samt mötet med barnet är ett förhållningssätt som RVG har som grund i sitt arbete. All typ av våld ska ses lika allvarligt såväl fysiskt som psykiskt våld. Finns det barn i familjen är det viktigt att de får stöd av en professionell kontakt. Relationsvåldsperspektivet Socialtjänstlagen, kapitel 5 11; Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Det gäller även personer i samkönade relationer. Samkönad relation Regeringsformen kap.1, 2; Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Samkönat våld i förhållande ska behandlas med samma respekt som våldet i ett heterosexuellt förhållande. Personer som lever i en samkönad relation och som utsätts för våld kan få hjälp av RFSL s Brottsofferjour. RFSL har även stöd för den som utövar våldet. Se Akut omhändertagande vid relationsvåld vid pågående våldssituation, sid 3. Ambivalens Barnen Boende Tänk på att den utsatte ofta är ambivalent. Det är viktigt att inte säga åt personen att lämna förövaren. Beslutet måste personen ifråga ta själv. Andras påpekanden om hur omöjlig den utsattes situation är fördröjer dennes arbete med att ta ansvar för sitt eget liv. Risken är att energin istället går åt att försvara förövaren och deras relation. Många som lever i misshandelssituationen orkar inte se och förtränger att även deras barn far illa. Stöd den utsatte i att prata med barnen om vad som har hänt. Det bekräftar barnens upplevelser samt att deras inre bilder kommer på plats och blir därmed inte så farliga. Även mycket små barn har visat sig må bra av detta. Det centrala är att barnets egna upplevelser blir bekräftade och giltiggjorda. Om vårdnadstvist pågår kontakta Familjerätten för vägledning. För vidare läsning se Mötet med barnet sid 12. Om den utsatte inte själv kan ordna skyddat boende hos släkt eller vänner skall den erbjudas akut hjälp med detta. Personen ifråga kan på lång sikt behöva hjälp att behålla, byta eller erhålla ny lägenhet. 7
9 Dokumentera Ekonomi Fixaren Förövaren När du som professionell träffar den som är utsatt och ser skador är det viktigt att du dokumenterar detta, hur skadorna såg ut och vart på kroppen de fanns. Det är även bra att skriva ner det den som är utsatt har berättat. Dokumentationen kan i vissa fall styrka bevisningen. I den akuta situationen kan den utsatte vara i behov av ekonomiskt bistånd för sig och eventuella barn. Var gärna en fixare i början, om situationen så fordrar. Det kan innebära att du säger till den utsatte: nu bestämmer jag att du (och dina barn) behöver skydd för att inte bli slagen mer. Du kan också behöva ordna de praktiska sakerna. Prata med den utsatte om ansvaret hon känner för förövaren. Då den utsatte många gånger är upptagen med oro och tankar kring förövaren kan man för att lugna den utsatte, erbjuda denne att en kollega tar kontakt med förövaren för att erbjuda hjälp. Se vidare Mötet med förövaren. Handlingsplan En handlingsplan till grund för det fortsatta arbetet upprättas tillsammans med den utsatte. Inte parsamtal När misstanke om våld finns ska parsamtal eller gemensam terapi inte erbjudas. Våldet kan öka om man låter dessa par sitta tillsammans. Förövarens maktposition förstärks samt den utsatte blir delaktig i ansvaret för våldet och känner mer skuld. Även om det finns oro för barn bör man inte inleda parsamtal. Parsamtal innebär för de flesta som utsätts för våld en situation där de känner stor rädsla och oro, för dem kan samtalen upplevas som ett nytt övergrepp. Kritisera inte Var försiktig med kommentarer som kan uppfattas som kritik gällande förövaren, den utsatte eller deras relation. Det ökar de känslor av skuld och skam, som den utsatte sannolikt redan har. Lyssna Ifrågasätt ingenting utan ge den utsatte ordentligt med tid att berätta. Lyssna mycket uppmärksamt på vad den har att säga. Poängtera att det är förbjudet i lag att slå och hota. Tala om för personen ifråga att misshandeln inte är dennes fel, att ingen har rätt att slå och terrorisera. Läkarundersökning Nätverk Polisanmälan Uppmana den utsatte att bli läkarundersökt och skaffa läkarintyg på eventuella skador. Även om personen inte vill göra en polisanmälan i nuläget är det bra att dokumentera eventuella skador. Vid en senare polisanmälan kan polisen hämta in journalanteckningen som bevismaterial. Tänk på att den utsatte många gånger är isolerad som ett resultat av den misshandelsrelation den lever i. Personen har många gånger ett litet nätverk eller inget alls. Finns det någon i den utsattes tidigare nätverk, som den också kan vända sig till? Fråga om det är något den utsatte oroar sig för i den närmaste framtiden. Många gånger kommer dock inte dennes rädsla eller oro fram förrän personen är i en skyddad miljö Uppmuntra den utsatte att polisanmäla händelsen, men att det måste vara personens eget beslut. Att vara med om polisförhör och rättegång är ofta smärtsamt och den utsatte känner sig många gånger ifrågasatt. Det är viktigt att personen får stöd under processen. Det är alltid möjligt att återuppta en gammal polisanmälan, om personen har blivit utsatt för brott tidigare. Vid relationsvåldsbrott och sexualbrott är det oftast en åklagare som är förundersökningsledare som fattar alla beslut inom utredningen. 8
10 Regelbunden kontakt Skydd Stödinsats Stödperson Tolk Tro på den utsatte Håll regelbunden kontakt med den utsatte och erbjud stödsamtal. Socialsekreteraren som första gången tog emot personen bör, om möjligt, fortsätta kontakten. Det tar tid för den utsatte att se sin situation, våga lita på omgivningen samt ta sig ur en relation där våld förekommer. Den utsatte behöver få prata både om det som varit eller det som är bra och dåligt i relationen med förövaren. Sätt den utsatte i centrum som hittills har haft en mycket smärtsam och konkret erfarenhet av att det inte är någon idé att uttrycka sina egna behov. Informera om möjligheten till skydd, som t ex besöksförbud eller skyddad adress. Skatteförvaltningens folkbokföringsregister beslutar om adresskydd. Det är viktigt att omgående fånga upp en person som misshandlas. Går det några dagar, hinner den utsatte ofta rationalisera bort det hela och man kan få vänta till nästa gång förövaren slår. Framhåll möjligheterna att få hjälp och ge kvinnan information om: Relationsvåldsgruppen i Bålsta (RVG) Kvinnojour Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK För kontaktuppgifter, se sid 5. Alla som blir utsatta för brott har möjlighet att ta med sig en stödperson till polisförhöret. Tänk på att den som följer med som stödperson under förhöret kan sedan inte själv bli förhörd som vittne. Använd auktoriserad tolk via förmedling när tolkning behövs, aldrig en släkting eller bekant till familjen. Den utsatte kan ibland uppleva obehag till och med över att ha samma tolk som förövaren. Den utsatte bör ha en tolk av samma kön. Det är viktigt att den utsatte känner att du tror på denne. Tala om för personen att du förstår att det kan vara svårt att berätta allt på en gång, erbjud flera samtal. Fråga den utsatte hur du kan kontakta personen ifråga om den inte kommer eller inte hör av sig. Berätta att du då kommer att försöka ta reda på hur personen har det. Det är vanligt att det kommer fram mer i ett uppföljande samtal, då personen själv inser vad den faktiskt har varit utsatt för. Våga fråga Misstänker du att den utsatte lever i en relation med pågående våld fråga rakt på sak: Har du blivit slagen?. Undvik ordet misshandel, de flesta upplever inte slag och knuffar som misshandel. Om den utsatte verkar befinna sig i en kaotisk situation och har svårt att definiera vad den behöver hjälp med, kan det bero på misshandeln. Våldet ökar Erfarenheten visar att misshandeln oftast blir värre för varje gång. Att förövaren avslutar misshandeln med att våldta är heller inte ovanligt. Den utsatte känner mycket skam inför detta och det kan ta tid för personen att berätta om vad som skett. 9
11 MÖTET MED FÖRÖVAREN När en person söker hjälp i Håbo Kommun skall den professionelle som får första kontakten se till att den utsatte får kontakt med rätt person på en gång inte hänvisas till telefontid. Kontakta Relationsvåldsgruppen (RVG) så snart som möjligt för att slussa personen vidare för fortsatt stöd och hjälp. För kontaktuppgifter se sid 5. Avsnitten i denna handlingsplan: mötet med den utsatte, mötet med förövaren samt mötet med barnet är ett förhållningssätt som RVG har som grund i sitt arbete. All typ av våld ska ses lika allvarligt såväl fysiskt som psykiskt våld. Finns det barn i familjen är det viktigt att de får stöd av en professionell kontakt. För att minska risken att en person som använt våld av något slag skall återfalla i beteende är det viktigt att hänvisa dem till den hjälp som går att få. Gärningsmannen kan erbjudas samtalsbehandling i kommunens regi för att få hjälp med detta. Våld i nära relationer måste ses som ett sammansatt problem, som inte bara har en orsak. Det är ett samhälls-, individoch relationsproblem. Forskning visar att när våld väl förekommer i en nära relation, är det i många fall troligt att det fortsätter. Därför är det viktigt att våldet upptäcks tidigt och att förövaren ges insatser för att stoppa fortsatt våld. Att ställa frågor om våld Det är viktigt att få en god uppfattning om våldets karaktär. Frågorna om våldets karaktär ska vara konkreta. Det är polisen som utreder huruvida ett brott har begåtts eller inte, ställ inte för mycket frågor kring våldet. Avslöja inte för förövaren vad den utsatte berättat om misshandeln. Det kan försätta den utsatte i fara. När man diskuterar våldet med förövaren bör det göras ensamt med denne, dvs inte med den utsatte är närvarande. Ett gott råd är att alltid ha tanke på den utsattes säkerhet när man arbetar med förövaren. Det måste klargöras för förövaren att våld är alla handlingar som tvingar partnern att göra saker som den utsatte inte vill göra eller som gör den rädd. För att starta en förändring hos förövaren behöver personen ifråga bli motiverad. Förövaren ska formulera hur denne vill leva sitt liv: Är det så här du vill leva? Vad kan du göra för att förändra ditt liv i den riktning du vill? Förhållningssätt Var uppmärksam på att det pågår en konflikt. Undvik att bli indragen i den. Det kan uppfattas som att du tar ställning för eller emot någon av parterna. Var tydlig med att våld aldrig accepteras. Det är ett brott som förövaren begått. Förövaren försöker dock ofta förminska och förtränga vad den gjort eller skylla på den utsatte. Det är inte meningsfullt att gå in i konfrontation om vad som skett, men var alltid tydlig med ståndpunkten att ingen någonsin gör sig förtjänt av våld oavsett vad personen har gjort. Handläggare Även om förövaren och den utsatte handlagts som ett par tidigare, bör de i fortsättningen inte ha samma handläggare efter att förövaren hotat eller misshandlat den utsatte. 10
12 Lyssna Socialtjänstens skyldighet Stödinsats Lyssna på förövaren och ge stöd, utan att acceptera handlingen. Det är viktigt att betona att det finns andra handlingsalternativ än våld. När förövaren berättar sin version av situationen, där våld förekom, ger den ofta en rationell och begriplig förklaring till varför våld har använts. Som lyssnare dras man lätt med, men för att återfå proportionerna, kan man använda följande tumregel: Förklaring och ursäkt är inte samma sak, det finns ingen ursäkt för våldshandlingar. Det är betydelsefullt för förövaren att även den får berätta och ge sin syn på vad som hänt. Berättelsen får sedan bli utgångspunkt för dennes förändringsarbete. Kommunen bör erbjuda hjälp och stöd även till förövaren. Detta är inte att ta ställning mot den utsatte. Att förövaren erbjuds hjälp är många gånger viktigt även för den utsatte. När den utsatte vet att förövaren får hjälp, kan den utsatte koppla bort oron och ansvaret för förövaren och istället bättre ta hand om sig själv. Det är vanligt att förövaren misshandlar i en ny relation. Våldsmönstret riskerar också att föras vidare via de barn som finns i familjerna. Därför är det inte tillräckligt att enbart hjälpa den utsatte. Av största vikt är att förövaren bemöts på ett sådant sätt att den blir motiverad till förändring, så att våldsmönstret kan brytas. De flesta som söker hjälp gör det när konsekvenserna av deras våld hotar att drabba dem själva till exempel att den utsatte lämnar förhållandet eller polisen blivit inblandad. Hänvisa förövaren till olika former av stödinsatser, som är ett sätt att få denne att ta ansvar för förändring. Erbjud samtal och/eller behandling via: Relationsvåldsgruppen i Bålsta (RVG): ATV (Alternativ till våld) Mansmottagningen mot våld i Uppsala, MVU
13 MÖTET MED BARNET När en person söker hjälp i Håbo Kommun skall den professionelle som får första kontakten se till att den utsatte får kontakt med rätt person på en gång inte hänvisas till telefontid. Kontakta Relationsvåldsgruppen (RVG) så snart som möjligt för att slussa personen vidare för fortsatt stöd och hjälp. För kontaktuppgifter se sid 5. Avsnitten i denna handlingsplan: mötet med den utsatte, mötet med förövaren samt mötet med barnet är ett förhållningssätt som RVG har som grund i sitt arbete. All typ av våld ska ses lika allvarligt såväl fysiskt som psykiskt våld. Finns det barn i familjen är det viktigt att de får stöd av en professionell kontakt. Alla som yrkesmässigt arbetar med barn och ungdomar har en viktig roll när det gäller att förebygga, stödja och hjälpa barn som lever i familjer där relationsvåld förekommer oavsett om barnet själv blir slagen eller om den bevittnar våldet. Barnperspektivet Socialtjänstlagen, kapitel 14 1; Första stycket; Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Detta är en rekommendation till allmänheten, det vill säga att du som bekant, granne eller släkting förväntas ta ditt ansvar för de barn som du ser far illa och anmäla detta till socialtjänstens myndighetsenheten barn och ungdom. Andra stycket; "Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket." Anmälningsskyldighet Detta innebär att all personal inom hälso- och sjukvården, inom barnomsorgen och skolan omfattas av denna skyldighet, liksom numera även enskild verksamhet (privata daghem, privatpraktiserande läkare). Anmälningsplikten förutsätter inte att det är klarlagt att socialnämnden (myndighetsenheten barn och ungdom) behöver ingripa. Utdrag ur FN s Barnkonvention. Artikel 3; Barnens bästa skall alltid komma i första rummet. Artikel 19; Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av förälder eller annan vårdnadshavare. Barn och föräldrar där det förekommer våld lever i en mycket otrygg och utsatt livssituation. Undersökningar visar att det är vanligt förekommande att även barnen misshandlas i familjer där våld förekommer. Våld inom familjen skapar ofta en stor skuld och skamkänsla hos dem som blir utsatta liksom känslor av oro, rädsla och skräck. Inte sällan tar barn på sig skulden för att det inte kunnat förhindra våldet. 12
14 Föräldrar vill ofta inte tro att barnet sett, hört eller uppfattat våldshändelserna. Det är viktigt att ett förtroende skapas mellan den som ska hjälpa och de som utsatts då våldsutsatta vuxna ofta är oroliga för vad som ska hända; i form av ytterligare våld eller vad som kommer att hända med barnen. Barnen ofta är lojala mot sina föräldrar och tiger om problemen. Inte sällan tar barnet också på sig skulden för att det inte har kunnat förhindra våldet. Akuta insatser skydd Ta reda på vilka som är vårdnadshavare. Var finns barnen? Hur är det ordnat för dem? I ett akutläge är det viktigaste både för den utsatte och barnen att våldet upphör. Det vill säga att de försäkras en trygg och säker miljö. Oftast är detta möjligt endast genom att ordna ett tillfälligt skyddat boende för den utsatte och barnen, se kontaktuppgifter sid 5. Om förövaren är vårdnadshavare och kräver att få veta barnets vistelseadress motivera denne till att samtycka till att adressen inte röjs. Om förövaren inte lämnar sitt samtycke åberopa 14 kap 4, andra stycket Sekretesslagen och vägra lämna ut adressen till denne med motiveringen att det kan antas att barnen lider betydande men om adressuppgifterna röjs. Förövaren kan då överklaga beslutet och frågan om adressen ska lämnas ut eller inte får avgöras av domstol. Prata om våldet Det är viktigt att krisbearbetning sker vuxna och barn för sig men även att man samverkar i arbetet. Det är viktigt att barn ges möjlighet att berätta för en vuxen om den misshandel de sett/hört eller själva varit utsatta för. Ofta har barn svårare att se en av sina föräldrar bli slagen än att själva bli utsatta. Det är också viktigt för ett barn att få sin förälders förklaring till vad som hänt och varför. Den utsatte bör uppmanas att prata med sitt barn om det som skett. Det har en ångestdämpande effekt på barnet. Svårigheterna att nå familjemedlemmarna gäller således inte enbart de vuxna. Även barnen tiger om problemen. Dessa barn är starkt lojala med föräldrarna och tar ofta på sig skuld för vad som händer. I regel uppvisar de så allmänna symtom att det är svårt för en utomstående att förstå den direkta orsaken till dem. Barn som varit utsatta för våld utvecklar själva aggressioner. Brottsskadeersättning Stödinsats till barnet Till skillnad från barn som blivit fysiskt misshandlade kan barn som bevittnar våld i hemmet inte vara målsäganden. Det innebär att dessa barn inte kan anmäla att ett brott begåtts mot dem och att barnen inte kan få en särskild företrädare vid förundersökning eller rättegång. Däremot kan barn som bevittnat våld få ekonomisk ersättning, inte från förövaren men av staten. Dock under förutsättning att båda vårdnadshavarna undertecknar ansökan, alternativt att en god man utses för barnet samt att det rättsliga förfarandet avslutats. TRAPPAN Efter att barnet är skyddat bör barnet / den unge snarast erbjudas krishjälp. Kommunens Familjeteam erbjuder Trappan - samtal: individuella jagstödjande krissamtal (ca 3-8 samtal) Ifall det är aktuellt med polisförhör deltar barnet i dessa först. Om det har gått en längre tid sedan barnet upplevde/bevittnade våldet är det ändå av vikt att barnet ges möjlighet till att bearbeta sina upplevelser. Efter samtalen görs bedömning huruvida barnet behöver ytterligare stöd hos Familjeteamet eller posttraumatisk behandling hos barn och ungdomspsykiatrin. 13
15 Detta sker utifrån behov och aktuell situation tillsammans med myndighetsenheten; barn och ungdom samt BUP. Efter enskilda samtal finns i kommunen även Fyren : gruppverksamhet för barn till föräldrar med missbruks- och/eller psykiska problem. i familjer med dessa problem finns ju ofta också en våldsproblematik. BARNAHUS får barn som drabbats av brott under polisutredningen träffa andra poliser, socialtjänsten och psykolog i en miljö som är så hemlik som möjligt. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inom landstinget arbetar med utsatta barn. BRIS stöd och råd för barn och ungdomar upp till 18 år. FAMNEN erbjuder samtalsstöd upp till 20 år i mångkulturella familjer. Det är viktigt att barnet får sin verklighetsuppfattning bekräftad utan att våldet förnekas eller bagatelliseras. Mötet med barnet I mötet med barn med dessa svåra upplevelser behöver barnet få: känna sig sedd sin verklighet bekräftad bearbeta de känslor som händelsen väckt avlasta sin skuld och få veta att ansvaret för våldet finns hos den som slagit veta att det inte är ensamt om att ha upplevt familjevåld avslöja sin familjehemlighet så att det skambelagda får sägas, uttala ambivalens, det vill säga motstridiga känslor av kärlek/hat till båda sina föräldrar Barnen är ofta arga på båda föräldrarna; på den utsatte för att den låter sig bli slagen och på förövaren för att den slår. En bestående känsla av otrygghet ingjuts i barnet då den utsatte inte kan skydda vare sig själv eller barnet. Symtombild och trauma Barn som upplevt hot och våld i hemmet har ofta gjort det under lång tid, utsatts för upprepade trauman och levt under stor psykisk press. Hur barnet reagerar beror på flera samverkande faktorer som barnets ålder och egna resurser, omgivning och livssituation, tidigare trauman med mera. Forskning visar att barn som lever med våld kan drabbas av svåra hälsoproblem som astma, eksem, magont, sömnsvårigheter, huvudvärk och ätstörningar, men även av långvariga psykiska problem som depressivitet, ångest, självdestruktivitet, aggressivitet, svårigheter i umgänget med andra barn samt koncentrationssvårigheter. De kan även utveckla en hyperaktivitet som har sin grund i en ständig beredskap i att snabbt upptäcka nya tecken på fara. 14
16 Nedanstående symptom kan vara ett tecken på att barn lever i familjer där våld förekommer: Umgänge Spädbarn Störda rutiner Oroliga Skrikiga Förskolebarn Tillitsbrist Onaturligt blyga Sjukliga Utanförskap i barngruppen Låg självkänsla Skolbarn Koncentrationssvårigheter Lågpresterande Stor frånvaro Hämmade Aggressiva Isolerade Tonåringar Våldsamhet Kriminalitet Drogberoende Ångeststörningar Depression Självmordsbenägenhet Ätstörningar Översexuellt beteende Våldsupplevelsen kan också externaliseras Våld Alkohol/narkotika Ilska Grymhet mot djur Skadegörelse I de fall där barnet har sett den ena föräldern misshandla den andra är det väsentligt att utgå från barnets behov. Umgänge är inte en rättighet för föräldrar, utan en rättighet för barnet och skall vara till glädje för barnet. I de fall där barnets ena förälder misshandlat den andra föräldern bör målsättningen vara innan umgänge sker att: förövaren har tagit på sig ansvaret för våldet barnet inte längre behöver skydda den utsatte umgänget sker på ett för barnet tryggt sätt, barnet ska inte riskera att åter bli utsatt för våld, hot eller påtryckning I ärenden som rör umgänge kan Familjerätten bistå med rådgivning. Vid behov finns möjligheter att umgänge sker med kontaktperson närvarande, för att garantera en ökad trygghet för barnet. 15
17 RÄTTSPROCESSEN En del av stödet till den utsatte är att informera om den hjälp den kan få av rättsvårdande myndigheter. Erbjud den utsatte hjälp att kontakta polisen för en anmälan. Enligt sekretesslagen 14 kapitlet 2 kan personal inom Socialförvaltningen lämna uppgift till polisoch åklagarmyndighet angående misstankar om vissa allvarliga brott för vilket är föreskrivet straff på minst två år. Om du är osäker om lagar och tolkning kan du rådfråga polisen eller åklagare utan att nämna den utsattes namn. 5 kap 11 Socialtjänstlagen Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation Allmänt åtal Anhållan Anmälan Bevara bevis Gripande Häktning Läkarundersökning Misshandel faller under allmänt åtal, vilket innebär att åklagaren kan föra ärendet vidare även om den utsatte inte önskar medverka. Då krävs det att övrig bevisning är tillräcklig. Polisen startar en förundersökning där förhör med den utsatte, eventuella vittnen samt med förövaren ingår för att åklagaren ska kunna fatta beslut om denne ska anhållas. Polisanmälan kan göras av den utsatte, men även bekanta, grannar eller polis. Eftersom brottet faller under allmänt åtal måste polisen ta upp anmälan. Åklagaren skall under vissa omständigheter åtala oavsett vad inblandade parter anser. Vid sexualbrott uppmana den utsatte att inte duscha och att inte slänga underkläder innan denne har blivit undersökt. Tänk på att spara andra bevis. Om till exempel hot har skett via sms är det också bra att spara dessa. I samband med anmälan gör polisen en bedömning av det inträffade. Vanligast är att den misstänkte hämtas in för ett inledande förhör. Polisen kan kvarhålla en person i maximalt 12 timmar, därefter måste ett beslut fattas om frisläppande eller anhållande. Häktning får ske om förövaren på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket fängelse är föreskrivet ett år eller mer. Dessutom ska det finnas risk för att misshandeln fortsätter, att denne avviker eller försvårar utredningen. Om brottets straffpåföljd är minst två år skall häktning ske om det inte är uppenbart att skäl saknas. Är förövaren skäligen misstänkt för brott får denne med vissa begränsningar häktas, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda och det är av synnerlig vikt att denne tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning s k utredningshäktning. Då det oftast är brist på bevis eller vittnen är det viktigt att läkarens dokumentation är så korrekt som möjligt. Dokumentationen skall vara ett underlag för kommande eventuell begäran om rättsintyg. 16
18 Målsägandebiträde Preskriptionstid Påföljd En person har rätt till målsägandebiträde om hon/han har utsatts för: sexualbrott brott mot liv och hälsa som kan medföra fängelsestraff brott mot frihet och frid som kan medföra fängelsestraff Den utsatte kan begära att få målsägandebiträde redan när brottet anmäls. Domstolen utser målsägandebiträde efter ansökan. Biträdet är advokat eller jur kand. Syftet är att biträdet ska företräda den utsatte på liknande sätt som försvarsadvokaten bistår förövaren. Under huvudförhandlingen i tingsrätten har den tilltalade en försvarsadvokat som för dennes talan. Den utsatte, som är målsägande, får stöd av sitt målsägandebiträde, även när det gäller skadestånd. Om den utsatte inte har något målsägandebiträde är det åklagaren som ska föra talan när det gäller skadestånd. Preskriptionstiden för grov misshandel är tio år, fem år vid misshandel av normalgraden och två år för ringa misshandel. Blir det fällande dom kan förövaren dömas till fängelse, skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, överlämnande till rättspsykiatrisk vård eller till en kombination av villkorlig dom och samhällstjänst. Alternativt kan en kombination av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård, bli aktuell. Förövaren kan även dömas till att betala skadestånd till den utsatte för till exempel vårdkostnader, inkomstförlust, sveda och värk, lyte, men samt kränkning. Dessutom döms förövaren till en avgift till Brottsofferfonden på 500 kronor. I vissa fall kan den utsatte istället få skadestånd från hemförsäkringen eller från Brottskadenämnden. Rättegång Inom Frivården i länet arbetar en person riktat mot förövare inom relationsvåld. Till hjälp för bedömning av återfallsrisk används ett speciellt riskbedömningsinstrument. Frivården informerar om vad som händer med förövaren i rättssystemet och motiverar denne till att söka hjälp för att ändra sitt beteende. Detta gäller de som misstänks, där åtal ska väckas samt de personer som är dömda. En förövare som söker hjälp ska hänvisas till en verksamhet som kan svara mot dennes behov i frihet eller i fängelse. Domstolen vill gärna att både den utsatte och förövaren finns med samtidigt i rättssalen, för att kunna bedöma reaktioner och dylikt. I särskilda fall kan man begära att förövaren får gå ut och överhöra i ett annat rum. Åklagaren gör då en framställan till rätten. Genom kontakt med åklagaren innan rättegången kan man förbereda så att den utsatte inte behöver träffa förövaren mer än i rättssalen. Den utsatte går då in i och ut ur rättssalen före förövaren tillsammans med åklagaren och väntar i ett annat rum. Den utsatte kan komma att uppleva att allt den säger ifrågasätts. Om det blir alltför svårt kan man begära paus. Vid slutpläderingen kommer försvarsadvokaten att försöka förringa vad målsägaren sagt. Målsägande talar under straffansvar, vittnen under ed. Det gäller dock inte den tilltalade. Det blir fler rättegångar om tingsrättens dom överklagas till hovrätten. 17
19 Rättsintyg Skador Stödperson Åtal Läkaren journalför skadorna så korrekt som möjligt, eftersom det ska vara underlag för kommande, eventuell, begäran om rättsintyg. Läkaren ska informeras om att sådan kommer att begäras. Vid kraftigt våld uppkommer omedelbar blödning, som är av sådan grad att den direkt visar sig som blåmärke. I lindrigare fall visar sig blånaden inte förrän efter något dygn. Inläggning bedöms från fall till fall och blir aktuell främst vid svåra skador. Om du följer den utsatte till sjukhuset så stöd en inläggning på minst ett dygn. Den utsatte har rätt att säga nej till läkarundersökning och då är det viktigt att upplysa denne om att det krävs en fullständig kroppsbesiktning för att skriva ett rättsintyg. Förövaren ska inte vara med vid läkarundersökningen. Den utsatte ska inte heller vara ensam med läkaren. Vid inläggning kan sjukhuset skydda den utsatte från förövaren genom att hänvisa till gällande besökstider. Alla som blir utsatta för brott har möjlighet att ta med sig en stödperson till polisförhöret. Tänk på att den som följer med som stödperson under förhöret kan sedan inte själv bli förhörd som vittne. Om förundersökningen med förhör, tekniska undersökningar, rättsintyg, foton med mera visar att det finns tillräckligt med material för att styrka att förövaren har begått ett brott, beslutar åklagaren att väcka åtal och lämnar en stämningsansökan till tingsrätten. I annat fall avskrivs ärendet. När en åklagare väcker åtal så innebär det att man tror på den utsattes berättelse. Det är viktigt att förmedla detta. Däremot betyder det inte att man misstror den utsatte om åtal inte väcks. Det innebär att åklagaren gjort bedömningen att den samlade bevisningen inte räcker för en fällande dom. 18
Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merHandlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer
Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merRiktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Läs merTill dig som har anmält ett brott
6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merRåd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden
Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det
Läs merEn hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.
En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merAtt göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merRiktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merGemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO
KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs mer2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merHot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd
Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merSocialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.
VÅLD MOT KVINNOR Många kvinnor orkar inte och vågar inte söka hjälp när de blir misshandlade. Men många vet inte heller vart de kan vända sig eller vilken hjälp som går att få. Det här är en vägledning
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Läs merSKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Läs merHot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.
Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....
Läs merJag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?
Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk
Läs merDu har rätt till ett liv fritt från våld!
Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,
Läs merVåld i nära relationer Riktlinjer vuxna
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merVarningssignaler och råd
Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merHANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merLever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?
Lever du i en destruktiv relation eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merBakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn
Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting
Läs merHandlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Läs merHar du utsatts för brott?
Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merotrygg, kränkt eller hotad
Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att
Läs merRiktlinjer för Våld i nära relation
Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merSocialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merrättegången hur blir den?
Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen
Läs merHandlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget
Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget detta handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal inom Landstinget
Läs merBemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen
Läs merLag och rätt. Vecka 34-38
Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret
Läs merRutin omhändertagande enligt 6 LVU
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Läs merRutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merVAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP
VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en
Läs merOrosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa
Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet
Läs merSamverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel
Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003 Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209,
Läs merLPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård
LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merSkadestånd och Brottsskadeersättning
Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merHANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.
HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor
Läs merSärskilt sårbara grupper som juridisk utmaning
Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Katja-Mari Ottelin, ansvarig krisarbetare, psykolog, psykoterapeut Kati Puhakka, ansvarig krisarbetare,
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merPARTNERVÅLD PARTNERVÅLD
PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Läs meroch och socialtjänstens skyldigheter
GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter
Läs merHandlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
Läs merKvinnors rätt till trygghet
Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras
Läs merrättegången hur blir den?
rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se Information från Brottsoffermyndigheten 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2018 Illustrationer: Maria Wall. Produktion: Matador kommunikation. Tryck: Taberg
Läs merTill dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens
Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs mer2009-07-03 meddelad i Alingsås
ALINGSÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1065-09 meddelad i Alingsås 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Louise Eriksson Åklagarkammaren i Borås Målsägande Sekretess, se bilaga 1 Särskild företrädare:
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är
Läs mer