domkretsen Säker datormiljö omsorgsfulla tester Bemötande på många fronter

Transkript

1 nr Synpunkter på EMR Utbildning i säkerhet Brukarna tillfrågas Förtroendestrategier domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Bemötande på många fronter Säker datormiljö med omsorgsfulla tester

2 Innehåll nr GD har Ordet Ledarskap som bidrar till målen Hon är årets chef Profil ger gott ledarskap Utbildning gör medarbetarna förberedda Nöjda och säkra medarbetare Brukarna intresserar forskarna EMR: reform som förändrat resursbehoven Norrtälje tingsrätt vågar vara välkomnande Omsorgsfulla tester minskar störningar Gästtyckare Thomas Bull Beredningsjurist driver målen framåt Många nya medarbetare på mark- och miljödomstolarna Rättskedjan bör ha jämnare fördelning av resurser Skaraborgs tingsrätt på plats i Skövde À jour 16 Tre förtroendestrategier på plats

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON e-post CHEFredaktör Marianne Elvhamre GD har Ordet Foto Carl Johan Erikson Redaktör Helen Larsson Verksamhetsstrategin som utgångspunkt GRAFISKt ANSVARIG Otto Unge LAYOUT Shepherd Reklambyrå AB ANSVARIG UTGIVARE Petra Thor Jonzon OMSLAGSBILDEN Jenny Larsen, projektledare på IT-avdelningen vid Domstolsverket, ansvarar för införandet av Windows 7 i Sveriges Domstolar. OMSLAGSFOTO Patrik Svedberg TRYCK Edita UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år NÄSTA NUMMER Juni 2011 Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare samt till andra som är intresserade av domstolsfrågor. På Domstolsverket har vi nyligen sammanställt vad som hänt i Sveriges Domstolar under 2010 och hur vi har uppfyllt de krav som ställts på oss. Domstolsverkets redogörelse kan ni läsa i årsredovisningen, som överlämnades till regeringen i slutet av februari. Av redogörelsen framgår bland annat att våra balanser fortsatt att stiga trots att avverkandetakten ökat. Jag hoppas att de ökade resurser som domstolarna fick under 2010 och för 2011, tillsammans med de effektiviseringsåtgärder som jag vet pågår på många håll, kommer att vända trenden med ökande balanser. På Domstolsverket blickar vi även fram mot det fortsatta arbetet under året och finjusterar vår verksamhetsplanering för året. I verksamhetsplaneringen för 2011 utgick vi för första gången från den verksamhetsstrategi som vi i Sveriges Domstolar tagit fram gemensamt. Vi tog fasta på såväl den vision och de mål som gäller för hela Sveriges Domstolar som på de strategier som gäller för Domstolsverket. Även om strategierna handlar om Domstolsverkets arbete har vi kunnat se att verksamhetsstrategin som sådan kommit till användning vid verksamhetsplaneringen på i vart fall en domstol. Jag hoppas att det exemplet sprider sig, så att strategin därmed blir levande och det stöd i allas vårt arbete som vi hoppades på när den togs fram. u Barbro Thorblad, generaldirektör, Domstolsverket

4 Ledarskap som bidrar till målen En gemensam strategi som verktyg Att gemensamma strategier har ett stort värde konstaterades av regeringen i uppdraget att ta fram de tre förtroendestrategierna för Sveriges Domstolar. Ett annat tänkbart område för ett liknande arbetssätt är ledarskap. Domstolarna gör många bra aktiviteter för att skapa ett bra ledarskap. Med en gemensam ledarskapsstrategi skulle vi kunna säkerställa att det arbetet verkligen leder på rätt sätt mot de mål som Sveriges Domstolar har satt upp, säger Anna Klara Strömberg, chef för enheten för kompetensutveckling vid Domstolsverket. Text Andrea Kollmann och Marianne Elvhamre Foto Patrik Svedberg Tanken med en ledarskapsstrategi är att domstolarna, liksom i arbetet med förtroendestrategierna, med stöd av Domstolsverket gemensamt ska komma fram till ett antal grundläggande principer för ledarskapet i Sveriges Domstolar. Generellt är ledarskapet varje organisations viktigaste styrmedel i och med att det är ledarna som är den viktigaste kommunikationskanalen för medarbetarna. Med en gemensam strategi blir det lättare för alla verksamheterna i Sveriges Domstolar att säkerställa att våra ledare utvecklas i linje med hur domstolarna behöver utvecklas för att nå den gemensamma visionen, säger Anna Klara Strömberg. Gemensamma ledord En ledarskapsstrategi samlar de värderingar och förhållningssätt som ska gälla för ledarskapet i Sveriges Domstolar för att ytterligare utveckla organisationernas ledare i den riktning som leder mot målen. Arnold Wittman, kompetensutvecklare på enheten för kompetensutveckling vid Domstolsverket. Att ta fram en strategi handlar om att gemensamt komma fram till mål, ledord samt beskrivningar av vad som krävs för att nå målen, av ledarnas ansvar och av hur samspelet mellan ledare och medarbetare ska se ut. Rent konkret kan det enligt Arnold Wittman, kompetensutvecklare på enheten för kompetensutveckling vid Domstolsverket, handla om att till exempel komma fram till hur Sveriges Domstolar ser på chefens uppdrag; hur pass mycket chefen ska göra själv respektive hur mycket det i chefsuppdraget handlar om att skapa rätt förutsättningar för medarbetarna att åstadkomma resultat. Det kan också handla om sådant som vad vi förväntar oss av våra chefer i form av hur de ska kommunicera med sina medarbetare och vilka verktyg de behöver för att kunna göra det, säger Arnold Wittman. Gemensamt arbete Utöver att en ledarskapsstrategi stödjer att ledarskapet utvecklas i linje med målen, kan den också stödja Sveriges Domstolar i att uppfattas som attraktiva arbetsgivare. Med en tydlig strategi blir det enklare för alla, såväl domstolarna som Domstolsverket, att kommunicera med potentiella nya medarbetare hur vi ser på chefens och medarbetarens roll i organisationen, frågor Anna Klara Strömberg, chef för enheten för kompetensutveckling vid Domstolsverket. som är viktiga för de yngre människor vi konkurrerar om som framtida medarbetare. Ett framtagande av en ledarskapsstrategi för Sveriges Domstolar skulle bygga på ett nära samarbete mellan domstolarna och Domstolsverket med en tydlig förankring av frågan i arbetsgivarråden och arbetsgivargrupperna som ett första steg. Det här är ett arbete som självklart ska bedrivas gemensamt där domstolarna bidrar med den faktiska verkligheten och Domstolsverkets roll blir att hålla samman och bidra med det övergripande perspektivet. Ur det kan vi sedan komma fram till en strategi som alla kan ställa sig bakom samt handlingsplaner för hur vi ska förverkliga strategin, säger Anna Klara Strömberg. u 4

5 Vi har regelbundna personalmöten, men oftast tar vi tag i frågorna löpande i den dagliga verksamheten, säger Linda Granelli, servicechef vid Förvaltningsrätten i Malmö. Hon är årets chef Statstjänstemannaförbundet har utsett 2010 års bästa chef inom Sveriges Domstolar. Styrkan i ett gott ledarskap är att vara närvarande i verksamheten, tydlig och rak. Och så är det viktigt att man bemöter varandra med respekt, säger Linda Granelli på Förvaltningsrätten i Malmö som fick utmärkelsen.»man ska vara tydlig och närvarande.«linda Granelli, servicechef, Förvaltningsrätten i Malmö. Text Andrea Kollmann Foto Lars Lydig Linda Granelli är servicechef vid Förvaltningsrätten i Malmö sedan 2008 och har personalansvar för medarbetarna vid domstolens registratur, arkiv, vaktmästeri, IT-funktion och bibliotek. Hon är jurist och har arbetat på såväl länsstyrelse som länsrätt och kammarrätt. Linda Granelli brinner för personalfrågor och har därför lämnat den dömande verksamheten för att i stället arbeta på den administrativa enheten. Jag tror att min personal har valt mig till årets chef för att jag behandlar alla med respekt och visar att jag tycker deras jobb är viktigt. Om man ger medarbetarna förutsättningar att utvecklas får man nöjda medarbetare. Och det har jag, säger Linda Granelli. Hon är rörd över att medarbetarna har tagit sig tid att skriva ihop en nominering. Där står bland annat att Linda Granelli är tydlig och rak, uppmuntrar och tar till sig det personalen säger. Och att hon är den bästa chef de har haft. Roligt att vara chef Motiveringen stämmer väl överens med Linda Granellis egen syn på ledarskap: Man ska vara tydlig och närvarande, lyssna och ta till sig vad medarbetarna säger innan man gör några större förändringar. Inte köra över någon. Men man måste också kunna sätta ner foten när det behövs. Linda Granelli försöker att vara ute i verksamheten eftersom hon tycker det är viktigt att vara insatt i medarbetarnas uppgifter. Behöver medarbetarna avlastning är hon inte främmande för att hoppa in. Det är jätteroligt att vara chef. Mitt arbete handlar om allt från juridiska frågor till avdelningens fruktkorg. Men prioritet nummer ett är alltid personalen u FAKTA årets chef Varje år är det möjligt för medarbetarna i Sveriges Domstolar att nominera sin chef till årets chef. Årets chef utses av statstjänstemannaförbundet, ST, sedan 2001 med syftet att betona ledarskapet som en av de viktigaste frågorna för en god arbetsmiljö och trivsam arbetsplats. Vilka egenskaper tycker du en bra chef bör ha? Sara Nilsson, notarie, Förvaltningsrätten i Malmö Det är viktigt att man är intresserad av alla sina medarbetare. Att man lyssnar och är lyhörd för sina medarbetares åsikter. Att man är tydlig med vad man vill att medarbetarna ska göra, vilka förväntningar som finns på dem och vilka mål man ska arbeta efter. Sedan är det viktigt att de har social kompetens och är trevliga. Carolina Lennartsson, domstolssekreterare, Förvaltningsrätten i Malmö Jag gillar tydlighet och rakhet. Både bra och dåliga saker ska läggas fram på ett tydligt sätt. Ska våga fatta obekväma beslut, men inte över huvudet på folk. Lyhördhet, att känna av stämningar i gruppen och att lyssna på det som faktiskt sägs. Att ge feedback så att medarbetarna känner att det de gör syns. En bra chef får fram det goda hos människor. Ola Brändström, rådman, Förvaltningsrätten i Malmö En ofta försummad sak är att en chef ska vara chef. Det ska finnas en viss distans, inte för kamratligt men inte heller otillgängligt. Chefen måste delegera, ha förtroende för sina medarbetare och inte fatta alla beslut själv. Ledaren ska vara synlig i organisationen och känna av stämningar. Chefen ska vara ett gott föredöme och föregå med gott exempel. Ska kunna entusiasmera. 5

6 Ledarskapsprofilen och medarbetarprofilen måste vara levande verktyg och revideras med jämna mellanrum, säger Carina Strömstedt, HR-strateg vid Försvarets materielverk. Profil ger gott ledarskap På Försvarets materielverk (FMV) har man arbetat i flera år med långsiktiga riktlinjer för ledarskap. I dag har man ett utvecklat chefsprogram och en tydlig ledarskapsprofil som ett viktigt led för att locka bästa möjliga medarbetare på en konkurrensutsatt arbetsmarknad. Att vi är tydliga med vad vi prioriterar gör det lättare för oss när vi rekryterar. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare som kan erbjuda våra medarbetare goda möjligheter till utveckling, säger Carina Strömstedt, HR-strateg på FMV. Text Andrea Kollmann Foto Carl Johan Erikson FAKTA FMV:s ledarskapsprofil Försvarets materielverk (FMV) har medarbetare och 140 chefer. Ledarskapsprofilen utarbetades för fyra år sedan och kommer att revideras i samband med att man nu arbetar med att ta fram en medarbetarprofil. Vilka egenskaper tycker du en bra chef bör ha? I samband med en större omorganisation på FMV för fyra år sedan arbetade man fram en ny ledarskapsprofil. Man bildade workshopgrupper som diskuterade fram hur en chef på FMV ska vara. Man definierade också ett antal ledord för gott chefskap. Uthållig samt resultat- och handlingsorienterad. Tillgänglig och närvarande. Genuint intresse av att leda och utveckla medarbetare. Prestigelös och social. Ha lätt för att samarbeta, vara en lagspelare samt ha förmåga att prioritera och fatta rätt beslut. Se lojalitet och integritet som viktigt. Vi arbetar med det personliga ledarskapet, hur jag är som chef och hur jag påverkar medarbetarna, säger Carina Strömstedt. Utveckling i fokus Med utgångspunkt från ledarskapsprofilen stämmer man sedan av och följer upp, från den första arbetsplatsannonsen och genom hela chefskapet. FMV hade tidigare ett enda chefsprogram, men har i dag utvecklat det till flera olika beroende på vilken chefsnivå ledaren befinner sig på. Nytt är att man tidigt identifierar potentials, medarbetare som visat att de kan prestera väl och kan göra mer. Det första programmet är ett basprogram efter vilket man väljer chefsbanan eller projektledarbanan. Vi har många stora projekt som gör projektledarbanan minst lika attraktiv som chefsbanan, säger Carina Strömstedt. Viktigt att visa prioriteringar FMV har chefsprogram också på högre nivå. I samarbete med andra myndigheter bygger man upp två olika program för högre ledarskap, skräddarsydda för chefer i statlig tjänst. Det ena är för högre mellanchefer och det andra för chefer direkt underställda generaldirektören.»att vi är tydliga med vad vi prioriterar gör det lättare för oss när vi rekryterar.«carina Strömstedt, HR-strateg, Försvarets materielverk. Vi ska tydligt visa vad vi prioriterar när det gäller ledarskap. Det är viktigt att attrahera bra medarbetare och det här är ett sätt, att visa att vi kan erbjuda utveckling, säger Carina Strömstedt. u Richard Olsson, domstolssekreterare och domstolsvakt, Förvaltningsrätten i Malmö Att våga lita på de kunskaper medarbetarna har och se deras styrkor och svagheter och kunna delegera så att de får växa. Man måste känna sin chef, och känna att det finns en kontinuitet i idéerna, en strategi. Chefen måste tåla att vara obekväm och tänka på verksamhetens bästa och samtidigt se till att funderingar underifrån blir hörda. Ju tydligare en chef är, desto tryggare känner man sig som anställd. Anna Wirf, föredragande, Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Malmö Tydlighet i vilka beslut man fattar och vad man förväntar sig av sina medarbetare. Chefen ska vara målmedveten när det gäller verksamhetsmålen, så att medarbetarna ser åt vilket håll chefen strävar. Även om man inte uppskattar ett beslut kortsiktigt så ska man kunna se vart man är på väg. Chefen ska vara engagerad i varje medarbetare och se dennes utvecklingspotential och utvecklingsmöjligheter samt ta hänsyn till människors olikheter. 6

7 Utbildning gör medarbetarna förberedda I Malmö genomfördes i januari en utbildning om säkerhet och bemötande för domstolspersonal. Mängder av personer passerar Sveriges Domstolar varje dag och i de flesta fall går det lugnt tillväga. Men i de fall där besökare blir aggressiva och hotfulla är det bra att vara förberedd och då är utbildning för medarbetarna en förutsättning, säger Jonas Rolfsson, säkerhetsspecialist på säkerhetsavdelningen vid Domstolsverket. Text Andrea Kollmann Foto Lars Lydig, Per Carlsson Det är viktigt att det finns rutiner och ett säkerhetsmedvetande för att möta olika situationer så att medarbetarna kan arbeta på ett säkert sätt. Genom utbildning skapar domstolen goda förutsättningar för en säkrare arbetsplats och en trygg personal, säger Jonas Rolfsson. Varje år genomförs drygt sex utbildningar i säkerhet och bemötande för domstolarnas medarbetare, i första hand för dem som har hand om det första mötet - per telefon eller genom direktkontakt i receptionen. I januari hölls två utbildningar i Malmö där deltagarna i huvudsak var domstolssekreterare, receptionister, administrativ personal och expeditionsvakter från olika domstolar i Skåne. Jonas Rolfsson, säkerhetsspecialist på säkerhetsavdelningen vid Domstolsverket. Eftersom medarbetarna arbetar i offentliga lokaler finns det en risk att de kommer i kontakt med personer som är påverkade av droger och/eller som är arga och aggressiva. Målet med utbildningen är att ge medarbetarna verktyg för att kunna hantera situationer som uppstår. Det skapar en trygghet som gör det lättare att agera när det väl händer. Det vanligaste är att människor ringer till domstolen och är upprörda. Genom sitt bemötande kan man undvika hot och våld och lugna personen i stället för att gå upp i våldstrappan, säger Jonas Rolfsson. Våldstrappan är en modell som visar hur man kan bedöma när ett lugnt samtal stegvis övergår till aggression och vidare upp på trappan till våld. Genom att känna till signalerna kan man genom sitt bemötande förhindra att aggressionen stegras. Mental beredskap Utbildningen i säkerhet och bemötande består i grova drag av tre delar. En viktig del är att bli medveten om hur ens eget agerande i form av lugnt bemötande och ett öppet kroppsspråk kan hindra hot och våld. Kunskap om hur aggression trappas upp till våld kan avgöra ett möte. En annan del av utbildningen är att göra praktiska övningar utifrån händelser som kan inträffa i en domstol. För det tredje ska personalen få veta mer om Domstolsverkets säkerhetsarbete och vilken uppbackning domstolarna har om en medarbetare skulle utsättas för hot och våld. Det som är bra med utbildning är att man får en mental beredskap och får reflektera över frågorna och tänka igenom hur ska jag göra om något händer. Säkerhetsarbetet ska vara en del av det vardagliga arbetet, säger Jonas Rolfsson. Att förstå våldsupptrappning I kurslokalen i Malmö sitter ett tjugotal deltagare och diskuterar bemötandeteknik. Hur för man ett bra samtal? Man är lugn och lyssnar aktivt. Talar tydligt och tänker på kroppsspråket. Hur gör man om besökaren höjer rösten och blir aggressiv eller kanske till och med hotfull?»genom utbildning skapar domstolen goda förutsättningar för en säkrare arbetsplats och trygg personal.«jonas Rolfsson, säkerhetsspecialist, säkerhetsavdelningen, Domstolsverket. Domstolsmedarbetarna möter dagligen människor med många olika erfarenheter och bakgrund. Motgångar och ilska har kanske byggts upp under lång tid och personen har inte kunnat lufta sin irritation någonstans. Man kanske inte har ett jobb att gå till, är nyligen skild eller är pressad av andra skäl. Då kan ett negativt besked i receptionen göra så att hela världen rasar samman. Det är viktigt för er att vara medvetna om det, säger kursledaren Sanna Brattfors. 7

8 Under kursen gås det igenom hur man bemöter upprörda personer genom successiv nedtrappning. Hur man lyssnar på personen utan att avbryta och i stället pratar när det finns utrymme, till exempel i en andningspaus. I de fall där lugna samtal inte hjälper, när personen gör ett utfall och kanske kastar saker, då tar du till reträtt, lämnar lokalen och kallar på vakt eller polis. Börja inte slåss själv, säger kursledaren Berndt Adetoft. Motparten uppfattar alltid kroppsspråket. Social blick kombinerat med öppna handflator ger en väldigt bra utgångspunkt för bemötande, säger säkerhetskonsulten Berndt Adetoft från WSP Security. Tryggheten det allra viktigaste Även om det inte är vanligt, så händer det att domstolsmedarbetarna utsätts för hot av olika slag. Kursledaren talar om vikten att anteckna detaljer och notera tiden för samtalet om hotet kommer per telefon. Därefter spelar han upp en sekvens med ett fiktivt bombhot i högtalaren och ber deltagarna att berätta innehållet så detaljerat som möjligt. Trots att de lyssnar aktivt är det svårt att pricka in detaljer. Det visar att man aldrig kan vara nog förberedd. Utbildning i säkerhetstänkande är ett viktigt led för personalens trygghet. Man ska vara trygg och säker när man jobbar inom Sveriges Domstolar. Vi ser det som en arbetsmiljöfråga, avslutar Jonas Rolfsson. u Vi är en tunna, du och jag. Locket är normalt på och vi släpper ut ilska och irritation i olika avtappningskranar i form av gnäll vid fikarasten eller genom att springa av oss i motionsspåret, säger säkerhetskonsulten Sanna Brattfors från WSP Security med en bild om aggressionsteori för att förstå mekanismerna bakom aggression och våld. Deltagarna nickar igenkännande till situationerna som beskrivs i kursen. FAKTA säkerhet och bemötande Varje år genomför säkerhetsavdelningen vid Domstolsverket utbildningen Säkerhet och Bemötande för domstolsmedarbetarna vid ett flertal tillfällen. Den vänder sig främst till domstolssekreterare, receptionister, expeditions- och ordningsvakter samt administrativ personal. Utbildningen tar bland annat upp att det i en modern domstol med den senaste säkerhetstekniken trots allt är medarbetarna som är den viktigaste kuggen i säkerhetsarbetet. Med ett professionellt bemötande kan man förebygga otillåten påverkan, det vill säga trakasserier, hot, skadegörelse och våld som sker i syfte att utöva inflytande på myndighetsutövning. För att minska risken för trakasserier, hot, skadegörelse och våld är det viktigt att visa respekt och vara saklig samt att kommunicera den aktuella personens ärende inte domstolens regler. Robert Thimberg, biträdande säkerhetschef, Göta hovrätt 1 Jag har lärt mig mycket och speciellt intressant var det som handlade om kroppsspråk och våldstrappan. Det är i och för sig sådant man har hört innan, men mitt intresse fångades av hur man ska hålla händerna och hur man ska förhålla sig till den man pratar med. Och att man inte vet vad människor har med sig i bagaget. 2 Jag tar med mig bilden av våldstrappan, om hur svårt det är att avgöra vilket steg en person befinner sig på. Och hur svårt det är att uppfatta ett bombhot per telefon. Nerma Burdzovic, domstolssekreterare, Hovrätten över Skåne och Blekinge 1 Vikten av att vara förberedd och verktyg som hjälper oss att bemöta olika situationer, till exemplet vid bombhot. Vi fick tydligt veta hur man går till väga om man blir utsatt, hur man ska rapportera och hur arbetsgivaren kan hjälpa till. 2 Jag kommer att ha större förståelse inför bemötandet av olika människor. För att öka medvetandet om dessa frågor borde alla gå en sådan här kurs, det ideala hade varit om det fanns kurser som är skräddarsydda för varje specifik arbetsplats. 8

9 1. Vilka kunskaper från utbildningen tar du med dig till arbetet? 2. Kommer du att förändra något i ditt bemötande av dem som kommer till domstolen? Jan Jönsson, expeditionsoch ordningsvakt, Lunds tingsrätt 1 Jag har lärt mig hur man bemöter personer som stegvis ökar sin ilska och fick uppslag till hur man sätter gränser. Jag har jobbat i tio år och ingenting är egentligen nytt, men när vardagen lunkar på är det lätt att hamna i en sorts självgodhet som gör att du inte är beredd om något händer. 2 Jag tror jag kommer att förändra min auktoritära hållning och i stället vara mer medkännande och förstående. Helena Andersson, domstolssekreterare, Kristianstads tingsrätt 1 Jag tar med mig vikten av att ha en levande diskussion kring eventuella hotbilder eller incidenter som kan inträffa i vår arbetsmiljö. Det är bra att tänka på hur man uppfattas av andra, hur man är i telefonen och att man ska bibehålla lugnet. 2 För oss som arbetar här är domstolen, våra mål och ärenden vardagsmat. För den som kommer hit är det en obekant miljö. De kanske känner sig obekväma eller befinner sig i en viss känslostämning som påverkar deras sätt att vara. Det ska jag tänka mer på framöver. Nöjda och säkra medarbetare På Uddevalla tingsrätt har hela personalstyrkan gått säkerhetsutbildning efter Domstolsverkets mönster. Vi tycker att bemötandefrågorna är så viktiga och att alla skulle få ta del av dessa kunskaper, säger Anna-Maria Blomgren, chefsadministratör vid domstolen. Text Andrea Kollmann Foto Johan Wingborg När Uddevalla tingsrätt hade beslutat att arrangera en utbildning i säkerhet och bemötande på hemmaplan hade inte Domstolsverkets säkerhetsexperter möjlighet att komma och hålla i utbildningen. Vi fick hjälp med presentationsmaterial. Efter det tog jag kontakt med polisen eftersom vi tidigare har samarbetat i säkerhetsfrågor. Övning ger trygghet Anna-Maria Blomgren höll själv i inledningen då hon tog upp vad som är viktigt när det gäller säkerhetstänk, pratade om våldstrappan och om att vara observant på sitt eget och andras kroppsspråk. Därefter höll polisen i den praktiska delen där deltagarna fick öva konkret och handgripligen. Upplägget följde i stora drag Domstolsverkets kurs, men kortades ner till en halv dag i stället för en hel. Eftersom det här är en arbetsplats där det kan hända något, gäller det att ha en mental beredskap. Att få veta hur man ska göra och få öva på det ger en psykologisk trygghet. Man blir mer avspänd och kan då bättre hantera en upptrappande konflikt, säger Anna-Maria Blomgren. Den teoretiska delen som handlade om bemötandeteknik och kroppsspråk tog halva tiden. Därefter gick polisen igenom hur man skyddar sig mot verbala och fysiska angrepp. Genom rollspel fick deltagarna öva angrepp och försvar. Poängen är att har man en gång gjort det så sitter det kvar i muskelminnet som en reflex. Det kan vara den sekunden du behöver för att komma undan. Nöjdare med säkerheten Medarbetarna var väldigt nöjda, särskilt med det praktiska träningsmomentet, och det har också visat sig i årets medarbetarenkät. Säkerhetsfrågan fick i den senaste undersökningen resultatet 71, jämfört med tidigare 61. Även om resultatet inte är helt jämförbart på grund av olika frågor är trenden klar. Vi har hittat en bra modell och planerar att köra samma utbildning vartannat år, säger Anna-Maria Blomgren. u Anna-Maria Blomgren, chefsadministratör vid Uddevalla tingsrätt. Irene Malmberg, chefsadministratör, Ystads tingsrätt 1 Jag har fått fördjupad kunskap och praktiska råd om bemötande, både i telefon och vid personliga möten, bland annat när det gäller kroppsspråk. 2 Vi satsar mycket på bemötande och säkerhet på vår arbetsplats. Vi satte i gång ett arbete i höstas och nu har all kanslipersonal deltagit på den här kursen. Bemötande och säkerhet är en stående punkt på våra personalmöten och det ska ingå i vår manual för kompetensutveckling framöver. Enver Gashi, expeditions- och ordningsvakt, Förvaltningsrätten i Malmö 1 Det var mycket nytt som jag tyckte var bra. Till exempel om hot om självmord i domstolssalen och i telefon. Och det här med att sätta gränser, vi lärde oss många knep. När det gäller bemötande har jag blivit mer medveten om våldstrappan. 2 Jag kommer att jobba mycket mer med samtal, till exempel hur man ska göra när man inte har svar på en fråga. Det handlar om gränssättning. 9

10 För besökare är tingsrätten ofta en ovan miljö. Brukarundersökningar fungerar som ett sätt att mäta om bemötande och information fungerar tillfredsställande och om atmosfären är så trygg som möjligt. Brukarna intresserar forskarna Universitet och tingsrätt är en fruktbar kombination. Det är Lunds tingsrätt och Rättsociologiska enheten vid Lunds universitet ense om. När tingsrätten skulle genomföra en brukarundersökning förra året, fann de ett område som passade bra som startskott till ett samarbete man nu hoppas varar länge. Text Andrea Kollmann Foto pia nordlander, KG Pressfoto, Carl Johan Erikson Det är till ömsesidig nytta. På rättssociologen i Lund har vi länge varit intresserade av att få i gång domstolsforskning. För vår del handlar det om att täcka in ett viktigt område i rättskedjan som vi saknar i vår forskning, säger Per Wickenberg, docent vid Rättssociologiska enheten i Lund. Lunds universitet är det enda universitet i Sverige som har en rättssociologisk enhet med såväl forskning som utbildning på alla nivåer, och Per Wickenberg är mer än nöjd med det påbörjade samarbetet med Lunds tingsrätt. Förutom att det tillför viktig kunskap ger det oumbärliga kontaktytor för deras yrkesinriktade studenter som får göra praktik på domstolen under ett halvår. Självklart ska man ha kontakt mellan universitet och tingsrätt och nyttan är ömsesidig. För oss är det viktigt att ligga i fronten och få fatt i det som kan forskas om. Det bedrivs väldigt lite domstolsforskning i Sverige och ingen alls med samhällsvetenskaplig utgångspunkt, säger Per Wickenberg. stimulerar arbetsplatsen För Lunds tingrätt handlar det om att utveckla organisationen och att möta förväntningar från den nya generationen medarbetare som ställer ökade krav på en modern och utvecklande verksamhet. Det är oerhört stimulerande för oss att forskare går in och tittar på och granskar vår verksamhet och ser om vi kan göra någonting bättre. För när man är i en verksamhet länge finns risken att man stelnar och inte ser alla utvecklingsmöjligheter, säger lagman Ralf G Larsson vid Lunds tingsrätt. Ett led i att säkerställa ett bättre arbetssätt är brukarundersökningen som gjordes under Med den får tingsrätten ett viktigt instrument för att ta reda på hur besökarna, tilltalade, målsägande och vittnen upplever själva huvudförhandlingen och det bemötande de får från domstolens medarbetare. Vi hade redan börjat arbeta med frågorna i en kvalitetsgrupp och bestämde oss för att gå vidare med bemötandefrågor och undersöka vad vi kan göra bättre. Om 10

11 människor blir bemötta på ett bra sätt och känner sig trygga så berättar de mer och vi får ut mer av huvudförhandlingen, säger Ralf G Larsson. God svarsfrekvens Brukarundersökningen bestod av ett antal enkäter med öppna och slutna frågor om bemötande, information, begriplighet och trygghet i samband med huvudförhandlingen. De brukare som ville ställa upp fick fylla i enkäterna efter sina respektive förhandlingar, med hjälp av studenter eller tingsrättens medarbetare. Svarsfrekvensen blev relativt hög. Per Wickenberg, docent vid Rättssociologiska enheten i Lund. Med runt tvåhundra svar har cirka åttiofem procent av de som tillfrågats svarat och vi är nöjda med det i det här känsliga sammanhanget. Det är tillräckligt bra för att kunna se tendenser i materialet. Vi har byggt en databas av enkäterna för att kunna använda statistiska metoder för att bearbeta dem, säger Per Wickenberg.»För vår del handlar det om att täcka in ett viktigt område i rättskedjan som vi saknar i vår forskning.«per Wickenberg, docent, Rättssociologiska enheten i Lund. Tanken är att svaren i databasen så småningom ska få sällskap av resultatet från en ny brukarundersökning som planeras om två eller tre år. Resultatet var över lag gott. På Lunds tingsrätt känner sig besökarna tryggt, vänligt och professionellt bemötta. Men uppföljning är viktigt, konstaterar Ralf G Larsson, för att inte missa att åtgärda de brister som trots allt fanns. Vartannat år är lagom, det är rätt mycket jobb. Vi avsatte tid för fyra av våra medarbetare som arbetade halvtid med brukarundersökningen i två månader. Först hade vi enbart tänkt ha studenter som arbetade med undersökningen, men sedan kom vi fram till att det är bra om kunskapen också stannar i huset, säger Ralf G Larsson. Begripligt språk Enkätfrågorna tog förutom trygghet och information också upp det talade och skrivna språket och dess begriplighet som en bemötandefaktor. Brukarna gav ett gott betyg, vilket kan bero på att tingsrätten har arbetat med att göra språket begripligt. Man har tagit fram en PM för att få bort fikonspråket. Det fungerar som rekommendation och bör följas av alla.»det är oerhört stimulerande för oss att forskare går in och tittar på och granskar vår verksamhet och ser om vi kan göra någonting bättre.«ralf G Larsson, lagman, Lunds tingsrätt. Här vitsordas ingenting längre, här godtar vi. Det är för brukarnas skull, ingen annan än advokaten förstår ett sådant ord som vitsorda. Vi har bestämt att vi ska ha ett adekvat och enkelt språk, säger Ralf G Larsson. Brukarundersökningen en början Domstolens kvalitetsarbete ska göra verksamheten säkrare och bättre. Det är målet. Den ska också bli mer effektiv på så sätt att inga mål ska bli liggande. Samtidigt ska god kvalitet upprätthållas. Brukarundersökningen är en indikator på verksamheten och det Ralf G Larsson, lagman vid Lunds tingsrätt. första i en rad planerade samarbetsområden med rättssociologen. Ett samarbete som gynnar båda verksamheterna. Vi vill veta mer om det inre livet på domstolen. Det märks att ledningsgruppen på Lunds tingsrätt har en medveten strategi för de olika yrkesgrupperna, det är en modern organisation med ett progressivt utvecklingsperspektiv. Det vill jag forska kring, det är intressant och det har betydelse för domstolens resultat, säger Per Wickenberg. Båda vill gärna utöka sitt samarbete. Bland kommande möjliga samarbetsområden finns till exempel att studera de långsiktiga effekterna av en dom eller förlikning och ett år efter följa upp hur parterna upplever domslutet. Tingsrätten hoppas också kunna upplåta några platser till forskare framöver. Vi har öppnat ett fönster, säger Per Wickenberg och får medhåll av Ralf G Larsson. u FAKTA Brukarundersökning Brukarundersökningen vid Lunds tingsrätt genomfördes Enkäterna sammanställdes med hjälp av Rättssociologiska enheten vid Lunds universitets samhällsvetenskapliga fakultet. Så såg svaren ut: Nio av tio har blivit vänligt bemötta 25 procent har upplevt otrygghet i kvarteren runt domstolen Tingsrätten saknar målsägandeingång och målsägandeväntrum Majoriteten förstår vad som sägs Dålig information kring förseningar Förslag på åtgärder: Mer aktivt mottagande med information om hur rättegången går till Större närvaro av ordningsvakter Information om förseningar. Till exempel meddelas vittnen numera via sms från tingssalen vid förseningar på mer än 15 minuter Flera ingångar Skyltning till separata väntrum 11

12 EMR utvärderat: Reform som förändrat resursbehoven Med EMR-reformen flyttades tyngdpunkten i de allmänna domstolarnas rättsskipning till första instans. Domstolsprocessen och arbetsformerna förändrades i tingsrätt och framför allt i hovrätt. När nu reformen varit i kraft i mer än två år går det att se att den har bidragit till att domstolarnas resursbehov minskat något. Men hur resurserna ska fördelas i framtiden är fortfarande en öppen fråga. Staffan Levén, utredningens projektledare. Ann Härelind, chef vid Domstolsverkets ekonomiavdelning. Text Pia Roxell FOTO PATRIK SVEDBERG, CARL JOHAN ERIKSSON, LARS LYDIG, VIVEKA ÖSTERMAN, Eva-Lena Olsson Domstolsverket har utrett vilka konsekvenser reformen En Modernare Rättegång, EMR, haft i domstolarna och hur detta påverkat domstolarnas resursbehov. En slutsats är att reformen har inneburit att hovrätternas behov av resurser minskat, även om det i dag är svårt att bedöma hur stora resursvinsterna är. Även tingsrätternas resursbehov har minskat, men inte i lika hög grad. En annan slutsats är att domstolarna tillämpar reformen på ett alltmer enhetligt sätt, men att det finns detaljer som kan samordnas mer, säger Staffan Levén, före detta hovrättslagman som på Domstolsverkets uppdrag varit utredningens projektledare. Förändringarna är en anpassning till att hovrätten fått en mer överprövande roll. Bland annat använder nu hovrätten i regel sig av videoinspelningar från tingsrätten i stället för att kalla personer på nytt. Det krävs prövningstillstånd i hovrätten för alla tvistemål och ärenden. Därtill kan tingsrätten nu avgöra vissa mindre komplicerade brottmål med få aktörer på handlingar, det vill säga utan huvudförhandling. Även för hovrätternas del har utrymmet för att avgöra mål på handlingarna ökat genom de nya reglerna för presentation av muntlig bevisning i hovrätten. Samordning krävs Utredningens uppdrag var att utvärdera reformen ur ett resursfördelningsperspektiv. Samtidigt kom det fram andra viktiga lärdomar, som att reformen medfört nya krav på samordning. Dels krävs att instanserna samordnar sig för att bevisöverföringen ska fungera bra. Dels krävs att hovrätterna sinsemellan samordnar sina rutiner för att säkerställa en förutsägbar och rättssäker process, säger Staffan Levén. Rapporten utmynnar i en rad rekommendationer som att beredningssekreterarna i hovrätterna inte bör lägga för mycket tid på att kontrollera videofilmade förhör, att deltagande via videokonferens och hänvisning till handlingar bör utnyttjas mer samt en rad förslag för effektivare och enhetligare rutiner. Rapporten är därför en viktig utgångspunkt för Domstolsverkets ekonomiavdelning när den i samtal med domstolarna ska bestämma hur medlen ska fördelas. Rapportens rekommendationer om åtgärder är främst riktade direkt till domstolarna, men Domstolsverket finns självfallet som stöd. Viktigt att understryka är att det ännu är oklart hur reformens effekter konkret kommer att påverka den framtida resursfördelningen, säger Ann Härelind, chef vid Domstolsverkets ekonomiavdelning. Samtal med medarbetare Rapporten bygger på tre olika källor; en enkät som gått ut till alla domstolar med en nära hundraprocentig svarsfrekvens, statistik och framför allt på samtal med många medarbetare som fått säga sin mening. Vi har besökt samtliga hovrätter och flera tingsrätter och talat med alla personalkategorier som berättat hur deras arbete påverkats. Vi har tittat på hur domstolarna tillämpar reformen och registrerat alla reformens effekter i domstolarna. Domstolarna har även lämnat remissvar där de tycker till om rapportens slutsatser, säger Staffan Levén. u FAKTA åtgärder för ett smidigt samspel mellan domstolarna För alla Använd videokonferensutrustningen på ett mer effektivt sätt, bland annat genom att bättre uppmärksamma och ta tillvara situationer där en videokonferens är lämplig och utgör ett mer resurseffektivt alternativ än en personlig närvaro. För tingsrätterna Skapa enhetliga och effektiva rutiner för hur och när sammanställningar och tidsplaner ska upprättas i tvistemålen. Förbättra dokumentationen av förhören i tingsrätten genom fortlöpande utbildning av protokollförarna i salsteknik och bättre samspel mellan protokollföraren och ordföranden under förhandlingarna. För hovrätterna Effektivisera beredningen av målen genom att begränsa kontrollerna av inspelningarna från tingsrätterna. Förbättra rutinerna för att uppmärksamma mål som lämpligen kan avgöras på handlingarna. 12

13 Röster om EMR Ännu ingen klar bild Ingen kan i dag säkert säga hur stora resursbesparingar som på sikt kommer att göras. Därför går det inte heller att redan nu spekulera om eventuella resursomfördelningar mellan instanserna, menar Sten Andersson, hovrättspresident vid Göta hovrätt. Jag ställer mig bakom det mesta i rapporten och anser att reformen har bidragit till en snabbare handläggning och ökad rättssäkerhet, inte minst genom tillvaratagandet av färsk bevisning från första instans, säger hovrättspresidenten vid Göta hovrätt, Sten Andersson. Under den tid reformen varit i kraft tycker han att mycket stabiliserats, både i hans domstol och generellt i hovrätterna. Tekniska problem var exempelvis något som förekom oftare i början, men nu tycker han att tekniken på det hela taget fungerar bra. Hovrätternas tillämpning av praxis förefaller också ha blivit alltmer lika med tiden: När reformen nyss hade trätt i kraft kunde det skilja ganska mycket mellan olika hovrätter huruvida man tillät tilläggsförhör. Min uppfattning är att praxis nu är mera enhetlig och mindre restriktiv. Inledningsvis hade vi det även svårare med att snabbt sortera fram vilka mål som skulle få prövningstillstånd. Men efter Högsta domstolens vägledning fungerar det nu åtskilligt bättre. Sten Andersson tror att reformen kan ha inneburit att hovrätternas resursbehov minskat något, men han understryker att detta är något som ingen i nuläget säkert kan veta. Det är för tidigt att dra sådana slutsatser. Och det vore oklokt att redan nu börja skissa på en omfördelning av resurser mellan hovrätt och tingsrätt. u Inspelningarna måste kontrolleras Det är bra att handläggningstider kortats och att målsägande inte måste infinna sig även i andra instans. Sämre är att hovrättsarbetet blivit enformigare. Det säger Anders Iacobæus, hovrättspresident vid Hovrätten för Övre Norrland. Det finns fördelar; som att målsägande inte behöver dras in i andra instans, att det vidgade prövningstillståndet lett till generellt kortade handläggningstider i tvistemål och att färre förhandlingar ställs in, säger Anders Iacobæus som emellertid inte sticker under stol med att han tycker att hovrättsarbetet har blivit enformigare: Det är svårt att bortse från att de videoinspelade förhören även har vissa nackdelar och att en inspelning inte kan ersätta det som förmedlas när människor möts på riktigt i rättssalen. Anders Iacobæus menar att de tekniska problemen är mer problematiska än vad som framgår i rapporten. Inspelningarna är ofta väldigt långa och det krävs en oerhörd koncentration för att uppfatta vad som sägs och visas. För att klara detta tvingas vi ta många pauser och därför kan förhandlingarna dra ut på tiden. Möjligheten med att hålla omförhör och tilläggsförhör är bra, tycker Anders Iacobæus, och han tror att den utnyttjas jämförelsevis ofta vid Hovrätten för Övre Norrland främst med tilltalade och sakkunniga. I det stora hela instämmer han med rapporten men han har en invändning: I rapporten sägs att beredningssekreterarna inte ska behöva lägga tid på att kontrollera inspelningarna - men den kontrollen är ett måste och kommer att vara nödvändig länge till. u Förändrad arbetsbelastning Gunnel Wennberg anser att reformen är bra i stort sett. Det är en riktig tanke att bevisningen är bäst när den är färsk, det vill säga i tingsrätten och att det går mycket bra att tillgodogöra sig förhören genom uppspelningarna. Det är också mycket bra att vittnen och målsägande inte längre behöver komma till hovrätten. Förhandlingarna kan dock bli onödigt långa numera eftersom det kan vara svårt att sortera ut det som inte är relevant i hovrätten och det därför ibland spelas upp mer än som egentligen är nödvändigt. Man skulle ibland önska att tingsrätterna var ännu duktigare på att indexera förhören och vara ännu noggrannare med att sköta kameran, säger Gunnel Wennberg och tillägger att de i hennes domstol fått en mer avspänd hållning till önskemål om tilläggsfrågor eller nya förhör, som sällan numera utgör något bekymmer. Det är några slutsatser i rapporten som Gunnel Wennberg påpekar att de inte ställer sig bakom i Västra Sverige. Det gäller dels användningen av protokollförare. Den har ökat här eftersom vi anser att koncentrationen på domaruppgiften blir lidande i mer omfattande mål om en ledamot måste sköta också ett flertal protokollföraruppgifter. Vidare stämmer inte för denna domstols del rapportens slutsats att kallelserna blivit färre och domstolssekreterarnas arbetsbörda därför minskat. Här har i stället arbetsbördan ökat under de senaste åren därför att målen blivit mer svårplanerade med allt fler aktörer i varje mål och komplicerade vidtalningar till huvudförhandlingar. Detta är naturligtvis inte beroende på EMR-reformen, men det är en utveckling som sker samtidigt och som gör att de förväntade resursvinsterna med reformen är svåra att fånga, understryker Gunnel Wennberg. u Arbetsbelastningen har ökat när det blivit fler krävande mål. Samtidigt innebär domstolsprocessens förändrade gång att arbetet effektiviserats på flera sätt. Det menar Gunnel Wennberg, hovrättspresident vid Hovrätten för Västra Sverige. 13

14 Röster om EMR Tekniken en utmaning De dramatiska förändringarna i domstolens arbetssätt gick bra att genomföra. Nu gäller det att hänga med i teknikutvecklingen och då behövs Domstolsverket som stöd. Det menar Fredrik Wersäll, hovrättspresident vid Svea hovrätt. Klarare rättstillämpning EMR-reformen har inneburit att vi kan lägga mer av vår kraft där den mest behövs. Samtidigt har det blivit synligare vad som kan göras bättre. Det menar Lennart Svensäter, hovrättspresident vid Hovrätten över Skåne och Blekinge. Utvecklat rättssystem Arbetsbördan tycks totalt ha minskat. Men domstolssekreterarna har fått flera nya arbetsuppgifter, säger Håkan Lavén, tillförordnad hovrättspresident vid Hovrätten för Nedre Norrland. Reformen har inneburit dramatiska förändringar i vår domstol och omställningen har i allt väsentligt fungerat riktigt bra. Sedan reformen trädde i kraft har rättstillämpningen blivit alltmer enhetlig såväl inom domstolen som mellan olika hovrätter.»sedan reformen trädde i kraft har rättstillämpningen blivit alltmer enhetlig såväl inom domstolen som mellan olika hovrätter.«reformen har enligt Fredrik Wersäll klart uppfyllt sitt syfte att lägga tyngdpunkten i första instans. Vad som behövs nu är att säkerställa att tekniken fungerar på bästa sätt. Det gäller såväl vid Svea hovrätt som i övriga berörda domstolar. Jag hoppas att Domstolsverket kan ge ett bra stöd genom att följa teknikutvecklingen. I synnerhet tingsrätterna kan behöva stöd med inspelningsteknik och hovrätterna stöd med successiv uppgradering av videolänksteknik. Vidare ser jag gärna att regeringen tillsätter en sammanhållen utvärdering av reformen där alla berörda kommer till tals. u Det råder en stor samsyn mellan hovrätterna om vikten av enhetliga rutiner. Vi arbetar redan lika. Vi samtalar återkommande om hur reformen fungerar och har en gemensam PM om handläggningsfrågor. Tillämpningen av de nya reglerna har blivit enhetligare, framhåller Lennart Svensäter och som exempel lyfter han fram att alla hovrätter nu torde tillåta att den tilltalade yttrar sig på något sätt om han eller hon vill göra det även i hovrätten. Vi i Hovrätten över Skåne och Blekinge upplever att vi efter reformen arbetar mindre med onödigt och tidsödande arbete och istället kan lägga mer kraft där det bäst behövs. Han menar vidare att det blivit synligare vad som kan göras bättre i domstolsprocessen. Det handlar bland annat om bemötandefrågor i tingsrätterna och behovet av utvecklade förhörstekniker. Även ett utvidgat system med prövningstillstånd skulle enligt Lennart Svensäter främja utvecklingen och effektiviseringen av domstolarnas arbete. I många fall kan man tämligen enkelt konstatera att tingsrättens avgörande är riktigt. Om sådana mål kunde avslutas på ett tidigt stadium i anslutning till att frågan om prövningstillstånd behandlades skulle vi kunna förkorta handläggningstiderna för alla mål. Väntetiderna för parterna behöver enligt Lennart Svensäter också kortas: Prövningstillståndet skulle kunna omfatta ännu fler typer av mål. Då kunde vi på kortare tid lägga ännu mer kraft på mål där tingsrättens avgörande inte framstår som självklart riktigt samt på mer komplicerade mål. u Tekniskt sett fungerar de videoinspelade förhören i stort sett bra, men hanteringsrutinerna vid tingsrätterna behöver förbättras och göras mer enhetliga. Hovrätterna har där en viktig uppgift att fylla genom att lämna feedback om vad som brister. En del tid går åt för domstolssekreterarna att granska tingsrätternas videoinspelade förhör. Så måste det också få fortsätta att vara. Detta för att undvika inställda förhandlingar eller problem som beror på att inspelningen av ett förhör vid tingsrätten har misslyckats.»en del tid går åt för domstolssekreterarna att kontrollera tingsrätternas videoinspelade förhör. Så måste det också få fortsätta att vara.«emr-reformen har påverkat Hovrätten för Nedre Norrland i flera hänseenden. Totalt sett upplever Håkan Lavén att arbetsbördan minskat något och att arbetet sker något snabbare, inte minst tack vare vidgat prövningstillstånd. Nu ska det bli intressant att se vad Justitiedepartementet kommer fram till i sin kommande översyn om EMR-reformen. För egen del tror jag att systemet skulle behöva göras mer flexibelt och levande. Tråkighetsfaktorn är hög vid videouppspelningarna i större mål. Ett förhållande som kan påverka rekryteringsmöjligheterna till hovrätten. u 14

15 Instanserna får inte vara för lika Om samma sak sker i först tingsrätt och sedan i hovrätt kan en känsla av rättsosäkerhet uppstå. Däremot ökar rättssäkerheten med noggrann beredning och med nya förhör när byte av advokat skett. Det menar Lars Lassinantti, ordförande i Nämndemännens riksförbund. Hög tid för utvärdering Effektivisera och modernisera må vara viktigt. Men Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg framhåller att det är minst lika viktigt att värna tilltalades rätt att komma till tals samt möjligheten till ny bevisupptagning. Har gett åklagarna nya arbetssätt Det är positivt att åklagarna kan arbeta effektivare. Men fler videokonferensutrustningar behövs, anser Anders Perklev, riksåklagare och chef för Åklagarmyndigheten. När förhandlingarna i hovrätten i princip bara blir en upprepning av skeendet i tingsrätten går upplevelsen av att vara i nästa steg i rättsapparaten förlorad. Därför är det viktigt att tingsrätten bereder ärenden ytterst noggrant och att hovrätterna arbetar lika och håller nya förhör, i synnerhet om byte av advokat skett, säger Lars Lassinantti och understryker att detta är nödvändigt för att allmänheten inte ska uppleva den nya domstolsprocessen som rättsosäker.»tingsrättens videoinspelningar har med tiden nått en bättre kvalitet men kan fortfarande bli bättre.«lars Lassinantti pekar också på att tingsrättens videoinspelningar med tiden har nått en bättre kvalitet men att det fortfarande kan bli bättre. Nämndemän har berättat för honom att de fortfarande upplever de filmade förhören som alltför ogenomtänkta och ofta alldeles för långa. Ibland kan det vara svårt att uppfatta vilken person som säger vad och då kan man önska att domaren hade gripit in med kommentarer som förtydligat. Lars Lassinantti menar att reformens största fördelar är administrativa i vid mening. Men han framhåller att en direkt positiv effekt är att färre förhandlingar nu ställs in och att förhandlingarna inte lika ofta drar över tiden. u Advokatsamfundet är i stort positivt till förändringarna som infördes med EMR. Den kritik som finns berör i huvudsak det man menar är allvarliga försämringar i möjligheterna till omförhör och att det funnits betydande skillnader i rättstillämpningen vad angår tillåtandet av omförhör.»jag vill framhålla att det är mycket positivt att presidenterna för landets hovrätter numera enats om synen på tillämpningen av vissa bestämmelser.«jag vill dock framhålla att det är mycket positivt att presidenterna för landets hovrätter numera enats om synen på tillämpningen av vissa bestämmelser, betonar Anne Ramberg. Nu är det, enligt Anne Ramberg, angeläget att noga följa utvecklingen av prövningstillstånd i dispositiva mål. Advokatsamfundet vill också se en grundligare genomlysning av reformens konsekvenser ur ett klient- och advokatperspektiv. Samfundet har gjort en hemställan hos regeringen om att en utvärdering äger rum snarast. Från ett klient- och advokatperspektiv är det mycket viktigt att understryka att det nya regelverket inte minskar behovet av advokatens arbete och förberedelser och därmed för rätten att få ersättning, säger Anne Ramberg. u Att tyngden i domstolsprocessen förskjutits till tingsrätten är den mest grundläggande vinsten av reformens alla positiva sidor tycker Anders Perklev, som också betonar att det rent principiellt är bra att rättssäkerheten höjts genom att man nu tar fasta på den färska bevisningen. För åklagarna är det en spännande utmaning att förhören i tingsrätten måste genomföras så att de också fungerar i hovrätten. Ur målsägandes perspektiv är det bra att inte behöva ge sin berättelse mer än en gång, vilket annars kan vara mycket påfrestande i känsliga fall som sexualbrottsmål. Reformen har gjort att åklagarna kan arbeta mer effektivt. Och Anders Perklev tror att effektivitetsvinsterna kan bli ännu större i framtiden.»det är en spännande utmaning att förhören i tingsrätten måste utföras på ett sätt så att de också fungerar i hovrätten.«det är stor skillnad nu när åklagare kan delta i till exempel omhäktningsförhandling på distans och det finns möjlighet till videokonferens i mindre komplicerade mål. Tyvärr händer det fortfarande att den tekniska utrustningen är upptagen när den behövs och då tvingas åklagare till resor som annars hade kunnat undvikas. u 15

16 Pusselbitarnas sex aktiviteter finns i handlingsplanen till strategin för bemötande. Det är de aktiviteter för tiden som domstolarna är överens om ska ingå i det systematiska arbetet med bemötandefrågor inom Sveriges Domstolar. Handlingsplanen innehåller också hållpunkter för när aktiviteterna ska genomföras och hur återrapportering ska ske. Tre förtroendestrategier på plats Visar vägen till gemensam nivå #2 I nästa nummer av Domkretsen kan du läsa om domstolarnas mediestöd. Allmänhetens förtroende för den dömande makten är grundläggande för en rättsstat. För att upprätthålla det förtroendet har regeringen gett Sveriges Domstolar i uppdrag att ta fram strategier för domstolarnas bemötande av allmänheten, kontakter med medierna samt för utformningen av domar och beslut. På många håll sjuder det redan av aktiviteter och på andra håll är arbetet mer i sin linda. Erik Sundström och Charlotte Brokelind är två eldsjälar som vill få med alla på tåget. Text Lars Collin Foto Carl Johan Erikson Illustration Lars Rehnberg I december 2009 fick Domstolsverket i uppdrag av regeringen att initiera, understödja och hålla samman utarbetandet av tre strategier för Sveriges Domstolar. Strategi för arbete med bemötande av parter och andra personer som kommer i kontakt med domstolarna, strategi för utformningen av domar och beslut samt mediestrategi. Strategierna för bemötande och för utformning av domar och beslut utformades av två grupper bestående av representanter från domstolarna. De nominerades av arbetsgivargrupperna, som består av Sveriges Domstolars samtliga domstolschefer. Mediestrategin togs fram i samverkan med Sveriges Domstolars mediegrupp, ett arbete som påbörjades redan innan regeringsuppdraget kom. Domkretsen har också skrivit om mediestrategin i två tidigare nummer. Strategierna bygger dels på Förtroendeutredningens förslag i de delar domstolarna ställde sig bakom förslagen, dels på domstolarnas praktiska erfarenheter av att arbeta med frågorna. Samtliga medarbetare hade möjlighet att lämna synpunkter. Strategierna godkändes slutligen i arbetsgivargrupperna. Nu när strategierna är färdiga börjar det långsiktiga arbetet för alla domstolar att förverkliga dem hos sig. I bemötandestrategin slås bland annat fast att alla som deltar i en domstolsprocess ska veta vad som förväntas av dem och att alla ska känna till domstolens roll och samhällsuppgift. De som kommer i kontakt med en domstol ska mötas med intresse och förståelse. Gemensamt är att bemötandet ska genomsyras av ledorden kompetens, kommunikation och tillgänglighet. Projekt inom bemötande pågår redan på många fronter, så det finns erfarenhet att ta stöd mot. Förra våren tog samtliga domstolar i Västerbotten och Norrbotten fram en gemensam bemötandepolicy efter att ha bedrivit ett gemensamt kvalitetsarbete i många år. När nu Sveriges Domstolars be- 16

17 Pusselbitarnas fyra aktiviteter finns i handlingsplanen till strategin för domskrivning. Det är de aktiviteter för tiden som domstolarna är överens om ska ingå i det systematiska arbetet med domskrivningsfrågor inom Sveriges Domstolar. Handlingsplanen innehåller också hållpunkter för när aktiviteterna ska genomföras och hur återrapportering ska ske. mötandestrategi finns på plats kommer man att arbeta med denna som utgångspunkt. Samtidigt tar man med sig de lärdomar som man fått från det tidigare arbetet. Diskussionerna är det viktiga Den viktigaste lärdomen man dragit är att det inte är dokumentet i sig som är det viktigaste. Det är i stället vägen till dokumentet och de samtal man för med det som utgångspunkt.»kan man kommunicera på ett bra sätt med parterna så får vi ett bättre underlag, ett bättre flöde och en mer effektiv målhantering.«erik Sundström, lagman, Lycksele tingsrätt. Diskussionerna kring hur vi uppträder mot varandra och mot dem som kommer till oss har varit mycket givande och värdefulla för att höja bemötandekompetensen, säger Erik Sundström, lagman vid Lycksele tingsrätt, som var ordförande för den grupp som tog fram bemötandestrategin. Erik Sundström, lagman vid Lycksele tingsrätt. Likaså har man lärt sig att bemötande handlar om att hela tiden försöka odla ett sunt förhållningssätt. Det skapar i förlängningen en trygghet för alla, inte minst för den som kommer till en förhandling. Kan man kommunicera på ett bra sätt med parter i ett mål så får vi både ett bättre underlag, ett bättre flöde och en mer effektiv målhantering. Man kan börja med enkla och billiga medel på den egna domstolen genom att göra små intervju- eller enkätundersökningar och arbeta med den interna dialogen, tipsar Erik Sundström. Domar som förstås av alla Den andra viktiga strategin är den för utformning av domar och beslut. Charlotte Brokelind, lagman vid Jönköpings tingsrätt, har varit ordförande för den grupp som arbetat fram denna strategi. Vi började med att titta på hur vi inom Sveriges Domstolar verkligen skriver våra domar och beslut och hur vi kan göra dem mer begripliga för alla parter. Det här är ett område som hittills levt sitt eget liv och inte gett upphov till mycket återkoppling, menar Charlotte Brokelind. Kanske är det ett utslag av domarnas starka ställning och självständighet. Man skriver som man alltid har gjort lite vid sidan av samhällets språkutveckling i stort. Men i samband med Förtroendeutredningen granskades det hur vi skriver våra domar. Det visade sig att folk inte alltid förstår vad som står i dem, säger hon. Charlotte Brokelind, lagman vid Jönköpings tingsrätt. När nu strategi och handlingsplan är färdiga gäller det att alla domstolar får i gång sitt arbete med att utveckla språket i sina domar och beslut så att det blir begripligt för alla parter vad som står i dem och hur man kom fram till utgången. Flera aktiviteter finns i handlingsplanen, bland annat kompetensutveckling. Charlotte Brokelind betonar klarspråk, dialog och rationalitet.»detta är en stor utmaning för alla då parterna är allt från stora företag till personer som har svårt att till sig en text. Men det gör också arbetet så mycket roligare.«charlotte Brokelind, lagman, Jönköpings tingsrätt. Detta är en stor utmaning för alla eftersom domstolarna har allt från stora företag till personer som har svårt att till sig en text som parter. Men det gör samtidigt arbetet så mycket roligare. u 17

18 Norrtälje tingsrätts satsning på en barnkammare har skapat en lugn och mer harmonisk miljö för alla inblandade parter i domstolens familjemål. 18

19 Norrtälje tingsrätt vågar vara välkomnande Som ett led i domstolarnas arbete med bemötandefrågor använder sig Norrtälje tingsrätt av tingsvärdar och tar sig an vårdnadstvister på ett mer flexibelt sätt. Sedan drygt ett år tillbaka låter man parterna i vårdnadstvister mötas i en mjukt möblerad barnkammare på tingsrätten. Om folk känner sig trygga och får ett gott bemötande kan vi också hantera våra mål snabbare och mer effektivt, säger Ylva Myhrberg, familjerättsansvarig domare vid Norrtälje tingsrätt. Text Lars Collin Foto Carl Johan Erikson Ljusblå väggar, ett milt ljussken och nallar med texten kram på magen möter besökaren i barnkammaren på Norrtälje tingsrätt. Rummet är helt befriat från datorer, telefoner och lagböcker och har förvandlats från ordinärt förhandlingsrum till en mer vilsam plats för vårdnadstvister med ambitionen att hitta en överenskommelse mellan parterna. Trots smeknamnet finns förstås inga barn rent fysiskt närvarande, däremot ska parterna få en känsla av och ständig påminnelse om att det är just barnen man talar om. Därför får också Unicefs Barnkonventionen ta en central plats på bordet tillsammans med en barnbok med tecknade bilder som konkret visar att barn har rätt att träffa båda sina föräldrar. Rummet ska skapa en miljö där man kommer bort från känslan att det pågår en rättegång, en tvist som man ska vinna eller förlora. Tanken är att få ett bra samtalsklimat med barnet i fokus. Jag brukar inleda med»jag brukar inleda med att berätta om syftet med rummet, och redan då märker jag att föräldrarna sjunker ner lite, lyssnar och reflekterar.«ylva Myhrberg, rådman, Norrtälje tingsrätt. att berätta om syftet med rummet, och redan då märker jag att föräldrarna sjunker ner lite, lyssnar och reflekterar, säger rådmannen Ylva Myhrberg som är ansvarig för familjemålen på domstolen och även en av de drivande i Nätverket för domare specialiserade i humanjuridik i Stockholms län. LUGNANDE INVERKAN Det var Ylva Myhrberg som tillsammans med beredningssekreteraren Ann-Charlotte Sigrén och tingsnotarien Charlotte Eklund Rimsten kläckte idén att med enkla medel skapa en barnkammare på tingsrätten. Hon menar att domstolen märker en faktisk effekt av satsningen. I vårdnadsmål möter vi människor i kris. Ibland har de svårt att fokusera på vad som är bäst för barnen, och då fungerar verkligen det här rummet. Även ombuden tycks bli lugnade. Ylva Myhrberg, familjerättsansvarig domare vid Norrtälje tingsrätt, bläddrar i en tecknad bok som visar hur barn har rätt till båda sina föräldrar. Unicefs Barnkonventionen tar självklar plats på bordet. 19

20 Mona Kvarnlöf och Gösta Björck är två av de 14 tingsvärdar som har en viktig uppgift i att hjälpa brukarna så att de känner att de får ett bra bemötande när de kommer till domstolen. Tingsvärden Ingemar Sjöstrand visar brottsofferrummet, en trygg miljö i väntan på förhör. FAKTA Bemötande i fokus Bemötande vid Norrtälje tingsrätt: I barnkammaren försöker alla parter komma till samförstånd, på så vis löses många vårdnadstvister utan att gå till huvudförhandling. Sedan tio år arbetar nio män och fem kvinnor som tingsvärdar vid tingsrätten, dessa volontärer vill skapa en lugn och trygg miljö för besökarna. I brottsofferrummet ges möjlighet för brottsoffer och vittnen att sitta ostörda i väntan på förhör. Det är också ett sätt för dem att nå rättssalen utan att behöva passera vare sig motpart eller åhörare. Vår målsättning är att nå en överenskommelse och når man dit behövs ju inget mer än att själva överenskommelsen dokumenteras, säger Ylva Myhrberg. Ju fler mål som löses i samförstånd, desto färre måste avhandlas i rättssalen i rummet bredvid. Effekterna spiller också över på bland annat socialnämnden, som får minskad arbetsbelastning tack vare färre utredningar. Än så länge är Norrtälje tingsrätt den enda domstolen i landet med barnkammare, men Södertörns tingsrätt står i startgroparna och fler domstolar har frågat om hur arbetet fortgår. Engagerade domare är nyckeln och en förutsättning för att lyckas, betonar både Ylva Myhrberg och domstolens lagman K-G Ekeberg.»I de allra flesta fall gäller det att älska människorna mer än paragraferna och det gäller inte minst i familjemålen.«k-g Ekeberg, lagman, Norrtälje tingsrätt. Generellt har vi inte särskilt många huvudförhandlingar. Vi talar överenskommelser in i det sista och lägger ner tid på det. Jag brukar säga att i de allra flesta fall gäller det att älska människorna mer än paragraferna och det gäller inte minst i familjemålen, säger K-G Ekeberg. TRYGGT MED TINGSVÄRD Bemötandearbetet står högt i kurs på Norrtälje tingsrätt. Förutom denna satsning har man också sedan snart tio år tillbaka särskilda tingsvärdar för att skapa en trygg och lugn miljö på domstolen. Inspirationen fick lagmannen från ett sjukhus där medlemmar i Röda korset anlitades som värdar. K-G Ekeberg valde att organisera tingsvärdarna genom Norrtäljes Rotaryklubbar. Ordet värd ger känslan av ett slags volontärverksamhet. Tingsvärdarna ska vara opartiska, medkännande och informativa, säger han. I dag är tingsrättsvärdarna 14 stycken, nio män och fem kvinnor. Vid alla brottmålsrättegångar är två tingsvärdar i tjänst, men just denna dag har en trio tingsvärdar samlats. Det finns ju vittnesstöd på andra domstolar, men det här är unikt för Norrtälje. Vi stöder både målsäganden, tilltalade och vittnen. Ett trevligt bemötande skapar trygghet, säger Gösta Björck. Tingsvärdarna behöver ingen juridisk bakgrund. De får en rättsvetenskaplig introduktion och lär sig hur domstolsorganisationen ser ut. Viktigast är livserfarenheten. Många vittnen är unga och bara att det står en människa här och möter dem är viktigt. Mitt starkaste intryck är en ung K-G Ekeberg, lagman vid Norrtälje tingsrätt. flicka som darrade som ett asplöv när hon kom hit. Men vi pratade om allt möjligt och sedan ville hon att jag skulle följa med in i rättssalen. När hon gick ut fick jag en stor kram och ett: Tack snälla för att du var här, berättar tingsvärden Mona Kvarnlöf. DISKUSSIONER VARJE VECKA Att sätta fokus på bemötande ger i förlängningen en snabbare och mer effektiv målhantering, menar K-G Ekeberg. Lugna och avslappnade parter skapar helt enkelt bättre förutsättningar att få korrekta uppgifter. Utan att göra avkall på rättsliga krav är det nästan alltid bättre att komma till samtal än konfrontation. Människor som besöker oss är i en ovanlig situation. Just därför ska vi göra vårt bästa för att de ska känna sig väl omhändertagna. I botten ligger att vi inte vill döma något som kommit fram i ett slags juridisk tvekamp, vi vill ju döma och bedöma det som faktiskt har inträffat, säger han.»det finns ju vittnesstöd på andra domstolar, men det här är unikt för Norrtälje. Ett trevligt bemötande skapar trygghet.«gösta Björck, tingsvärd, Norrtälje tingsrätt. Norrtälje tingsrätt arbetar regelbundet vidare med frågorna kring bemötande. Sedan en tid tillbaka finns temat också med som separat punkt när alla medarbetare träffas för måndagsmöte. Där tar de upp sina senaste positiva och negativa erfarenheter kring hur bemötandet på domstolen har fungerat. På så vis lyfter vi upp bemötandet en gång i veckan för att hålla ämnet levande. Vi kan ju inte bara göra en åtgärd och nöja oss med den. Vi strävar åt samma håll. Alla är med på båten och tycker att bemötande är viktigt. Det är ett levande arbete, säger Ylva Myhrberg. u 20