Handledare. Ulrica Evertsson !!! Möjligheter till föräldrasamverkan på förskolan

Transkript

1 K3 Block 5 Ulrica Evertsson Möjligheter till föräldrasamverkan på förskolan Handledare Kamran Namdar

2 Innehåll hh 1 Inledning Bakrund Syfte Frågeställning Metod Realiteten Beskrivning av verksamheterna Enkätundersökning Pedagogernas syn Juridiskt Ideal 6 5 Diskussion Utvecklingsområden Slutsats...11 Referens litteratur 2

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Spännande ämne att ägna sig åt, hur ser det ut med samverkan är vi intresserade eller är vi hh tvingade. Vad bjuder vi in till och hur tolkar föräldrar förskolan. Det är ett stort ämne men jag har begränsat det till att undersöka hur man skulle kunna göra, vad är idealet till hur vi faktiskt gör idag på en förskolas avdelning, realiteten. 1.2 Syfte Vi vill ha och det finns lagar som säger att vi ska ha föräldrars samverkan hur går det till när det inte alltid är ett samtycke kring hur vår verksamhet ska se ut. Vi har för det mesta samma mål föräldrar och pedagoger men olika väg och kunskap att ta oss dit. Jag ville fördjupa mig i hur verkligheten ser ut och hur vi kan utveckla detta. 1.3 Frågeställning Hur ser samverkan med föräldrar ut vad vill vi samverka om? 1.4 Metod Som empiriskt material har jag använt mig av brukarenkät. En undersökning på en förskoleavdelning för att få en bild av föräldrars uppfattning om verksamhetens kvalitet. Litteraturen vi haft tillgång till har varit aktuell och intressant, kommer att kunna använda den även efter detta arbete som en tillgång. 2. Realiteten 2.1 verksamheten idag Jag jobbar i ett team bestående av 3 chefer och har i höst fått en ny kollega rektor för 4-9. Jag som förskolechef plus en halvtids förskolechef till som delar sin tjänst med skolan och en rektor på skolan. Vi finns i ett landsbygdsområde där tre förskolor och en f-9 skola är i bruk. Området är ett c 225 kvadratkilometer stort. Det kan innebära långa avstånd även till den mest närbelägna förskolan. Det bor drygt 3000 personer i området varav några både bor och arbetar här men de flesta har sina arbetsplatser i närmaste staden ca 1,5 mil ifrån. Merparten av familjerna bor i villor eller på gårdar. Det finns bara ett fåtal hyreslägenheter och området är segregerat till största del då det nästan helt saknas kulturell mångfald. Barnantalet i de yngre åldrarna har ökat kraftigt under de senaste åren då det har byggts många nya villor. Detta har medfört en ökad efterfrågan på barnomsorgsplatser och i början av 2013 har vi ca 260 barn inskrivna på förskolorna. Förskolorna 62 medarbetare, förskollärare, barnskötare, kockar och en administrativ assistent på 50% som jag och min kollega (50%) har ansvar för. 3

4 Samverkan idag våra mål i vårt område: hh För att möta familjernas behov av barnomsorg under hela dygnet ska kommunen erbjuda flexibel barnomsorg. Föräldrar har fått möjlighet att diskutera trygghetsplanens innehåll. Föräldrar till barn i Örebros förskolor ska känna sig delaktiga och uppleva att de har insyn och inflytande över sitt barns utveckling. Tydliggöra och konkretisera verksamhetens olika mål och innehåll för föräldrar. Ta initiativ till att föräldrar ges ökade möjlighet till insyn och delaktighet i verksamheten. 2.2 Enkätundersökning Bakgrund Det har genomförts en brukarundersökning i förskolan för att få föräldrars uppfattning om verksamhetens kvalitet. Metod Föräldragruppen erbjöds först att svara via webben, men fick även möjlighet att besvara en pappersenkät om så hellre önskades. Datainsamlingen pågick från den 8 april fram till den 24 maj Urval Undersökningen riktar sig till föräldrar till barn födda 2008 i förskolan. Enkäterna innehöll påståenden som föräldrar till respektive barn fick ta ställning till genom att använda följande svarsalternativ: 4 - Stämmer helt 3 - Stämmer ganska bra 2 - Stämmer ganska dåligt 1 - Stämmer inte alls Vet ej. Enkäten fanns i flera olika språkversioner (svenska, arabiska, serbokroatiska, somaliska samt surani). Resultaten i denna rapport är baserade på 17 svar från Föräldrar på Förskolan Sammanfattning av resultatet: Jag är nöjd med verksamheten på mitt barns förskola svarade 88% positivt. Jag skulle rekommendera mitt barns förskola till andra vårdnadshavare 88 positivt. Jag har fått information om målen som styr verksamheten 94positiva. Jag känner till att förskolan arbetar med att alla barn ska känna sig trygga 88 positiva. Som vårdnadshavare känner jag mig välkommen till förskolan 88 positiva. 4

5 hh Personalen i förskolan är intresserade av mina synpunkter och önskemål 88 positiva. Jag är nöjd med det inflytande jag har i förskolan 88 positiva. Jag och mitt barn har blivit erbjudna inskolning i förskolan 88 positiva. Jag har fått erbjudande om enskilda samtal med personal om mitt barns utveckling minst två gånger under det senaste året 88 positiva. Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan 82 positiva. Mitt barns tankar och idéer tas tillvara 76 positiva. 2.3 Pedagogernas syn på samverkan med föräldrar Inskolningen är ett första möte och samverkan med föräldrarna som är viktigt och har ett mål. Ett föräldramöte innan inskolningen börjar syftar till att ge föräldrarna så mycket information som möjligt om livet och verksamheten på förskolan. Detta för att öka föräldrarnas förförståelse och därmed få dem att känna sig trygga. Där finns det bra strategier. Föräldrar och pedagoger har en daglig kontakt vid lämning och hämtning vilket tryggar föräldrarna. Föräldrar är ju mindre barnen är mest intresserade av om barnen ätit sovit, omvårdnaden. Föräldrar har inte hängt med i utvecklingen att förskolan har en förändrad idé om vad den kan och skall vara. Från ett ersättande hem till en förskola som är till för barnens egen rätt till meningsfull tillvaro. En förändrad pedagogroll, från en auktoritär ledargestalt till en lyssnande medforskare. En förändrad pedagogisk miljö. Från en miljö så lik ett hem som möjligt till en miljö präglad av aktiviteter som barnen själva kan påverka. Från ett observations arbete som går ut på att bedöma barnets mognads och utvecklingsnivå, till ett pedagogiskt dokumentationsarbete som handlar om att belysa läroprocesser och göra dem möjliga för analys som underlag för fortsatt arbete. Det ligger hos verksamheten att presentera och implementera detta hos föräldrar. 2.4 Vem har juridiskt bestämmanderätt över barnen? Bestämmande om barnets omvårdnad har den som är vårdnadshavare behöver alltså inte nödvändigtvis vara förälder men i de flesta fall är det så. Föräldrar kan antingen ha gemensam eller ensam vårdnad om ett barn. Är föräldrarna gifta när barnet föds eller om de senare gifter sig blir vårdnaden automatiskt gemensam. Är föräldrarna ogifta får kvinnan ensam vårdnad om barnet. Hon och fadern kan då skriftligen komma överens om gemensam vårdnad ( Föräldrabalk (1949:381) 1kap.). 5

6 hh Att vara vårdnadshavare för ett barn är att vara den som svarar för och är skyldig att sörja för barnets personliga förhållanden. En vårdnadshavare har rätt och skyldighet att ta del av all information som rör barnet och fattar alla avgörande beslut, exempelvis var barnet skall vara mantalsskrivet och sjukvård och ansökan om pass, vilket förskola och skola barnet skall gå på (Föräldrabalk 6 kap.). Om det är en av två föräldrar som är vårdnadshavare måste dock den ta hänsyn till den andra förälderns och barnets synpunkter och önskemål. Tingsrätten avgör i vårdnadstvister. Efter verkställande av definitivt beslut har barnet fortfarande umgängesrätt till den förälder som det inte bor tillsammans med. Denna rätt kan dock vara svår att utöva om den föräldern som den bor hos motsätter sig umgänget. Den andra föräldern har då möjlighet att stämma motparten till tingsrätten och driva en civilrättslig rättegång om umgängesrätt. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller att de har annan kontakt (Föräldrabalk 6 kap.). 3. Ideal Hur det skulle kunna se ut Den norska boken Mer foreldresamarbeid av Andersen och Rasmussen tar upp en del grundläggande och uppseendeväckande problemställningar i förhållande till samarbetet mellan föräldrar och personal. I dagens förskola läggs det stor vikt vid kvaliteten på föräldrasamarbetet. Många genomför användar-undersökningar och har en öppen dialog med föräldrarna så att föräldrarna får ett reellt medbestämmande. De allra flesta förskolor arbetar också mycket med att formulera mål för verksamheten och arbeta mot dessa. Det som ofta glöms är att utarbeta bra mål för föräldrasamarbetet, i vilken grad bygger dessa på dokumenterade undersökningar på vad föräldrar faktiskt är intresserade av, antingen i föräldragrupp på just den förskolan eller för föräldrar generellt? Hur frågar man personalen och föräldrarna? Andersen och Rasmussen anser för att kunna formulera bra mål för samarbetet måste man fråga bägge parter. Det bör genomföras en undersökning där föräldrar och personal skriver ned de viktigaste förväntningarna de har på varandra i förhållande till samarbetet. En sådan undersökning kan med fördel vara en del av den årliga eller halvårsvis undersökning som förskolan genomför. Många av svaren kommer att bli lika, så i slutändan kommer man fram till 4 7 förväntningar eller målformuleringar. Nedan följer ett exempel på vad föräldrar och personal svarade i en tänkt undersökning. Föräldrarna När svaren var sorterad, kom man fram till följande förväntningar och mål för samarbetet: Att personalen bryr sig om mitt barn Att det inte är för många vikarier 6

7 Att personalen kan hantera de olika barnen hh Att jag får bestämma en del praktiska saker såsom kläder och mat Att personalen berättar om saker som händer mitt barn Att personalen tar mina förslag och idéer på allvar Som ni ser är några av dessa punkter förväntningar som är kopplade till personalens kompetens i förhållande till det egna barnet. Någon punkt handlar om information och någon handlar om medbestämmande och möjlighet att påverka. Personalen När personalens svar var sorterade såg de ut så här: Att vi har en öppen och ärlig dialog med föräldrarna Att föräldrarna följer de överenskommelser vi gör Att föräldrarna är engagerade i det som händer på förskolan Att föräldrarna ser att vi gör ett bra arbete Att föräldrarna håller sig uppdaterad genom informationen vi ger Att personalen är flexibel och tillmötesgående mot föräldrarna Att personalen berättar positiva saker till föräldrarna om barnen Sammanfattning och målformulering Dessa förväntningar och målformuleringar ska sedan sammanfattas i gemensamma mål för samarbetet. Nya saker kan dyka upp i denna process, och då är det viktigt att föräldrarna är med. Gör sedan en lista över fyra huvudmål från vårt exempel: Mål 1: Att personalen är engagerad i varje enskilt barn och ser dess starka sidor. Det engagemanget måste förmedlas till föräldrar i vardagen och genom det formella samarbetet. Mål 2: Att föräldrarna är engagerade i förskolans innehåll och tar initiativ till både beröm och förslag på förbättring. Det initiativet ska tillmötesgås av personalen och värderas i förhållande till genomförande. Mål 3: Att personalen ger bra information genom rätt kanaler. Det är föräldrarnas ansvar att säga ifrån om de önskar informationen på ett annat sätt. Mål 4: Att föräldrar och personal ser det gemensamma ansvaret för barnen i förhållande till trygghet, trivsel och utveckling. Dessa huvudmål bör konkretiseras och beskrivas så att man kan sätta upp en lista med åtgärder som ska leda oss mot målet. För att kunna bedöma att man är på rätt väg, kan man göra en undersökning där föräldrar och personal graderar hur de uppfattar att målen och de olika åtgärderna har genomförts. Andersen och Rasmussen betonar vikten av att arbeta målinriktat med föräldrasamarbete. Man bör se samarbetet som en del av en enhetlig kvalitetsutveckling. Många av målen och initiativen till samarbetet kommer att överlappa andra kvalitetsområden i förskolan. Samtidig är det helt nödvändigt att ta tag i föräldraperspektivet i förhållande till kvalitet. Genom att driva en målinriktad process på det området, kommer detta perspektivet att synliggöras och fördjupas. 7

8 hh Traditionellt sett vänder sig de flesta evidensbaserade föräldrastödsprogram i Sverige till hälso- och sjukvårdspersonal samt till socialtjänsten. Personal som verkar inom förskola/skola har också utbildats i olika program, främst riktade för att arbeta med socialt samspel. Inom förskolan har man tidigare inte arbetat med föräldrastödsprogram. Detta trots att 90% av alla barn över två år går på förskolan, vilket innebar att majoriteten av alla småbarnsföräldrar har daglig kontakt med förskolans personal. I och med denna kontakt arbetar förskollärare redan rent praktiskt med visst föräldrastöd, även om de inte alltid gör det systematiskt eller har bra verktyg eller tid för detta. Förskollärare är därför en viktig resurs som inte tidigare har använts. Förskolan ar en naturlig och lättillgänglig arena både for föräldrar och förr kommunen att fånga upp föräldrars behov och erbjuda stöd i föräldraskapet. Den nya skollagen framhåller på ett mycket tydligare satt än tidigare påbudet om samarbete mellan skolan och föräldrarna. Även om föräldrastöd inte namns specifikt kan den nya lagens intention tolkas som att förskolan är fri att utforska möjligheter till hur ett närmare samarbete med föräldrarna kan tillampas och organiseras. Under 2008 genomfördes en pilotstudie i Uppsala kommun där man i mindre skala studerade om Triple P, ett evidensbaserat föräldrastödsprogram som inte tidigare provats i Sverige, kunde användas på förskolan. Pilotprojektet lade grunden till att vidare implementera Triple P och studera förskolan som arena för föräldrastöd. Således startade 2009 projektet Förskolan som arena för föräldrastöd i Uppsala. Triple P Programmet for positivt föräldraskap. Det syftar till att stärka kunskap, färdigheter, självständighet och självförtroende hos föräldrarna och därigenom förebygga svåra beteendeproblem, känslomässiga problem och utvecklingsproblem hos barn. Programmet riktar sig till föräldrar med barn i åldern 0 16 ar. Triple P ar ett evidensbaserat föräldrastödsprogram som ursprungligen utvecklats i Australien och som bygger på mer an 30 ars klinisk och empirisk forskning. Programmet finns översatt till många olika språk och används for närvarande i 19 länder. Triple P bygger på principer om social inlärningsteori, forskning om hur viktig familjemiljon ar for att förebygga beteendeproblem hos barn samt vikten av den naturliga, vardagliga kontakten mellan föräldrar och barn. Vidare siktar programmet in sig på faktorer kända för att utgöra risk för barn att utveckla ohälsa, såsom familjekonflikt, stress och ineffektiva föräldrastrategier (Sanders, 2003) Gunnar Berg skriver om kultur analys i boken Skolan i ett institutionsperspektiv, det innebär att verksamheten kan genomföra en analys för att få fatt i den vardags kultur som råder på förskolan. Ett bra sätt att hitta regler som aldrig finns reglerat eller nerskrivet men ändå råder. Att få fatt i detta kan också leda till att pedagoger förstår sin verksamhet och lättar kan göra förändringar. Görel Fred (- socionom, leg. Psykoterapeut) skrev i artikeln Lojalitetskonflikter och metabudskap om att om du har en insikt om vilka regler kommunikation följer har du också större möjligheter att påverka den. Att bekräfta motpartens känslor och upplevelser i ett svårt samtal är ett sätt att vända striden till något konstruktivt. Vår kommunikation sker på två nivåer: en innehållsnivå det vi säger med ord, och en processnivå det vi säger med kroppsspråk, mimik och röstläge. 8

9 hh När vi ska tolka vad en annan människa säger till oss väver vi samman informationen från innehållsnivån och processnivån och resultatet blir det metabudskap som vi uppfattar. När vi tolkar andra är det processnivån, dvs. hur de säger något, som styr oss snarare än innehållsnivån, dvs. vad de säger med ord. Vår tolkning av vad andra säger är också beroende av i vilket sammanhang saker sägs och vilken förhandsinformation vi har om någon. 5. Diskussion Min teoretiska bas för dessa resonemang är ett s.k. systemiskt tänkande. Ett sätt att beskriva systemteori är att det är en teori som beskriver sammanhangets betydelse för hur människor blir. Man är inte likadan i alla situationer. Man påverkas av hur människor bemöter en. Bemötandet får en att reagera och den reaktionen kan göra att man får god feedback eller dålig. Man ingår alltså i en ständigt pågående interaktion med andra där båda parter är med och formar samspelet. Det jag tycker så mycket om med detta sätt att tänka är just att människor sällan är utan de blir. Vi har flera sidor i oss. Beroende på hur andra tolkar oss, vad de säger och hur de säger vad de säger kommer vi att bli på olika sätt. Exempelvis kommer man få helt olika reaktioner om man bemöter en arg förälder som om den bara är elak eller om man bemöter den som att den också är orolig och att man förstår omsorgen bakom det. Man kan då som professionell ägna en hel del tid åt att försöka förstå av vilken anledning människor beter sig som de gör i stället för att beklaga sig över att de gör som de gör. Det som kan hända om barn upplever att vi av olika anledningar inte kan eller vill arbeta med eller respektera deras föräldrar är att de hamnar i en lojalitetskonflikt mellan förskolan och hemmet. Det är som om de måste välja när de vuxna i dessa olika sammanhang inte hittar ett sätt att respektera varandra. Det talas mycket om barnfokus och att sätta barnet i centrum. De finns de som hävdar att ett föräldraperspektiv skulle vara motsatsen till ett barnfokuserat perspektiv. Det tror inte jag. Ett barn och speciellt så små barn är enormt beroende av sina föräldrar, vilket Görel fred styrker i sin bok Handbok i föräldrasamtal. Det finns, menar jag, tre huvudorsaker till varför föräldrasamarbetet är så viktigt: För det första får väldigt mycket av sin självbild utifrån sin familj. Det är där man lär sig allt från hur man ska göra saker praktiskt till om man ska tycka att man själv är värd att tycka om. Allt detta lär man sig som barn genom det sätt man pratas med, vilka handlingar andra gör med en och hur människor runt omkring bemöter ens familj och ens föräldrar. Min erfarenhet är att barn registrerar väldigt väl hur andra uppträder mot deras föräldrar. De ser och upplever i sin kropp om det finns spänningar mellan vuxna. På förskolan ser vi små barn som drygt ett år reagera starkt på spänningar mellan vuxna genom att bli gnälliga eller tysta då en ny vuxen kommit in i rummet där det innan den nya vuxna kom in var lugnt och fridfullt. Små barn ser, hör, registrerar och reagerar. Om barn upplever att vuxna 9

10 hh bemöter deras föräldrar utan respekt så finns det risk för att barnets självbild påverkas för vem är jag som har föräldrar som andra inte tycker om eller respekterar? Är de inte värda att respekteras? Är jag inte värd att respekteras? Vi på förskolan måste se föräldrar som en tillgång och inte döma dem utan ta med dem i utvecklingsarbetet informera och diskutera. Vårt jobb är inte att vara tids poliser utan att finnas för barnen och sätta fokus på detta, vilket kan vara svårt ibland eftersom pedagoger också är människor som ser detaljer. Gunnar berg talar om kulturer som finns överallt och blir till en vardag. Det kan också leda till dåliga vanor om kulturen inte är tillåtande och pedagogisk. Ett bra sätt att få fatt i vilken kultur som råder och tydliggöra den på arbetsplatsen är kulturanalysen. 5.1 Utvecklingsarbete i vårt område På våra förskolor ska vi ta med och beskriva vad förskola är idag och vad det har varit, från daghem till förskola. För att göra föräldrar medvetna om förändringen för där tror jag vi har brustit. Och stärka föräldrar i att våga vara föräldrar och vilja vara med sina barn. Få dem att förstå hur viktiga de är för sina barn, de är förebilder. 6. Sammanfattning Slutsatser I den enkätundersökning som jag gjorde så framkommer inte lika tydliga svar som i de ideal jag beskrivit av Andersen och Rasmussen. Det framkommer utvecklingsområden som vi måste jobba på och jag tror på tydligheten i vårt uppdrag att tydligt beskriva förklara vem som gör vad och vad arenorna står för. Inte minst viktigt att förtydliga hur viktiga föräldrar är i vårt samhälle idag. Jag vill i detta arbete betona vikten av att arbeta målinriktat med föräldrasamarbete. Man bör se samarbetet som en del av en enhetlig kvalitetsutveckling. Många av målen och initiativen till samarbetet kommer att överlappa andra kvalitetsområden i förskolan. Samtidig är det helt nödvändigt att ta tag i föräldraperspektivet i förhållande till kvalitet. Genom att driva en målinriktad process på det området, kommer detta perspektivet att synliggöras och fördjupas. 10

11 Referenslitteratur Berg Gunnar, Groth Erik, Nytell Ulf, Söderberg Hans. (2008) Skolan i ett institutionsperspektiv Studentlitteratur AB Lund Andersen, John & Rasmussen, Kjeld Bjarte Kaldhol (1996) Mer foreldresamarbeid Sanders, M., Markie-Dadds, C., & Turner, K. M. (2003). Theoretical, Scientific and Clinical Foundations of the Triple P Positive Parenting Program: A Population Approach to the Promotion of Parenting Competence [Monograph No. 1]. Parenting Research and Practice Sanders, M. R. (1999). Triple P-Positive Parenting Program: Towards an empirically validated multilevel parenting and family support strategy for the prevention of behavior and emotional problems in children. Clinical Child and Family Psychology Review, 2(2), hh James W Tamm, Ronald J Luyet (häftad, 2006) Förtroendefullt samarbete : att bygga långsiktiga relationer. Studentlitteratur AB Lund Görel Fred (2005) Handbok i föräldrasamtal. Mareld, Studentlitteratur AB Lund Lpfö -98 (2011) Skolverket Görel Fred (- socionom, leg. Psykoterapeut) artikeln Lojalitetskonflikter och metabudskap 11

12 hh 12