Likabehandlingsplan Ekbackeskolan

Transkript

1 Likabehandlingsplan Ekbackeskolan Likabehandlingsplan gällande gymnasieskolan på Ekbackeskolan Upprättad

2 Innehåll Innehållsförteckning Innehåll...2 Likabehandlingsplan för vuxenutbildningen på Ekbackeskolan. 3 Vad säger lagen?...3 Det främjande arbetet:...4 Det förebyggande arbetet:...5 Det åtgärdande arbetet...6 Handlingsplan vid konflikthantering...8 Utredning av uppgifter om trakasserier och kränkande behandling...9 Uppföljning och utvärdering...10 Rutiner för arbetet med likabehandlingsplanen...10

3 Likabehandlingsplan för vuxenutbildningen på Ekbackeskolan Varje år ska alla skolor upprätta en likabehandlingsplan för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen fungerar som en garant och en kvalitetssäkring av arbetet för att ingen, varken elev eller vuxen, ska känna sig kränkt eller diskriminerad Vad säger lagen? Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling regleras i två lagar, dels skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling och i diskrimineringslagen. Syftet med dessa båda lagar är att ingen elev eller vuxen ska bli kränkt enligt de sju diskrimineringsgrunderna som finns beskrivna i diskrimineringslagen: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, ålder och sexuell läggning. I skollagen regleras annan kränkande behandling som inte tas upp i diskrimineringslagen. I korthet garanterar dessa båda lagar tillsammans att inget barn, elev eller vuxen ska utsättas för någon form av kränkande behandling. Lagarna kräver dessutom inte bara att skolan ska reagera om någon utsätts för någon form av kränkning eller diskriminering, de kräver också att skolan aktivt arbetar med att förebygga att dessa över huvudtaget ska kunna uppstå. Om det trots det förebyggande arbetet ändå skulle förekomma någon form av diskriminering eller kränkning har skolan dessutom ett utredningsansvar och naturligtvis ett ansvar för att åtgärda överträdelserna. 1.1 Det främjande arbetet: Uppmärksamma eventuella händelser utanför lektionstid eller skoltid. Det finns en risk att de dras in i skolan om vi inte tar tag i dem. I undervisningen arbetar vi med de sju olika grunderna för diskriminering så att de är kända av alla elever. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, ålder och sexuell läggning. Personalen är ett gott föredöme. Personalen visar hänsyn mot varandra och eleverna. Skapa en god kontakt med vårdnadshavare. Om vi har en god kontakt med vårdnadshavarna så blir de en resurs i arbetet för allas lika värde, mot kränkande behandling. Frågor som berör området kan och bör diskuteras vid exempelvis föräldramöten eller liknande sammankomster. Samtala med eleverna regelbundet angående trivsel och respekt för varandra. Mentorskap ska förtydligas. Eleverna ska träffa sina mentorer i undervisningen. Vad innebär mentorskapet för eleverna och för lärarna? Det är viktigt att likabehandlingsplanen delges till nya elever som kommer under läsåret. Elevens/elevernas mentor ansvarar för att detta görs. Ett bra mottagande vid uppstarten av nya terminer. Genomgång av likabehandlingsplanen. Gemensam uppstart med sin mentor.

4 På Ekbackeskolan inrättas en likabehandlingsgrupp. Gruppen består av representanter för lärare och övrig personal. Lärare och övrig personal utser representanter till gruppen vid den första arbetsplatsträffen för läsåret. Representanterna utses för ett läsår. Elevhälsoteamet är adjungerat till likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen samlas minst en gång i månaden för att diskutera hur läget är. Rektor är sammankallande. En dagordning upprättas av rektor och skickas ut till berörda minst två veckor i förväg. 1.2 Det förebyggande arbetet: Pedagogerna ansvarar för gruppindelning och ansvarar för att alla känner sig bekväma i gruppen. Genomföra undersökningar över var riskområdena finns på skolan. En elevenkät genomförs varje termin. Dessa undersökningar diskuteras på ett möte för att eleverna själva ska kunna föreslå förbättringar i miljön eller om det går att ta bort förutsättningarna för att bråk ska uppstå. Resultatet av undersökningarna redovisas också i relevanta fora (arbetsplatsträffar, samverkansmöte etc.). Skolan har olika värdegrundsmaterial som vi kan arbeta med efter behov. Exempelvis Skolverkets värderingsövningar. Etiska samtal. Dessa samtal styrs av behov och aktuella händelser. Vi tar upp diskussioner utifrån vad som hänt. Samarbetsövningar som ska leda till förståelse. Vid läsning av litteratur/filmer som tar upp olika värdegrundsfrågor diskuteras dessa. Egenvårdsguiden gås igenom med nyanlända. Vi har ett grundtänkande synsätt som är salutogent. Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky ( ), professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel. Salutogenes betyder hälsans ursprung och härhör från latinets salus (hälsa) och grekiskans genesis (ursprung). Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes). Antonovskys svar på frågan om var en individ befinner sig på kontinuumet frisk-sjuk var Känsla av sammanhang (KASAM). ( Elevhälsoteamet är en viktig resurs i det förebyggande arbetet. Inom elevhälsoteamet diskuterar vi elever som kan behöva stöttning i sitt eget sätt att vara mot andra eller andras sätt att vara mot dem. Avstämningsmöten sker i likabehandlingsgruppen minst en gång per termin, gärna fler gånger. Detta gäller även misstänkta kränkningar och incidenter.

5 1.3 Det åtgärdande arbetet. Rektors och mentors samtal med de berörda. En del av uppgiften är att ha samtal med dem som är inblandade i konflikter och att utreda om det förekommit någon kränkning när misstanke har rapporterats. Kontakter med föräldrar/vårdnadshavare (gäller omyndiga elever). När det inträffar saker i skolan är det viktigt att föräldrarna/vårdnadshavarna är välinformerade. Med deras stöd har vi bättre förutsättningar att lösa konflikter och andra problem. Det är viktigt att vi har en rak kommunikation. Det innebär att vi redogör för vad som hänt så sakligt som möjligt och inte försöker försköna eller ursäkta det som hänt. Dokumentation av det inträffade: Incidentrapport beskriver händelser som är av allvarligare art d v s alla händelser som direkt kan hänföras till någon av diskrimineringsgrunderna eller annan kränkande behandling. I incidentrapporten rapporteras även händelser med inslag av våld. Alla incidentrapporter lämnas till rektor som sedan beslutar om vem som ska utreda det inträffade. I de fall det är en i personalen som är misstänkt för att ha kränkt en elev, är det alltid rektor som utreder. När det gäller elev som kränkt elev, eller elev som kränkt personal fattas beslut i varje enskilt fall. Rektor kan i dessa fall delegera till annan lärarpersonal. Utredning - När misstanke om en kränkning eller diskriminering har kommit till skolans kännedom ansvarar rektor för att händelsen utreds. Utredningen dokumenteras på en särskild blankett. När utredningen är gjord sker en återkoppling till vårdnadshavare och andra inblandade. Lämpliga åtgärder vidtas i samråd. Vi utgår från vår konsekvenstrappa som beskriver vårt arbetssätt. 1.4 Konsekvenstrappa Anmälan till sociala myndigheter eller polis. Avstängning från undervisningen. Rektor kallar till Elevvårdskonferens. Skriftlig varning utdelas. Mentor kallar till möte med vårdnadshavare. Mentor kontaktar vårdnadshavare. Samtal med rektor. Mentor eller annan personal hjälper till med konflikthantering Eleverna tillåts själva göra ett försök att lösa konflikten Denna trappa följer vi i normalfallet. I vissa fall kan det vara aktuellt att hoppa över ett eller flera steg, beroende på arten av det inträffade. Lagen kräver i vissa fall att anmälan görs

6 omgående till socialtjänsten eller polisen. Det innebär att man i vissa fall gör en anmälan innan man hunnit informera vårdnadshavarna. 2. Handlingsplan vid konflikthantering Det viktigaste vid konflikthantering är att se till att man tar sig den tid som behövs för att lösa konflikten. 1. Gå fram till de inblandade och informera dig om vad som har hänt. 2. Bedöm om konflikten går att lösa på plats eller om enskilt utrymme krävs. 3. Ställ de som bråkat på samma sida för att inte förstärka konflikten. 4. Klargör att konflikten skall lösas oavsett hur lång tid det tar. 5. Låt dem börja med att endast berätta vad de själva gjort. 6. Sammanfatta deras berättelser och försäkra dig om att du förstått rätt. Sätt in all fakta i en händelsekedja som skall bekräftas av dem som deltagit. Nu berättar jag vad som har hänt. Du (A) gjorde och då gjorde du (B), stämmer detta? 7. Diskutera hur konflikten uppstod. Vilka andra alternativ hade funnits att tillgå? Hur kan man göra nästa gång? Använd gärna Michael Högbergs terminologi med höja och sänka. Kunde du ha gjort på något annat sätt som hade höjt N.N 8. Låt dem få säga om de har något att tillägga. Låt dem endast be om ursäkt av egen fri vilja. 3. Utredning av uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Arbetsplatsträff Vi arbetar för att dokumentera även mindre saker som händer på skolan. För att upptäcka även händelser av mindre allvarlig art rapporteras dessa vid de återkommande arbetsplatsträffarna. Syftet med detta är att kunna agera innan händelserna får stora proportioner. Incidentrapport Det finns ett färdigt material som används i händelse av en incident. Materialet finns på skolexpeditionen. Uppföljningssamtal För att stödja dem som varit inblandade i någon form av trakasserier eller kränkande behandlingen håller vi uppföljningssamtal. Rektor ansvarar för att dessa genomförs, men de kan utföras av mentor som många gånger har en närmare relation med eleven/eleverna.

7 Utredningsblankett När skolan har blivit uppmärksammad på kränkande behandling eller trakasserier har vi skyldighet att omedelbart utreda frågan. Utredningen dokumenteras på en särskild blankett. Blanketten finns på skolexpeditionen. När ett påstående gäller en vuxen i skolan ska saken omedelbart utredas av rektor/skolledning. Övriga fall utreds av den eller dem rektor utser. Vem informerar föräldrar/vårdnadshavare? Mentorn ringer, men hänvisar vidare frågor till den lärare/personal som varit delaktig i situationen. Föräldrarna meddelas omgående om det är möjligt, d v s att vi ringer under dagtid. Vi anser att föräldrarna/vårdnadshavarna ska vara informerade när de möter sina barn efter dagens slut. Samtalet måste vara sakligt och inte förmildrande. När kontaktar vi föräldrarna? - Vi kontaktar alltid föräldrar/vårdnadshavare, även om vi inte är säkra på att det behövs. Eleven/eleverna meddelas att föräldrar/vårdnadshavare kommer att kontaktas. Hur dokumenterar vi? - Vi upprättar ett sk. elevblad. Vilka föräldrar/vårdnadshavare kontaktar vi? - Alla inblandades föräldrar/ vårdnadshavare ska få vetskap. Vilka konflikter rapporterar vi? - Måste diskuteras med jämna mellanrum och också bedömas från fall till fall. När rapporterar vi till likabehandlingsgruppen? - Vid misstanke om att någon far illa eller av någon anledning bedöms inte må bra. 4. Uppföljning och utvärdering Denna plan ska utvärderas under vårterminen Detta arbete ska ligga till grund för en ny likabehandlingsplan som ska vara klar inför läsåret 2012/ Rutiner för arbetet med likabehandlingsplanen Ny plan anpassad till den nya skollagen arbetas fram under våren och den ska gälla från och med höstterminen Planen presenteras i samband med läsårsstarten för eleverna och tas upp vid inskrivning av nya elever under året. Mentor ansvarar för att detta blir gjort.

8 Personalen måste informeras, såväl redan anställda som nyanställda. Likabehandlingsplanen tas upp i skolkonferensen. Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen upprättas varje år. Detta bör lämpligen ske under vårterminen och likabehandlingsgruppen utgör den arbetsgrupp som genomför detta. Efter att ett utkast upprättats skickas det på remiss till elever, lärare och övrig personal. Mentorerna ansvarar för att utkastet till ny plan delges eleverna och att deras synpunkter noteras och vidarebefordras till rektor.