Koldioxidkrediter från svensk skog - Marknadsundersökning
|
|
- Ebba Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klar 1 (16) Koldioxidkrediter från svensk skog - Marknadsundersökning
2 Klar 2 (16) Sammanfattning 51 företag har deltagit i marknadsundersökningen. Av dessa företag har 13 företag uppgett att de klimatkompenserar och 38 företag att de inte klimatkompenserar. Marknadsundersökningen har gett en god bild av hur kontaktade företag ser på klimatkompensation och miljöarbete i stort, inklusive anledning till att man valt eller valt bort klimatkompensation. Kunskapsnivå kring klimatkompensation har generellt varit hög hos deltagande företag då kontakter huvudsakligen skett med miljö- och hållbarhetschefer i stora bolag med utarbetade miljöpolicys. Samtliga företag önskar långsiktighet och hållbara lösningar samt minskat eget och generellt koldioxidavtryck, men åsikterna om klimatkompensation och utsläppsrätter går isär. Generellt gäller att man ser större värde och nytta av arbete med egen effektivisering och minskat avtryck än klimatkompensation. Man lägger därför fokus på egen reducering i första hand och använder sig av klimatkompensation parallellt eller som komplement i de fall kompensationen inte kopplas direkt till specifika produkter. Egen effektivisering upplevs mer konkret att förhålla sig till och att sätta siffror på. Hur ser intresset för klimatnytta från skogen ut bland deltagande företag: - Intresset för projektet är stort och i stort sett samtliga företag vill ta del av uppföljning av projektet. Det är oklart hur man skulle ställa sig till en färdigpaketerad lösning, men förutsatt att man uppfyller efterfrågade kriterier kring bl.a. hållbarhet, standard, långsiktighet, biologisk mångfald mm finns goda förutsättningar för vidare samtal med ett flertal av de deltagande företagen. I undersökningen har även ett par företag uttryckt intresse av att fortsätta dialog under fortsatt projektarbete. Vad efterfrågas av deltagande företag för arbete med klimatkompensering: - Det finns en stor samstämmighet från flertalet av de deltagande företagen om att man behöver utveckla, förenkla och förtydliga arbete med klimatkompensation. Man efterfrågar enkla, raka och tydliga modeller och lösningar. Man betonar bland annat förpackning, transparens, hållbarhet, standardisering, långsiktighet och möjlighet/hjälp med kommunikation, marknadsföring och jämförbarhet. Problematik med klimatkompensering ur deltagande företags perspektiv: - Återkommande åsikter är att klimatkompensation är komplext, otydligt och att man har svårt att förhålla sig till volym, värde och nytta. Man upplever generellt inga eller mycket få kundkrav eller efterfrågan på kompensation, däremot på andra delar av miljö- och hållbarhetsarbete. I de fall man tillhandahåller kompensation för anställda och kunder på frivillig basis upplevs intresset som svalt.
3 Klar 3 (16) Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅL ARBETSMETOD RESULTAT DELTAGANDE FÖRETAG OCH ORGANISATIONER FRÅGOR SOM STÄLLTS FRÅGA Fråga 1a Fråga 1b FRÅGA Fråga 2a Fråga 2b Fråga 2c Fråga 2d Fråga 2e Fråga 2f FRÅGA Fråga 3a Fråga 3b Fråga 3c Fråga 3d Fråga 3e Fråga 3f Fråga 3g Fråga 3h Fråga 3i Fråga 3j Fråga 3k. i. Internt och ii. Externt FRÅGA Fråga 4a Fråga 4b Fråga 4c Fråga 4d DISKUSSION... 14
4 Klar 4 (16) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Marknadsundersökning till projektet Koldioxidkrediter från skogen som drivs av Övertorneå kommun tillsammans med Sveaskog, SveMin, LRF Norrbotten, SLU och Kalix naturbruksgymnasium. Projektet finansieras av innovationsmyndigheten Vinnova, Länsstyrelsen och Norrbottens läns landsting samt projektets aktörer. Projektets syfte är att utveckla handel med klimatnytta från skogen och därmed skapa ekonomiska incitament för skogsägare att sköta skogen med ökad tillväxt. Målet är att klimatnyttan som skapas genom tillväxthöjande skogsskötselåtgärder ska kunna säljas till företag eller organisationer som vill klimatkompensera sina utsläpp på hemmaplan. 1.2 Syfte 1.3 Mål Marknadsundersökningens syfte är att undersöka vad företag och organisationer efterfrågar vid klimatkompensation och hur stort intresset för klimatnytta från skogen är bland företag och organisationer. Krav på marknadsundersökningen är att kvalitativt undersöka marknaden för klimatkompensation med klimatnytta från skogen. 1.4 Arbetsmetod Frågor samt önskad målgrupp med specifika företag och organisationer i Sverige har tagits fram i samråd mellan beställare och leverantör. 1. Frågor utformas och lista på lämpliga företag tas fram 2. Företag kontaktas 3. Tid för intervju avtalas 4. Material skickas till kontakperson 5. Intervjun genomförs 6. Resultatet sammanställs I resultatredovisning ska information inte kunna spåras till respektive uppgiftslämnare, deltagande företag och organisationer är därför avidentifierade i dokumentet.
5 Klar 5 (16) 2 Resultat 2.1 Deltagande företag och organisationer Följande 51 företag och organisationer har deltagit i undersökningen: Arla, Arvid Nordquist, BDX, Bilfrakt Bothnia, BillerudKorsnäs Skog, Boliden, Ekobanken, Elektrolux, Eon, Ericsson, Fortum, Fritidsresor/TUI Nordic, Handelsbanken, HM, Holmen, Husqvarna, Icehotel, IKEA, Kappahl, Karl Hedin, KRAV, Lantmännen, Lindex, Martinssons, Max, NCC Construktion, Nordea, Nordkalk, Nyhléns Hugosons, Polarbröd, Preem, Regeringskansliet, Saltå Kvarn, SAS, SCA, Scania, SEB, Skanska, Skellefteå Kraft, Skånemejerier, Smurfit Kappa, SSAB, Stenvalls Trä, Swedavia, Swedbank, Systembolaget, Telia Sonera, Treehotel, Vattenfall, Vida, Älvsbyhus. Av 51 deltagande företag och organisationer är det 13 som uppger att de klimatkompenserar och 38 som uppger att de inte klimatkompenserar. 2.2 Frågor som ställts Frågor som ställts till företag i samband med kartläggningen. 1. Ni har nog hört politiker, forskare, myndigheter eller kanske kollegor och vänner prata om vikten av klimatkompensering, minskad klimatpåverkan, hållbar utveckling, hushållning med jordens resurser etc. a. Vad tycker ni är viktigt i detta sammanhang? b. Klimatkompenserar ni i er verksamhet? 2. Frågor för organisationer som inte klimatkompenserar. a. Bedriver ni någon form av aktivt miljö- och klimatarbete? b. Möter ni någon form av kundkrav på miljö och klimatarbete? c. Hur hanteras klimat och miljö- arbete i er organisation? d. Har ni planer på att arbeta med klimatkompensation? e. Vad kan få er organisation att börja med klimatkompensation? f. Vilken del av verksamheten kan ni tänka er klimatkompensera? 3. Frågor för organisationer som klimatkompenserar. a. Ni har i er organisation valt att arbeta med klimatkompensation, varför? b. På vilket sätt genomför ni ert arbete med klimatkompensering? c. Hur stor del klimatkompenserar ni för (del av eller allt)? d. Kan ni uppskatta era kostnader för arbetet med klimatkompensering? e. Om ni gör en självskattning(1-10) på hur pass duktiga ni är i er organisation? f. Vad kan ni göra för att ytterligare utveckla er i arbetet med klimatkompensation? g. För vilken del av er verksamhet klimatkompenserar ni? h. Klimatkompenserar ni i Sverige eller i andra länder? i. Hur ser ni på att klimatkompensera i svensk skog genom klimatnytta skapad genom tillväxthöjande skogsskötselåtgärder?
6 Klar 6 (16) j. Har ni uppskattat något ekonomiskt värde av arbetet med klimatkompensering? k. Hur kommunicerar ni ert arbete med klimatkompensering i. Internt? ii. Externt? 4. Omvärld a. Känner ni till andra organisationer som klimatkompenserar? b. Har ni kunder eller samarbetspartners som klimatkompenserar? c. Hur värderar era kunder och samarbetspartners ert arbete med klimatkompensering d. Hur värderar ni klimatnytta på hemmaplan skapad av markägare i Sverige genom tillväxthöjande skogsskötselåtgärder. 2.3 Fråga 1. Ni har nog hört politiker, forskare, myndigheter eller kanske kollegor och vänner prata om vikten av klimatkompensering, minskad klimatpåverkan, hållbar utveckling, hushållning med jordens resurser etc Fråga 1a. Vad tycker ni är viktigt i detta sammanhang? Svaren har övergripande handlat om hållbarhet och långsiktighet kring miljö- och klimatarbete från samtliga företag. Generella svar har handlat om helhetssyn där alla delar hänger ihop, att det är en global fråga och att fokus ligger på effektivisering och minskning av egen påverkan och ett minskat koldioxidavtryck. Att utöver eget ansvar påverka andra, vara drivande delaktiga och trovärdiga. Även socialt ansvartagande har nämnts. Ur ett generellt perspektiv har svar kopplats till verksamhet och bransch utifrån företagens vardag och verklighet Fråga 1b. Klimatkompenserar ni i er verksamhet? Antal företag som uppgett sig klimatkompensera är 13 av 51 deltagande företag. Antal företag som inte klimatkompenserar är 38 av 51 företag. Utöver ja och nej på frågan har några företag uppgett att man klimatkompenserat tidigare, men inte gör det längre då man inte ser behov eller fokuserar på annat miljöarbete.
7 Klar 7 (16) 2.4 Fråga 2 Frågor för organisationer som inte klimatkompenserar Fråga 2a. Bedriver ni någon form av aktivt miljö- och klimatarbete? Samtliga deltagande företag bedriver aktivt miljö- och klimatarbete där man arbetar strategiskt och systematiskt med olika typer av policys, certifieringar och miljö- eller hållbarhetsrapportering. Många företag är ISO-certifierade eller följer certifieringar beroende av bransch, t.ex. FSC, PEFC som är viktig för skogs- och byggindustri, eco-driving inom transport och KRAV, EKO inom livsmedel. Några företag framför att det egna miljöarbetet har högre ställda krav än exempelvis ISO-certifiering och att man därför avslutat eller undviker certifiering. En viktig del i det aktiva miljöarbetet för ett flertal företag är framför kravställningar i kund- och leverantörskedjan, som man uppger har större potentiell påverkan än det egna arbetet Fråga 2b. Möter ni någon form av kundkrav på miljö och klimatarbete? Merparten av kontaktade organisationer upplever kundkrav i olika former, även om det varierar hur uttalat det är och om det ger marknadsfördelar eller ses som en hygienfaktor. Kundkrav finns ofta med i form av upphandlingar, avtal, policys osv. Däremot gäller kundkrav i betydligt större omfattning miljö- och hållbarhetsarbete i generell mening än klimatarbete specifikt, där man uppger att kundkrav knappt existerar Fråga 2c. Har ni planer på att arbeta med klimatkompensation? Ett flertal företag har fört eller för diskussioner om klimatkompensation. Huvudsakligen anges dock att man inte tagit konkreta beslut. Endast enstaka företag har konkreta planer Fråga 2d. Vad kan få er organisation att börja med klimatkompensation? I stort sett samtliga bolag anger kundkrav och ägarkrav. I övrigt nämns även branschkrav, marknadsstandard och marknadsfördelar samt att man hittar en bra modell som kan tydliggöra värdet och nyttan av klimatkompensation. Några är tveksamma till att
8 Klar 8 (16) kompensera då man hellre väljer andra vägar inom klimat- och miljöarbete och endast enstaka företag utesluter helt möjligheten Fråga 2e. Vilken del av verksamheten kan ni tänka er klimatkompensera? Av de som uppger att de kan tänka sig att klimatkompensera så fördelas svaren jämnt mellan att göra det för hela verksamheten och att kompensera för resor och transporter. Beroende på verksamhet uppger man även produktkopplad, fastighet- och produktionskopplad kompensation samt att kompensation geografiskt där man har en klimatpåverkan. Bland företag som inte tänker sig klimatkompensation nämns ändå resor och produktion som ett första tänkbart steg Fråga 2f. Om ni skulle klimatkompensera skulle ni då välja att klimatkompensera på hemmaplan med klimatnytta från projekt i Sverige eller med klimatnytta skapad i andra länder? Båda alternativen är ungefär lika tänkbara. Även om en generellt positiv inställning finns till svenska klimatprojekt är kopplingar till produkt (t.ex. livsmedel), bransch (t.ex skogsindustri) och verksamhet samt hur man kan säkra en långsiktighet, faktorer som går före. Hos företag med stor miljöpåverkan framkommer ett tydligt geografisk samband kopplat till var man bedriver verksamhet och ett flertal företag betonar också sociala effekter i utvecklingsländer som en viktig faktor vid val av projekt.
9 Klar 9 (16) 2.5 Fråga 3. Frågor för organisationer som klimatkompenserar Fråga 3a. Ni har i er organisation valt att arbeta med klimatkompensation, varför? Anledningar till arbete med klimatkompensation har stor variation, men generellt är att det ingår som en del i ett övergripande miljö- och hållbarhetsarbete. Anledningar som anges återkommande är bl.a. långsiktighet, ansvar, trovärdighet och att man vill kompensera för det man själv inte äger kontroll över (t.ex. transporter av råvaror från leverantörer mm). Andra arbetar med produkter och tjänster kopplade till klimatarbete, utsläppshandel eller har det som en del i sin affärsgrund. Det finns även företag som kompenserar utifrån ägardirektiv och andra krav Fråga 3b. På vilket sätt genomför ni ert arbete med klimatkompensering? I arbete med klimatkompensation jobbar samtliga företag med egna policys, styr- och kvalitetssystem, ISO eller motsvarande eller tar hjälp av förmedlare och externa konsulter. Ett flertal företag använder tjänster från bl.a. Tricorona, U&We, ZeroMission, PWC m.fl. antingen löpande, vid projekt eller vid upprättande av policys och styrdokument mm. Det handlar då bl.a. om arbete, beräkningar, kommunikation, inköp och stöttning till olika projekt, t.ex. CDM, Gold Standard och Plan Vivo i Afrika, Sydamerika och Asien. Företag har i övrigt nämnt bl.a. hållbarhetspolicy, separata hållbarhetsredovisningar, resepolicy, forskning, miljöutredningar och utbildning Fråga 3c. Hur stor del klimatkompenserar ni för (del av eller allt)? Klimatkompenseringen varierar beroende på verksamhet och är till viss del behovsstyrt. Några företag har uppgett att målsättningen är att inte behöva kompensera och att behovet minskar i takt med en ökad egen effektivisering. Vanligast är kompensation för resor (huvudsakligen bil och flyg utanför Europa), transporter och produktkopplad kompensation, men det förekommer även andra målsättningar så som att man kompenserar hundraprocentigt för hela verksamheten, kompensation för t.ex. geografiskt område och procentuella mål.
10 Klar 10 (16) Fråga 3d. Kan ni uppskatta era kostnader för arbetet med klimatkompensering? Huvuddelen av deltagande företag uppger att de gör beräkningar. Drygt hälften av dessa använder sig av externa konsulter för beräkningar där bl.a. U&We, ZeroMission och Tricorona nämnts av flera företag. Endast ett par företag uppger att de inte uppskattar kostnaderna Fråga 3e. Om ni gör en självskattning (1-10) på hur pass duktiga ni är i er organisation? Angivna självskattningar för de 13 företag och organisationer som klimatkompenserar är: företag har valt att inte sätta någon siffra. Höga siffror förklaras med att man bedriver aktivt och långsiktigt miljö- och hållbarhetsarbete som man är väl insatta i. Låg och medelhöga siffror förklaras med att det finns mer att göra och att det är ett problematiskt område. Företag har uppgett att det är svårt att göra självskattningen och valt att sätta en låg siffra för att understryka att organisationen har högre ambitioner Fråga 3f. Vad kan ni göra för att ytterligare utveckla er i arbetet med klimatkompensation? Flera företag anger indirekt påverkan som ett område man kan jobba ytterligare med och nämner då möjligheten att kravställa hårdare i kund- och leverantörskedjan. Flera företag uttrycker också möjlighet att kommunicera mer aktivt kring klimatfrågor. Andra delar som nämns är ökad utbildning, bättre utvärdering av de klimatprojekt man arbetar med, en bättre och tydligare konsumentkoppling, erbjuda konsumenter fler klimatsmarta val, att leva mer som man lär och att överkompensera för utsläpp Fråga 3g. Klimatkompenserar ni med klimatnytta från klimatprojekt i Sverige eller i andra länder? Inget företag uppger någon kompensation i svenska klimatprojekt. Länder man kompenserar i ligger i Afrika, Sydamerika, Nordamerika eller Asien Fråga 3h. Via vilken typ av klimatprojekt (CDM, VCS, Gold standard, m.m.) sker er klimatkompensation? 2 företag har spridning på ett flertal olika klimatprojekt av olika typer (inkl. bl.a CDM, VER/GS, REDD+ m.fl.).
11 Klar 11 (16) 2 företag uppger handel med ospecificerade utsläppsrätter av olika typer. 5 företag uppger Plan Vivo. 2 företag uppger CDM. 1 företag uppger Gold Standard CER. 1 företag uppger TDM och energimyndigheten Fråga 3i. Hur ser ni på att klimatkompensera i svensk skog genom klimatnytta skapad genom tillväxthöjande skogsskötselåtgärder? 6 av 13 företag uppger att man ser det som intressant. Bland dessa företag kopplar samtliga ett intresse till högt ställda krav på god standard. Man efterfrågar också bl.a. långsiktighet, hållbarhet, tydlighet, arbete med biologisk mångfald, förnybart bränsle. 3 av 13 företag har inte tagit ställning i frågan eller saknar uppfattning. Även bland dessa för ett par företag fram krav på god standard och långsiktighet. 4 av 13 företag är tveksamma och ser inget intresse för den egna verksamheten. Huvudsakligen handlar det om att man har fokus på andra projekt där man exemplevis värderar sociala effekter högt och vill genomföra insatser på de geografiska platser man har klimatpåverkan Fråga 3j. Har ni uppskattat något ekonomiskt värde av arbetet med klimatkompensering? Inget av de deltagande företagen har uppskattat något ekonomiskt värde av arbete med klimatkompensation. Exempel på kommentarer kring det har varit att det är svårt att värdera, att det inte lönar sig att räkna på det och att man inte ser något ekonomiskt värde med arbetet. Några företag lyfter andra värden, exempelvis sociala och pedagogiska Fråga 3k. i. Internt och ii. Externt Hur kommunicerar ni ert arbete med klimatkompensering i. Internt och ii. Externt? Intern arbetar man bl.a. med information via web/intranät, utbildningar, interna policys och individuella uppföljningar för alla anställda. Årsredovisningar, miljö- och hållbarhetsrapporter och redovisningar. Exempel på externt arbete är bl.a. årsredovisningar, miljö- och hållbarhetsrapporter och redovisningar. Extern kommunikation och opinionsbildning med information om vad man gör och hur man gör det. Förpackningar. Avtal och upphandlingar. Samarbetsinitiativ med andra aktörer. Marknadsinformation och utbildning om utsläppshandel. Webbaserade verktyg med information och möjlighet till egna beräkningar.
12 Klar 12 (16) 2.6 Fråga 4. Omvärld Fråga 4a. Känner ni till andra organisationer som klimatkompenserar? Kontaktpersoner för deltagande företag har huvudsakligen varit miljö- eller hållbarhetschefer i större företag och merparten av dessa känner till klimatkompenserande företag och att t.ex. flygindustri kompenserar. Samtliga företag som själva klimatkompenserar känner till andra organisationer och endast 3 av 46 företag kommer inte på något konkret exempel under samtalet, medan enstaka andra företag inte vill nämna namn på företag man har relation till. Exempel på företag som nämnts återkommande är Max, SAS och Arla Fråga 4b. Har ni kunder eller samarbetspartners som klimatkompenserar? Deltagande företag är huvudsakligen stora företag med stor mängd kund- och leverantörskontakter samt samarbetspartners och samtliga har troligen kompenserande kontakter. Däremot är det ett fåtal företag som kan eller vill lämna specifika exempel. Exempel som nämnts är Max, Arla, Swedavia, LKAB och Saltå Kvarn. Vissa kunder har istället nämnt inom vilka branscher man har kunder eller samarbetspartners som klimatkompenserar, exempelvis fastighetsbolag, hotell, flygindustri, livsmedelsindustri, pappersmassaindustri, transportföretag Fråga 4c. Hur värderar era kunder och samarbetspartners ert arbete med klimatkompensering Frågan gäller enbart klimatkompenserande företag och svar varierar över hela skalan. Ett par företag uppger att det värderas högt, resterande företag uppger att man saknar kunskap om hur kunder och samarbetspartners värderar just klimatkompensationen Fråga 4d. Hur värderar ni klimatnytta på hemmaplan skapad av markägare i Sverige genom tillväxthöjande skogsskötselåtgärder. Värderingen av klimatnytta på hemmaplan har stor variation. För ett flertal av de deltagande företagen har tillväxthöjande skogsskötselåtgärder krävt förtydligande. För företag som klimatkompenserar är svar i stort samma som i Kap , Fråga 3i;
13 Klar 13 (16) - 6 av 13 företag uppger att man ser det som intressant. Bland dessa företag kopplar samtliga ett intresse till högt ställda krav på god standard. Man efterfrågar också bl.a. långsiktighet, hållbarhet, tydlighet, arbete med biologisk mångfald, förnybart bränsle. - 3 av 13 företag har inte tagit ställning i frågan eller saknar uppfattning. Även bland dessa för ett par företag fram krav på god standard och långsiktighet. - 4 av 13 företag är tveksamma och ser inget intresse för den egna verksamheten. Huvudsakligen handlar det om att man har fokus på andra projekt där man exemplevis värderar sociala effekter högt och vill genomföra insatser på de geografiska platser man har klimatpåverkan. Svar från företag som inte klimatkompenserar fördelas på liknande sätt med ett flertal som ser positivt på möjligheten, ett antal som inte tagit ställning i frågan och ett antal företag som är kritiska eller tveksamma till värdet för den egna verksamheten.
14 Klar 14 (16) 3 Diskussion En del av den information som framkommit ligger utanför de frågor som redovisats i Kap. 2 Resultat, och kommer från följdfrågor och dialog efter avslutad intervju. Sådan information har därför ej redovisats i resultat utan följer nedan i detta kapitel. För enkelhet separeras inte information från frågor och efterföljande dialog nedan utan hänvisas till marknadsundersökningen generellt. Marknadsundersökningen har gett en god bild av hur kontaktade företag ser på klimatkompensation och miljöarbete i stort, inklusive anledning till att man valt eller valt bort klimatkompensation. Kunskapsnivå kring klimatkompensation har generellt varit hög hos deltagande företag då kontakter huvudsakligen skett med miljö- och hållbarhetschefer i stora bolag med utarbetade miljöpolicys. Marknadsundersökningen visar på skillnader mellan redan klimatkompenserande och icke klimatkompenserande företag, men också skillnader mellan olika branscher och produkt- respektive tjänsteföretag. I marknadsundersökningen har även likheter i synsätt kring klimatkompensation framkommit som kan vara viktiga att adressera i fortsatt projekt. Samtliga företag önskar långsiktighet och hållbara lösningar samt minskat eget och generellt koldioxidavtryck, men åsikterna om klimatkompensation och utsläppsrätter går isär. Generellt gäller att man ser större värde och nytta av arbete med egen effektivisering och minskat avtryck än klimatkompensation. Man lägger därför fokus på egen reducering i första hand och använder sig av klimatkompensation parallellt eller som komplement i de fall kompensationen inte kopplas direkt till specifika produkter. Egen effektivisering upplevs mer konkret att förhålla sig till och att sätta siffror på, exempelvis halvering av eget avtryck inom ett visst antal år. Den egna effektiviseringen blir därmed också lättare att kontrollera, följa upp och att hantera ur ett marknadsföringsperspektiv, både internt och externt. Dessutom innebär en egen effektivisering att man har relativt konkreta processer att jobba med, så som minskning av eget resande, logistik- och transportplanering, grön el, produktkopplade krav och certifikat, ISO-standardisering osv. För företag med krav på klimatkompensation, exempelvis flygindustri, sker detta med både självklarhet och av nödvändighet, men för företag utan krav varierar syfte där man kompenserar utifrån övergripande policys, marknadsföringssyfte eller produktkoppling, t.ex. banker och livsmedel, men sällan beroende på krav från slutkunder. När det gäller avsaknad av kundkrav uppger man sig tro att det beror på att kunder saknar kunskap och har svårt att relatera till konkreta volymer, värden och påverkan. Man ser där behov av att konkret kunna mäta, jämföra och paketera påverkan, volymer, nytta och värden mot både företag och enskilda personer. Man uppger att man lätt går vilse i olika standarder, vad de egentligen innebär och hur man kan vikta och värdera klimatarbete kontra övrigt miljöarbete.
15 Klar 15 (16) Ytterligare en dimension att förhålla sig till är de bonuseffekter som klimat- och miljöarbete medför i form av bland annat sociala effekter, arbetsmiljö, rättigheter och inkomster som är särskilt tydliga i utvecklingsländer. Värdering av klimat kontra miljö är svåravvägd och beror mycket på bransch och egen faktisk påverkan, exempelvis ställs kundkrav i avsevärt högre utsträckning för arbetsmiljö och social påverkan hos exempelvis resebransch, textil- och livsmedelsindustri. Där kopplar man gärna miljöoch/eller klimatarbete geografiskt till land eller område där verksamhet medför konkret påverkan genom exempelvis produktion, odling, transporter mm. I ett stort antal företag uppges att man aktivt har valt bort att jobba med klimatkompensation och i undersökningen finns företag som tidigare klimatkompenserat, men inte gör så längre. För vissa av de företagen handlar det om komplexitet kring mätbarhet, standarder och värde, men från några företag uppges en tydlig misstro mot marknaden med utsläppshandel som man tycker är otydlig och bygger på felaktiga grunder. Av de företag som ser positivt på lokal nytta i Sverige handlar det bland annat om: För både företag som klimatkompenserar och som inte gör det gäller att man gärna ser en tydlig koppling till egen verksamhet. Där har bland annat miljöindex/företagsranking och mätning av egen verksamhet nämnts. För i stort sett samtliga företag gäller att man gärna ser en tydlig marknadsfördel och/eller PR-vinst med sitt klimatarbete och flera bolag tar hjälp av externa parter för mätning, hantering, kommunikation mm, exempelvis har Tricorona nämnts av ett flertal företag. För företag som klimatkompenserar kan det handla om miljö- eller klimatpolicy som specificerar lokal nytta. Det kan också handla om företag som klimatkompenserar och lika gärna eller ännu hellre gör det i Sverige som annanstans. Exempel är företag som betonar vikten av att säkerställa långsiktighet och hållbarhet, som gärna ser transparenta projekt eller som ser en möjlighet att fördela sin kompensation på fler geografiska platser. För företag som inte klimatkompenserar eller tillhandahåller frivillig klimatkompensation för anställda handlar det oftare om generell välvillighet och positiv inställning till att svenska alternativ kan vara av godo även om det är en global fråga. Något som tydligt framkommit från ett flertal företag är att kravställningar vid upphandlingar och kund- och leverantörskontakter ofta antas ha större genomslag på minskat koldioxidavtryck än det egna arbetet. Den indirekta påverkan det medför är däremot svår att mäta eller uppskatta. Hur ser intresset för klimatnytta från skogen ut bland deltagande företag: - Intresset för projektet är stort och i stort sett samtliga företag vill ta del av uppföljning av projektet. Det är oklart hur man skulle ställa sig till en färdigpaketerad lösning, men förutsatt att man uppfyller efterfrågade kriterier kring bl.a. hållbarhet, standard,
16 Klar 16 (16) långsiktighet, biologisk mångfald mm finns goda förutsättningar för vidare samtal med ett flertal av de deltagande företagen. I undersökningen har även ett par företag uttryckt intresse av att fortsätta dialog under fortsatt projektarbete. Problematik med klimatkompensering ur deltagande företags perspektiv: - Återkommande åsikter är att klimatkompensation är komplext, otydligt och att man har svårt att förhålla sig till volym, värde och nytta. Man upplever generellt inga eller mycket få kundkrav eller efterfrågan på kompensation, däremot på andra delar av miljö- och hållbarhetsarbete. I de fall man tillhandahåller kompensation för anställda och kunder på frivillig basis upplevs intresset som svalt. Vad efterfrågas av deltagande företag för arbete med klimatkompensering: Det finns en stor samstämmighet från flertalet av de deltagande företagen om att man behöver utveckla, förenkla och förtydliga arbete med klimatkompensation. Man efterfrågar enkla, raka och tydliga modeller och lösningar. Man betonar bland annat förpackning, transparens, hållbarhet, standardisering, långsiktighet och möjlighet/hjälp med kommunikation, marknadsföring och jämförbarhet.
Klimatsmart Affärssmart
Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi
Läs merARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT
PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO
Läs merMaximera ert miljöansvar,
Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger
Läs merProblemen känner du redan till.
Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara
Läs merInItIatIvet för. miljö ansvar
InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera
Läs merStora investerare starka påtryckare i svenska börsbolagens hållbarhetsutveckling
Pressmeddelande 2017-02-15 Stora investerare starka påtryckare i svenska börsbolagens hållbarhetsutveckling Hållbart värdeskapande, ett samarbetsprojekt mellan Sveriges största investerare som pågått sedan
Läs merBilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).
Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter
Läs merKlimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag
Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare
Läs merHållbarhet i flygbranschen
Hållbarhet i flygbranschen Framtidens lösning - vi kommer inte flyga mindre, vi kommer flyga grönare Flygets globala miljömål 2010-2020 ska bränsleeffektiviteten öka med 1,5% per år (just nu överträffar
Läs merSå här kan näringslivets miljöarbete ta stöd i miljömålen
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Så här kan s miljöarbete ta stöd i miljömålen Annika Helker Lundström Nationell miljömålssamordnare för Så här kan s miljöarbete ta stöd i miljömålen Miljömålsdagarna i Östersund
Läs merAnna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8
Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Agenda Vad vi förhåller oss till Strategi Hur följer vi upp och visar efterlevnad av krav i leverantörskedjan? Lärdomar och erfarenheter att ta
Läs merAvisera Miljöredovisning
Avisera Miljöredovisning Vi har arbetat hårt för att minimera vår miljöpåverkan och jag är stolt över att Avisera klarade klimatmålet för 2015! Vi har lyckats med bedriften att mer än halvera våra utsläpp
Läs merHur arbetar ni med miljöfrågor?
Hur arbetar ni med miljöfrågor? Undersökning bland företag i Gävle kommun, Hösten 2015 Mitt råd till er är att arbeta proaktivt, dvs. besök företag, skicka ut information om vilka lagkrav som gäller för
Läs merCSR. Hållbarhet på WH Bolagen
CSR Hållbarhet på WH Bolagen Miljöansvar Vi utbildar medarbetare i vårt miljöansvar. Detta gör vi för att kunna bedriva ett framgångsrikt miljöarbete. Vi skapar på så sätt medvetenhet, sprider kunskap
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs mer2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.
NCC:s hållbarhetspolicy 1. Inledning Det krävs stora förändringar i samhället om vi på ett effektivt sätt ska kunna ta itu med globala utmaningar som klimatförändringarna och överkonsumtionen av resurser
Läs merMiljöledningssystem Sammanfattande punkter
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till
Läs merHandbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Läs merPLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara
Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska
Läs merWASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN
WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASAS LÖFTE VÅRT VARUMÄRKE ÄR NU 100% KLIMATKOMPENSERAT 1 Vi vill sätta våra värderingar till handling och ta vårt ansvar för planeten. För Wasa ligger några saker varmt
Läs merKantar Sifos Anseendeindex Företag Göran Celander Jonathan Wennö
Kantar Sifos Anseendeindex Företag 2018 Göran Celander Jonathan Wennö 2018-04-10 I korthet Kantar Sifos Anseendeindex Företag 2018 Anseendet som framgångsfaktor Kantar Sifos Anseendeindex handlar inte
Läs merInItIatIvet för. socialt ansvar
InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna
Läs merCSR Ansvarsfullt företagande
CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi
Läs merVäsentlighetsanalys för E.ON. Norden
Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss
Läs merINSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.
FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merVälkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1
Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merBästa hållbarhetsredovisning 2010
Bästa hållbarhetsredovisning 2010 Vad krävs för att göra en riktigt bra hållbarhetsredovisning? Åse Bäckström och Fredrik Ljungdahl, Finforum 6 december 2011 Agenda Vad är Far? Far och hållbar utveckling!
Läs merI ^,f. 2. Motion (MP): Besluta att alla resor som görs i tjänsten av anställda inom Vallentuna kommun Himatkompenseras
Anteckning Jaana Tilles (S) deltar ej i beslutet. Ärendet i korthet Margareta Lundberg (MP) och NiHas Steorn (MP) väckte zor3-or-e8 en motion om att alla resor som görs i tjänsten av anställda inom Vallentuna
Läs merModell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006
Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell
Läs merKommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd
Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar
Läs merHållbarhetsrapport. Woody Bygghandel AB Version 1.0
Hållbarhetsrapport Woody Bygghandel AB 2017 Version 1.0 Om Hållbarhetsrapporten Denna Hållbarhetsrapport lämnas av styrelsen i Woody Bygghandel AB som en fristående handling till årsredovisningen enligt
Läs merDe svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor
De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor Anna Massarsch Människorättsjurist - Globe Forum Business Network och Magnus Enell Hållbarhetsexpert
Läs merInformation om vårt miljöledningssystem
1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare
Läs merIPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter. En rapport från.se
IPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter En rapport från.se Inledning.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) arbetar i enlighet med sin stiftelseurkund för en positiv utveckling av Internet
Läs merNetto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019
Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan 1 Arla Sveriges ambition är att ha netto noll klimatavtryck före 045 CO -ekvivalenter i tusental (kg) Klimatavtryck Klimatkompensation
Läs merSveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn
Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar
Läs merMiljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank
Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Läs merEtt fall framåt för svenskt skogsbruk?
Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika
Läs merREDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s
Läs mer#ModUpp2020. Riktlinjer för en Modern Upphandling
#ModUpp2020 Riktlinjer för en Modern Upphandling Vad är #ModUpp2020? #Modupp2020 är en kampanj som uppmanar offentlig sektor att ställa om till en modern upphandling genom att bli en kravställare som hanterar
Läs merÄr ditt bolag redo att ta risken?
Är ditt bolag redo att ta risken? Huvudslutsatser från en unik studie om 100 svenska börsbolags barnrättsarbete. Oktober 2014 Varför har vi gjort studien? För att bidra till att bredda och fördjupa insikten
Läs merKommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.
Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merTjänsteföretagen och den inre marknaden
November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium
Läs merKOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD
KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD Berätta för dina kollegor om värdet av att identifiera betydande miljöaspekter, att följa upp och förbättra era produkters miljöprestanda Samarbeta med dina
Läs merUppförandekod för vindkraftprojektörer
Uppförandekod för vindkraftprojektörer Fredrik Lindahl Ordförande Svensk vindkraftförening VD Slitevind AB 2011-01-29 2 Svensk Vindkraftförening Ideell och politiskt obunden Öppen för alla Bildades 1986
Läs merE-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)
1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har
Läs merInItIatIvet för. reko arbetsplats
InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt
Läs merCSR corporate social responsibility (socialt ansvarstagande)
CSR corporate social responsibility (socialt ansvarstagande) Annika Malm FFA konferens 2013-11- 22 CSR socialt ansvarstagande Vad är CSR? Vilka möjligheter skapar begreppet CSR och för vem? Vilka kopplingar
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merWebbaserad självbetjäning
Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen
Läs merRapport: Enkätundersökning av offentlig upphandling i Sveriges kommuner
Rapport: Enkätundersökning av offentlig upphandling i Sveriges kommuner Julia Lööf Ekström Inledning I och med det nya EU-direktivet om offentlig upphandling (publicerat mars 2014) vill Fairtrade Sverige
Läs merHållbarhetspolicy C. 2 Version 3.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 6 september 2018 Upprättad av: Hållbarhetschef Fastställd av:
Hållbarhetspolicy C. 2 Version 3.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 6 september 2018 Upprättad av: Hållbarhetschef Fastställd av: Styrelsen i Landshypotek Bank Innehållsförteckning 1 Inledning...
Läs merI arbetet med kommunala översiktsplanen ska hänsyn tas till klimatpåverkande. Kommunförvaltningen ska vara ett föredöme i den egna verksamheten
Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp från förbränning av fossila
Läs merPraktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified
Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Vägledning innan, under och efter upphandling för att ställa miljömässiga och sociala krav på ITprodukter och deras
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs merKommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016
Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en
Läs merVåra intressenter. Det är centralt för Mälarenergi att säkerställa att vi bidrar till en låg klimatpåverkan utanför den egna verksamheten
8 MÄLARENERGIS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2018 OMVÄRLD OCH INTRESSENTER Våra intressenter Vad våra intressenter tycker, har behov av och gör när det kommer till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet har
Läs merKvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.
NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.
Läs merFråga 1. 1. Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage)
Fråga 1. Övertorneå kommun driver ett projekt som handlar om att privata skogsägare gör åtgärder i skogen som ökar tillväxten. När tillväxten ökar så ökar även upptaget av koldioxid från atmosfären och
Läs merHållbara perspektiv. Etappmål
Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och
Läs merUppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016
Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och
Läs merSammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga
Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga
Läs merStyrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning
Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning Antaget av: Kommunfullmäktige den 2018-09 xx Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-08 - xx Datum för revidering: 2022-11-29 Ansvarig för revidering:
Läs merHållbart värdeskapande 2011
Hållbart värdeskapande 2011 Vi vill börja med att tacka för den fina responsen i samband med projektlanseringen 2009. Med en svarsfrekvens på hela 84 procent fick vi som investerare en bra bild av hur
Läs merpolicy Idrottsrörelsens klimatpolicy
policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens
Läs merUppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER
Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Inledande ord Jämtkraft är ett ansvarsfullt företag, som tar ansvar för den påverkan som verksamheten faktiskt innebär. Vi är medvetna om att
Läs mer- så funkar det i praktiken
Klimatkompensation - så funkar det i praktiken 1. Klimatläget idag 2. Klimatkompensation genom CDM 3. Tricoronas CDM-projekt 4. Sex myter om klimatkompensation 5. Frågor 2. Klimatläget idag Top10 varmaste
Läs merFAH. Vägledningsstandard för hållbar utveckling
FAH Kommunerna och miljön Stockholm 12-13 april 2011 Vägledningsstandard för hållbar utveckling peter.wenster@skl.se Varför Målgrupp Väsentliga frågeställningar Form och innehåll Koppling till olika verksamheter
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tillsammans får vi landet att växa Tillsammans får vi landet att växa är LRFs huvudbudskap. Det framgår av LRFs kommunikationsstrategi, fastställd av riksförbundsstyrelsen.
Läs merSweden Forest & Trade Network. Handbok för företag som vill se över sina inköp av trä och papper
Sweden Forest & Trade Network Handbok för företag som vill se över sina inköp av trä och papper Lena Dahl Koordinator WWF Sweden Forest & Trade Network Medlemmar i WWF Sweden FTN Berga Form Brafab Forbo
Läs merVästsvenska företag och Tull 2015
VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och
Läs merYTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram
Kulturnämnden Margareta Olsson Verksamhetscontroller/miljösamordnare margareta.g.olsson@skane.se YTTRANDE Datum 2015-11-27 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsens arbetsutskott Remiss. Uppdatering av s miljöprogram
Läs merVerksamhetsstrategier för Fair Action
Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter
Läs merJämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator
Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14
Läs merLANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg
LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har
Läs merDatum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande
KS 6 8 AUG 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Oltner Jenny Datum 2012-06-12 Diarienummer KSN-2011-0400 Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande Förslag
Läs merVårt kvalitets- och miljöarbete
Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat
Läs merRiktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation
MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008
Läs merTrafiksäkerhet i bussbranschen
Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört
Läs merMiljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11
Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är
Läs merRapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer
Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5
Läs merKartlägg mångfalden. Att skapa en enkät
Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt
Läs merVIDA Hållbarhetsrapport 2018
VIDA Hållbarhetsrapport 2018 Hållbarhetsrapport Vida är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1050 anställda på 18 produktionsanläggningar, varav 9 sågverk, i södra Sverige. Produktionen är
Läs merVI PÅVERKAR KLIMATET! Vad gör du?
VI PÅVERKAR KLIMATET! Vad gör du? Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 REKTORS INLEDNING Att verka för det hållbara samhället är ett av Göteborgs universitets kärnvärden. Detta manifesteras
Läs merHur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,
Läs merVerifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige
Verifieringsrapport Klimatneutral fjärrvärme 20150429 Bureau Veritas På uppdrag av: Fortum Värme Sverige Bureau Veritas Fabriksgatan 13 SE-412 50 Göteborg Sweden +46-31 606500 www.bureauveritas.se Innehåll
Läs merRekommendation Tidig marknadsdialog
Till Medlemmarna i Anläggningsforum Föreslagna aktiviteter i denna Rekommendation är omhändertagna genom att de är införda i Trafikverkets Verksamhetssystem. Uppföljning genomförd 2019-02-12 Rekommendation
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs merMiljöutredning för vår förening
04.1 Miljöutredning Miljöutredning för vår förening datum 2014-09-30 Sida 1 av 6 Introduktion I detta dokument redovisas ett antal frågor som är till för att hjälpa er i arbetet med att ta fram en miljöutredning.
Läs merTa steget in i SIS värld
Ta steget in i SIS värld Innehåll Vår värld är din värld 5 Vad är en standard och standardisering? 7 Det här är SIS 9 Nyttan med standarder 11 Internationell standardisering 13 Standardiseringsarbete
Läs merVälkomna! MAT 2017 i Växjö. Upphandling ett verktyg för offentliga måltider med kvalitet
MAT 2017 i Växjö Upphandling ett verktyg för offentliga måltider med kvalitet Välkomna! Eva Edin, Upphandlingsmyndigheten Eva Sundberg, Livsmedelsverket Sunda offentliga affärer för en hållbar framtid
Läs merInga krav utöver ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom
Läs merRevision av ISO 14001 Användarna tycker till
1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM
Läs merwww.kommuninvest.se 1
www.kommuninvest.se 1 Ett grönt lån är Projektkategorier Vi gör det här för att Vi gör så här Varför låna grönt av oss Så här går ni tillväga Nästa steg en grön obligation Vanliga frågor vi har fått 3
Läs merSvanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial
Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.
Läs merSTRATEGIER FÖR SOCIALA MEDIER KONSTEN ATT INTE GÖRA SAMMA SAK I ALLA KANALER. stakston.skl.projekt
STRATEGIER FÖR SOCIALA MEDIER KONSTEN ATT INTE GÖRA SAMMA SAK I ALLA KANALER stakston.skl.projekt KOMMUNIKATION UR OMVÄRLDENS ÖGON Transparens Kunskapstörst Informationssökande Starka nätverk Värderingsbaserade
Läs merSmåbolags export till utvecklingsländer. Great consulting 2010-06-29
Småbolags export till utvecklingsländer Great consulting 2010-06-29 2 Innehåll Introduktion Slutsatser Exportstatistik VD-studie 3 Introduktion Studien baserar sig på intervjuer med 250 VD:ar på små exporterade
Läs mer