Koldioxidkrediter från svensk skog - Marknadsundersökning

Transkript

1 Klar 1 (16) Koldioxidkrediter från svensk skog - Marknadsundersökning

2 Klar 2 (16) Sammanfattning 51 företag har deltagit i marknadsundersökningen. Av dessa företag har 13 företag uppgett att de klimatkompenserar och 38 företag att de inte klimatkompenserar. Marknadsundersökningen har gett en god bild av hur kontaktade företag ser på klimatkompensation och miljöarbete i stort, inklusive anledning till att man valt eller valt bort klimatkompensation. Kunskapsnivå kring klimatkompensation har generellt varit hög hos deltagande företag då kontakter huvudsakligen skett med miljö- och hållbarhetschefer i stora bolag med utarbetade miljöpolicys. Samtliga företag önskar långsiktighet och hållbara lösningar samt minskat eget och generellt koldioxidavtryck, men åsikterna om klimatkompensation och utsläppsrätter går isär. Generellt gäller att man ser större värde och nytta av arbete med egen effektivisering och minskat avtryck än klimatkompensation. Man lägger därför fokus på egen reducering i första hand och använder sig av klimatkompensation parallellt eller som komplement i de fall kompensationen inte kopplas direkt till specifika produkter. Egen effektivisering upplevs mer konkret att förhålla sig till och att sätta siffror på. Hur ser intresset för klimatnytta från skogen ut bland deltagande företag: - Intresset för projektet är stort och i stort sett samtliga företag vill ta del av uppföljning av projektet. Det är oklart hur man skulle ställa sig till en färdigpaketerad lösning, men förutsatt att man uppfyller efterfrågade kriterier kring bl.a. hållbarhet, standard, långsiktighet, biologisk mångfald mm finns goda förutsättningar för vidare samtal med ett flertal av de deltagande företagen. I undersökningen har även ett par företag uttryckt intresse av att fortsätta dialog under fortsatt projektarbete. Vad efterfrågas av deltagande företag för arbete med klimatkompensering: - Det finns en stor samstämmighet från flertalet av de deltagande företagen om att man behöver utveckla, förenkla och förtydliga arbete med klimatkompensation. Man efterfrågar enkla, raka och tydliga modeller och lösningar. Man betonar bland annat förpackning, transparens, hållbarhet, standardisering, långsiktighet och möjlighet/hjälp med kommunikation, marknadsföring och jämförbarhet. Problematik med klimatkompensering ur deltagande företags perspektiv: - Återkommande åsikter är att klimatkompensation är komplext, otydligt och att man har svårt att förhålla sig till volym, värde och nytta. Man upplever generellt inga eller mycket få kundkrav eller efterfrågan på kompensation, däremot på andra delar av miljö- och hållbarhetsarbete. I de fall man tillhandahåller kompensation för anställda och kunder på frivillig basis upplevs intresset som svalt.

3 Klar 3 (16) Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅL ARBETSMETOD RESULTAT DELTAGANDE FÖRETAG OCH ORGANISATIONER FRÅGOR SOM STÄLLTS FRÅGA Fråga 1a Fråga 1b FRÅGA Fråga 2a Fråga 2b Fråga 2c Fråga 2d Fråga 2e Fråga 2f FRÅGA Fråga 3a Fråga 3b Fråga 3c Fråga 3d Fråga 3e Fråga 3f Fråga 3g Fråga 3h Fråga 3i Fråga 3j Fråga 3k. i. Internt och ii. Externt FRÅGA Fråga 4a Fråga 4b Fråga 4c Fråga 4d DISKUSSION... 14

4 Klar 4 (16) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Marknadsundersökning till projektet Koldioxidkrediter från skogen som drivs av Övertorneå kommun tillsammans med Sveaskog, SveMin, LRF Norrbotten, SLU och Kalix naturbruksgymnasium. Projektet finansieras av innovationsmyndigheten Vinnova, Länsstyrelsen och Norrbottens läns landsting samt projektets aktörer. Projektets syfte är att utveckla handel med klimatnytta från skogen och därmed skapa ekonomiska incitament för skogsägare att sköta skogen med ökad tillväxt. Målet är att klimatnyttan som skapas genom tillväxthöjande skogsskötselåtgärder ska kunna säljas till företag eller organisationer som vill klimatkompensera sina utsläpp på hemmaplan. 1.2 Syfte 1.3 Mål Marknadsundersökningens syfte är att undersöka vad företag och organisationer efterfrågar vid klimatkompensation och hur stort intresset för klimatnytta från skogen är bland företag och organisationer. Krav på marknadsundersökningen är att kvalitativt undersöka marknaden för klimatkompensation med klimatnytta från skogen. 1.4 Arbetsmetod Frågor samt önskad målgrupp med specifika företag och organisationer i Sverige har tagits fram i samråd mellan beställare och leverantör. 1. Frågor utformas och lista på lämpliga företag tas fram 2. Företag kontaktas 3. Tid för intervju avtalas 4. Material skickas till kontakperson 5. Intervjun genomförs 6. Resultatet sammanställs I resultatredovisning ska information inte kunna spåras till respektive uppgiftslämnare, deltagande företag och organisationer är därför avidentifierade i dokumentet.

5 Klar 5 (16) 2 Resultat 2.1 Deltagande företag och organisationer Följande 51 företag och organisationer har deltagit i undersökningen: Arla, Arvid Nordquist, BDX, Bilfrakt Bothnia, BillerudKorsnäs Skog, Boliden, Ekobanken, Elektrolux, Eon, Ericsson, Fortum, Fritidsresor/TUI Nordic, Handelsbanken, HM, Holmen, Husqvarna, Icehotel, IKEA, Kappahl, Karl Hedin, KRAV, Lantmännen, Lindex, Martinssons, Max, NCC Construktion, Nordea, Nordkalk, Nyhléns Hugosons, Polarbröd, Preem, Regeringskansliet, Saltå Kvarn, SAS, SCA, Scania, SEB, Skanska, Skellefteå Kraft, Skånemejerier, Smurfit Kappa, SSAB, Stenvalls Trä, Swedavia, Swedbank, Systembolaget, Telia Sonera, Treehotel, Vattenfall, Vida, Älvsbyhus. Av 51 deltagande företag och organisationer är det 13 som uppger att de klimatkompenserar och 38 som uppger att de inte klimatkompenserar. 2.2 Frågor som ställts Frågor som ställts till företag i samband med kartläggningen. 1. Ni har nog hört politiker, forskare, myndigheter eller kanske kollegor och vänner prata om vikten av klimatkompensering, minskad klimatpåverkan, hållbar utveckling, hushållning med jordens resurser etc. a. Vad tycker ni är viktigt i detta sammanhang? b. Klimatkompenserar ni i er verksamhet? 2. Frågor för organisationer som inte klimatkompenserar. a. Bedriver ni någon form av aktivt miljö- och klimatarbete? b. Möter ni någon form av kundkrav på miljö och klimatarbete? c. Hur hanteras klimat och miljö- arbete i er organisation? d. Har ni planer på att arbeta med klimatkompensation? e. Vad kan få er organisation att börja med klimatkompensation? f. Vilken del av verksamheten kan ni tänka er klimatkompensera? 3. Frågor för organisationer som klimatkompenserar. a. Ni har i er organisation valt att arbeta med klimatkompensation, varför? b. På vilket sätt genomför ni ert arbete med klimatkompensering? c. Hur stor del klimatkompenserar ni för (del av eller allt)? d. Kan ni uppskatta era kostnader för arbetet med klimatkompensering? e. Om ni gör en självskattning(1-10) på hur pass duktiga ni är i er organisation? f. Vad kan ni göra för att ytterligare utveckla er i arbetet med klimatkompensation? g. För vilken del av er verksamhet klimatkompenserar ni? h. Klimatkompenserar ni i Sverige eller i andra länder? i. Hur ser ni på att klimatkompensera i svensk skog genom klimatnytta skapad genom tillväxthöjande skogsskötselåtgärder?

6 Klar 6 (16) j. Har ni uppskattat något ekonomiskt värde av arbetet med klimatkompensering? k. Hur kommunicerar ni ert arbete med klimatkompensering i. Internt? ii. Externt? 4. Omvärld a. Känner ni till andra organisationer som klimatkompenserar? b. Har ni kunder eller samarbetspartners som klimatkompenserar? c. Hur värderar era kunder och samarbetspartners ert arbete med klimatkompensering d. Hur värderar ni klimatnytta på hemmaplan skapad av markägare i Sverige genom tillväxthöjande skogsskötselåtgärder. 2.3 Fråga 1. Ni har nog hört politiker, forskare, myndigheter eller kanske kollegor och vänner prata om vikten av klimatkompensering, minskad klimatpåverkan, hållbar utveckling, hushållning med jordens resurser etc Fråga 1a. Vad tycker ni är viktigt i detta sammanhang? Svaren har övergripande handlat om hållbarhet och långsiktighet kring miljö- och klimatarbete från samtliga företag. Generella svar har handlat om helhetssyn där alla delar hänger ihop, att det är en global fråga och att fokus ligger på effektivisering och minskning av egen påverkan och ett minskat koldioxidavtryck. Att utöver eget ansvar påverka andra, vara drivande delaktiga och trovärdiga. Även socialt ansvartagande har nämnts. Ur ett generellt perspektiv har svar kopplats till verksamhet och bransch utifrån företagens vardag och verklighet Fråga 1b. Klimatkompenserar ni i er verksamhet? Antal företag som uppgett sig klimatkompensera är 13 av 51 deltagande företag. Antal företag som inte klimatkompenserar är 38 av 51 företag. Utöver ja och nej på frågan har några företag uppgett att man klimatkompenserat tidigare, men inte gör det längre då man inte ser behov eller fokuserar på annat miljöarbete.

7 Klar 7 (16) 2.4 Fråga 2 Frågor för organisationer som inte klimatkompenserar Fråga 2a. Bedriver ni någon form av aktivt miljö- och klimatarbete? Samtliga deltagande företag bedriver aktivt miljö- och klimatarbete där man arbetar strategiskt och systematiskt med olika typer av policys, certifieringar och miljö- eller hållbarhetsrapportering. Många företag är ISO-certifierade eller följer certifieringar beroende av bransch, t.ex. FSC, PEFC som är viktig för skogs- och byggindustri, eco-driving inom transport och KRAV, EKO inom livsmedel. Några företag framför att det egna miljöarbetet har högre ställda krav än exempelvis ISO-certifiering och att man därför avslutat eller undviker certifiering. En viktig del i det aktiva miljöarbetet för ett flertal företag är framför kravställningar i kund- och leverantörskedjan, som man uppger har större potentiell påverkan än det egna arbetet Fråga 2b. Möter ni någon form av kundkrav på miljö och klimatarbete? Merparten av kontaktade organisationer upplever kundkrav i olika former, även om det varierar hur uttalat det är och om det ger marknadsfördelar eller ses som en hygienfaktor. Kundkrav finns ofta med i form av upphandlingar, avtal, policys osv. Däremot gäller kundkrav i betydligt större omfattning miljö- och hållbarhetsarbete i generell mening än klimatarbete specifikt, där man uppger att kundkrav knappt existerar Fråga 2c. Har ni planer på att arbeta med klimatkompensation? Ett flertal företag har fört eller för diskussioner om klimatkompensation. Huvudsakligen anges dock att man inte tagit konkreta beslut. Endast enstaka företag har konkreta planer Fråga 2d. Vad kan få er organisation att börja med klimatkompensation? I stort sett samtliga bolag anger kundkrav och ägarkrav. I övrigt nämns även branschkrav, marknadsstandard och marknadsfördelar samt att man hittar en bra modell som kan tydliggöra värdet och nyttan av klimatkompensation. Några är tveksamma till att

8 Klar 8 (16) kompensera då man hellre väljer andra vägar inom klimat- och miljöarbete och endast enstaka företag utesluter helt möjligheten Fråga 2e. Vilken del av verksamheten kan ni tänka er klimatkompensera? Av de som uppger att de kan tänka sig att klimatkompensera så fördelas svaren jämnt mellan att göra det för hela verksamheten och att kompensera för resor och transporter. Beroende på verksamhet uppger man även produktkopplad, fastighet- och produktionskopplad kompensation samt att kompensation geografiskt där man har en klimatpåverkan. Bland företag som inte tänker sig klimatkompensation nämns ändå resor och produktion som ett första tänkbart steg Fråga 2f. Om ni skulle klimatkompensera skulle ni då välja att klimatkompensera på hemmaplan med klimatnytta från projekt i Sverige eller med klimatnytta skapad i andra länder? Båda alternativen är ungefär lika tänkbara. Även om en generellt positiv inställning finns till svenska klimatprojekt är kopplingar till produkt (t.ex. livsmedel), bransch (t.ex skogsindustri) och verksamhet samt hur man kan säkra en långsiktighet, faktorer som går före. Hos företag med stor miljöpåverkan framkommer ett tydligt geografisk samband kopplat till var man bedriver verksamhet och ett flertal företag betonar också sociala effekter i utvecklingsländer som en viktig faktor vid val av projekt.

9 Klar 9 (16) 2.5 Fråga 3. Frågor för organisationer som klimatkompenserar Fråga 3a. Ni har i er organisation valt att arbeta med klimatkompensation, varför? Anledningar till arbete med klimatkompensation har stor variation, men generellt är att det ingår som en del i ett övergripande miljö- och hållbarhetsarbete. Anledningar som anges återkommande är bl.a. långsiktighet, ansvar, trovärdighet och att man vill kompensera för det man själv inte äger kontroll över (t.ex. transporter av råvaror från leverantörer mm). Andra arbetar med produkter och tjänster kopplade till klimatarbete, utsläppshandel eller har det som en del i sin affärsgrund. Det finns även företag som kompenserar utifrån ägardirektiv och andra krav Fråga 3b. På vilket sätt genomför ni ert arbete med klimatkompensering? I arbete med klimatkompensation jobbar samtliga företag med egna policys, styr- och kvalitetssystem, ISO eller motsvarande eller tar hjälp av förmedlare och externa konsulter. Ett flertal företag använder tjänster från bl.a. Tricorona, U&We, ZeroMission, PWC m.fl. antingen löpande, vid projekt eller vid upprättande av policys och styrdokument mm. Det handlar då bl.a. om arbete, beräkningar, kommunikation, inköp och stöttning till olika projekt, t.ex. CDM, Gold Standard och Plan Vivo i Afrika, Sydamerika och Asien. Företag har i övrigt nämnt bl.a. hållbarhetspolicy, separata hållbarhetsredovisningar, resepolicy, forskning, miljöutredningar och utbildning Fråga 3c. Hur stor del klimatkompenserar ni för (del av eller allt)? Klimatkompenseringen varierar beroende på verksamhet och är till viss del behovsstyrt. Några företag har uppgett att målsättningen är att inte behöva kompensera och att behovet minskar i takt med en ökad egen effektivisering. Vanligast är kompensation för resor (huvudsakligen bil och flyg utanför Europa), transporter och produktkopplad kompensation, men det förekommer även andra målsättningar så som att man kompenserar hundraprocentigt för hela verksamheten, kompensation för t.ex. geografiskt område och procentuella mål.

10 Klar 10 (16) Fråga 3d. Kan ni uppskatta era kostnader för arbetet med klimatkompensering? Huvuddelen av deltagande företag uppger att de gör beräkningar. Drygt hälften av dessa använder sig av externa konsulter för beräkningar där bl.a. U&We, ZeroMission och Tricorona nämnts av flera företag. Endast ett par företag uppger att de inte uppskattar kostnaderna Fråga 3e. Om ni gör en självskattning (1-10) på hur pass duktiga ni är i er organisation? Angivna självskattningar för de 13 företag och organisationer som klimatkompenserar är: företag har valt att inte sätta någon siffra. Höga siffror förklaras med att man bedriver aktivt och långsiktigt miljö- och hållbarhetsarbete som man är väl insatta i. Låg och medelhöga siffror förklaras med att det finns mer att göra och att det är ett problematiskt område. Företag har uppgett att det är svårt att göra självskattningen och valt att sätta en låg siffra för att understryka att organisationen har högre ambitioner Fråga 3f. Vad kan ni göra för att ytterligare utveckla er i arbetet med klimatkompensation? Flera företag anger indirekt påverkan som ett område man kan jobba ytterligare med och nämner då möjligheten att kravställa hårdare i kund- och leverantörskedjan. Flera företag uttrycker också möjlighet att kommunicera mer aktivt kring klimatfrågor. Andra delar som nämns är ökad utbildning, bättre utvärdering av de klimatprojekt man arbetar med, en bättre och tydligare konsumentkoppling, erbjuda konsumenter fler klimatsmarta val, att leva mer som man lär och att överkompensera för utsläpp Fråga 3g. Klimatkompenserar ni med klimatnytta från klimatprojekt i Sverige eller i andra länder? Inget företag uppger någon kompensation i svenska klimatprojekt. Länder man kompenserar i ligger i Afrika, Sydamerika, Nordamerika eller Asien Fråga 3h. Via vilken typ av klimatprojekt (CDM, VCS, Gold standard, m.m.) sker er klimatkompensation? 2 företag har spridning på ett flertal olika klimatprojekt av olika typer (inkl. bl.a CDM, VER/GS, REDD+ m.fl.).

11 Klar 11 (16) 2 företag uppger handel med ospecificerade utsläppsrätter av olika typer. 5 företag uppger Plan Vivo. 2 företag uppger CDM. 1 företag uppger Gold Standard CER. 1 företag uppger TDM och energimyndigheten Fråga 3i. Hur ser ni på att klimatkompensera i svensk skog genom klimatnytta skapad genom tillväxthöjande skogsskötselåtgärder? 6 av 13 företag uppger att man ser det som intressant. Bland dessa företag kopplar samtliga ett intresse till högt ställda krav på god standard. Man efterfrågar också bl.a. långsiktighet, hållbarhet, tydlighet, arbete med biologisk mångfald, förnybart bränsle. 3 av 13 företag har inte tagit ställning i frågan eller saknar uppfattning. Även bland dessa för ett par företag fram krav på god standard och långsiktighet. 4 av 13 företag är tveksamma och ser inget intresse för den egna verksamheten. Huvudsakligen handlar det om att man har fokus på andra projekt där man exemplevis värderar sociala effekter högt och vill genomföra insatser på de geografiska platser man har klimatpåverkan Fråga 3j. Har ni uppskattat något ekonomiskt värde av arbetet med klimatkompensering? Inget av de deltagande företagen har uppskattat något ekonomiskt värde av arbete med klimatkompensation. Exempel på kommentarer kring det har varit att det är svårt att värdera, att det inte lönar sig att räkna på det och att man inte ser något ekonomiskt värde med arbetet. Några företag lyfter andra värden, exempelvis sociala och pedagogiska Fråga 3k. i. Internt och ii. Externt Hur kommunicerar ni ert arbete med klimatkompensering i. Internt och ii. Externt? Intern arbetar man bl.a. med information via web/intranät, utbildningar, interna policys och individuella uppföljningar för alla anställda. Årsredovisningar, miljö- och hållbarhetsrapporter och redovisningar. Exempel på externt arbete är bl.a. årsredovisningar, miljö- och hållbarhetsrapporter och redovisningar. Extern kommunikation och opinionsbildning med information om vad man gör och hur man gör det. Förpackningar. Avtal och upphandlingar. Samarbetsinitiativ med andra aktörer. Marknadsinformation och utbildning om utsläppshandel. Webbaserade verktyg med information och möjlighet till egna beräkningar.

12 Klar 12 (16) 2.6 Fråga 4. Omvärld Fråga 4a. Känner ni till andra organisationer som klimatkompenserar? Kontaktpersoner för deltagande företag har huvudsakligen varit miljö- eller hållbarhetschefer i större företag och merparten av dessa känner till klimatkompenserande företag och att t.ex. flygindustri kompenserar. Samtliga företag som själva klimatkompenserar känner till andra organisationer och endast 3 av 46 företag kommer inte på något konkret exempel under samtalet, medan enstaka andra företag inte vill nämna namn på företag man har relation till. Exempel på företag som nämnts återkommande är Max, SAS och Arla Fråga 4b. Har ni kunder eller samarbetspartners som klimatkompenserar? Deltagande företag är huvudsakligen stora företag med stor mängd kund- och leverantörskontakter samt samarbetspartners och samtliga har troligen kompenserande kontakter. Däremot är det ett fåtal företag som kan eller vill lämna specifika exempel. Exempel som nämnts är Max, Arla, Swedavia, LKAB och Saltå Kvarn. Vissa kunder har istället nämnt inom vilka branscher man har kunder eller samarbetspartners som klimatkompenserar, exempelvis fastighetsbolag, hotell, flygindustri, livsmedelsindustri, pappersmassaindustri, transportföretag Fråga 4c. Hur värderar era kunder och samarbetspartners ert arbete med klimatkompensering Frågan gäller enbart klimatkompenserande företag och svar varierar över hela skalan. Ett par företag uppger att det värderas högt, resterande företag uppger att man saknar kunskap om hur kunder och samarbetspartners värderar just klimatkompensationen Fråga 4d. Hur värderar ni klimatnytta på hemmaplan skapad av markägare i Sverige genom tillväxthöjande skogsskötselåtgärder. Värderingen av klimatnytta på hemmaplan har stor variation. För ett flertal av de deltagande företagen har tillväxthöjande skogsskötselåtgärder krävt förtydligande. För företag som klimatkompenserar är svar i stort samma som i Kap , Fråga 3i;

13 Klar 13 (16) - 6 av 13 företag uppger att man ser det som intressant. Bland dessa företag kopplar samtliga ett intresse till högt ställda krav på god standard. Man efterfrågar också bl.a. långsiktighet, hållbarhet, tydlighet, arbete med biologisk mångfald, förnybart bränsle. - 3 av 13 företag har inte tagit ställning i frågan eller saknar uppfattning. Även bland dessa för ett par företag fram krav på god standard och långsiktighet. - 4 av 13 företag är tveksamma och ser inget intresse för den egna verksamheten. Huvudsakligen handlar det om att man har fokus på andra projekt där man exemplevis värderar sociala effekter högt och vill genomföra insatser på de geografiska platser man har klimatpåverkan. Svar från företag som inte klimatkompenserar fördelas på liknande sätt med ett flertal som ser positivt på möjligheten, ett antal som inte tagit ställning i frågan och ett antal företag som är kritiska eller tveksamma till värdet för den egna verksamheten.

14 Klar 14 (16) 3 Diskussion En del av den information som framkommit ligger utanför de frågor som redovisats i Kap. 2 Resultat, och kommer från följdfrågor och dialog efter avslutad intervju. Sådan information har därför ej redovisats i resultat utan följer nedan i detta kapitel. För enkelhet separeras inte information från frågor och efterföljande dialog nedan utan hänvisas till marknadsundersökningen generellt. Marknadsundersökningen har gett en god bild av hur kontaktade företag ser på klimatkompensation och miljöarbete i stort, inklusive anledning till att man valt eller valt bort klimatkompensation. Kunskapsnivå kring klimatkompensation har generellt varit hög hos deltagande företag då kontakter huvudsakligen skett med miljö- och hållbarhetschefer i stora bolag med utarbetade miljöpolicys. Marknadsundersökningen visar på skillnader mellan redan klimatkompenserande och icke klimatkompenserande företag, men också skillnader mellan olika branscher och produkt- respektive tjänsteföretag. I marknadsundersökningen har även likheter i synsätt kring klimatkompensation framkommit som kan vara viktiga att adressera i fortsatt projekt. Samtliga företag önskar långsiktighet och hållbara lösningar samt minskat eget och generellt koldioxidavtryck, men åsikterna om klimatkompensation och utsläppsrätter går isär. Generellt gäller att man ser större värde och nytta av arbete med egen effektivisering och minskat avtryck än klimatkompensation. Man lägger därför fokus på egen reducering i första hand och använder sig av klimatkompensation parallellt eller som komplement i de fall kompensationen inte kopplas direkt till specifika produkter. Egen effektivisering upplevs mer konkret att förhålla sig till och att sätta siffror på, exempelvis halvering av eget avtryck inom ett visst antal år. Den egna effektiviseringen blir därmed också lättare att kontrollera, följa upp och att hantera ur ett marknadsföringsperspektiv, både internt och externt. Dessutom innebär en egen effektivisering att man har relativt konkreta processer att jobba med, så som minskning av eget resande, logistik- och transportplanering, grön el, produktkopplade krav och certifikat, ISO-standardisering osv. För företag med krav på klimatkompensation, exempelvis flygindustri, sker detta med både självklarhet och av nödvändighet, men för företag utan krav varierar syfte där man kompenserar utifrån övergripande policys, marknadsföringssyfte eller produktkoppling, t.ex. banker och livsmedel, men sällan beroende på krav från slutkunder. När det gäller avsaknad av kundkrav uppger man sig tro att det beror på att kunder saknar kunskap och har svårt att relatera till konkreta volymer, värden och påverkan. Man ser där behov av att konkret kunna mäta, jämföra och paketera påverkan, volymer, nytta och värden mot både företag och enskilda personer. Man uppger att man lätt går vilse i olika standarder, vad de egentligen innebär och hur man kan vikta och värdera klimatarbete kontra övrigt miljöarbete.

15 Klar 15 (16) Ytterligare en dimension att förhålla sig till är de bonuseffekter som klimat- och miljöarbete medför i form av bland annat sociala effekter, arbetsmiljö, rättigheter och inkomster som är särskilt tydliga i utvecklingsländer. Värdering av klimat kontra miljö är svåravvägd och beror mycket på bransch och egen faktisk påverkan, exempelvis ställs kundkrav i avsevärt högre utsträckning för arbetsmiljö och social påverkan hos exempelvis resebransch, textil- och livsmedelsindustri. Där kopplar man gärna miljöoch/eller klimatarbete geografiskt till land eller område där verksamhet medför konkret påverkan genom exempelvis produktion, odling, transporter mm. I ett stort antal företag uppges att man aktivt har valt bort att jobba med klimatkompensation och i undersökningen finns företag som tidigare klimatkompenserat, men inte gör så längre. För vissa av de företagen handlar det om komplexitet kring mätbarhet, standarder och värde, men från några företag uppges en tydlig misstro mot marknaden med utsläppshandel som man tycker är otydlig och bygger på felaktiga grunder. Av de företag som ser positivt på lokal nytta i Sverige handlar det bland annat om: För både företag som klimatkompenserar och som inte gör det gäller att man gärna ser en tydlig koppling till egen verksamhet. Där har bland annat miljöindex/företagsranking och mätning av egen verksamhet nämnts. För i stort sett samtliga företag gäller att man gärna ser en tydlig marknadsfördel och/eller PR-vinst med sitt klimatarbete och flera bolag tar hjälp av externa parter för mätning, hantering, kommunikation mm, exempelvis har Tricorona nämnts av ett flertal företag. För företag som klimatkompenserar kan det handla om miljö- eller klimatpolicy som specificerar lokal nytta. Det kan också handla om företag som klimatkompenserar och lika gärna eller ännu hellre gör det i Sverige som annanstans. Exempel är företag som betonar vikten av att säkerställa långsiktighet och hållbarhet, som gärna ser transparenta projekt eller som ser en möjlighet att fördela sin kompensation på fler geografiska platser. För företag som inte klimatkompenserar eller tillhandahåller frivillig klimatkompensation för anställda handlar det oftare om generell välvillighet och positiv inställning till att svenska alternativ kan vara av godo även om det är en global fråga. Något som tydligt framkommit från ett flertal företag är att kravställningar vid upphandlingar och kund- och leverantörskontakter ofta antas ha större genomslag på minskat koldioxidavtryck än det egna arbetet. Den indirekta påverkan det medför är däremot svår att mäta eller uppskatta. Hur ser intresset för klimatnytta från skogen ut bland deltagande företag: - Intresset för projektet är stort och i stort sett samtliga företag vill ta del av uppföljning av projektet. Det är oklart hur man skulle ställa sig till en färdigpaketerad lösning, men förutsatt att man uppfyller efterfrågade kriterier kring bl.a. hållbarhet, standard,

16 Klar 16 (16) långsiktighet, biologisk mångfald mm finns goda förutsättningar för vidare samtal med ett flertal av de deltagande företagen. I undersökningen har även ett par företag uttryckt intresse av att fortsätta dialog under fortsatt projektarbete. Problematik med klimatkompensering ur deltagande företags perspektiv: - Återkommande åsikter är att klimatkompensation är komplext, otydligt och att man har svårt att förhålla sig till volym, värde och nytta. Man upplever generellt inga eller mycket få kundkrav eller efterfrågan på kompensation, däremot på andra delar av miljö- och hållbarhetsarbete. I de fall man tillhandahåller kompensation för anställda och kunder på frivillig basis upplevs intresset som svalt. Vad efterfrågas av deltagande företag för arbete med klimatkompensering: Det finns en stor samstämmighet från flertalet av de deltagande företagen om att man behöver utveckla, förenkla och förtydliga arbete med klimatkompensation. Man efterfrågar enkla, raka och tydliga modeller och lösningar. Man betonar bland annat förpackning, transparens, hållbarhet, standardisering, långsiktighet och möjlighet/hjälp med kommunikation, marknadsföring och jämförbarhet.