REGIONAL KULTURPLAN , REGION GOTLAND

Transkript

1 FÖRSLAG REGIONAL KULTURPLAN , REGION GOTLAND Detta förslag har godkänts av Kultur- och fritidsnämnden och överlämnas härmed till Kommunstyrelsen för behandling inför antagande av Kommunfullmäktige. Förslaget till regional kulturplan överlämnas samtidigt till Statens Kulturråd, enligt överenskommelse. Enligt uppdrag Lars Danielson Kultur- och fritidschef i Gotlands kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax Kultur- och fritidskontoret +46 (0) (vx) +46 (0) Lövsta landsbygdscentrum Visby Visbyvägen, Romakloster 1

2 1. INLEDNING REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR Vår geografi Vårt unika kulturutbud Våra unga en tillgång Civila samhället med dess organisationer Fria professionella kulturutövare en ovärderlig resurs KULTURPOLITISKA MÅL Nationella kulturpolitiska mål Gotländska kulturpolitiska mål Kulturutbud kulturscenen Kulturutbildning, kulturutövare och kulturskapare Kultur som yrke och näring Avsiktsförklaring för samverkan med Statens kulturråd DETTA VILL REGION GOTLAND MÅL OCH FÖRSLAG Professionell teater, dans och musikverksamhet Regional arkivverksamhet Hemslöjdsfrämjande verksamhet Regional museiverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional biblioteksverksamhet Filmkulturell verksamhet Regional konst- och kulturverksamhet Fria professionella kulturutövare och arrangörer KULTURPOLITISK ORGANISATION OCH SAMVERKAN Kulturpolitisk organisation Region Gotland Regionala kulturinstitutioner Kommunala institutioner Länsstyrelsen på Gotland Nationella institutioner på Gotland Kulturföreningar Internationella centra Samverkan inom kultursektorn Samverkan inom Region Gotland Samverkan mellan Region Gotland och kulturlivet Framtida krav på delaktighet och samverkan KULTUR OCH REGIONAL UTVECKLING Varumärket Gotland så vill vi bli sedda Visionen detta vill vi uppnå Kulturen i Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP) Kulturen i det Regionala Tillväxtprogrammet (RTP) Privata och ideella krafter Kulturskaparnas situation och villkor Kulturproduktion balans mellan stad och landsbygd

3 7. REGIONAL KULTURVERKSAMHET Professionell scenkonst på Gotland Dans...32 Länsdansen, egen presentation Musik...34 GotlandsMusiken, egen presentation Teater...36 Länsteatern på Gotland, egen presentation Kulturarv på Gotland Kulturmiljövård - Länsstyrelsens beskrivning...39 Världsarvet - Stadsarkitektens beskrivning...40 Kulturarvsturism Gotlands Turistförenings beskrivning...41 Forskning och utveckling Högskolan på Gotlands beskrivning...42 Hembygdsrörelsen Gotlands Hembygdsförbunds beskrivning...42 Kyrkan och Gotlands medeltida kyrkobyggnader Stiftets beskrivning Landsarkivet, egen presentation Gotlands Läns Hemslöjdsförening, egen presentation Gotlands Museum, egen presentation Samtidskonst på Gotland Gotlands Konstmuseum/Den nya konstscenen, egen presentation Konst- och kulturfrämjande verksamhet på Gotland Danskonsulentverksamhet, egen presentation Konstkonsulentverksamhet, egen presentation Biblioteksverksamhet på Gotland Länsbiblioteket, egen presentation Filmön Gotland Film på Gotland och Pedagogiskt Mediecentrum, egen presentation ANSVARSFÖRDELNING, ÖVERENSKOMMELSER Ansvarsfördelning och beslutsordning av ekonomiska medel (gäller från 2011) Överenskommelser Uppföljning och utvärdering

4 1. INLEDNING På Gotland ska alla, med barn och unga som särskilt prioriterad målgrupp, ha tillgång till ett stimulerande kulturutbud som bidrar till att utveckla individ och samhälle på demokratisk grund. Kommunens kulturpolitik ska bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för professionella kulturutövare och producenter. Kulturen på Gotland ska innefatta det etablerade men även det smalare det som kanske inte tilltalar en stor publik men som tillför nytänkande till helheten och mångfalden. Kulturen ska ses som en helhet, där det smala och det breda liksom det välkända och det som ännu återstår att upptäcka berikar och förutsätter varandra. Ovanstående citat utgör grunden i Gotlands kulturpolitiska program, antaget av Kommunfullmäktige Programmet betonar betydelsen av regionens rika kulturutbud, som ska garanteras varje medborgare, med särskild betoning på barn och unga. Region Gotlands kultursyn utgår emellertid även från ett delaktighetsperspektiv. Gotländska medborgare ska ha goda möjligheter att delta i kulturlivets utveckling, oavsett om det handlar om medverkan i egenskap av publik, arrangör, deltagande i utbildningar eller med eget skapande. Detta är grunden för ett demokratiskt samhälle. Från 2011 ingår Gotland som en av fem svenska regioner/landsting i den nya modellen för kultursamverkan. Vissa statliga kulturanslag kommer, efter förhandling mellan stat och region, att fördelas av Region Gotland med utgångspunkt från den regionala kulturplanen. Genom denna samverkansmodell stärks Region Gotlands, och därmed även gotlänningarnas, inflytande över den regionala kulturpolitiken. Beträffande den primärkommunala kulturverksamheten, såsom folkbibliotek, kulturskola, föreningsbidrag och bidrag till studieförbunden har kommunen liksom tidigare ett eget ansvar. För dessa verksamheter finns inga förslag i kulturplanen. Den regionala kulturplanen en grund för samverkansmodellen. Ett medvetet val från Gotlands kommun har varit att bygga Regional Kulturplan för Gotland kring de regionala kulturinstitutionerna. Det innebär att kulturplanens mål och förslag också i huvudsak fokuserar på dessa under denna period. Gotlands kommun har samtidigt pekat på de fria professionella kulturutövarnas och arrangörernas betydelse och behov. Dessa kommer också tas med i dialogen med Kulturrådet inom ramen för samverkansmodellen. För att ge en bredare bild av den gotländska kulturen ingår också beskrivningar av vårt unika och omfattande kulturliv. Här finns förutom de regionala kulturinstitutionerna en mångfald av föreningar, fria professionella grupper och enskilda utövare som kan bjuda såväl boende som besökare ett gediget utbud. Ambitionen har varit att ge en samlad helhetsbild utan krav på exakthet. En mer korrekt beskrivning är ett angeläget utvecklingsområde för framtiden. I kommunens yttrande över samverkansmodellen, framhölls oro över den korta tid som stod till förfogande för framtagandet av den regionala kulturplanen. Denna första period bör också ses som en lärprocess, där korrigeringar kan komma att ske vid årliga uppföljningar och översyn. 4

5 Denna regionala kulturplan för Gotland har som mål att synliggöra och förtydliga de olika kulturaktörernas roller och hur de i sina verksamheter samverkar med varandra, med föreningsliv och med invånare. Kulturplanen har också som målsättning att säkra kulturell kvalitet och bredd på Gotland genom professionella kulturutövare, med tydlig prioritering av barn och ungdomar samt minst likvärdighet i kulturutbudet sett i ett nationellt perspektiv. Ansvaret för planens genomförande ligger hos politikerna i regionen. Samtidigt ska det ske i nära samverkan med de regionala kulturinstitutionerna, amatörkulturen och publiken/civila samhället samt de fria professionella kulturutövarna. Principen om armlängds avstånd är en viktig utgångspunkt. Det innebär att den politiska nivån bestämmer ramar och mål (ekonomiska och juridiska) inom det kulturpolitiska området. Frågan om genomförande överlåts åt kulturpolitiska och konstnärliga experter. Tanken är minska politisk styrning av kulturen, samtidigt som man garanterar konstnärlig frihet och kvalitet. Kommunstyrelsen har beslutat att från 2011 inrätta ett permanent regionalt kulturråd som ska vara rådgivande och bidra med synpunkter och förnyelse. De regionala kulturinstitutionerna ska genom särskilda uppdragsöverenskommelser med regionen säkra nödvändig uppföljning/utvärdering av verksamheterna inklusive målen om jämställdhet, tillgänglighet, folkhälsa, mångfald och barnperspektiv. 5

6 2. REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Vår geografi Gotland är en naturlig mötesplats för nationella och internationella samarbeten kring näringsliv, utbildning, kultur, forskning och miljö. Det geografiska läget mitt i Östersjön är en tillgång, med närhet till både det svenska fastlandet och våra grannländer. Kopplat till det geografiska läget finns dock kostsamma hinder för gotlänningar att ta del av kulturutbud i angränsande regioner och vice versa. Våra regionala kulturinstitutioner har av samma skäl svårigheter att samverka med andra regioner. Med invånare ger befolkningsunderlaget begränsade resurser att erbjuda medborgarna tillgång till ett i alla avseenden rikt utbud, med både bredd och spets. Detta komplicerar förutsättningarna för likvärdighet gällande kulturellt utbud i nationell jämförelse en mycket viktig aspekt, inte minst sett ur perspektivet barn- och ungdom. Men det geografiska läget innebär samtidigt intressanta utmaningar och möjligheter för regionen att välja andra lösningar som kan leda till kulturell och konstnärlig förnyelse. Det centrala läget i Östersjön har bidragit till att Gotland byggt upp omfattande internationella kontakter, nätverk och vänorter. Utbyte sker såväl i offentliga sammanhang som mellan privatpersoner, ideella organisationer och näringsliv. Region Gotland är också aktiv medlem i B7 Baltic Islands, Union of the Baltic Cities (UBC), Europas Perifera och Maritima Regioner (CPMR) och Hansan (City league The Hanse). Till Gotlands unika möjligheter och utmaningar ska också nämnas de besökare som årligen kommer till ön. 2.2 Vårt unika kulturutbud Kulturlivet i vår region kännetecknas av ett omfattande och brett utbud. Detta är möjligt genom mångfalden av institutioner, föreningar, fria professionella grupper och enskilda utövare som kan bjuda såväl boende som besökare ett gediget utbud men med en besvärande brist på tillräckliga och långsiktigt trygga ekonomiska förutsättningar. I årligen genomförda medborgar- och brukarenkäter får kulturutbudet på Gotland höga betyg. Gotland omfattas också av ett vida känt kulturarv med bland annat världsarvsstaden Visby. Även den samtida kulturen uttryckt i antalet kulturskapare är erkänt stark på Gotland filmer spelas in, författare har skrivarstugor och formgivare och konstnärer har ateljéer. Utbyten sker mellan länsinstitutionerna och andra institutioner i Östersjöområdet. Genom flera residensverksamheter har Gotland vuxit som nationell och internationell kulturmötesplats. Här kan nämnas de tre internationella centra för konst, musik och litteratur som lokaliserats till Gotland samt även residensverksamheter genom Stiftelsen Bergmangårdarna och Riksutställningar. Planering för framtida residensverksamhet pågår även bland annat vid Gotlands Konstskola. På Gotland finns också en rad utbildningar på olika nivåer inom det kulturella och skapande området. Kulturskolan verkar i första hand bland barn och ungdomar med musik, dans, teater och film. Folkuniversitetet arrangerar eftergymnasiala utbildningar med konstskola, dansskola och tonsättarskola. Gotlands folkhögskola, med verksamhet i Hemse och Fårösund, har inriktningar inom foto, film och musik. De olika studieförbunden har ett rikt utbud inom alla konst- och kulturformer. Utöver detta finns filmgymnasium och scenkonstgymnasium med 6

7 riksintag. Högskolan på Gotland erbjuder kurser, utbildningar och program med anknytning till kultur, design och kulturarv. 2.3 Våra unga en tillgång En förutsättning för ett hållbart levande kulturliv är jordmånen för föryngring att barn och unga på Gotland får tillgång till kulturupplevelser och eget utövande. Här skapas nästa generation kulturutövare och kulturkonsumenter. Samtidigt ger det barn och unga möjlighet att stärka sin självkänsla och tillit och finna glädje i det egna skapandet. FN:s konvention om barns rättigheter ligger som grund för den del i regionens kulturpolitiska program som betonar kulturens betydelse för ett demokratiskt samhälle. Barn och unga på Gotland är en prioriterad målgrupp i kulturutvecklingsarbetet. Målet är att alla barn och unga på Gotland ska få del av kultur i alla former under hela sin uppväxt. I Avsiktsförklaring mellan Statens kulturråd och Region Gotland har kultur för barn och unga särskilt pekats ut 1. Kulturpolitiken ska främja delaktighet och deltagande i kulturlivet. Genom metodutveckling och pilotprojekt ska nya mötesplatser och samarbetsformer mellan fria professionella kulturutövare, institutioner och barn och unga utvecklas. Gotlands kommun har länge arbetat för att långsiktigt stärka barns och ungas tillgång till kultur, synliggöra barn- och ungdomskultur samt förstärka och sprida föredömliga arbetsformer. Detta arbete har dels bestått i kulturkonsulenternas/motsvarande nätverksarbete kring barn- och ungdomskultur samt dels i arbetet med att ta fram årliga bokslut för Barnoch ungdomskultur 2. Dessa bokslut ger en översiktlig beskrivning av den omfattande kulturverksamheten och de samarbeten som görs för barn och unga. Inom regionen finns ett stort antal organisationer som aktivt bidrar till ett brett utbud över hela ön. Här kan som exempel nämnas studieförbunden, kulturföreningarna, Folkets Bio, kulturinstitutionerna, biblioteken, kulturskolan, museerna, skolväsendet samt den öppna ungdomsverksamheten med bland annat ungkulturhuset FENIX i Visby. En betydande del av det långsiktiga arbetet med kultur för unga sker genom skolan, inte minst inom ramen för verksamheten vid Pedagogiskt Mediecentrum. Under 2008 inledde regeringen Skapande skola en satsning på mer kultur i skolan. Satsningen avser såväl offentliga som fristående skolor. Målet är att genom en ökad samverkan med kulturlivet, långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete, vilket bidrar till att nå kunskapsmålen i högre grad. Gotlands kommun ligger på Kulturrådets hemsida som ett gott exempel på hur en handlingsplan ska se ut. Under 2010 fortsätter satsningen på Skapande skola i Gotlands kommun för tredje året. Unikt för Gotland är konceptet Kultur i Skolan som utvecklats utöver verksamheter kopplade till Skapande Skola. Genom ett långsiktigt arbete med bland lärarfortbildning är satsningen en motor för utvecklingen av kultur i skolan. I arbetet ingår bland annat att inventera och presentera kulturutbudet som erbjuds olika åldersgrupper under året. Kulturskolan Gotland är en frivillig verksamhet inom kommunen och verkar över hela ön. Kulturskolan erbjuder undervisning på olika instrument, sång/kör, ensemble, dans och teater. Det är också en mötesplats för samarbete och förståelse kring kulturens historia och roll i samhället. Kulturskolan samarbetar med flera av öns andra utbildningar inom de estetiska Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens Kulturråd och Gotlands Kommun 2 7

8 områdena, samt med institutioner och frilansande kulturarbetare. Kulturskolan är en nationellt och internationellt efterfrågad samarbets- och utbytespartner. Man deltar även i ett stort antal arrangemang, föreställningar och konserter. Inom regionen finns även ett antal gemensamma forum och nätverk, som exempelvis gruppen Skola Kultur och Konsulentnätverket. Denna stora mångfald inom barn- och ungdomskulturen ställer krav på struktur, sammanhang och samordning där målgruppen också är delaktig. I samband med en nyligen avslutad organisationsöversyn har också behovet av struktur, sammanhang och samordning uppmärksammats. Det är ett angeläget utvecklingsområde som organisatoriskt ska lösas under våren Vidare kommer regionens uppföljningar av institutioner och föreningar som erhåller olika bidrag att utvecklas med fokus på barns och ungdomars delaktighet och deltagande. Ett konkret problem kopplat till det begränsade befolkningsunderlaget på Gotland är att de flesta populära artisters framträdande, av ekonomiska skäl ofta sker i krogmiljö. Detta utestänger den unga publiken. 2.4 Civila samhället med dess organisationer Ett starkt civilsamhälle är både en förutsättning och ett uttryck för ett fritt och demokratiskt samhälle. 3 Utgångspunkten för ett rikt kulturliv är människors engagemang och skapande förmåga. Det är såväl enskilda personers som organisationers insatser för att utveckla kulturella verksamheter som gör kulturen till en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Det civila samhället har stor betydelse både för den utövande kulturen och för kulturarvsområdet och bidrar därigenom till att såväl de nationella som de regionala och lokala kulturpolitiska målen uppnås. Den ideella sektorn inom kulturområdet uppvisar stor variation och engagemang. Här kan till exempel nämnas de 900 föreningar som finns registrerade, varav 150 är kulturföreningar för såväl amatörer som professionella utövare inom bland annat dans, musik, teater, film, konst och hembygd varav cirka 15 museer. Vidare finns ett stort antal bygdegårdar och liknande samlingslokaler med ett omfattande utbud av allmänkultur. Till detta ska läggas SISU med sina idrottsorganisationer som organisatoriskt har en annan tillhörighet men i flera avseenden en likartad och omfattande verksamhet På Gotland verkar åtta av de nu tio studieförbund som uppbär statligt folkbildningsanslag. De har tillsammans cirka 200 medlemsorganisationer och spänner därmed över en stor del av öns invånare. Studieförbunden bedriver i egen regi och utifrån en gemensam strävan om tillgänglighet och delaktighet en mycket omfattande kulturverksamhet över hela ön och samspelar med kulturföreningarna, kulturinstitutionerna, de professionella kulturutövarna, biblioteken med flera. Studieförbunden är således en lokalt förgrenad infrastruktur för hela kulturlivet och ut i hela civilsamhället. Studieförbundens kulturverksamhet har många dimensioner och är dessutom både utförare, samverkanspart och möjliggörare. I dessa olika roller var studieförbunden engagerade i nära 3 Det civila samhället definieras som en arena skild från kommunen, marknaden och det enskilda hushållet, skapad av enskilda människor, grupper och organisationer som agerar tillsammans för gemensamma intressen. 8

9 4 200 kulturarrangemang under 2009, förutom det egna skapande av exempelvis musik, drama, hantverk, dans som möjliggjorts i studiecirkelform. Studieförbunden ger medborgarna möjlighet att både uppleva och utöva olika slag av kulturverksamhet samtidigt som de också söker nya lösningar utifrån nya värderingar, inte minst hos ungdomar och utifrån ny teknik. Detta kan på sikt innebära att olika mötesplatser via sociala medier skapas på nätet. Den virtuella arenan växer hela tiden i betydelse. 2.5 Fria professionella kulturutövare en ovärderlig resurs Enligt regionens kulturpolitiska program från 2009 ska kulturen på Gotland innefatta det etablerade men även det smalare det som kanske inte tilltalar en stor publik men som tillför nytänkande till helheten och mångfalden. Kulturen ska ses som en helhet, där det smala och det breda liksom det välkända och det som ännu återstår att upptäcka berikar och förutsätter varandra. Detta är grunden till konstnärlig och kulturell förnyelse. På Gotland finns nära ett tusen konst- och kulturutövare inom den fria sektorn. Generellt står dessa för hög konstnärlig kvalitet och utgör således en ovärderlig resurs. Genom samverkan med institutionerna och kulturkonsulenterna kan repertoaren kompletteras. Men de fria professionella kulturutövarna är inte bara ett viktigt komplement till institutionerna. De kan även bidra till nya former för samarbeten och nätverk med andra utövare och därmed lägga rund för nya konstformer och utbildningar. Detta ger upphov till gotländsk kulturproduktion i form av manus, scenografi, turnéteknik med mera. Att satsa på det fria kulturlivet och dess utövare är därför av stor betydelse för den kulturella förnyelsen. De fria gruppernas förutsättningar måste anses vara och förbli en nödvändighet för att garantera den gotländska publiken ett kulturutbud med både bredd och spets. För att skapa goda förutsättningar för de fria professionella gruppernas utveckling på Gotland krävs tillgång till statliga och regionala verksamhetsbidrag samt stöd för att utveckla nya former för samverkan, inom regionen och med andra regioner. I detta sammanhang ska också poängteras nödvändigheten av interregional samverkan samt behovet av modeller och resurser för att utveckla och pröva nya former för utbytesverksamhet mellan regionen och de nationella scenerna såväl inom dans, musik, teater som konst. Vidare krävs resurser för att utveckla och pröva olika producent- och arrangörsmodeller som underlättar möjligheterna för fria utövare och grupper att nå ut till nya marknader. Som ett gott exempel kan nämnas kulturföreningen Roxy i rollen som producent och samarbetspartner till de fria professionella kulturutövarna. Sammanfattningsvis kan konstateras att även om de gotländska kulturinstitutionerna spelar en huvudroll i den regionala kulturplaneringen, är de nära tusen fristående kulturaktörerna en tillgång och ett nödvändigt komplement, för att infria såväl nationella som regionala kulturpolitiska mål. 9

10 3. KULTURPOLITISKA MÅL 3.1 Nationella kulturpolitiska mål Det nationella kulturpolitiska målet är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha samma möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen skall kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Enligt Kultursamverkansutredningens förslag bör statens stöd till regional kulturverksamhet bidra till att ge befolkningen i hela landet möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud präglat av förnyelse och kvalitet. Det statliga stödet bör därför bland annat syfta till att: Utveckla den kulturella infrastrukturen. Främja en regional mångfald genom att de skilda förutsättningar som kulturlivet har runt om i landet tas tillvara på bästa sätt. Ge möjligheter för kulturskapare i hela landet att arbeta och utveckla sitt konstnärskap. 3.2 Gotländska kulturpolitiska mål I juni 2009 antog kommunfullmäktige det kulturpolitiska programmet för Region Gotland. Målet med Gotlands kulturpolitiska program 2009 är att säkra kulturell kvalitet och bredd på Gotland, med en tydlig prioritering av barn och ungdomar, samt minst likvärdighet i kulturutbudet sett i ett nationellt perspektiv. Ytterligare ett mål är att bidra till att den gotländska kulturen synliggörs i ett både nationellt och internationellt perspektiv. Det kulturpolitiska programmet består av följande tre utvecklingsområden: Kulturutbud kulturscenen Tillgången till rum för kultur ska vara tillgängliga för alla på landet och i staden och på virtuella arenor året runt. Kulturen är som mest synlig i form av utbud, arenor för möten och scener för kulturupplevelser. Här har våra länsinstitutioner en viktig roll, som tillsammans med kulturskapare, kulturföreningar, kyrkor, folkets hus, hembygds- och bygdegårdar, studieförbund och fritidsgårdar är centrala nav i vår levande kulturscen. Biblioteken på Gotland är och blir allt viktigare som etablerade kulturmötesplatser med ett varierat program. Almedalsbiblioteket har med sin foajé blivit ett kulturens vardagsrum i Visby, dit många kulturutövare och en stor publik ofta söker sig. Det virtuella rummet på nätet är en mötes- och informationsplats som har en snabbt växande betydelse och som vi anser är viktig att utveckla som ett led i arbetet med ökad tillgänglighet. 10

11 Den digitala visningstekniken ger fantastiska möjligheter att ta del av det bästa kulturella utbudet från hela världen. Region Gotland ska arbeta för en långsiktig och hållbar ekonomisk ram för ett rikt kulturutbud på Gotland. Detta ska ske i samråd med öns kulturproducenter och kulturorganisationer, det gotländska näringslivet och Statens Kulturråd. Region Gotland ska medverka till att levandegöra och utveckla kulturarvet och verksamheter kring detta. En viktig aktivitet som bör fortsätta att utvecklas är ABM (samverkan mellan arkiv, bibliotek och museum). Kulturmötesplatser ska finnas såväl i Visby som runt om på ön. Dessa ska vara tillgängliga för alla, året runt. Bibliotekens roll som kulturhus i det mindre formatet ska fortsätta att utvecklas. Region Gotland ska arbeta för tillkomsten av ett gemensamt Scenkonsthus som stimulerar och profilerar scenkonsten på Gotland. Även virtuella mötesplatser på nätet är viktiga och ska uppmärksammas Kulturutbildning, kulturutövare och kulturskapare På Gotland finns en rad utbildningar inom det kulturella och skapande området, från gymnasiet till högskolan och med studieförbunden som viktiga aktörer. Skolan på Gotland, från förskolan till gymnasienivå och andra utbildningsanordnare har en viktig roll i att låta barn och unga utöva kultur och lära genom skapande processer. Kulturskolans verksamhet är central när det gäller att göra kulturutbildningar tillgängliga. För familjer och ungdomar handlar det både om avgiftsnivåer och möjlighet att kunna ta sig till kulturundervisning. Det finns en strävan att eftergymnasiala utbildningar som folkhögskolan och Högskolan på Gotland ska hålla hög kvalitet. Branschutbildningar inom olika kulturella yrkesområden bidrar också till att ta fram en ny generation utövare. Detta ger kultursektorn förutsättningar att växa även i framtiden. Region Gotland ska verka för att Kulturskolan på Gotland utvecklas till att omfatta fler anordnare och ge fler barn och ungdomar möjlighet och tillgång till kvalitativt god undervisning inom musik, dans, teater, konst, film och nya medier. Varje förskolebarn och skolelev på Gotland ska ges möjlighet att också på skoltid ta del av regionens kulturliv. Utbildningar på alla nivåer ska utmärkas av mötet med professionella kulturskapare. Region Gotland ska stödja människors möjlighet till eget skapande och deltagande i olika former av kulturaktiviteter. Region Gotland ska stödja och initiera samverkan mellan kulturskapare och kulturutbildningar samt mellan utövare och konsumenter, såväl åretruntboende som besöksnäringen. Region Gotland ska uppmuntra en utveckling av befintliga utbildningar samt stimulera etablering av nya utbildningar inom kulturområdet. Detta gäller såväl offentliga som privata utbildningar, på alla nivåer. Studieförbundens folkbildande roll, deras skapande av nya samarbeten och arenor ska uppmuntras och ges goda förutsättningar att verka över hela Gotland Kultur som yrke och näring Internationellt och nationellt pågår en vidgning av synen på och definitionen av kulturområdet. Den kreativa sektorn framhålls ofta som en av de viktigaste motorerna för tillväxt. En ofta 11

12 använd definition av den kreativa sektorn omfattar: arkitektur, dator- och tv-spel, design, film, foto, konst, litteratur, marknadskommunikation, media, mode, musik, scenkonst, turism/besöksnäring och upplevelsebaserat lärande. Region Gotland ska bidra till att synliggöra den kreativa sektorn som en del av det gotländska näringslivet. Region Gotland ska också verka för riktade utbildningar, företagsutveckling och företagsrådgivning för den kreativa sektorn som en del i näringslivet. Region Gotland ska fortlöpande inventera behovet av förutsättningarna för infrastruktur, stimulera till samverkanslösningar mellan offentliga och privata aktörer samt medverka till att skapa lösningar för att nödvändiga investeringar kommer till stånd, såsom filmstudio, ateljéer, repetitionslokaler för musik, scenkonst och utställningslokaler för bild. Region Gotland ska bidra till uppbyggandet av en god kulturkompetens och därigenom skapa en jordmån för att ta emot och stimulera projekt även av det mest oväntade slag. Region Gotland ska genom de överenskommelser som tecknas med organisationer som erhåller ekonomiskt stöd för sin verksamhet också bidra till att stimulera förutsättningarna för det gotländska kulturutbudet och samtidigt bidra till dess förnyelse. Region Gotland ska också bidra till ett ökat samarbete mellan kulturnäringen och andra sektorer i samhället. 3.3 Avsiktsförklaring för samverkan med Statens kulturråd Gotlands kommun och Statens kulturråd har 2009 tecknat en avsiktsförklaring om samverkan kring tio angelägna områden utifrån det kulturpolitiska programmet. 4 Målet med avsiktsförklaringen är bland annat att skapa bättre villkor för konstnärligt skapande och öka deltagande i kulturlivet på Gotland. Följande områden omfattas av avsiktsförklaringen; Samverkansformer: Ytterligare utveckla och fördjupa samverkan mellan region Gotland och Kulturrådet i syfte att utifrån regionens särskilda förutsättningar bland annat Ö-läget främja ett rikt kulturliv. Detta är också en viktig förutsättning för regionens tillväxt och regionala utveckling. Kultur för barn och unga: Främja barns och ungas delaktighet och deltagande i kulturlivet inom ramen för exempelvis Skapande skola och främjandeverksamheten. Genom metodutveckling och pilotprojekt utveckla nya mötesplatser och samarbetsformer mellan fria professionella kulturutövare, institutioner och barn och unga. Kulturarv: Utveckla nya samarbetsformer mellan exempelvis antikvariska institutioner, högskola och hembygdsrörelse samt genom metodutveckling och pilotprojekt stärka kunskapsförmedling och insikten om historia och kulturarv. En del i detta kan vara att skapa nya digitala mötesplatser och ytterligare utveckla ABM-konceptet (arkiv, bibliotek, museum). Scenkonst: Utveckla en scenkonstorganisation (teater, dans, musik) i samarbete med utbildningar inom scenkonstområdet, samt skapa en långsiktig inriktning där bland annat dansen bör stärkas och synliggöras. 4 Sedan slutat av 1990-talet har Gotlands kommun haft liknande samverkan med Svenska Filminstitutet kring den regionala utvecklingen på filmområdet vad gäller filmpedagogik, visning och produktion 12

13 Samtidskonst: Utveckla en strategi för att stärka olika scener för samtidskonsten, och samtidigt utveckla nya publikkontakter genom visning och konstpedagogik. Samverkan med andra regioner nationellt och internationellt är en viktig del i detta arbete. Kreativa näringar: Bygga upp regionens kulturkompetens och nya utvecklande mötesplatser samt förståelse mellan näringslivet främst besöksnäringen och kulturens aktörer. Internationellt samarbete: Genom kunskapsuppbyggnad stärka och utveckla Gotlands möjligheter som en internationell kulturmötesplats med särskilt fokus på Östersjöregionen. Detta innebär i första hand att utveckla och förtydliga uppdrag och roll för de tre internationella centrumbildningarna för musik, litteratur resp. bildkonst samt att undersöka på vilket sätt dessa kan ges en tydlig och ökad roll i statens Östersjösatsningar. Folkbildning, föreningsliv och hembygdsrörelsen: Bygga nya modeller för samverkan mellan kulturinstitutioner och folkbildning, föreningsliv och hembygdsrörelse och samtidigt utveckla nya arbetsformer som engagerar nya grupper och stärker mångfalden i samhället. Utbyte/samverkan mellan regioner: Utveckla modeller som kan säkra ett likvärdigt utbud i skilda regioner och orter och som samtidigt tar hänsyn till respektive regions profil och förutsättningar. Fristad för författare: Inom ramen för arbetet med yttrandefrihet inom det internationella kultursamarbetet verka för att ge fristad åt förföljda och/eller hotade författare. 13

14 4. DETTA VILL REGION GOTLAND MÅL OCH FÖRSLAG Under nedanstående nio rubriker presenteras mål och förslag i den regionala kulturplanen. Professionell teater, dans och musikverksamhet Regional arkivverksamhet Hemslöjdsfrämjande verksamhet Regional museiverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional biblioteksverksamhet Filmkulturell verksamhet Regional konst- och kulturverksamhet Fria professionella kulturutövare och arrangörer 14

15 4.1 Professionell teater, dans och musikverksamhet Mål: En samlad och profilerad scenkonst på Gotland, där dansen får ökat utrymme Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 arbeta för tillkomsten av ett gemensamt scenkonsthus som stimulerar och profilerar scenkonsten på Gotland. Region Gotland har också tecknat en gemensam avsiktsförklaring med Kulturrådet 2009 och där pekat ut behovet av att utveckla en gemensam scenkonstorganisation samt att skapa en långsiktig inriktning där bland annat dansen bör stärkas och utvecklas. I regionens utredning Scenkonst Gotland ( ) slås målet fast att skapa en samlad organisation för professionell dans, musik och teater i ett gemensamt scenkonsthus där samverkan kan ske med andra organisationer såsom kulturskolan och olika utbildningar/konstformer. Den samlade scenkonstorganisationen ska bland annat: Tillgodose sin publik över hela ön samt också i resten av landet och i övriga Östersjöregionen med dans, musik och teater i olika och oväntade kombinationer. Vara en tillgänglig mötesplats för professionella och amatörer samt en gemensam plattform för nyskapande. Skapa en kreativ miljö för unga konstnärer i växande. Under vill Region Gotland satsa ytterligare på den professionella scenkonsten. Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet, inklusive verksamhetsbidrag, hos Länsteatern, GotlandsMusiken och projektet Länsdansen vill Region Gotland gå vidare enligt nedan: Ordinarie årlig indexuppräkning för Länsteatern och GotlandsMusiken. Årliga insatser för att förbereda genomförandet av den samlade scenkonstorganisationen inklusive ett gemensamt scenkonsthus med dess ambitioner kring samverkan och sambruk med andra organisationer; professionella, amatörer, utbildningsanordnare, publik med flera genomförs en förstudie kring scenkonsthuset och genomförs arbetet med en samlad organisation till vilket en projektledare knyts. Projektledaren övergår eventuellt senare till att bli verksamhetsledare i den nya organisationen. Årliga verksamhetsbidrag till dans inom ramen för projektet Länsdansen. 15

16 4.2 Regional arkivverksamhet Mål: Ett öppet och levande arkiv för lärande Arkiven är en demokratisk basfunktion och en garant för den offentliga rättssäkerheten samtidigt som de är en omistlig del av kulturarvet och en viktig resurs för förmedling och eget skapande av historia. Landsarkivet i Visby och Gotlands kommunarkiv är institutioner för livslångt lärande och kunskapsförmedling. I regeringens kulturpolitiska mål, som bland annat lyfts fram i budgetpropositionen för 2011 och i Riksarkivets regleringsbrev, utpekas barn och ungas rätt till kultur som en av tre prioriteringar som ska vägleda kulturpolitiken. Ett viktigt steg är att arbeta mer målinriktat mot skola och utbildning. Under senare år har ett särskilt område inom arkivarieprofessionen utvecklats arkivpedagogiken. Till de grundläggande kraven för en arkivpedagog hör att förutom arkivariens kunskaper om arkiven som källmaterial också ha pedagogisk kompetens. Förhoppningen är att till Arkivcentrum kunna knyta en arkivpedagog som med arkivet som läromedel vänder sig mot öns skolor och övrigt utbildningsväsende. Arkiven är en viktig part i det föreslagna Kulturarvsrådet där antikvariska institutioner, högskola och hembygdsrörelse med flera möts kring uppdraget att bevara, tillgängliggöra och främja användningen av kulturarvet. I den fördelningsmodell som hittills praktiserats fördelas statsbidrag till regionala arkivinstitutioner enligt Förordning om statsbidrag till regional kulturverksamhet (SFS 1996:1598). Statsbidraget, som också förutsätter en regional medfinansiering, ska syfta till att främja regional arkivverksamhet och att bättre integrera arkivområdet i den regionala kulturpolitiken. Med medfinansiering från regionen kan det framöver också finnas möjlighet att erhålla särskilt riktade medel för enskild regional arkivverksamhet. Exempel på sådana är inventering och insamling av enskilda arkiv samt utbildning och lärande genom arkivpedagogik riktad till skola och övrigt utbildningsväsende. Under vill Region Gotland att ytterligare satsningar görs i arkivverksamheten: Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet, inklusive verksamhetsbidrag, hos Landsarkivet vill Region Gotland gå vidare enligt nedan: Ordinarie årlig indexuppräkning för Landsarkivet i Visby. Under 2011 tillsammans med Riksarkivet/Landsarkivet i Visby och Gotlands kommunarkiv verka för att en arkivpedagogisk resurs tillförs Arkivcentrum Gotland. 16

17 4.3 Hemslöjdsfrämjande verksamhet Mål: Hemslöjd både kulturarv och näring Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 medverka till att levandegöra och utveckla kulturarvet (inklusive hemslöjden) och verksamheter kring detta. Detta innebär kompetens och utveckling inom både bevarande och tillverkning samt kompetensutveckling och utbyten/samarbeten (nationella och internationella) för såväl amatörer som professionella hemslöjdsutövare, konsthantverkare och designers. Hemslöjden är en viktig del i det föreslagna Kulturarvsrådet där antikvariska institutioner, högskola och hembygdsrörelsen med flera möts kring uppdraget att bevara, tillgängliggöra och främja användningen av kulturarvet och i detta fall hemslöjden med traditioner och kunskapsinnehåll. Inom ramen för arbetet kring den nationella handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar (KKN) har Region Gotland inlett en process kring det tidigare tänkta designcentret på Gotland. Detta har skett tillsammans med bland andra Tillväxtverket och berörda professionella utövare på Gotland. Handlingsplanen för KKN syftar bland annat till att skapa goda förutsättningar för företagare inom dessa näringar samt att utveckla affärsidéer och företagande. Under vill Region Gotland satsa ytterligare på den hemslöjdsfrämjande verksamheten: Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet och bidrag hos Gotlands läns Hemslöjdsförening vill Region Gotland gå vidare enligt nedan. Ordinarie årlig indexuppräkning för Länshemslöjden. Från 2011 förstärka främjandeverksamheten med motsvarande 0.5 tjänst med inriktning mot att ytterligare utveckla den gotländska hemslöjden som en näring. Verka för etablerandet av ett designcenter på Gotland. 17

18 4.4 Regional museiverksamhet Mål: Ett Museum för alla Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 medverka till att levandegöra och utveckla kulturarvet och verksamheter kring detta. Region Gotland ska också arbeta för att kulturarvsfrågorna koordineras inom regionen. Barn och ungdom ska särskilt prioriteras. Region Gotland har också tecknat en avsiktsförklaring med Kulturrådet 2009 och pekat ut behovet av att utveckla nya samarbetsformer mellan antikvariska institutioner, högskola och hembygdsrörelse samt att genom metodutveckling och pilotprojekt stärka kunskapsförmedling och insikten om vår historia och vårt kulturarv. Detta inkluderar skapandet av nya digitala mötesplatser och att ytterligare utveckla ABM-konceptet. Gotlands Museum arbetar kontinuerligt med att förverkliga sin vision att vara ett museum för alla. Oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, etnisk eller kulturell bakgrund ska museets besökare få goda upplevelser med möjlighet till reflektion och kreativitet. Det ska vara en transparant kulturmötesplats i museet samt på nätet med dialog och samverkan som ledord. Gotlands Museum ska också vara en resurs för övriga museer och hembygdsföreningar. Under vill Region Gotland satsa ytterligare på den regionala museiverksamheten: Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet, inklusive verksamhetsbidrag, hos Gotlands Museum vill Region Gotland gå vidare enligt nedan: Ordinarie årlig indexuppräkning för den regionala museiverksamheten. Under 2011 etablera ett permanent Kulturarvsråd med tydligt och politiskt förankrat syfte och ansvar hos respektive deltagande organisation samt med Gotlands Museum som sammankallande på Region Gotlands uppdrag. Från 2011 inrätta en särskild tjänst som kulturarvskonsulent, motsvarande 1.0 tjänst med uppdraget att vara samordnare och kontaktperson för lokala museer, hembygdsföreningar, kulturhistoriska besöksmål inklusive besöksnäringen samt för utbildningsväsendet. Konsulenten ska i sitt uppdrag kring ett levande kulturarv också verka i en lotsfunktion till museets experter och unika kompetens. 18

19 4.5 Konst- och kulturfrämjande verksamhet Mål: Stimulera utvecklingen inom kulturlivet och särskilt barns och ungas eget skapande och deltagande. Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 tillsammans med andra aktörer inom kultursektorn vara drivande för utveckling av kulturlivet. Vidare ska Region Gotland stödja och stimulera samverkan mellan enskilda professionella aktörer inom kulturområdet, kulturinstitutioner, föreningslivet, högskolan, skolorna och besöksnäringen. Region Gotland ska särskilt prioritera barns och ungdomars tillgång till kultur i eget skapande och deltagande. Region Gotland har också tecknat en avsiktsförklaring med Kulturrådet 2009 och pekat på nödvändigheten av insatser för att utifrån regionens särskilda förutsättningar, bland annat ö- läget, främja ett rikt kulturliv, utveckla publikkontakter, främja barns och ungas delaktighet och deltagande samt främja olika samverkansformer med kulturskapare, andra regioner, nationellt och internationellt. Utifrån Gotlands särskilda förhållanden ö-läget och ett litet befolkningsunderlag har främjandeverksamheten en stor betydelse för hur de nationella och regionala kulturpolitiska målen kan uppnås för såväl medborgarna som för kulturskaparna. För Region Gotland är ett långsiktigt strategiskt arbete kring främjandeverksamheten av stor vikt för att kunna åstadkomma mångfald inom kulturlivet på Gotland. Under vill Region Gotland bygga ut sin främjandeverksamhet till att omfatta fler områden: Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet, inklusive verksamhetsbidrag, vill Region Gotland gå vidare enligt nedan: Ordinarie årliga indexuppräkningar för främjandeverksamheten. Fortsatt satsning på främjandeinsatser inom konst-, dans-, hemslöjd-, film- samt barnoch ungdomsbiblioteksområdet. Från 2012 etablera musikfrämjande verksamhet motsvarande 0,5 tjänst. Från 2013 etablera teaterfrämjande verksamhet motsvarande 0,5 tjänst. Övrig främjandeverksamhet redovisas i andra delar av planen. 19

20 4.6 Regional biblioteksverksamhet Mål: Levande och tillgängliga bibliotek för alla med ett brett tjänsteutbud och med modern teknik. Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 och utifrån den regionala biblioteksplanen för satsa på biblioteken som en viktig del i regionens kulturliv och i regionens utveckling. I biblioteksplanen identifieras flera utvecklingsområden i hela bibliotekssystemet med syftet att kunna erbjuda god biblioteksservice inklusive tillgång till information, kultur samt platser för möten och samhällsengagemang. Utmaningen är att nå nya grupper för att därmed kunna erbjuda alla medborgare möjligheter till delaktighet i samhällsutvecklingen. Särskilt viktig är barns och ungas rätt till och förmåga att orientera sig i litteratur och medier i kunskaps- och upplevelsesamhället. I biblioteksplanen nämns att särskilt viktigt är barn och ungas rätt till och förmåga att orientera sig i litteratur och medier i kunskaps- och upplevelsesamhället. Andra prioriterade områden är mångfald, tillgänglighet (digitalt och fysiskt), social biblioteksfrågor samt att stödja samverkan mellan resurser och kompetenser inom biblioteksområdet på Gotland och LIM-länen. Länsbibliotekets uppdrag är att arbeta med regional biblioteksutveckling, kompletterande medieförsörjning, information samt kompetens- och verksamhetsutveckling. Detta innebär också ett krav på att fortlöpande se över sin organisation så att den kompetensmässigt svarar mot de angelägna utvecklingsområden som pekas ut i biblioteksplanen. Under vill Region Gotland genom den regionala biblioteksverksamheten stimulera en fortsatt biblioteksutveckling i hela bibliotekssystemet. Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet, inklusive verksamhetsbidrag, hos länsbiblioteket vill Region Gotland gå vidare enligt nedan: Ordinarie årlig indexuppräkning samt i särskild ordning söka utvecklingsbidrag och projektmedel för exempelvis mångfald och tillgänglighet. 20

21 4.7 Filmkulturell verksamhet Mål: Gotland är en av Sveriges mest attraktiva platser för filmpedagogik, filmkultur och filmproduktion. På Gotland ska filmens alla delar samspela, vilket kommer såväl fast boende som besökare till del. Region Gotland driver sedan 1997 Film på Gotland som är ett av Sveriges 19 regionala resurscentrum för film. Region Gotland har under senare år dessutom gjort omfattande satsningar och utvecklat en bred filmprofil genom bland annat utbildningar på olika nivåer, professionell filmproduktion och utåtriktade arenor för film, till exempel Bergmanveckan och Stiftelsen Bergmancenter på Fårö. Dessa olika aktörer har gemensamt gått samman i ett nätverk Filmön Gotland. Film på Gotlands uppdrag är en spegling av de nationella målen på regional nivå och utformade i samspel med Region Gotlands kulturpolitiska program från Det kan sammanfattas enligt nedan: Att ge goda förutsättningar för Gotlands alla barn och unga att bli väl förtrogna med att se och uppleva samt själv uttrycka sig med rörlig bild. Att stödja talangutveckling och produktion av gotländsk kort- och dokumentärfilm. Att stödja visning och spridning av kvalitetsfilm och värdefull gotländsk film. Att bevara och utveckla de gotländska biograferna som kulturmötesplatser. Att sträva efter en jämn könsfördelning i all filmrelaterad verksamhet. Att synliggöra Gotland som en attraktiv besöks-, mötes-, produktions- och utbildningsplats för film och crossmedia. Att stödja samverkan mellan resurser och kompetenser inom filmområdet på Gotland. Under vill Region Gotland satsa ytterligare på den filmkulturella verksamheten och samtidigt fortsätta att satsa på produktion och utbildning inom film och crossmedia. Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet och verksamhetsbidrag hos Film på Gotland med flera, vill Region Gotland gå vidare enligt nedan: Ordinarie årlig indexuppräkning. Från 2011 öka insatser på talangutveckling. Från 2011 öka insatser för barn och ungas möjligheter att uttrycka sig med film och andra moderna medier. Under perioden stärka strukturer för digitalisering av biografer i regionen och utveckla biografen som kulturarena och mötesplats. Ekonomiska resurser avsätts för att stödja en fullskalig DCI-godkänd digitalisering av en biograf per år utanför Visby. Från 2011 stärka nätverket Filmön Gotland och kopplingarna mellan regionala filmaktörer inom utbildning, talangutveckling, professionell produktion och utåtriktade arenor för film. Från 2011 säkra särskilda bidrag för att trygga den årligen återkommande Bergmanveckan inom ramen för stiftelsen Bergmancenter på Fårö. 21

22 4.8 Regional konst- och kulturverksamhet Mål: Samtidskonsten når ny publik Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 samt utifrån den avsiktsförklaring som tecknats med Kulturrådet 2009 stärka olika scener för samtidskonsten och samtidigt utveckla nya publikkontakter genom visning och konstpedagogik. Samverkan med andra regioner nationellt och internationellt är en viktig del i detta arbete. För att i framtiden ytterligare kunna tillgängliggöra konsten för publiken behövs nya och ökade konstpedagogiska insatser. En konstpedagog som utgår utifrån Gotlands Konstmuseum/Den nya Konstscenen ses som en lösning. Konstverksamheten ska vända sig till den prioriterade målgruppen barn och ungdom, men också till vuxna och gamla, samt personer med olika behov, kunskap och förutsättningar. I detta arbete har också den nuvarande konstfrämjande verksamheten inom regionen en viktig roll att fylla, med alltifrån att skapa hållbara strukturer och samordning, till utbildning och konsultation. Dessa olika insatser ska också involvera de konstutbildningar som finns på olika nivåer inom regionen samt andra aktörer som enskilda kulturskapare och organisationer exempelvis Grafikgruppen, Öppna Ateljéer, Körsbärsgården och BAC. Former för interregional samverkan bör utvecklas så att också de nationella konstscenerna, exempelvis Moderna Museet och Nationalmuseum kan utveckla nya konstupplevelser och publikkontakter på Gotland. Nyskapande inom samtidskonsten är bland annat beroende av de professionella utövarnas förutsättningar. Därför anser regionen det viktigt att den nuvarande hanteringen av konstnärlig utsmyckning fortlöpande ses över och anpassas till nya former för hur offentliga verksamheter organiseras och utförs genom externa aktörer samt hur den egna verksamheten utförs i externt ägda lokaler. Det är också av stor betydelse hur normavtal för konstnärers uppdrags- och utställningsersättningar tillämpas i regionen. Under vill Region Gotland satsa på samtidskonsten kan möta ny publik: Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet, inklusive verksamhetsbidrag, hos Gotlands Museum vill Region Gotland gå vidare enligt nedan: Ordinarie årlig indexuppräkning. Från 2011 etablera en museipedagogisk verksamhet (motsvarande 1.0 tjänst) med konstinriktning. 22