Slutrapport förstudie. Fiber till byn. i Leader-Närhetenområdet

Transkript

1 Slutrapport förstudie Fiber till byn i Leader-Närhetenområdet Rev B :30 Innehåll: 1. Bakgrund till förstudien 2. Förstudiens arbetsgång 3. Genomförda aktiviteter i förstudien a. Bearbetning av nya och befintliga byalag b. Analys av befintlig nätsituation c. Mediaaktiviteter d. Marknadsundersökning e. Bearbetning av kommuner 4. Finansieringsalternativ för byanät 5. Analys av marknadsundersökning 6. Kommande stamnätsstrategier 7. Förutsättningar för fortsatt utbyggnad inkl marknadssituation 8. Fortsatt projektfinansiering 9. Sammanfattning/slutsatser

2 1. Bakgrund till förstudien Fiber till Byn är ett nationellt projekt initierat av Svenska Stadsnätsföreningen, SSNF och LRF som syftar till att stötta bredbandsutbyggnaden i Sverige genom stimulans av byanät i områden dit marknaden inte vill. Under 2010 har en lokal förstudie Fiber till byn påbörjats med Leader Närheten som huvudman och projektägare. Förstudien har omfattat Närheten-området dvs. kommunerna Grums, Karlstad, Hammarö, Kil och Forshaga. Leader Närheten, de berörda kommunerna och LRF är initiativtagare och syftet med förstudien är att identifiera förutsättningarna för att skapa stimulans till så kallade Byanät, och erbjuda en bättre bredbandsinfrastruktur till nytta för företag och boende i landsbygd. I det s.k. Landsbygdsprogrammet, har nationellt avsatts 250 Msek för att stödja byalag, samfälligheter och andra föreningar till att med viss del egenfinansiering, egna arbetsinsatser och andra finansiella stöd åstadkomma egna lokala spridningsnät mellan fastigheter i respektive område. I Värmland hanterar Länsstyrelsen fördelning av dessa medel i kombination med s.k. kanalisationsstöd som kan utbetalas i samband med etablering av bredbandsnät. I praktiken kan de stödjande medel som kan ges via Länsstyrelsen uppgå till 4.500: :- per fastighetsanslutning. I normalfallet täcker detta stöd ca 20-30% av anslutningskostnaden per fastighet men kan naturligtvis variera beroende på områdets etableringskostnader. Förstudien har omfattat att identifiera men också redan i detta skede ta kontakt med föreningar som är under bildande och potentiella sådana. Redan har ett stort antal föreningar visat intresse och flera har redan kommit igång med sin planering av genomförande. Slutsatsen är att det stöd som ges genom projektuppmuntran i förstudien i kombination med de finansiella stöden, verkar ge avsedd effekt varför en fortsatt satsning på dessa aktiviteter är att viktig och de avsatta medlen via Länsstyrelsen, bör vikas för detta ändamål. Syftet med projekt som Fiber till byn är att stimulera tillkomsten av byanät/spridningsnät i landsbygd. Dock räcker det inte med en stor mängd sådana nät utan dessa måste för att få någon funktion, anslutas till stamnät. Sådana finns till viss del idag som kommunägda, av kommunerna hyrda eller rent kommersiella. Dock ligger det i sakens natur att stamnäten inte finns etablerade i full utsträckning i de landsbygdsområden som Fiber till Byn vill adressera. För att möta upp en expansion av lokala byanät behövs en ökad utbyggnad av stamnäten i Värmland, dels genom detta behov i sig, dels genom att länet liksom stora delar av landet, ligger långt ifrån det nationella bredbandsmålet: 100Mbit till 90% av befolkningen 2020.

3 2. Förstudiens arbetsgång Förstudien har genomförts av Roy Ottosson 100% och Ulf Lidberg 50% bägge under en projektanställning hos Leader Närheten. Arbetet har kontinuerligt avrapporterats till en styr-/referensgrupp bestående av representanter från de berörda kommunerna, LRF, Leader Närheten och Karlstad Stadsnät. Arbetsfördelningen mellan projektdeltagarna har varit att Roy Ottosson i huvudsak fokuserat på analysarbete kring befintliga infrastrukturer i form av fiber, ADSL m.m. samt identifiering och bearbetning av befintliga, under uppstart och potentiella byalag. Ulf Lidberg har lagt fokus på att utreda och diskutera stamnätsstrategier med de berörda kommunerna med inriktning på ett fortsatt samarbete även över de berörda kommungränserna. Gemensamt har dessutom arbetats med besök i kommunerna, förberedelser och upphandling av marknadsundersökning och genomförande av intressestödjande mediaaktiviteter. 3. Genomförda aktiviteter i förstudien 3.1 Bearbetning av nya och befintliga byalag Uppdraget har varit att analysera intresset och kartlägga befintliga och eventuellt intresserade sammanslutningar som bygdeföreningar, vägsamfälligheter, byalag och även privatpersoner. Efter mycket efterforskning har ca 80st sammanslutningar/ personer identifierats för bearbetning. Telefon/ e-post eller personlig kontakt har tagits med ca 50 föreningar eller privatpersoner i Leader Närheten-området, även de som anmält intresse hos kommunerna sedan tidigare har kontaktats. Totalt har 15 informationsträffar om Fiber till Byn genomförts, både allmänna på Karlstad Stadsnät och lokala ute hos föreningarna. Redan innan förstudien påbörjades, fanns det ett antal byanätsambassadörer i kommunerna. Kontakten togs med dessa vid projektstarten och informationsträffar genomfördes. Resultatet för dessa blev att tre ekonomiska föreningar bildades. Därefter har under förstudieperioden ytterligare sju ekonomiska föreningar bildats. Under förstudien har en startmeny tagits fram för de intresserade föreningarna som behandlar hur de ska gå till väga i arbetsgången. Information om detta har mestadels tagits från foldern: Fiber till Byn (av SSnF och LRF) men även efter erfarenhet av lokala tillvägagångssätt och frågor som uppstått.

4 Information är nyckel till framgång, vilket stämmer även i detta sammanhang. Rätt paketerad information är verktyget som kan få dessa föreningar att ta steget att bygga sina nät. Utformningen av denna är under diskussion och måste lösas snarast. Arbetet fortskrider med att få kontakt med intresserade fiberambasadörer samt ta tillvara på dem som hör av sig nu när projektet Fiber till Byn börjar bli känt. Inom ramen för förstudien har också en portal startats: för att kunna sprida information till föreningarna och för att kunna följa arbetet i grannkommunerna. Projektet har blivit en sådan framgång att Leader Närheten beslutat att utveckla projektet med en halvtidstjänst ett år t o m Identifiering och kartläggning av föreningar har gjorts i området och sammanställts på en kartbild där de olika färgerna visar föreningarnas intresse och framskridning. Röd färg = identifierad förening/sammanslutning eller ej intresserade Orange färg= intresserad förening/sammanslutning (ambassadör utsedd) Gul färg = områdesmöte genomförts, intresserade och ev. interimsstyrelse bildad Grön färg = förening bildad och ansökan är inlämnad till Bolagsverket

5 3.2 Analys av befintlig nätsituation Nätsituationen i kommunerna skiljer sig markant: Karlstad kommun har ett väl utbyggt stadsnät i staden med fiber som idag har både bostadsrättsföreningar, företag, kabel-tv-föreningar och privata villakunder. Ett antal kommersiella aktörer hyr också sk. svartfiber i nätet. Nätet sträcker sig till Kronoparken i öster, Henstad i väster och Stodene i norr. Det finns också en del hyrda förbindelser till verksamheter som man idag inte når med eget nät. Här planeras att ansluta Vålberg och Molkom inom kort med hjälp av byanätmodellen. Hammarö kommun har ett fibernät som blivit utbyggt i samband med fjärrvärmeutbyggnaden under några år. Man har även köpt ett par fibernät (lokala aktörer). Det finns också en del hyrda förbindelser till verksamheter som man idag inte når med eget nät. Tjänsteutbudet är detsamma som i Karlstad genom ett samarbete kommunerna emellan. Utbyggnadsplaner finns i samband med den fortsatta fjärrvärmeutbyggnaden men också i de befintliga kabel-tv-föreningarnas områden då förfrågan har inkommit. Forshaga kommun har ett fibernät som idag täcker de kommunala verksamheterna + två st företagshotell. Det finns också en del hyrda förbindelser till verksamheter som man idag inte når med eget nät. Man har bildat ett eget kommunaltbolag (Forshaga Fibernät) som ska ha hand om drift och utbyggnad av nätet. Planer finns också att ansluta hela FABO s fastighetsbestånd inom kort, men också att erbjuda privata villaägare anslutning. Kils kommun har idag ett blandat nät som består av både coaxial och fiber. Coaxialnätet är i grunden ett kabel-tv nät som från början försörjde Kilsbostäders kunder. Nätet har uppgraderats till duplex så att det även går att köra internet/iptelefoni. Fibernätet är mest till de kommunala verksamheterna och till företag och företagshotell. Det finns också en del förhyrda förbindelser till verksamheter som man idag inte når med eget nät. Man planerar också här utbyggnad och att uppgradera hela nätet till fiber i framtiden. Grums kommun har i dag egna fiberförbindelser till kommunala verksamheter i tätorten Grums och hyr förbindelser till de kommunala verksamheterna utanför tätort. GHAB s fastighetsbestånd är idag fibersatt av ett kommersiellt företag. Den kanalisation som lagts ned i samband med fjärrvärmeutbyggnaden för några år sedan är numera sålt. Man har inte haft några planer på att förlägga kanalisation vid nybyggnad eller ombyggnad av vägar eller fastigheter.

6 De största kommersiella aktörernas närvaro i området är: - QuadraCom (fd Teracom) - Skanova (Telia) - IP Only - Tele2 En viktig notering är att dessa nät per definition inte är öppna och berättigar alltså inte till Landsbygdsprogrammets finansiella bidragsstöd till byalagen inom ramen för Fiber till Byn. I detta perspektiv syns ett behov av att kommunerna bygger ut sina kommunala nät som bör vara öppna för byalagen för anslutning. Karta över 10Mbit och 100Mbit områden: Rosa ringar visar de ADSL stationer som inte är utbyggda i området. Blå linjer visar 100 Mbit områden. Övriga stationer har ADSL mellan Mbit men vissa områden har kapacitetsbrist varför hastigheten är oacceptabel låg (ner till 20 Kbit i vissa delar av områdena). Populationen i de områden som inte är utbyggda är ca: personer beroende på om man enbart räknar fastboende eller inkluderar fritidsboende.

7 3.3 Mediaaktiviteter Under förstudien har exponering mot media skett i form av pressmeddelanden och presskonferenser. Aktiviteterna har resulterat i god respons från media genom närmare 15 minuters direktsänd intervju i Sveriges Radio Värmland inklusive kortare inslag i kvällssändningar samt artiklar kring satsningen i såväl Nya Wermlandstidningen som i Värmlands Folkblad. Syftet med aktiviteterna har i första hand varit att blåsa mod och intresse i nya och befintliga byalag som kan vara stärkta av att veta om att det finns en stödjande satsning och andra byalag med samma inriktning. 3.4 Marknadsundersökning I samarbete med företaget Attityd har en marknadsundersökning genomförts i de aktuella kommunerna. Undersökningen har gjorts mot respondenter i 9 olika typområden i de fem kommunerna, där cirka hälften har varit i områden med utbyggd ADSL och resterande hälft i områden utan ADSL. Undersökningen visar på ett stort intresse för bredbandsfrågor och de framtida behoven av infrastruktur i landsbygd. Av undersökningen framgår också att man i de områden som kontaktats av eller på annat sätt fått kännedom om projektet Fiber till byn, har stort intresse av att starta egna spridningsnätprojekt. Se vidare under punkt 5 Analys av marknadsundersökningen 3.5 Bearbetning av kommuner Under förstudien har diskussioner förts med Region Värmland och de värmländska kommunerna om hur de kommunala stamnäten skall hanteras för att möta upp och kunna samverka med byanätsutvecklingen. Diskussioner har förts i forumet för de värmländska kommuncheferna som har månatliga möten där frågan lyfts vid tre tillfällen under förstudien. Kontentan av dialogen är att de värmländska kommunerna, under Region Värmlands koordinering, ställer sig positiva till att se över nästa steg i bredbandsutvecklingen i länet. Detta är dels en viktig parameter för att kunna ansluta den ökande volymen byanät, dels en möjlighet för kommunerna att förstärka sin bredbandsstruktur genom samverkan med de nya nät som byggs upp, drivna bl.a. av projekt som Fiber till byn. Genom kontakterna med de värmländska kommunerna har det visat sig att alla har en god insikt om det ökade bredbandsbehovet såväl med avseende på kommunens egna verksamhetsbehov som på medborgarnas behov. De olika kommunerna har i varierande grad tankar och strategier för sina bredbandsnät så inom det området finns behov av en genomlysning.

8 När det gäller en fortsatt samlad värmländsk strategisk nätstrategi, finns tankar i varierande grad i de olika kommunerna. Dock finns ingen samlad strategi beskriven för hur en framtida nätvision skulle kunna utformas. I tidigare skeden har goda gemensamma initiativ tagits i länet för att bland annat säkra bredbandstillgängligheten genom satsningar på ADSL och mobilt bredband. Detta har lagt en grund för både samverkan och teknisk tillgänglighet. För att ta nästa steg i att möta de kommande behoven av bredbandsaccess, finns mycket att vinna på att formulera en värmländsk stamnätsstrategi som kan leda till optimala investeringar i de olika kommunerna, bättre tillgång till tjänsteutbud och sammankopplingsmöjligheter över kommungränserna. 4. Finansieringsalternativ för byanät De finansieringsalternativ som idag står till förfogande för byalag som planerar fibernät är: 1. Projektstöd Leader Närheten. Leader Närheten har nyligen fattat beslut om att bevilja Fibercheckar på upp till :- per område för att stimulera de initiala delarna i ett projekt (t.ex. projektledning, kommunikation, trycksaker m.m.). 2. Bredbandsstöd via Landsbyggdsprogrammet på upp till ca 4.500:- per anslutning. Stödet hanteras via Länsstyrelsen i Värmland. 3. Möjlighet till s.k. ROT-avdrag för de enskilda hushållen 4. Möjlighet till kanalisationsbidrag motsvarande ca 1.500:- per anslutning vilket också hanteras via Länsstyrelsen i Värmland. Den 20 maj 2010 beslutade Regeringen att ta bort kravet på kanalisationsstöd vid enbart samtidig anläggning i den så kallade kanalisationsförordningen. Detta betyder att kanalisationsbidraget från 15 juni 2010 kan medges utan krav på att annan infrastruktur förläggs. I vissa kommuner finns idag uppgörelser med banker där förmånliga låneformer ställs till förfogande för att finansiera ett fiberutbyggnadsprojekt. 5. Analys av marknadsundersökning I samarbete med företaget Attityd har en marknadsundersökning genomförts i de aktuella kommunerna. Undersökningen har gjorts mot respondenter i 9 olika typområden i de fem kommunerna, där cirka hälften har varit i områden med utbyggd ADSL och resterande hälft i områden utan ADSL.

9 Syftet med undersökningen har varit att kartlägga hur hushåll på landsbygden använder Internet idag, vad de tror om användandet imorgon, samt kännedomen om Fiber till byn-projektet. Undersökningen omfattade ca 258 respondenter med ca 60% svarsfrekvens = 156 svar och var förutom bakgrundsfrågor inriktad på förväntade användningsbehov i hushåll och företag på landsbygd för bredband och bredbandstjänster. Resultatet av undersökningen visar tydligt på ett antal viktiga parametrar där några av dem är: - 85% av respondenterna har redan idag tillgång till bredband. En anmärkningsvärt hög siffra då undersökningen dels omfattar landsbygd och dels då medelåldern hos respondenterna är hög. Detta visat på att behovet av bredband redan idag är stort. De flesta bredbandsaccesserna är dock i form av mobilt bredband (34%) med låg kapacitet och genom ADSL (26%) i de områden där detta är möjligt. - På frågan om behovet av bredband/internet i samhället, bedömer 89% att det kommer att öka eller öka mycket de närmsta 5 åren % anser att utbyggt bredband i mycket eller ganska hög grad påverkar möjligheterna att leva och bo på landsbygden. - 68% av de tillfrågade som också fått information om Fiber till byn är intresserade av att starta ett fiberprojekt. Motsvarande siffra för respondenter som inte fått information är 16% vilket tydligt visar värdet i att fortsätta arbetet med information och coaching av byalagen. En sammanfattning av resultatet visar att man företrädesvis använder mobila bredband samt ADSL idag och att Internet används för att surfa, chatta och betala räkningar. Boende på landsbygden tror på att samhällets behov kommer att öka de kommande fem åren, men det egna behovet anses inte öka i riktigt samma utsträckning. Förutom att surfa, chatta, maila så tror landsbygdsborna att de kommer att handla mer via Internet i framtiden, samt även lagra bilder och dokument i större utsträckning än idag. Vidare tror landsbygdsborna att ett utbyggt bredband är en möjliggörare för att leva och bo på landsbygden men även för att arbeta på landsbygden. En fjärdedel har fått information om Fiber till byn och ytterligare 13 procent känner till/har hört talas om projektet. Andelen som fått information är större i områden som bearbetats av projektet. Två tredjedelar av respondenterna är intresserade av Fiber till byn, och intresset är som störst bland respondenter som fått information. En tredjedel av respondenterna anser sig behöva mer information för att fatta ett aktivt beslut om att satsa på Fiber till byn.

10 6. Kommande stamnätsstrategier Förstudien har haft två övergripande perspektiv där, förutom fokus på bya- /spridningsnätutveckling, kraft har lagts på att bearbeta de kommunala organisationerna för att möta upp med de nödvändiga stamnätsaccesserna för att ansluta en ökad mängd lokala spridningsnät. Anslutning till stamnät kan ske genom såväl kommersiella som kommunala nät och huvudfokus i de kommande stamnätsstrategierna tar avstamp i de senare. Ambitionerna bör vara och är att utarbeta strategier på 5-10 års sikt för de kommunala bredbandsnäten dels med avseende på kommunal verksamhet, dels på de behov som boende och näringsidkare i kommunerna har och kommer att utveckla. Detta är en process som med fördel kan ske sammanhållet för, och i de 16 Värmlandskommunerna med Region Värmland som sammanhållande aktör. Tre parallella spår bör behandlas i processen: Respektive kommun kartlägger sin egen "bredbandsstatus" och formar egna strategier och handlingsplaner för bredbandsnät på 5-10-års sikt. En gemensam Värmländska bredbandsstrategi tas fram där alla kommunerna hänger ihop om 5-10 år, i ett kostnadseffektivt och framtidssäkrat stamnät. Se över och förbereda en gemensam Värmländsk strukturfondsansökan per som startskott till fortsatt Värmländsk bredbandsutveckling i samverkan. Processen bör inledas under hösten Förutsättningar för fortsatt utbyggnad inkl marknadssituation Förutsättningarna för utbyggnad av byanät ser ljus ut. Intresset och viljan är hög. I de kommuner som har ett befintligt nät syns att det enbart skulle behövas ett större utbyggt stamnät som de framtida byanäten skulle kunna ansluta sig till. I de kommuner som idag inte har något eget ägt nät, kommer det att krävas ett tillskott av finansiella resurser för att nå samma standard som övriga kommuner. Efter en undersökning, baserad på rundringning, har framkommit att de kommersiella aktörerna idag inte har några planer på att bygga ut sina nät inom en treårsperiod i de aktuella områdena. Man får dock ta i beaktning att marknadssituationen kan förändras men i dagsläget pekar inget på detta.

11 8. Fortsatt projektfinansiering Arbetet med den fortsatta fiberutvecklingen i området bör ske i två spår där det ena är att fortsätta och utvidga bearbetning och stöttning av lokala byalagsliknande spridningsnät. Det andra spåret är att utveckla nätstrategier inom berörda kommuner såväl enskilt som gemensamt för att på så sätt kunna nå samverkanseffekter i ett större och samlat nätområde. Gemensamt för de bägge spåren är att det finns mycket att vinna på att utvidga samarbetet till ett regionalt perspektiv i Värmland. För föreningar och byggnationer av spridningsnät finns det fördelar att ta lärdom och erfarenhet från varandras projekt. Positiva samordningseffekter kan också finnas kring upphandling av gemensamma entreprenader, materielinköp osv. Att lägga gemensamma resurser i en fortsättning av projektet Fiber till byn där hela Värmland blir målområde, drar nytta av den erfarenhet och kunskap som byggts upp i Leader Närheten-området och ger dragkraft även i resterande del av länet. Leader Närheten har beslutat att i samband med införandet av sk. Fibercheckar finansiera en halvtidstjänst för fortsatt bearbetning och stöd av byanät i Leader Närheten-området. Möjlighet att utöka den tjänsten bör kunna skapas genom liknande initiativ i andra områden i länet. Leader Växtlust som verkar inom kommunerna Arvika, Eda, Hagfors, Sunne, Säffle och Torsby har nyligen påbörjat ett analysprojekt i samverkan med de berörda kommunerna som syftar till att identifiera förutsättningar och förekomst av möjliga byanät. Detta arbete ligger helt i linje med Leader Närhetens arbete och är en möjlig väg att utöka samverkan till ett Värmlandsperspektiv. Här kan också nämnas Säffle kommun som genom en egen satsning under senare år utvecklat ett mycket framgångsrikt fiberprojekt varifrån erfarenheter och kunskap finns att hämta för övriga delar av länet. Arbetet med att utarbeta nätstrategier i de kommunala stamnäten är en process som under hösten 2010 bör genomföras i länets kommuner enskilt och gemensamt för att definiera en målbild på ett antal års sikt. Detta arbete bör kunna finansieras av regionala/kommunala medel för att bekosta processledning och diverse gemensamma kostnader. Övrigt arbete bör baseras på att engagera kommunala förvaltningar och sakkunniga inom kommunerna som i projektarbetsgrupper driver strategiarbetet. I detta arbete bör även en eventuell EU-ansökan ligga.

12 9. Sammanfattning/slutsatser Förstudien Fiber till byn i Leader Närheten-området har med all önskvärd tydlighet visat på stort intresse och efterfrågan av utökade insatser kring bredbandsinfrastruktur i landsbygd. Resultatet av förstudiens marknadsundersökning visar att 85% av de intervjuade hushållen redan idag har tillgång till bredband vilket är en indikation på att bredbandsfrågor inte är en fråga för framtiden utan är aktuell här och nu. Undersökningen visar, inte helt oväntat att den övervägande delen av de befintliga bredbandsanslutningarna är smalbandiga och i form av mobilt bredband och där det är möjligt genom ADSL. Gemensamt för flertalet av de tillfrågade hushållen är att man ser stor, eller mycket stor ökning av samhällets behov av bredbandstjänster, varför framtidssäkrade högkapacitetsnät är nödvändiga för att främja möjligheten att i framtiden verka och bo i Landsbygd. I de ännu så länge begränsade kontakter och möten som genomförts tillsammans med byalag, har intresset för egna byanät visat sig vara mycket stort. De föreningar som fått ta del av möjligheterna i Fiber till byn inkluderande mixen av finansieringsmöjligheter och egna insatser, har visat stort intresse för att gå vidare i att etablera egna fiberprojekt. Marknadsundersökningen visar också att de byalag/grupperingar som ännu inte tagit del av projektmöjligheterna, visar svalt intresse för lokala fiberprojekt. Detta ger ett gott betyg till konceptet Fiber till byn och visar på vilka möjligheter en fortsatt satsning på information, stöttning och kommunikation kan ge för att stimulera ytterligare intresse och byanät, vilket förstås främjar den totala bilden för tillgänglighet i framtida regionala nät. Förstudien föreslår fortsatta satsningar i två spår där det ena är fortsatt direkt stimulans av byalag inom ramen för konceptet Fiber till byn. Det andra spåret är att ta ett samlat grepp i de Värmländska kommunerna för att bygga en strategi för de kommande stamnäten i länet, såväl inom som mellan kommunerna. Gemensamt för de två spåren är att såväl byanätsutvecklingen som expansionen av de kommunala stamnäten har allt att vinna av att samverka i ett Värmländskt perspektiv.