Marknadsundersökning avseende hemlig teleavlyssning m.m.

Transkript

1 Marknadsundersökning avseende hemlig teleavlyssning m.m. Slutrapport Stockholm Jonas Hovmark Fredrik Jacobson NetLight Consulting AB

2 Sammanfattning Introduktion Ordförklaringar och förkortningar Bakgrund Omfattning och metod Lagar och regler Vad berörs Vem berörs Ersättning Snabbguide till lagstiftning gällande hemlig teleavlyssning m.m Teleoperatörer och telemarknaden Översikt Fast telefoni Mobil telefoni Marknaden idag och imorgon Marknaden sammanfattning och slutsatser Användare och användning Jämförelse HTA/HTÖ kontra UELEK Användare och deras interaktion Avtalsstrukturer Användning - sammanfattning och slutsatser Kostnader Kostnader för anpassningar Kostnader för verkställighet av HTA/HTÖ och UELEK Kort om kostnader för myndigheter etc Kostnader sammanfattning och slutsatser Trender och utveckling Användning av HTA och HTÖ inom den öppna polisen Omfattning av UELEK Teknikutveckling Ökad användning Juridik Brottsutveckling Europeiskt mönster Data retention Förändrad marknadssituation Krav på snabb implementation av nya system och ny teknik Trender sammanfattning och omfattning Konsekvenser av skyldigheter Konsekvenser av generell lagstiftning Incitament till ytterligare investeringar hålls tillbaka Ersättningsmodell Skev situation mellan beställare, leverantör och kostnadstagare Intervjuer Rikspolisstyrelsen/Säkerhetspolisen Större Operatörer Andra Operatörer Övriga tel fax Org.no (48)

3 Sammanfattning I den här rapporten sammanfattas iakttagelser som gjorts i samband med en marknadsundersökning om hur hemlig avlyssning fungerar. Hemlig teleavlyssning m.m. består av två skilda företeelser baserade på olika lagstiftning, dels hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning (HTA och HTÖ) enligt Rättegångsbalken och dels utlämnande av uppgifter enligt lagen om elektronisk kommunikation (UELEK). HTA innebär att telemeddelanden avlyssnas. HTÖ innebär att uppgifter hämtas in om telemeddelanden som har expedierats eller beställts eller att sådana meddelanden hindras att nå fram. UELEK innebär att uppgifter som finns lagrade hos operatören lämnas ut. Två typer av information kan utlämnas; uppgift om abonnemang samt annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande. För verkställighet av HTA och HTÖ krävs ett beslut från domstol efter ansökan av åklagare. UELEK kräver till skillnad från HTA och HTÖ inget domstolsutslag, utan det är tillräckligt att berörd myndighet (främst polisiära myndigheter) bedömer att skäl föreligger och framställer begäran om sådant utlämnande till operatören. Något förenklat kan sägas att enligt lagen om elektronisk kommunikation (LEK) är den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller i ett sådant nät tillhandahåller allmänt tillgänglig telefonitjänst i dag är skyldig att efterkomma anpassningsskyldigheten avseende HTA och HTÖ. Detta innebär att de också till brottsutredande myndigheter skall tillhandahålla innehållet i och uppgifter om meddelanden vid beslut om HTA och HTÖ. Vidare är den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst skyldig, att vid brottsutredningar, till myndigheter som skall ingripa mot brottet lämna ut uppgifter enligt LEK. Omfattningen av skyldigheten till UELEK är vidare i sin tillämpning än HTA och HTÖ dels eftersom skyldigheten inte kräver att kommunikationsnätet är allmänt dels eftersom begreppet elektronisk kommunikationstjänst är ett betydligt vidare begrepp än begreppet allmänt tillgänglig telefonitjänst. Betydligt fler aktörer kan därmed träffas av skyldigheterna avseende UELEK än skyldigheterna avseende HTA/HTÖ. För närvarande är det de nätägande operatörerna som framförallt berörs av reglerna om hemlig teleavlyssning. Mindre aktörer som inte har egen infrastruktur berörs endast i begränsad omfattning och till största delen bara av UELEK. TeliaSonera, Tele2, Vodafone och Tre kontrollerar tillsammans huvuddelen infrastrukturen på marknaden för mobil telefoni. Det är därför dessa som primärt har möjlighet att utföra hemlig teleavlyssning m.m. på mobilmarknaden. För fast telefoni är det framförallt TeliaSonera och de andra operatörer som har egen infrastruktur som berörs. Idag får operatörer stå för kostnaden att anpassa verksamheten så att HTA/HTÖ kan verkställas medan staten står för kostnaden som varje verkställighet innebär. En förändrad finansieringsmodell där operatörerna också skall stå för verkställighetskostnaden skulle kunna innebära att den operatör som äger kunden, dvs tjänstetillhandahållaren, i ökad utsträckning blir direkt berörd av olika former av avlyssning. Nuvarande modell där polisen finansierar all verkställighet innebär att det är egalt vilken operatör som utför/blir berörd av avlyssningen. tel fax Org.no (48)

4 När det gäller HTA/HTÖ har SÄPO en samordnande funktion mellan polismyndigheterna och operatörerna. När det gäller UELEK har varje polismyndighet direktkontakt med respektive operatör. Skillnaden innebär att utlämning enligt HTA/HTÖ karaktäriseras av att vara tydligare och mer enhetlig än den för UELEK. Även avtalssituationen skiljer sig åt. I egenskap av samordnande myndighet tecknar SÄPO avtal med teleoperatörer om HTA/HTÖ. Några liknande avtal finns inte mellan operatör och aktuell polismyndighet när det gäller UELEK. De totala anpassningskostnaderna avseende HTA/HTÖ för TeliaSonera, Tele2, Tre och Vodafone har av operatörerna uppskattats till 215 MSEK mellan 1996 och 2004, och till 102 MSEK för Anpassningskostnaderna för perioden bedöms således öka med drygt 40% på årsbasis om man jämför med utfallet för Verkställighetskostnaden för 2004 har uppskattats till 22 MSEK för dessa fyra operatörer. Det finns idag relativt stora kostnadsskillnader mellan olika operatörer i samband med verkställighet av hemlig teleavlyssning m.m. Faktorer som bidrar till detta är huvudsakligen olikheter i tolkning av lagens omfattning, operatörens tekniska förutsättningar och den servicenivå som operatören erbjuder. Den hittillsvarande utvecklingen visar att utnyttjandet av HTA och HTÖ i den öppna polisens verksamhet har ökat med ca 15% per år sedan Enligt operatörerna har också omfattningen av UELEK ökat kontinuerligt. Faktorer som talar för en fortsatt ökning av både HTA, HTÖ och UELEK är: - ökning i antalet kunder och abonnemang - ökat tjänsteutbud - ändrad reglering 2004 med utökade möjligheter att utöva HTA/HTÖ - ökad brottslighet. Det diskuteras också olika förslag på såväl EU-nivå som på nationell nivå som skulle kunna utöka möjligheterna för polismyndigheterna att använda hemlig teleavlyssning m.m. Teknikutvecklingen är snabb inom elektronisk kommunikation. Skiftet från PSTN och kretskopplad teknik till datakrävande IP-baserade tjänster är i full gång och kommer sannolikt också innebära förändringar i samband med hemlig teleavlyssning m.m. Dagens ersättningsmodell för hemlig teleavlyssning m.m., med ett uppdelat finansieringsansvar för anpassning respektive verkställighet, kan innebära att incitament saknas för att begränsa totalkostnaden för hemlig teleavlyssning m.m. Uppdelningen innebär att det ligger i operatörens intresse att minimera anpassningskostnader och maximera verkställighetskostnader. Vidare upplevs ersättningsreglerna för hemlig teleavlyssning m.m. som otydliga vilket innebär en risk för att operatörerna har olika synsätt på vad som är över huvud taget är ersättningsgrundande samt vad som är anpassnings- respektive verkställighetskostnader. En situation där operatörerna bär kostnaden också för verkställighet riskerar att snedvrida konkurrensen på marknaden då olika aktörer kan drabbas väldigt olika beroende på kundbas, teknik, kontroll över infrastruktur mm. Mot bakgrund av att hemlig teleavlyssning m.m. sannolikt kommer att öka i omfattning framöver kan detta i förlängningen innebära ett etableringshinder på marknaden för elektronisk kommunikation och därmed delvis motverka ett av syftena med den sektorsspecifika lagstiftningen. Många operatörer ställer sig också frågande till varför just tel fax Org.no (48)

5 telebranschen skall bära kostnader som hänför sig till polisens behov. Det förslag till rambeslut som har diskuterats inom EU om en utökad obligatorisk lagringstid, så kallad data retention, bedöms enligt tillfrågade operatörer kunna leda till en väsentlig kostnadsökning för hemlig teleavlyssning m.m. En modell där de rättsvårdande myndigheterna beställer såväl anpassningar som verkställighetsåtgärder till självkostnadspris från sektorns aktörer skulle kunna vara både enklare och bli mer kostnadseffektivt. En sådan modell bedöms också innebära minst påverkan på marknadssituationen. Kostnadseffektiviteten uppnås genom att den som är användare av tjänsterna själv kan göra såväl tekniska som ekonomiska prioriteringar. I likhet med Sverige får inte heller de danska operatörerna någon ersättning för anpassningar. Ersättningsbelopp för själva utlämnandet/verkställigheten bestäms dock i ett gemensamt råd där berörda teleoperatörer och myndigheter ingår. Detta skapar en enhetlighet och förutsägbarhet för såväl polismyndigheterna som operatörerna. Vidare ger det rimliga incitament att effektivisera verksamheten samtidigt som risken för snedvridning i konkurrensen bedöms minska. tel fax Org.no (48)

6 1 Introduktion 1.1 Ordförklaringar och förkortningar Ord Anpassningsskyldighet Hemlig teleavlyssning m.m. HTA HTÖ Kostnader LEK Marknaden Mindre operatörer Myndigheter UELEK Förklaring Skyldigheten enligt lagen om elektronisk kommunikation (LEK) för operatörer att anpassa sin verksamhet så att verkställighet av hemlig teleavlyssning (HTA) och hemlig teleövervakning (HTÖ) kan ske. Samlingsbegrepp som i denna rapport innefattar hemlig teleavlyssning (HTA), hemlig teleövervakning (HTÖ) samt utlämnande av uppgifter enligt lagen om elektronisk kommunikation (UELEK). Hemlig teleavlyssning; avlyssning eller inspelning av telemeddelanden. Hemlig teleövervakning; uppgifter inhämtas om telemeddelanden (t.ex. tidpunkter, längd på samtal, geografiskt område). Om inget annat explicit deklareras menas med begreppet kostnader de totala kostnaderna av alla de fasta (t.ex. hårdvara) och rörliga (t.ex. drift och underhåll) kostnader som kan uppkomma i samband med hemlig teleavlyssning m.m. Lagen om elektronisk kommunikation, synonymt med förkortningen EkomLagen. Om inget annat explicit anges avses med begreppet marknaden i denna rapport teleoperatörer och konsumenter. Begreppet Mindre operatörer används i bland annat LEK och Lagrådsremissen Kostnadsansvar för hemlig teleavlyssning m.m. Begreppet definieras inte närmare, men används i samband med möjliga undantag. Om inget annat explicit anges används begreppet myndigheter synonymt med begreppet polismyndigheter m.fl. det vill säga de myndigheter som använder sig av tjänster för hemlig teleavlyssning m.m. Utlämnande av uppgifter enligt LEK. Att lämna ut uppgifter om abonnemang eller andra uppgifter om elektroniska meddelanden. Berör endast uppgifter som operatörerna faktiskt har i sin besittning. Någon skyldighet för operatörer att spara uppgifter finns alltså inte, tvärtom så är tidsramen för hur länge en operatör får spara uppgifter begränsad genom lag på grund av integritetsskäl. Det finns ingen enhetlig benämning på utlämnande av uppgifter enligt lagen om elektronisk kommunikation. Begrepp som används av olika aktörer innefattar men är inte begränsat till Telelagsutlämnande, LEKutlämnande och utlämnande enligt LEK. I denna rapport används begreppet UELEK. Verkställighet Utförande av HTA/HTÖ och/eller UELEK. Tabell 1 Ordförklaringar och förkortningar tel fax Org.no (48)

7 1.2 Bakgrund Netlight har av PTS fått i uppdrag att genomföra en marknadsundersökning avseende hemlig teleavlyssning m.m. Uppdraget har handlat om att beskriva hur hemlig teleavlyssning m.m. fungerar idag, analysera marknadskonsekvenser av nuvarande skyldigheter på området samt att beskriva utvecklingstendenser och olika förslag som kan få implikationer på marknaden. 1.3 Omfattning och metod Marknadsundersökningen är baserad på telefonintervjuer, intervjuer samt skriftliga underlag från svenska teleoperatörer. I första hand fokuserar undersökningen på de stora nätägande operatörerna för fast och mobil telefoni men intervjuer har även genomförts med ett axplock av tjänstetillhandahållare och andra mindre aktörer samt Rikspolisstyrelsen. Vidare har undersökningen utgått från den svenska lagstiftningen med bas i LEK och Rättegångsbalken. Då hantering av hemlig teleavlyssning m.m. till sin natur är känslig och ofta rör rikets säkerhet har det i många fall varit omöjligt att ta fram exakta kostnadsunderlag. Det har inte heller varit möjligt eller bedömts lämpligt att exakt specificera vilka tjänster som erbjuds och efterfrågas då en detaljerad beskrivning lätt skulle kunna missbrukas av ljusskygga element. Huvudsakligen har en kvalitativ analys genomförts med resonemang på en relativt hög nivå. Där det varit möjligt att understödja det kvalitativa resonemanget med konkreta sifferunderlag utan att för den skull lämna ut känslig information har så skett. Förutom huvudsyftet med denna rapport, att beskriva marknaden samt diskutera konsekvenser av nuvarande ordning, ger rapporten en övergripande bild över området hemlig teleavlysning m.m. Tanken är att undersökningen härmed skall kunna utgöra underlag för fortsatt arbete inom området från PTS sida. För dessa syften inkluderar rapporten även en översiktlig beskrivning av berörda lagar och regler samt förenklade modeller för att beskriva telemarknaden ur ett perspektiv passande för hemlig teleavlyssning m.m. tel fax Org.no (48)

8 2 Lagar och regler Syftet med detta kapitel är att ge en allmän översikt och bakgrund till relevant lagstiftning som berör hemlig teleavlyssning m.m. En grundläggande förståelse för den lagstiftning som ligger till grund är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig övriga delar av rapporten och i detta avsnitt återfinns därför en sådan beskrivning. Det bör dock understrykas att redogörelsen endast har som syfte att ge en grundläggande förståelse och att beskrivningen därför inte skall ses som en fullödig beskrivning eller utredning av den juridik som är tillämplig på området. 2.1 Vad berörs Hemlig teleavlyssning m.m. består av två skilda företeelser baserade på olika lagstiftning, dels hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning (HTA och HTÖ) och dels utlämnande av uppgifter enligt lagen om elektronisk kommunikation (UELEK). Gällande lagar och regler för dessa två huvuddelar kommer i följande avsnitt att beskrivas på en övergripande nivå HTA och HTÖ För verkställighet av HTA och HTÖ krävs ett beslut från domstol efter ansökan av åklagare. I Rättegångsbalken (RB) återfinns definitioner för HTA (RB 27 kap. 18 ) och HTÖ (RB 27 kap 19 ) från vilka kan utläsas att: HTA HTA innebär att telemeddelanden som befordras i hemlighet får avlyssnas och sparas. I praktiken innebär verkställighet av HTA att innehållet i kommunikation avlyssnas av den operatör som förfogar över verksamheten och inspelningen överlämnas sedan i enlighet med den anpassningsskyldighet operatören har. HTA får användas vid förundersökning angående brott, för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller förbrott (försök, förberedelse eller stämpling) till sådant brott, om sådan gärning är belagd med straff. Sedan den 1 oktober 2004 utökades möjligheten att använda sig av HTA till att även innefatta brott där det kan antas att straffvärdet 1 överstiger två år. Ändringen innevar även att HTA kan omfatta telemeddelanden bakåt i tiden från beslutets datum sett jämfört med att tidigare endast omfatta uppgifter framåt i tiden från beslutets datum. I lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål stadgas vissa undantag från kravet på viss påföljdsnivå, bl. a. kan HTA användas vid vissa brott för vilket det stadgas fängelse i mindre än två år, t. ex. olovlig underrättelseverksamhet. HTÖ HTÖ innebär att uppgifter i hemlighet får hämtas in om telemeddelanden som har expedierats eller beställts till eller från en viss teleadress eller att sådana meddelanden hindras att nå fram. HTÖ får ske vid förundersökning angående brott, för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än 1 Något förenklat kan sägas att straffvärdet är det straff som den aktuella brottsliga gärningen kan förväntas ge. tel fax Org.no (48)

9 fängelse i sex månader eller vid förbrott (försök, förberedelse eller stämpling) till sådant brott, om sådan gärning är belagd med straff samt vid vissa särskilt angivna brott (bl.a. dataintrång). Själva innehållet i telemeddelanden omfattas inte av detta tvångsmedel utan endast uppgifter om telemeddelandet (t.ex. trafikuppgifter). Om HTÖ avser ett telefonnummer kan tvångsmedlet innefatta bl.a. till vilka telefonnummer samtal befordras från det övervakade numret, från vilka telefonnummer samtal befordras till det numret, vid vilka tidpunkter samtalen sker och längden på samtalen. I fråga om mobiltelefonsamtal är det också möjligt att ta reda på från vilket geografiskt område ett telefonsamtal rings och var mottagaren av samtalet befinner sig. Sedan den 1 oktober 2004 utökades möjligheten att använda sig av HTÖ till att även innefatta uppgifter bakåt i tiden jämfört med att tidigare endast omfatta uppgifter framåt i tiden från beslutets datum. Genom att HTÖ därmed numera även gäller redan befordrade meddelanden finns en överlappning mellan HTÖ och UELEK; samma information kan lämnas ut med stöd av olika lagar som innehåller olika krav Brott som ger möjlighet till HTA och HTÖ Brott som kan ligga till grund för HTA inkluderar; dödligt våld, grov misshandel, sexualbrott, rån, grovt narkotikabrott, grov varusmuggling av narkotika, grov penningförfalskning, människorov, grov mordbrand, grov våldtäkt, människohandel för sexuella ändamål, allmänfarlig ödeläggelse och terroristbrott. Brott som kan ligga till grund för HTÖ inkluderar; barnpornografibrott och dataintrång (sedan den 1 oktober 2004), grovt narkotikabrott, grov varusmuggling av narkotika, människorov, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, grov penningförfalskning, grov våldtäkt, människohandel för sexuella ändamål, grovt barnpornografibrott, grov varusmuggling, grov stöld, grovt bedrägeri, grovt penninghäleri, grov urkundsförfalskning, grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott, miljöbrott. Innehåll och format på uppgifter Det finns ingen reglering som direkt specificerar hur uppgifterna skall tas om hand eller överlämnas. Av regler i Rättegångsbalken framgår dock att bevis inte får ändras eller bearbetas. Det följer därav att operatörerna bör överlämna uppgifterna i det skick som de genereras i systemen. Av 6 kap 19 LEK framgår endast att innehållet i och uppgifter om telemeddelanden enkelt skall kunna tas om hand. 2 IP-telefoni I förarbeten till LEK framgår att även den som tillhandahåller IP-telefoni bör kunna omfattas av skyldigheterna för hemlig teleavlyssning m.m. under förutsättning att kriterierna för en allmänt tillgänglig telefonitjänst är uppfyllda. Det fastslås dock att förhållandena hitintills (vid framtagandet av Prop. 2002/03:110) varit sådana att IP-telefoni, i vart fall med undantag av viss s.k. gateway-telefoni, dvs. fall där en operatör med hjälp av en gränsnätstation (eng. gateway) 2 Prop. 2002/03:110 sid. 268, 270. tel fax Org.no (48)

10 sköter om övergången från ett kopplat telefonnät till ett paketförmedlat datanät och omvänt, inte faller under definitionen av telefonitjänst. Tillsynsmyndighet PTS är tillsynsmyndighet över LEK. PTS kan inom ramen för detta uppdrag förelägga den som bedriver verksamhet som omfattas av LEK att tillhandahålla uppgifter och handlingar som krävs för att kontrollera lagens efterlevnad. Som tillsynsmyndighet får PTS efter samråd med Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren meddela föreskrifter om anpassningsskyldigheten avseende HTA/HTÖ (6 kap. 19 LEK). PTS får även i enskilda fall medge undantag från anpassningsskyldigheten avseende HTA/HTÖ, ett exempel som nämns i förarbetena för ett sådant undantag skulle kunna vara om anpassningsskyldigheterna för en mindre operatör blir alltför betungande Utlämnande av uppgifter enligt LEK (UELEK) UELEK kräver till skillnad från HTA och HTÖ inget domstolsutslag, utan det är tillräckligt att berörd myndighet (främst polisiära myndigheter) bedömer att skäl föreligger och framställer begäran om sådant utlämnande till operatören. Två typer av information kan på detta sätt utlämnas enligt LEK; uppgift om abonnemang samt annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande (LEK, 6 kap. 22 ). Uppgift om abonnemang kan lämnas ut för ärenden gällande: delgivning misstanke om brott om fängelse är föreskrivet för brottet och det enligt myndighetens bedömning kan föranleda annan påföljd än böter kronofogdeärende skatteärende efterforskning vid olyckor etc. Annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande kan lämnas ut för ärenden gällande: misstanke om brott om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Uppgift skall på begäran lämnas ut till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som skall ingripa mot brottet. ärenden rörande regional alarmeringscentral (även uppgift om abonnemang) Skyldigheten innefattar endast ett utlämnande om dessa uppgifter i och för sig finns hos operatören. Det finns således inga krav i nuvarande lagstiftning på att operatörerna skall spara uppgifter för att kunna tillgodose UELEK. Operatören är tvärtom, som huvudregel och av integritetsskäl, skyldig att utplåna eller avidentifiera information när den inte längre behövs för att överföra ett elektroniskt meddelande eller för att hantera trafikuppgifter som krävs för 3 Prop. 2002/03:110 sid. 270 tel fax Org.no (48)

11 abonnentfakturering och betalning av avgifter för samtrafik. Vissa undantag finns från denna huvudregel (se 6 kap 8 LEK). 2.2 Vem berörs Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller i ett sådant nät tillhandahåller allmänt tillgänglig telefonitjänst är i dag skyldig att efterkomma anpassningsskyldigheten avseende HTA och HTÖ och därmed också vid beslut om HTA eller HTÖ till brottsutredande myndigheter tillhandahålla innehållet i och uppgifter om telemeddelanden. Vidare är den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst skyldig, att vid brottsutredningar, till myndigheter som skall ingripa mot brottet lämna ut uppgifter enligt LEK. Omfattningen av skyldigheten till UELEK är således vidare i sin tillämpning än anpassningsskyldigheten för HTA och HTÖ eftersom begreppet elektronisk kommunikationstjänst är ett betydligt vidare begrepp än begreppet allmänt tillgänglig telefonitjänst. Som exempel kan nämnas att Internetaccess vanligen utgör en elektronisk kommunikationstjänst men däremot inte en allmänt tillgänglig telefonitjänst. 2.3 Ersättning HTA och HTÖ Operatörerna har en anpassningsskyldighet vilket t.ex. kan innebära att tillhandahålla tekniska hjälpmedel och personal för att möjliggöra HTA och HTÖ inom sina system. Vid instiftandet av LEK ansåg man att frågan hur anpassningsskyldigheten skulle ske i detalj var alltför komplicerad för att i dåläget detaljreglera och man ansåg att skyldighetens omfattning borde ansluta så nära som möjligt till den omfattning som förelåg enligt den tidigare telelagen. 4 Den anpassningsskyldige operatören är ansvarig för att bekosta anpassning, drift och underhåll av den nödvändiga utrustningen. 5 Det finns utrymme för polisen och operatören att gemensamt finansiera eventuell anpassning, speciellt i fall där olika lösningar är möjliga men en dyrare investering skulle ge en lägre kostnad för verkställigheten. Polismyndigheten är skyldig att ersätta teleoperatören för de kostnader som uppstår vid varje enskild verkställighet UELEK För utlämnande av uppgifter enligt LEK är kostnadsersättningen (ännu) mindre detaljerad. I 6 kap 22 LEK framgår att ersättning för att lämna ut uppgifter enligt p 8 (regionala alarmeringscentraler) skall vara skälig med hänsyn till kostnaderna vid utlämnandet. Avseende ersättningsnivån för andra utlämningar än i samband med regionala alarmeringscentraler finns ingen specifik reglering. 4 Prop. 2002/03:110 sid Prop. 2002/03:110 sid 268, se även prop 1995/96 sid 30 f. 6 Prop.1995/96:180 sid. 29. tel fax Org.no (48)

12 2.4 Snabbguide till lagstiftning gällande hemlig teleavlyssning m.m. HTA & HTÖ Lagreglering Rättegångsbalken 27 kap 20 Rättegångsbalken 27 kap 21 LEK 6 kap 19 Kommentar HTA/HTÖ innefattar teleadresser som innehas eller har innehafts, kontaktas eller som finns anledning att anta kommer att kontaktas av skäligen misstänkt. HTA & HTÖ prövas av rätten på ansökan av åklagare. Anpassningsskyldigheten för HTA/HTÖ omfattar verksamheter om: * Allmänna kommunikationsnät som inte enbart är avsedda för utsändning till allmänhet * Telefonitjänster inom ett allmänt kommunikationsnät för såväl fast som mobil anslutningspunkt HTA Förarbeten: Prop 2002/03:110 sid 269 jmfr med prop 1995/96/180 sid 26 ff Rättegångsbalken 27 kap 18 EkomL avses inte förändra telelagens reglering om kostnader. Anpassningsskyldiga skall stå för kostnader för anpassning. Polisen är skyldig att ersätta teleoperatören för de kostnader som uppstår vid varje enskild verkställighet. Telemeddelanden, som befordras eller har befordrats får avlyssnas enligt HTA. Krav: Ej föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år (möjligheter finns att besluta om HTA även om detta krav inte är uppfyllt, se redogörelsen för bestämmelsen ovan) HTÖ Rättegångsbalken 27 kap 19 Uppgifter hämtas in om telemeddelanden som befordras eller har befordrats eller att sådana meddelanden hindras från att nå fram. LEK 6 kap 5, 6 LEK 6 kap 22 Krav: Ej föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex månader (möjligheter finns att besluta om HTÖ även om detta krav inte är uppfyllt, se redogörelsen för bestämmelsen ovan) Huvudregel enligt 5 är att trafikuppgifter skall avidentifieras eller utplånas när de inte längre behövs för att överföra ett elektroniskt meddelande, undantag finns, bl.a. om uppgifterna måste sparas för kontroll av betalning av samtrafikavgifter enligt 6 se även 7-8 för fler undantag. Den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst skall på begäran från myndighet lämna: Uppgift om abonnemang för ärenden bl.a. gällande: * Delgivning tel fax Org.no (48)

13 UELEK * Misstanke om brott om fängelse är föreskrivet för brottet och det enligt myndighetens bedömning kan föranleda annan påföljd än böter * kronofogdeärende * skatteärende * efterforskning vid olyckor etc. Annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande: * misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som skall ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år * Ärenden rörande regional alarmeringscentral Ersättning för att lämna ut uppgifter skall avseende regional alarmeringscentral vara skälig med hänsyn till kostnaderna för utlämnandet. tel fax Org.no (48)

14 3 Teleoperatörer och telemarknaden Detta kapitel ger en förenklad översikt av telemarknaden som den ser ut i Sverige. Kapitlet är primärt skrivet för att ge perspektiv på diskussionen kring vilka typer av operatörer som berörs av hemlig teleavlyssning m.m. Tyngdpunkten ligger på att presentera för denna rapport användbara modeller för fast- och mobiltelefonimarknaden. De marknadsbeskrivningar som presenteras utgör en teoretisk grund för övriga delar av rapporten. 3.1 Översikt Totalt sett omsatte slutkundsmarknaden för elektronisk kommunikation i Sverige 24,9 miljarder kronor under första halvåret Marknaden kan delas in i följande elektroniska kommunikationstjänster 8 : Fasta samtalstjänster (PSTN, IP etc.) Mobila samtalstjänster (UMTS, GSM, NMT etc.) Internettjänster (uppringda eller fasta anslutningar etc.) Datakommunikationstjänster (Frame relay, hyrda förbindelser, IP-VPN etc.) Hela denna marknad faller under lagens definition för hemlig teleavlyssning m.m. Då fast och mobil telefoni i dagsläget utgör de viktigaste tjänsterna ur ett hemlig teleavlyssningsperspektiv har fokus för denna marknadsundersökning lagts på dessa tjänster. 3.2 Fast telefoni För att kunna erbjuda fasttelefonitjänster behöver en teleoperatör ha tillgång till en uppsättning av olika funktioner. Dessa funktioner kan förenklat sammanfattas i tre huvudkategorier vilka tillhandahåller viss övergripande funktionalitet; tjänstetillhandahållande, kärnnätet, samt fysisk access. Figur 1 nedan visar översiktligt de mest betydande elementen inom respektive kategori samt hur de fördelas mellan aktörer i olika typer av aktörskedjor. 7 Svensk telemarknad första halvåret 2004, PTS 8 För avgränsningar av marknaden vid beräkning av totala omsättningen till 24,9 miljarder SEK, se Svensk telemarknad första halvåret 2004, PTS tel fax Org.no (48)

15 Figur 1 Uppdelning av aktörer och deras interaktion på fasttelefonimarknaden Funktioner Fysisk access Med fysisk access (markerat svart i bilden) menas den sista biten av telenäten som når in i huset hos abonnenterna. Historiskt har Telia/Televerkets kopparnät inneburit ett komplett monopol på tillhandahållande av accessnät för fast telefoni. Sedan några år tillbaka har emellertid reglering och utnyttjande av alternativ infrastruktur inneburit att monopolet börjat luckras upp så smått. Exempel på mindre accessnätsoperatörer är Com Hem som utnyttjar kabeltv-nätet och Bredbandsbolaget som använder sitt fibernät. I praktiken är emellertid dessa uppstickares marknadsandel fortfarande mycket begränsad. TeliaSonera har idag i praktiken ett monopol på marknaden för fasta telefoniabonnemang. Detta gäller både för slutkunder på privatsidan och på företagssidan. Den sista juni 2004 fanns det fasta telefonabonnemang Sverige, varav PSTN-abonnemang. Ungefär 1 procent av dessa telefonabonnemang tillhandahålls av en annan operatör än TeliaSonera. 9 Kärnnät Kärnnätet innehåller merparten av den tekniska funktionaliteten. Inom denna huvudkategori kan funktionerna delas upp i ytterligare två delar där den ena, markerad blå i bilden, är mer tekniknära och den andra är mer servicenära. Dessa funktioner representerar de som är svårast att dela upp mellan olika typer av aktörer i vissa aktörskedjor. Detta faktum visualiseras i bilden genom att vissa kedjor (till höger) har två aktörer som delar på funktionaliteten. Den mer tekniknära gruppen består av: Växlar etc: Möjliggör bland annat kopplingar av telekomtjänster och kommunikation med andra operatörer och nät. 9 Konkurrensen i accessnätet Fjärde rapporten 2004 PTS-ER-2004:42 tel fax Org.no (48)

16 Skapa CDR:er: Möjliggör skapande av Call Data Records (CDR) som specificerar vilka tjänster som, och till vilken grad, utnyttjats av kunden. Telekomtjänster: Funktion för olika telekomtjänster som röstbrevlåda, nummerpresentation etc. Utrustning i lokalstation: Historiskt för fast telefoni har accessnätstillhandahållaren i praktiken alltid stått för den initiala utrustningen i den lokala telestationen. Nya regleringar har dock luckrat upp detta, och idag har andra aktörer möjlighet att ställa in egen utrustning, och då bara utnyttja den fysiska accessen från accessnätsoperatören. 10 Den andra gruppen håller funktioner för: Integration: Funktionalitet för att koppla samman telekomvärlden och IT/affärsvärlden. Rating: Möjlighet att skapa faktureringsunderlag utifrån CDR:er och prisinformation. Den enda aktör i operatörskedjan som kan bedriva HTA (och HTÖ i realtid) är den som sitter på funktionerna i kärnnätet. I de fall där de mer tekniknära funktionerna delas mellan två aktörer är det den specifika situationen/uppdelningen som bestämmer möjligheterna till HTA/HTÖ i realtid för respektive aktör. Faktumet att det är aktören som håller funktionerna i kärnnätet som kan utföra HTA/HTÖ i realtid betyder emellertid inte självklart att samma aktör har möjlighet att koppla teleadress till abonnent. Det är inte heller självklart att denna aktör har information om befordrade meddelanden som behövs för UELEK och historisk HTÖ-information. Tjänstetillhandahållande De mest kundnära funktionerna behandlar just kundrelationen, och är: Kundregister: Information om kunderna och funktionalitet för kundhantering. Fakturering: Processer för fakturering såsom utskick, indrivning, organisation etc. Marknadsföring: Marknadskommunikation gentemot konsumenterna. Tjänstetillhandahållaren är den enda aktör som garanterat har tillgång till information för att koppla en teleadress till en abonnent. Eftersom en tjänstetillhandahållare även kan kontrollera delar av kärnnätet kan denna aktör även ha tillgång till den oförädlade information som önskas för HTÖ. Om så inte är fallet finns dock endast tillgång till bearbetad information som bättre lämpar sig för UELEK Operatörskedjor De kritiska funktionerna ovan är alltså de viktigaste som behövs för att telekomtjänster skall kunna erbjudas till konsumenterna. Teoretiskt sätt kan dessa funktioner tillhandahållas av i stort sett lika många aktörer som antalet funktioner, vilket dock knappast skulle vara praktiskt möjligt med hänsyn till den integration som skulle behövas mellan aktörerna. Idag finns det förenklat 10 Det gäller även för ADSL-tjänster där andra aktörer än Telia i vissa fall har utrustning i telestationen. tel fax Org.no (48)

17 fyra olika typer av konstellationer av aktörer/funktioner på marknaden. Dessa beskrivs i den högra delen av Figur 1. Helhetslösning från större operatör I detta scenario kontrollerar operatören samtliga funktioner inkluderande såväl fysisk access, kärnnät som tjänstetillhandahållande. TeliaSonera är den klassiska aktören, men såväl Com Hem som Bredbandsbolaget kan erbjuda motsvarande funktionalitet. Förvalsoperatör En förvalsoperatör har investerat i viss egen utrustning, hanterar interconnect etc., men ansvarar även för kundnära funktioner vilket gör den till en tjänstetillhandahållare. Exakt gräns för vilka funktioner som erhålls av respektive aktör kan variera, men den fysiska accessen tillhandahålls normalt av TeliaSonera genom att förvalsoperatören köper samtrafikprodukten originering. Exempel på denna uppdelning är Tele2s relation med TeliaSonera. Återförsäljare plus grossist Denna operatörskedja inkluderar tre aktörer. En återförsäljare agerar tjänstetillhandahållare och för att göra detta hyrs funktionaliteten av en grossist. Denna hyr i sin tur fysisk access av TeliaSonera. Exempel på denna uppdelning är tjänstetillhandahållaren ispace som genom grossisten COLT får tillgång till funktionalitet för kärnnät och TeliaSoneras fysiska kopparnät. Återförsäljare Den enklaste varianten av återförsäljare erhålls genom att hyra in samtliga funktioner från kärnnät till fysisk access från TeliaSonera. Återförsäljaren ansvarar endast för tjänstetillhandahållande. Exempel på denna uppdelning är Glocalnets samarbete med TeliaSonera. 3.3 Mobil telefoni För att kunna erbjuda mobiltelefonitjänster till konsumenterna behöver en operatörskedja likt fasttelefonifallet ha tillgång till en uppsättning av olika funktioner. Funktionerna innefattar även här såväl teknik som rena tjänster. Den vänstra delen av Figur 2 nedan visar översiktligt funktioner som kan anses kritiska. Funktionerna är organiserade så att de undre är mer tekniknära medan de övre är mer kundnära. Den högra delen av figuren visar på några av de vanligaste operatörskedjorna. Precis som i fasttelefonifallet anses den operatör som håller de tjänstetillhandahållande funktionerna vara tjänstetillhandahållare. tel fax Org.no (48)

18 Figur 2 Översikt av kritiska funktioner och möjliga aktörer på mobiltelefonimarknaden Funktioner Nedan beskrivs översiktligt de ingående funktionerna i varje huvudgrupp. Likheten med modellen för fast telefoni är stor, därför beskrivs bara de funktioner som är unika/tillkommande för den mobila marknaden nedan. Nätverk De tekniknära funktionerna behandlar själva nätverken: Radionät: Funktionalitet i radionät. Kärnnät: Funktionalitet från växlar och noder i kärnnätet, t.ex. Home Location Register (HLR) vilken håller abonnentdata. Interconnect: Möjliggör kopplingar av telekomtjänster och kommunikation med andra operatörer och nät (del av funktionalitet för växlar etc. i fasttelefonifallet). Telekomtjänster Skapa CDR:er: (CDR:er skapas i kärnnätet). Den enda aktör i operatörskedjan som kan bedriva HTA (och HTÖ i realtid) är den som sitter på funktionerna inom huvudområdet nätverk. Det är emellertid inte självklart att nätverksoperatören har möjlighet att koppla teleadress till abonnent. Det är inte heller självklart att denna aktör sparar information om befordrade meddelanden som behövs för UELEK och historisk HTÖinformation. Administration och faktureringsunderlag Precis som för fast telefoni håller nivån som ligger mellan de mest kundnära och de mest tekniknära funktionerna funktioner för administration och skapande av faktureringsunderlag: Integration Rating tel fax Org.no (48)

19 Den aktör som står för denna funktion har tillgång till omodifierad och komplett information för HTÖ-utlämnande. Den har även tillgång till mer förädlad information som kan vara lämplig för UELEK. Här skall dock nämnas att i de fall en separat aktör håller funktioner för administration och faktureringsunderlag finns ofta information för HTÖ och UELEK hos två parter. Detta då accessnätsoperatören också normalt sparar de CDR:er som skickas vidare till aktören mellan ett och två år (tiden specificeras vanligtvis i avtalen mellan parterna). Tjänstetillhandahållande Även här är likheten stor med uppdelningen för fast telefoni, de mest kundnära funktionerna behandlar just kundrelationen, och är: Kundregister Fakturering Marknadsföring Den aktör som är tjänstetillhandahållare är den enda aktör som garanterat har tillgång till information för att koppla en teleadress till en användare. Om aktören inte själv hanterar administration och faktureringsunderlag finns dock inte tillgång till den oförädlade information som önskas för HTÖ utan endast bearbetad information som bättre lämpar sig för UELEK Operatörskedjor De kritiska funktionerna ovan är alltså de viktigaste som behövs för att telekomtjänster skall kunna erbjudas till konsumenterna. Teoretiskt kan dessa funktioner tillhandahållas av i stort sett lika många aktörer som antalet funktioner, vilket dock knappast skulle vara praktiskt möjligt med hänsyn till den integration som skulle behövas mellan aktörerna. Idag finns det framförallt fyra olika typer av konstellationer av aktörer/funktioner på marknaden. Dessa beskrivs förenklat i den högra delen av Figur 2. Helhetslösning från större operatör I detta scenario kontrollerar operatören samtliga funktioner inkluderande såväl nätverk, administration som tjänstetillhandahållande. Denna variant ser vi idag främst hos de fyra stora operatörerna på mobilmarknaden; TeliaSonera, Tele2, Tre och Vodafone. MVNO Här ser vi två typer av aktörer, en nätägare och en s.k. Mobile Virtual Network Operator (MVNO), en virtuell operatör. Den virtuella operatören agerar tjänstetillhandahållare genom att vanligtvis kontrollera de två övre nivåerna av funktioner, dvs. kundrelationen samt en del integration gentemot den nätägande operatören som levererar de mer tekniknära funktionerna i nätverket. I vissa fall kan även mer tekniknära funktioner såsom HLR och SMSC kontrolleras av den virtuella operatören. Att vara MVNO kräver ett ganska stort tekniskt åtagande från den virtuella operatören, och leder därmed till relativt stora investeringar i form av tekniska system såsom integrationsplattformar m.m. Detta gör denna uppdelning ovanlig på den svenska marknaden idag, Djuice är den enda operatören som kan ses som en fullskalig virtuell operatör. tel fax Org.no (48)

20 En enklare variant av virtuell operatör kallas Service Provider, eller återförsäljare. Denna typ av aktör är betydligt vanligare och förekommer i operatörskedjorna Service Provider och Service Provider med MVNE (se nedan). Vid denna uppdelning kan en aktör som primärt vill vara tjänstetillhandahållare komma in på marknaden för betydligt mindre investeringar. Service Provider I detta scenario sköter en nätägande operatör nät- och administrativa funktioner, medan en enkel variant av virtuell operatör, en Service Provider eller återförsäljare, hanterar de kundnära funktionerna och är därmed tjänstetillhandahållare. Service Provider med MVNE Här har en ny aktör tillkommit, en s.k. Mobile Virtual Network Enabler (MVNE), vilken är en operatör som tillhandahåller funktioner på mellannivå. MVNE:n agerar alltså mellan en återförsäljare och en nätägande operatör. Den här uppdelningen är vanlig idag, exempel på MVNE:s är Spinbox och ABBLA. 3.4 Marknaden idag och imorgon Tabell 2 nedan visar marknadsandelar för mobila samtalstjänster. De fyra stora intervjuade operatörernas totala marknadsandel efter första halvåret 2004 uppgick till 96,8 % vilket innebär att de tillsammans i stort sett kontrollerade hela marknaden. Omsättningen för mobila tjänster första halvåret 2004 var 8,4 miljarder kronor 11. Mobila samtalstjänster marknadsandelar Antal kontraktsabonnemang och kontantkort 30 jun dec jun TeliaSonera, Tele2, Tre och Vodafone 97,6 % 96,9 % 96,8 % Källa: Svensk Telemarknad första halvåret 2004, PTS Tabell 2 - Mobila samtalstjänster marknadsandelar Antal kontraktsabonnemang och kontantkort. Marknadsvärdet för fasta samtalstjänster uppgick under första halvåret 2004 till 12,1 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder mindre än under samma period Marknaden för fasta samtalstjänster uppvisar med andra ord en negativ tillväxt på 4,7 procent 12. Tabell 3 nedan visar markandsandelar för 2003 gällande fasta samtalstjänster utifrån antal kunder. Ur tabellen kan ses att TeliaSonera dominerade marknaden, också värt att notera är att relativt stora operatörer som Tele2 ryms inom posten Övriga. 11 Svensk telemarknad första halvåret 2004, PTS 12 Svensk telemarknad första halvåret 2004, PTS tel fax Org.no (48)

21 Fasta samtalstjänster antal direktanslutna kunder och förvalskunder för fast telefoni, procentuell fördelning av aktiva kunder 2003 Totala intäkter för fasta samtalstjänster 100 % TeliaSonera 61,4 % Glocalnet 5,8 % Universal Telecom 3,1 % ACN 3,0 % PGOne 2,0 % Vattenfall 1,9 % Rix Telecom 0,8 % Bredbandsbolaget 0,7 % Ventelo 0,5 % Spray 0,5 % RSL Com 0,5 % Phonera 0,5 % Övriga 19,3 % Källa: Svensk Telemarknad 2003, PTS Tabell 3 - Fasta samtalstjänster antal direktanslutna kunder och förvalskunder för fast telefoni, procentuell fördelning av aktiva kunder. 3.5 Marknaden sammanfattning och slutsatser Både för fast och mobil telefoni är det aktören som sitter på de tekniknära funktionerna som har möjlighet att bedriva HTA och HTÖ i realtid. För fast telefoni är det funktionerna i kärnnätet som är mest kritiska, primärt utrustning i lokalstation, växlar och möjligheten att skapa och ta fram CDR:er. Dessa funktioner representerar också de som är svårast att helt separera mellan olika aktörer i de fall där kedjan består av flera parter. I sådana fall är det den specifika situationen som bestämmer vilken aktör som är bäst lämpad. För mobil telefoni är det funktionerna i nätverket som är kritiska för HTA och HTÖ i realtid. Vid en situation med flera aktörer i kedjan är det inte självklart att den aktör som kan utföra HTA och HTÖ i realtid har möjlighet att koppla en teleadress till abonnent. Det är inte heller självklart att denna aktör sparar information om befordrade meddelanden som behövs för UELEK och historiskt HTÖ-utlämnande. Med flera inblandade är det bara den aktör som är tjänstetillhandahållare som garanterat har tillgång till information för att koppla en teleadress till en användare. TeliaSonera, Tele2, Vodafone och Tre kontrollerar tillsammans huvuddelen av marknaden för mobil telefoni. Det är därför också dessa som primärt har möjlighet till HTA m.m. inom tel fax Org.no (48)

22 mobilmarknaden. För fast telefoni är det framförallt TeliaSonera och andra operatörer som erbjuder kärnnätsfunktionalitet som berörs. Trenden är att marknaden i relativt snabb takt blir komplexare; från en situation med endast en (1) fastnätsoperatör i Televerket till en situation med en flora av aktörer och aktörskedjor för fast och mobil telefoni, tillhandahållen med en uppsjö av tekniker och med alltmer komplexa tjänster. tel fax Org.no (48)

23 4 Användare och användning Detta kapitel ger en allmän beskrivning av hur hemlig teleavlyssning m.m. används, vad den används till, och hur de olika aktörerna interagerar. För att inte riskera att lämna ut känslig och/eller säkerhetsklassad information är kapitlet relativt allmänt hållet. Det bedöms exempelvis inte vara lämpligt att närmare gå in på exakt för vilka teletjänster/aktörer det är möjligt och inte möjligt att bedriva hemlig teleavlyssning m.m. 4.1 Jämförelse HTA/HTÖ kontra UELEK Situationen för utlämnande av information skiljer sig markant åt mellan HTA/HTÖ och UELEK. Situationen för utlämning enligt HTA/HTÖ karaktäriseras av att vara tydligare och mer enhetlig än den för UELEK (Figur 3). Figur 3 Schematisk bild av aktörernas interaktion för HTA/HTÖ och UELEK Samordning Den mest markanta skillnaden mellan HTA/HTÖ och UELEK är SÄPO:s samordnande funktion för HTA/HTÖ gentemot polismyndigheterna. Det samordnande arbetet som bedrivs av SÄPO inkluderar 13 : 1. utveckling av teknik, 13 (RPSFS 199:9 FAP 171-1) tel fax Org.no (48)

24 2. inköp, tillhandahållande, installation, teknisk drift, reparation, service och underhåll av all utrustning, 3. slutande av avtal rörande verkställighet och övriga kontakter med dem som bedriver televerksamhet, 4. fördelning av verkställighetskostnader mellan myndigheterna, och 5. utfärdande av handledningar och utbildningsunderlag Någon motsvarande systematisk samordning saknas för UELEK även om det är rimligt att anta att SÄPO:s system i stor utsträckning även kan användas för UELEK. Genom denna samordning blir antalet integrationspunkter markant färre i HTA/HTÖ-fallet. Vidare har SÄPO (baserat på ETSI-standarder) tagit fram tydliga gränssnittsspecifikationer för hur information skall överföras. Generellt sett har de operatörer som kontaktats i samband med denna marknadsundersökning ansett att SÄPO har ställt rimliga krav och trots att det inte i egentlig mening är en förhandlingssituation har man ändå i stort upplevt SÄPO som en vettig motpart. De nyare nätoperatörerna har även sett SÄPO som en hjälp vid uppbyggnad av system och tjänster för hemlig teleavlyssning m.m. Detta innebär dock inte att samarbetet varit friktionsfritt. Gällande anpassning pågår ständigt en diskussion kring omfattning, funktionalitet etc. mellan den anpassningsskyldiga operatören och SÄPO. Vissa operatörer har pekat på SÄPO:s tendens att vilja ha extra av allt lösningar med de finaste kromlisterna. Det bör också påpekas att operatörskollektivet utan undantag uttryckt en stark oro för att balansen, i arbetet, allvarligt skulle rubbas om verkställighetskostnaden överfördes från myndigheten till operatören Aktörernas kompetens Att samordning saknas gällande UELEK får också till följd att frågeställarkompetensen generellt sett inte är lika hög som hos den aktör (SÄPO) som primärt begär information för HTA/HTÖ. Flera operatörer har tryckt på att det vore önskvärt om frågeställarkompetensen kunde höjas gällande UELEK, eller ännu bättre om även UELEK kunde samordnas på liknande sätt som sker för HTA/HTÖ. Situationen idag upplevs som kostsam för båda parter då operatörerna spenderar mycket tid att utbilda poliser vid enskilda förfrågningar i termer av att förklara vilka tjänster som är möjliga etc. Flera operatörer har uttryckt önskemål om en mer omfattande utbildning av de aktörer som begär UELEK och även sagt sig vara villiga att bistå vid en sådan utbildning. Man har även uttryckt önskemål om att hantering av UELEK skulle kunna hållas samman av en central enhet på liknande sätt som verkställighet av HTA/HTÖ idag hålls samman av SÄPO. Även på operatörssidan kan kompetensen vara varierande då UELEK i praktiken omfattar ett betydligt större operatörskollektiv, där inte endast stora nätoperatörer med interna resurser för att bygga upp kompetens rörande hemlig teleavlyssning m.m. ingår, utan där även mindre tjänstetillhandahållande operatörer innefattas. tel fax Org.no (48)