Marknadsundersökning avseende centrala tjänster för Svensk e-legitimation Inbjudan till möte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marknadsundersökning avseende centrala tjänster för Svensk e-legitimation Inbjudan till möte"

Transkript

1 PM Marknadsundersökning 1(13) Marknadsundersökning avseende centrala tjänster för Svensk e-legitimation Inbjudan till möte Innehåll 1 BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR AGENDA FRÅGESTÄLLNINGAR De centrala tjänsterna Leverans av tjänst Öppna beskrivningar Tydliga villkor och förutsägbara kostnader Underskriftstjänst Framtagning av lösningar Support och kundtjänst Utvecklingen inom området Kostnadsaspekter KORT BESKRIVNING AV SVENSK E-LEGITIMATION Identitetsfederation Tjänster som är föremål för upphandling Anvisningstjänst Tjänst för metadata Underskriftstjänst Mer information om E-legitimationsnämnden... 13

2 PM Marknadsundersökning 2(13) 1 BAKGRUND E-legitimationsnämnden planerar att upphandla centrala tjänster för Svensk e-legitimation. De tjänster som i första hand kan bli föremål för upphandling är anvisningstjänst för val av legitimeringssätt, tjänst för metadata som håller information om tjänster inom identitetsfederationen samt underskriftstjänst. I samband med den förstudie som nu genomförs inför upphandlingen avser E-legitimationsnämnden att träffa ett antal leverantörer för att informera sig om marknadsläget för att tillhandahålla den typ av tjänster som kan komma att efterfrågas. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR En marknadsundersökning i samband med en förstudie inför en eventuell upphandling kräver att leverantörerna behandlas lika och icke-diskriminerade. Informations-hanteringen behöver därför hållas på en formell nivå. Leverantörerna väljer själva om de vill medverka i undersökningen eller inte. Ingen ekonomisk ersättning utgår för medverkan i undersökningen. Att delta i undersökningen påverkar inte medverkan i en eventuell kommande upphandling inom området. E-legitimationsnämnden kan i detta skede inte ge någon ytterligare information om kommande upphandlingar. Marknadsundersökningen medför inte heller några förpliktelser för E-legitimationsnämnden att genomföra upphandling i någon form, vare sig genom avrop från statliga ramavtal eller som en egen fristående upphandling. I nedanstående framgår de frågor som E-legitimationsnämnden önskar belysta vid mötet samt en kort beskrivning av Svensk e-legitimation. E-legitimationsnämnden önskar leverantörens svar på ställda frågor dokumenterat som text och/eller bilder som används vid presentationen under träffen. Mötet hålls i Skatteverkets lokaler i Stockholm Solna, Korta gatan 10. Tiden för mötet är 2,5 timmar.

3 PM Marknadsundersökning 3(13) 3 AGENDA Följande agenda gäller för mötet. Inledning (ca 5 min) Leverantörens presentation Sammanfattning (ca 10 min) 4 FRÅGESTÄLLNINGAR E-legitimationsnämnden önskar leverantörens syn på nedanstående områden och frågeställningar. Svar önskas på en övergripande funktionell nivå. Observera att de förslag som presenteras bör så långt det är möjligt baseras på tillgängliga och väl beprövade tekniska lösningar. Leverantören bör i sin presentation följa den ordning i vilken frågorna är ställda. 4.1 DE CENTRALA TJÄNSTERNA Nedan i avsnitt 5.2 beskrivs kort tjänster som kan bli föremål för upphandling. E-legitimationsnämnden önskar leverantörens syn på funktionella aspekter avseende dessa tjänster. Överensstämmer given bild med leverantörens syn på dessa tjänster och kan det finnas andra viktiga delar som också bör ingå i dessa tjänster eller som komplement till dessa? Det kan också gälla tillämpning av standarder, brist på standarder inom vissa områden eller hur funktioner ska tillhandahållas inom federationen. 4.2 LEVERANS AV TJÄNST När de centrala tjänsterna ska levereras måste de utvecklas och sättas samman för att tillhandahålla den funktionalitet som ska gälla för den offentliga federationen för Svensk e-legitimation. Här kan finnas olika mer eller mindre färdiga lösningar för de tjänster som efterfrågas. E-legitimationsnämnden undrar i detta sammanhang hur stora delar av funktionaliteten som finns framme i färdiga lösningar/system och hur mycket som måste utvecklas från grunden i de olika tjänsterna och hur långa leveranstider detta kan vara för att få tjänsterna på plats. Denna fråga ställs också mot bakgrund att de centrala tjänsterna för anvisning och metadata sannolikt behöver kunna överföras till annan leverantör vid avtalets slut. Hur kan denna typ av överföring av tjänst realiseras?

4 PM Marknadsundersökning 4(13) 4.3 ÖPPNA BESKRIVNINGAR I ambitionen att öka användning och göra det enkelt för olika aktörer att bidra med tjänster inom Svensk e-legitimation behöver kunskapen om gränssnitt och funktioner som krävs för säker legitimering och underskrift spridas till de som bygger och ansvarar för e-tjänster. E-legitimationsnämnden önskar höra leverantörens syn på att för de efterfrågade tjänsterna tillhandahålla och upprätthålla öppna beskrivningar av gränssnitt och funktionalitet, kanske till och med som öppen källkod i vissa delar. Det kan också handla om att sprida kunskap och erfarenhet på olika sätt genom till exempel seminarier och utbildningar. Ser leverantören detta som problem och kan det vara kostnadsdrivande för att tillhandahålla tjänsterna? 4.4 TYDLIGA VILLKOR OCH FÖRUTSÄGBARA KOSTNADER Det framgår av beskrivningar för Svensk e-legitimation att villkoren för offentlig sektor att använda tjänsterna ska vara enkla, förutsägbara och kostnadseffektiva. Det är också känt att olika typer av organisationer inom offentlig sektor är känsliga för olika delar, vissa vill se helt fasta kostnader medan andra är mer observanta på själva transaktionskostnaden. Det är också känt att för höga kostnader hämmar användning av säkra identifieringsmetoder och underskrifter. Frågan som E-legitimationsnämnden önskar leverantörens syn på här är hur E-legitimationsnämnden ska kunna säkerställa att de centrala tjänsterna blir enkla att använda, förutsägbara avseende kostnader och inte för dyra att använda? Dvs hur ska tjänsterna organiseras och tillhandahållas för att bidra till ökad användning av elektronisk legitimering och elektroniska underskrifter i samhället på ett så bra sätt som möjligt? 4.5 UNDERSKRIFTSTJÄNST Underskriftstjänsten är en tjänst som ur ett konceptuellt perspektiv egentligen inte tillhör federationsoperatörens ansvar att tillhandahålla. Men för att initialt skapa tillgång till denna typ av tjänst inom den offentliga federationen för Svensk e-legitimation kan E-legitimationsnämnden behöva ta ett ökat ansvar för tillhandahållande och/eller försörjning av tjänsten. Det diskuteras också om det från start ska finnas en eller flera sådana tjänster och om det på sikt kommer att växa fram ytterligare dylika tjänster inom den offentliga federationen. Hur ser leverantören på detta och hur många sådana tjänster kan och bör tillhandahållas centralt av olika leverantörer? Frågan är också ställd med avseende på vad som kan vara drivande eller hämmande för tjänstens utveckling och också om det är kostnadsdrivande. E-legitimationsnämnden undrar vidare hur leverantören förhåller sig till att i eget namn utfärda kvalificerade certifikat inom ramen för en tillhandahållen underskriftstjänst. Det som framför allt avses här är synen på det utökade ansvaret avseende funktion och skadeståndsskyldighet.

5 PM Marknadsundersökning 5(13) 4.6 FRAMTAGNING AV LÖSNINGAR Vid utveckling av de centrala tjänsterna måste de säkerställas avseende användbarhet, tillgänglighet, funktion och prestanda innan de kan tillhandahållas inom federationen. Detta samtidigt som det är viktigt att kunna utveckla tjänsterna över tid i takt med nya erfarenheter och teknisk utveckling. Federationen kommer också i olika delar att innehålla olika sorters tekniska plattformar och teknikneutraliteten i de centrala tjänsterna är viktig för att säkerställa konkurrens och innovation inom området. I sammanhanget är det viktigt att förstå att de centrala tjänsterna är EN del i en större helhet. E-legitimationsnämnden önskar leverantörens syn på hur test av tjänster bör gå till för att säkerställa funktion och prestanda. Ska t.ex. en testmiljö som speglar en hel federation sättas upp eller kan kunder och andra tjänsteleverantörer inom federation medverka vid tester, eller kan tjänsternas funktion säkerställas på annat sätt? I olika gränssnitt, speciellt i anvisningstjänsten, kommer det att behöva tas speciell hänsyn till användbarhet och tillgängligheten. Vad är leverantörens syn på och erfarenhet av att skapa gränssnitt med hög användbarhet och tillgänglighet, gränssnitt som blir normerande i en bred användning som här, t ex för val av legitimeringssätt? E-legitimationsnämnden kan också vilja ha en aktiv roll i utveckling och vidareutveckling av tjänsterna. Vad är leverantörens syn på och erfarenhet av att ha beställaren och kanske också andra intressenter aktivt inblandade i processen för utveckling och vidareutveckling? 4.7 SUPPORT OCH KUNDTJÄNST Tillhandahållandet av de centrala tjänsterna ska omfattaeffektiv och professionell hjälp till i federationen ingående aktörer att få svar på frågor samt lösa incidenter och problem. Inom ramen för support och kundtjänst behöver också ärenden hanteras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt inom federationen. Eftersom efterfrågade tjänster är en del av en större helhet kan det vara så att andra aktörers kundtjänst ska kunna utbyta information med leverantörens kundtjänst eller att E-legitimationsnämnden ska kunna ta del av och kanske också kunna interagera i vissa typer av ärenden. Vilka problem och utmaningar ser leverantören i att tillhandahålla detta stöd inom en identitetsfederation, hur kan den löpande leveransen upprätthållas på ett effektivt sätt och vad finns det för sätt att effektivt lösa detta behov av samverkan kring ärenden? 4.8 UTVECKLINGEN INOM OMRÅDET Elektronisk legitimering och underskrift är ett dynamiskt område där nya tekniker och sätt att tillhandahålla dessa funktioner växer kontinuerligt fram. Samtidigt som E-legitimationsnämnden har för avsikt att tillhandahålla en hållbar och säker tjänst för Svensk e-legitimation kommer det sannolikt att behöva göras utveckling och förändringar av tjänsterna, rutiner och

6 PM Marknadsundersökning 6(13) regelverk över tiden. För detta behövs kompetens att driva utveckling inom området inklusive kunskap om standarder och teknik. Dessutom behöver denna kunskap föras ut på den svenska marknaden på lämpligt sätt. Vad är leverantörens syn på och erfarenhet av att vara aktiv och pådrivande inom ett sådant teknikområde och hur stor del kan och ska en leverantör bidra med i detta? 4.9 KOSTNADSASPEKTER De tjänster som efterfrågas har olika egenskaper avseende användning och funktionalitet. Både underskriftstjänsten och anvisningstjänsten är till stor del transaktionsorienterade medan tjänsten för metadata mer på ett säkert sätt ska hålla information om aktörerna inom federationen. På grund av tjänsternas särart kommer de att kräva hög driftsäkerhet och tillgänglighet. Noteras bör också att tjänst för metadata omfattas av säkerhetsskydd enligt säkerhetsskyddslagstiftningen och hanteringen av tjänsten kommer därför att omfattas av ett säkerhetsskyddsavtal. E-legitimationsnämnden undrar vad som är de mest kostnadsdrivande aspekterna i dessa tjänster? Kan det vara de transaktionsorienterade egenskaperna eller är det mer de grundläggande funktionella och icke funktionella egenskaperna, till exempel säkerheten, eller att upprätthålla tjänsterna som är mer kostnadsdrivande? 5 KORT BESKRIVNING AV SVENSK E-LEGITIMATION Sverige var tidigt ute med elektronisk legitimering på nätet och nådde snabbt en hög användning. Idag finns mer än 4 miljoner e-legitimationer utfärdade och de användes mer än 250 miljoner gånger under Det som har fungerat bra används nu för att ta nästa steg i utvecklingen. Med grund i nuvarande infrastruktur skapas därför konceptet Svensk e-legitimation, en federativ lösning på legitimering och underskrift som ska kunna användas inom såväl offentlig som privat sektor. Inom Svensk e-legitimation ska det vara enkelt och tryggt för användare att använda e-legitimation och villkoren för offentlig sektor att använda tjänster med e-legitimation ska vara enkla, förutsägbara och kostnadseffektiva. På detta sätt kan e-legitimationer stödja utveckling av e-förvaltning och även underlätta användning av e-tjänster i samhället. Vad är nytt med Svensk e-legitimation jämfört med dagens lösning? E-legitimationsnämnden ansvarar för samordning och successiv vidareutveckling av en för offentlig och privat sektor gemensam basstruktur med regelverk och funktioner. Utfärdare som ger ut e-legitimationer som uppfyller kraven i basstrukturen får rätt att kalla dessa Svensk e-legitimation. Ett nytt sätt för offentlig sektor att anskaffa elektronisk legitimering genom en samordnande part, E-legitimationsnämnden.

7 PM Marknadsundersökning 7(13) Tillhandahållare av e-tjänster, som myndigheter, kommuner och landsting, knyts samman med leverantörer av eid-tjänster i en för offentlig sektor gemensam så kallad identitetsfederation. Standardiserade identitetsintyg införs för att förenkla integration och förvaltning i e-tjänster och göra det möjligt att anpassa information om innehavaren av e-legitimation efter behov hos tillhandahållaren av e-tjänsten. En central underskriftstjänst tas fram för att möta krav på teknikneutrala e-legitimationer och möjliggöra elektronisk underskrift med stöd av identitetsintyg. Målet med Svensk e-legitimation är att genom förenklingar underlätta beslut om införande och användning av e-tjänster med behov av elektronisk legitimering och/eller underskrift, bland annat genom: Avtalshanteringen förenklas genom att offentlig sektor får en samordnande avtalspart, E-legitimationsnämnden. Tillhandahållare av e-tjänster tecknar ett avtal med nämnden för tillgång till e-legitimationer. Nämnden hanterar avtal med leverantörer av eid-tjänst och utfärdare av e-legitimationer. Det tekniska införandet och förvaltningen av tjänster för legitimering i e-tjänsterna blir enklare genom att identitetsintyg införs. Nämnden ger stöd och tar fram vägledningar för införande av legitimering och underskrift i e-tjänsterna. Inom federationen finns centrala tjänster som underlättar säker kommunikation mellan aktörerna och som förenklar anslutning av e-tjänster och eid-tjänster. De standardiserade identitetsintygen och den centrala anvisningstjänsten kommer att förenkla för tillhandahållarna när nya typer av e-legitimationer tillkommer. Det nya systemet för e-legitimationer planeras finnas på plats från och med halvårsskiftet Genom en tjänstekoncessionslösning med särskilt lagstöd kommer E-legitimationsnämnden i egenskap av ombud att teckna avtal med samtliga leverantörer av eid-tjänster som uppfyller de ställda kraven och på detta sätt ge myndigheter tillgång till tjänsterna. Det myndigheter, kommuner och landsting behöver göra är: Ansluta sig till den offentliga sektorns identitetsfederation genom ett fullmaktsavtal med E-legitimationsnämnden. Planera för möjligheten att ta emot identitetsintyg i sina e-tjänster. Integrera stöd för användning av den centrala underskriftstjänsten. 5.1 IDENTITETSFEDERATION Målet med en identitetsfederation är att såväl tekniskt som affärsmässigt på ett säkert sätt koppla samman ett antal tillhandahållare av e-tjänster med leverantörer av eid-tjänst. Identitetsfederationen gör det möjligt för användare att elektroniskt legitimera sig gentemot e-tjänster. Inom identitetsfederationen finns en federationsoperatör som anger vilka regler som gäller för federationen genom att hänvisa till och tillämpa reglerna i basstrukturen samt genom att beskriva eventuella federationsspecifika regler. Federationsoperatören tillhandahåller också för federationen gemensamma funktioner såsom anvisningstjänst och metadataregister. Även en central underskriftstjänst kommer att tillhandahållas i den offentliga federationen.

8 PM Marknadsundersökning 8(13) Federationsoperatören tecknar avtal om leverans av identitetsintyg med leverantörer av eid-tjänst respektive tillhandahållare av e-tjänst och på så vis uppkommer ett avtalsförhållande mellan parterna. Figur 1. Federationen kopplar samman tillhandahållare av e-tjänst med leverantörer av eidtjänst. I federationen ingår bland annat följande komponenter: Federationsspecifika regler och funktioner såsom metadataregister, anvisningstjänst och regler för anslutning. En tillämpning av de gemensamma reglerna och funktionerna i basstrukturen. De aktörer som agerar i olika roller i federationen samt avtal som skapar affärsmässiga, juridiska och tekniska relationer mellan de olika aktörerna. Ändringar i basstrukturen hanteras i särskild ordning under E-legitimationsnämndens ledning. E-legitimationsnämnden är federationsoperatör för den offentliga sektorns federation och tillhandahåller för denna federation metadataregister, anvisningstjänst samt en underskriftstjänst. Anledningen till att särskilja offentlig sektor och privat sektor i federationsarkitekturen beror på att tillhandahållare av e-tjänst i offentlig sektor har att förhålla sig till särskilda regler kring offentlig upphandling. I praktiken innebär det att E-legitimationsnämnden och leverantörer av eid-tjänst ingår ett tjänstekoncessionsavtal.

9 PM Marknadsundersökning 9(13) Figur 2. Offentlig identitetsfederation för Svensk e-legitimation

10 PM Marknadsundersökning 10(13) 5.2 TJÄNSTER SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UPPHANDLING Bland annat följande tjänster är föremål för den upphandling som detta dokument tar upp Anvisningstjänst Syftet med en fristående Anvisningstjänst inom en federation är att avlasta de enskilda e-tjänsterna från att behöva ta reda på vilken eid-tjänst som ska användas för att legitimera en given användare. När en e-tjänst sänder en användare till Anvisningstjänsten ska den stödja användare att välja e-legitimation/legitimeringstjänst. Anvisningstjänsten ska också förenkla valsituation för användaren (eller helt eliminera den) i syfte att ge användaren en bättre användarupplevelse. Som stöd för detta ska Anvisningstjänsten bland annat kunna hantera sparade och aktuella val av eid-tjänst. Användargränssnittet är också en viktig del inom Anvisningstjänsten. Genom att centralisera användarens val av legitimering inom federationen kan också Single Sign On-upplevelsen för användaren stärkas jämfört med om varje enskild e-tjänst försöker ta reda på vilken eid-tjänst som ska användas. Profilen IdpDisco (OASIS Committee Specification, Identity Provider Discovery Service Protocol and Profile ) beskriver en profil för anvisningstjänst som Svenska e-legitimation kommer att använda. Bland annat följande förutsättningar för Svensk e-legitimation påverkar Anvisningstjänstens funktioner inom federationen: Ett av kraven för framtagandet av Svensk e-legitimation är att det ska bli enklare och billigare för tillhandahållare av e-tjänster att erbjuda användande av e-legitimationer. Detta krav kan tolkas som att integrationen mot de komponenter som en e-tjänst kommunicerar med bör vara så enkel och rättfram som möjligt, men ändå erbjuda den funktionalitet som krävs. Arkitektur och funktionalitet för federationen måste sträva efter att Anvisningstjänstens inblandning hålls till ett minimum. Med andra ord, en användare skall bara uppmanas göra ett val av eid-tjänst då inga andra möjligheter att härleda vilken eidtjänst som ska användas finns. Enhetlighet i utseende är viktigt. Gränssnitten för Anvisningstjänsten och federationens eid-tjänster bör ha ett utseende som gör att en användare känner sig trygg och känner igen sig Tjänst för metadata Tjänst för metadata samlar in, administrerar och publicerar information om de tjänster som finns inom identitetsfederationen. Det är tjänster som e-tjänster, eid-tjänster, Attributstjänster, m fl. Tjänst för metadata tillhandahåller således information om de tjänster som finns inom federationen samt de nycklar som krävs för ett säkert informationsutbyte mellan de olika tjänsterna.

11 PM Marknadsundersökning 11(13) Tjänst för metadata omfattas av säkerhetsskydd enligt säkerhetsskyddslagstiftningen och hanteringen av tjänsten ska därför omfattas av ett säkerhetsskyddsavtal. Information till Tjänst för metadata ska kunna samlas in både manuellt och med automatik. Inkomna uppgifter ska verifieras och korrigeras. Det sker genom att vissa uppgifter kontrolleras mot till exempel regelverk och avtal samt genom att lägga till, ta bort eller ändra i uppgifter. När metadata publiceras görs det som ett signerat XML-dokument strukturerat enligt standarden Metadata for the OASIS Security Assertion Markup Language (SAML), V2.0. XML-dokumentet är organiserat i ett rotelement och element som innehåller information om tjänster inom federation. Rotelementet innehåller bland annat en elektronisk signatur som skyddar metadatas integritet och säkerställer att all metadata är korrekt samt information om hur länge uppgifterna är giltiga. Element som innehåller information om en tjänst, representerar en tjänst som tillhandahålls av någon av federationens deltagare. Om en myndighet tillhandahåller flera olika e-tjänster som kräver e-legitimation så beskrivs varje sådan tjänst i ett eget element. Olika typer av tjänster kan ha en egen definierad struktur för att beskriva tjänsten. Annan information som kan ingå är uppgifter om den som tillhandahåller tjänsten, uppgifter om användargränssnitt, tjänstekategori samt uppgift om tillitsnivåer som tjänsten är godkänd för. Metadata ska göras tillgänglig för federationens deltagare genom att uppgifterna publiceras i XML-format på tjänstens webbplats. Publiceringen sker med såväl statisk som dymanisk URL. Uppgifterna ska förses med tjänstens elektroniska stämpel. Aviseringstjänsten erhåller uppgifter från metadata Underskriftstjänst Underskriftstjänsten ska stödja en e-tjänst i offentlig sektor när en användare skriver under en elektronisk handling med användning av en Svensk e-legitimation. Användaren har identifierat sig för åtkomst till e-tjänsten och kommer till en punkt där e-tjänsten kräver att en handling ska förses med en elektronisk underskrift, exempelvis för att möta lagkrav på egenhändigt undertecknande i samband med vissa handlingar eller för att markera ett avslut på en ansökan. Typiska exempel på detta är underskrift av elektronisk deklaration i Skatteverkets e-tjänst eller underskrift av elektronisk ansökan för registrering av bolag i Bolagsverkets e-tjänst. Andra exempel är när handlingar som kräver underskrift av en behörig firmatecknare eller när någon med fullmakt som ska skriva under den specifika handlingen. I dessa fall behöver identitetsintyget som styrker användarens identitet kompletteras med relevanta attribut som styrker de nödvändiga uppgifterna. Ytterligare exempel kan vara då en myndighetsanställd i egenskap av tjänsteman har behov av att skriva under en elektronisk handling i en egen e-tjänst för att exempelvis kunna expediera ett elektroniskt myndighetsbeslut till en medborgare eller ett företag.

12 PM Marknadsundersökning 12(13) Även ett antal internationella exempel kan identifieras, där utländska e-legitimationer används i svenska e-tjänster och svenska e-legitimationer används i utländska e-tjänster. För att beskriva den funktionalitet som underskriftstjänsten ska erbjuda beskrivs ett typiskt flöde nedan. Flödesbeskrivningen tar sikte på det ovan beskrivna huvudanvändarfallet, men de alternativa exemplen torde inte skilja sig nämnvärt från nedan beskrivna förlopp. Flöde Steg 1: Myndigheten X ger i sin e-tjänst användaren möjlighet att granska den färdiga information som skall undertecknas och tillhandahåller en knapp för att användaren ska gå vidare till underskrift. E-tjänsten genererar en så kallad hashsumma, som kan beskrivas som ett fingeravtryck av den text användaren granskat, inför underskrift samt skapar en av myndigheten elektroniskt stämplad begäran om underskrift där hashsumman ingår. Användaren dirigeras, efter att ha klickat på knappen, till underskriftstjänsten och medför till underskrifttjänsten den begäran om underskrift som stämplats av myndigheten. Underskrifttjänsten kontrollerar begäran om underskrift från myndigheten. Steg 2: Användaren överförs till sin eid-tjänst för att legitimera sig för underskrift. eid-tjänsten sänder ett identitetsintyg till underskriftstjänsten som genererar ett engångscertifikat för den identifierade användaren, krypterar den erhållna hashsumman med den privata nyckel som hör till engångscertifikatet och destruerar den privata nyckeln. Därefter sänder underskriftstjänsten den krypterade hashsumman och engångscertifikatet till den förlitande parten, dvs myndigheten, tillsammans med uppgifter om hanteringen i övrigt. Försändelsen förses med underskrifttjänstens elektroniska stämpel så att förlitande part kan kontrollera att den är äkta. Steg 3: Tillhandahållaren av e-tjänsten, myndigheten, tar emot materialet, fogar samman den underskrivna texten med engångscertifikatet och den krypterade hashsumman (underskriften), kontrollerar att handlingen är äkta, tidstämplar den vid behov och bevarar materialet i form av ett paket enligt en viss vedertagen standard, så att handlingen även på sikt kan vinna tillit samt presenteras och kontrolleras. I detta paket med den underskrivna handlingen kan även ingå uppgifter som kan användas för förnyad äkthetskontroll i form av stämplad spärrlista eller ett stämplat intyg på att certifikatet vid tidpunkten för undertecknandet var giltigt. Sådana uppgifter kan även lagras separat tillsammans med uppgift om att förlitande part själv eller en tredje part (till exempel en notariattjänst) kontrollerat underskriften vid viss tidpunkt och enligt viss metod. Slutligen sänder e-tjänsteleverantören en kvittens till undertecknaren. Information i underskriftstjänsten Underskriftsresultatet, som utgörs av underskrifttjänstens svar till e-tjänst, ska utformats så att det i efterhand ska gå att följa transaktionens olika led. Därför ingår i svaret till e-tjänsten: 1. viss teknisk information som uppgift om protokollsversion, unik referensidentitet i begäran om underskrift och tidpunkten för svaret, 2. uppgift om huruvida underskrift skapades eller inte, det inkluderar såväl statuskod för maskinell hantering som statusmeddelande för visuell presentation, 3. e-tjänstens begäran om underskrift,

13 PM Marknadsundersökning 13(13) 4. uppgifter om legitimering av undertecknaren, dvs uppgifter från det identitetsintyg som underskrifttjänsten mottagit från eid-tjänsten om undertecknarens identitet och accept att skriva under vari ingår på vilket sätt och när användaren legitimerades av eid-tjänsten och vilka identitetsattribut som underskrifttjänsten mottagit i identitetsintyget från eid-tjänsten, 5. underskriften, vilket består av den krypterade hashsumman för det dokument som skulle skrivas under, 6. det skapade engångscertifikatet samt tillhörande utfärdarcertifikat som krävs för kontroll av engångscertifikatet, och 7. underskriftstjänstens elektroniska stämpel på hela underskriftsresultatet. Information i begäran av underskrift Begäran från e-tjänsten om underskrift innehåller: viss teknisk information som uppgift om protokollversion, unik referensidentitet för begäran och tidpunkten för begäran om underskrift, tidsfönster inom vilket begäran om underskrift måste expedieras och adress till vilken underskriften ska skickas, identiteter som undertecknarens identitet, undertecknarens eid-tjänsts identitet, identitet för den som begär underskrift och underskriftstjänstens identitet, hashsumma för det dokument som skall skrivas under, och e-tjänstens elektroniska stämpel, dvs begäran är stämplad. 5.3 MER INFORMATION OM E-LEGITIMATIONSNÄMNDEN Information om Svensk e-legitimation och E-legitimationsnämnden finns på nämndens webbplats:

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation ELN-0600-v1.4 Version: 1.4 2015-08-14 1 (10) 1 INTRODUKTION 3 1.1 IDENTITETSFEDERATIONER FÖR SVENSK E- LEGITIMATION 3 1.2 TILLITSRAMVERK OCH SÄKERHETSNIVÅER

Läs mer

Svensk e-legitimation

Svensk e-legitimation Svensk e- 2013-03-14 18 mars 2013 1 E-snämnden i korthet Näringsdepartementet E-snämnden Kansliet 18 mars 2013 2 Svensk e- Användare med godkänd Svensk e- Utfärdare e- Utfärdare e- Utfärdare identitetsintyg

Läs mer

Anslutningsavtal. inom Identitetsfederationen för offentlig sektor. för Leverantör av eid-tjänst

Anslutningsavtal. inom Identitetsfederationen för offentlig sektor. för Leverantör av eid-tjänst 1 (7) Anslutningsavtal för Leverantör av eid-tjänst inom Identitetsfederationen för offentlig sektor 2 (7) 1. Avtalsparter Detta anslutningsavtal ( Avtalet ) har träffats mellan 1. E-legitimationsnämnden,

Läs mer

Normativ specifikation

Normativ specifikation 1 (6) Underskriftstjänst Svensk e-legitimation 2 (6) INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Omfattning... 3 3 Tjänster... 3 3.1 Elektronisk underskrift (grundtjänst)... 4 3.1.1 Utställare av certifikat... 4 3.1.2

Läs mer

Tekniskt ramverk för Svensk e-legitimation

Tekniskt ramverk för Svensk e-legitimation Tekniskt ramverk för Svensk e-legitimation ELN-0600-v1.3 Version: 1.3 2015-04-29 1 (10) 1 INTRODUKTION 3 1.1 IDENTITETSFEDERATIONER FÖR SVENSK E-LEGITIMATION 3 1.2 TILLITSRAMVERK OCH SÄKERHETSNIVÅER 4

Läs mer

Svensk e-legitimation

Svensk e-legitimation 1 (31) Svensk e-legitimation Modellbeskrivning Version 2012-04-19 2012-04-19 2 (31) Innehåll 1 Bakgrund och syfte... 4 2 Begrepp och definitioner... 5 3 Helhetsvy... 7 4 Målbild... 8 5 Roller i modellen...

Läs mer

E-legitimationsutredningen SOU 2010:104

E-legitimationsutredningen SOU 2010:104 E-legitimationsutredningen SOU 2010:104 Thomas Nilsson thomas@certezza.net 2011-04-12 Utredningen Kommittédirektiv 2010:69 Regeringsbeslut 17 juni 2010 En myndighet för samordning av elektronisk identifiering

Läs mer

Svensk e-legitimation Hearing om regelverksremiss

Svensk e-legitimation Hearing om regelverksremiss Svensk e-legitimation Hearing om regelverksremiss 2012-09-13 Erik Sandström Biträdande jurist T: +46 8 598 891 43 M: +46 703 791 981 E: erik.sandstrom@setterwalls.se 1 Leverantören ansvarar för hela leveranskedjan,

Läs mer

E-legitimationer i Sverige idag

E-legitimationer i Sverige idag E-legitimationer i Sverige idag e-legitimation i Sverige är en framgång fler än 4 miljoner personer har en e-legitimation e-legitimationerna används nu mer än 250 miljoner gånger under ett år användningen

Läs mer

2016 går offentlig sektor över till Svensk e-legitimation EUROPOINT 2014-10-16

2016 går offentlig sektor över till Svensk e-legitimation EUROPOINT 2014-10-16 2016 går offentlig sektor över till Svensk e-legitimation EUROPOINT 2014-10-16 Arvid Welin Dagens lösning aktörer och roller eleverantörer Privata aktörer Kortbolag Apoteket Banker Kommun X Skatteverket

Läs mer

Svensk e-legitimation nu är det dags!

Svensk e-legitimation nu är det dags! Svensk e-legitimation nu är det dags! 2015-06-02 Eva Ekenberg, eva.ekenberg@elegnamnden.se Eva Sartorius, eva.sartorius@elegnamnden.se #offrum15, @elegnamnden 11 juni 2015 1 Vilka är egentligen E-legitimationsnämnden?

Läs mer

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation 1 (20) 2 (20) 1. Bakgrund 1.1 Enligt förordningen (2010:1497) med instruktion för E-legitimationsnämnden ska nämnden stödja och samordna elektronisk identifiering och signering (e-legitimationer) i den

Läs mer

E-legitimationsdagen - Seminariepass - Spår 1

E-legitimationsdagen - Seminariepass - Spår 1 E-legitimationsdagen - Seminariepass - Spår 1 Del 2 Federationssamverkan 1 februari 2013 1 E-legitimationsdagen - eftermiddag 13.15-14.15 Seminarier Första passet Spår 1 Spår 2 Spår 3 Svensk e-legitimation

Läs mer

Årsberättelse för. E-legitimationsnämnden

Årsberättelse för. E-legitimationsnämnden Årsberättelse 1(5) Datum Dnr 2016-02-22 Årsberättelse 2015 för E-legitimationsnämnden www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se

Läs mer

Seminariespår 3. Elektronisk signering nuläge, nyläge och ambitionsnivå

Seminariespår 3. Elektronisk signering nuläge, nyläge och ambitionsnivå Seminariespår 3 Elektronisk signering nuläge, nyläge och ambitionsnivå Seminariespår 3 - Upplägg Introduktion Nils Fjelkegård, E-legitimationsnämnden E-tjänsternas behov av elektroniska underskrifter,

Läs mer

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Per.Furberg@Setterwalls.se Per Furberg advokat Sekreterare/expert i olika utredningar 1988 1998 http://www.setterwalls.se F.d. rådman

Läs mer

Policy Underskriftstjänst Svensk e-legitimation

Policy Underskriftstjänst Svensk e-legitimation Policy Underskriftstjänst Svensk e-legitimation Version 1.0 2014-04-15 1 (7) 1 INLEDNING OCH SYFTE 3 1.1 AVGRÄNSNINGAR 3 1.2 DEFINITIONER 3 2 POLICYPARAMETRAR 4 2.1 DATALAGRING 4 2.1.1 LAGRING AV INFORMATION

Läs mer

Svensk e-legitimation 2014-11-04

Svensk e-legitimation 2014-11-04 Svensk e-legitimation 2014-11-04 Varför byta e-legitimationssystem? Nuvarande ramavtal eid2008 gick ut 2012-06-30 - T.ex. nya ehälsomyndigheten, bildad 2013, kan inte avropa e- legitimationer. Efter ändring

Läs mer

Svensk e-legitimation. Internetdagarna Eva Ekenberg 2013-11-25

Svensk e-legitimation. Internetdagarna Eva Ekenberg 2013-11-25 Svensk e-legitimation Internetdagarna Eva Ekenberg 2013-11-25 Offentlig sektors er 2 2001 2012 Upphandling via ramavtal Upphandlar: Möjligheten att ställa spärrkontrollfrågor vid verifiering av e- legitimationen

Läs mer

Anslutningsavtal. inom identitetsfederationen för offentlig sektor. för leverantör av eid-tjänst

Anslutningsavtal. inom identitetsfederationen för offentlig sektor. för leverantör av eid-tjänst 1 (8) Anslutningsavtal för leverantör av eid-tjänst inom identitetsfederationen för offentlig sektor 2 (8) 1. Avtalsparter Detta anslutningsavtal ( Avtalet ) har träffats mellan 1. E-legitimationsnämnden,

Läs mer

Introduktion till eidas. Dnr: /

Introduktion till eidas. Dnr: / Introduktion till eidas Dnr: 131 151182-16/9517 2016-08-19 PM 1(5) Datum 2016-08-19 Innehåll 1 Vad är eidas?... 2 2 Elektronisk identifiering enligt eidas... 2 3 Betrodda tjänster enligt eidas... 3 4 Checklista

Läs mer

E-legitimationsdagen 2013-01-31

E-legitimationsdagen 2013-01-31 E-legitimationsdagen 2013-01-31 Agenda Sambi i korthet Federativ samverkan inom hälsa, vård & omsorg Sambi och Svensk e-legitimation Sambi i korthet Sambi I korthet Samverkan för Behörighet och Identitet

Läs mer

Federerad åtkomst Information om åtkomst till Apotekens Services tjänster inom ramen för en identitetsfederation.

Federerad åtkomst Information om åtkomst till Apotekens Services tjänster inom ramen för en identitetsfederation. Federerad åtkomst Information om åtkomst till Apotekens Services tjänster inom ramen för en identitetsfederation. Datum: 2011-02-28 Version: Författare: Christina Danielsson Senast ändrad: Dokumentnamn:

Läs mer

Svensk e-legitimation. 7 mars

Svensk e-legitimation. 7 mars Svensk e-legitimation 7 mars 2014 1 E-legitimationsnämnden i korthet Näringsdepartementet E-legitimationsnämnden Kansliet 7 mars 2014 2 Svensk e-legitimation Leverantörer av eid-tjänst E-legitimationsnämnden

Läs mer

BILAGA 2 Tekniska krav Version 0.81

BILAGA 2 Tekniska krav Version 0.81 BILAGA 2 Tekniska krav Version 0.81 Sammanfattande teknisk kravbild Sambi har likt andra federativa initiativ som mål att använda följande SAMLv2 1 profiler: Implementationsprofilen egov2 2 (beskriver

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Svenska och utländska e-legitimationer vad händer?

Svenska och utländska e-legitimationer vad händer? Svenska och utländska e-legitimationer vad händer? 2015-09-18 Eva Sartorius, eva.sartorius@elegnamnden.se @elegnamnden 15 december 2016 1 Tips om kontrollfrågor Vår kommun har ansvar för några e-tjänster

Läs mer

E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting

E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting Det behövs en helhetssyn - hur göra tekniska standarder och säkerhetslösningar, förvaltningspolitiska analyser och strävanden, rättsteoretiska

Läs mer

Förfrågningsunderlag

Förfrågningsunderlag 1 (15) Valfrihetssystem för Svensk e-legitimation Dnr 1 31 132119-14/9531 Publicerad 2015-10-10 2 (15) Innehåll 1. Bakgrund 3 1.1 E-legitimationsnämndens uppdrag... 3 1.2 Identitetsfederationen för offentlig

Läs mer

Svensk e-legitimation. Nu kör vi! 2013-10-10

Svensk e-legitimation. Nu kör vi! 2013-10-10 Svensk e-legitimation Nu kör vi! 2013-10-10 Dagens lösning aktörer och roller eleverantörer Privata aktörer Kortbolag Apoteket Banker Myndigheter Kommun X Skatteverket Försäkringskassan Telia Telia i rollen

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Regelverk för identitetsfederationer för Svensk e-legitimation

Regelverk för identitetsfederationer för Svensk e-legitimation 1 (5) Regelverk för identitetsfederationer för Svensk e-legitimation Bilaga A Ersättning och fakturering 2 (5) 1. Bakgrund och syfte 1.1 Detta dokument är en bilaga till huvudtexten i Regelverk för identitetsfederationer

Läs mer

E-legitimationsnämnden Nils Fjelkegård 171 94 SOLNA. Stockholm 2012-09-03

E-legitimationsnämnden Nils Fjelkegård 171 94 SOLNA. Stockholm 2012-09-03 E-legitimationsnämnden Nils Fjelkegård 171 94 SOLNA Stockholm 2012-09-03.SE:s svar på E-legitimationsnämndens remiss av utkast till regelverk.se har tagit del av E-legitimationsnämndens remiss daterad

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104)

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) N2011/559/ITP TSG 2011-87 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) Transportstyrelsen ställer

Läs mer

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor 1(6) Cajsa Ekberg Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor I detta dokument beskrivs marknaden 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig

Läs mer

1 (19) Policy 2014-04-03 0.9.1. Metadatapolicy

1 (19) Policy 2014-04-03 0.9.1. Metadatapolicy 1 (19) Metadatapolicy 2 (19) INNEHÅLL 1 INTRODUKTION... 4 1.1 Dokumentets syfte och omfattning... 4 1.2 Allmänt om metadatatjänsten... 4 1.3 Definitioner... 4 2 REGLER FÖR ANSLUTNING AV TJÄNST TILL FEDERATIONSTJÄNSTELEVERANTÖR...

Läs mer

BILAGA 3 Tillitsramverk Version: 1.3

BILAGA 3 Tillitsramverk Version: 1.3 BILAGA 3 Tillitsramverk Version: 1.3 Innehåll Allmänt... 2 A. Generella krav... 2 Övergripande krav på verksamheten... 2 Säkerhetsarbete... 3 Granskning och uppföljning... 3 Kryptografisk säkerhet... 3

Läs mer

Apotekens Service. federationsmodell

Apotekens Service. federationsmodell Apotekens Service Federationsmodell Detta dokument beskriver hur Apotekens Service samverkar inom identitetsfederationer Datum: 2011-12-12 Version: Författare: Stefan Larsson Senast ändrad: Dokumentnamn:

Läs mer

YTTRANDE Nils Fjelkegård Datum Dnr 010-574 91 56 2012-12-12 131-773215-12/112 nils.fjelkegard@elegnamnden.se

YTTRANDE Nils Fjelkegård Datum Dnr 010-574 91 56 2012-12-12 131-773215-12/112 nils.fjelkegard@elegnamnden.se 1(11) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm E-legitimationsnämndens yttrande över regeringens Promemoria 2012/5484/ITP - Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering 1 BAKGRUND Området

Läs mer

Skolfederation.se. KommITS

Skolfederation.se. KommITS Skolfederation.se Staffan.Hagnell@iis.se KommITS 2012-05-10 Allt fler skolor... satsar på datorer eller annan utrustning till alla elever har ett väl utbyggt trådlöst nät tillåter elever att ta med egen

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Leverantörsmöte om tekniska specifikationer

Leverantörsmöte om tekniska specifikationer Leverantörsmöte om tekniska specifikationer 2016-12-01 Agenda Inledning E-legitimationsnämndens Tekniska Ramverk eidas Test och interoperabilitet Metadata Underskriftstjänster Hur driver vi utvecklingen

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2

Läs mer

Vad händer med översynen av Svensk e-elegitimation?

Vad händer med översynen av Svensk e-elegitimation? Vad händer med översynen av Svensk e-elegitimation? Regeringsuppdraget och det fortsätta förstudiearbetet Eva Ekenberg, kanslichef E-legitimationsnämnden Ingvar Ritzén, projektledare HiQ Några hållpunkter

Läs mer

Varför Sambi, för vad och vem, samexistens med andra lösningar, svensk e-leg, SITHS, HSA, Skolfederation et cetera (Ulf Palmgren, SKL, CeSam)

Varför Sambi, för vad och vem, samexistens med andra lösningar, svensk e-leg, SITHS, HSA, Skolfederation et cetera (Ulf Palmgren, SKL, CeSam) Varför Sambi, för vad och vem, samexistens med andra lösningar, svensk e-leg, SITHS, HSA, Skolfederation et cetera (Ulf Palmgren, SKL, CeSam) Vad finns idag? Landstingen har SITHS, HSA, Säkerhetstjänster,

Läs mer

eidas och Svensk e-legitimation

eidas och Svensk e-legitimation eidas och Svensk e-legitimation 2015-10-08 Eva Ekenberg, eva.ekenberg@elegnamnden.se 15 oktober 2015 1 Vad händer 29 september 2018? Alla offentliga myndigheter blir tvingade att ta emot godkända e-legitimeringar

Läs mer

Nyregistrering och Ändring av Tjänst Testfederationen

Nyregistrering och Ändring av Tjänst Testfederationen Nyregistrering och Ändring av Tjänst Testfederationen Nyregistrering av tjänst får göras av personer som har rättighet [A2] Rätt att anmäla ny Tjänst för Aktören till Kundtjänst (se blankett för Nyregistrering

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Federering i praktiken

Federering i praktiken Federering i praktiken IT-forum Stockholms län 26 kommuner + Gotland och Stockholms läns landsting 2,1 miljoner invånare Byggstenar för samverkan Informationsklassning Autentisering Katalogsamverkan Identitetsfederering

Läs mer

BILAGA 4 - Fo reskrifter fo r Sambis Federationsoperato r

BILAGA 4 - Fo reskrifter fo r Sambis Federationsoperato r BILAGA 4 - Fo reskrifter fo r Sambis Federationsoperato r Version: 1.1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Om detta dokument... 2 2 Krav på samverkan... 3 2.1 Samverkan mellan Medlemmarna... 3 2.2 Samverkan

Läs mer

Regelverk för identitetsfederationer för Svensk e-legitimation

Regelverk för identitetsfederationer för Svensk e-legitimation 1 (5) Regelverk för identitetsfederationer för Svensk e-legitimation Bilaga A Ersättning och fakturering 2 (5) 1. Bakgrund och syfte 1.1 Detta dokument är en bilaga till huvudtexten i Regelverk för identitetsfederationer

Läs mer

Testning av Sambi. Testplan. Version PA12. Fil namn: SAMBI_TP.docx Senast sparad: 2014-11- 24. Copyright (c) 2014 IIS

Testning av Sambi. Testplan. Version PA12. Fil namn: SAMBI_TP.docx Senast sparad: 2014-11- 24. Copyright (c) 2014 IIS Testning av Sambi Testplan Version PA12 Fil namn: SAMBI_TP.docx Senast sparad: 2014-11- 24 Copyright (c) 2014 IIS Dokument kontroll Dokument information och säkerhet Skapad av Faktaansvarig Dokumentansvarig

Läs mer

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se E-legitimationer Jonas Wiman LKDATA Linköpings Kommun jonas.wiman@linkoping.se 1 Många funktioner i samhället bygger på möjligheten att identifiera personer För att: Ingå avtal Köpa saker, beställningar

Läs mer

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson,

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, ID-handlingar i traditionell och elektronisk form Fysisk ID-handling Elektronisk ID-handling

Läs mer

Nyregistrering och Ändring av Tjänst Testfederationen

Nyregistrering och Ändring av Tjänst Testfederationen Nyregistrering och Ändring av Tjänst Testfederationen Nyregistrering av tjänst får göras av personer som har rättighet [A2] Rätt att anmäla ny Tjänst för Aktören till Kundtjänst Denna blankett avser (välj

Läs mer

Hur kan medborgaren få bättre vård?

Hur kan medborgaren få bättre vård? Hur kan medborgaren få bättre vård? Säkert informationsutbyte med federationslösning för utökad vårdkvalitet över organisationsgränser Presentatörer Stefan Wittlock, Hultsfreds kommun Tommy Almström, Nordic

Läs mer

Normativ specifikation

Normativ specifikation 1 (6) Underskriftstjänst Svensk e-legitimation 2 (6) INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Omfattning... 3 3 Tjänster... 3 3.1 Elektronisk underskrift (grundtjänst)... 4 3.1.1 Utställare av certifikat... 4 3.1.2

Läs mer

Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor 1(6) Sten Arvidson Cajsa Ekberg Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor I detta dokument beskrivs marknaden 2011 för elektronisk legitimering och underskrift

Läs mer

Bilaga 1. Definitioner

Bilaga 1. Definitioner 1 (6) Bilaga 1 Definitioner 2 (6) Definitioner inom Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Definitionerna gäller även för Leveransavtal under detta Ramavtal. Anbudsgivare Användare Användbarhet Applikation

Läs mer

Läget på e-legitimationsområdet

Läget på e-legitimationsområdet Läget på e-legitimationsområdet - snart dags för utländska e-legitimationer! Inger Greve, E-legitimationsnämnden Lite om innehållet den här stunden 1. Digitalt först regeringens mål med offentlig sektors

Läs mer

Avtal avseende förvaltning av gemensamma infrastrukturtjänster för ehälsa HSA/SITHS

Avtal avseende förvaltning av gemensamma infrastrukturtjänster för ehälsa HSA/SITHS Avtal avseende förvaltning av gemensamma infrastrukturtjänster för ehälsa HSA/SITHS Sedan 2008 har arbetet med gemensamma, såväl regionala som nationella, ehälsotjänster pågått. Kommunförbundet Skåne i

Läs mer

Årsberättelse Dnr /113

Årsberättelse Dnr /113 Dnr 131-163906-13/113 Årsberättelse 2012 www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se Dnr 131-163906-13/113 2

Läs mer

En e legitimation för alla Offentliga rummet 2010. Roland Höglund E delegationen

En e legitimation för alla Offentliga rummet 2010. Roland Höglund E delegationen En e legitimation för alla Offentliga rummet 2010 Roland Höglund E delegationen Hur det hela började 1999 EU:s Signaturdirektiv 2000 Svensk Signaturlag 2000 Upphandling av e identifieringstjänster 2001

Läs mer

Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen

Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 2011-03-30 LS 1102-0163! LAND5TINGSSTYREISIN Dnr. Landstingsstyrelsen 1 I 1 "04" 11 * 039 Yttrande över betänkandet E-legitimationsnämnden

Läs mer

Resultat från E-legitimationsenkäten

Resultat från E-legitimationsenkäten Resultat från E-legitimationsenkäten 2017 2017-09-11 Sammanfattning och inledning Sammanfattning Offentlig sektors transaktionsvolym för e-legitimering och e-underskrift går från 148 miljoner 2016 till

Läs mer

Frågor och svar. Beskrivning: Upphandlingen Informationsförsörjning omfattar programvaror och tjänster med tillhörande E-post:

Frågor och svar. Beskrivning: Upphandlingen Informationsförsörjning omfattar programvaror och tjänster med tillhörande E-post: Frågor och svar Köpare Upphandling Köpare: Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet Namn: Handläggare: Ylva Lovén Anderson Referensnr: 96-35-2014 Programvaror och tjänster 2014 - Informationsförsörjning

Läs mer

Certifikat - Ett av en CA elektroniskt signerat intyg som knyter en publik nyckel till en specifik nyckelinnehavare. Källa: Inera (BIF)

Certifikat - Ett av en CA elektroniskt signerat intyg som knyter en publik nyckel till en specifik nyckelinnehavare. Källa: Inera (BIF) A Autentisering - Kontroll av uppgiven identitet. Källa: SOSFS 2008:14 Autentisering - Kontroll av uppgiven identitet, t ex vid inloggning, vid kommunikation mellan system eller vid utväxling av meddelanden

Läs mer

Praktikfall i vården 2012-10-03

Praktikfall i vården 2012-10-03 Praktikfall i vården 2012-10-03 Praktikertjänst AB Praktikertjänst är ett aktiebolag men har en producentkooperativ ram där de 2120 aktieägarna själva arbetar på mottagningar runt om i landet Affärsområde

Läs mer

Regeringsuppdrag Fördjupade analyser av Svensk e-legitimation ur ett säkerhetsperspektiv

Regeringsuppdrag Fördjupade analyser av Svensk e-legitimation ur ett säkerhetsperspektiv PM 1(34) Regeringsuppdrag Fördjupade analyser av Svensk e-legitimation ur ett säkerhetsperspektiv www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574

Läs mer

Förfrågningsunderlag

Förfrågningsunderlag 1 (14) Valfrihetssystem för Svensk e-legitimation Dnr 1 31 132119-14/9531 Publicerad 2014-03-07 2 (14) Innehåll 1. Bakgrund 3 1.1 E-legitimationsnämndens uppdrag... 3 1.2 Identitetsfederationen för offentlig

Läs mer

Teknisk guide för brevlådeoperatörer. Annika Melin 2015-03-10 Version: 1.1

Teknisk guide för brevlådeoperatörer. Annika Melin 2015-03-10 Version: 1.1 Teknisk guide för brevlådeoperatörer Annika Melin 2015-03-10 Sida 1 av 21 Innehållsförteckning Inledning... 2 1 Dokumentinformation... 3 Syfte... 3 1.2 Avgränsningar... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Begrepp

Läs mer

eidas i korthet Eva Sartorius

eidas i korthet Eva Sartorius eidas i korthet 2016-05-31 Eva Sartorius eidas är en beslutad EU-förordning - gäller som svensk lag Elektronisk identifiering över landsgränserna Betrodda tjänster över landsgränserna Regler för bl.a.

Läs mer

ERFARENHETSUTBYTE KRING FEDERATIVA IDENTITETSLÖSNINGAR

ERFARENHETSUTBYTE KRING FEDERATIVA IDENTITETSLÖSNINGAR ERFARENHETSUTBYTE KRING FEDERATIVA IDENTITETSLÖSNINGAR RIVAL 2012-02-15 RESULTAT I % Moderator: Staffan Hagnell Operatör Hovtek: Joel Bergström Tel: 0708-659240 Mail: joel@qenter.se Sparad 2012-02-16 Fråga

Läs mer

E-legitimationsnämndens legitimeringstjänster för test

E-legitimationsnämndens legitimeringstjänster för test E-legitimationsnämndens legitimeringstjänster för test 2015-11-11 Inledning E-legitimationsnämnden) tillhandahåller två legitimeringstjänster för test. Den första legitimeringstjänsten har endast gränssnitt

Läs mer

Tjänstespecifikation

Tjänstespecifikation TJÄNSTESPECIFIKATION 1(24) Tjänstespecifikation Underskriftstjänst som del av Svensk e-legitimation TJÄNSTESPECIFIKATION 2(24) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 1.1 Tjänsten i sitt sammanhang... 4

Läs mer

2

2 1 2 3 4 5 Några av stegen till en effektiv e-förvaltning är att bidra till etablerade processer för säker autentisering, identitetshantering och signering. Ett högaktuellt mål är att bidra till miljön

Läs mer

Regionalt samarbete. Tillit Federativ lösning för identitets och behörighetshantering

Regionalt samarbete. Tillit Federativ lösning för identitets och behörighetshantering Regionalt samarbete Tillit Federativ lösning för identitets och behörighetshantering Innehåll 16 principer för samverkan Tillit Vad är en federation Samverkan SAMBI (nationellt) och Tillit(regionalt) 16

Läs mer

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen. Fastställd av KS 120 Den 11 september 2001 Sida 1:1 Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Läs mer

Att legitimera sig elektroniskt i tjänsten

Att legitimera sig elektroniskt i tjänsten Att legitimera sig elektroniskt i tjänsten Seminariespår 4 Välkomna!!! Syfte Att ge en bild av det utgångsläge e-legitimationsnämnden nu har när man tar över frågan om e-legitimering i tjänsten Identifiera

Läs mer

Förändringar i regelverket avseende införande av intygskonverteringstjänst och alternativt tekniskt anslutningsförfarande

Förändringar i regelverket avseende införande av intygskonverteringstjänst och alternativt tekniskt anslutningsförfarande PM 1(5) Förändringar i regelverket avseende införande av intygskonverteringstjänst och alternativt tekniskt anslutningsförfarande E-legitimationsnämnden har tagit fram utkast till uppdaterat regelverk

Läs mer

Identitetsfederering etapp II Höga och låga observationer

Identitetsfederering etapp II Höga och låga observationer Identitetsfederering etapp II Höga och låga observationer Thomas Nilsson thomas@certezza.net 2011-09-23 Smidigt och kontrollerat https://exempel.idp.domain.tld/

Läs mer

för identitetsfederationer för Svensk e-legitimation

för identitetsfederationer för Svensk e-legitimation 1 (26) Ref.nr: ELN-0500-v1.1 Huvudtext Regelverk för identitetsfederationer för Svensk e-legitimation 2 (26) Ref.nr: ELN-0500-v1.1 Huvudtext Innehåll 1. Bakgrund och syfte 3 2. Definitioner 4 3. Regelverket

Läs mer

Svensk e-legitimation

Svensk e-legitimation Svensk e-legitimation Övergripande beskrivning av avtalsarkitektur m.m. Utkast 2012-07-04 2 1. Bakgrund 1.1 Enligt förordningen (2010:1497) med instruktion för E-legitimationsnämnden ska nämnden stödja

Läs mer

Informations- och dialogdagar om digital inlämning av. årsredovisningar november 2016

Informations- och dialogdagar om digital inlämning av. årsredovisningar november 2016 Informations- och dialogdagar om digital inlämning av årsredovisningar 28-29 november 2016 Standard Business Reporting (SBR) Film SBR 2016-12-05 2 Regeringsuppdraget I juli 2016 fattade regeringen beslut

Läs mer

BILAGA 1 Tekniska krav

BILAGA 1 Tekniska krav 1 av 8 BILAGA 1 Tekniska krav Version 2.4.7 Tekniska krav för anslutning till Skolfederation Skolfederationen har likt många andra Federativa initiativ som mål att använda följande SAML 1 - profiler: egov

Läs mer

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation 1 (7) 2 (7) 1. Bakgrund 1.1 Enligt förordningen (2010:1497) med instruktion för E-legitimationsnämnden ska nämnden stödja och samordna elektronisk identifiering och signering i den offentliga förvaltningens

Läs mer

Regelverk för identitetsfederationer för Svensk e-legitimation

Regelverk för identitetsfederationer för Svensk e-legitimation 1 (7) Regelverk för identitetsfederationer för Svensk e-legitimation Bilaga J Rapporteringsrutiner 2 (7) 1. Bakgrund och syfte 1.1 Detta dokument är en bilaga till huvudtexten i Regelverk för identitetsfederationer

Läs mer

Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering

Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering I och med lanseringen av E-identitet för offentlig sektor, Efos, kommer Inera att leverera komponenter som möjliggör att en användare ska kunna logga in

Läs mer

Regelverk. Infrastrukturen för vidareförmedling av grundläggande uppgifter om företag. Bilaga A. Tekniska ramverk. Version: 1.0

Regelverk. Infrastrukturen för vidareförmedling av grundläggande uppgifter om företag. Bilaga A. Tekniska ramverk. Version: 1.0 Regelverk Infrastrukturen för vidareförmedling av grundläggande uppgifter om företag Bilaga A Tekniska ramverk Version: 1.0 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 1 1.1 Definitioner 1 2 Inledning...

Läs mer

Dags att anpassa e-tjänsterna. Fler e-legitimationer är på väg in!

Dags att anpassa e-tjänsterna. Fler e-legitimationer är på väg in! Dags att anpassa e-tjänsterna. Fler e-legitimationer är på väg in! 2017-06-01 eva.sartorius@elegnamnden.se roger.fagerud@elegnamnden.se Vi som berättar från E-legitimationsnämnden: Roger Fagerud Eva Sartorius

Läs mer

BILAGA 1 Tekniska krav Version 1.0

BILAGA 1 Tekniska krav Version 1.0 BILAGA 1 Tekniska krav Version 1.0 Tekniska krav för anslutning till Sambi Sambi har likt många andra Federativa initiativ som mål att använda följande SAML 1 - profiler: Implementationsprofilen egov 2

Läs mer

Förvaltningsforum. 22 oktober oktober

Förvaltningsforum. 22 oktober oktober Förvaltningsforum 22 oktober 2015 www.elegnamnden.se www.sveleg.se 28 oktober 2015 1 Dagordning 1. Inledning och status i nämndens arbete 2. Statusrapport från undergrupperna 3. Genomgång kring hur respektive

Läs mer

Agenda Bakgrunden till Sambi Vad Sambi är Krav som ställs på medlemmarna Erfarenheter från pågående arbeten

Agenda Bakgrunden till Sambi Vad Sambi är Krav som ställs på medlemmarna Erfarenheter från pågående arbeten Agenda Bakgrunden till Sambi Vad Sambi är Krav som ställs på medlemmarna Erfarenheter från pågående arbeten Sambi, Samverkan för behörighet och identitet inom hälsa, vård och omsorg 2014-04-09 Ulf Palmgren

Läs mer

Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering

Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering Mobilt Efos och ny metod för stark autentisering I och med lanseringen av E-identitet för offentlig sektor, Efos, kommer Inera att leverera komponenter som möjliggör att en användare ska kunna logga in

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

Anslutning till Mina meddelanden

Anslutning till Mina meddelanden SERIE: UPPHANDLING OCH UTVECKLING AV IT-STÖD Anslutning till Mina meddelanden KRAV FÖR ANSLUTNING AV IT-STÖD TILL MINA MEDDELANDEN Anslutning till Mina meddelanden 1 Förord Med tjänsten Mina meddelanden

Läs mer

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning

Läs mer