Model Based Definition så mycket mer än virtuell utveckling

Transkript

1 Nr 1 april 2013 Ett magasin från Combitech AB Model Based Definition så mycket mer än virtuell utveckling Nästa generations stridsflygplan i 3D Från racingbanor till världens största bilfabriker Världsledande forskning på Chalmers

2 Nr 1 april 2013 Redaktionen Ansvarig utgivare Marie Bredberg Redaktionsråd Nr Charlotte Magnusson Göran Carlzon, Erichs Communications Göran Ekberg Hans Bergman Tomi Uimaniemi Redaktör Stina Svensson Nätvariant av OnTime Läs tidigare nummer av OnTime på Combitech Linköping Box Linköping (Besöksadress: Universitetsvägen 14) Jönköping Box Jönköping (Besöksadress: Änkhusgatan 9) Växjö Ljungadalsgatan Växjö Övriga orter: Arboga, Borlänge, Enköping, Göteborg, Helsingborg, Hässleholm, Karlstad, Kista, Kristianstad, Lund, Malmö, Norrköping, Norrtälje, Skövde, Sundbyberg, Trollhättan, Uppsala, Västerås, Östersund, Oslo, Stavanger. Ett magasin från Combitech AB Model Based Definition så mycket mer än virtuell utveckling Nästa generations stridsflygplan i 3D Från racingbanor till världens största bilfabriker Världsledande forskning på Chalmers OnTime är en branschtidning som tar upp olika aspekter av teknik och samhällsutveckling. Varje nummer har ett speciellt tema som sätter lite extra fokus på ett utvalt område. Temaintro: Model Based Definition 3 Nästa generations stridsflygplan utvecklas helt i 3D 5 Viljan att ha både Boeing och Airbus på kundlistan gjorde beslutet enkelt 8 Värdefulla konkurrensfördelar för svenska företag 10 How projects really work 13 Virtuell utveckling på distans 14 Saab 9-5 mönsterprojektet som blev kortlivat 15 Från racingbanorna till världens största bilfabriker 16 Nytt från Combitech 18 E-post info@combitech.se Hemsida Produktion Combitech i samarbete med Erichs Communications, Linköping. Text där annat ej anges: Göran Carlzon, Kent Olofsson, Anna Sigurdsson Schedin och Charlotte Magnusson. Grafisk design Capo AB och Svarteld form & foto AB Combitech är ett obundet konsultföretag som med hög kompetens och kontinuitet skapar stor kundnytta genom att tillhandahålla värdefulla och innovativa lösningar som kombinerar teknik, miljö och säkerhet. Kunderna finns inom branscherna försvar, flyg, telekom och säkerhet samt myndigheter med ansvar för skydd av flöden i samhället. Närheten till våra kunder är viktig. Därför finns Combitech på ett 20-tal orter i Sverige och Europa. Vi är runt 1300 medarbetare och ingår i Saab-koncernen - ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd. Tryck Larsson Offsettryck AB

3 Temaintro Med hela livscykeln i åtanke Model Based Definition Text Tomi Uimaniemi Med metoden Model Based Definition (MBD) samlas all information om en produkt i en 3D-modell, informationen definieras en gång och alla har tillgång till den samtidigt. Detta medför reducerade kostnader och ledtider samt ger samtidigt en snabb bild av hela utvecklingskedjan. MBD är en metod som är oberoende av valt CAD-system (exempelvis Catia, NX, ProEngineer, etc) och innebär att all information om en produkt samlas i en 3D-modell. Det kan exempelvis vara data kring material, mått och toleranser, men även tillverknings- och monteringsmetoder. Med MBD etableras produkten en gång och information återanvänds i processer nedströms, exempelvis verktygskonstruktion, produktionsberedning, tillverkning och underhåll. Ändringar som görs slår igenom i hela utvecklingskedjan och därmed säkerställs att alla arbetar med den senaste informationen. Tidigare verifiering Traditionellt arbete har baserats på 2D-ritningar, vilka i vissa fall kan vara svåra att tyda och hantering av dem är dessutom tidsödande vid bland annat ändringshantering. Med en pappersritning blir det även svårare att säkra kvaliteten på produkter än med 3Dbaserade underlag, vilka möjliggör tidig verifiering av både tänkta produkt- och processlösningar. En annan positiv effekt av digital informationshantering är att det medför mindre administration. Begreppet MBD började ursprung- ligen användas inom flygindustrin och då framförallt hos Boeing som är pionjärer inom området. Metoden kom till Sverige genom att Saab utvecklade och tillverkade delar till Boeing 787 och då krävdes ett gemensamt arbetssätt. MBD omfattar mer Eftersom att begreppet MBD är en naturlig vidareutveckling inom CADmetodiken sågs det i början som en form av Virtuell Produktutveckling. Begreppet har sedan dess växt i omfattning och vi på Combitech samt Saab anser att det inte går att begränsa begreppet MBD endast till utveckling utan man måste även ha hela produktens livscykel i åtanke, för att inte riskera att suboptimera. MBD kan inte bara användas inom någon enskild del av ett företag, ex konstruktion eller produktion, utan ett modellbaserat arbetssätt påverkar samtliga områden och synergierna dem emellan. Andra begrepp som framkommit och förekommit ungefär samtidigt inom svensk industri och som mer eller mindre har samma innebörd, men kanske något varierande inriktning och fokus, är exempelvis Virtuell Utveckling, Virtuell Produktutveckling samt Virtual Manufacturing. Dessa är mer eller mindre vanliga beroende på vilken bransch man är verksam inom. De är olika begrepp men med, i stort sett, samma starka koppling mot Tomi Uimaniemi arbetar idag på Combitech med bland annat metodoch verksamhetsutveckling samt utbildning inom MBD och Virtual Manufacturing. Ett av projekten Tomi är involverad i är utvecklingen av nästa generations stridsflygplan, Gripen E. Tidigare har Tomi bland annat arbetat med utveckling inom Volvo Personvagnar och med det förarlösa flygplanet Neuron.

4 andra begrepp som exempelvis Lean samt Concurrent Engineering. Kopplingen mot Lean är bland annat att samtliga begrepp syftar till att identifiera samt eliminera problem och störningar i så tidiga skeden som möjligt i utvecklingsarbetet, då detta är mindre kostsamt och därmed bland annat kunnat sänka utvecklingskostnader samt minska ledtider i projekten. Tillgänglig för samtliga Kopplingen mot Concurrent Engineering är att de olika begreppen kan ses som möjliggörare för ett concurrent-arbetssätt. De olika begreppen förespråkar att när information skapas eller modifieras görs denna tillgänglig för samtliga i organisationen, genom exempelvis gemensamma databaser, samtidigt. Det medför även att alla kan arbeta samtidigt. De som tidigare kom senare i utvecklingsarbetet kan nu komma med synpunkter samt ändringsförslag mycket tidigare. MBD och dess motsvarigheter är metoder som många företag, framförallt i hårt konkurrensutsatta branscher så som fordons- eller flygindustrin, framgångsrikt arbetat med under många år och som nu fler börjar få upp ögonen för. Drivkraften för många har varit allt hårdare krav på effektiviseringar inom den egna organisationen och med en marknad som kräver fler och fler varianter, som ska utvecklas på allt kortare tid, oftast med minskade eller i bästa fall bibehållna resurser. Utveckling på distans Ett annat starkt motiv för en del företag och branscher är en allt ökad globalisering, där exempelvis tillverkande enheter runt om i världen effektivt ska kunna kommunicera samt dela med sig av information mellan varandra samt med utvecklingskontoren. I andra fall kanske hela delar av utveckling samt tillverkning läggs i andra företag och länder, där det är viktigt att kunna säkerställa att slutprodukten går att bygga ihop trots att de ingående delarna utvecklats samt tillverkats, vissa fall, i vitt skilda delar av världen. De stora framgångarna metoderna medfört har även bidragit till att det under de senaste åren pågått mycket forskning och utveckling kring området, med syfte att utveckla tekniken och metoderna för att de ska kunna användas inom fler tilllämpningsområden än tidigare och framförallt på ett mer effektivt sätt. Samtidigt finns en stark strävan att öka användarvänligheten och på så sätt göra tekniken tillgänglig för fler än tidigare. Artiklarna i detta nummer av tidningen ger en inblick i vad som skett och idag sker inom området. De bidrar förhoppningsvis till att fler blir nyfikna och inspirerade att undersöka vad MBD skulle kunna innebära för deras del. Välkomna till den virtuella världen! o MBD och Virtuell Utveckling vid Saab i Linköping: 3D-CAD i början av 1990-talet Utvärdering av simulerad montering 1997/1998 Simulerad montering tillämpades sedan framgångsrikt vid utveckling av exportversion av Gripen samt arbetspaket Airbus A340 & A380 Förstudier inom MBD påbörjades 2002 Pilotprojekt inom MBD Provföremål till Boeing 787 Serietillverkar utifrån egna MBD-underlag idag för Boeing-artiklar Tillverkade delar till Neuron utifrån egna MBD-underlag Konstruerar alla nya artiklar till Gripen E i MBD Gripen E är Saabs tredje skarpa MBD-projekt 4 OnTime nr 1/2013: MBD Så mycket mer än virtuell utveckling

5 Model Based Definition spränger väggarna mellan avdelningarna Nästa generations stridsflygplan utvecklas helt i 3D När detta skrivs har FMV och Saab precis skrivit avtal om utveckling av Gripen E för Sverige. En utveckling som kommer att ske helt i 3D och med Model Based Definition som rättesnöre. Nu låter det kanske inte så omvälvande att arbeta med 3D-modeller med tanke på att Saab har arbetat med 3D sedan början av 1990-talet, men det är först nu som det blir ren 3D-modellering. Alla sysslar med 3D-modellering idag, men då finns ändå 2D-ritningarna med och i slutänden är det ritningen som gäller. Skillnaden för konstruktörerna nu blir att vi aldrig ger oss in på 2Dformatet. Måttsättning och allt måste göras i 3D-modellerna och vi gör inga ritningar i 2D längre, säger Michael Karlsson, systemarkitekt på Saab. Man kan säga att Saab nu helt anammar ett modellbaserat arbetssätt och som metod, eller förhållningssätt, använder man Model Based Definition, MBD. Själva ursprunget till det hittar vi i det Michael Karlsson samarbete som Saab startade med Boeing på civilflygssidan i mitten på 2000-talet. Boeing låg långt framme med det här arbetssättet och vi lärde oss mycket av dem. Kunskaper vi nu kan dra nytta av när vi själva ska bygga ett helt flygplan med hjälp av MBD, säger Michael Karlsson. Innebär en förändring för hela företaget Även om det inte låter som någon större revolution att börja arbeta enligt MBD om man redan tidigare arbetat mycket med 3D så handlar det ändå om en väldigt stor förändring i arbetssättet. Inte bara för konstruktörerna utan för hela företaget. Det här påverkar hela organisationen och det handlar mycket om att spränga de väggar som finns mellan olika avdelningar som produktion, konstruktion och underhåll. Det har varit lite olika revir tidigare, men nu måste de samarbeta, säger Michael Karlsson. Vissa yrkesgrupper får nya roller Det här gör att olika yrkesgrupper kan få nya roller och ansvarsområden. Det kan till exempel handla om att produktion själva kan sköta vissa uppgifter som de tidigare var tvungna att gå till en konstruktör med. Säg till exempel att vi behöver montera en rad med nitar i ett flygplansskrov. För att underlätta monteringen så förborras hålen för niten. Tidigare fick produktionsteknikern gå till en konstruktör och be om att få förborrshålen inritade. Om sedan någon förändring krävdes, kanske det visade sig att ett par hål inte behövdes, fick teknikern gå tillbaks till konstruktören och begära att ändringarna ritades in. Konstruktören var då tvungen att upprätta ett nytt konstruktionsunderlag och sedan blev beräkningsingenjören inblandad för att granska och signera ändringarna. Nu kan avdelningen för produktionsteknik själv rita in de hål som behövs direkt i 3D-modellen och ingen annan behöver involveras. Det ger större frihet för de som sitter i produktionen, det blir enklare att hantera ändringar och det gör hela processen effektivare. Fångar upp problemen tidigare Över huvud taget är det nu fler som kommer i kontakt med konstruktionen i ett tidigare skede och det har sina klara fördelar. Alla som ser en 3D-modell kan direkt komma med sina synpunkter. Det gör att vi kan få in många olika kompetenser väldigt tidigt i processen och därmed kan vi fånga upp problem eller få nya idéer som vi kanske fått långt OnTime nr 1/2013: MBD Så mycket mer än virtuell utveckling 5

6 senare annars. Och ju tidigare vi kan göra förändringar desto enklare och billigare blir det, säger Michael Karlsson. Den största fördelen med MBD är dock att det går att ta återanvändningen till en ny nivå. Ett enkelt exempel på det är hanteringen av artikelnummer. När en konstruktör nu lägger in ett artikelnummer i sin modell förs den informationen in i alla andra modeller som artikeln ingår i utan att konstruktörerna behöver tänka på det. Återanvändning över gränserna Återanvändningen kan också ske över gränserna så att arbetet som konstruktörerna gör i sina modeller sedan kan återanvändas i exempelvis en underhållsmanual. Traditionellt har vi anlitat illustratörer för att rita skisser som använts i underhållsmanualerna för att visa hur en komponent ser ut eller hur man utför ett visst arbetsmoment. Nu kan vi helt enkelt ta 3D-modellen som konstruktören skapat, göra en sprängskiss direkt i programmet och använda skissen i underhållsmanualen istället, säger Michael Karlsson. Att arbetsuppgifterna förändras kan förstås orsaka en del oro och det finns säkert de som ser MBD som ett hot mot den egna yrkesrollen. Den som jobbat på ett visst sätt i decennier och är expert på att använda sina verktyg kan plötsligt känna sig som en nybörjare när nya verktyg och metoder ska börja användas. Det tar längre tid i början när man ska göra på ett nytt sätt och de som var väldigt duktiga på att arbeta enligt gamla metoder kan då känna att de förlorar sin kompetens och erfarenhet. Det kan förstås kännas olustigt, men de måste då inse att deras kompetens inte ligger i hur effektivt de kan använda ett visst verktyg utan i hur mycket kunskap de har om tekniken som används och 6 OnTime nr 1/2013: MBD Så mycket mer än virtuell utveckling

7 om branschen. Nya verktyg kan man alltid lära sig även om det kan ta lite tid, säger Michael Karlsson. Större förändringar nedströms Den största förändringen sker nu inte på konstruktörssidan, de jobbar fortfarande i sitt CAD-program även om de behöver lära sig att använda en ny metodik. Längre nedströms blir förändringarna större, men de märker också de största förbättringarna. Produktionsteknikerna har inte arbetat med 3D-modeller själva tidigare så för dem blir det en utmaning, men de får nu också möjlighet att arbeta mer självständigt. De kan få fram den information de behöver utan att behöva gå till en konstruktör och det ger dem en helt ny frihet i arbetet, säger Michael Karlsson. I de flesta organisationer finns det en viss inbyggd tröghet som kan göra det svårt att genomföra stora förändringar. För att man ska lyckas med ett sådant arbete krävs det därför att ledningen är med på noterna och kan driva arbetet framåt. Det kan underlätta mycket om man har möten där den högste chefen kommer in och säger att det är så här vi ska arbeta i framtiden och det här är personerna som kommer att lära er hur vi ska göra det, säger Michael Karlsson. Finns ingen väg tillbaka En annan bra motivator kan vara att få medarbetarna att förstå att deras jobb kan hänga på hur väl hela organisationen klara av att anamma det nya arbetssättet. Vi skulle helt enkelt inte klara av att utveckla Gripen E med de förutsättningar vi har om vi inte jobbade med MBD. Vi måste ha den extra effektivitet som vi får genom att jobba så här och ju bättre vi blir på det desto bättre går företaget och desto säkrare blir jobben, säger Michael Karlsson. o OnTime nr 1/2013: MBD Så mycket mer än virtuell utveckling 7

8 Kundernas krav ledde till införande av MBD Viljan att ha både Boeing och Airbus på kundlistan gjorde beslutet enkelt Model Based Definition, MBD, är idag väl etablerat på Saab och utvecklingen av Gripen E kommer till exempel att ske helt i 3D, men ska vi hitta ursprunget till Saabs engagemang i MBD så får vi gå över till den civila sidan och bege oss nästan tio år tillbaks i tiden var nämligen Boeing på jakt efter partners som kunde hjälpa dem utveckla vissa komponenter till det nya passagerarplanet 787. Saab som sedan tidigare jobbade mycket med Airbus var intresserat av att även kunna arbeta med den andra av de två giganterna på civilflygsidan. En grupp från Saab begav sig därför till Seattle för att tillsammans med Boeing och andra tilltänkta partners arbeta fram ett koncept för hur arbetet skulle genomföras. Boeing hade bestämt sig för att satsa på MBD och det stod snart klart att de som ville jobba med Boeing i det här projektet skulle behöva lära sig använda metoden. Joakim Frank, designchef på Saab Aerostructures, var en av dem som var med i Seattle. Vi förstod att vi behövde använda MBD för att kunna vara med i det här projektet och dessbättre tyckte de flesta att det kändes helt rätt att ta steget. Vi hade ju jobbat med 3D-modeller redan tidigare, men då använde vi modellen mest som en hjälp för att skapa en ritning. Det tyckte vi egentligen var onödigt och med MBD slapp vi ta den omvägen och kunde kravsätta direkt i modellen och sedan arbeta med den hela vägen. Såg snabbt fördelarna Man kan alltså säga att det var kraven från Boeing som förde in Saab på MBD-spåret, men att Saab har tagit det så långt som 8 OnTime nr 1/2013: MBD Så mycket mer än virtuell utveckling Saab bygger idag vingbalkar till Airbus A380 och dörrar till Boeing 787.

9 Thomas Kammeby Joakim Frank man har beror i första hand på att det snabbt framgick vilka fördelar det fanns med MBD. En av de som såg förtjänsterna med MBD, och som blev en av förgrundsfigurerna inom området på Saab, är Thomas Kammeby, Head of Industrialization. Vi insåg att det fanns mycket att vinna på att modellera och validera innan man bygger och verifierar, och här kunde MBD vara till stor hjälp. Via modellen kan vi se att vi har ställt rätt krav innan vi realiserar någonting i hård- eller Svårt att hitta informationen de behövde En annan utmaning med MBD som Saab Aerostructures upptäckte var problem med att sprida MBD genom hela kedjan. Att få det att fungera bra på konstruktionsavdelningen gick smidigt för de hade arbetat med 3D-modeller tidigare, men för kringliggande avdelningar var det svårare. När vi började med det här så hade angränsande avdelningar inte fått den kunskap de behövde för att kunna använda MBD. De var vana att läsa pappersritningar och inte modeller i ett CAD-program. Det gjorde att de hade svårt att hitta den information de behövde i modellen och det ledde till en hel del extraarbete för konstruktörerna som då fick omvandla informationen i modellen till format som de på de andra avdelningarna kunde läsa och hitta rätt information i, säger Joakim Frank. Det kunde till exempel handla om att de som bara arbetat med ritningar tidigare inte visste att det gick att välja att se en delmängd av all information som fanns i modellen och på sätt tydligt kunna se exakt den information de behövde. Istället fick de fram all information och eftersom det finns så mycket information i en modell blev det ett stort gytter där det inte gick att utläsa något matnyttigt alls. mjukvara. Det gör att vi väldigt tidigt kan upptäcka fel i konstruktion och kravställning innan vi lägger pengar på att realisera lösningen. Minimerar byggfelen Så en effekt av MBD är att man kan minimera byggfelen eftersom det blir mycket tydligare vad som fungerar och vad som inte fungerar när man kan visa upp en 3D-modell istället för att försöka uttrycka samma sak med ritningar och text. I praktiken gör vi nu hela produkten i modellvärlden innan vi bygger något. Förutom att det spar pengar så ger det oss också möjlighet att få en väldigt bra bild av vad vi vill göra flera år tidigare än om vi jobbar med ritningar. Vi kan göra ordentliga produktionskalkyler, modellera produktionsflöden, avlusa konstruktionen direkt med modellen innan vi börjar realisera den, säger Thomas Kammeby. Saknar tillräcklig motivation Man kan tycka att MBD även borde göra det effektivare att arbeta med underleverantörer, men här är bilden inte lika klar. Det är bara så kallade Tier 1-leverantörer, leverantörer som i likhet med Saab Aerostructures levererar direkt till Boeing, som måste använda MBD. Underleverantörerna till Tier 1-leverantörerna har inga sådana krav på sig och det gör att få anammat MBD. Många av våra underleverantörer arbetar mot kunder i flera olika branscher och förutom fordons- och flygindustrin är det inte många andra branscher som använder MBD. Många underleverantörer måste därför ändå arbeta med ritningar och då finns inte tillräcklig motivation för att använda MBD. Det krävs nog att fler branscher börjar använda MBD för att det på allvar ska slå igenom på underleverantörssidan, säger Joakim Frank. Ökar konkurrenskraften Resan är inte över än utan det finns alltid saker att slipa på för att bli än mer effektiv, men MBD har hjälpt Saab att öka sin konkurrenskraft och att det är MBD som är framtiden för företaget råder det ingen tvekan om. Det finns inga vägar som leder tillbaks till pappersritningarna utan vi är väldigt tydliga med att det inte går att jobba på det gamla sättet längre. Vi har också kommit så långt med MBD att om vi bara fortsätter arbeta med det så är vi världsledande på området, säger Thomas Kammeby. o OnTime nr 1/2013: MBD Så mycket mer än virtuell utveckling 9

10 Världsledande forskning på Chalmers Värdefulla konkurrensfördelar för svenska företag Virtuell produkt- och produktionsutveckling är områden där svenska företag kan skaffa sig stora konkurrensfördelar. I varje fall om de utnyttjar den forskning inom området som sker på Chalmers, för den är i vissa fall världsledande. Vi ligger väldigt långt framme när det gäller virtuell produktframtagning i Sverige och på vissa områden, som exempelvis geometrisäkring, skulle jag vilja säga att vi är unika i hela världen. Det som gör oss speciella är att vi tar tag i hela kedjan som behövs för att både kunna utveckla produkterna och sedan montera dem på ett effektivt sätt, och det helhetsgreppet är det ingen annan som har, säger Rikard Söderberg. Han är prefekt för institutionen för produkt- och produktionsutveckling på Chalmers och även chef för Wingquist Laboratory som också hör till Chalmers. Wingquist Laboratory är ett tvärvetenskapligt kompetenscenter som fokuserar på virtuell produkt- och produktionsutveckling. Ska snabbt nå industrin En sak som gör centret lite speciellt är att det finns höga krav på att deras resultat ska komma ut i industrin så fort som möjligt. Det gör också att det behövs ett nära samarbete med industrin. Något som kan vara knepigt, men Rikard Söderberg tycker att det fungerar väldigt bra. Industrin i Sverige är relativt öppen med att dela med sig av sin information och vilka problem som behöver lösas. Det är inte samma sak utomlands så där har vi en fördel. Det nära samarbetet gör att vi snabbt kan få feedback på det vi gör och kan anpassa vårt arbete till det som är intressant ur ett forskningsperspektiv och som samtidigt kan vara till stor nytta för industrin, säger han. Fokus på fyra områden Inom Wingquist Laboratory är det i första hand fyra områden man fokuserar på: Systems Engineering och PLM (Product Life Cycle Management, geometrisäkring och robust konstruktion, geometri- och rörelseplanering och slutligen automation. För att få en lite bättre förståelse av vad virtuell produktionsframtagning kan ge så kan vi ta en närmare titt på det arbete som utförs inom ett av dessa områden, nämligen geometri och rörelseplanering. Den gruppen ligger hos Fraunhofer Chalmers Centret för industrimatematik, som rent generellt arbetar med 10 OnTime nr 1/2013: MBD Så mycket mer än virtuell utveckling

11 att förpacka avancerad matematik så den blir användbar för industrin. När det gäller just geometri och rörelseplanering består arbetet i att utveckla avancerade algoritmer och mjukvara för effektiv produkt- och produktionsutveckling. Målet är att det ska gå snabbt att både ta fram en produkt och sedan producera den. Hittar kollisionsfria rörelser I praktiken kan det handla om att automatiskt kunna hitta kollisionsfria rörelser för olika typer av komponenter för att robotar eller människor ska kunna montera dem på bästa sätt. Ett exempel kan vara monteringen av en mittkonsol i en bil där man behöver hitta den bästa rörelsen för att få den på plats. Även tidigare gjordes det i 3D, men då fick någon sitta manuellt och försöka hitta en Simuleringsmodeller för människor Så länge man arbetar med robotar behöver man inte bekymra sig om hur ergonomiska lösningarna är, men när det handlar om manuell montering blir det förstås annorlunda. Vi har nu börjat arbeta med manikiner, simuleringsmodeller för människor, där vi till exempel automatiskt kan validera att monteringen fungerar för människor som är olika långa. Det går också att sätta in begränsningar som utesluter oergonomiska rörelser, som att montören får sträcka sig alltför långt eller kommer för nära en vass kant, säger Johan Carlson. Det finns fortfarande en del kvar att göra inom det här området. Inom Wingquist Laboratory arbetar man bland annat med att kunna simulera muskler på manikinerna och kunna simulera kompositmaterial på ett bättre sätt. Johan Carlson OnTime nr 1/2013: MBD Så mycket mer än virtuell utveckling 11

12 kollisionsfri rörelse för monteringen. Något som kunde vara väldigt tidsödande. Det kunde ta en erfaren person upp till fem dagar att validera att det fanns en kollisionsfri rörelse för monteringen. Vi tog fram algoritmer och program som kunde göra detta automatiskt så nu tar det ett par minuter att göra samma jobb, säger Johan Carlson som är vice föreståndare för Fraunhofer Chalmers Centret för industrimatematik och ansvarig för geometri- och rörelseplanering. Flyttar närmare verksamheten Det här gör att arbetet med att hitta och validera rörelser kan flyttas närmare verksamheten. Tidigare behövdes det en simuleringsexpert för alla valideringar, men nu kan en beredare (som kan sägas vara den som ansvarar för att bereda produkten för tillverkning) själv köra många av simuleringarna och experterna behöver bara arbeta med de mest komplicerade fallen. Ett annat exempel på hur virtuell produktionsutveckling kunnat effektivisera arbetet är vid linjeoptimering av robotar. Ta en produktionslinje för bilkarosser där tio robotar vid olika stationer ska svetsa fast drygt 200 bultar på karossen. Att lista ut vilken robot som ska hantera vilken bult och i vilken ordning robotarna ska röra sig för att jobba kollisionsfritt och så effektivt som möjligt gjordes tidigare manuellt, men nu kan det arbetet göras automatiskt. Med vår simulering går det att förbättra cykeltiderna genom linjen med 25 procent och istället för att det ska ta tre månader att köra in en ny bil i produktionslina så tar det nu tre veckor, säger Johan Carlson. Fler branscher skulle kunna dra nytta Fördelarna till trots finns det idag en utmaning i att få fler branscher att börja använda virtuell produktframtagning. Fordonsindustrin är den som driver utvecklingen och flygindustrin har också börjat använda metoderna på allvar, men även resten av industrin skulle ha nytta av detta. Alla som producerar fysiska produkter som har mer än en komponent kan dra nytta av virtuell produktframtagning, så det finns stora möjligheter för många branscher här. Vi har en del projekt på gång och om vi kan få fram några lyckade projekt i andra branscher så hoppas jag att det här sprider sig utanför fordonsoch flygindustrin, för det här kan verkligen ge svenska företag stora fördelar, säger Rikard Söderberg. o Hållbarhet en möjlighet Ett område som utgör en speciell utmaning, och möjlighet, är hållbarhet och här finns det stora fördelar med virtuell produktionsframtagning. I och med att man inte behöver göra fysiska prototyper och modeller för att testa sig fram till den bästa lösningen så spar man både pengar och material, vilket ger både ekonomiska och ekologiska fördelar. Att kunna sitta vid en dator och genomföra testerna samt att kunna flytta ut en del av arbetet närmare verksamheten och ge dem som arbetar där mer inflytande över det egna arbetet ger sociala vinster. Alla våra forskare ska nu veta hur deras forskning kan påverka hållbarheten när resultaten börjar användas i industrin. På så sätt får vi in hållbarhetstänkandet redan under forskningsfasen och vet vilken ekonomisk, ekologisk och social påverkan vårt arbete får innan det tas i bruk, säger Rikard Söderberg. Rikard Söderberg 12 OnTime nr 1/2013: MBD Så mycket mer än virtuell utveckling

13 How projects really work (version 1.5) Make your own version on How the customer explained it How the project leader understood it How the analyst designed it How the programmer wrote it What the beta testers received How the business consultant described it How the project was documented What operations installed How the customer was billed How it was supported What marketing advertised What the customer really needed OnTime nr 1/2013: MBD Så mycket mer än virtuell utveckling 13

14 Ingenjörerna på Saab Automobile fick snabbt ett nytt erbjudande Virtuell utveckling på distans När Saab Automobile gick i konkurs stod plötsligt en rad mycket kvalificerade ingenjörer utan arbete i Trollhättan. De var attraktiva på arbetsmarknaden, men många ville stanna kvar i Trollhättan. Frågan var hur det skulle gå till när den största arbetsgivaren i staden försvunnit. Lösningen blev att jobba på distans för Combitech. Redan innan konkursen hade Saab Automobile fört samtal med Combitech och Saab om att sälja ingenjörsresurser så de båda företagen visste vad Saab Automobiles ingenjörer kunde erbjuda. När konkursen väl var ett faktum var Combitech väl förberedda på att ta hand om en del av ingenjörerna och redan ett par dagar efter att konkursen blev klar gick Combitech ut med att man sökte 200 ingenjörer till ett nytt utvecklingscenter i Trollhättan. Ingenjörerna skulle arbeta med vidareutvecklingen av Gripen, som har sitt centrum i Linköping, så arbetet skulle till största delen ske på distans. Frågan var om det verkligen skulle gå rent tekniskt, organisatoriskt och socialt? Ser vi på tekniken så tycker jag att det har fungerat väldigt bra att jobba på distans. CAD-tekniken är idag så mogen att det knappast spelar någon roll var konstruktörerna sitter. Våra konstruktörer jobbar rätt in i systemen på Saab i Linköping så det blir som om de satt på plats och jobbade, säger Jens Mattiasson, Senior PLM Architect & IT Coordination på Combitech i Trollhättan. Slimmad organisation var redan förberedd Nu använder Combitech i Trollhättan MBD och det kan bli en tröskel att komma in i ett nytt arbetssätt, men inte heller det blev något problem. Saab Autombile hade av konkurrensskäl varit tvungna att slimma organisationen så mycket som möjligt och det gjorde de bland annat genom att driva den virtuella utvecklingsprocessen väldigt långt. Ingenjörerna hade därmed mycket kompetens om hur man arbetar med MBD redan när de kom till oss, säger Jens Mattiasson. Även om det mesta nu kan skötas på distans så var det viktigt att börja lära känna de kolleger man skulle jobba med uppe i Linköping lite mer personligt. Vi började med att sitta uppe i Linköping i sex veckor och det var väldigt bra för det blir mycket enklare att samarbeta på distans om man träffat varandra ansikte mot ansikte först. Man lär känna den andra personen bättre och då minskar risken för missförstånd när man ska kommunicera på distans sedan, säger Mikael Johansson, konstruktör på Combitech i Trollhättan. Utan distans hade Combitech gått miste om kompetensen För arbetsgivare kan distansarbete också ge möjlighet att få bra komptetens man annars skulle gå miste om. Många är rotade här i Trollhättan och kan inte flytta. Att veckopendla skulle kunna vara ett alternativ, men det är inte lika attraktivt. Så hade vi inte kunnat jobba på distans är det nog möjligt att många sökt sig till arbetsplatser i närheten av Trollhättan istället, säger Mikael Johansson. o 14 OnTime nr 1/2013: MBD Så mycket mer än virtuell utveckling

15 Saab 9-5 mönsterprojektet som blev kortlivat När Saab Automobile skulle ta fram en ny generation av Saab 9-5 var det ont om både tid och resurser. För att kunna jobba snabbare och billigare togs därför tidigt ett beslut att arbeta helt med virtuell produktutveckling och inte ta fram några prototypbilar alls. En stor förändring mot hur företaget hade arbetat med Saab 9-3 strax innan. Med Saab hade vi tre prototypserier. Varje serie tog ett halvår att ta fram och kostade ett antal hundra miljoner. Med 9-5 gick vi direkt från virtuell provning till serieproduktion och det gjorde att vi kunde arbeta mycket snabbare och effektivare, säger Tomas Sjödin, Team Leader CAE (Computer Aided Engineering) and Analysis på Combitech, som på den tiden arbetade med Saab 9-5 på Saab Automobile. Fick mer tid att testa idéer Istället för prototyper arbetade man nu med beräkningsmodeller och där det tidigare tog sex månader att bygga en ny prototyp tog det nu bara sex veckor att ta fram en beräkningsmodell för hela bilen. Det gjorde att det gick snabbare att testa nya idéer. Något som märktes på resultatet. När vi började var det många som sa att kvaliteten skulle bli sämre utan prototyper. I praktiken blev det tvärtom. Istället för att lägga tid på att bygga prototyper hade vi nu tid att testa fler bra idéer och kunde fokusera mer på att förbättra konstruktionen, säger Tomas Sjödin. Halverade antalet fysiska krockprov Dessutom kunde Saab Automobile få ner kostnaderna utan att sänka målsättningen. Ett exempel på det är krocksäkerheten. Både Saab 9-3 och Saab 9-5 fick högsta betyg, fem stjärnor, i krocktesterna. Men med Saab 9-5 kunde vi nå det resultatet med mindre än hälften så många fysiska krockprov, vilket förstås sänkte våra kostnader, säger Tomas Sjödin. o OnTime Vill nr 1/2013: du se snygga MBD bilder Så på mycket en Saab-modell mer än virtuell som aldrig utveckling blev verklighet? 15 Kolla in vårt extramaterial på combitech.se/ontime. Där finns också mer läsning för dig som vill veta mer.

16 Öhlins CES Technologies minskar utvecklingstiden med virtuell produktutveckling Från racingbanorna till världens största bilfabriker De motorcykelintresserade känner förmodligen igen Öhlins Racing. Deras avancerade stötdämpare har varit ett begrepp inom området i mer än 30 år. Något mindre känt är affärsområdet CES Technologies, med bara 20-talet medarbetare. Men de skäms inte över att vara så få. Tvärtom, tack vare hög effektivitet kan de leverera nyckelkomponenter för elektroniskt styrda stötdämpare till några av världens främsta biltillverkare. Nyckeln till vår framgång har varit att gifta ihop det Öhlins traditionellt varit bra på: innovationsverksamhet baserad på mycket praktisk erfarenhet och labbtestning, med virtuell produktutveckling, konstaterar Urban Forssell, chef för CES Technologies. För att få leverera till tillverkare som BMW, Daimler (Mercedes), Ford, Volvo, VW och många fler krävs det snabb produktutveckling och en förmåga att hela tiden lansera nya, förbättrade produkter. Detta ledde fram till att CES Technologies för några år sedan valde att satsa på virtuell och simuleringsdriven produktutveckling. Tidigare när vi tog fram en prototyp kunde en utvecklingsloop ta flera veckor. Idag kan vi köra flera loopar parallellt och avsluta dem på bara några dagar, vilket medför avsevärda fördelar för oss, säger Urban Forssell. Vad sker inne i stötdämparen? Arbetet går inte bara snabbare, det blir mer exakt och mer genomarbetat också. Tidigare fanns det viktiga storheter som helt enkelt inte gick att bestämma, eller åtminstone var väldigt komplicerade och kostsamma att få grepp om genom praktiska experiment. Exempelvis gäller detta olika tryck och flöden inne i stötdämparen, som består av ett antal hydrauliska komponenter varav vissa, i vårt fall, styrs elektroniskt. Nu görs CAE-beräkningar (Computer-aided engineering) direkt i datorn och förståelsen för vad som faktiskt sker inne i stötdämparen har ökat. Vi har tagit tillvara på alla de klassiska poängerna med att arbeta virtuellt, säger Urban Forssell: kortare time to market, högre kvalitet, bättre prestanda hos produkterna, kostnadseffektivare lösningar och utveckling och så vidare. Dessutom får man inte glömma de mjuka parametrarna. Dagens och morgondagens ingenjörer får med sig sådana här kunskaper från sin utbildning. För att vara attraktiva som arbetsgivare måste vi fånga upp vad de kan och hur de vill arbeta. Ibland är det lätt att dras med i det nya Många fördelar alltså, men har införandet gått lika smärtfritt? Ja, det måste jag nog säga. Visst finns det ibland tvivel eller motstånd mot det nya, men vi har växt och kompletterat verksamheten med nya medarbetare. För dem som inte varit med i det gamla är det naturligt att arbeta direkt i datorn. Sedan måste man vara medveten om att lärdomarna måste gå åt båda håll. Ibland är det lätt att dras med i att det nya sättet att arbeta är överlägset, men både yngre, CAE-vana ingenjörer och äldre mer klassiskt skolade ingenjörer har saker att lära av varandra. En svårighet har vi ändå upplevt. Nämligen att mäta och utvärdera metoden, konstaterar Urban Forssell. Ibland är det alldeles uppenbart att datorstödd pro- 16 OnTime nr 1/2013: MBD Så mycket mer än virtuell utveckling

17 duktutveckling är bättre, men ibland är det svårt att verkligen kunna jämföra och visa på förbättringarna. CES Technologies har inte heller kunnat gå över helt och hållet till virtuell produktutveckling. Vissa av bolagets produkter lever fortfarande kvar efter mer än tio år i produktion. Där har det inte ansetts lönsamt att lyfta in produkterna i det virtuella arbetssättet. De produkter vi ändå inte har tänkt förändra låter vi helt enkelt vara kvar i de gamla systemen. Istället ägnar vi oss åt en successiv infasning av nya arbetssätt. att beskriva alla produktegenskaper i datorn. Detta är något som CES Technologies ser med nyfikenhet på, men ännu inte har infört. Bland hindren som identifierats finns att IT-stödet för MBD ofta är anpassat för större företag, samtidigt som både CES Technologies och bolagets underleverantörer är relativt små. En förstudie är dock genomförd och riktningen på sikt står klar. Visionen är i alla fall att vi ska hantera alla produkter med hjälp av MBD. Om några år från nu kommer vi också att vara där, konstaterar Urban Forssell. o Öhlins CES Technologies avgörande faktorer för att lyckas med virtuell produktutveckling 1. Rätt kompetens i ledningen. Ledningen måste ha en förståelse för tekniken, har de inte det måste nya personer tas in. 2. Ledningen måste dessutom tro på, och stötta, införandet. Annars kommer det inte att lyckas. 3. Simuleringarna måste bli en integrerad del av produktutvecklingen. Beräkningsspecialisterna får inte sitta på sin kammare och jobba skilda från övriga utvecklare. Tvärtom, alla måste ingå i samma team och jobba tillsammans. 4. Lägg tid på att hitta bra partners och verktygsleverantörer. Det tjänar man på i längden. Nästa steg blir införande av Model Based Definition Nästa steg i utvecklingen blir att arbeta med Model Based Definition (MBD) dvs Urban Forssell, Öhlins CES Technologies Om Öhlins Racing och CES Technologies Öhlins Racing grundades Allt började när motocross-åkaren Kenth Öhlins affärsområde CES Technologies, med bas i Jönköping, ansvarar Öhlin, parallellt med den egna tävlingskarriären, började konstruera stötdämpare för företagets satsning på elektroniskt styrda, så kallade semi-aktiva, till andra tävlingsförare. I slutet av 1970-talet, bara några år efter stötdämpare för i första hand bilindustrin. Med hjälp av elektroniken kan OnTime att företaget nr 1/2013: hade startats, MBD körde Så mycket världsmästaren mer än virtuell i motocross utveckling på stötdäm- exempelvis motståndet i dämparna styras och anpassas individuellt efter 17 pare från Öhlins Racing. Sedan gick utvecklingen snabbt och idag har företaget ca 250 anställda och omsätter 700 miljoner kronor per år. vägförhållandena. Kort sagt innebär det för bilföraren en bättre komfort och väghållning. CES-tekniken kan idag fås som tillval i bilar från bland annat BMW, Mercedes, VW och Volvo.

18 nyheter från En flygande start för Engineering Trollhättan Combitech etablerade för drygt ett år sedan ett utvecklingscenter i Trollhättan för att fånga upp den kompetens och erfarenhet som fanns inom mekanisk konstruktion och virtuell produktutveckling från Saab Automobile. Engineering Trollhättan, som centret kallas, erbjuder kompletta utvecklingsuppdrag inom nordisk industri, inklusive flyg- och fordons sektorn. Idag har centret cirka 120 anställda, varav de flesta arbetar medkonstruktions uppdrag kring JAS 39 Gripen. combitech.se/trollhattan UpTime User Forum save the date! Den 26 september är det återigen dags för användar träff för UpTime vårt system för att producera, bearbeta, distribuera och publicera produktinformation. Vid användarträffen får dude senaste nyheterna om UpTime och möjlighet att utbyta erfarenheter med andra användare. Mer information om tid, plats och detaljerat program kommer senare. combitech.se/uptime Kundprojekt: Husqvarna Combitech jagar klippande buggar Att effektiva tester är nödvändigt för att reducera kostnader är känt. Combitech har hjälpt Husqvarna att ta fram en teststruktur för deras robotgräsklippare. Husqvarna Har utvecklat den självgående gräsklipparen Husqvarna Automower. Lagom till årets säsong kommer sju nya modeller att lanseras. Combitech har hjälpt till att testa dem. Men s a m a rbetet går djupare än så, då vi i flera års tidstöttat Husqvarna i utvecklingen av deras testningsarbete och varit med och infört ett agilt arbetssätt. - Under 2010 behövde vi förstärka vårt team inom test och börja arbeta mer strukturerat. Att höra av sig till Combitech kändes naturligt, då de är kända för att vara duktiga på test. Sedan dess har vi sam arbetat och haft konsulter på plats hos oss, säger Stefan Strandberg, Team Leader Software & Electronics R&D Robotic Mowers på Husqvarna. Combitech har hjälpt Husqvarna att ta fram en teststruktur på tre nivåer som innefattar testspecifikation med kravtäckning för en lägre nivåav testning, testspecifikation för systemtest och enstruktur för Exploratory test. Till detta har en översiktlig bugghantering och resultatrapport för att följa upp testningen kopplats. I teststrukturen ingår också uppföljningsrapporter för projektledningen. Resultatet har blivit en testmiljö som»avlusar«och säkrar robotgräsklipparna innan de sätts ut i fälttester. Utforskande testning En del i den nya teststrukturen har varit att arbeta med Exploratory test eller så kallade utforskande tester. Kortfattat beskrivet innebär det att testaren lär sig om testobjektet, designar testfall och utför dessa i produktens rätta miljö. De i förväg detaljerade testfallen som beskriver testet begränsas och vilket test som körs styrs av de iakttagelser som gjordes under det föregående testet. Arbetssättet lägger stor vikt vid att dokumentera arbetet i efterhand istället för i förväg. - Det handlar om att provocera robotgräs klipparen för att hitta eventuella buggar. Till exempel testas mjukvaran som styr klipparens beteende. Mitt arbete består i att tänka utifrån ett användar perspektiv och skapa en kedja av olika scenarier som kan uppstå, berättar Ingegerd Bynert, seniorkonsult på Combitech och expert inom testning. Ett bättre samarbete En annan viktig faktor är att Husqvarna successivt börjat använda ett agilt arbetssätt i utvecklings- och testningsarbetet med rutiner för avstämningar och dokumentation. Det har skapat ett bättre samarbete mellan utvecklare och testare. - Det agila arbetssättet fungerar verkligen i praktiken och har varit ett stort lyft för oss. Kvaliteten i vårt arbete har ökat, säger Stefan Strandberg. Jakten på grönt gräs Flera i utvecklings- och testteamet har också varsin robotgräsklippare hemma för att observera beteenden. Om någon noterar något konstigt, så händer det att man gemensamt åker hem till kollegan och undersöker det hela. - Gräsklipparen är det första jag tittar till på morgon när jag drar upp rullgardinen och det sista jag kollar på kvällen. Min man tycker att det här är ett av de bästa uppdragen jag haft, då gräsmattan alltid är nyklippt, skrattar Ingegerd Bynert. När det saknas grönt gräs hemma i Sverige så åker ett team utomlands och testar. Man har bland annat varit i Spanien och när denna artikel skrivs så ligger man i startgroparna för att åka till Italien.

19 Kombinationskraft Tillväxt och bredd i fokus för Combitech 2012 var ett händelserikt och väldigt positivt år för Combitech med flera förvärv och nya satsningar för att bredda tjänsteutbudet. Ambitionen är att kunna stötta våra kunder på fler områden och skapa kombinationskraft. combitechs vd Marie bredberg har all anledning att vara nöjd över förra årets utveckling. Försäljningen ökade med över 40 procent och Combitech växte med närmare 400 konsulter. Sörman Information förvärvades i början av 2012 för att bredda tjänsteutbudet till att även omfatta teknikinformationstjänster. I augusti köptes även 70 % av Bayes Risk Management i Norge, som är specialiserade på riskanalys och riskstyrning. Men en kraftig organisk tillväxt har också skett under Bland annat har Combitech etablerat ett utvecklingscenter i Trollhättan som i dagsläget har ett 120-tal konsulter varav en majoritet kommer från Saab Automobile. - Vi vet att många av våra kunder efterfrågar färre och bredare leverantörer. Genom våra förvärv har vi kompletterat vårt tjänsteutbud och kan stötta våra på bilden Marie Bredberg kunder på fler områden och även på plats i Norge, säger Marie Bredberg. Åtaganden och korskopplingar Men hur ser då planerna framåt ut för Combitech? - Vi har redan idag en hel del större åtaganden där vi tar ansvar för hela, eller delar av projekt eller funktioner åt våra kunder. Vi ser ett ökande intresse från flera branscher på denna typ av tjänster ochtack vare vår storlek och bredd kommer vi satsa mer på det framöver, i Trollhättan och på andra ställen. Vi satsar också på en fortsatt tillväxt, framför allt i Norden, med Norge som första fokus. Vi vill också bli ännu bättre på att göra korskopplingar mellan tjänster och att ta med oss erfarenhet från en bransch till en annan. Att använda vår kombinationskraft helt enkelt, avslutar Marie Bredberg. Utbildning och förvaltning Forsmark utvecklar sin Rakelorganisation Flera organisationer saknar fortfarande rutiner för hur det nationella kommunikations systemet Rakel ska användas. Forsmarks kärnkraftverk är en av de aktörer som tagit nästa steg för att säkerställa driften och förvaltningen. Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk och en av landets största elproducenter. En viktig del i kärnkraftverkets säkerhetsarbete är att ha flera kommunikationskanaler som är oberoende av varandra. Forsmark använder bland annat Rakel, Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning, för att kommunicera internt, men också samverka externt med till exempel myndigheter och räddningstjänst. Combitechs specialister har tidigare hjälpt till att införa Rakel på Forsmark och har nu förstärkt arbetet genom att vara ett stöd under implementeringen. - Vi saknade konkreta anvisningar för hur våra medarbetare ska använda Rakel i både den dagliga verksamheten och om en krissituation uppstår. Och utan rutiner för vem som pratar med vem fungerar det inte. Combitech har därför på vårt uppdrag tagit fram en operativ sambandsplan med instruktioner för såväl olika talgrupper som enskilda användare av Rakel, säger Pia Olofsson, Rakelansvarig på Forsmark. utbildning a och o. En annan viktig del i arbetet har varit att utbilda nyckelpersoner i att planera, genomföra och värdera utbildning för de som arbetar med Rakel. Combitech har skräddarsytt utbildningen som utgör en plattform för det fortsatta arbetet framåt. - Vi har goda erfarenheter av att en verksamhet får verktygen att utbilda sina egna användare, dels för att metoder och teknik synas ordentligt, dels för att instruktören blir en kraftfull resurs då metoder, drift och förvaltning ska ses över. En väl anpassad handhavandeutbildning ökar förmågan hos användarna, säger Andreas Göthe och Patrik Lander, konsulter och utbildare inom införandestöd Rakel på Combitech. på bilderna. Forsmark, Vattenfall. Fotografer: Elin Bergqvist & Hannah Nyberg medarbetare Combitech har under de senaste åren utvecklats till ett av Nordens största teknikkonsultbolag med verksamhet fördelat på 20 svenska orter och kontor i Norge. Under 2012 ökade vi med närmare 400 konsulter och den starka tillväxten har fortsatt under början av I mars månad passerade vi ytterligare en milstolpe då vi hälsade vår 1 300:e medarbetare välkommen. Flera nya ramavtal med fmv På senare tid har Combitech tecknat nya ramavtal med Försvarets materielverk, FMV. Inom området Ledningssystem vann Combitech som exklusiv leverantör ramavtal inom teknikområdena Transmission samt Verifiering och validering. Ramavtalet är treårigt med option på förl ängning i ytterligare fyra år. Dessutom fick Combitechfull pott i upphandlingen om militär förmågeutveckling. Totalt omfattade upphandlingen 22 anbuds-/ tjänste områden. Som enda leverantör tecknade Combitech ramavtal inom samtliga dessa. Ramavtalet är tvåårigt med option på förlängning i ytterligare fyra år. Ansiktslyftning på webben Vår webbplats, combitech. se, har fått en ansiktslyftning för att det ska bli lättare att hitta det man söker. Här hittar du nyheter om vad som händer hos oss, mer information om våra tjänster och erbjudanden och många exempel på uppdrag som vi genomfört för våra kunder. Combitech.com och combitech.no är vår engelska respektive norska webbplats.

20 avsändare Combitech ab Box Linköping Porto Betalt Combitech Training Institute: Aktuella kurser Test i agila projekt apr Linköping IP teori och praktik 8-9 & 22 apr Linköping Android-applikationsutveckling apr Linköping Embedded Linux maj Stockholm.Net för systemutv i framkant & maj Linköping MBD-Model Based Definition & maj Linköping Mönster (Design patterns) maj Linköping Usability jun Göteborg combitech.se/utbildning»ha koll på företagets Tre frågor & tre svar mobila säkerhet«de flesta av oss vill idag arbeta enkelt med mobila enheter som smartphones och läsplattor. Vilka risker finns och hur kan du skydda ditt företag utan att göra alltför stort avkall på användarvänligheten? Tina Lindgren, informationssäkerhetsexpert på Combitech reder ut begreppen. Varför är mobil säkerhet viktigt? Vilka är riskerna? 1. - Mobila enheter utsätts helt enkelt för flerrisker än en dator kopplad till ett företags nätverk. Enheterna är små och lätta att ta med sig, vilket innebär att risken för att man tappar bort dem blir större. Samtidigt kopplar användare ofta upp sig mot trådlösa nätverk, på platser där nätverken inte alltid är säkra och går lätt att avlyssna. Sedan används företags mobila enheter ofta även privat, vilket ökar risken att få in virus och skadliga appar. Det är därför viktigt att se till att känslig företagsinformation är skyddad från dessa risker Det allra viktigaste är att tänka över Vilka råd kan du ge till företag som vill förbättra sin mobila säkerhet? vilken information som är känslig och ha en 3. snarare att utbilda och vägleda användare policy för hur sådan information ska hanteras. Syftet med policyn är inte att förbjuda, utan kring vad de bör göra och inte. Det kan handla om så grundläggande saker som att alla bör ha lösenord på telefonen, eller påminna sina medarbetare om att man inte bör använda telefonkameran till att fotografera en whiteboard med känslig information. Det är inte så många som frivilligt utsätter sig för risker, utan det handlar oftast om okunskap. Om jag ska ge några mer konkreta tips så tycker jag att alla företag bör ha ett så kallat management-verktyg där man samlar all företags information på telefonen, till exempel mejl, kalender och kontakter, och som har en säkerhetslösning för inloggning. Då separerar man företagsinformation från information av mer privat karaktär. Ett annat sätt som är relativt enkelt är att kryptera telefonen. Det är också viktigt att tänka på vilka appar man laddar ner. Är appleverantören pålitlig? Är du osäker, googla information på nätet. Var också uppmärksam på vilka rättigheter som appen kräver från din telefon. Vilka trender ser du inom området? - I Sverige har vi än så länge varit ganska förskonade från större virusattacker, men i vissa delar av världen blir det allt vanligare, så därför tycker jag man ska vara uppmärksam även här. Det blir också vanligare att användare nyttjar sina privata enheter för arbets relaterad information (Bring Your Own Device, byod). Detta har ju många fördelar för företagen och användaren, samtidigt som säkerhetsfrågorna kommer mer i fokus. Men varje företag måste hitta en säkerhetsnivå som passar just deras verksamhet utan att göra för mycket avkall på användarvänligheten. En utmaning, men fullt möjligt. Kalender: Här möter du Combitech: 3 apr Frukostseminarium, Jönköping:»testdriven utveckling«10 11 apr Igaming Forum, Stockholm 12 apr Career Days, Göteborg 18 apr Frukostseminarium, Stockholm:»agil upphandling«för fler evenemang, combitech.se nästa nummer ute juni 2013 Detta och äldre nummer hittar du som PDf-filer på vår webbplats. Virtuell produktutveckling är, liksom lean produktion och agil utveckling, en väg att effektivisera. Men sådana förändringar är svåra att genomföra. Det räcker inte med instruktioner och förklaringar för att en hel organisation ska lära sig att tänka på ett nytt sätt. Men hur gör man då? I nästa nummer tar vi oss an den problematiken under temat Reflective Management. combitech.se/ontime