Verksamhetsberättelse Föreningen Backaskolan

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Föreningen Backaskolan Innehållsförteckning Styrelsens verksamhetsberättelse Valberedningen Stadgekommittén Sammanfattning av läsår 2014/15 Styrelsens arbetssätt Verksamhetsplan för antogs på årsmötet Årets aktiva arbetsgrupper Enkätgruppen Styrelsens Verksamhetsplan för Lunchsituationen Innemiljön Klasstorleken Mål och måluppfyllelse för verksamheten på Backaskolan Utvärdering av mål för läsåret Exempel på samarbete på olika nivåer: Storlilla åk fsk 3 Mellanarbetslaget åk 4 6 Stora arbetslaget åk 7 9 Fritids Övriga aktiviteter Personal och elever Delaktighet Fortbildning Nätverk Lokaler och miljö Mål för läsåret Skolans mål Mål baserade på medlemmarnas krav och önskemål Lunchsituationen Klassens storlek Innemiljön

2 Styrelsens verksamhetsberättelse Backaskolan är en ideell förening. Styrelsen, som sammanträder en gång per månad, består av lika många föräldrar som pedagoger. Styrelsen för föreningen Backaskolan har verksamhetsåret 2014/15 bestått av Åsa Fröjd Gittan Sundin Martin Håkansson Nina Andersson Petra Wulkan Mattias Petersson Zdravko Meic Jeanette Sihvonen Gunilla Zelander Benny Bergsell ordförande kassör ledamot, personalrepresentant ledamot, sekreterare ledamot ledamot ledamot, Vice Ordförande ledamot, personalrepresentant suppleant, personalrepresentant suppleant Till ordinarie styrelsemöten har skolledningen, det vill säga Sara Thenfors Linderoth, rektor, och Lena Lindblom, bitr. rektor, varit adjungerade. Lennart Andersson och Susanne Nordberg har varit föreningsrevisor respektive föreningsrevisorssuppleant, medan Christian Eriksson varit den auktoriserade revisor som årsmötet valt. Valberedningen Valberedningen har bestått av Emma Jönsson, Malin Wollmér, Sara Skoow samt Joakim Palmkvist. Stadgekommittén Stadgekommitén har utgjorts av Roger Hargeskog och Lennart Andersson. Sammanfattning av läsår 2014/15 Styrelsen har en aktivitetsplan som ligger tillgrund för det arbete som styrelsen bedriver under året. Varje styrelseledamot tilldelades ett eller flera ansvarsområde för att driva frågorna och arbetet vidare. Arbeten har presenterats löpande i form av rapporter inför samtliga styrelsemöten, samt i mer detalj inför beslut. Huvudparten av årets arbete har kretsat kring det föreläggande angående ventilationen som skolan fått och den stundande renovering som följer ombyggnaden av ventilationen. Alla byggmöten/projekteringsmöten har krävt ett stort arbete och deltagande främst av rektor och styrelseordförande. Men då beslut i frågor tas av majoritet av styrelsen har övriga styrelsemedlemmar varit tvungna att lägga mycket tid på inläsning av material och sammanfattning från styrelseordföranden och rektor. Detta låg utanför styrelsens verksamhetsplan men har krävt större delen av styrelsens aktiva tid. Renoveringen har också inledningsvis lett till oundvikliga och många diskussioner kring skolans form och framtid och vår ekonomiska sits.

3 Styrelsens arbetssätt Styrelsen följer upp protokollförda föräldramöten i varje klass och försöker i mån av möjlighet att medverka vid föräldramöten. Styrelsen har även fortsatt sitt engagemang som samtalspartner för kommunala aktörer vad gäller planering och utveckling av vårt närområde. Årsstämma hölls i november 2014 för samtliga medlemmar (föräldrar och personal). Inför denna kunde de som ville lämna in motioner kring skolans verksamhet (se årsmötesprotokoll). Verksamhetsplan för antogs på årsmötet Via matrådet stödja arbetet i att konstant förbättra skolans mathållning enligt matpolicyn genom regelbundna möten med kökspersonal och skolledning. Fortsätta förbättra personalvården och de anställdas arbetssituation genom uppföljning av arbetsmiljöenkäten som årligen görs på Backaskolan. Med hjälp av föräldraenkäten belysa tendenser som styrelsen anser viktiga, och tillsammans med skolledning planera för vad som ska prioriteras under kommande läsår. Styrelsen vill med ett ökat engagemang bidra till att stärka kopplingen mellan styrelse och pedagoger. Styrelsen värnar om en öppen och lyhörd dialog med medlemmarna. Genom att vara delaktiga på föräldramöte, årsmöte, via hemsida, finnas tillgänglig per mail samt ansvara för den årligen föräldraenkäten är det styrelsens förhoppning att nå ut till samtliga vårdnadshavare flera gånger per läsår. Genom årlig styrelseutbildning, och att löpande se över styrelsens arbetssätt, försäkra sig om att styrelsens arbete bidrar till att driva skolan framåt. Årligen se över Backaskolans befintliga policys och rutiner samt uppdatera dem vid behov. Årets aktiva arbetsgrupper Enkätgruppen Backaskolan skickar årligen ut en enkät till alla föräldrar med frågor som kretsar kring hur de upplever sitt/sina barns skolgång. Enkätsvaren tas sedan upp till diskussion i styrelsen och i pedagoggruppen. Nedan följer en sammanfattning av enkätsvaren: Föräldraenkäten är ett viktigt instrument för att få in föräldrarnas synpunkter och för att skolan ska kunna utvecklas på ett positivt sätt. Den har sänts ut digitalt under fem år. För att försäkra oss om att få in så många svar som möjligt så skickas den ut tre gånger. Vi kan nog bli ännu tydligare med att skolan vill ha in ett svar per barn. Överlag har vi nöjda föräldrar det som vi fått in synpunkter på är vår innemiljö, där framförallt toaletterna är ett problem, klassernas storlek finns det också oro över, angående lunchsituationen så nämns hungriga barn som tycker portionerna är för små och slutligen fanns det viss oro över matematik undervisningen i mellanarbetslaget. Styrelsens Verksamhetsplan för Den föräldraenkät som årligen skickas ut till föräldrarna till Backaskolans elever analyseras och utvärderas av både Styrelse och Skolledning med personal. Med utgångspunkt från denna enkät väljs de områden som Styrelsen anser Skolledningen ska prioritera inför kommande läsår.

4 Lunchsituationen Årets analys visar att lunchsituationen ökat i betyg generellt men marginellt sedan förändringen från levererad mat till eget kök. Många är mycket nöjda med att ha egna kockar på skolan. Men mot bakgrund av de många positiva kommentarerna och den positiva feedback skolan får om lunchen anser Styrelsen det nödvändigt för Skolledningen att se över lunchsituationen då denna endast får 2,83 i snitt av 5,0 möjliga. Innemiljön Skolan har under många år varit medvetna om att innemiljön, främst i Byggnad 25, varit eftersatt speciellt med hänsyn till ventilationen. Kommentarer från föräldrar i årets enkät visar även att toaletterna inte håller en god standard, som för övrigt är för få för det antal personer som vistas i lokalerna. En större renovering är planerad att genomföras under 2016 som kräver både Skolledning och Styrelsens fulla engagemang och fokus. Klasstorleken Skolbidragen har under senare år minskat för många skolor i Sverige, så även för Backaskolan. Att se över skolans ekonomiska situation, och att hitta balans mellan intäkter och kostnader, är därför än viktigare idag. Valet stod mellan att ta in fler elever per klass och reducering av personalstyrkan. Skolledning tillsammans med Styrelsen beslutade att öka klasstorlekarna till vad det är idag samt att fokusera på att införa halvklasstimmar under större delen av veckans timmar. Styrelsen vill ändå ge Skolledningen fortsatt uppdrag att prioritera situationen i barngrupperna och kommunicera tillbaka till Styrelsen om förändringar är nödvändiga som medför ökade kostnader.

5 Mål och måluppfyllelse för verksamheten på Backaskolan Utvärdering av mål för läsåret Öka samarbetet på alla nivåer och få en samsyn i vårt arbetssätt genom att utgå från förmågorna. Exempel på samarbete på olika nivåer: pedagog pedagog elev pedagog elev elev teori praktik skola samhälle arbeta ämnesövergripande uppmuntra elevers ansvar för eget lärande, elevinflytande. samarbeten över årskurser och inom årskurser de pedagogiska samtalen kring undervisningen samarbeten utanför skolan Storlilla åk fsk 3 Att samarbeta över och inom årskurser. Att utnyttja ma/no tjänst för att arbeta tematiskt. Att låta världen utanför komma in i skolverksamheten. Att delta i olika nätverk både fysiska och digitala. Utvärdering av mål Vi har under två veckor detta läsår blandat pedagoger och elever från fsk åk 3 för att jobba tematiskt kring vår kulturvecka och 20 årsjubileet. Att ha en mottagare för arbetet, i detta fall alla som deltog i vårt jubileum, bidrar till ökad lust, att alla elever utgår från sin förmåga och ett synbart lärande. Varje torsdag har fsk åk 1 samarbetet med övergripande teman. Under ht var det ett so tema och under vt har det varit fokus på svenska och estetiska uttryck. Arbetet har fungerat bra men pedagoger har saknat tillfällen att tillsammans diskutera arbetet på ett djupare plan. Tjänsten ma/no har inneburit en möjlighet för ettan att jobba tematiskt med kalenderåret och man har även kunnat utnyttja resursen för att ha mindre läsgrupper. Vi har kunnat dela åk 2 på tre grupper för att jobba med korta teman. Åk 3 har kunnat samarbeta kring de nationella proven. Klasser har arbetat med formativ bedömning, samt haft fritidsråd, klassråd och elevråd. Tjänsten ma/no ökar kvalitén på undervisningen både gällande kunskaper i ma/no, men också genom att det blir fler pedagoger per elev. Åk 3 har haft ett samarbete med klassens föräldrar kring deras yrken. Samtliga elever har kommit ut på studiebesök och föräldrar har kommit till klassen och berättat om sina yrken. Att gå ut i världen berikar eleverna och genom att de delar sina erfarenheter med klasskamraterna kommer världen utanför in i skolan. Fsk åk 1 har utforskat platser i samhället och dess funktion, även detta som ett led i att berika elevernas omvärldsuppfattning. Elva pedagoger på skolan har deltagit i olika nätverk både fysiska ( t ex Teachmeet, utbyte med pedagoger från andra verksamheter) och digitala (sociala medier). Samtal pågår hela tiden men inte i lika stor utsträckning som vi hade önskat. TOK har konkurrerat med arbetslagsplaneringen och vi ser gärna en förändring. Vi har inte haft möjlighet att gå på djupet i våra diskussioner. Pedagogisk afton har gett alla samma utbildning/fortbildning och genererat djupa samtal.

6 Mellanarbetslaget åk 4 6 Att ha en veckomässig kommunikation pedagoger emellan. Att nå personer utanför skolan och synliggöra vårt arbete och elevernas lärande. Att ha en fungerande skoldag som en helhet där praktiska och teoretiska moment varieras. Utvärdering av mål Det var svårt att få alla pedagoger samlade vid A lagsmötena. Pedagoger var involverade i andra möten under mötestiden (andra AL, klasskonferenser, fika, fritids ) Diskussionerna har dock varit givande och har fokuserat på pedagogiska frågor. Vi har oftare lyft samsynsfrågor och inte stannat upp i praktiska problem. Samarbetet kan bli bättre, men samsyn har utvecklats. 4:ans elever har deltagit på skolbiodagen, deltagit i Kompisskoleklass, haft samarbete med Svenska filminstitutet (finns på deras hemsida) samt blivit filmade i Skolverkets regi kring språkutveckling. Klass 4 har en vänklass i Kivik och det är lärorikt att ta del av skola på annan ort. 5:an har gjort en blogg kring klassaktiviteter. Eleverna har fått positiv respons under besök av konstutställning. 5:an har gjort en utställning med tillverkade djur och texter på engelska. Mellanstadiet har medverkat i batterijakten och majblommeförsäljning. Backaskolan har medverkat i en trailer på SVT. Detta är några exempel på vad vi gjort för att synliggöra vårt arbete även utanför skolans väggar. Pedagogerna är med och planerar anpassat schema läsåret för att kunna arbeta praktiskt och teoretiskt. Stora arbetslaget åk 7 9 Att hitta samsyn i vårt arbetslags dvs hitta tider och former för sambedömning, samarbeta kring planering och utförande av arbetsområden. Att utveckla kollegialt lärande genom att besöka varandra i klassrummen. Att uppmuntra till elevinflytande och eget ansvar. Att låta världen utanför komma in i skolan Utvärdering Vi hade flera samtal kring lektionsplanering framför allt i början av terminen, men tyvärr följdes inte alla projekt upp. Dock har klasser har gjort projekt tillsammans där det funnits planering, samarbete och gemensam bedömning. Överlag tycker vi inte att vi inte nått upp till våra mål enligt ovan. Vi har planerat satt igång några projekt som varit ämnesövergripande och elever i olika klasser har fått möjlighet att arbeta med samma tema inom olika ämne t ex. rymdprojekt (ma, so, teknik, sv, no, bild) och Varför blir det som det blir? (historia bild, svenska), men mycket planeringstid har ägnats åt elevärenden. Pedagogmöten varje måndagsmorgon har bidragit till en ökad samsyn.

7 Det kollegiala lärandet har skett genom samtal men vi har endast vid ett fåtal tillfällen besökt varandras lektioner. Då har det handlat om att pedagogerna gjort olika versioner av lektioner och därefter samtalat kring dessa. Här har även eleverna varit involverade. Vi har genom vår ungdomscoach/ skolvärd arbetat med med ART för att öka elevernas självkänsla. På sikt ser vi att detta ger resultat. Med eleverna har vi haft gemensamma genomgångar av mål, planering av undervisning, studieteknik, formativ bedömning och individuell feedback på skolarbete. Vi har haft kontinuerlig kontakt med hemmen, möjlighet för föräldrar och elever att träffa alla lärare vid utvecklingssamtal samt haft samtal kring gymnasievalet. Lärare har gemensamt rättat och bedömt nationella prov, Gällande samarbete/studiebesök utanför skolan, så har vi haft ett samarbete med hiphop centralen (under en längre sammanhängande period för åk 7). Räddningstjänsten har varit på plats och informerat och vi har gjort olika studiebesök. Klass 7 9 har haft en prao vecka, vilket ger eleverna en god inblick i hur arbetslivet kan se ut. Skolan har deltagit i det nationella och regionala nätverket Reggio Emilia och i andra lokala nätverk. Fritids Vi vill ge barnen möjlighet att själva aktivt starta upp saker genom att erbjuda rum som är rika på användbart, utmanande och inspirerande material. Utvärdering Hösten började med att vi försökte skapa olika kreativa rum som skulle inspirera men det var snarare så att barnen drevs av materialet som de vuxna flyttade med sig in för dagen, mycket snarlikt vår verkstadsmodell. Barnen upplevde det nya fritids som att valmöjligheterna begränsades.efter jul var vi tillbaka med våra valbara verkstäder. Vi vill uppmuntra till än mer lek på vårt fritidshem. Utvärdering Förskoleklassens lekvänliga rum blev också verklighet i ettan och i trevligheten. Vi vill finna fruktbara sätt att nyfiket närma oss vad barnen leker, bygger och skapar. Utvärdering Barnens egna tankar och utvärderingar påverkade oss vuxna i våra visioner om ett mer barnstyrt fritids. Det resulterade i att barnens önskemål om vuxenstyrda aktiviteter återinfördes. För oss vuxna har det dock resulterat i en viss utveckling av vårt tänk att ha öppnare aktivitet t ex pyssel i form av ett buffébord, eller armbandsverkstad där materialet kan väljas av barnen. Vi vill motverka revirtänkande som innebär att man tänker att ens klassrum endast är klassens rum. Vi vill bygga vår verksamhet så att det blir naturligt att barnen knyter band över åldersgränserna.

8 Utvärdering I avsaknad av specifika fritidsrum blir det alltid så att varje klassrum förknippas med en specifik årskurs. Därför har verkstäderna istället varit en tydligare inbjudan till barn från andra klasser att få deltaga och åldersblandningen har varit bra nu på våren. Övriga aktiviteter Personal och elever Skolan fick en ny rektor Sara Thenfors Linderoth den 1 augusti Samtliga lärare utom tre har full behörighet. På fritids är den fasta personalen fritidspedagoger/förskolelärare. Skolan har ca 250 elever och 44 anställda (visstid eller tillsvidare). 18 elever slutade på Backaskolan och 7 pedagoger avslutade sin tjänst varav en gick i pension. Nya elever har börjat och fyllt upp platserna i alla klasser utom klass 8. Alla vakanta tjänster är tillsatta. Meritvärdet för de nior som gick ut vt 2015 var 240 poäng. Delaktighet Elever : klassråd, elevråd och kamratstödjare samt regelbundna mentorssamtal. Personal : Arbetslag, torsdagskonferens då all personal träffas, representation i styrelse, delaktighet i skolans pedagogiska utvecklingsgrupp (PUG) samt deltagande i revidering av skolans plattform. Vårdnadshavare : Representation i styrelsen, föräldramöte, kontakt med elevens mentor och lärare. Fortbildning Personalen fick fortbildning i CPS (Collaborating Problem Solving), flera pedagoger deltog i Teach meets möten för att fortbilda sig inom i IT i skolan, inbjudna föreläsare om tematisk arbete samt individuella fortbildningar. Nätverk Backaskolan deltar i Reggio Emilias nätverk både på regional och nationell nivå. Backskolan har aktivt deltagit i projektet Design för lärande som kommer redovisas hösten Backskolan är med i PIK, en intresseförening för friskolor, samt Teach meet nätverk för IT i skolan. Lokaler och miljö Vår verksamhet är fördelad på fyra huskroppar (byggnad 25, 9 och 20 samt det sk Bollhuset). Lokalerna har slitits genom åren och ombyggnad av ventilationen har varit aktuell sedan ett par år tillbaka. Skolan fick under året ett föreläggande från Miljöförvaltningen och därmed aktualiserades problemet på nytt och diskussioner med Stadsfastigheter påbörjades. Stadsfastigheter avser att rusta upp byggnad 25 och även till viss del byggnad 9. Därefter kommer de ta över det inre underhållet och Backskolan kommer få en hyreshöjning, som motsvarar de hyresbidrag vi får från kommunen. Ombyggnaden kommer påverka verksamheten under 2016 och några klasser kommer flytta sin verksamhet till Eko centrum alldeles i närheten.

9

10 Mål för läsåret Skolans mål Att synliggöra lärandet för elever, vårdnadshavare samt för kollegor Det ska finnas pedagogiska planeringar i alla år. Pedagogiska planeringar ska publiceras på ställe där hemmen har tillgång till dessa (hemsida alternativt infomentor). Lärandemålen ska synliggöras för elever. Att bedriva en inkluderande undervisning och skapa en skola för alla Vi ska köpa in och implementera inläsningstjänst så att alla elever får tillgång till inläst material. Vi ska fortbilda oss vidare kring CPS (Collaborative Problem Solving) och möjliggöra undervisning utifrån elevernas behov. Vi ska organisera oss på ett sätt som skapar flexibilitet och ett effektivt resursanvändande för att ge eleverna en undervisning som utvecklar och utmanar. Vi ska bygga ett effektivt EHT (Elevhälsoteamet) med hjälp av rådgivning från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Mål baserade på medlemmarnas krav och önskemål Lunchsituationen Öka förståelse för varför lunchsituationen på skolan, trots mycket positivt från medlemmarna med eget kök, då detta endast får 2,83 i snitt i år av 5,0 möjliga. Målet är att bättre förståelse ska leda till möjliga förändringar som märkbart ska påverka lunchsituationens betyg till det bättre från medlemmarna i kommande enkät våren Klassens storlek Fortsatt fokus på situationen i klasserna. Trots ökat antal barn per klass ska, så långt det är möjligt, lektionerna även i fortsättningen ske i halvklass eller liknande för att på så sätt underlätta inlärning och ge bättre möjlighet för pedagogerna att ge en bättre undervisning. Målet är att landa mer i den långsiktiga förändring som påbörjats, med ökat antal barn på skolan som trots allt möjliggjort fler halvklass lektioner och därmed färre barn per pedagog i undervisningen med en märkbar uppgång i nästa års enkät.

11 Innemiljön Skolan har under många år varit medvetna om att innemiljön, främst i Byggnad 25, varit eftersatt speciellt med hänsyn till ventilationen. Kommentarer från föräldrar i årets enkät visar också på att övriga brister påverkar skolan negativt. Den planerade stora renoveringen under 2016 kräver både Skolledning och Styrelsens fulla engagemang och fokus. Målet är att med hjälp av alla möjliga medel se till att verksamheten påverkas i så låg utsträckning som möjligt och att kunna återgå till skolans lokaler på utsatta tider för de olika faserna.