Katja Kamila

Transkript

1 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila

2 Checklista inför beslut, BP2 Ja Nej Är effektmålen mätbara och tidsatta? Finns det en beskrivning hur effektmålen skall följas upp? Är projektets avgränsningar tydligt beskrivna? Är förväntat resultat (leveransen) från projektet tydligt beskrivet och kopplat till VKL:s verksamhetsplan? Är projektet uppdelat i tydliga faser med BP3:or kopplade till de huvudsakliga leveranserna i projektet? Är projektplanen tidsatt med aktiviteter? Är projektledare utsedd? Är projektägare utsedd? Är styrgrupp utsedd? Är all berörd personal införstådda med åtagandet och arbetsuppgifterna i projektet? Finns det en kommunikationsplan i projektet? Är risker och osäkerheter i projektet tydligt dokumenterade i riskanalysen, inklusive en handlingsplan för att hantera dem? Är kritiska risker eliminerade? Finns det en beskrivning hur projektmålen ska utvärderas i avvecklingsfasen?

3 1 Sammanfattning Regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har slutit en överenskommelse om utveckling av evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område. Syftet är att öka socialtjänstens möjligheter och förmåga att använda och skapa relevant kunskap i socialtjänsten (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011). Genom statsbidrag får länet möjligheter att utforma regionala stödstrukturer som ger praktiskt stöd till kommunerna, exempelvis i form av implementering av nationella riktlinjer, utvecklingsarbete, spridning av forskning och utbildning. I Västmanland utgörs de regionala stödstrukturerna sedan tidigare av RESK (Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling) - ett projekt som främst berört utvecklingsområden inom äldreomsorgen och projektet Kunskap till praktik. Projektet Barn och unga i fokus är sedan hösten 2011 tänkt att ha en tydlig koppling till den regionala strukturen för stöd till socialtjänstens olika delar (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2011). Gemensamt täcker de tre projekten flera viktiga områden inom socialtjänsten för spridningen av en evidensbaserad praktik. Med statliga projektmedel har en regional utvecklingsledare anställts för att leda projektet. Ett prioriterat område för hela satsningen nationellt är utveckling av systematisk uppföljning av vården för barn i dygnsvård. För Västmanlands del betyder detta att fokus kommer att ligga på att stödja kommunerna i arbetet kring individuell uppföljning av placerade barn och ungdomar som grund för systematisk uppföljning, samt att prioritera utvecklingen av systematisk uppföljning av vården av placerade barn och ungdomar med en strävan mot att kunna mäta resultat av insatserna. Arbetet ska utgå från de vägledningar och kunskapsstöd som Socialstyrelsen arbetar fram avseende barn och ungdomar i dygnsvård. Arbetet i projektet ska också komplettera och förstärka det arbete som görs inom det regionala BBIC 1 nätverket. Projektet startar under hösten 2011 och beräknas pågå till utgången av Följande projektmål har hämtats från projektansökan: - En förbättrad uppföljning av familjehems- och institutionsvården - Implementering av Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd - En vidareutveckling av arbetet med BBIC genom införande av kollegiespegling som modell för utvärdering. - En ökad medvetenhet om begreppet evidensbaserad praktik och vad det konkret innebär för socialsekreteraren eller socialarbetaren i vardagsarbetet. - Ökade kunskaper om forskning inom den sociala barn- och ungdomsvården. 1 BBIC (Barns behov i centrum). Ett handläggningssystem framtaget i England för arbete med placerade barn. I Sverige har det under senare år använts i arbetet med barnavårdsutredningar och uppföljning av olika insatser. Socialstyrelsen har aktivt arbetat för att sprida kunskaperna om BBIC och olika krav ställs på kommuner som vill ansluta sig till BBIC. Som handläggningssystem ska BBIC främja att barnets behov tydliggörs med en tydlig koppling till förälderns förmåga att se barnets behov.

4 - Ökade kunskaper om modeller för att systematiskt kunna ta tillvara barns och ungdomars erfarenheter och kunskaper. - Ett ökat och förbättrat uppföljnings- och utvärderingsarbete av öppenvårdsinsatser för barn och unga. - Upparbetade strukturer för samverkan med ämnet Socialt arbete vid MDH och Örebro universitet. - Upparbetade strukturer för kunskapsutveckling som fungerar efter projekttidens slut inom ramen för ordinarie verksamhet.

5 2 Bakgrund, syfte och mål Bakgrundsbeskrivning Under 2008 genomfördes en statlig utredning under ledning av Kerstin Wigzell som mynnade ut i ett betänkande - Evidensbaserad praktik till nytta för brukaren. I utredningen hade fyra utvecklingsområden särskilt lyfts fram: forskning inom socialtjänsten, skapa bättre förutsättningar för professionen, bättre struktur för verksamhetsuppföljning och ett tydligare brukarperspektiv. Utredningen mynnade senare ut i en överenskommelse mellan staten och SKL om att avsätta statliga utvecklingsmedel för att inleda ett arbete med att implementera en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område. Arbetet med att skapa en nationell plattform startade 2009 och en första överenskommelse var klar 2010 (SOU 2008:18). I Västmanland innebar denna satsning att projektmedel användes till att starta upp projektet RESK (Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling), som främst arbetat med implementeringen av en evidensbaserad praktik inom äldreomsorgens områden. Arbetet med att förbättra missbruks- och beroendevården, Kunskap till praktik, inleddes 2008 på SKL. Sedan 2009 fanns en processledare anställd på VKL för att arbeta med Kunskap till praktik i länet. Även den satsningen är tänkt att ha tydliga kopplingar till de regionala stödstrukturerna. I januari 2011 slöts en ny överenskommelse mellan staten och SKL om utökat stöd till en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område. I överenskommelsen finns en satsning inom Individ- och familjeomsorgsområdet där avsikten är att genom ökad kunskapsutveckling skapa förutsättningar för att resurser används på det sätt som gör mest nytta i det sociala arbetet med barn och unga. Statliga medel har avsatts för att möjliggöra anställandet av regionala utvecklingsledare för den sociala barn- och ungdomsvården. Ett prioriterat område för satsningen är systematisk uppföljning av vården av barn och ungdomar placerade i familjehem eller på HVB-institution. Utvecklingsledarens arbete ska ha en tydlig koppling till redan befintliga stödstrukturer i länet. Projektmedel ska även användas till att komplettera och förstärka det arbete som bedrivs inom de regionala BBIC-nätverken (Socialdepartementet, 2011). Projektet Barn och unga i fokus är en del av den nationella satsningen. Innehållet i projektplanen utgår från VKL:s ansökan (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2011) om projektmedel som skickades till SKL i maj Vid diskussioner som fördes med kommunernas socialchefer inför projektansökan betonade de vikten av att kunna följa upp familjehems- och institutionsvården och resultaten av dessa. I projektansökan finns beskrivet att arbetet i projektet ska bidra till ökade kunskaper i kommunerna om en evidensbaserad praktik. Med utgångspunkt i de tre kunskapskällorna som utgör grunden för en evidensbaserad praktik och med stöd av de vägledningar och kunskapsstöd som Socialstyrelsen arbetar fram kan arbetet i projektet bidra till ett mer systematiskt uppföljningsarbete avseende dygnsvården av barn och ungdomar. Den regionala kartläggningen av kommunernas arbete med uppföljning av barn och unga i dygnsvård som genomförts under hösten 2011 ligger också till grund för beskrivna aktiviteter i projektplanen (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2012).

6 Syfte Arbetet i projektet syftar till att: - bidra till utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område - stödja kommunernas Individ- och familjeomsorg i systematisk och kontinuerlig uppföljning och dokumentation av vården av barn och unga i dygnsvård. Arbetet ska bedrivas utifrån de vägledningar och kunskapsstöd som Socialstyrelsen arbetar fram. - komplettera och förstärka det arbete som sker i det regionala BBIC-nätverket. Utvecklingsarbetet ska kunna fortsätta och vidareutvecklas efter projekttidens slut inom ramen för de ordinarie verksamheterna. Projektmål (ur projektansökan) - En förbättrad uppföljning av familjehems- och institutionsvården - Implementering av Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd - En vidareutveckling av arbetet med BBIC genom införande av kollegiespegling som modell för utvärdering. - En ökad medvetenhet om begreppet evidensbaserad praktik och vad det konkret innebär för socialsekreteraren eller socialarbetaren i vardagsarbetet. - Ökade kunskaper om forskning inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Ökade kunskaper om modeller för att systematiskt kunna ta tillvara barns och ungdomars erfarenheter och kunskaper. - Ett ökat och förbättrat uppföljnings- och utvärderingsarbete av öppenvårdsinsatser för barn och unga. - Upparbetade strukturer för samverkan med ämnet Socialt arbete vid MDH och Örebro universitet. - Upparbetade strukturer för kunskapsutveckling som fungerar efter projekttidens slut inom ramen för ordinarie verksamhet. Effektmål/nyttoanalys - Kunskapen om placerade barns villkor ex. hälso- och utbildningsmässiga m.fl. har ökat hos handläggare, chefer och politiker. - Kommunerna har kunskap om metoder för systematisk uppföljning av insatser för barn och ungdomar. - Uppföljningarna av socialtjänstens insatser avseende placerade barn och ungdomar motsvarar kraven om kvalitetsledning (SOSFS 2011:9). - Resultaten som framkommit vid uppföljningar av insatser används för förbättringsarbete i verksamheterna.

7 - Arbetet med BBIC har vidareutvecklats och stärkts genom införande av kollegiespegling. - Barns och ungdomars delaktighet i vården är stärkt. - Vårdnadshavarnas delaktighet i sina barns vård är stärkt. - Socialstyrelsens kunskapsstöd och vägledningar avseende uppföljningsarbete med placerade barn och ungdomar är väl kända och används i kommunerna. Projektets innehåll och metod Förbättrad uppföljning av familjehems- och institutionsvården Projektledaren ingår utöver arbetet regionalt i ett nationellt nätverk med regionala utvecklingsledare. Som samordnare för nätverket har SKL anställt en nationell projektledare. I det nationella nätverket utförs arbete som kan användas regionalt och lokalt för att stödja utvecklingen av systematisk uppföljning av barn och unga. I samband med att projektansökan skrevs framförde socialcheferna önskemål om att projektet skulle prioritera utvecklingen av systematisk uppföljning av familjehems- och institutionsvården och resultaten av dessa. Arbetet behöver samordnas med pågående arbeten inom olika områden (bl.a. BBIC, Öppna jämförelser) i syfte att se hur redan befintliga metoder och system ska kunna användas i utvecklingen av systematisk uppföljning och dess innehåll. Lokalt kan en kartläggning av kommunernas uppföljningssystem genomföras för att bringa klarhet i vilka uppgifter som idag ligger till grund för kommunernas verksamhetsuppföljning avseende placerade barn och ungdomar samt vilka som saknas med hänvisning till kraven i Socialtjänstlagens kvalitetsparagraf och Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9 2. En kartläggning skulle kunna bidra till utvecklandet och framtagandet av enhetliga och mätbara uppföljningsindikatorer som kan bidra till en systematisk uppföljning. Projektledaren kan bistå med en sådan kartläggning. I länet har några kommuner genom Kunskap till praktik fått möjlighet att ansluta sig till uppföljningssystemet UIV 3 - utarbetat av FOU i Väst. Systemet bygger på att kunna påvisa brukarnyttan och tjänstenyttan av placeringsinsatser. De aktuella kommunerna har visat intresse av att även ta del av kommande uppföljningssystem inom området barn och unga, Uppföljning barn och unga i vård och boende (UBU), uppföljning av insatser för barn och ungdom i familjehem och uppföljning av öppna insatser för familjer. De två sistnämnda är fortfarande under utveckling. Uppföljningssystemen bygger på att handläggare, tillsammans med barn/ungdom och vårdnadshavare, systematiskt registrerar barns, föräldrars och professionellas erfarenheter av insatsen HVB i anslutning till avslutad placering med hjälp av ett IT-verktyg. Sammanställd data kan inhämtas av alla anslutna användare, i realtid, och 2 Krav på att Socialtjänsten ska följa upp sina verksamheter finns i Socialtjänstlagens kvalitetsparagraf 3 kap 3. Socialstyrelsen har förtydligat dessa i sina föreskrifter SOSFS 2011:9. Några detaljerade krav på vad uppföljningen av den sociala barn- och ungdomsvården ska innehålla framgår inte. Dock är det tydliggjort att den systematiska uppföljningen ska ha fokus på resultat där ex. brukares (i det här fallet barns och vårdnadshavares) samt personalens syn på uppnådda resultat förväntas ingå (Socialstyrelsen, 2011). 3 Utvärdering av insatser för vuxna

8 användas vid enskilda placeringar och uppföljningar, vid verksamhetsuppföljning och vid upphandling av insatser. Projektledaren bevakar hur det arbetet fortlöper genom kontakter med projektansvariga i Huddinge samt i Göteborg. Alla kommuner i Västmanland ska erbjudas information om systemet UBU, samt efterföljande system, och intresserade kommuner ska erbjudas stöd att införa systemen. Ett länsgemensamt nätverk av socialsekreterare med särskilt ansvar för uppföljning av vården av placerade barn ska upprättas för att möjliggöra utvecklingsarbete kring individuell uppföljning av placerade barn och ungdomar i dygnsvård. I nätverket kan erfarenhetsutbyte, olika inslag av ny kunskap och kännedom om nya evidensbaserade metoder stimulera ökad kvalitet i uppföljningsarbetet. Nätverket utgör också en viktig plattform för implementeringen av vissa delar av Socialstyrelsens kommande material 4. Projektledaren håller sig uppdaterad om materialet samt initierar och samordnar aktiviteter för att introducera dessa för socialtjänsten i länets kommuner. På uppdrag av Vård- och omsorgsberedningen har VKL tillsammans med handläggare och chefer i länets kommuner arbetat med att utforma ett förslag till en gemensam utbildning för familjehemmen. Arbetet i Västmanland kan komma att avslutas under våren eftersom Socialstyrelsen har påbörjat arbetet med utbildningsmaterial som ska användas för utbildning till familjehem. En rapport om Västmanlands diskussioner och ställningstaganden kommer att skickas till Socialstyrelsen under våren Frågan tas upp i VOB i slutet av mars Projektledaren kommer att sprida Socialstyrelsens utbildningsmaterial i Västmanland. Projektledaren ska ta fram en handlingsplan för hur kommunerna ska arbeta vidare med systematisk uppföljning då det regionala stödet upphör. Samarbete med länets BBIC-samordnare Projektledaren ska utgöra en förstärkning till det regionala BBIC-nätverket i arbetet med utveckling av BBIC i länet. Med stöd av projektmedel kan den kollegiespegling som görs av samordnaren idag i Västerås kommun utvecklas ytterligare och omfatta hela länet. Det ska göras genom framtagande av en modell för kollegiespegling som innebär att en kommuns handläggare speglar en annan kommuns barnavårdsutredningar och lämnar synpunkter utifrån BBIC. Arbetet ska inledas med en utbildningsdag om kollegiespegling för länets BBICnätverk och BBIC-ansvariga. Den regionala kartläggningen som genomförts av utvecklingsledaren under hösten 2011 har påvisat behov av stöd till kommunerna i användandet av flertalet uppföljningsdokument i BBIC och analysen av dessa. Projektledaren ska tillsammans med ansvarig BBIC-samordnare använda BBIC-nätverket för att följa upp hur uppföljningsdelarna används idag samt föra diskussioner om hur arbetet kan förstärkas och vidareutvecklas enligt kommunernas 4 Socialstyrelsen har av staten fått i uppdrag att ta fram ett program för trygg och säker vård av barn och ungdomar i samhällsvård. Programmet är tänkt att innehålla flera delar bl.a. Handbok för arbete med barn och unga placerade i familjehem eller HVB och Vägledning avseende uppföljning av barns hälsa och skolgång.

9 önskemål. En utbildningsdag om uppföljning av insatser med stöd av BBIC ska anordnas med utbildningsansvariga ifrån Socialstyrelsen. Evidensbaserad praktik Projektledarens uppdrag är att utgöra ett stöd för kommunerna när det gäller att bygga upp en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Insatserna för barn och unga ska vara baserade på bästa tillgängliga kunskap. Stödet ska utformas genom att utvecklingsledaren, utöver aktiviteter som beskrivits ovan, anordnar seminarier inom området som innebär möjligheter till reflektioner kring begreppet samt vad det innebär i praktiken för den enskilda socialarbetaren. Klienten som kunskapskälla/brukarmedverkan Flera kommuner i länet deltar i en forskningscirkel anordnad av Allmänna barnhuset med projektets interna projektansvariga Susanne Holmsten som cirkelledare. Projektet pågår i sammanlagt sju län i landet. Forskningscirklarna syftar till att ta fram modeller för att öka barns brukarmedverkan och inflytande i kontakten med socialtjänsten. Dessa modeller ska prövas i deltagande kommuner och senare utvärderas och presenteras i en bok. Arbetet i länets forskningscirkel kan genom projektet också få spridning till övriga kommuner. Av kartläggningen som genomförts i länet framkommer att en kommun använder sig av metoden som utvecklats i Karlstads kommun Att lära av fosterbarn för att intervjua ungdomar vars placeringar avslutats. Syftet är att med stöd av de kunskaper som inhämtas förbättra verksamheten. En annan kommun använder sig av en metod utvecklad i Norrköpings kommun Norrköpingsmodellen för socialtjänstens utredande intervjuer med barn och unga vid barnavårdsutredningar. Norrköpingsmodellen bygger på en specifik intervjuteknik med öppna frågor där barnet ges utrymme att fritt berätta. Samtalen spelas in för att sedan analyseras i efterhand (Norrköpings kommun, Margareta Gustavsson, 2011) Kommunerna har överlag uttryckt intresse av att få ta del av olika metoder/modeller för att, som komplement till BBIC, systematiskt kunna inhämta uppgifter ifrån barnen och ungdomarna i syfte att förbättra vården. Omvärldsbevakning Projektledaren kommer under hela projekttiden att ansvara för omvärldsbevakning samt att hålla sig uppdaterad om kommunernas behov av ny kunskap. Projektledaren ansvarar vidare för att förmedla information och kunskaper om pågående satsningar på nationell nivå till regional och lokal nivå. Genom att anordna seminarier, temadagar, föreläsningar etc om aktuell forskning inom området social barn- och ungdomsvård kan projektet bidra till ökade kunskaper och kunskapsutveckling hos personalen.

10 Utveckla samarbete och bygga strukturer för samarbete och kunskapsutveckling med regionens högskola och universitet. VKL har sedan tidigare god erfarenhet av samarbete med Örebro universitet. Mälardalens högskola är i färd med att utveckla sin kompetens inom forskning och utbildning i socialt arbete och professorn i socialt arbete vid MDH har ställt sig positiv till samverkan med kommunerna (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2011). Flera av kommunerna i länet samverkar med Örebro universitet och Mälardalens högskola genom att ta emot studenter för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kartläggningen har visat att kommunerna har en önskan om utökad samverkan genom att i högre utsträckning få stöd och hjälp av högskola/universitet och deras studenter ex. vid utvärderingar av olika verksamheter/metoder. Önskemål har även uttryckts om att kommunerna ska ges erbjudanden om föreläsningar på en mer avancerad nivå än grundnivån exempelvis i samband med att studenter tas emot för verksamhetsförlagd praktik (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2012). Projektledaren ska tillsammans med övriga medarbetare inom VKL och i samarbete med högskola/universitet utveckla strukturer som kan bidra till ökat samarbete mellan kommuner och högskola/universitet. Upparbetade strukturer för kunskapsutveckling som fungerar efter projekttidens slut inom ramen för ordinarie verksamheter Projektledaren ska, tillsammans med internt projektansvarig, ta fram en plan för hur förbättrings- och utvecklingsarbetet ska kunna fortsätta efter projekttidens slut. Planen ska förankras hos respektive kommuners chefer. Ett ökat och förbättrat uppföljnings- och utvärderingsarbete av öppenvårdsinsatser för barn och unga. Utvärderingsverkstäder, med syfte att skapa ett bättre kunskapsunderlag för arbetet samt ge metodträning för utvärdering till anställda att själva utvärdera sina verksamheter, ska anordnas med stöd av projektmedel. I utvärderingsverkstäder får deltagarna i grupp och med handledning av personer med utvärderingskompetens möjlighet att genomföra utvärdering av sin verksamhet eller delar av den på initiativ av den egna arbetsplatsen. Internt projektansvarig ansvarar för denna del av projektarbetet. Uppföljning Uppföljning sker genom årliga återrapporteringar till SKL. Projektledningen följer upp projektet genom regelbundna styrgruppsmöten.

11 Avgränsningar Projektet är huvudsakligen avgränsat till att omfatta området systematiska uppföljningar på verksamhets- och individnivå avseende gruppen barn- och ungdomar som är placerade i familjehem eller på institution. De aktiviteter inom projektet där ansvaret tillfaller internt projektansvarig kan ha andra verksamhetsområden. Projektledaren ansvarar inte för andra uppdrag, kartläggningar och uppgifter än de som ligger inom föreliggande projekt och som beslutas i samråd med SKL och styrgruppen. Målgrupper Projektets målgrupp är medarbetare inom kommunernas Individ- och familjeomsorg. I första hand riktar sig projektet till den del av verksamheterna, chefer och handläggare, som arbetar med myndighetsutövning i uppföljande arbete med placerade barn och ungdomar. Även andra delar i kommunernas verksamheter kommer beröras och kunna dra nytta av det förbättringsarbete som sker och de aktiviteter som anordnas inom ramen för projektet. 3 Leverans/Leveranslista Projektägaren samt länets Vård- och omsorgsberedning får via internt projektansvarig och projektledaren löpande information om projektet. Uppföljning av projektets budget och ekonomi sker mellan projektägaren, VKL:s ekonomiansvariga, internt projektansvarig och projektledaren. En beskrivning av projektets arbete och måluppfyllnad kommer att presenteras projektägaren i form av en skriftlig rapport i anslutning till att projektet avslutas. 4 Tid- och aktivitetsplan Se bilaga. 5 Organisation och bemanning Projektorganisation, roller och ansvarfördelning Finansiär Projektet finansieras genom statsbidrag som erhållits efter en godkänd projektansökan kr har utbetalats för år 2011 och därefter kr/år under två år. Medlen utbetalas för ett år i taget efter godkänd återrapportering om hur medlen använts i projektet. Projektägare

12 Västmanlands kommuner och landsting, Monika Eriksson Bertilsson, direktör samt Vård- och omsorgsberedningen är ytterst ansvariga och de som fattar övergripande beslut om projektet. Internt projektansvarig Susanne Holmsten, utvecklare på VKL (25 %). Internt projektansvarigs roll i projektorganisationen: - Att ha det övergripande ansvaret för projektet - Förankra och informera om projektet till projektägarna - Säkerställer att projektet uppfyller kraven för redovisning och ekonomi - Säkerställer att projektet har de resurser som behövs för att nå målen - Är projektets kontaktperson till beredningarna - Informera och rapportera om projektet till övriga intressenter (eller delegera det till projektledaren) - Informera och rapportera om projektet och sprida resultat (eller delegera det till projektledaren) - Finnas tillgänglig och vara ett stöd för projektledaren. Styrgrupp Susanne Holmsten VKL, ordförande Katja Kamila VKL, projektledare Mats Ringeborn, enhetschef Barn och ungenheten Köping Helena Blomberg, IFO-chef Arboga Agneta Lundin Parskog, avdelningschef Västerås Marie-Louise Ohlander, enhetschef Sala Jonas Boman, IFO-chef Hallstahammar Eva-Lena Odeling, enhetschef Surahammar Sari Korpelin, avdelningschef Fagersta Styrgruppens roll i projektorganisationen: - Säkerställer att projektet följer projektplanen - Säkerställer att projektledningen har kontroll och att projektet kommer att nå målen - Säkerställer att projektets resultat är i linje med projektplanen. - Stödjer projektledaren och projektmedarbetarna. - Håller sig informerad om projektet och omvärlden för att få ett bra beslutsfattande. - Säkerställer att projektet får de utlovade resurser som behövs. - Fattar beslut inom projektets ramar tillsammans med projektägaren. - Bedömer projektets resultat. Projektledare Katja Kamila, projektledare (100 %).

13 Projektledarens roll i projektorganisationen: - Planerar, leder och följer upp arbetet inom projektet - Leder en ev. projektgrupp - Tar fram en projektplan och kommunikationsplan - Ansvarar tillsammans med internt projektansvarig för projektets budget - Hanterar, godkänner och attesterar fakturor i Pyramid. - Informerar styrgrupp om läget i projektet inklusive ekonomi. - Informerar projektets intressenter. - Skriver lägesrapporter - Rapporterar genomförandet och förändringar gentemot plan i projektet. Informationsansvarig Åsa Erikols är informationsansvarig på VKL och kommer att vara projektledningen behjälplig med att administrera information på hemsidan. Ekonom Maarit Murikoff-Söderberg är ekonom i projektet och ansvarar bland annat för att projektredovisningen är i god ordning. Administratör Lena Sahlman ansvarar för bland kursadministration i form av bokningar, inbjudningar, beställningar, bekräftelser mm. Bemanningsplan Inte aktuellt 6 Budget Se budgetbilaga. 7 Kommunikation och dokumentation 7.1 Intressentanalys Se separat dokument Kommunikationsplan. 7.2 Kommunikationsplan Se separat dokument Kommunikationsplan

14 8 Riskanalys - Att staten fattar beslut om att inte längre finansiera projektet. Denna risk kräver ingen omedelbar åtgärd utan är en faktor att vara observant på. Projektet är beroende av de statliga medlen för att kunna bedrivas. I händelse av att de statliga finanserna upphör i förtid så upphör också projektarbetet i förtid. - Att projektkalkylen inte är tillräckligt genomtänkt. Genom att kontinuerligt, månadsvis följa budgetutfallet kan kommande aktiviteter planeras och utformas inom ramen för befintlig budget. - Att Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd försenas är en faktor som äventyrar och försenar flera av projektets uppsatta mål. Genom att ha inplanerade andra aktiviteter än de som bestämts av staten/skl uppnås ändå kvalitet i arbetet som till stor del svarar upp till projektets syfte. 9 Avveckling och utvärdering Avveckling Arbetet kommer att avslutas i projektform förmodligen vid utgången av 2013, för att därefter kunna fortsätta inom ramen för de ordinarie verksamheterna. Avvecklingen kommer att ske successivt genom att aktiviteter planeras in så att de hinner avslutas under projekttiden. Projektet är avvecklat när projektresultatet är godkänt och överlämnat till projektägaren samt staten/skl och när slutrapport är upprättad och godkänd. Utvärdering Projektet utvärderas nationellt av SKL.

15 Bilaga; Tids- och aktivitetsplan Barn och unga i fokus Aktivitet Startdatum Slutdatum Ansvarig Deltar i aktiviteter tillsammans med nationellt nätverk för utvecklingsledare såsom nätverksträffar, utbildningsdagar, samverkansträffar, arbetsgrupper mm. Delta i VKL:s plattformsarbete för regionala stödstrukturer bl.a genom regelbundna träffar i projektgruppen Skriva fram regelbundna återrapporteringar till SKL om projektets fortskridande. Omvärldsbevakning - inläsning av forskning och rapporter, spridning av information och kunskaper till kommunerna mm. Inrätta styrgrupp och genomföra regelbundna styrgruppsmöten Information till Vård- och omsorgsberedning samt Socialchefsnätverk om projektetarbetet Information till IFO-ansvariga (chefer) om projektetarbetet samt delta i IFO-chefs träffar Distribution, insamling och sammanställning till SKL av enkät angående systematisk uppföljning och dokumentation Presentation av projektet i kommunerna, distribution av regional enkät avseende individuell uppföljning av barn i dygnsvård, insamlande och muntlig presentation av kartläggning till berörda. Sammanställning av den regionala kartläggningen i en rapport. Stöd till kommunerna i utvecklingsarbetet kring individuell uppföljning av enskilda barn och unga placerade i familjehem eller på HVB. Implementering av Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd avseende barn och ungdomar i dygnsvård. Stöd till kommunerna i systematisk uppföljning av placerade barn och unga. Bevaka Löpande Katja Löpande Katja Löpande Katja Löpande Katja Löpande Katja/Susan ne Löpande Susanne/Kat ja Löpande Katja Katja Katja Katja Löpande Katja Löpande Katja

16 utvecklingen inom området nationellt (UBU m.fl). Genomföra kartläggning i syfte att identifiera vilka uppgifter som idag ligger till grund för kommunernas verksamhetsuppföljning avseende placerade barn och unga. Stöd till kommunerna kring implementeringen av Socialstyrelsens material avseende initial bedömning av familjehem samt utbildning till familjehem. Samarbete med länets BBIC-samordnare samt regelbundet deltagande i regionalt BBICnätverk Löpande Katja Katja Löpande Katja Löpande Katja Anordna utbildningsdag om kollegiespegling Katja Anordna tillfällen för kommunerna att genomföra kollegiespegling av barnavårdsutredningar Anordna seminarium om evidensbaserad praktik Anordna seminarier och temadagar om aktuell forskning inom området social barn- och ungdomsvård. Samarbete med MDH och Örebro universitet för upparbetande av strukturer för samarbete och kunskapsutveckling. Ta fram en handlingsplan för hur kommunerna ska arbeta vidare med systematisk uppföljning av barn och ungdomar i dygnsvård när det regionala stödet upphör Katja Katja Löpande Katja/Susan ne Löpande Susanne/Kat ja Katja/Susan ne Formulera slutrapport för projektet Katja Anordna utvärderingsverkstäder Susanne

17 Litteraturförteckning Norrköpings kommun, Margareta Gustavsson. (2011). Barnets röst. Socialdepartementet. (2011). Regeringsbeslut S2011/1809/FST. Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik. Socialstyrelsen. (2011). SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. SOU 2008:18. (u.d.). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren. Sveriges Kommuner och Landsting. (2011). Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område - överenskommelse för 2011 mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Västmanlands Kommuner och Landsting. (2011). Ansökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barn och ungdomsvården. Susanne Holmsten Västmanlands Kommuner och Landsting. (2012). Systematisk uppföljning av barn och ungdomar i dygnsvård - Kartläggning i Västmanlands län. Katja Kamila