Kan du jobba på lördag?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan du jobba på lördag?"

Transkript

1 C-UPPSATS 2005:129 Kan du jobba på lördag? Vikariers upplevelser av sin arbetssituation CAMILLA BERGH MARIA BÄCKSTRÖM SOCIOLOGI C Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell produktionsmiljö 2005:129 ISSN: ISRN: LTU - CUPP / SE

2 FÖRORD Eftersom att vi båda har arbetat som vikarier under delar av livet är detta ett ämne som ligger oss varmt om hjärtat. Det är med blandade känslor vi har studerat vikariernas situation, en viss frustration har gått hand i hand med glädjefyllda stunder och minnen. Uppsatsen har funnits i våra tankar under en längre tid och det är med visst vemod som vi nu närmar oss slutet på denna process. Vi vill tacka de intervjuade respondenterna för att de tagit sig tid till att intervjuas. Vi har fått ta del av många intressanta reflektioner och upplevelser kring deras arbetssituation. Uppsatsen skulle aldrig ha blivit till utan dem. Vi vill även tacka vår handledare Peter Waara som har hjälpt oss under arbetets gång... Camilla Bergh.. Maria Bäckström Piteå

3 SAMMANFATTNING Syftet med vår uppsats var att undersöka hur en vikarie upplever sin situation av att arbeta som vikarie. Det kan vara mycket påfrestande att inte veta när man ska jobba, man har inte möjlighet att planera sin tid och ekonomi på samma sätt som fast anställda. Den empiriska studien skedde genom intervjuer med fyra vikarierande undersköterskor på ett äldreboende. Resultatet visade att alla respondenterna upplever situationen som vikarie som påfrestande. Detta beroende på att det finns begränsade arbetstillfällena och att man lever i en oviss ekonomisk situation. De känner dock att de trivs relativt bra med sin situation som vikarie tack vare relationerna till arbetskamrater och för att de får möjlighet att jobba med människor.

4 ABSTRACT The purpose of this study was to examine how a person with a temporary employment experience the own situation of working as a deputy. It can be very trying not knowing when to work, you have not got the possibility to plan your time and economy in the same way as those with a permanent employment. The empirical study was made through interviews with four assistant nurses working with geriatric care. The results showed that all the respondents experiences their situation as trying. This owing to the limited number of vacant job occasions and the fact that you live in an uncertain economical situation. Still they feel pretty happy with their situation as a deputy thanks to the relations to their work-mates and the opportunity to work with people.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Syfte och frågeställningar METOD Urval Avgränsningar Tim och vikarieanställda Tillvägagångssätt Intervjuns upplägg Validitet och reliabilitet Etiska överväganden TEORI Arbetets betydelse för individen Karaseks krav och kontrollmodell Arbetskrav Kontroll Socialt stöd VÅRT MÖTE MED FYRA VIKARIER FRÅN ÄLDREOMSORGEN Presentation av äldreboendet Presentation av respondenterna Empiri Arbetssituation Upplevelse av situationen som vikarie Fördelar och nackdelar med att vara vikarie Arbetets betydelse Drömmar och framtidsplaner RESULTAT OCH ANALYS Arbetssituation Upplevelse av situationen som vikarie Fördelar och nackdelar med att vara vikarie Arbetets betydelse... 22

6 5.5 Drömmar och framtidsutsikter Slutsats Avslutande diskussion REFERENSER BILAGOR Bilaga 1. Intervjuguide

7 1. INLEDNING I inledningen kommer vi att presentera uppsatsens bakgrund, syfte och frågeställningar. 1.1 Bakgrund För de flesta av oss har arbete en central betydelse. Man behöver arbeta för att kunna försörja sig och ofta så fyller arbetet även en social funktion. I dagens samhälle blir det allt svårare att få en fast anställning, och vikariat på obestämd tid blir allt vanligare. På grund av nedskärningar har arbetsgivare kanske inte möjlighet att anställa personal i samma utsträckning som tidigare. Ämnet tycker vi är intressant eftersom att vi själva har arbetat som vikarier och för att vi delvis känner igen oss i den problematik som kan uppstå när man arbetar som vikarie. Det kan vara mycket påfrestande att inte veta när man ska jobba, man har inte möjlighet att planera sin tid och ekonomi på samma sätt som de som är fast anställda. Ofta kan man känna sig utnyttjad eftersom att man får jobba när andra vill vara lediga. Därför känns detta område intressant att studera. Som vikarie kan man ibland känna sig utanför på olika sätt. Det är ingen garanti att man blir en i arbetslaget. Men vissa känner säkert en stark samhörighet med de övriga anställda. Vi kommer att intervjua fyra vikarier från ett äldreboende i en mellanstor stad i Norrbotten. 1.2 Syfte och frågeställningar Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på hur en vikarie upplever sin situation som vikarie. Att vara vikarie kan medföra både fördelar och nackdelar, dessa vill vi kartlägga. Vi tror att man inte alltid har samma sociala trygghet som de övriga anställda. Eftersom man ofta har skiftande arbetstider och varierande antal dagar på arbetsplatsen, kan det vara svårt att känna sig som en i gruppen. Det kan även vara svårt att planera sin ekonomi och som en följd av detta kan man känna sig begränsad. Frågor som vi kommer att arbeta utifrån är: Hur upplever vikarierna sin situation av att vara vikarie? Upplever vikarierna att det finns skillnader i hur man blir bemött i arbetsgruppen beroende på om man är fast anställd eller vikarie? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att jobba som vikarie? 1

8 2. METOD Vi har gjort en kvalitativ studie eftersom det passade vårt syfte med uppsatsen. Vi tror att vi med det sättet kommer närmare våra respondenter och därmed kommer att få en mer givande information vad det gäller deras tankebanor och funderingar. Den kvalitativa metoden går ut på att få en fördjupad förståelse för fenomenet vi avser att studera. Dessutom ger den aktuella metoden en god grund för att förstå lokala skeenden. 1 Uppsatsen bygger på enskilda intervjuer. 2.1 Urval Vårt urval består av fyra kvinnor i åldrarna 23 till 42 år som vikarierar på samma avdelning på ett äldreboende. Eftersom att vi inte gör en genusrelaterad undersökning är respondenterna utvalda oberoende av kön och ålder. Att det blev endast kvinnliga vikarier beror på att dessa anmälde sitt intresse redan då tillfrågandet ägde rum. Vi valde respondenterna efter tillgänglighet och viljan att delta. Samtliga har arbetat på arbetsplatsen i minst två år och de har en undersköterskeutbildning bakom sig. De fyra informanterna har alla vårdande arbetsuppgifter som kan specificeras till att ge vård och omsorg till människor som inte kan klara det på egen hand. 2.2 Avgränsningar Vi är medvetna om att det kan vara många faktorer som påverkar hur en vikarie upplever sin situation. Vi har bortsett från ålder och kön eftersom vi inte avser att göra en jämförande studie utan istället fokusera vi på hur individen upplever sin situation. Vår tyngdpunkt ligger i hur de tillfrågade ser och upplever sin situation som vikarie, fokuseringen är inte på arbetsplatsen som sådan. De respondenter som vi har valt att intervjua är visstidsanställda, i detta fall timanställda. I följande stycke kommer vi att redogöra för de olika anställningsformer som finns för visstidsanställda. 1 Repstad, Pål (1999) Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3:e upplagan, Studentlitteratur: Lund 2

9 2.2.1 Tim och vikarieanställda Att vara anställd innebär att det finns ett avtal mellan en arbetsgivare och en individ. Det betyder att man som anställd ska utföra arbete åt den arbetsgivare som man har. 2 Det finns olika anställningsformer och de regleras av Lagen om anställningsskydd (LAS). De olika tidsbegränsade anställningarna som kan avtalas fram består av sex punkter i LAS 5: 1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om tidsbegränsning kan hänföras till arbetets beskaffenhet. 2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete, eller feriearbete. 3. Avtal för viss tid, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning. 4. Avtal för viss tid inför arbetstagarens kommande militärtjänst. 5. Avtal för viss tid som gäller när arbetstagaren uppnått pensionsåldern. 6. Avtal för provanställning. En vikarieanställning är en vanlig form av tidsbegränsad anställning. En tidsbegränsad anställning karaktäriseras av att den är begränsad till en bestämd tidsperiod. För att man ska kunna ingå ett avtal av den typen krävs att man bestämmer när anställningen ska upphöra. När man som arbetsgivare anställer en individ under en begränsad tid måste man ange på vilken grund arbetstagaren anställs, exempelvis på grund av arbetsanhopning, vikariat eller andra orsaker. 3 Syftet med den tidsbegränsade anställningsformen är att tillgodose organisationens tillfälliga behov av extra arbetskraft, som kan förekomma vid speciella händelser eller större högtider. 4 2 Adlercreutz, Axel (2000) Svensk arbetsrätt. Elfte omarbetade upplagan. Norstedts Juridik AB: Stockholm 3 Andersson, Edström & Zanderin (1995) Arbetsrätt.LTs förlag: Borås 4 Göransson, Håkan (1999) Arbetsrätten En introduktion Norsteds Juridik AB: Stockholm 3

10 2.3 Tillvägagångssätt Vi har gjort enskilda intervjuer för att individerna lättare ska kunna framföra sina synpunkter och upplevelser. Andras närvaro under intervjun tror vi skulle påverka hur man väljer att uttrycka sig under intervjun. Vi började med att via telefon ta kontakt med de tilltänkta respondenterna på den aktuella avdelningen för att förklara vårt syfte, samt för att bestämma tid och plats för intervjuerna. Vi förklarade att vår avsikt var att ge en bild av hur just de här vikarierande personerna upplever sin verklighet. Samtliga tillfrågade var positiva till att medverka. Alla intervjuerna ägde rum i ett vilorum på den aktuella avdelningen för att respondenterna skulle känna sig så avslappnade som möjligt och för att de lättare skulle kunna ge uttryck för hur de upplever sin situation på arbetsplatsen. Vi är medvetna om att respondenterna kanske ibland kände sig lite oroliga eftersom de boende gick och pratade i korridoren utanför. Intervjuerna har varit strukturerade i den bemärkelsen att intervjuerna har genomförts med hjälp av en intervjuguide. Den har dock inte styrt intervjun, utan har fungerat mer som en checklista så att alla viktiga teman tas upp. 5 Dessa teman har kompletterats med vissa stödfrågor. Intervjuerna har vi inlett med information om etiska regler, rätten till anonymitet samt deras frivillighet att delta i våran studie. Vi förtydligade även syftet med vår studie. Respondenterna tillfrågades om de tillät att vi använde bandspelare, vilket samtliga accepterade. Således bandades alla intervjuer för att vi skulle kunna lyssna på materialet flera gånger så att viktig information inte gick till spillo. En fördel med att spela in intervjuerna är att man kan ägna respondenterna all uppmärksamhet och att följdfrågor kommer att kunna ställas direkt. Vi kunde även få användning för olika citat som påvisade upplevelsen av situationen. De inspelade intervjuerna skrevs ut ordagrant för att minska risken för informationsbortfall. 6 5 Trost, Jan (1997)Kvalitativa intervjuer. 2:a upplagan, Studentlitteratur: Lund 6 Kvale, Steinar, (1997) Den kvalitativa forskarintervjun, Studentlitteratur: Lund 4

11 2.4 Intervjuns upplägg Vi har arbetat fram en intervjumall som grundar sig på olika teman. Se bilaga 1. Intervjuerna har inletts med att vi ställt frågor som rört individernas bakgrund, för att sedan titta på bland annat deras utbildning, arbetserfarenhet, hur de ser på sitt arbete, sina arbetskamrater och hur de upplever sin situation. Under intervjuerna var båda författarna med, vi ansåg att det var positivt eftersom att det gav två uppfattningar om samma fenomen. 2.5 Validitet och reliabilitet Inom forskningen talas det om olika former av validitet och reliabilitet. Dessa ger en uppfattning om hur forskaren samlat in, analyserat och tolkat informationen. Validitet betyder att man mäter det som är relevant i sammanhanget medan reliabilitet avser att mätningen sker på ett tillförlitligt sätt. Man bör alltid sträva efter hög validitet och reliabilitet, det är en förutsättning för att resultat skall kunna generaliseras till att gälla även annat än det som har undersökts. Enligt Svensson och Starrin innebär reliabiliteten att man vid upprepad mätning av ett objekt erhåller samma resultat, att mätningen görs på ett tillförlitligt sätt och är korrekt utförd. Med validitet menas att man undersöker det som avses undersökas. 7 Vi är dock medvetna om att de intervjusvar vi har fått fram utgör ett relativt litet material och att det kan vara svårt att generalisera. 2.6 Etiska överväganden Vi har under arbetets gång haft forskningsrådets etiska principer i åtanke. Vi har fokuserat på individkravet, vilket innefattar fyra delar. Dessa är följande: Informationskravet innebär att forskaren förklarar studiens syfte och tillvägagångssätt och att det alltid är frivilligt att deltaga. Samtyckeskravet innebär att deltagaren själv bestämmer om och under vilka villkor denne medverkar i studien. Konfidentialitetskravet innebär att samtliga deltagare har rätt att vara anonyma. Nyttjandekravet innebär att materialet inte kommer att användas till annat än forskning och att ingen utomstående kommer att ta del av materialet. 8 7 Svensson, P-G & Starrin, Bengt (red) (1997) Kvalitativa studier i teori och praktik, Studentlitteratur: Lund 8 5

12 Vi har tagit hänsyn till dessa etiska aspekter i intervjusituationen. För att respondenterna skulle känna sig trygga med oss som intervjuare berättade vi före intervjun om undersökningens syfte, dess upplägg och vad vi avsåg att studera. Vi förklarade också att de när som helst kunde avbryta intervjun om de kände att de inte ville medverka längre. Detta tror vi bidrog till att vi fick ett bra fungerande samspel under intervjun. Vi informerade även om att deras respondenternas namn och arbetsplatsens namn kommer att vara fingerade och att vi i vissa fall tar bort detaljer som kan vara avslöjande. Dessutom informerade vi om hur hantering av materialet kommer att ske efter att studien är genomförd. Vi erbjöd respondenterna möjligheten att läsa igenom den utskrivna intervjun för att kunna opponera sig mot eventuella felciteringar eller dylikt. Denna möjlighet har respondenterna tagit tillvara och de har godkänt materialet. Efter intervjun lämnade vi uppgifter som gav dem möjlighet att nå oss vid eventuella tillägg eller funderingar över uppsatsens upplägg. 6

13 3. TEORI I detta kapitel kommer vi att presentera den teori vi valt. Vi har valt att utgå från Karaseks krav/kontroll modell samt arbetets betydelse för individen. 3.1 Arbetets betydelse för individen Arbete har för de flesta människor en central position. Man behöver ett arbete för att kunna försörja sig och det är även viktigt för att det skapar relationer till andra människor och ger oss struktur i vardagen. Eftersom den offentliga sektorn och skatteintäkter är stora idag så är det inte längre själva överlevnaden som har störst betydelse. Istället har arbetet kommit att symbolisera människovärde, självuppfattning och självaktning. Vi arbetar inte bara för att försörja oss, utan vi förväntar oss idag att arbetet ska ge oss utmaningar och bekräftelse på vår kompetens. Arbete blir för många en bekräftelse på om man lyckats eller inte. Det innebär att man måste arbeta för att få bekräftelse på sin identitet. Vid tillfällen då arbetsmarknaden inte erbjuder så många arbeten kan det även ingå att man förväntas känna tacksamhet över att överhuvudtaget ha ett arbete. 9 För många människor är arbetsplatsen oerhört viktig eftersom vårt sociala liv i stor utsträckning sker där. Genom arbetsplatsen får man möjlighet att skapa ett socialt kontaktnät av arbetskamrater och man utvecklas även som person. I detta sociala sammanhang som arbetsgruppen utgör, är det upp till varje individ att själv finna sin plats och sin roll. 10 Arbetet påverkar inte bara den nuvarande situationen i arbetslivet utan det kommer även att påverka individens fritid, framtid och ålderdom. Ett rikt arbetsliv kan ge en rik ålderdom liksom ett fattigt arbetsliv kan ge en fattig ålderdom. Arbetet påverkar också vilka normer och värderingar som blir viktiga för en människa. Arbete är mycket betydelsefullt för individens livskvalitet, utveckling och trygghet. Det är viktigt för en individs psykiska hälsa och välbefinnande att man har möjlighet att påverka sin situation både i och utanför arbetet. Om man har möjlighet att påverka saker som händer i omgivningen så kan man lättare bemöta den stress som man kan möta i sin arbetssituation Svenning, Marianne (1993) Tillbaka till jobbet Studentlitteratur: Lund 10 Gedin-Erixon, Astrid (1992) Arbetets lust och leda Gidlunds Bokförlag: Stockholm 11 Svenning, Marianne (1993) Tillbaka till jobbet Studentlitteratur: Lund 7

14 Mikael Nordenmark har gjort en studie om arbetslöshet där han beskriver betydelsen av att ha ett arbete som mycket hög. Han ger en bild av hur arbetslöshet kan påverka individens aktivitetsnivå, sociala liv, status och identitet. Enligt studien har arbetslösa ett generellt sett starkt behov av att få ett jobb. De arbetslösa som har fått ett jobb har i studien påvisat en bättre psykisk hälsa. Resultatet som Nordenmark redovisar har sin grund i intervjuer gjorda vid två olika tillfällen med varje individ. Den psykiska förbättringen är särskilt tydlig hos de personer som fått ett socialt och stimulerande arbete. 12 Nordenmarks studie visar på att det är av stor betydelse att ha ett arbete för det psykiska välbefinnandet. 3.2 Karaseks krav och kontrollmodell Karasek och Theorell har genom forskning visat på att individens psykiska status formas i arbetslivet. De har utvecklat en modell för att undersöka den anställdes uppfattning om de krav de möts av i arbetslivet och deras möjlighet att hantera och kontrollera dessa krav. Krav/kontroll modellen kan liknas vid ett verktyg som visar om individen upplever en gynnsam eller ogynnsam arbetssituation. De utgår bland annat från de arbetskrav och den handlingsfrihet som en individ upplever sig ha i arbetet. Vi kommer att redogöra för krav, kontroll samt socialt stöd som ytterligare en dimension. Karaseks krav och kontrollmodell kommer vi sedan att koppla till hur vikarierna upplever sin situation. I Karaseks krav/kontroll modell diskuterar man bland annat krav och inflytande på arbetet. Den består av två faktorer, den ena faktorn är arbetskrav och den andra inflytande/egenkontroll. Med arbetskrav menas den insats som krävs för att ett arbete ska bli utfört och med egenkontroll menas den handlingsfrihet som personen har i sitt arbete. Genom att kombinera dessa faktorer har Karasek utvecklat fyra olika arbetssituationer. Modellen visar hur individens psykiska välbefinnande formas av de olika kombinationer arbetskrav och handlingsfrihet. Enligt modellen uppstår den bästa situationen för den anställda när det ställs höga krav på individen, samtidigt som de känner att de har kontroll över sitt arbete. Den anställde känner i större utsträckning sig aktiva och får användning av sina kunskaper samtidigt som de utvecklas. Detta kallas för aktiva arbeten. Anställda som har höga krav men lågt inflytande över sitt arbete säger sig uppleva en påfrestande situation, dessa arbeten kallas för högstress arbeten. De med låga krav och som har litet inflytande över sitt arbete 12 Nordenmark, Mikael (1999) Unemployment, eployment, commitment and well-being: The psychosocial Meaning of (Un)employment among Women and Men, Department of Sociology, Umeå 8

15 blir passiva både på arbetet och privat, dessa återfinns inom passiva arbeten. Den fjärde typen av arbeten kallas för lågstress arbeten, då har man låga krav men stor möjlighet att påverka sin situation på arbetet Arbetskrav Arbetskrav är de krav som ställs på individen när denne utför sitt arbete, de kan vara fysiska eller psykiska. Fysiska krav innebär den ansträngning man utför i sitt arbete eller om man är utsatt för risker när man arbetar. Psykiska krav innefattar stress eller monotona arbeten. Individen utsätts för olika faktorer i arbetet som på olika sätt stimulerar tankeverksamheten. Då en individ utsätts för krav innebär det att denna försätts i en beredskapssituation. Individen tolkar kraven som ställs på denne och gör en bedömning av dem. Därefter vägs kraven mot den egna förmågan. Om det finns en obalans mellan upplevda krav och den egna förmågan kan stress uppstå. Huvuddelarna av stress yttrar sig genom anspänning och olust. Om kraven däremot anses som positiva leder de till lustbetonad anspänning som tillexempel att man känner arbetsglädje Kontroll Kontroll innebär den möjlighet en individ har att påverka sitt arbete. Det finns två olika typer av kontroll, uppgiftskontroll och färdighetskontroll. Uppgiftskontroll innebär att den anställde själv kan besluta vad han ska göra, när det ska göras och hur det ska göras. Färdighetskontroll berör den anställdes kompetens och kunskap i förhållande till de arbetsuppgifter som man utför. Det handlar även om möjligheten till vidareutbildning och utveckling i arbetet. Uppgifts och färdighetskontroll påverkar varandra, tillexempel kan en högre kompetens ge större beslutsutrymme och på så sätt stärker detta uppfattningen om kontroll. 15 Söderfeldt och Söderfeldt menar att det finns ytterligare en form av kontroll som de kallar för administrativ kontroll. Den innebär att man har frihet att ta raster, ringa privatsamtal, planera sin egen arbetstid och semester. De anser att i människovårdande yrken är denna kontroll hög. 13 Karasek, Robert & Theorell Töres (1990) Healthy work: stress, productivity and the reconstruction of working life, Basic Books: New York 14 Eriksson, Nils ur Furåker, Bengt (red) (1991) Arbetets villkor. Studentlitteratur: Lund 15 Karasek, Robert & Theorell Töres (1990) s Healthy work: stress, productivity and the reconstruction of working life, Basic Books: New York 9

16 De anser även att uppgiftskontrollen är hög i dessa arbeten om man jämför med tillexempel industrin. Detta eftersom att den anställde oftast är ensam med tillexempel patienten och kan välja vad, när och hur något ska göras. För industriarbetare finns en högre grad av övervakning. 16 När man kombinerar arbetskrav och kontroll i en tabell får man fram fyra olika kombinationer av psykosociala arbeten. Karaseks och Theorells krav och kontrollmodell Arbetskrav Låga Höga B Kontroll Hög Låg stressarbeten Aktiva arbeten Låg Passiva arbeten Hög stressarbeten A Figur 3.1 Karaseks och Theorells krav och kontrollmodell 17 Aktiva arbeten med höga krav och hög kontroll innebär att de anställda får stimulans i sin arbetssituation. Det innebär att man som anställd ges möjlighet till lärande och utveckling. Detta i sin tur påverkar produktiviteten i ett företag. En positiv aspekt om man ser till aktiva arbeten är att de i regel ger en aktiv fritid. Något som däremot kan vara negativt är att den anställde tar på sig för mycket jobb och på så sätt riskerar sin hälsa. 16 Söderfeldt, Björn & Söderfeldt, Marie (1997), Psykosocial arbetsmiljö i människovårdande yrken, Socialhögskolan: Lund 17 Eriksson, Nils ur Furåker, Bengt (red) (1991) s. 157 Arbetets villkor. Studentlitteratur: Lund 10

17 Passiva arbeten kännetecknas av låga krav och låg kontroll. Detta kan vara skadligt för hälsan. Denna typ av arbeten motverkar nytt lärande, motivation och produktiviteten i en organisation. Aktivitetsnivån under fritiden minskar. Hög stress arbeten har höga krav och ett styrt arbete där den anställde inte har möjlighet att påverka sin arbetssituation. Sådana situationer kan leda till utmattning, depressioner och fysisk ohälsa. Bristen på kontroll hindrar den anställde från att ta tag i problem som kan uppstå. Detta hindrar aktivt lärande och utveckling och är mycket dålig för individens hälsa och organisationens produktivitet. Dessa yrken leder ofta till en passiv fritid. Låg stress arbeten innebär låga krav och hög kontroll. Den anställde kan lösa alla krav som eventuellt kan uppstå. Karasek anser att det är bland låg stress arbeten som man finner de bästa förutsättningarna för att en god hälsa ska återfinnas. Men förutsättningarna för lärande och utveckling är begränsade och kan vara negativa för organisationens produktivitet. Den anställde har ofta en aktiv fritid. Enligt Karasek och Theorell visar den diagonala linjen A på graden av stress. Ju längre ut på denna linje som en individ befinner sig desto större är risken för psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan uppstår när det blir obalans mellan individens arbetskrav och handlingsmöjligheter. När denna typ av obalans finns i arbetet påverkas individens livssituation negativt. Tabellens andra diagonal B kallas aktivitetsdiagonal. Ju längre upp vi kommer på denna diagonal, desto oftare återses arbeten som är utvecklande för individen Karasek, Robert & Theorell Töres (1990) s Healthy work: stress, productivity and the reconstruction of working life, Basic Books: New York 11

18 3.2.3 Socialt stöd Socialt stöd fyller en viktig roll när en individ ska hantera krav och stress i arbetslivet. Det har även betydelse för samspelet mellan krav och kontroll. Det sociala stödet kan fungera som en buffert för hur vi kan klara av stress. Det finns olika former av socialt stöd. Emotionellt stöd innefattar omtanke, känslor och kärlek. Emotionellt stöd är ett av det viktigaste stöden och hör starkt ihop med människors hälsa och välbefinnande. Man behöver känna sig omtyckt av arbetskamrater och ledning. Informativt stöd innebär den information som individen får från andra i form av råd och förslag. Detta hjälper oss att klara av nya situationer. Instrumentellt stöd är den konkreta hjälpen en individ får i arbetet i form av avlastning. Dessa former av socialt stöd kan samverka var för sig eller med varandra. Det sociala stödet påverkar individen både direkt och indirekt. Direkt genom att det har en positiv och stärkande inverkan på individen. Indirekt fungerar det på samma sätt som egenkontroll, när individen utsätts för höga krav. Enligt Karasek och Theorell så kan man få det sociala stödet ifrån arbetskamrater och överordnade. I de yrken där man möter patienter, kunder eller liknande kan det sociala stödet komma även därifrån Eriksson, Nils ur Furåker, Bengt (red) (1991) Arbetets villkor. Studentlitteratur: Lund 12

19 4. VÅRT MÖTE MED FYRA VIKARIER FRÅN ÄLDREOMSORGEN I detta kapitel kommer vi att kort redogöra för den arbetsplats där våra informanter arbetar. Vi kommer även att presentera våra fyra respondenter samt redovisa det empiriska resultatet från våra intervjuer. Intervjuguiden återges i bilaga Presentation av äldreboendet Äldreboendet där våra informanter arbetar ligger i en mellanstor stad i Norrbotten. Här arbetar sammanlagt 38 fast anställda personer och cirka 20 vikarier, som tillsammans delar på de arbetstillfällen som de fast anställda inte täcker upp. Äldreboendet har tre avdelningar, varav en är en demensavdelning. På den aktuella avdelningen där våra informanter arbetar finns det 14 fast anställda personer och ungefär 10 vikarier. Personalen består mestadels av utbildade undersköterskor samt några vårdbiträden. 4.2 Presentation av respondenterna De personer som vi har intervjuat är Maria, Carina, Linda och Åsa. (Namnen är fingerade) Maria är 23 år och sambo. På gymnasiet utbildade hon sig till undersköterska och har sedan dess arbetat på olika äldreboenden i kommunen. Men sedan två år tillbaka jobbar hon på det aktuella boendet som vikarie. Vårdyrket valde hon för att hon alltid har varit intresserad av människor och ville ha en yrkesinriktad utbildning som kunde ge jobb direkt efter gymnasiet. Carina är 26 år och ensamstående. Hon är utbildad undersköterska och valde vårdlinjen på gymnasiet därför att hon ville arbeta med människor. Carina har jobbat som vikarie inom vården i sex år, varav fyra på den aktuella avdelningen. Linda är 30 år och bor tillsammans med man och dennes barn. Även hon är undersköterska och har jobbat på avdelningen till och från i fyra år. Åsa är 42 år och har två barn. Hon har tidigare arbetat inom restaurangbranschen. På avdelningen har hon arbetat i ungefär två år. 13

20 4.3 Empiri Efter att vi analyserat våra utförda intervjuer har vi kommit fram till ett antal teman som vi anser vara viktiga i vår uppsats. Under dessa teman redovisar vi det resultat som vi fått fram från de sammanställda intervjuerna. Detta kommer vi att redogöra för i detta avsnitt. De teman som vi har arbetat utifrån är följande: Arbetssituation, upplevelse av situationen som vikarie, drömmar och framtidsutsikter. För att förtydliga vårt resultat kommer vi att använda oss av utvalda citat. Vi inleder med en kortare presentation av informanternas bakgrund Arbetssituation De tillfrågade vikarierna har arbetat mellan två och sex år på avdelningen. Arbetstiden för de tillfrågade varierar mellan 60% till 100%, ibland mer ibland mindre. Linda och Carina är nöjda med antal timmar per vecka, de vill inte jobba heltid utan de prioriterar att spendera mer tid på det egna intresset. Maria har en förhoppning om att få jobba mer eftersom att hon är i behov av mer pengar. Åsa skulle gärna vilja jobba mer eftersom att hon den senaste tiden har jobbat endast någon dag i veckan. I viss mån känner alla att de kan styra hur mycket de vill jobba, det förklaras genom att man har möjlighet att välja bort arbete, även om man då själv drabbas i form av utebliven a-kassa. Om man vill jobba mer än vad man gör kan man påverka detta genom att påpeka för chefen att man vill arbeta mer. Detta fungerar dock bäst under vissa tider på året, till exempel under sommaren då behovet av arbetskraft ökar. Men ofta är de intervjuade ganska beroende av det jobb som de blir erbjudna. Alla känner ett visst ansvar över att ta det jobb man får eftersom arbetstillfällena har blivit färre. De upplever också en rädsla att bli bortglömd och inte tillfrågad igen om de nekar. 14

21 4.3.2 Upplevelse av situationen som vikarie Samtliga respondenter uttrycker att de trivs bra på avdelningen där de jobbar. De har ingenting negativt att säga om vare sig arbetsplatsen eller personalen. Dock anser alla respondenterna att de inte har så stort inflytande på avdelningen. De tror att en orsak till detta kan vara att de är unga och inte har lika mycket arbetslivserfarenhet som de flesta andra. Samtliga tycker att det är väldigt jobbigt och psykiskt påfrestande att inte ha ett fast jobb. Det beror delvis på att man inte vet när man ska jobba från dag till dag. Respondenterna vet heller inte hur mycket de kommer att jobba, en följd av detta är att de inte vet vilken inkomst de kommer att få i slutet av månaden. Respondenterna uttrycker en olust över att man har svårt att planera något under längre sikt. Linda uttrycker följande: Det är inte roligt att inte veta när man jobbar från dag till dag. Frustrerande är det. Irriterande. Man kan inte ha ett vanligt liv. De upplever inte att de blir bemött på olika sätt beroende på om man är vikarie eller fast anställd. Ingen behöver känna sig utanför på avdelningen, alla hjälps åt. Åsa: Klarar man inte av en arbetsuppgift så kan man byta med någon. Om man är kräsen eller så. Det sitter aldrig fast. En del anhöriga kan ibland vara lite reserverade mot nya ansikten, det tycker samtliga. Linda: En del anhöriga är så jobbiga, de tror att man inte kan någonting. Det är tur att de gamla alltid är glada. På frågan om man blir tillfrågad och ihågkommen när det är dags för personalfester så är alla överens om att man alltid är välkommen. Det ses som en självklarhet att om man kan och vill så anmäler man sig. Carina: Att alla kommer ser man ju som en självklarhet. De enda som legitimt får utebli är de som jobbar kväll. Så funkar det här Ingen upplever att det bildas särskilda grupper mellan vikarier och fast anställda. Ofta jobbar en vikarie och en fast anställd tillsammans i vårdlag. Om det bildas grupper så är det snarare på grund av att man är i ungefär samma ålder eller har liknande intressen. Hur arbetsmoralen skiljer sig åt hos den fasta personalen och vikarierna beror mycket på hur man är som person men också på att den fasta personalen kan känna ett större ansvar än vikarierna som endast jobbar någon dag på avdelningen. Det kan bero på att den fasta personalen är bättre insatt i hur de äldre vill ha det och de övriga dagliga rutinerna. Linda: Det finns alltid en del i ett arbetslag som inte tar sitt arbete så seriöst som de övriga. Det är 15

22 kanske mer förekommande hos vikarier eftersom att vi inte stannar så länge. Ibland bara någon dag. Man hinner ju inte sätta sig in i situationen på jobbet lika bra. Alla ansåg att man vågar stå för sin åsikt på arbetsplatsen. Men ibland håller respondenterna inne med vissa åsikter för att inte stöta sig med personal, ledning eller anhöriga. På frågan om man någon gång har känt sig utnyttjad så anser Linda att hon aldrig känt sig utnyttjad, det förklarar hon med att hon vågar säga ifrån. De övriga tre har känt sig utnyttjade vid vissa tillfällen. Det kan tillexempel vara att man får ta ett pass som ingen annan velat ha, samt att man förväntas vara flexibel. Åsa: Man slutar aldrig förvånas, ibland får man ändra både en massa dagar och tider för att vara dem till lags. Men man får ju skylla sig själv när man inte vågar säga ifrån. Varför vikarier kommer och går förklaras gemensamt genom att arbetstiderna är dåliga, att de förväntas ställa upp med kort varsel samt att lönen är dålig. Att man tvingas jobba många kvällar och helger kan vara svårt för många. Chefer som lovar men inte håller löften om arbete gör att många lessnar, men misstrivsel kan också vara en orsak. Linda: Några har slutat. Det har nog att göra med attityden här, man får aldrig veta något. Det är tjafsigt! Fördelar och nackdelar med att vara vikarie Under föregående stycke kom det fram både negativa och positiva aspekter av att vara vikarie. Alla tillfrågade stod fast vid att de upplever sin arbetssituation som påfrestande. Saker som de anser vara negativt med att vara vikarie är att man i slutet av varje månad aldrig vet hur mycket man får i lön. Det är inte bara en gång man har suttit och räknat ihop hur många timmar man har jobbat. Och lönebeskedet kommer som ett hån efter alla kvällar och helger man har slitit. Det är svårt för de tillfrågade att planera sin ekonomi, när man inte vet hur mycket man får jobba. Carina: Ja, har man jobbat mycket helg så tror man att man får en större lön, men det får man inte. Synd att det är så dåligt betalt eftersom att arbetet är så viktigt. Att man som vikarie inte får någon sjukersättning om man är sjuk är också något som upplevs negativt. Det är en av de större skillnaderna mellan visstidsanställdas villkor och tillsvidareanställdas. En annan negativ aspekt är att man alltid förväntas kunna jobba. Ofta får man arbeta då alla andra vill vara lediga tillexempel vid stora högtider och under sommaren. Carina upplever det på följande sätt: När det är sommar så är det ju sommar för mig också. Jag vill väl liksom också vara ledig då. De verkar tro att jag inte vill göra nånting i sommar. 16

23 På frågan om det fanns några fördelar med att vara vikarie ansåg alla att det fanns få fördelar. En av fördelarna är att man inte behöver ansvara för medicinbeställningar och ha den dagliga kontakten med anhöriga. Linda nämnde: Man slipper allt gnäll från anhöriga, ingen förväntar sig att man ska veta allt. En annan fördel är att man till viss del kan välja hur man ska jobba. När man inte har något fast arbete kan man avsäga sig arbete för att tillexempel åka utomlands. Men då får man ingen ersättning. Maria: Jag kan ju välja till viss del hur jag vill jobba. Men nu så är det sämre än förr. Nu anmäler dom direkt till a-kassan om man nekar. Alla tillfrågade är överens om att den största fördelen ändå är att man som vikarie träffar många nya människor, både kollegor och vårdtagare, eftersom att man arbetar på olika arbetsplatser Arbetets betydelse Att ha ett arbete var för alla väldigt viktigt. Betydelsen av att ha ett arbete är främst att man har en inkomst. Men minst lika viktigt är det att det fyller en social roll. Linda: Tack vare att man har ett jobb så kan man ha bilen och lägenheten. Men det är ju också trevligt att ha ett jobb att gå till, annars skulle man ju bli tokig. Samtliga ansåg att det låter bättre att ha ett arbete där man kan få jobba ibland än att inte ha någonting och vara arbetslös, oavsett hur mycket man får jobba. Skulle man aldrig jobba skulle det påverka den psykiska hälsan negativt tror de, att man lätt kan börja ifrågasätta sitt eget värde. Tack vare arbetet har samtliga fått nya vänner och arbetskamrater, något de anser vara viktigt och värdefullt. Även om de ibland endast jobbar vissa dagar är vikten av att ha goda arbetskamrater stor Drömmar och framtidsplaner Alla respondenter var överens om att det finns en gräns för hur länge man kan tänka sig att vikariera. För ingen av dem var detta en långsiktig lösning. De anser att i längden orkar man inte ha ett jobb där man i förväg inte vet när och hur mycket man får jobba. Carina: Herregud, nu har man varit vikarie i sex år, och jag skulle aldrig fortsätta harva på i mer än två år till max! Man vill ju ha semester någon gång som alla andra. Samtliga tillfrågade har alla någon gång funderat på att byta jobb. De som skulle kunna få dem att göra något annat är bättre arbetstider, lön och den trygghet ett fast jobb skulle kunna erbjuda. Maria: Jag skulle kunna tänka mig att plugga till tandsköterska, då får man nog 17

24 snart ett fast jobb och säkert en hyfsad lön. Det jobbar ju bra tider också, måndag till fredag och inga helger. Ett sånt jobb drömmer jag om. Eftersom att alla valde vårdyrket för att de ville arbeta med människor så känner de att de delvis har nått sitt mål. De har aldrig ångrat sitt val från gymnasiet, men hade gärna velat tjäna bättre och haft en fast anställning. Carina: Jag har väl delvis nått mitt mål. Jag trivs himla bra på avdelningen och visst väger det upp mycket. Men jag hade ju gärna tjänat bättre och fått betald semester. Om man ser till framtidsplanerna hos de tillfrågade så hade ingen något bestämt mål. Studier och eventuellt fortsatt arbete inom en annan bransch låg nära till hands för samtliga. Arbeten som de i så fall skulle kunna tänka sig är inom handeln och barnomsorgen. Åsa: Jag har faktiskt funderat på att göra något annat. Kanske jobba inom barnomsorgen, då slipper man kvällar och helger. För närvarande jobbar alla kvar på avdelningen, ingen har planerat att sluta inom den närmaste framtiden. 18

25 5. RESULTAT OCH ANALYS I detta kapitel kommer vi att redogöra för resultatet från våra intervjuer ställt mot vår valda teori Karaseks Krav och kontroll modell samt arbetets betydelse för individen. 5.1 Arbetssituation De respondenter som vi har intervjuat arbetar alla på samma avdelning inom äldreomsorgen. Där har de jobbat mellan två och sex år. De jobbar alla varierande antal timmar per månad. En heltid på denna arbetsplats motsvarar 37 tim per vecka. Respondenterna arbetar mellan 60 och 90 procent av en heltid. Två av de fyra tillfrågade vikarierna är nöjda med antalet timmar, medan de andra två har en önskan om att få jobba mer. De två som är nöjda med antalet timmar jobbar 90 och 80 procent, de anser sig nöjda över hur mycket de får arbeta just nu. Samt att de prioriterar den egna fritiden. De andra två arbetar i snitt ca 60 procent och uttrycker en förhoppning att få arbeta mer ur ekonomisk synvinkel. Alla respondenterna känner att de i viss mån kan styra över hur mycket de vill jobba, men oftast känner de sig ganska beroende av det jobb de blir erbjudna. De känner en viss press att ta dessa jobbtillfällen eftersom arbetstillfällena har blivit färre än för några år sedan. Det finns en rädsla över att bli bortglömd och inte tillfrågad igen om man tackar nej till det jobb som erbjuds. Karaseks krav och kontrollmodell resonerar kring krav och inflytande på arbetet. Den består av två faktorer; arbetskrav och inflytande/egenkontroll. Arbetskrav innebär den insats som krävs när individen utför sitt arbete och kan vara både fysiska och psykiska. Inflytande är den handlingsfrihet som en person har i sitt arbete. 20 Vikarierna har många olika krav på sig. De förväntas vara flexibla och kunna ställa upp med kort varsel. De måste även kunna anpassa sig efter arbetssituationen på den aktuella arbetsplatsen. Dessa krav måste ses i förhållande till kontrollen och det sociala stödet för att man ska få en helhetsbild av arbetssituationen. Kontrollen hos vikarierna är låg när det gäller inflytandet över hur mycket de får arbeta, medan uppgiftskontrollen för vikarierna är högre. Det är viktigt att kraven som ställs på individen och den egna handlingsförmågan är i balans för att man ska kunna utföra sitt arbete så bra som möjligt. 20 Karasek, Robert & Theorell Töres (1990) Healthy work: stress, productivity and the reconstruction of working life, Basic Books: New York 19

26 Vikarierna som vi intervjuat anser sig i det stora hela ha ganska begränsad kontroll över sin arbetssituation eftersom att de sällan vet när och hur mycket de får arbeta. Men i vissa sammanhang kan de uppleva en viss kontroll eftersom att de har chansen att tacka nej till jobb om man vill planera något och behöver vara ledig. Under de delar av året då arbetstillfällena är färre är graden av kontroll över arbetssituationen särkilt låg. Samtliga intervjuade upplever att de har en hög grad av uppgiftskontroll i sina arbetsuppgifter. De kan tillsammans med respektive arbetslag komma överens och besluta om hur, när och var något ska utföras. Vikarierna uttrycker en viss känsla av ansvar och skyldighet att tacka ja till de arbetstillfällen som dyker upp, även om man har jobbat väldigt många dagar i rad. Detta i kombination med att man inte har något fast schema samt blir uppringd varje gång man ska jobba kan uppfattas som ett krav som kan leda till stress hos individen. 5.2 Upplevelse av situationen som vikarie Samtliga vikarier trivs bra på avdelningen, de har ingenting negativt att säga om vare sig arbetsplatsen eller personalen. Man blir väl bemött oavsett om man är vikarie eller fast anställd. Ingen behöver känna sig utanför utan alla på avdelningen hjälps åt. Detta visar på ett stort socialt stöd, vilket fyller en viktig roll för samtliga individer. Socialt stöd är viktigt eftersom att det stärker sammanhållningen och är en resurs när man möter krav på arbetsplatsen. Det emotionella stödet visar sig i vår undersökning genom att man stöttar varandra och man blir alltid tillfrågad när det är dags för exempelvis personalfester. Det instrumentella stödet yttrar sig i att man hjälps åt i olika situationer med vårdtagarna tillexempel om man inte klarar av en arbetsuppgift så kan man byta med någon i arbetslaget. Ser man till det informativa stödet yttrar det sig i att man alltid kan fråga varandra om råd i arbetet. Situationen som vikarie upplevs påfrestande eftersom att man har svårt att planera sin tid när man inte vet hur mycket man kommer att få jobba. Alla respondenterna kände sig låsta av att inte veta hur stor inkomst man kommer att få varje månad. Det resulterar bland annat i att det är svårt att planera aktiviteter med vänner och familj. Karasek diskuterar olika typer av kontroll. Bland respondenterna är graden av kontroll låg när det gäller att kunna påverka hur mycket de får jobba, på grund av att arbetstillfällena är begränsade. Denna låga grad av kontroll kan leda till att individen känner en viss stress över situationen. Det faktum att man 20

27 har en oregelbunden inkomst kan göra att man oroar sig över hur man ska klara av den ekonomiska situationen. Vilket också kan leda till stress. Arbetsmoralen bland vikarier och fast anställda kan i vissa fall skilja sig åt. Detta förklaras av respondenterna med att den fasta personalen kanske känner ett större ansvar än den vikarie som endast jobbar någon dag på avdelningen. Men i det stora hela beror det på hur man är som person. De som är fast anställda kan uppleva en högre grad av färdighetskontroll i arbetet eftersom att de är väl insatta i arbetsuppgifterna på den aktuella arbetsplatsen. Vikarier kan missa information och rutiner på arbetsplatsen eftersom att de bara arbetar vissa dagar och inte sammanhängande. De kan få olika information av den ordinarie personalen i hur arbetet ska utföras. Därför har vikarierna troligen en lägre grad av färdighetskontroll. Alla utom en av vikarierna har någon gång känt sig utnyttjade, det beror på att man ofta förväntas arbeta de arbetspass som ingen annan vill ha. I detta fall kvällar, helger och högtider. Man förväntas ställa upp med kort varsel och detta är som vi tidigare nämnt ett skäl till att man inte kan planera sin övriga tid i så stor utsträckning. Bristen på kontroll och där man inte kan påverka sin arbetssituation kan i vissa fall leda till att även vikariens fritid blir passiv. 21 Detta kan ske genom att mycket tid går åt till att finnas tillgänglig ifall ett arbetstillfälle uppstår. Anledningen till varför vikarier kommer och går på denna arbetsplats tror respondenterna beror på att arbetstiderna är dåliga, och att man får veta när man ska arbeta med för kort varsel. 21 Karasek, Robert & Theorell Töres (1990) Healthy work: stress, productivity and the reconstruction of working life, Basic Books: New York 21

28 5.3 Fördelar och nackdelar med att vara vikarie Det finns både positiva och negativa aspekter av att vara vikarie, något som våra respondenter har fått erfara. Negativa perspektiv är att man inte kan planera sin ekonomi och sin tid samt att man inte får någon sjukersättning om man är sjuk. Detta gör att det finns en rädsla för att sjukanmäla sig vilket leder till att man jobbar även om man är sjuk. Detta kan upplevas som ett krav på individen vilket kan leda till att denna försätts i en beredskapssituation. Man tolkar kraven som ställs på en och gör en bedömning av dem för att sedan väga kraven mot den egna förmågan. Om det finns en obalans mellan upplevda krav och den egna förmågan kan stress uppstå. 22 Därför är det särskilt tydligt att stress kan uppstå då vikarier har ett litet handlingsutrymme. Positiva aspekter av att vara vikarie ansåg de tillfrågade är att man inte behöver ansvara för tillexempel medicinbeställningar och den dagliga kontakten med de anhöriga. En annan aspekt som uppfattas som positiv är att man i vissa fall kan styra om man vill vara ledig. Man kan tacka nej till arbete ifall man ska åka bort tillexempel. Även om detta i många fall kan ses som en frihet så blir det ofta för individen ett ansvar som kan upplevas som ett krav snarare än som handlingsfrihet. Delvis beroende på att man i en sådan situation inte får någon ekonomisk ersättning, samt att det kan leda till dåligt samvete att tacka nej till arbete. Det finns enligt respondenterna fler negativa än positiva sidor av att arbeta som vikarie men de trivs ändå ganska bra vilket beror på grund av den sammanhållning och gemenskap som finns mellan arbetskamraterna. Detta tyder på att det sociala stödet har stor betydelse. 5.4 Arbetets betydelse Alla är överens om att arbete har en mycket stor betydelse. Tack vare arbetet har man en inkomst som gör att man kan försörja sig. Alla respondenter är överens om att det även fyller en viktig social roll. De ansåg det viktigt att kunna säga att man har ett arbete, oavsett hur mycket man får arbeta och att det är bättre än att vara arbetslös. Marianne Svenning diskuterar i sin bok Tillbaka till jobbet att arbete för de flesta människor har en central position. Man arbetar inte enbart för att försörja sig längre utan idag förväntar man sig även att arbetet ska 22 Eriksson, Nils ur Furåker, Bengt (red) (1991) Arbetets villkor. Studentlitteratur: Lund 22

29 ge oss utmaningar och bekräftelse på att vi duger. Arbete blir för de flesta en bekräftelse på om man lyckats eller inte, det innebär att man måste arbeta för att få sin identitet bekräftad. Arbete är viktigt för en individs psykiska hälsa och välbefinnande, det är viktigt att kunna påverka sin situation både i och utanför arbetet. 23 Att arbete påverkar den psykiska hälsan positivt är något som de tillfrågade tog upp i intervjun. Enligt vikarierna som intervjuats har arbetskamrater på avdelningen en stor roll i hur man trivs på arbetet. Relationerna som man har byggt upp i arbetet hjälper en att klara av de krav som ställs i arbetet. Här kan vi se vikten av det sociala stödet, att arbetskamraterna har en positiv och stärkande inverkan på individen. 5.5 Drömmar och framtidsutsikter Att vara vikarie hela livet är inte aktuellt för någon av respondenterna. De anser att man i längden inte orkar ha ett jobb där man inte vet i förväg när och hur man ska jobba. Alla har även någon gång funderat på att byta jobb. Faktorer som kan få dem att byta jobb är bättre arbetstider, bättre lön och tryggheten som ett fast jobb skulle ge. Detta kan tyda på att vikarierna eftersträvar en högre grad av kontroll över sin arbetssituation. När man under längre tid arbetar utan ett strukturerat schema som visar när och hur man ska jobba kan stress lättare uppstå. Det kan lätt uppstå obalans mellan de krav som arbetet ställer och individens i detta fall små handlingsmöjligheter Svenning, Marianne (1993) Tillbaka till jobbet Studentlitteratur: Lund 24 Eriksson, Nils, ur Furåker, Bengt (red) (1991) Arbetets villkor. Studentlitteratur: Lund 23

30 6. SLUTSATS I detta avslutande kapitel kommer vi att ge en sammanfattande slutsats över vad som framkommit i undersökningen. Sedan följer en avslutande diskussion med förslag till fortsatt forskning. Utifrån de förutsättningar som finns kan det variera hur en individ upplever sin arbetssituation. Vårt syfte var att undersöka hur de som jobbar som vikarier upplever sin situation. Vi ville även ta reda på om vikarierna upplever att det finns skillnader i hur man blir bemött i arbetsgruppen beroende på anställningsform. Vi valde att studera detta eftersom att vi båda har arbetat som vikarier och för att det är en väldigt vanlig förekommande anställningsform i dagens samhälle. Att arbeta som vikarie medför både för- och nackdelar. Man har inte samma sociala trygghet som fast anställda och man kan lätt känna sig begränsad eftersom att det kan vara svårt att planera sin ekonomi och tid. På frågan om hur vikarierna upplever sin situation av att vara vikarie beskrev respondenterna att situationen ofta är påfrestande. Detta på grund av att man aldrig vet när och hur man jobbar, den varierande inkomsten och att man inte har någon sjukersättning. De anser även att de inte har så stort inflytande på arbetsplatsen eftersom att man bara arbetar ibland. Samtliga tillfrågade trivs dock bra på avdelningen där de arbetar, både med arbetsuppgifterna och med personalen. Det sociala stödet på arbetsplatsen spelar en stor roll i varför de ändå trivdes ganska bra med sin situation. Vikarierna upplever inte att det finns skillnader i hur man blir bemött i arbetsgruppen beroende på anställningsform. Detta kan bero på att man ofta arbetar en vikarie och en fast anställd i samma vårdlag. De uttryckte att man aldrig behöver känna sig utanför för att man är vikarie och det finns en omtanke om alla oavsett hur länge man har arbetat där. Emotionellt, informativt och instrumentellt stöd samverkar med varandra och fyller en stor roll i att det inte finns några större skillnader i bemötandet. Bemötandet man får på arbetsplatsen är väldigt viktigt oavsett vad man jobbar med, men framförallt när man jobbar som vikarie och endast arbetar på en arbetsplats under en viss tid. Att man blir väl mottagen när man kommer till en ny arbetsplats tror vi leder till att man känner sig mer bekväm i sin yrkesutövning och utför ett bättre arbete. 24

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Resultat av enkätundersökning

Resultat av enkätundersökning Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign

Läs mer

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Audionomernas egna ord kring upplevd arbetsglädje och yrkesstolthet

Audionomernas egna ord kring upplevd arbetsglädje och yrkesstolthet Audionomernas egna ord kring upplevd arbetsglädje och yrkesstolthet Audionombarometern 2016 Framtidsgruppen Reza Zarenoe & Satu Turunen-Taheri Rikskonferens, Uppsala 2017-05-04 framtidsgruppen.audionom@gmail.com

Läs mer

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS För dig som är i riskgruppen för att bränna ut dig. Eller har stressade kollegor och inte vill smittas. För politiker, chefer och anställda. Här är ett vaccin

Läs mer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2009:27 Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer A study that investigate the reasons why women end

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Flexibilitetens konsekvenser för individen

Flexibilitetens konsekvenser för individen Flexibilitetens konsekvenser för individen Ann-Christin Efraimsson Orsi Berggren Christina Holmén Amra Visic Innehåll Abstrakt... 3 Inledning... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Kvalitativ ansats... 4 Urval...

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

På väg ut i arbetslivet

På väg ut i arbetslivet På väg ut i arbetslivet Arbetsgivaren är skyldig att betala lön och se till att din arbetsmiljö är säker. Ditt ansvar är att göra jobbet och följa de regler som finns på arbetsplatsen. Men det finns många

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Här hittar du tips på sånt som är bra att veta när man är ny i arbetslivet. På väg ut i arbetslivet. Maja, medlem i Handels

Här hittar du tips på sånt som är bra att veta när man är ny i arbetslivet. På väg ut i arbetslivet. Maja, medlem i Handels Här hittar du tips på sånt som är bra att veta när man är ny i arbetslivet. På väg ut i arbetslivet Maja, medlem i Handels På väg ut i arbetslivet Arbetsgivaren är skyldig att betala lön och se till att

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST ARBETSGLÄDJE ARBETSGLÄDJE 1. Systematiskt arbetsglädjearbete 2. Att skapa och uppmärksamma framgångar 3. Ge uppskattning, uppmuntran 4. Utvecklande och meningsfulla arbetsuppgifter kompetensutveckling

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

1) Kön. 2) Hur fick du först reda på kommunens satsning på sommarjobb?

1) Kön. 2) Hur fick du först reda på kommunens satsning på sommarjobb? ) Kön Tjej 55 Kille 58 Annat 2 3 4 5 6 7 2) Hur fick du först reda på kommunens satsning på sommarjobb? Kommunens hemsida Skolan Kompisar via min kontaktperson Medlem där Möjligheternas plats Känner arbetsgivaren

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015 TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH ARBETE

FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH ARBETE FORSKNING I KORTHET #10 INTELLEKTUELL FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH ARBETE LÄTTLÄST VERSION I den här trycksaken skriver vi om forskning som handlar om arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Hållbart arbete. Att nå, få och behålla ett jobb

Hållbart arbete. Att nå, få och behålla ett jobb Hållbart arbete Att nå, få och behålla ett jobb Studie om Supported employment 317 personer som fått stöd, influerat av Supported employment, till arbete. Studien visar att stödet från en stödorganisation

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Riktlinjer för Bemanningscentrum. En rekryteringsbas för samtliga verksamheter i Leksands Kommun

Riktlinjer för Bemanningscentrum. En rekryteringsbas för samtliga verksamheter i Leksands Kommun Riktlinjer för Bemanningscentrum En rekryteringsbas för samtliga verksamheter i Leksands Kommun Organisation Kommundirektör Vård o omsorg Lärande & stöd Verksamhetsstöd & Service Samhällsbyggnad Personalavd.

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2017 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 63 enkäter i december 2017. Vi fick in 22 svar,

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 1 Högt tempo och bristande ledarskap Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 2 Ducka inte för ansvaret att åtgärda orsakerna till stress Anställda i hotell- och restaurangbranschen

Läs mer

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p Så fungerar S:t Göranmodellen Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön 0,5p 1,5p 1,0p 0,6p Vad är S:t Göranmodellen? S:t Göranmodellen är ett lokalt kollektivavtal om arbetstidsförläggning

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet

Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet Twitter: Följ och pinga gärna in @afaforsakring Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet Jan Gulliksen Gulan Professor i Människa-datorinteraktion, Dekan för Skolan för Datavetenskap

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-08 Dnr Bun 2015/119 Arbetsmiljökompassen 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Redovisningen av medarbetarundersökningen Arbetsmiljökompassen

Läs mer

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE?

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? ARBETSLIV VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? 1. Vilka yrken ska ha hög respektive låg lön enligt dig? 2. Vilken funktion har lönen förutom som inkomst? 3. Vad tror du är den främsta orsaken till att

Läs mer

Övergripande jämförelse

Övergripande jämförelse Övergripande jämförelse 10 9 8 7 6 5 3 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplats Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Information Melleruds Kommun höst 2009 Samtliga

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO2 14 PRAO 217 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 217. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Introduktion. Ange ditt kön. Ange din åldersgrupp. Hur länge har du arbetat i ditt nuvarande jobb?

Introduktion. Ange ditt kön. Ange din åldersgrupp. Hur länge har du arbetat i ditt nuvarande jobb? Introduktion De uppgifter du lämnar genom att svara på följande frågor kommer att användas för att förbättra den fysiska, sociala och psykiska välbefinnande av alla anställda i din organisation. För varje

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN Innehållsförteckning Nöjd Medarbetar Index (NMI) Frågeområden Helhet Arbetssituation Arbetsmiljö Hälsa Kompetens och utveckling Information Mål och visioner Medarbetarsamtal

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV ARBETSMILJÖENKÄT SAMT FYSISK ARBETSMILJÖROND 2017

SAMMANSTÄLLNING AV ARBETSMILJÖENKÄT SAMT FYSISK ARBETSMILJÖROND 2017 SAMMANSTÄLLNING AV ARBETSMILJÖENKÄT SAMT FYSISK ARBETSMILJÖROND 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 1 (28) Olof Wijksgatan 6, Box 200, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.flov.gu.se

Läs mer

FMI deltagare Motivation till motionsidrott

FMI deltagare Motivation till motionsidrott FMI deltagare Motivation till motionsidrott Ida Andersson & Jimmy Eskesjö Syftet med studien var att studera deltagande i ett FMI projekt med fokus på ungdomars erfarenheter. Tio flickor i de äldre tonåren,

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel Upplägg för studiecirkel YA-delegationens handledarutbildning består av tre fristående delar: Grundutbildning innehållande avsnitten Att vara handledare, Förbereda arbetsplatsen samt Avsluta handledningen

Läs mer

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO

Läs mer

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Kraven i koncentrat Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Arbetsgivarna ska se till att (1): chefer och arbetsledare har

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Vuxna med högfungerande autism och arbetsliv. Samhällsnormativt arbetstagarskap och alternativ funktionalitet

Vuxna med högfungerande autism och arbetsliv. Samhällsnormativt arbetstagarskap och alternativ funktionalitet Vuxna med högfungerande autism och arbetsliv Samhällsnormativt arbetstagarskap och alternativ funktionalitet HFA/AS och arbetsliv Återkommande Begrepp Normal/normalitet det statistiskt vanliga/icke avvikande

Läs mer

Tidsbegränsade anställningar på Kommunals avtalsområde. Partsgemensam statistisk uppföljning utifrån HÖK 16 Prolongerad

Tidsbegränsade anställningar på Kommunals avtalsområde. Partsgemensam statistisk uppföljning utifrån HÖK 16 Prolongerad Tidsbegränsade anställningar på Kommunals avtalsområde Partsgemensam statistisk uppföljning utifrån HÖK 16 Prolongerad 2 Innehåll Parternas syn på tidsbegränsade anställningar... 3 Uppdraget... 3 Statistiskt

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer