Sammanfattning. Det finns däremot ingen lämplig undervisning i svenska för EU-medborgare eller människor från andra länder som vill arbeta i Sverige.

Transkript

1 Svenska för globalisering Farbod Rezania November 2008

2 Sammanfattning 1 Sammanfattning Avsaknaden av en effektiv svenskundervisning gör det svårt för företagen att ta till vara invandrarnas kompetens. Det är också svårt att attrahera den välutbildade arbetskraften till Sverige utan att erbjuda dem goda möjligheter att lära sig språket. Många svenskar väljer idag att arbeta utomlands. Goda språkkunskaper gör det möjligt för svenska läkare, tandläkare, ingenjörer, etc. att arbeta i olika länder, både inom och utanför EU. De stora länderna och stora språken har självklart en stor fördel i konkurrensen om kompetent arbetskraft. Det finns däremot ingen lämplig undervisning i svenska för EU-medborgare eller människor från andra länder som vill arbeta i Sverige. Bristen på effektiva utbildningar drabbar även de tusentals människor med högre utbildning och yrkeskompetens som kommit till Sverige som flyktingar. Arbetslivets höga krav på kunskaper i svenska å ena sidan och avsaknaden av förutsättningar att skaffa sig sådana kunskaper har lett till att svenskan uppfattas som ett närmast oövervinneligt hinder. Paradoxalt nog har den som vill lära sig mer engelska för att matcha arbetsmarknadens krav klart större förutsättningar jämfört med den som vill lära sig svenska. Svenska För Invandrare (SFI) är starkt kopplad till flyktingmottagandet och är ett integrationspolitiskt verktyg. Dagens system bygger på att invandraren ska lära sig svenska i början av sin vistelse i landet. Möjligheten att läsa svenska för den som har bott i Sverige i några år är dock obefintlig. Perspektivet på svenskundervisningen måste ändras. Svenskan måste betraktas som ett verktyg för globalisering. Svenska språket kan förstärka näringslivets konkurrenskraft och underlätta företagens arbetskraftsförsörjning. Moderna och effektiva utbildningar ska göra det möjligt för välutbildade invandrare att utnyttja sin kompetens och sina kunskaper. Utbudet av kurser och utbildningar i svenska måste öka. Människor ska få möjlighet att lära sig svenska utifrån sina förutsättningar och behov. Det ska gälla generellt för alla människor som vill bo och verka i Sverige. De invandrare som redan har ett arbete ska också kunna läsa mer svenska. Goda språkkunskaper hos denna grupp gör det möjligt för företagen att ta tillvara deras kompetens. Bättre språkkunskaper gör det möjligt även för individen att kunna röra sig på arbetsmarknaden. Att kunna språket i det land man vill flytta till eller snabbt kunna lära sig det har stor betydelse för invandraren. Att anordna svenskundervisning i utlandet kan vara ett sätt att marknadsföra Sverige och attrahera den välutbildade arbetskraften till landet.

3 Innehåll 2 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Problembilden Invandrares språkkunskaper Historiskt perspektiv på svenskundervisning Hur fungerar Svenskundervisningen? SFI-företrädarnas synpunkter Vad tycker invandrare om språkundervisningen? Några ytterligare kommentarer från de intervjuade: Betydelsen av språkkunskaper för företagen och näringslivet Företagens syn på svenskkunskaper Försenat arbetsmarknadsinträde Bristande språkkunskaper skapar inlåsning Svenska för Sveriges konkurrenskraft En internationell utblick Språkets betydelse för den högutbildade arbetskraften Diskussion och förslag Utbildning för både nyanlända och gamla Svenska i globaliseringssammanhang Undervisning i utlandet Tillåt fler privata aktörer Inför livslångt lärande Bilaga Resultatet från intervjun med invandrare med akademisk examen Bilaga Tabell över gäststudenters svenskkunskaper och deras vilja att arbeta i Sverige Källor

4 Inledning 3 Inledning Under de senaste 30 åren har svenskan vuxit till ett språk som talas av folk från hela världen. Inte någon gång i historien har det funnits så många människor som kan svenska som det gör idag. Människor från olika världsdelar har svenska som sitt gemensamma språk på sina arbetsplatser, bostadsområden och skolor. Det finns dock en del problem inom detta område också. Medan infödda svenskar överlag har mycket goda språkliga kunskaper visar en del forskning att procent av vuxna invandrare i Sverige inte klarar av att läsa obekanta texter. En rad internationella och svenska studier pekar på att invandrarnas möjligheter till arbete hämmas av dåliga språkliga färdigheter. Vad beror detta på? Boendesegregationen nämns ofta som ett stort bekymmer i sammanhanget. Att svenskfödda och utlandsfödda ibland lever i helt skilda bostadsområden och kanske med minimal kontakt med varandra är ett nederlag för integrationen. Vi ska dock inte glömma att de som bor i det som brukar benämnas invandrartäta områden har svenska som det gemensamma språket. Vad måste vi göra nu? Räcker det med att konstatera att bristen på kontakt med infödda svenskar gör att invandrare inte lär sig svenska? Eller ska man sätta in effektivare och modernare utbildningar i svenska? Flyktingarnas låga utbildningsnivå eller brist på motivation nämns också som en förklaring till problemet. Det finns säkert en del flyktingar som har låg utbildningsnivå från hemlandet. Hur går det då för de tusentals akademiker som har kommit till Sverige som flyktingar? Eller hur går det för medborgare från andra EU-länder som vill komma till Sverige för att arbeta? Vi har idag ingen lämplig undervisning i svenska för EU-medborgare eller människor från andra länder som vill arbeta i Sverige. De behöver lära sig ett språk som gör det möjligt för dem att uttrycka sina kunskaper och utöva sina yrken. Sådana effektiva utbildningar saknas idag. Här har de stora europeiska länderna en klar fördel i konkurrensen om den välutbildade arbetskraften på både EU- och global nivå. Miljontals människor runtom i världen kan lära sig engelska utan att bo granne med några engelsmän. Samma sak gäller för de andra stora språken. Dagens svenskundervisning är starkt kopplad till flyktingmottagandet och kommunernas introduktionsprogram för nyanlända flyktingar. I denna rapport sätter vi svenskundervisningen i relation till företagens behov och näringslivets konkurrenskraft i ett globalt perspektiv Rapporten bygger delvis på tidigare rapporter och utredningar om svenskundervisning. Vi har även samtalat med 30 företag och intervjuat 100 invandrare och 100 gäststudenter för att kunna ge ett större perspektiv. Syfte Drygt 40 år har gått sedan SFI startades. Utbildningen har fått mycket kritik för sin oförmåga att lära ut svenska. Den har kritiserats i omgångar och varje gång har kritiken lett till små förändringar. Dessa förändringar har inte gett önskat resultat och lett till ny kritik. Syftet med denna rapport är dock inte att kritisera SFI. Vi vill snarare påvisa behovet av kompletterande och alternativa utbildningar. Moderna och effektiva utbildningar ska underlätta för invandrar akademiker att komma in på arbetsmarknaden. Ett bredare utbud av språkkurser är nödvändigt för att attrahera välutbildade människor till Sverige.

5 Problembilden 4 Problembilden Invandrares språkkunskaper Bristande språkkunskaper är problematiska i ett land som Sverige, där de infödda har mycket goda språkliga kunskaper. En OECD-studie jämför vuxnas läs, skriv-, och räkneförmåga i 12 olika länder. Sverige intar här en tätposition när det kommer till de inföddas kunskaper. Rapporten visar samtidigt att många invandrare i Sverige har dåliga språkliga färdigheter. Data fram till år 1998 visar att mellan procent av invandrarna i Sverige inte klarar av att läsa obekanta texter. Rapporten pekar på ett tydligt samband mellan läs- och skrivförmåga och chanser på arbetsmarknaden. Olika studier visar att begränsade kunskaper i svenska språket utgör ett hinder för många invandrare och minskar deras chanser att komma in på arbetsmarknaden. Möjligheterna till kompetensutveckling på arbetsplatsen påverkas också negativt. Det finns självfallet en stark koppling mellan invandrares kunskaper i svenska och förutsättningarna att skaffa sig sådana kunskaper. Kravet på goda språkkunskaper å ena sidan och avsaknaden av förutsättningar för att skaffa sig sådan kunskap å andra sidan, drabbar både företagen och invandrarna. Avsaknaden av förutsättningar skapar en orimlig situation. Å ena sidan uppträder man många gånger som lingvistiska perfektionister och kräver perfekt svenska av invandrare. Å andra sidan erbjuds invandrare inga möjligheter att uppfylla kravet. Språket uppfattas därför som ett närmast oövervinneligt hinder. För att matcha arbetsmarknadens krav kan en arbetssökande gå på olika kurser och utbildningar. Man kan läsa allt ifrån matematik och IT till engelska eller annan kunskap som arbetsmarknaden kräver. Svenska är dock undantaget. Här har invandrare ingen möjlighet att matcha arbetsmarknaden eller den enskilda arbetsplatsens krav. Den utbildning som invandrare och flyktingar erbjuds idag är nödvändig för att dem ska kunna börja kommunicera med sin omvärld. Den är dock långt ifrån tillräcklig för att människor ska kunna möta arbetslivets krav. Historiskt perspektiv på svenskundervisning Svenskundervisningen SFI startades som en försöksverksamhet Till en början anordnades utbildningen av studieförbunden i fria former. Någon läroplan existerade inte och kurserna kunde ledas av cirkelledare som själva ännu inte fullt ut behärskade språket. Under 1970-talet överfördes alltmer av utbildningen från studieförbunden till olika centra för arbetsmarknadsutbildning. En läroplan utvecklades och behörighetsregler för tillsvidareanställning av lärare fastställdes. Under 1980-talet blev kommunen huvudman för grund-sfi medan påbyggnads-sfi undervisades vid centra för arbetsmarknadsutbildning och vid studieförbund. Efter att flera rapporter påpekat brister i utbildningen genomfördes reformer under 1990-talet och SFI utvecklades till en enda sammanhållen utbildning under kommunalt ansvar. Tre år senare var det dags för nya reformer då förordningen om svenskundervisning för invandrare trädde i kraft Denna gång upphörde läroplanen att gälla och utbildningen skulle istället vila på de grundläggande värden som anges i läroplanen för de frivilliga skolformerna. Under de kommande åren visade ett antal utredningar att allvarliga brister i form av dålig måluppfyllelse, en stor andel obehöriga lärare samt omfattande avbrott existerade inom SFI.

6 Problembilden 5 År 1998 inrättades Nationellt centrum för SFI och svenska som andraspråk vid Lärarhögskolan i Stockholm. I början av 2001 träffades en överenskommelse mellan Skolverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket samt Svenska kommunförbundet om utveckling av introduktion av invandrare en process där SFI utbildningen spelar en viktig roll. Under de år som har följt har en omfattande debatt förts om bland annat huruvida SFI ska kvarstå som egen skolform eller integreras med komvuxutbildningen och om hur kursplanen ska utarbetas. Statens skolverk fick i uppdrag att utarbeta en ny kursplan som skulle betona individens förutsättningar och behov. Denna kursplan blev obligatorisk från och med januari 2003 och innehåller mål för fyra kurser på olika nivåer. Deltagarna kan avsluta utbildningen med betyg efter varje kurs. En ny kursplan för SFI trädde i kraft den första januari Utbildningen utgörs av tre olika studievägar benämnda SFI 1, SFI 2 och SFI 3 som riktar sig till personer med olika bakgrund och mål. Hur fungerar Svenskundervisningen? SFI är en väsentlig del av Sveriges integrationspolitik. Olika aspekter av samhällslivet ska integreras i undervisningen. En godkänd elev ska, enligt kursplanen, klara sig språkligt, socialt och kulturellt i olika situationer i samhället. Det innebär att utbildningen blir vital för invandrarnas möjligheter i samhället och på arbetsmarknaden. Det är dock inte svårt att konstatera att SFI inte varit framgångsrik i sitt uppdrag. Ett antal problem som olika utredningar har kommit fram till och uppmärksammat är följande: Endast hälften av dem som är berättigade till SFI påbörjar utbildningen och endast en tredjedel av dessa fullföljer den samma år. Att ha klarat av SFI betyder inte nödvändigtvis att eleven kan tillräckligt god svenska för att kommunicera i studie eller yrkessammanhang. Mellan olika kommuner i Sverige existerar mycket stor variation i hur väl SFI-utbildningen fungerar. Detta innebär att invandrarens framtid och hennes möjligheter på arbetsmarknaden bestäms i hög grad av var i landet hon har läst svenska. Många SFI-lärare är obehöriga och deras kompetens har kritiserats. Skolverket slår fast att det råder problem med otillräcklig kompetens bland SFI-lärare. SFI-företrädarnas synpunkter En del andra synpunkter som har förts fram söker lägga skulden på invandrare och flyktingar själva. Låg utbildning från hemlandet, avsaknad av studievana, dålig psykisk hälsa, dålig fysisk hälsa, låg motivation och brist på svenskkontakter utanför skolan nämns som orsaker till dåliga språkkunskaper. Vad tycker invandrare om språkundervisningen? Riksdagens revisorer genomförde en enkätundersökning bland SFI-lärare och arbetsförmedlare. I enkäten framförs avsaknad av studievana och låg utbildningsnivå från hemlandet bland orsakerna till det låga antalet som uppnår SFI-nivå. Hur går det då för den grupp som har studievana och högre utbildningsnivå? genomförde 100 intervjuer med förvärvsarbetande invandrare. Intervjuerna var inte någon statistiskt utformad undersökning. Det fanns 3 kriterier som de intervjuade skulle uppfylla, att ha

7 Problembilden 6 invandrat till Sverige i vuxen ålder, att ha en akademisk examen och ha ett arbete. Respondenterna valdes genom olika privata nätverk. Intervjuerna genomfördes under 2007 i form av enskilda samtal. 32 utav de intervjuade hade en examen från utlandet. 17 personer hade en examen från hemlandet och en examen i Sverige. De andra 51 personerna hade en svensk examen. Undersökningen visar att alla respondenter klarar av sina nuvarande arbetsuppgifter språkmässigt. En majoritet av respondenterna tycker dock att deras nuvarande jobb inte är i nivå med deras akademiska kunskaper. En majoritet av de tillfrågade menar också att de inte fått tillräckliga möjligheter att läsa svenska. ( se bilaga 1) Många medger att de inte var motiverade att läsa svenska i början och när motivationen kom så var möjligheten borta. Vad menar de med motivation och varför vissa inte var motiverade i början? Respondenternas berättelse kan ge en bra bild av hur en nyanländ invandrare kan resonera. En respondent säger så här: Jag kom till Sverige i mitten på 80-talet med min familj. I mitt hemland arbetade jag som administrativ chef på en myndighet. Vi hade inga direkta politiska problem, Vi flydde för att barnen skulle ha en bättre framtid här. När vi kom hit hade jag fortfarande klart för mig att det är barnens framtid som är det viktigaste inte min och min frus framtid. Här började vi, alla i familjen, gå i skolan samtidigt. Det var lite lustigt pappa, mamma och barnen tog sina böcker och hemläxor och gick till skolan tillsammans. Jag gav upp redan efter två veckor och började jobba på en fabrik. Jag ville att mina barn skulle ha samma möjligheter och chanser som alla sina klasskamrater. De skulle också resa på sportlov och språkresa och annat och det kostar pengar. Det hade jag inte råd med om jag skulle läsa svenska i några år. Det passade kanske för de som var ensamstående men inte mig. Nu har det gått 20 år, pojkarna är välutbildade och har bra jobb och jag måste säga att jag lyckades med det som jag hade planerat från början. Vi flyttade till Stockholm för några år sedan och jag kör taxi nu. Jag hade läst mer svenska om det fanns något alternativ men då fanns det inget. Den svenska jag kan, har jag faktiskt bara mig själv att tacka för. En annan berättar: jag kom till Sverige som kvotflykting när jag var 24 år gammal. Min mor och min syster var då kvar i hemlandet och de behövde pengar för att ta sig till Sverige. Pengar som jag inte hade. Det var faktiskt aldrig aktuellt för mig att läsa svenska överhuvudtaget. Jag började jobba direkt, Jag ville jobba i några månader och skicka pengar till familjen. Snart märkte jag att jag inte kunde tjäna så mycket pengar på några månader. Jag gick då till banken, lånade kronor och det gick bra eftersom jag hade ett jobb. På det sättet kunde familjen komma hit Men jag satt nu där med ett banklån. Jag var tvungen att jobba vidare för att kunna betala av lånet och den vägen är det Min dröm var att bli pilot när jag kom till Sverige men livet ville något annat Egentligen vill jag inte klaga, det finns många som utbildat sig för ingenting och går arbetslösa Några ytterligare kommentarer från de intervjuade: Jag hoppade av SFI ganska tidigt och hittade ett jobb SFI var varken nödvändigt eller tillräckligt för att få ett jobb. Av det som jag lärde mig på SFI hade jag bara glädje av hej och hejdå på arbetsplatsen Läraren berättade att vi aldrig fick jobb i Sverige., Vad ska jag läsa svenska för?, tänkte jag Jag läste om min utbildning på universitetet bara för att lära mig (fack)språket När kursen var slut hade läraren lärt sig både persiska, kurdiska och arabiska

8 Problembilden 7 Jag brukade titta på barnprogram med mina barn, det var där jag lärde mig svenska Det fanns inga möjligheter att läsa mer svenska på universitetet. All kurslitteratur var på engelska Jag hade inga problem med att ha mina barn som tolk om jag kunde försörja dem. Jag har aldrig gått på SFI Jag hade gärna läst på kvällarna efter jobbet, men det fanns ingen kvällskurs Jag klarade SFI mycket snabbt, men jag fick vänta på nästa kurs i en hel termin. Vi var, enligt skolan, inte tillräckligt många för att de skulle starta en kurs Det finns alltid ett likhetstecken mellan ditt namn och dina språkkunskaper, har du ett utländskt namn så utgår folk ifrån att du inte kan svenska På universitetet uppmanades vi att göra våra grupparbeten tillsammans med svenskar, det var alltid svenskarna som höll i pennan Det fanns inga kurser på svenska på universitetet som passade oss. Det fanns en kurs för gäststudenter som var nybörjare. Men det passade inte oss. Betydelsen av språkkunskaper för företagen och näringslivet Goda språkkunskaper hos anställda är idag mycket viktigt för företagens konkurrenskraft. Det är därför viktigt att invandrare får möjlighet att utveckla God förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Idag finns det dock inga förutsättningar för detta. Företagens krav på goda kunskaper i svenska kan därför inte uppfyllas. Det paradoxala är att människor i Sverige som vill förbättra sina kunskaper i engelska för att matcha arbetsmarknadens krav har klart större förutsättningar att göra det än någon som vill utveckla sina kunskaper i svenska. Bristen på lämpliga utbildningar leder till stora förluster för hela samhället. Invandrare kan inte utnyttja sina kunskaper och näringslivet kan därmed inte ta deras kompetens till vara. Bristen på effektiva utbildningar har dessutom orsakat en negativ samhällsdebatt. Företagens legitima krav på goda språkkunskaper uppfattas inte sällan som en negativ attityd medan krav på kompetens i andra ämne såsom, IT, engelska, etc. uppfattas positivt. Företagens syn på svenskkunskaper Svenskundervisningen SFI är en väsentlig del av integrationspolitiken. Olika aspekter av samhällslivet, samhällets organisation och dess etiska och demokratiska värderingar ingår i undervisningen. Undervisningen har således ett bredare perspektiv än att enbart lära ut arbetsmarknadsrelaterade svenska. Sambandet mellan språkkunskaper och arbete har dock diskuterats ofta och det verkar finnas en samsyn kring betydelsen av arbete för språkutveckling. För att få en klarare bild av sambandet och företagens syn på språket, genomförde intervjuer med 30 företagare. Deras synpunkter kan sammanfattas i följande: Kravet på svenskkunskaper varierar mellan olika branscher. Kravet varierar även mellan olika företag i samma bransch. När man vill anställa eller tillsätta en tjänst gör företagen en helhetsbedömning. I första hand ska anställda kunna tillräckligt svenska för att klara av arbetsuppgifterna. En anställd som t.ex. ansvarar för kundkontakter måste naturligtvis ha goda språkkunskaper. Säkerhetsrutiner, kvalitetskrav och certifieringar är andra exempel på sådant som ställer högre krav på språkkunskaper.

9 Problembilden 8 Det är ganska vanligt idag med etniskt heterogena arbetsplatser, där människor från olika kulturer arbetar sida vid sida. På sådana arbetsplatser behöver man ha ett gemensamt språk. En jämförelse kan göras här med stora internationella företag som har engelska som språk. Det är ovanligt att en anställd inte klarar av sina arbetsuppgifter på grund av språket. De flesta kan tillräckligt svenska redan vid rekryteringen eller lär sig efter en kort tid. Att organisera om arbetet eller tilldela den anställde nya uppgifter kan däremot bli ett problem. Dåliga språkkunskaper kan försvåra förändringsprocesser och minskar rörligheten. Anställningsintervjun är kanske bästa tillfället att bedöma individens kunskaper i svenska. SFI betyg är inget säkert mått, det kan finnas stor skillnad mellan två personer som har gått samma kurs. Skillnaden mellan de som läst SFI i olika kommuner är ännu större. Det finns de som inte har läst färdigt kursen, men klarar sig bra på arbetet. Det finns också de som har SFI-betyg men saknar kunskaper. Språkkunskaper måste bedömas som en del i invandrarens kompetens. En svarvare t.ex. som har arbetat med samma teknik som finns i Sverige, klarar av att svarva även om han inte kan svenska. Språkkunskaper behövs däremot för att han ska kunna lära sig ny teknik. Försenat arbetsmarknadsinträde Chansen att kunna få ett jobb i Sverige utan att kunna svenska är större idag jämfört med 70-talet. Expansionen av tjänstesektorn, framväxten av invandrarföretagen och en betydligt större andel invandrare på många arbetsplatser gör det möjligt att kunna hitta ett jobb redan innan man lärt sig svenska. En del av avhoppen från SFI beror just på att folk hittar ett arbete. Dagens system ger dock den ambitiösa individen som vill börja arbeta direkt ingen praktiskt möjlighet att lära sig språket parallellt med arbetet. Många människor väljer därför att läsa färdigt på SFI innan de börjar arbeta. Vår undersökning bland företagen visar att kraven på språkkunskaper varierar ganska mycket beroende på bransch, personalsammansättning och arbetsuppgifter. Bristande språkkunskaper skapar inlåsning Många invandrarakademiker är idag överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. En förklaring till det är språkundervisningen. I många andra länder kommer invandrarakademiker snabbt in på arbetsmarknaden genom att ta ett enklare jobb. Därefter gör de karriär i takt med att de utvecklar sina språkkunskaper. I Sverige är detta inte möjligt. Språkundervisningen upphör så fort invandraren får ett jobb. SFI erbjuder inte de högutbildade det språk de behöver för att utnyttja sina kunskaper. Den som inte läser om eller kompletterar sin utbildning i Sverige har i praktiken ingen möjlighet att skaffa sig de nödvändiga språkkunskaper som krävs för att få ett kvalificerat arbete. Sedan början på 90-talet har tusentals akademiker invandrat till Sverige. Inflyttningen av så många akademiker är naturligtvis en stor tillgång för landet. Bristen på effektiva utbildningar i svenska är en av orsakerna till att Sverige inte kunnat förvalta denna tillgång. Bristande språkkunskaper minskar rörligheten på arbetsplatsen och försvårar internrekryteringar inom organisationen. En del företag som har en större andel invandrare anställda, säger i vår undersökning att de har köpt/ordnat kurser i svenska i form av större projekt. Kurserna har varit på grundläggande nivå. Insatser på högre nivå för enskilda medarbetare är mer sällsynta.

10 Problembilden 9 Svenska för Sveriges konkurrenskraft Den demografiska utvecklingen i Sverige innebär att vi behöver attrahera arbetskraft från övriga EU och öppna våra gränser för arbetskraftsinvandring. Men kan vi räkna med att den kompetenta arbetskraften väljer att komma till Sverige? Är svensk arbetsmarknad tillräckligt attraktiv för arbetskraften? Språket är en av de faktorer som påverkar Sveriges attraktionskraft. Att kunna språket i det land man flyttar till eller snabbt kunna lära sig det har stor betydelse för invandraren. Den som flyttar exempelvis till Storbritannien kan antagligen engelska eller har goda möjligheter att snabbt lära sig det. Den som flyttar till Sverige har klart sämre förutsättningar. Den som kommer till Storbritannien har därför mycket goda chanser att snabbt hitta ett jobb, ta till sig information och hitta sin plats i samhället. För den som kommer till Sverige väntar en lång och ineffektiv process att lära sig språket. Valet mellan London och Stockholm är således ett val mellan att börja arbeta och ha inkomst direkt eller sätta sig i skolbänken i ett par år utan inkomst. En internationell utblick En jämförelse mellan Stockholm och de jämförbart stora städerna Amsterdam, Ottawa och München visar på stora brister i det svenska systemet. I Amsterdam, Ottawa och München finns det offentliga motsvarigheter till SFI samt undervisningar riktade till internationella studenter. De erbjuder dessutom omfattande möjligheter att läsa mera avancerade kurser inom universitetsvärlden. I dessa städer finns många större privata språkskolor. Många av de utbildar flera tusen elever årligen. Skolorna erbjuder vanligtvis alltifrån grundläggande utbildning till avancerade kurser. Kurser erbjuds såväl på heltid som på deltid och i många fall även kvällstid samt under sommaren. Skolorna erbjuder också specifika utbildningar efter deltagarnas behov. Exempel på detta är kurser som syftar till att lära ut fackspråk anpassade till olika yrkeskategorier. Dessa kurser kan exempelvis beställas av företag eller den offentliga sektorn som vill vidareutveckla sin personal. Även enskilda individer kan beställa en skräddarsydd undervisning. Stockholm utmärker sig bland dessa städer genom att ha ett begränsat utbud av utbildningar. Utbudet av privata utbildningar är begränsade till tre större aktörer; Medborgarskolan, ABF och Folkuniversitetet. Utbudet av utbildningar är begränsade och motsvarar SFI-nivå eller något högre. Avancerade utbildningar som anpassas efter specifika individer och gruppers önskemål är sällsynta. Det bör påpekas att storstäderna i Sverige erbjuder mycket större möjligheter än små kommuner. De mindre kommunerna klarar över huvudtaget inte av att anordna kvalitativ utbildning för högutbildade invandrare. Språkets betydelse för den högutbildade arbetskraften För att ta reda på språkets betydelse för den välutbildade arbetskraften på den globala arbetsmarknaden, genomförde en undersökning bland 100 gäststudenter i Göteborg och i Stockholm. Gäststudenterna i Sverige studerar på engelska. Engelskan är i själva verket en av de främsta orsakerna till att studentern väljer studera i Sverige. De har däremot inga eller mycket små möjligheter att lära sig svenska i sina hemländer. Deras möjligheter att läsa svenska här i Sverige är också ytterst begränsade. All studenterna i vår undersökning ser språket och vädret som de stora problemen för den som vill stanna och arbeta i Sverige.

11 Problembilden 10 På frågan var de vill arbeta när de avslutar sina studier i Sverige, svarade en tredjedel av de tillfrågade att de ville åka tillbaka till hemlandet för att arbeta. En tredjedel svarade att de ville stanna i Sverige. En tredjedel av de studenter som deltog i vår undersökning ville inte åka tillbaka till hemlandet, men ville inte stanna i Sverige heller. De svarade att de ville flytta till ett tredje land. Nästan alla i den sistnämnda gruppen menar att språkbarriären påverkar deras beslut. De vill flytta till ett tredje land där de redan kan språket eller har goda chanser att lära sig det. USA, Storbritannien och Australien är de länder de flesta vill flytta till. (se bilaga 2) Det är ingen tvekan om att avsaknaden av en effektiv svenskundervisning påverkar Sveriges konkurrenskraft om den kompetenta arbetskraften.

12 Diskussion och förslag 11 Diskussion och förslag Utbildning för både nyanlända och gamla Behovet av kunskaper i svenska varierar självklart mellan olika människor beroende på deras bakgrund och utbildningsnivå men även deras ambitioner och framtidsplaner. En del vill få ett arbete, en del vill starta företag och en del vill skaffa sig en utbildning. Gemensamt för de flesta är dock ambitionen att hitta ett första jobb för att ordna sin försörjning. Företagens krav på språkkunskaper hos anställda varierar också beroende på individens arbetsuppgifter, företagets storlek, bransch och annat. Det är i både individens intresse och företagens intresse att den nyanlände kan komma i arbete tidigast möjligt. För att kunna få ett jobb så tidigt som möjligt ska individen kunna tillräckligt mycket svenska för att klara av just det jobbet. Vem kan bedöma individens språkkunskaper då? Det är naturligtvis en sak för den nyanlända invandraren och den enskilde arbetsgivaren. Därefter ska det vara möjligt för individen att utveckla sina kunskaper för att kunna röra sig på arbetsmarknaden. Naturligtvis ska alla flyktingar och invandrare som kommer till Sverige ges möjlighet att lära sig svenska oavsett deras bakgrund eller utbildningsnivå. Dagens system missgynnar tyvärr den välutbildade, motiverade och ambitiöse invandraren. Vi behöver ett system som ger möjlighet till både nyanlända invandrare och de som har bott här några år att lära sig svenska. Dagens SFI är en del i introduktionsprogrammet för nyanlända flyktingar. Framöver behövs det ett eller flera system som fungerar för arbetskraftsinvandrare, studenter och EU-medborgare. Låg motivation nämns ofta som en av de viktiga orsakerna till att invandrare inte lär sig svenska. SFI-företrädare också nämner låg motivation och dålig hälsa bland orsaker till det låga antalet som uppnår SFI-nivå. Ekonomiskt incitament i form av SFI-bonus eller krav på kunskaper i svenska för medborgarskap syftar till att höja motivationen. En berättigad fråga är dock varför människor ska studera svenska just då de är omotiverade eller mår dåligt? Motivationen att lära sig är många gånger större hos den som redan har ett arbete jämfört med den som precis har kommit till Sverige. Svenska i globaliseringssammanhang Det verkar som att globalisering och integration har olika språk. Svenskan betraktas som ett integrationspolitiskt verktyg samtidigt som kunskaper i andra språk betraktas som ett verktyg för globalisering. Goda kunskaper i andra språk och i synnerhet engelska underlättar för våra affärer och kontakter. Den akademiska världen använder engelska som språk. Kurslitteratur, föreläsningar och skrivningar är på engelska. Alla våra stora företag har engelska som koncernspråk. Detta har lett till en stor mångfald av olika kurser och utbildningar med mycket hög kvalitet i både engelska och andra stora språk. Svenskan borde betraktas också i det globala sammanhanget. Den som väljer att bo och verka i Sverige vill självklart lära sig svenska. Undervisning i svenska språket och svensk kultur ökar Sveriges attraktionskraft. Chansen att människor vill flytta till Sverige för att arbeta eller göra affärer ökar om de är bekanta med svenska språket och svensk kultur. Vår undersökning bland gäststudenter visar vikten av en global syn på svenska språket. Gäststudenter väljer Sverige för att de har möjlighet att studera på engelska. De väljer sedan bort Sverige för att de inte har möjlighet att lära sig svenska.

13 Diskussion och förslag 12 Undervisning i utlandet Svenskundervisning i utlandet är ett sätt att marknadsföra Sverige och förstärka dess konkurrenskraft. Det är också ett effektivt sätt att underlätta för dem som redan är på väg till Sverige. Arbetskraftsinvandrare kan t.ex. utnyttja en sådan möjlighet. Handläggningen av deras visumansökan kan ta flera månader, de kan lära sig språket redan innan de kommer hit. Anhöriginvandrare och Gäststudenter är också andra grupper som skulle ha nytta av en sådan undervisning. Större länder som USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, m.fl. har en sådan verksamhet i utlandet. Att starta en sådan verksamhet kräver en del resurser. Finansieringen av verksamheten är också en fråga som måste utredas. Tillåt fler privata aktörer Alla behöver grundläggande språkkunskaper, men därefter kommer behovet att variera. Den som vill arbeta som bilmekaniker behöver lära sig ett yrkesspråk och den som vill arbeta som kemiingenjör behöver ett annat yrkesspråk. Den kommunala SFI behövs för att erbjuda de grundläggande kunskaperna. Därutöver behövs det flera aktörer på marknaden. Utbudet måste öka och individen måste få en chans att sy ihop en språkkurs som passar just hennes förutsättningar och behov. Inträdet av nya aktörer på marknaden skapar dessutom nya möjligheter för företagen och de invandrare som redan har ett arbete. Goda språkkunskaper hos denna grupp gör det möjligt för företaget att ta tillvara deras kompetens. Bättre kunskaper gör det möjligt även för individen att kunna röra sig på arbetsmarknaden. Inför livslångt lärande SFI-checkar Det måste bli möjligt för den nyanlände att planera sin utbildning som han/hon vill. Den som vill studera svenska på heltid från början ska få göra det, och den som vill studera på kvällstid eller några timmar i veckan ska också få göra det. Varför ska människor vara tvungna att läsa svenska när de är omotiverade eller mår dåligt? De bör ha möjlighet att börja läsa när de mår bättre och är mer motiverade. Dagens system bygger på att invandraren ska lära sig svenska i början av sin vistelse i landet. Möjligheten att läsa svenska för den som har bott i Sverige i några år är dock obefintlig. En studie baserad på International Adult Literacy Survey och forskning om invandrares läs- och skrivinlärning på sitt andraspråk visar dock att vistelsetiden inte påverkar läs- och skrivförmågan. En rimlig slutsats här är att SFI som del av introduktionsprogrammet för nyanlända räcker inte långt. Språkundervisningen ska inte begränsas till första tiden i landet och invandrare borde få en chans att studera svenska även efter 5 eller 10 år i landet. Individuella språk-checkar som kan gälla i några år gör det möjligt för den nyanlände att planera sin utbildning som han/hon vill. Individen får större valfrihet och får chansen att ta ett första jobb mycket snabbare. Därefter kan han/hon utveckla sina kunskaper i svenska för att göra karriär. Ett checksystem ökar dessutom konkurrensen mellan aktörerna och leder till bättre service och högre kvalitet.

14 Bilaga 1 13 Bilaga 1 Resultatet från intervjun med invandrare med akademisk examen 58 personer bland dem intervjuade tycker inte att de fått tillräckliga möjligheter att lära sig svenska. 62 personer har ett jobb som inte är i nivå med deras akademiska kunskaper. Bland dem som enbart har en utländsk examen fanns det inga som hade jobb i nivå med sina kunskaper. Bland dem med en svensk examen fanns det 35 personer som har ett jobb i nivå med sin kompetens. Bland dem med dubbla examen fanns det bara 3 personer som hade ett jobb i nivå med utbildningen 47 av dem tillfrågade där ibland 28 personer med utländsk examen, 10 med dubbla examen och 9 personer med svensk examen tycker inte att de kan tillräckligt mycket svenska för att ta ett jobb i nivå med sina utbildningar. 15 personer har ett jobb som inte är i nivå med deras kompetens, trots deras goda kunskaper i svenska. 54 personer har fått sina kunskaper i svenska ifrågasatta. 74 personer skulle lära sig mer svenska om det skulle leda till nya/större arbetsuppgifter. 82 personer skulle lära sig mer svenska om det skulle leda till ett bättre jobb.

15 Bilaga 2 14 Bilaga 2 Tabell över gäststudenters svenskkunskaper och deras vilja att arbeta i Sverige 40 % ville åka tillbaka till hemlandet. 30 % skulle vilja stanna i Sverige. 30 % ville åka till ett tredje land. hela 85 % av dem som vill flytta till ett tredje land, menar att språket påverkar deras beslut Stanna i Sverige Flytta till tredje land Flytta hem Totalt Språket påverkat beslutet starkt 10 % 15 % 5 % 30 % Språket påverkat beslutet 10 % 10 % 5 % 25 % Språket påverkat beslutet inte alls 10 % 5 % 30 % 45 % Totalt 30 % 30 % 40 % 100 %

16 Källor 15 Källor Dan-Olof Rooth och Olof Åslund. Får utlandsfödda betalt för sin utbildning och sina kunskaper i svenska?, Ekonomisk Debatt nr Presentation från SKL. IALS, International Adult Literacy Survey. Data fram till Skolverkets uppdrag om sfi för högutbildade invandrare (Skolverket, Dnr :214, 2002). Vidare vägar och vägen vidare svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv (SOU 2003:77). Ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi). Skolverkets hemsida. Skolverket (1997) Vem älskar sfi?, Rapport nr 131. Svenska för invandrare ett regeringsuppdrag, dnr 1989:372.Intentioner och verklighet, R89:44. Skolverket, Yttrande över Rapport Språk och arbete svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad. Riksdagens revisorer 2000/01:3. Dnr :967. Arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare, Ura 2000:5. Skolverket. Som att öppna en dörr. Diskussion om alfabetisering förutsättningar och utvecklingsmöjligheter samt lägesbeskrivning av alfabetisering i åtta kommuner (2003).