Svenka samskolan i Tammerfors. Gymnasiets läroplan

Transkript

1 Svenka samskolan i Tammerfors Gymnasiets läroplan

2 Gymnasiets läroplan Innehållsförteckning 1. Läroplanen Uppgörandet av läroplanen Gymnasieutbildningens uppgift och grundläggande värderingar Gymnasieutbildningens uppgift Grundläggande värderingar Undervisningen Inlärningssynen Studiemiljön och olika arbetssätt Verksamhetskulturen Studiernas uppbyggnad Samarbete med vårdnadshavarna, yrkesläroanstalter, övriga gymnasier och andra läroinrättningar Samarbetet mellan hemmet och skolan Handledningsverksamheten Elevvården Studerande som är i behov av särskilt stöd Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper Samer Romer Teckenspråkiga studerande Invandrare och andra studerande som talar ett främmande språk och centralt innehåll Allmänna mål för undervisningen och timfördelningen Temaområden Modersmål och litteratur, svenska som modersmål Temaområden Det andra inhemska språket Finska Främmande språk Engelska Franska, gymnasiet (B2) Franska B

3 Tyska, gymnasiet Lärokurs som påbörjats i gymnasiet (B3) Ryska Matematik Den långa lärokursen i matematik Den korta lärokursen i matematik Biologi Geografi Fysik Kemi Religion Evangelisk-luthersk religion Ortodox religion Livsåskådningskunskap Filosofi Historia Samhällslära Psykologi Musik Bildkonst Gymnastik Hälsokunskap Studiehandledning BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA Syftet med bedömningen Kursbedömningen en av en ämneslärokurs Hinder för studiegången Betygen och uppgifterna i dem Bedömarna och informationen om bedömningsgrunderna Tillgodoräknande av studier Läroämnen som skall bedömas med siffror i avgångsbetyget Fullgörande av hela gymnasiets lärokurs Ny bedömning och rättelse av bedömning Lagar och förordningar om gymnasieutbildningen

4 4

5 1. Läroplanen 1.1. Uppgörandet av läroplanen Arbetet i skolan regleras av Lagen om grundläggande utbildning (628/1998) samt Gymnasielagen (629/1998). Sedan Utbildningsstyrelsens direktion godkände Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 samt "Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen ( )" började lärarkåren, elevrepresentanter samt representanter för föräldrarna utarbeta en ny läroplan för Svenska samskolan i Tammerfors. En läroplan är riktgivande för läraren. Läroplanen står för kontinuitet vid förändringar i lärarkåren, den är också ett viktigt instrument för att utveckla skolan och den ger föräldrar, målsmän, upprätthållare och samhälle en möjlighet att få en inblick i skolans verksamhet. Läroplanen är avsedd att vara eleverna till hjälp, dels vid de olika kursvalen i den grundläggande utbildningen, dels när de gör upp sina personliga program för studierna i gymnasiet. Skolan kan i dag, utgående från tilldelade resurser, själv avgöra hur resurserna ska disponeras. Härigenom har den enskilda skolans läroplan fått en allt större betydelse. Läroplansarbetet är en kontinuerlig process. Läroplanen utvärderas årligen och revideras vid behov. 2. Gymnasieutbildningens uppgift och grundläggande värderingar 2.1. Gymnasieutbildningens uppgift Uppgiften för gymnasieutbildningen är att ge en bred allmänbildning, tillräckliga färdigheter för fortsatta studier och att förbereda sina elever för den riksomfattande studentexamen. De studerande skall ges verktyg för att möta utmaningar samt stöda de studerandes självkännedom och deras mognad till vuxna människor Grundläggande värderingar Svenska samskolan i Tammerfors är det enda svenskspråkiga gymnasiet i Birkalan. Gymnasiets elever kommer från Tammerfors stad och de kringliggande kommunerna. sättningen för Svenska Samskolan i Tammerfors vilar på fyra T:n: Tradition Trivsel Trygghet 5

6 Tillförsikt Svenska samskolan i Tammerfors vill vara en skola, där elever, lärare och personal trivs tillsammans, en skola där alla drar åt samma håll, en skola där atmosfären inspirerar alla parter att prestera sitt yttersta, en progressiv skola som tilltalar såväl elever som föräldrar från båda språkgrupperna. Skolan vill värna om trivsel och trygghet i skolmiljön samt skapa gemenskap mellan eleverna och mellan elever och lärarna befrämja elevaktiviteter stärka den finlandssvenska identiteten slå vakt om svenskspråkiga traditioner i form av firande av olika fester; Svenska dagen, kaffekonsert, Lucia, julfester med skådespel och mångsidigt musikprogram, etc. upprätthålla goda föräldrakontakter vara öppen för elever från tvåspråkiga och finskspråkiga familjer skapa god kontakt till svensk- och finskspråkiga skolor vara en brobyggare till det övriga Norden ge en god beredskap för vidare studier vid högskolor och universitet vara öppen för nya idéer och pedagogiskt nytänkande Skolans verksamhet är förankrad i det omgivande samhället, och i undervisningen behandlas därför även lokala aktualiteter. Den finlandssvenska kulturen är en naturlig utgångspunkt för skolans verksamhet. Samtidigt respekteras elevernas mångsidiga bakgrund. En internationell förståelse börjar i och med att man accepterar och respekterar variationer i språk, religion och kultur. Skolan strävar till samarbete med andra skolor i Svenskfinland, i det övriga Finland och även utomlands. Samarbete vidgar vyerna och ger möjlighet till idéutbyte. Genom studiebesök och genom att skolan engagerar utomstående föreläsare och sakkunniga ges eleverna tillfälle till kontakter utanför skolan. Eleverna bör i skolan få möjlighet att utveckla sin fantasi och kreativitet genom att fostras till initiativrikedom och företagsamhet. Motivationen och arbetsglädjen hos såväl eleverna som lärarna stärks genom kontinuerlig utveckling och utvärdering av verksamheten. Eventuella konflikter försöker parterna lösa genom en öppen och ärlig dialog. Svenska samskolan i Tammerfors vill fostra eleverna till ü allmänbildade, självständiga och socialt mogna individer som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling ü individer med en fast förankring i den finlandssvenska kulturen och med internationell förståelse ü individer med fantasi och skaparlust, företagsamhet och initiativrikedom 6

7 Den allmänbildning som skolan vill förmedla, innebär att eleven dels får mångsidiga kunskaper och kan bedöma dem kritiskt, dels att eleverna lär sig ett gott uppförande. Att ta sitt ansvar för uppgifterna och beakta följderna av sin verksamhet är sådant som tränas genom samarbete. Skolan vill därför ge eleverna möjligheter att arbeta självständigt och i samverkan med andra. 3. Undervisningen De studerande lär sig genom ett aktivt och målmedvetet arbete, i vilket han utnyttjar sina tidigare erfarenheter Inlärningssynen Svenska samskolan i Tammerfors har sammanlagt ca 270 elever i grundskolan och i gymnasiet. Samskolan har under ett sekel sett som en av sina viktigaste uppgifter att främja det svenska språket. Undervisningsspråket är svenska. Skolans naturliga profilering är det svenska språket och den finlandssvenska kulturen. Inom den svenska kulturtraditionen i Svenska samskolan i Tammerfors en central roll. SST skall som en finlandssvensk institution på en helt finskspråkig ort ge de studerande möjlighet att utveckla en egen kulturidentitet vid sidan om den finska identitet som många av de studerande har från hemmet. Svenska samskolan i Tammerfors skall därför vara en institution, där det svenska språket på alla sätt framhävs för såväl den svenska som den finska språkgruppen Studiemiljön och olika arbetssätt Studierna i gymnasiet består av obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. I läsårsplanen för SST bestäms särskilt om eventuella integrerade kurser och kurser som lyfter fram vissa temaområden. I Svenska samskolan i Tammerfors strävar vi efter att individualisera undervisningen och ge möjligheten till personliga ämnesval. Skolan erbjuder sina elever nationella och internationella kontakter, vi deltar aktivt i olika projekt tillsammans med andra gymnasier. Vid sidan av ett mångsidigt urval av fördjupade kurser erbjuder vi även tillämpade kurser i t.ex. drama och musik, inom ekonomikunskap i samarbete med Yrkeshögskolan Arcada och spännande projket inom språkena franska och ryska. Verksamheten i gymnasiet bygger på såväl tradition och kontinuitet som på öppenhet för nya intryck och förändringar Verksamhetskulturen Inom den svenska kulturtraditionen i Tammerfors har Svenska samskolan i Tammerfors en central roll. Samskolan skall som en finlandssvensk institution på en helt finskspråkig ort ge de studerande möjlighet att utveckla en egen kulturidentitet vid sidan om den finska identitet som många av de studerande har från hemmet. Den finlandssvenska 7

8 skolans primära ansvar är det svenska språket. Skolan skall därför vara en institution, där det svenska språket på alla sätt framhävs för såväl den svenska som den finska språkgruppen Studiernas uppbyggnad Studierna i gymnasiet består av obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. I läsårsplanen för SST bestäms särskilt om eventuella integrerade kurser och kurser som lyfter fram vissa temaområden. Stöd och handledning för de studerande 4. Samarbete med vårdnadshavarna, yrkesläroanstalter, övriga gymnasier och andra läroinrättningar Samarbetet mellan hemmet och skolan vårdnadshavarna har det huvudsakliga ansvaret för barnets fostran det gemensamma fostringsansvaret förverkligas i samråd med skolan och hemmet vårdnadshavaren bereds möjlighet att ta del av planeringen och utvärderingen av verksamheten med läraren och eleven. Samarbetet genomförs i följande former varje årksurs i gymnasiet har en egen grupphandledare som aktivt följer upp elevens studieframgångar, grupphandledaren är en aktiv länk mellan skolan och hemmen för föräldrarna anordnas årligen tillfälle att bekanta sig med innehållet av elevens studier i de olika ämnena under det kommande läsåret. föräldramöten och utvecklingssamtal med föräldrar och elever ordnas vid behov en levande hemsida, med bl.a. en uppdaterad händelsekalender ska föra ut aktuell information till hemmen studiehandledaren, i samarbete med grupphandledaren, hjälper den studerande att göra upp och följa sin individuella studieplan ämnesläraren följer med studieframgången i det specifika ämnet, hjälper till vid studiesvårigheter och kontrollerar frånvaro och förseningar i det egna ämnet. rektorn informerar om gymnasiestudierna för de studeranden och för vårdnadshavarna rektorn kontaktar hemmen vid särfall. Samarbete med andra instanser Folkhälsan församlingen deltar aktivt i skolans verksamhet vid morgonsamlingar, skolkyrka och även i krissituationer TAYS se planen för anordnande av elevvård 8

9 familjerådgivningen se planen för anordnande av elevvård olika myndigheter, t.ex brandkår och polis olika intresseorganisationer som arbetar mot t.ex. droger, rusmedel och mobbning Handledningsverksamheten Handledningen i gymnasiet bildar en helhet som skall stödja de studerande i olika skeden av deras studier och utveckla deras förmåga att träffa val och ta beslut som gäller deras utbildning och livsbana. Gymnasiets studiehandledning sker både i kursform, personligt och i smågrupper. Syftet med handledningen är att främja likställdhet mellan könen, jämlikhet i utbildningen och etnisk jämlikhet samt att främja de studerandes hälsa och förebygga utslagning. Alla som hör till skolans lärar- och handledningspersonal skall delta i handledningen. Studiehandledaren skall ha huvudansvaret för de praktiska arrangemangen kring studiehandledningen och för planeringen och genomförandet av studiehandledningen som helhet. Lärarens uppgift är att handleda de studerande i sitt eller sina ämnen och hjälpa dem att utveckla sin studieförmåga och sina inlärningsfärdigheter. De studerande skall handledas i att lägga upp sitt personliga studieprogram och i att följa upp det. De studerande skall vägledas i studievalen så att de kan planera innehållet i och uppbyggnaden av gymnasiestudierna realistiskt med hänsyn till sina resurser. I slutet av den grundläggande utbildningen skall de studerande, vårdnadshavarna, studiehandledarna och lärarna informeras om studierna i gymnasiet och om hur man söker till gymnasieutbildningen. De nya studerandena skall i början av utbildningen göras förtrogna med verksamheten i gymnasiet samt med de anvisningar och tillvägagångssätt som tillämpas där. Studiegemenskapen bör upprätthållas och utvecklas under gymnasietiden. Tillsammans med hemmen bör man följa med och stödja de studerandes studier och välbefinnande. Studieprogrammen bör granskas regelbundet och framstegen i studierna följas upp Elevvården Elevvårdens målsättning att ta hand om elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande ett jämlikt lärande för alla att förebygga och upptäcka hinder för inlärningen samt andra problem och vid behov ingripa att skapa en trygg studiemiljö att skydda elevernas mentala hälsa och förhindra utslagning samt främja välbefinnande inom arbetsgemenskapen. elevvården berör alla som jobbar inom skolsamfundet och genomförs i samarbete med hemmen. 9

10 Trygghetsplan mot trakasserier och mot mobbning Trakasserier och mobbning accepteras inte i Svenska samskolan. Ingen elev eller vuxen skall bli utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Svenska samskolans mobbningsteam består av: 1. Specialläraren 2. Två kvinnliga lärare 3. Två manliga lärare Mobbningsteamet väljs i början av varje läsår. Teamet skriver en kort redogörelse om de fall som kommit till kännedom. Rapporterna förvaras i en gemensam pärm. Teamet informerar om aktuella fall på lärarmöten. sättningen är att alla elever, deras föräldrar och skolpersonal blir medvetna om vad mobbning innebär och om allas rätt till respekt och en trygg skolmiljö. Förebyggande åtgärder: lärarmöten då klassandan diskuteras föräldramöten klasstimmar anti-mobbningsprojekt utvecklingssamtal Arbetsgång för att utreda mobbningsfall När skolan får information som talar om att någon elev är trakasserad eller blivit utsatt för mobbning skrider vi till följande åtgårder: anti-mobbningsteamet och grupphandledaren informeras anti-mobbningsteamet eller/och grupphandledaren tar reda på vad som har hänt och bestämmer vem som gör vad (ansvarsfördelning) alla som känner till saken skall höras (lärare, vaktmästare, skolsköterska, kökspersonal) enskild diskussion med den mobbade eller den som blivit trakasserad enskild diskussion med mobbaren kontakt med hemmet så fort som möjligt. uppföljningssamtal (ett eller flera). Diskussionsstrategier med den mobbade/ den som blivit trakasserad: Fråga vad som har hänt och hur. 10

11 Fråga när detta har hänt och hur ofta. Vilka känslor orsakar mobbningen? Berätta att lärarna går vidare och utreder saken. Berätta att hemmet kontaktas. Kom överens om fortsättningen (uppföljningssamtal). Diskussionsstrategier med mobbaren: Berätta anledningen till samtalet. Fråga vad som har hänt. Referera vad som hänt. Markera att trakasserier och mobbning är fel (lagen, de mänskliga rättigheterna, människovärdet) och att det måste upphöra. Berätta att hemmet kontaktas. Kom överens om fortsättningen (uppföljningssamtal, samtal då föräldrarna är närvarande) Berätta att mobbaren hålls under uppsikt under de följande veckorna. Åtgärderna fortsätter så länge det finns behov. Detta bedöms från fall till fall. Definitioner Trakasserier Medvetet utsätta någon för obehag. Att trakassera kan t.ex. vara att slå, knuffa eller sätta krokben, sexuella anspelningar eller närmande, anonyma telefonsamtal/brev, skriva illa om någon på väggen, göra grimaser eller härma någon, frysa ut, reta någon ofta. Mobbning Det är mobbning när en eller flera individer upprepade gånger och över en längre tid blir utsatta för obehagliga handlingar/trakasserier från en eller flera individer. Om den enskilde individen uppfattar sig som trakasserad, så är det den enskildes upplevelse som gäller oavsett definitionen och skolan handlar utifrån det Studerande som är i behov av särskilt stöd Syftet med det särskilda stödet är att hjälpa och stödja den studerande så att han eller hon ges möjligheter att slutföra sina studier i gymnasiet. Särskilt stöd behövs för sådana studerande som tillfälligt har blivit efter i studierna eller vilkas studieförutsättningar har försvagats på grund av handikapp, sjukdom eller funktionshinder. Till samma målgrupp hör också de studerande som behöver psykiskt eller socialt stöd. En studerande kan också vara i behov av stöd på grund av problem med den mentala hälsan, på grund av social missanpassning eller på grund av problem i den aktuella livssituationen. Studierna för en studerande kan enligt 13 i gymnasielagen (629/1998, ändrad genom lagen 478/2003) delvis ordnas på annat sätt än vad som föreskrivs i gymnasielagen och gymnasieförordningen och i gymnasiets läroplan. Om en studerande befrias från 11

12 studierna i ett läroämne, skall han eller hon i stället välja andra studier så att minimiantalet kurser uppfylls. De inlärningstillfällen och prov som avses i 13 i gymnasielagen skall ordnas så att den studerandes individuella behov beaktas. En plan kan uppgöras för den studerande i vilken det antecknas hur de individuella åtgärderna kan genomföras. Om en störning i språkutvecklingen hos en studerande upptäcks först i gymnasiet rekommenderas det att stödåtgärder så fort som möjligt planeras och sätts in. Den studerande förväntas självständigt förete erforderliga intyg till skolan. Vid behov av stödundervisning rekommenderas att den studerande på eget initiativ kontaktar skolan Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper Samer Följer läroplansgrunderna Romer Följer läroplansgrunderna Teckenspråkiga studerande Följer läroplansgrunderna Invandrare och andra studerande som talar ett främmande språk Följer läroplansgrunderna. 12

13 5. och centralt innehåll 5.1. Allmänna mål för undervisningen och timfördelningen Undervisningen i gymnasiet har som mål att ge de studerande en bred allmänbildning och stärka intresset för livslångt lärande. LÄROÄMNE/ÄMNESGRUPPER Obligatoriska Fördjupade riksomf. Modersmål och litteratur MO 6 3 SPRÅK A 1 Engelska EN 6 2 A 2 Finska FI 6 2 Övriga språk 16 MATEMATIK Kort MAB 6 2 Lång MAA 10 3 MILJÖ- OCH NATURVETENSKAP Biologi BI 2 3 Geografi GE 2 2 Fysik FY 1 7 Kemi KE 1 4 Religion eller livsåskådningskunskap RE 3 2 Filosofi FS 1 3 Psykologi PS 1 4 Historia HI 4 2 Samhällslära 2 2 KONST- OCH FÄRDIGHETSÄMNEN 5 Gymnastik GY 2 3 Musik MU 2 3 Bildkonst KO 1 3 Hälsokunskap HÄ 1 2 Studiehandledning SH 1 1 Obligatoriska kurser minimum Fördjupade kurser minimum 10 Tillämpade kurser Sammanlagt minst 75 13

14 5.2. Temaområden Aktivt medborgarskap och entreprenörskap Hälsa och trygghet Hållbar utveckling Teknologi och samhälle Kulturell identitet och kulturkännedom Informations- och mediekunskap Modersmål och litteratur MO 6 MO 3,4 MO 2,6 Finska FIM 3 FIM 2 FIM 6 FIM 4,5 FIM 3,4 Engelska EN 3,4 EN 1,2 EN 8 EN 5 EN 6 EN 2,5 Tyska TYB2 B3 2,3,4,6 2,3,4,6,8 1,2,3,5,6 1,3,4,5,7,8 3,4,6,8 5,6,8 5 1,2,7 1,3,4,7 3,5,6-1 Franska FRB2 2,4 FRB3 2,4,6 FRB2 3 FRB3 5 FRB2 6,8 FRB3 8 FRB2 5 FRB3 7 FRB2 7 Matematik MAA 1,6 MAB 5,7 MAB 7 MAA 6,8 MAB 3,5 MAA 3,4 MAB 2 MAA 12 MAA 11 MAB 5 Biologi BI 1,2,3,4 BI 1,3,6,7 BI 3,6 Geografi BI 1,2,3 GE 1,2,3 GE 2,3 GE 4,5 GE 1,2,3,4,5 Fysik FY 1,8 FY 1,8 Kemi KE 1,2,3,4,5 KE 1,2,3,4,5 KE 1,2,3,4,5 KE 1,2,3,4,5 Religion RE 1,2,3,5 RE 1,2,3,4,5 RE 3,4 RE 1,2,3,4,5 RE 3 RE 1,3,4,5 Filosofi FI 3 FI 2 FI 1 FI 4 Historia HI 2,3,4 HI 3,4 HI 1,3,6 HI 2,5,6 HI 1,3,4 HI 3,4 Samhällslära SL 1,2 SL 1 SL 1,2 SL 1 SL 1 SL 1 Psykologi PS 5 PS 1,3,5 PS 2 PS 3,4 PS3 Musik MU 1,2 MU 1,2 Bildkonst KO 2 KO 1,4,8 KO 2,6 KO 3,8 Gymnastik GY 1-7 GY 1-7 GY 4 GY 1-3,HIG Hälsokunsk. HÄ 1-3 HÄ 1-3 HÄ 1-3 HÄ 1-3 HÄ 1-3 HÄ 3 Studiehandl SH 2 SH 1 SH 3 edning Vissa kurser i gymnasieundervisningen integreras via temaområden, vilket innebär att sådana kurser och ämnesområden som anknyter till och tidsmässigt står nära varandra, byggs upp till temahelheter över ämnesgränserna. Följaktligen kommer temaområdena att basera sig på kunskaper och färdigheter ur flera läroämnen. Temaområdena ger goda 14

15 möjligheter att tänka över lärarrollen vilket i sin tur möjliggör att gymnasiet utvecklas till en lärande organisation. En allmän uppslutning i skolan kring temaområdena förutsätter att man på återkommande lärar- och gruppmöten tar upp hur ämneslärarna kommer att behandla ett visst temaområde i sitt ämne. I det konkreta arbetet med temaområdena görs skolans verksamhetskultur synlig och de åtgärder som härvid vidtas finns inskrivna som förpliktande regler i skolans ordningsstadgar och trygghetsplan. Gemensamma mål för gymnasiets temaområden är att de studerande skall kunna iaktta och analysera moderna företeelser och miljöer framföra motiverade uppfattningar om den framtid som eftersträvas bedöma den egna livsstilen och analysera och förklara rådande trender arbeta för en eftersträvansvärd framtid I gymnasiets läroplan tas följande temaområden upp: 1. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap 2. Hälsa och trygghet 3. Hållbar utveckling 4. Kulturell identitet och kulturkännedom 5. Teknologi och samhälle 6. Informations- och mediekunskap I läroplanen för varje läroämne skall anges hur man tänkt införliva olika temaområden i sitt eget ämne samt hur man inom samma period kan avlägga vissa kurser, som har kopplingar till samma temaområde. Detta tas årligen upp i skolans läsårssplan. 1. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap Detta temaområde syftar till att fostra de studerande till aktiva, ansvarskännande och kritiska medborgare, med engagemang och vilja att vara med och påverka inom olika samhällsområden. Engagemanget kan ske på lokal och nationell nivå, men också på såväl europeisk som global nivå. et är att den studerande skall: fördjupa sig i hur ett demokratiskt samhälle fungerar kunna motivera sin egen uppfattning i olika frågor, diskutera dem med andra så att också deras åsikter respekteras känna till olika demokratiska system och hur de verkar delta i en verksamhet som syftar till att skapa allmänt välstånd i närmiljön och påverka beslutsfattandet för en positiv livsmiljö känna till olika former av företagsamhet och deras verksamhetsprinciper förstå arbetets betydelse för individen och samhället känna till hur man som konsument kan utnyttja sitt inflytande När detta temaområde genomförs bör praktiska övningar och personliga erfarenheter betonas och ett samarbete med olika företag och instanser etableras. 15

16 2. Hälsa och trygghet I gymnasiet bör man sträva efter att ge de studerande en känsla av trygghet och delaktighet i undervisningsprocessen så att de känner att de får stöd och blir rättvist behandlade. De studerande bör få känna såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande. De bör få arbeta i en trygg miljö bland människor som visar hänsyn, vänskap och gemenskap. Med eleverna bör man ta upp till diskussion vikten av att visa artighet, vänlighet och hänsyn samt vilken stor betydelse detta har i skolgemenskapen och över huvudtaget i umgänget mellan människor. Behandla din medmänniska så, som du själv vill bli behandlad och bemött! 3. Hållbar utveckling Syftet med strävan efter en hållbar utveckling är att trygga möjligheterna till ett gott liv både för dagens människor och för kommande generationer. Gymnasiet skall ge de studerande en grund för ett hållbart levnadssätt och lära dem att de i all verksamhet bör anpassa sig till naturens villkor samt inse gränserna för vad miljön och naturen tål. et är att de studerande skall få baskunskaper om de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer som gemensamt skapar en bärkraftig och hållbar utveckling. kunna bedöma och analysera förändringar i naturen och i den kulturella och sociala miljön samt skapa sig en uppfattning om vad dessa förändringar kan leda till reflektera över ett hållbart levnadssätt och en naturbevarande och ekologiskt bärkraftig produktion, som är ägnad att skydda naturens fortbestånd för kommande generationer ha förmåga att lokalt, nationellt och internationellt samarbeta för en bättre framtid Metoder Den hållbara utvecklingens betydelse för en individ och ett samhälle kan synliggöras i undervisningen samt skolarbetet genom: att ordna studiebesök till hemortens olika industrianläggningar, energikraftverk samt besöka olika anläggningar för återvinning och avfallshantering att organisera utställningar och arbetsveckor kring temaområdet att förse biblioteket, elevrestaurangen samt anslagstavlorna med varierande broschyrer och nyaste forskningsresultat med anknytning till temaområdet att samarbeta över ämnesgränserna i samband med olika projekt att uppmärksamma allmänt vett och allmän etikett 4. Kulturell identitet och kulturkännedom Gymnasieutbildningen skall ge de studerande möjligheter att bygga upp sin kulturidentitet med hjälp av sitt modersmål, sin gestaltning av det förflutna, sin religion samt genom konst- och naturupplevelser. De bör känna till gemensamma nordiska, 16

17 europeiska och allmänmänskliga värderingar. De bör bibringas en positiv kulturell identitet och ges möjligheter att förstå och bevara sitt kulturarv. et är att de studerande skall förstå begreppet kultur och kunna beskriva olika kulturella särdrag vara medvetna om sin kulturella identitet som speciellt för eleverna i vår skola omfattar såväl en finlandssvensk och finsk identitet som en tvåspråkig identitet värdesätta en kulturell mångfald som en källa till berikande upplevelser och skaparkraft kunna kommunicera och diskutera med människor som har en annorlunda kulturell bakgrund, också med människor med ett främmande språk. Verksamhetskulturen kan förverkligas t.ex. genom fester, egna traditioner, elev- och lärarutbyte, klassresor och projektarbeten som behandlar kulturarvet i eget land, men också främmande kulturer. 5. Teknologi och samhälle Utgångspunkten för den tekniska utvecklingen är människans behov att förbättra sin livskvalitet och underlätta sitt liv under arbete och fritid. et är att de studerande skall kunna utnyttja naturvetenskaplig kunskap då de reflekterar över tekniska utvecklingsmöjligheter kunna kritiskt bedöma hur människan på ett vettigt sätt skall förhålla sig till den moderna teknologin kritiskt bedöma och ta ställning till hur tekniken skall användas för att inte skada miljön förstå växelverkan mellan teknik och ekonomi samt förstå teknikens inverkan på sysselsättningen lära sig om företagsamhet och bekanta sig med det lokala arbetslivet genom företags- och industribesök. Detta temaområde skall vägleda de studerande till att kritiskt ta ställning till hur den tekniska utvecklingen förändrar samhället samt reflektera över vilka tekniska lösningar är oumbärliga och vilka som kan undvaras. Vidare kan temaområdet konkretiseras så, att man t.ex. genom exkursioner bekantar sig med tekniken och dess användning på olika områden såsom inom hälsovården, miljöskyddet, energiproduktionen, trafiken, lant- och skogsbruket m.m. 6. Informations- och mediekunskap I gymnasiet skall de studerande erbjudas undervisning i vilken central roll medierna har i vår kultur. De skall lära sig att positivt och kritiskt ta ställning till mediernas roll och inflytande som informationsförmedlare och opinionsbildare i samhället. Vidare skall de lära sig att kritiskt iaktta och analysera hur det som medierna beskriver stämmer överens med verkligheten. et är att de studerande skall 17

18 lära sig att kritiskt använda den information som ges av tidningar, TV, radio, internet, reklam o.d. lära sig att kritiskt tolka och ta emot budskap ur reklam, texter och filmer samt att förstå etiken i medierna och hur man bör förhålla sig till upphovsmannarätten till den information medierna förmedlar lära sig att själva producera medietexter vänja sig vid att använda text och information i medierna som redskap i sina studier Medierna skall i gymnasiet utgöra såväl studieobjekt som studieredskap. Mediefostran skall hjälpa de studerande att utveckla sina verbala, visuella, auditiva och sociala färdigheter samt deras studieteknik. Detta förutsätter ett samarbete mellan olika läroämnen och i mån av möjligheter samarbete med olika medier såsom tidningar, radio och television. I samskolan ordnas temadagar i mån av möjlighet. Integrering av temaområden kan ske allt efter behov och intresse Modersmål och litteratur, svenska som modersmål Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet. Genom det gestaltar människan sin verklighet och kommunicerar med andra. Modersmålet stärker den personliga och kulturella identiteten samt utvecklar tänkande, kreativitet och en estetisk medvetenhet. Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp som innefattar förutom skrivna och talade texter även medietexter och bilder av olika slag. Ämnet får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna samt från kulturforskningen. Genom läsande, skrivande och muntlig kommunikation tillägnar sig de studerande nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, reflektera, kritiskt granska, tolka och värdera. Genom litteratur och bildmedier får de studerande kunskap och möter förutom den västerländska kulturtraditionen även andra kulturer. Läsning av skönlitteratur bidrar också till personlighetsutvecklingen. En bred kommunikativ kompetens är grunden för lärande och för all samhällelig interaktion. Inom undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete med andra ämnen strävar man efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt sammanhang. Exempel på sådan funktionell integration kan vara skoltidning, filmförevisning, morgonsamling och skolbasar. Att i tal och skrift kunna använda modersmålet är en förutsättning för studier och för attaktivt kunna delta i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda möjligheter för språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom andra ämnen i gymnasiet. 18

19 Vid Svenska samskolan i Tammerfors är det av stor vikt att medvetandegöra, ge kunskaper om och insikter i den svenska och finlandssvenska kulturen och identiteten. Betydelsefullt är även att ge eleverna tillräcklig svensk språkstimulans och träning i att tala, lyssna, läsa och skriva. för undervisningen en för undervisningen i modersmål och litteratur är att de studerande skall fördjupa sina kunskaper om språk, litteratur och kommunikation få en insikt om sambandet mellan språk, litteratur och lärande och kunna utnyttja relevanta begrepp då de läser, skriver, talar och lyssnar stimuleras till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till glädje, kunskap och reflektion utveckla sin fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i skilda former från olika tider och kulturer fördjupa sina kunskaper utgående från ett vidgat textbegrepp och kunna analysera och tolka olika slags texter med hjälp av sin kunskap om litteratur och kommunikation se samband mellan texter och deras sammanhang och genom olika texter och medier bli förtrogna med grundläggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medvetna om destruktiva krafter att reagera mot fördjupa sina muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter fördjupa och precisera sitt språkbruk, att språket blir mångsidigt, dels att de studerande når sina syften med sin kommunikation kunna anpassa sitt språk efter olika situationer, både privat och offentligt bli allt säkrare då det gäller att behärska normer för det talade och skrivna språket och förstå avsikten med språkvården både ur ett samhälleligt perspektiv och för sitt eget språkbruk bli medvetna om texters formspråk och retoriska medel och kunna analysera och värdera argumenterande text och själva utnyttja språket som påverkningsmedel kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna information känna sig delaktiga i olika kultursammanhang och ha förmåga att använda och skapa kultur samt ha fördjupat sin förståelse för olika kulturer och för människor med andra levnadsförhållanden. en av kurserna i modersmål och litteratur skall beakta läroämnets alla delområden. I kursvitsordet skall ingå bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som graden av deltagande. Frånvaro syns alltså alltid i kursvitsordet. För att den studerandes muntliga färdigheter och skrivfärdigheter skall utvecklas är det viktigt att utvärderingen sker i form av en process där den studerande får respons både av läraren och av hela gruppen. Den studerande skall även ges möjlighet till självvärdering, som kan bli ett stöd för en positiv och samtidigt realistisk bild av honom eller henne som talare, 19

20 läsare eller skribent. Grunden för självvärderingen är att den studerande känner till kursernas mål och innehåll och på detta sätt kan följa med sin egen utveckling. Obligatoriska kurser Kurserna är uppbyggda så att de integrerar de olika modersmålsfärdigheterna och bildar funktionella helheter. I samtliga kurser fördjupar den studerande sina kunskaper om språk och litteratur, utvecklar färdigheterna i muntlig och skriftlig kommunikation och läser rikligt med fiktion, fakta och medietexter. Då den studerande har läst alla de obligatoriska lärokurserna har han eller hon fått en fördjupad språkkännedom och ökad språkfärdighet. Den studerande har också fått en bred kunskap om vårt litterära arv och de litterära genrerna i funktionella sammanhang samt fördjupat sin förmåga att analysera, producera och reflektera över olika textgenrer och deras funktion i samhället. I varje kurs läser eleven minst en valfri bok som ansluter sig till litteraturtemat i kursen. Bokläsningen redovisas muntligt eller skriftligt. Uppsatsskrivning och textkompetens tränas i samtliga kurser, likaså muntlig färdighet och språkriktighet. Utgångspunkten vid uppdelningen av lärostoffet i olika kurser är i hög grad indelningen i olika typer av texter inom det vidgade texbegreppet som även omfattar digitala texter. Texter läses och produceras i funktionellt meningsfulla sammanhang och inte som isolerad färdighetsträning. En värld av texter (MO 1) Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. Kursens mål är att de studerande skall förstå vad det vidgade textbegreppet innebär fördjupa sin medvetenhet om olika textgenrer känna till olika sätt att läsa, analysera, tolka och producera texter kunna välja stilnivå i sitt språk enligt situation kunna tolka episka texter kunna grundprinciperna för hur man skriftligt relaterar till annan skriven text delta konstruktivt i gruppdiskussioner. skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer olika textgenrer och deras funktion i samhället reflektion kring det egna läsandet introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa olika sätt att analysera skönlitterära texter grundprinciperna för materialbaserat skrivande grundprinciperna för gruppkommunikation 20

21 Arbetssätt novelläsning diskussion och skrivning genreanalys av både litteratur och medietexter materialbaserat skrivande dramatisering av egna dialoger med fokus på olika talspråksstilar intervju om läsvanor med rapportering mötesteknik i teori och praktik Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid bedömningen. Kursen kan inte avläggas genom självstudier, eftersom den introducerar ämnet modersmål och litteratur i gymnasiet. Epik och medietexter (MO 2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. Kursens mål är att de studerande skall kunna använda retorikens grundprinciper producera olika typer av medietexter kunna bearbeta och analysera längre episka texter planera, framföra och utvärdera ett muntligt anförande. retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter tidningstexter och andra medietexter bild- och filmanalys källkritik analys av språkets strukturer romanen som litterär genre gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen som utgångspunkt recensioner Arbetssätt treminuterstal läsa och skriva notiser och artiklar bildanalys filmvisning bokrecension / filmrecension informationssökning i medier, böcker och på nätet ordanalys med ordklasser, ordkunskap och ordböcker 21

22 Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier, förutom den muntliga framställningen. Texter, kultur och identitet (MO 3) Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. Kursens mål är att de studerande skall kunna uttrycka sina tankar, känslor och åsikter kring den egna identiteten i både tal och skrift förstå begreppet kulturell pluralism kunna diskutera frågor kring det finlandssvenska med utgångspunkt i tryckta och digitala källor av olika slag kunna diskutera och analysera texter av finlandssvenska författare från olika tidsperioder känna till de drag som kännetecknar det finlandssvenska språkbruket kunna utveckla sina texter och analysera språkets form utgående från den språkvårdsteori som behandlas. det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter analys av text-, sats- och ordstrukturer den finlandssvenska litteraturen och dess historia förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet Arbetssätt studier av interkulturell kommunikation diskussion kring identitet, svenskans ställning, tvåspråkighet, språknormer... lyssna till dialekt läsning och redovisning av finlandssvensk litteratur lyrikläsning satsanalys Internet som språkrådgivare författarbesök Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid 22

23 bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier, förutom den muntliga framställningen. Texter i Norden (MO 4) Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. Kursens mål är att de studerande skall känna igen de olika nordiska språken i både talad och skriven form besitta grundläggande strategier för att kunna göra sig förstådda i Norden kunna läsa och tematisera medietexter på nordiska språk, närmast danska och norska behärska den grundläggande terminologin inom dramatiken kunna diskutera dramatiska texter både utgående från skriven text och dramatiska framföranden känna till principerna för välläsning. de nordiska språkens gemensamma bakgrund skillnader och likheter mellan de nordiska språken samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen dramatikanalys och teaterbesök läsning, dramatisering och gestaltning av texter Arbetssätt teaterbesök lyssna till nordiska språk texter och filmexempel på nordisk livsföring läsa nordiska nättidningar grupparbete om Norden dramatisering Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier, förutom den muntliga framställningen. Moderna texter (MO 5) Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. 23

24 Kursens mål är att de studerande skall känna till olika stilmedel och kunna kommentera bildspråket i en text, speciellt i lyriska texter kunna tolka, analysera och gestalta texter och relatera dem till den kulturella kontexten förstå hur man sett på litteraturen och dess uppgift under olika tidsperioder och strömningar under den moderna litteraturens historia. lyrikanalys: stil, struktur, reception produktion av reflekterande och analyserande texter och 2000-talens litteratur och litterära ismer litterära diskussioner inför publik Arbetssätt personlig diktanalys experimentellt skrivande bild- och musikassociering diskussion kring en aktuell bok inlevelseläsning Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier, förutom den muntliga framställningen. Textens makt (MO 6) Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. Kursens mål är att de studerande skall kunna analysera argumentationen i en text både skriftligt och muntligt och kritiskt kunna värdera medietexter och andra slag av saktexter producera både skriftliga och muntliga texter som innehåller en effektiv argumentation utveckla sin förmåga att analysera en skönlitterär text utgående från ett läsarorienterat perspektiv kunna diskutera hur författare använder språk, stil och innehåll som maktmedel kunna och våga uttrycka och motivera sina åsikter i en debatt utöka sin medvetenhet om hur bild- och textflödet påverkar samhället och den enskilda individen. argumentationsanalys analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning 24

25 reklamanalys källkritik skillnader mellan kvinnligt och manligt språk äldre och nyare tendenslitteratur teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt Arbetssätt debatt kritisk granskning av Internetkällor diskussion kring Internettexter, bl.a. nätböcker och nätdagböcker reklamanalys läsning och redovisning av tendenslitteratur iakttagelser och diskussion av manligt och kvinnligt språkbruk samt sociolekter Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier, förutom den muntliga framställningen. Fördjupade kurser Muntlig kommunikation (MO 7) Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. Kursens mål är att de studerande skall fördjupa sina kunskaper om interaktion och muntlig kommunikation utveckla sin säkerhet att uttrycka sig samt utveckla sin förmåga att uppträda, lyssna och samtala känna till och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens som budskapets trovärdighet. typiska drag i olika interaktionssituationer verbal och nonverbal kommunikation olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation Arbetssätt röstvård, uttalsövningar recitation, inlevelseläsning individuella tal gruppdiskussioner, möten 25

26 dramatiseringar Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter och uppsatser beaktas vid bedömningen. Kursen kan inte avläggas genom självstudier. Fördjupad skriv- och textkompetens (MO 8) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter, främst med tanke på studentexamensprovet. Kursens mål är att de studerande skall ü fördjupa sin förmåga att läsa olika texter analytiskt och kritiskt ü bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text. Följande teman repeteras och fördjupas: ü textgenrer ü textanalys och textanalytiska begrepp ü textkomposition: att producera idéer, planera, välja synvinkel, disponera, bearbeta, rubricera och redigera texten i en slutlig form ü språkstruktur och språkriktighet Arbetssätt ü närläsning av olika textgenrer ü träning av olika läs- och skrivstrategier, stil- och genremedvetenhet ü textredigering ü träning av språkriktighet ü analys av egna alster, elevrespons på elevtexter ü preliminär inför studentexamen Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter och uppsatser beaktas vid bedömningen. Kursen kan i regel inte avläggas genom självstudier, p.g.a. den direkta samverkan mellan elev och lärare i läs- och skrivprocessen. Litteratur som glädje och kunskap (MO 9) Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. Kursens mål är att de studerande skall ü hitta nya vägar för sitt kreativa tänkande genom läsning ü göra jämförelser mellan olika tiders sätt att behandla teman och motiv i skilda kulturer och relatera dem till sin egen tid och sin egen livssituation 26

27 ü förstå att litteraturen belyser människans eviga frågeställningar ü fördjupa sin förmåga att använda sig av olika litteraturvetenskapliga perspektiv vid studiet av texter. ü tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer ü intertextualitet ü att skriva analytiskt om litteratur ü att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande Arbetssätt ü läsning av valfri litteratur ü dramatisering av läsupplevelser ü författarbesök ü bokrespons till verklig eller tänkt författare ü transformering från en konstform till en annan ü boksamtal, författaretik ü Internetdialog om böcker ü bokdagar i skolan, morgonsamling, tio-i-topp-listor Kursen bedöms med godkänd/underkänd. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter och uppsatser beaktas vid bedömningen. Kursen kan inte avläggas genom självstudier, p.g.a. den direkta samverkan mellan elev och lärare i arbetsprocessen. Samskolans egna fördjupade och tillämpade kurser Kreativ skrivning (MO 10) Kursen i kreativ skrivning lägger särskild vikt vid det personliga uttryckssättet. Eleverna får övning i att skriva kreativt och tränas i att ta emot samt ge konstruktiv kritik. Innehåll fakta och fiktion, prosa och poesi självproducerade berättelser, noveller, dikter, dialoger... presentation av elevtexter respons på elevtexter Arbetssätt textanalys skrivövningar med personligt uttryckssätt respons på egna och andras texter dramatisering av dialoger utnyttjande av nätverktyg för publicering av elevtexter och för respons 27

28 Kursen bedöms med godkänd/underkänd eller med siffra - detta meddelas i början av kursen. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter och uppsatser beaktas vid bedömningen. Kursen kan inte avläggas genom självstudier, p.g.a. den direkta samverkan mellan elev och lärare i arbetsprocessen. Gör en film 2 (MO 11) Bygger vidare på kursen Gör en film (åk 8) men även nybörjare kan tas emot. Kortfilmer, filmteori, inspelningsteknik och editering ingår. Goda möjligheter att förverkliga sina personliga filmidéer i ett litet filmteam. Godkänt/Underkänt Se film (MO 12) Filmgenrer, regissörer, historiska perioder, aktuell biofilm och webbsajter med film. Kan tematiseras kring en viss typ av film, en regissör eller en period, beroende på deltagarnas intressen. Innehåller diskussioner, filmpresentationer, recensioner, filmlistor, biobesök, webbsajter och filmkvällar. Godkänt/Underkänt Ung journalist (MO 13) Deltagarna bildar en redaktionsgrupp som skriver olika journalistiska texter såsom artiklar, reportage, recensioner, kolumner och serier. Även temasidor, fotografering och grafik för en webbtidning/papperstidning ingår. Det journalistiska greppet är lika ungdomligt och fräscht som deltagarna är. Godkänt/underkänt Fotografering och Photoshop (MO 14) Behöver du orientera dig i djungeln av kameror och bildprogram? Vill du fotoshoppa dina bilder och lägga dem på varandra i flera lager med olika effekter och texter? Kursen innehåller digital fotografering och bildeditering med programmet Photoshop. Du lär dig om bildstorlek, bildvinkel, komposition, ljus, färger, mask, text och lager. Både den som har vissa grundkunskaper och den som inte har det kan delta. Godkänt/underkänt Uppsatsskrivning och textkompetens (MO 15) 28

29 Du får skriva uppsatser och öva textkompetens. Kursen är främst avsedd för den som deltar i vårens studentskrivningar. Godkänt/underkänt eller sifferbedömning för den som önskar det. Temaområden Aktivt medborgarskap och entreprenörskap MO 6 argumentationsanalys och argumentation debatt och insändare reklam Kulturell identitet och kulturkännedom MO 3 finlandssvensk identitet tvåspråkighet, dialekt, slang språknormer finlandssvensk litteratur författarbesök interkulturell kommunikation MO 4 de nordiska språken den nordiska litteraturen nordiska aviser dramatik och teaterbesök författarbesök Informations- och mediekunskap MO 2 tidningstexter och övriga medietexter bild- och filmanalys källkritik och informationssökning det offentliga talet recensioner gränsen mellan fakta och fiktion: dokumentärroman och populärkultur MO 6 reklam Internet och källkritik argumentation och argumentationsanalys debatt 29