RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING"

Transkript

1 L A N T M Ä T E R I V E R K E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden Dnr /194 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden (BM) och har upprättats av Lantmäteriverket. Riktlinjerna är avsedda att ge stöd åt den enskilde värderaren och bidra till enhetlighet vid tillämpningen av BM-win (i programversion 3.1.2). 2 UTGÅNGSPUNKTER Virkespriser 2004/2005 Riktlinjerna baseras på gällande virkesprislistor december Sågtimmerpriserna har sedan senaste upplagan av riktlinjer ( med Dnr /172) redovisat mycket måttliga förändringar, vilket också innebär en fortsättning av den utveckling som gällde under förutvarande år (jan 2003 jan 2004). Lokala variationer har förekommit med såväl uppgångar som nedgångar. Sett för hela landet i nominella termer är tendenserna enbart tydliga vad beträffar barrmassaveden där en ökning på ca 8 procent kunnat noteras. Prisnivån för timmer har efter en toppnivå omkring 1997 generellt sjunkit och befinner sig realt, i likhet med föregående år, på ungefär samma nivå som På massavedsidan har den negativa prisutvecklingen för landet i stort varit ännu mer tydlig, och sedan toppåret 1995/96 har massavedspriset, trots den senaste ökningen, realt sett minskat med ca en tredjedel från dåvarande prisnivå, något mer för löv och något mindre för barr. Generellt föreligger variationer i prisutveckling med avseende på olika landsdelar, sortiment, kvaliteter och dimensioner. Där garantipriser förekommer kan de slutliga priserna komma att justeras. Den enskilde värderaren måste själv beakta eventuella förändringar av virkespriserna, eftersom sådana snabbt kan ske under året. LANTMÄTERIVERKET FASTIGHETSBILDNING FASTIGHETSUPPDRAG GÄVLE BESÖK: LANTMÄTERIGATAN 2 TEL. VÄXEL: FAX:

2 LANTMÄTERIVERKET En jämförelse med föregående säsongs grundpriser kan ge en ofullständig bild av prisutvecklingen. Förändringar av tillägg, avdrag, inmätningsbestämmelser (mindre justeringar) etc. måste beaktas särskilt. Enligt Danske Bank har t.ex. den under hösten höga efterfrågan på framför allt grantimmer inte haft någon tydlig inverkan på själva prislistorna utan har i stället inneburit kraftigt ökade rotpostpriser och diverse pristillägg på ordinarie timmerpriser. Därefter tycks en försämring skett på marknaden för sågad gran, med fallande priser och en likaledes försämrad lönsamhet som följd. Den stora stormfällningen i södra Sverige strax efter nyåret 2005 förväntas att få stora konsekvenser även för prisnivåerna för timmer och massaved, i synnerhet sett på kort sikt. I skrivande stund är det dock inte möjligt att närmare överblicka omfattningen av denna omedelbara prisförändring. Vi överlämnar därför till den enskilde värderaren att själv bedöma utvecklingen inom sitt verksamhetsområde. Drivnings- och skogsvårdskostnader Grunden för drivnings- och skogsvårdskostnaderna utgörs av rapporten Skogsbrukets kostnader våren 2003 (LMV-rapport 2003:2). Rapporten har tagits fram för att stödja och ge underlag vid skogsvärdering med Beståndsmetoden, och har till stora delar samma upplägg som den tidigare utgåvan från Uppdelat på tre regioner, södra, mellersta och norra Sverige, behandlas kostnader för skogsbruk. Huggnings- och terrängtransportkostnaderna i rapporten har för vissa företag hämtats direkt från s.k. bortsättningsunderlag vilka tjänar som utgångspunkt vid beräkning av drivningskostnader. För andra företag är kostnadsuppgifterna i högre grad erfarenhetsbaserade. Totalt 11 stycken skogsägarföreningar och företag har bidragit med material till rapporten. Information om indirekta avverkningskostnader, skogsvårdskostnader och allmänna omkostnader har hämtats från bl.a. ovan nämnda skogsägarföreningar och företag, Lantmäteriverket (intern statistik) samt från Skogsstyrelsens analysenhet. För fastigheter i Götaland som drabbats av stormen kan det vara skäligt att öka såväl huggnings- som terrängtransportkostnaden i förhållande till den nivå som ovan nämnda rapport rekommenderar. I vilken omfattning detta bör ske får bedömas utifrån förutsättning-

3 LANTMÄTERIVERKET arna i varje enskilt fall, således beroende på vilka merkostnader som krävs för att avverka den stormfällda skogen samt i vilken mån längre och dyrare terrängtransporter än i normalfallet är nödvändiga. Fastighetspriserna Fastighetspriserna har, liksom virkespriserna, svängt kraftigt under de senaste åren. Efter att genomsnittspriset för skogsdominerade fastigheter enligt Lantmäteriets marknadsundersökningar stadigt ökat under ett flertal år fram till år 2000, vände därefter utvecklingen nedåt. Under de senaste två åren har dock prisnivån återigen vänt uppåt, och uppvisar i nominella termer den högsta nivån hittills. Följsamheten mellan fastighetspriser och virkespriser har historiskt varit god, men under senare delen av 1990-talet började kurvorna peka åt olika håll. Medan virkespriserna gick ner fortsatte samtidigt priserna på skogsfastigheter att stiga. Denna trend tycks nu ha brutits och för närvarande förefaller återigen en viss följsamhet råda mellan fastighets- och virkespriserna. Det finns dock en tendens till att den senaste prissvängningen nedåt inte varit lika markerad för fastigheterna som för rundvirket, medan den nuvarande fastighetsprisuppgången tycks vara kraftigare än motsvarande prisökning för rundvirket. Det bör dock poängteras att detta gäller för landet i sin helhet, vid en regional uppdelning kan skillnaderna även i dessa fall vara betydande. Vad beträffar den framtida utvecklingen och effekterna av stormen i södra Sverige är det naturligtvis svårt att göra några säkra uttalanden också när det gäller fastighetspriserna. Vår bedömning i nuläget är att det finns risk för att det kan bli en viss, mer tillfällig nedgång i prisnivån i de påverkade delarna av landet, åtminstone i de fall det förekommer en större andel avverkningsmogen skog som är planerad att ingå i de finansieringsavverkningar vilka genomförs i samband med köpet. I synnerhet rotpostmarknaden torde i princip upphöra som försäljningsform under en tid framåt. En ytterligare faktor som bör få en viss betydelse för prisnivån, om än inte direkt efter genomförandet, är slopandet av arvs- och gåvoskatten. Ett ökat utbud av fastigheter kan därmed förväntas, innebärande en viss prispress främst i de norra delarna av landet bl.a. beroende på den lägre efterfrågan som råder där.

4 LANTMÄTERIVERKET PROGNOSTAL FÖR VIRKESPRISER OCH KOSTNADER Särskilda omräkningstal, s.k. prognostal, används för att korrigera aktuella bruttopriser och kostnader till en framtida, bedömd nivå. Virkespriser Prognostalen avseende den förväntade virkesprisutvecklingen (år 4 och framåt, se tabell 1 i bilaga 1) är konstruerade utifrån antagandet att såväl virkes- som fastighetspriserna över en längre period realt sett kommer att hålla sig på en nivå där viss hänsyn tagits till konjunktursvängningarna, dvs. nivån är till viss del konjunkturutjämnad. En virkesprisnivå som i nuläget ligger under den realt långsiktigt förväntade innebär således prognostal som överstiger 100 procent och vice versa. Lantmäteriverket genomför årligen uppföljningar med hjälp av ett representativt urval av landets virkesprislistor. Denna långsiktiga uppföljning av virkesprisutvecklingen utgör, tillsammans med information hämtad från olika aktörer och kännare av marknaden, grunden för de prognostal som här presenteras. Observera att prognostalen gäller för de virkespriser som anges i tabell 2 (gällande priser i december 2004). Vid eventuella ändringar av virkespriserna bör därför prognostalen justeras så att prognospriserna i tabell 3 bibehålls i stort sett oförändrade. Som nämnts ovan förutsätts att stormfällningen kommer att innebära en prispress nedåt för rundvirket, i första hand i de södra delarna av landet. Denna prispåverkan kan förväntas bestå under de båda första avverkningsperioderna, dvs. till och med år 3. Under mer normala förhållanden då en stabil virkesmarknad råder sätts lämpligen prognostalen för samtliga sortiment till 100 år 0 respektive år 1-3. Avverkningarna i dessa båda perioder beräknas således enligt aktuella priser och kostnader. Detta bygger på antagandet att skogsfastighetsköp, och de i samband med köpet planerade finansieringsavverkningarna som i praktiken kan komma att genomföras en tid efter att köpet genomförts, värderas med utgångspunkt i dagens kända virkespriser. Vid nu gällande omständigheter, under antagandet om en kraftig virkesprissänkning t.ex. fram till och med år 3 och att prisnivån därefter återgår till den mer normala, kan det vara lämpligt att beakta de tillfälliga sänkningarna genom prognostal som motsvarar prisnivån i förhållande till den ordinarie nivån hösten En tillfällig nedgång till exempelvis 60 procent av prisnivån hösten 2004 motsvarar såle-

5 LANTMÄTERIVERKET des prognostal lika med 0,60 under de två inledande perioderna (till och med år 3). På detta sätt blir det enklare att beakta även den långsiktiga, mer normala prisnivån i prognostalen än om istället nya prislistor i detta läge skulle införas i Beståndsmetoden innehållande väsentligt sänkta virkespriser. Vår bedömning av prognostalen på längre sikt (från och med år 4) redovisas i tabell 1 i bilaga 1, motsvarande en svag prisökning i jämförelse med nivån hösten Det är dock viktigt att framhålla att årets bedömning, i synnerhet inom de drabbade områdena i Götaland, innebär en ökad osäkerhet på grund av turbulensen på virkesmarknaden och att erfarenheter saknas av liknande stora stormfällningar i landet. Det finns marknadsexperter som studerat exempel i närliggande länder där prisnivån inte kommit att återgå till den ursprungliga efter en större stormfällning. Samtidigt förekommer flertal argument vilka förutsäger att den lokala bristen på rundvirke i de aktuella området kommer att medföra väsentligt ökade prisnivåer i jämförelse med den som rådde före stormen. En annan tänkbar åtgärd för att beakta den minskade efterfrågan på lokalt virke i mellersta och eventuellt också i norra Sverige beroende på införsel av stormavverkat virke söderifrån, är att styra över till år 2 alternativt också till nästkommande perioder hela eller delar av de volymer som i normalfallet skulle avverkats år 0, dvs. omedelbart. Under förutsättning att ransoneringsmodulen används så rekommenderas att i denna utnyttja Eget alt., och där ange en mindre areal alternativt ingen areal alls år noll för att istället öka på arealen i de kommande perioderna. Kostnader I rapporten Skogsbrukets kostnader våren 2003 (LMV-rapport 2003:2) konstateras bl.a. att de direkta drivningskostnaderna nominellt ökat svagt under de närmast föregående åren. Detta motsvarar en relativt oförändrad nivå sett i reala termer. Kostnadsökningarna har till stor del hållits tillbaka genom fortsatt rationalisering och teknisk utveckling. Kostnadsnivån för drivning bedöms fortsättningsvis ligga på en nivå som är genomsnittlig sett över den senaste 10-årsperioden. Det finns skäl att anta att fortsatta rationaliseringar där nya tekniksprång inte bör uteslutas kommer att motverkas av faktorer som ökade lönekostnader (bl.a. finns det en risk för brist på skogliga entreprenörer) och dyrare drivmedel m.m. På skogsvårdssidan har inte några större in-

6 LANTMÄTERIVERKET novationer fått något praktiskt genomslag under senare tid, varför en framtida utveckling här kan förväntas. Röjningsbehovet är påtagligt och utan genomgripande åtgärder är många oröjda bestånd på väg att övergå i förstagallringsbestånd, vilka blir dyra att ta hand om. Denna utveckling kan förväntas tvinga fram fortsatta åtgärder för att hålla nere kostnadsutvecklingen och därmed upprätthålla en rimlig lönsamhetsnivå inom skogsbruket. Prognostal på 100 rekommenderas därför för period år 0 och framåt, vilket innebär att såväl avverkningar som skogsvård beräknas enligt aktuella kostnader. Ökade huggnings- och terrängtransportkostnader på grund av stormen kan i förekommande fall behöva beaktas, förutom i den första perioden (år noll), också ytterligare en eller flera perioder framåt. I likhet med virkespriserna är en rekommenderad åtgärd att de ursprungligt angivna kostnadsnivåerna (t.ex. enligt rapporten ovan) bibehålles i respektive tabell, medan hänsyn tas till höjningarna genom att sätta prognostalen till erforderliga nivåer över 100 i de aktuella perioderna. 4 DIREKTA DRIVNINGSKOSTNADER Drivningskostnader erhålls från 2003 års kostnadsutredning. Praktiskt taget all slutavverkning och gallring sker idag i form av mekaniserad avverkning. Rapporten har därför inriktats helt och hållet mot helmekaniserade drivningsystem. 5 INDIREKTA DRIVNINGSKOSTNADER Nivån på de indirekta drivningskostnaderna bör relateras till den mekaniseringsgrad som uttrycks med de direkta drivningskostnaderna och till avverkningsvolymen. Normala indirekta avverkningskostnader för landet som helhet ligger på i storleksordningen 5-15 kr/m 3 fub (normalvärde 10 kr). 6 SKOGSVÅRDSKOSTNADER Även skogsvårdskostnader finns att tillgå i ovan nämnda kostnadsutredning. Kulturkostnaden varierar kraftigt för olika landsdelar. Från en genomsnittskostnad på 6750 kr/ha i norra Sverige ökar kostnaden till

7 LANTMÄTERIVERKET kr/ha i mellersta Sverige för att slutligen vara kr/ha i södra Sverige. Andelen självföryngring ökade från slutet av 1980-talet, men har från mitten av 1990-talet vänt neråt samtidigt som den planterade arealen återigen ökat. Under de allra senaste åren har dock möjligen andelen självföryngring återigen ökat på bekostnad av den planterade arealen. Självföryngring bör anges endast på marker där sådana metoder bedöms kunna användas med tillfredsställande biologiskt resultat. Detta för att skogsmarken skall belastas med relevanta föryngringskostnader. En genomsnittlig kostnad för självföryngring ligger på ca 3100 kr/ha. Kostnaden för röjning varierar beroende på röjningens svårighetsgrad. En genomsnittlig röjningskostnad ligger på omkring 2300 kr/ha. 7 ALLMÄNNA OMKOSTNADER I tabell 4 anges ett medeltal för de allmänna omkostnaderna i respektive område samt ett intervall inom vilket kostnaderna kan tänkas variera. Även dessa kostnader är hämtade från LMV-rapport 2003:2. Exempelvis bör hög intensitet i skogsbruket och god bonitet medföra att de allmänna omkostnaderna hamnar i den övre delen av det angivna intervallet. På objekt där den motsatta situationen råder, t.ex. låg bonitet eller hög andel ungskog, bör kostnaderna istället justeras nedåt. Se tabell 4 i bilaga 1. De allmänna omkostnaderna kan i Beståndsmetoden inte varieras med tiden eller kopplas till avverkningsintensiteten. Den som önskar en koppling till avverkad kvantitet kan välja att lägga kostnaderna under indirekta drivningskostnader istället för de allmänna omkostnaderna. 8 DISKONTERINGSPROCENT Rekommenderad diskonteringsmodell är den glidande med två diskonteringsfaktorer, 3,2 och 4,0 procent samt åldersjustering (i diskonteringsmodellen) 100, för nuvärdesberäkningen. Den lägre procenten tillämpas för bestånden vid omloppstidens början och den högre gäller vid lägsta tillåtna föryngringsålder enligt skogsvårdslagen. Däremellan är det ett rätlinjigt förhållande från det lägre upp till det övre värdet. För respektive bestånd avläses en diskonteringsfaktor beroende av relativ beståndsålder, t.ex. ett bestånd

8 LANTMÄTERIVERKET som har nått halva omloppstiden, enligt lägsta tillåtna föryngringsålder, erhåller 3,6 procent. Denna procent behålls hela generationen ut för beståndet. Med hjälp av den s.k. åldersjusteringen avgörs när den andra diskonteringsfaktorn (4,0 procent) nås. Vid värden på åldersjusteringen under 100 nås den andra diskonteringsfaktorn vid en lägre beståndsålder än lägsta tillåtna föryngringsålder och tvärtom vid högre än 100 (flackare lutning på linjen). Kommande generationer diskonteras alltid till den första räntefaktorn i modellen, i detta fall 3,2 procent. Glidande diskontering har fördelen att den kan användas för att stabilisera avkastningsvärdenivån mellan fastigheter med varierande andel ungskog. Diskonteringsmodellen ger möjlighet till en mera nyanserad värdering genom att ungskog och gallringsskog kan ges ett lägre avkastningskrav och därmed en bättre anpassning till rådande marknadsvärden. De värderare som istället föredrar den fasta diskonteringsmodellen med en diskonteringsfaktor, rekommenderas att använda 3,4 procent, vilket ungefärligen motsvarar den glidande vid en jämn åldersklassfördelning på fastigheten. En lägre diskonteringsfaktor kan dock vara lämplig i vissa fall, t ex för objekt med hög andel ungskog. Det bör poängteras att vid de nu rekommenderade diskonteringsfaktorerna (och även vid lägre procentsatser - jämför resonemanget nedan) kan en generell anpassning av omloppstiderna i värderingsförutsättningarna (VF) utföras så att dessa ger upphov till ett fördelaktigt ekonomiskt utfall i förhållande till uppsatt räntekrav och markens produktionsförmåga. Justeringen av omloppstiden kan förslagsvis föras in i fält "Slutavv. ålder (just %) på VF, med nivåer i storleksordningen procent (den lägre procentsatsen används vid låga boniteter). Det finns också sammanhang där det kan vara motiverat att den enskilde värderaren använder sig av diskonteringsfaktorer vilka genomgående avviker från de ovan rekommenderade. Köpare lägger t.ex. i ökad omfattning vikt på andra nyttor än de rent monetära och är också beredda att betala för dessa. En sådan parameter som i princip regelmässigt har en prishöjande påverkan är närheten till tätort. Om dessutom efterfrågetrycket är stort på grund av allmänt hög befolkningstäthet i den aktuella regionen (t.ex. Mälardalen och delar av Götaland) tenderar marknadsvärdet att väsentligt överstiga beräknade avkastningsvärden enligt de diskonteringsprocentsnivåer som rekommenderats ovan. Annorlunda formulerat kan ett sådant för-

9 LANTMÄTERIVERKET hållningssätt sägas innebära att köparna ställer ett relativt sett lägre avkastningskrav på sitt investerade kapital än där avsikten i första hand är att erhålla en skälig ekonomisk avkastning. Dessa avvikelser kan i Beståndsmetoden hanteras genom att i värderingarna utgå från en lägre diskonteringsprocent. Sådana anpassningar kan ses som ett led i att tillvarata den enskilde värderarens specifika marknadskunnande. Den enskilda värderaren har möjlighet att själv fastställa den diskonteringsränta som motsvarar ett marknadsanpassat lokalt avkastningskrav. En förutsättning är dock att denne har tillgång till några representativa fastighetsköp. Med utgångspunkt i dessa fastigheter samt korrekta indata, är det möjligt att pröva vilken ränta som med hjälp av Beståndsmetoden genererar värden som stämmer väl in med de aktuella prisnivåerna. Denna diskonteringsränta kan sedan användas för att genomföra andra värderingar inom den aktuella regionen. På grundval av Beståndsmetoden och dess förmåga att beakta olika typer av skogar, samt naturligtvis även inkluderande värderarens kännedom om inverkan av andra fastighetsspecifika parametrar, bör således differentierade och väl anpassade värdenivåer kunna uppnås. Denna avstämning görs exempelvis för en säsong i taget. Av stor vikt är att värderaren är konsekvent i sitt val av diskonteringsprocent och inte låter denna variera mellan enskilda fastighetsvärderingar. Diskonteringsprocent vs prognostal och pristillägg/avdrag Det är väsentligt att betona att valet av diskonteringsprocent hänger nära samman med vilka antaganden som görs beträffande såväl prognostal som pristillägg och avdrag i syfte att beakta framtida virkespriser och drivningskostnader. Förändringar av såväl diskonteringsprocent som prognostal och pristillägg/avdrag innebär var för sig men också tillsammans en påverkan på det slutligt beräknade avkastningsvärdet. Som framgår av avsnitt 3 ovan utgör prognostalen i Beståndsmetoden en utmärkt möjlighet att korrigera t.ex. för större eller mindre avvikelser under de inledande perioderna i förhållande till den mer långsiktiga utvecklingen beträffande virkespriser och drivningskostnader. För att göra långsiktiga bedömningar har man ofta inte några säkra underlag. Det kan då vara mindre kontroversiellt att anta att framtida priser och kostnader fortgår att i reala mått hålla sig på ungefär nuvarande nivåer utan alltför stora avvikelser, dvs. utan att

10 LANTMÄTERIVERKET t.ex. använda sig av större generella pristillägg eller avdrag. Förslagsvis beaktas exempelvis höga virkespriser i form av en gynnsam rotpostmarknad för de inledande finansieringsavverkningarna genom att väsentligt höja prognostalen för virkespriserna under de två närmast kommande perioderna, för att under perioderna därefter återgå till prognostal relativt nära 100. Användandet av höga och samtidigt generella pristillägg kommer istället att innebära en påverkan under samtliga kommande omloppstider, vilket i praktiken ofta kan anses vara ett mindre välgrundat antagande. En höjning av prognostalen motsvarande inledande höga rotpostpriser kan även vara ett sätt att möta höga marknadsvärden, istället för ytterligare sänka diskonteringsräntan med någon eller några tiondelar. 9 ANDRA TRÄDSLAG Vad beträffar övriga trädslag som förekommer i BM gäller följande prognostal för ek och bok. Dessa har baserats på kontakter med organisationer som hanterar denna typ av timmer. Således rekommenderas prognostal på ca 100 för ek fr.o.m. år 4. En viss fortsatt osäkerhet råder beträffande den framtida efterfrågan på svensk ekråvara i förhållande till utländsk sådan. Med hänsyn tagen också till transportkostnaderna kan dock Sverige i detta sammanhang ha vissa kostnadsfördelar. Vidare har en stabilisering och omstrukturering skett inom den lövförbrukande industrin. Sammantaget kan därför en viss optimism skönjas. Boktimret belastas för närvarande av den negativa utvecklingen och trenderna på möbelsidan. Trots detta kan ändå en viss framtidstro avseende efterfrågan anas sett på lite längre sikt, inkluderande möjligheterna till framtida export t.ex. till Kina. Ett prognostal för bok på ca 105 fr.o.m. år 4 anses därför vara tilllämpligt. För Lantmäteriverket Anders Bogghed Gunnar Rutegård

11 LANTMÄTERIVERKET TABELL 1 Bilaga 1 Prognostal för virkespriser 2002/2003, år 4- Län eller länsdel Skogsägarföre- Timmer Massaved ningens område tall gran tall gran björk Y, ZJ 1, AC, BD Norrskog W, X, ZH 2 Mellanskog AB, C, D, I, T, U Mellanskog O, S Mellanskog E, F, G, H, K, L, Södra Skogsägarna M, N 1 ZJ = landskapet Jämtland 2 ZH = landskapet Härjedalen

12 LANTMÄTERIVERKET TABELL 2 Bilaga 1 Bruttopriser för vilka prognostalen gäller, kr per enhet Län eller Måttenhet Timmer 20-21,9 cm Massaved länsdel tall gran tall gran björk Y, ZJ, AC, BD m 3 to m 3 fub W, X, ZH m 3 to m 3 fub AB, C, D, I, m 3 to T, U m 3 fub O, S m 3 to m 3 fub E, F, G, H, K, m 3 to L, M, N m 3 fub

13 LANTMÄTERIVERKET TABELL 3 Bilaga 1 Prognospriser år 4-, kr per enhet Län eller Måttenhet Timmer 20-21,9 cm Massaved länsdel tall gran tall gran björk Y, ZJ, AC, BD m 3 to m 3 fub W, X, ZH m 3 to m 3 fub AB, C, D, I, m 3 to T, U m 3 fub O, S m 3 to m 3 fub E, F, G, H, K, m 3 to L, M, N m 3 fub TABELL 4 Allmänna omkostnader Län Kr/ha, år Z, AC, BD 35 ± 20 I, W, X, Y 55 ± 25 Övriga län 65 ± 30

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2012-02-01 Dnr 400-2012/504 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I V E R K E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden. 2006-01-19 Dnr 400-2006/101 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2014-01-21 Dnr 400-2014/296 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2017-01-25 Dnr 400-2017/354 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden (BM) och har upprättats

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2016-01-22 Dnr 400-2016/156 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden. 2007-01-22 Dnr 400-2007/143 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2015-01-21 Dnr 400-2015/207 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

Anvisningar och tabellverk för beräkning av graderingsvärde i skogsmark

Anvisningar och tabellverk för beräkning av graderingsvärde i skogsmark L A N T M Ä T E R I E T 1 (3) PM 2012-03-30 Dnr 402-2012/1682 Anvisningar och tabellverk för beräkning av graderingsvärde i skogsmark Allmänt Graderingsvärdering kan behöva tas fram vid fastighetsbildningsåtgärder

Läs mer

Skogsbrukets kostnader 2010

Skogsbrukets kostnader 2010 Rapport 2010:10 Skogsbrukets kostnader 2010 Norra, mellersta och södra Sverige Anders Bogghed L A N T M Ä T E R I E T Rapport 2010:10 Copyright 2010-08-09 Författare Anders Bogghed Totalt antal sidor 49

Läs mer

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN Skogsvä rderi ng Ekeby Mangsarve 1:4 rnft f SKOGSSTVRELSEN Datum SKOGSSTYRELSEN 2014-10-16 Värdeuttåtande Skogsstyrelsen Gotlands distrikt har på uppdrag av Berndt Magne värderat skogsmarken på Ekeby Mangsarve

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Svag nedgång på skogsfastigheter

Svag nedgång på skogsfastigheter Pressmeddelande 040205 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Svag nedgång på skogsfastigheter Enligt den senaste statistiken från LRF Konsult Skogsbyrån var genomsnittspriserna på skogsfastigheter

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skogsbrukets kostnader 2013

Skogsbrukets kostnader 2013 Rapport 2013:4 Skogsbrukets kostnader 2013 Norra, mellersta och södra Sverige Anders Bogghed L A N T M Ä T E R I E T Rapport 2013:4 Copyright 2013-12-10 Författare Anders Bogghed Totalt antal sidor 55

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Rundvirkespriser 2014 JO0303

Rundvirkespriser 2014 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2015-08-20 1(8) Rundvirkespriser 2014 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Rundvirkespriser 2004

Rundvirkespriser 2004 Rundvirkespriser 2004 JO0303 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruk A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 1,1 5 Myr/kärr/mosse,2

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 4: Strategins effekter på skogsbruket och skogsägaren 1. Strategins konsekvenser för skogsbruket och skogsindustrin avseende råvarutillgång

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 2015 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Lönsamheten allt viktigare för skogsägaren Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank och sparbankerna

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Virkespriser D62 Leveransvirke Ångermanland och Medelpad

Virkespriser D62 Leveransvirke Ångermanland och Medelpad 1(5) Virkespriser D62 Leveransvirke Ångermanland och Medelpad Denna prislista gäller fr o m 2015-04-15 och tills vidare inom följande Skogsbruksområden: SBO Sollefteå SBO Borgsjö-Haverö SBO Torp-Stöde

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Rundvirkespriser 2007 JO0303

Rundvirkespriser 2007 JO0303 Analysenheten 2008-0-18 1() Rundvirkespriser 200 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 2017 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarna tror på en framtid i skogen Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank och sparbankerna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Betesskador av älg i Götaland

Betesskador av älg i Götaland Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 27,9 8 Myr/kärr/mosse,

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 19,9 91 Myr/kärr/mosse 2,1 9 Berg/Hällmark,1

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Rundvirkespriser 2013 JO0303

Rundvirkespriser 2013 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2014-04-22 1(8) Rundvirkespriser 2013 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Prissättning och premiering av råvara i Södra

Prissättning och premiering av råvara i Södra Prissättning och premiering av råvara i Södra 2 SÖDRAS PRISSÄTTNINGSMODELL Södra strävar efter att hålla ett pris i prislistorna som speglar efterfrågan och marknaden. Ovanpå prislistan kan man erhålla

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson B10 JiLU-Tema Skog P-O Nilsson Bild 1 B10 JiLU Landsbygdsutveckling Komplement till trsd skogsbruk Nya nischer och försörjningsmöjlihgheter Idecentrum för skogligt utnyttjande Bispgården; 2008-12-14 Pågående

Läs mer

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastiget Församling Kommun Län Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län Ägare Adress Siv Falk Västra Långgatan 52 441 33 Alingsås Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Analys av en undersökning om skogsägarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Analys av en undersökning om skogsägarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SKOGS BAROMETERN Analys av en undersökning om skogsägarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen 23 Skogsbarometern 23 i korthet Enligt de tillfrågade skogsägarna väntar ljusare tider för sågtimret

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län Ägare RAPP, JOHAN Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Okt 213 214-223 Foran Sverige AB

Läs mer

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 201606 2016-2025 Andreas Olsson Sammanställning över

Läs mer

En arbetsmodell för marknadsvärdering med skogsvärderingsmetoden Beståndsmetoden

En arbetsmodell för marknadsvärdering med skogsvärderingsmetoden Beståndsmetoden Examensarbete 2012:26 Institutionen för skogsekonomi En arbetsmodell för marknadsvärdering med skogsvärderingsmetoden Beståndsmetoden A model for valuation with the forest valuation method Beståndsmetoden

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 176,2 13,7 0,1 0,1 91 7 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 1,1 1 Övrig areal 1,8 1 Summa landareal

Läs mer

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsbarometern är en årlig SIFO-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsskötselplan Fastighet Församling Kommun Län Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 213-12-13 213-222 Foran Sverige AB Sammanställning

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 50,8 0,3 0,0 0,0 % 97 1 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,1 0 Övrig areal 1,4 3 Summa landareal

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner

Läs mer

AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKS- FASTIGHETER

AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKS- FASTIGHETER 2014-05-09 MINIENKÄT NR 51 AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKS- FASTIGHETER MINIENKÄTUNDERSÖKNING VÅREN 2014 Sammanfattning De närmast föregående Minienkätundersökningarna

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län Ägare Adress Kurt o Anette Pettersson Skepptuna Sursta 195 93 MÄRSTA Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 00 000 KR Fastighet Fastigheten Östersund del av Kläppe 2:1 Adress Belägen i Östersund kommun och Häggenås-Lit- Kyrkås församling. Obebyggd skogsfastighet

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Gran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen

Gran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen Gran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen Urban Nilsson och Pelle Gemmel Virkesförrådets utveckling från 1923 till 23 Virkesförrådet i Götaland har ökat dramatisk

Läs mer

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista BL1302 Leveransvirke SCA SKOG Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28-

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

13 Redovisning per län

13 Redovisning per län 13 Redovisning per län 203 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län SOU 2002:40 204 SOU 2002:40 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län 205 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län

Läs mer

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn.

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn. ESTLAND, 291 hektar Euroforest AB (publ) säljer en portfölj om totalt 17 fastigheter och 291 hektar mark varav merparten skogsmark. Fastigheternas uppskattade virkesförråd uppgår till ca 28 000 m3f varav

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen

Läs mer

AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER

AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER 2014-11-28 Minienkät nr 52 AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER - Minienkätundersökning hösten 2014 - Sammanfattning Marknadssituationen för lantbruksfastigheter

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01 Skogsbruksplan Planens namn Korsbyn 1:119 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-01 Göran Klarström Lat: 59 40' 23.58" N Long: 12 12' 18.38"

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 22.9 1.4 0.0 2.5 85 5 0 9 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0.0 0 Övrig areal 0.2 1 Summa landareal

Läs mer

Skogsbruksplan. Skalunda 1:1 mfl. Katrineholmsbygden Katrineholm Södermanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Skalunda 1:1 mfl. Katrineholmsbygden Katrineholm Södermanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Skalunda 1:1 mfl. Katrineholmsbygden Katrineholm Södermanlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-10 2015-2024 Jonny Lundberg

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 64,3 86 Myr/kärr/mosse 0,5 < Berg/Hällmark 0,8 < Inäga/åker 9,4 2 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0, < Annat 0, < Summa landareal 75,2

Läs mer

Skogsbruksplan. Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober 2015

Skogsbruksplan. Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober 2015 Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl 2015-2024 oktober 2015 Tobias Barrstrand

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER

AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER 2016-05-16 Minienkät nr 55 AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER - Minienkätundersökning våren 2016 - Sammanfattning Marknadssituationen för lantbruksfastigheter

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013

Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013 Skogsbruksplan Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2016-2025 juli 2013 Björn Forssman Okuläruppskattning Uppgifter om virkesförråd,

Läs mer

Virkesprislista CL1302. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1302. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Virkesprislista CL1302 Leveransvirke kust Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult. Till grund för årets rapport ligger en intervjuundersökning

Läs mer

Skogsbruksplan. Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Skogsbruksplan. Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08 2015-2024 Mattias Widstrand Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av. 2014-2023 Aug 2014.

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av. 2014-2023 Aug 2014. Skogsbruksplan Planens namn Däningsholm 1:16 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2014-2023 Aug 2014 Tomas Lindqvist Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84) Magdalena

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 2016 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Investeringsvilja hos både skogsägare och skogsindustri Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

Användarhandledning. Värdering version 2009

Användarhandledning. Värdering version 2009 Användarhandledning Värdering version 2009 Reviderad 2009-10-05 Utgivare pcskog AB Copyright 2009 pcskog AB Delar av denna programvara tillhör ESRI Inc. Copyright 2006 ESRI Inc All Rights Reserved ArcView

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Kan man undvika stormskador?

Kan man undvika stormskador? Kan man undvika stormskador? Kristina Blennow Tänk dig ett hygge. Frågan är vilket trädslag du skall välja för nästa generation skog. Gran växte här tidigare. Vad du skall välja beror självfallet på många

Läs mer

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2008 2012 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande fall även analysera

Läs mer