Välfärd kräver tillväxt

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 2 (100) Välfärd kräver tillväxt Under 2012 har vi som kommunledning haft fokus på det kommunala välfärdsuppdraget kommunens unika huvuduppgift. Att vår kommun kan erbjuda bra välfärdstjänster innebär att alla invånare i olika åldrar och med olika behov kan leva i en gemenskap där vi tillsammans ger varandra möjligheter till ett bra och värdigt liv. Förskola och skola ger barn och ungdomar trygghet, kunskaper och utveckling. Kultur- och fritidsutbud genom kommunala insatser och föreningsliv skapar en attraktiv boendekommun. Äldreomsorgen ger trygghet och ett innehållsrikt och värdigt åldrande. Handikappomsorgen ger alla invånare möjlighet till delaktighet i samhälle och arbetsliv. Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Behoven kan över tid och av olika skäl variera. Medborgarna efterfrågar nya tjänster. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. Skolan i Katrineholm har under 2012 gjort den största omställningen någonsin. Friskolor och minskat elevunderlag har krävt strukturförändring genom minskat antal skolor och reducerad personalstyrka i den kommunala organisationen. Åtgärderna har varit nödvändiga för att upprätthålla hög kvalitet. Äldreomsorgen idag får högt betyg och den är effektiv. Men vi vet att trycket på äldreomsorgen kommer att öka. Det är nödvändigt att redan nu börja analysera och förbereda åtgärder som tryggar det goda livet för våra äldre även under kommande decennier. Ambitionen är också att bygga ut förskolan för barnens, föräldrarnas och samhällets bästa. För att klara en bra välfärd för alla med höga mål krävs ekonomiska resurser. Kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter. En kommun behöver tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Katrineholms kommun har visionen Läge för Liv och Lust. Läget är nyckeln till kommunens utvecklingsmöjligheter. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Men Stockholms tillväxt och utveckling förutsätter också ett funktionellt och ömsesidigt samspel med den större regionen. För att få del av Stockholms tillväxt krävs att varje kommun har sin roll i den regionala samhällsstrukturen. Katrineholms kommun är under omställning med lägesfördelen som grundbult: två av järnvägens stambanor bildar en knutpunkt både för person- och godstransporter; riksvägar tvärförbinder i nord sydlig riktning europavägar ut från Stockholm. Katrineholm har läge för logistik, transporter och lagerverksamhet. Men Katrineholm har även sitt industriella arv att förnya i ett nytt regionalt sammanhang. Läge och tillgänglighet är viktiga förutsättningar för möjligheter till näringslivets förnyelse och utveckling i ett alltmer växande tjänstesamhälle. Kollektivtrafik för arbets- och studiependling kombinerat med attraktiva och varierade boendealternativ ger även möjlighet för Katrineholm att utvecklas som boendeort. Till sist kan vi med stor tillfredsställelse konstatera att vi för åttonde året i rad presenterar ett ekonomiskt positivt bokslut och tillhör de kommuner i Sverige som har befolkningstillväxt. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande

3 3 (100) INNEHÅLL Katrineholms kommun... 4 Ansvarsområden och verksamhetsfakta... 6 Kommunkoncernen Kommunens styrsystem och planeringscykel Vision Förvaltningsberättelse Fem år i sammandrag God ekonomisk hushållning Personal Framtiden Uppföljning av resultatmål och åtaganden Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Räkenskaper Driftsredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Sammanställd redovisning resultaträkning Sammanställd redovisning balansräkning Sammanställd redovisning noter Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar Uppdrag från övergripande plan med budget Bilaga 1: Uppföljning av investeringar utförda av KFAB

4 4 (100) KATRINEHOLMS KOMMUN Fakta om Katrineholm 2012 Mandatfördelning Kommunfullmäktige Socialdemokraterna Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Vänsterpartiet Miljöpartiet Kristdemokraterna Sverigedemokraterna 23 mandat 8 mandat 6 mandat 4 mandat 2 mandat 4 mandat 2 mandat 2 mandat Organisationsöversikt Kommunkoncernen 1 1 Kommunens ägarandel anges inom parantes efter bolagsnamnet, dvs. för helägda bolag 100 procent och för delägda bolag en mindre andel.

5 Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation 5 (100)

6 6 (100) Ansvarsområden och verksamhetsfakta Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 28 ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige beslutar i principiella ärenden eller i andra ärenden av större vikt för kommunen. De övergripande målen för den kommunala verksamheten, beskattningen av invånarna och fördelningen av resurserna beslutas av fullmäktige. Det är också fullmäktige som beslutar om den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktiges sammanträden utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Ledamöter kan lämna motioner om olika kommunala verksamheter och har möjlighet att ställa interpellationer som handlar om övergripande kommunal verksamhet i syfte att initiera debatt. Ledamöter har även möjlighet att ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdena kan följas på plats eller via närradio- eller webbtvsändningar. De inleds med allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år. Revisionen Den övergripande revisionsuppgiften i kommuner och landsting är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Nästkommande val till Europaparlamentet sker i juni Val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige genomförs den 14 september Överförmyndaren Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förordnade gode män och förvaltare i deras uppdrag samt bedriva tillsyn över omyndigas tillgångar där sådan behövs. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt ger rådgivning till dessa i utförandet av sitt uppdrag. Överförmyndaren förordnar god man till ensamkommande barn och ungdomar samt vid vissa jävförhållanden vid rättshandlingar mellan barn och deras förmyndare och i dödsbon. Överförmyndaren är vald av kommunfullmäktige men står under tillsyn av länsstyrelsen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, folkhälsa, tillgänglighet, IT, säkerhetsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Sam-

7 7 (100) hällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, en god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Verksamhetsmått Utfall 2012 Antal diarieförda ärenden helår 628 Antal leverantörsfakturor Antal publicerade rekryteringsannonser, internt och externt 196 Antal lönespecifikationer Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av de centrala medlen för strategisk kompetensutveckling Torghandel dagplatser 681 Antal företagsbesök 145 Antal antagna detaljplaner 7 Antal EU-ansökningar timmar, varav timmar kvinnor och timmar män, fördelat på 71 utbildningar Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan samt fritidsgårdsverksamheten på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Verksamhetsmått Utfall 2012 Vår Höst Snitt Antal barn i förskola Antal barn i pedagogisk omsorg Antal elever i grundsärskola Antal elever i grundskola Antal barn i fritidshem Antal elever i gymnasieskolan Antal elever i gymnasiesärskolan Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) Denna omsorgsform innebär att en dagbarnvårdare bedriver pedagogisk gruppverksamhet i sitt hem.

8 8 (100) Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens uppdrag är att ansvara för kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, som bygglov och tillsyn, enligt plan- och bygglagen (PBL). Nämnden ansvarar också för uppgifter enligt annan lagstiftning, bland annat prövning av ansökningar om strandskydd enligt miljöbalken samt tillstånd till eller dispens för skyltning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gatuhållning och skyltning. Byggnadsnämnden har även till uppgift att biträda kommunstyrelsen i den övergripande fysiska planeringen. Verksamhetsmått Utfall 2012 Antal inkomna bygglovsansökningar 249 Kultur- och turismnämnden Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och för turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala fritidsgårdsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser. Verksamhetsmått Utfall 2012 Arrangemangsbidrag, beviljade 23 Ungdomsbidrag "Snabba stålar", beviljade 17 Antal besökare i kulturhuset Antal besökare på kulturhusets konstutställningar Antal barn- och ungdomsgrupper som besöker kulturhuset 255 Utlån av e-media Utlån per invånare 7,09 Antal besökare på Lokstallet Mätning startas 2013 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet som regleras i miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, tobakslagen med flera. Nämnden bevakar miljö- och hälsoskyddsfrågor inom flera områden. Några exempel är avfallshantering, bostadshygien, vatten- och avloppsförsörjning, industriell verksamhet, kemikaliehantering och kalkningsåtgärder. Nämnden kontrollerar även att receptfria läkemedel hanteras på rätt sätt i butiker liksom att gällande livsmedelslagstiftning följs. Tillsynen sker enligt lagar och regler i miljöbalken samt enligt EU-förordningar och nationellt anpassade regler om livsmedelssäkerhet och livsmedelskontroll. Verksamhetsmått Utfall 2012 Antal tillsynsobjekt Miljöskydd 161 Antal tillsynsobjekt Hälsoskydd 61 Antal tillsynsobjekt Livsmedel 190

9 9 (100) Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter. Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, äldre- och handikappomsorg enligt det antagna kostpolitiska programmet. Kostverksamheten rymmer även dietister och kostkompetens. En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator och parker. På nämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av gaturenhållning, gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden samt förvaltning av St. Djulö värdshus. Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Nämnden har även en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. De interna uppdragen inkluderar städning, växel, interna transporter, verksamhetsvaktmästeri samt bilsamordning. Verksamhetsmått Utfall 2012 Antal portioner frukost och lunch till förskola, fritids och skola Antal portioner lunch och middag till äldreomsorg Simhallen, antal besökare Helgaktiviteter på Sportcentrum st st st Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter per år m 2 Antal producerade växter i växthuset 52 aktivitetshelger per år st Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Till socialnämndens uppgifter hör även tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen samt handläggning enligt skuldsaneringslagen. Socialnämnden är personuppgiftsansvarig för personuppgifter i register inom nämndens verksamhetsområde. Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld samt budgetrådgivningen. Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionella behandlingar vid Vårnäs behandlingshem för kommunens räkning. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialförvaltningen utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser. Socialförvaltningen driver även ett eget boende för ungdomar, Klivet.

10 10 (100) Verksamhetsmått Utfall 2012 Antal hushåll med försörjningsstöd 917 Antal sociala kontrakt 76 Antal placerade vuxna 20 Antal placerade barn och ungdomar 82 Antal stadigvarande alkoholtillstånd 34 Antal kvinnofridsärenden 100 Antal placerade på Vårnäs 65 Antal budget- och skuldrådgivnings- samt skuldsaneringsärenden Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden, den gemensamma nämnden för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholm och Vingåker, har funnits sedan Nämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och yrkesutbildning), utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna (särvux), samt eftergymnasial utbildning i form av yrkeshögskoleutbildningar när myndigheten för yrkeshögskolan beviljar medel. Nämnden ansvarar även för att tillhandahålla goda förutsättningar för genomförande av högre utbildningar för att stärka och öka tillväxten i kommunerna. Överenskommelser och avtal med högskolorna träffas, lokaler och teknik tillhandahålls och de studerande erbjuds tentamina på hemmaplan. Viadidaktnämnden erbjuder studieoch yrkesvägledning till vuxenstuderande samt validering, som innebär bedömning av individers erfarenhet och tidigare utbildningar. Nämnden har också i uppdrag att genomföra personal- och uppdragsutbildning för kommunens anställda samt näringslivet. Nämnden har integrationsansvaret för de flyktingar som anlände före den 1 december Dock upphör detta senast i maj Nämnden samverkar med flera kommuner kring samhällsorientering för nyanlända flyktingar och invandrare. Vidare ansvarar nämnden för insatser inom arbetsmarknadsområdet genom att ge stöd åt personer som står långt från arbetslivet. Nämnden ger också stöd och coachning till ungdomar utanför arbete och studier, bland annat genom feriearbeten samt genom att i samverkan med bildningsnämnden ha det kommunala informationsansvaret för ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. I nämndens verksamhet bedrivs även externt finansierade projekt för invandrare som står långt från arbetsmarknaden. Verksamhetsmått 3 Utfall 2012 Antal studerande i särskild utbildning för vuxna (särvux) 27 Antal närvarotimmar i samtliga personal- och uppdragsutbildningar h varav 9580 h kvinnor, 2420 h män Antal tentander på eftergymnasial nivå vid Viadidakts lärcentra 564 Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm på uppdrag av socialförvaltningen Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm/Vingåker på uppdrag från Arbetsförmedlingen 218 (94 kvinnor, 124 män) vuxna + ungdomar 329 (153 kvinnor, 176 män) vuxna + ungdomar 3 Viadidakts verksamheter riktar sig invånare i både Katrineholm och Vingåker. Eftersom deltagaruppgifter inte kan särskiljas omfattar flertalet verksamsmått uppgifter om deltagare från båda kommunerna.

11 11 (100) Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) och hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 18. Det innebär att ge omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet kan bland annat ges i form av särskilt boende (SÄBO), hemtjänst, sysselsättning och personlig assistans och är behovsbedömt. Inom vård- och omsorgsförvaltningen bedrivs också anhörigstöd, dvs. stöd, hjälp och rådgivning för den som på olika sätt stöder en närstående i dennes vardag. Verksamhetsmått Utfall 2012 Beviljade hemtjänsttimmar/ månad per 31/12 Personlig assistans, beviljade timmar/månad egen regi per 31/12 Personlig assistans, beviljade timmar/månad extern regi per 31/12 Belagda platser procentuellt på SÄBO 4 per 31/12 Belagda platser LSS 5 per 31/ timmar timmar timmar 95 procent belagda platser 118 platser Kommunkoncernen Nedan lämnas en kort beskrivning över den kommunala verksamheten som bedrivs av annan juridisk person än kommunen oavsett om kommunen har ett reellt inflytande eller inte. Helägda bolag Bolag där kommunen äger alla aktier. Katrineholms Fastighets AB och Katrineholms Industrihus AB Katrineholms Fastighets AB (KFAB) är ett allmännyttigt bostadsföretag helägt av Katrineholms kommun. KFAB är moderbolag till Katrineholms Industrihus AB (KIAB). Bolaget svarar för uthyrning av bostäder av god standard och boendealternativ för olika skeenden i livet. Bolaget ska tillämpa ett affärsmässigt och marknadsorienterat synsätt i sin verksamhet. KFAB ska verka för att utveckla boendeinflytandet över bostäder och boendemiljö samt även ta ansvar för att bereda utsatta och svaga grupper bostäder. KFAB tillhandahåller också lokaler för kommunal verksamhet där bolaget ska eftersträva att hyra ut till lägsta möjliga självkostnad. Bolaget förvaltar lägenheter. Arean av uthyrningsbara lokaler är m 2. Antalet fast anställda är 43 personer fördelat på 36 män och 7 kvinnor. Katrineholm kommuns aktiekapital i KFAB är 40,1 mnkr. Verksamhetsmått Utfall 2012 Antal bostäder i centrum 158 st Vakansgrad lägenheter, % 0,7 % Minska energianvändningen per areaenhet, AO Bostäder -2,7 % Minska energianvändningen per areaenhet, AO Verksamhetslokaler -10,1 % Soliditet 6,2 % KIAB har till uppgift att utifrån affärsmässiga principer erbjuda lokaler till närings- och föreningslivet. KIAB ska även främja näringslivsutvecklingen i kommunen. Bolaget äger och förvaltar 23 4 SÄBO = Särskilt boende 5 LSS = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

12 12 (100) fastigheter samt förvaltar 39 fastigheter för Katrineholms kommun. Verksamhetsmått Utfall 2012 Uthyrningsgrad 95,4 % Uthyrningsbar area m 2 Soliditet 24,5 % Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) ägs till 100 procent av Katrineholms kommun. Bolaget har till uppgift att äga kommunens vatten-, avlopps- och avfallsanläggningar. Verksamheten startade 2009 och är taxefinansierad. Bolaget är i sin tur delägare i Sörmlands Vatten och Avfall AB som ansvarar för VA-verksamheten inom Katrineholm, Flen och Vingåker. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms Vatten och Avfall AB är 4 mnkr Delägda bolag Bolag där kommunen äger bolaget ihop med andra aktörer. KFV Marknadsföring AB Katrineholms kommun äger 30 aktier á kr i KFV Marknadsföring AB, till ett värde av kr. Resterande aktier är fördelade mellan företagare/företagarorganisationer och aktiekapitalet i bolaget uppgår till totalt kr. Bolagets bildades 2008 och dess verksamhet är marknadsföring, försäljning och marknadsutveckling av platsen Katrineholm och övriga KFV regionen, med syfte att stärka varumärket Sveriges Lustgård. Bolaget verkar också för att ge god service till besökare i Katrineholm samt marknadsföra destinationen i natur, kultur- och sportperspektiv för att få fler besökare till Katrineholm. Katrineholms entreprenörcentrum AB Katrineholms entreprenörcentrum AB (Katec) är ett utvecklingsbolag som ägs till 49 procent av Katrineholms kommun och till 51 procent av näringslivet. Bolaget ska vara en resurs för människor, företag och samhälle för utveckling av nya produkter, tjänster och företag. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms entreprenörcentrum AB är kr. Logistikposition Katrineholm AB Katrineholms kommun äger 49 procent av aktierna i Logistikposition Katrineholm AB. Resterande 51 procent ägs av Brinova Fastigheter AB. Bolaget uppför, hyr ut och förvaltar logistikfastigheter, samt utvecklar logistikområdet. För 2012 redovisar bolaget ett resultat om -521 tkr. Katrineholms kommuns aktiekapital i Logistikposition Katrineholm AB är kr. Katrineholm Rail Point AB Katrineholm Rail Point AB ägs av Katrineholms kommun, Sörmlast AB och Svensk Logistikpartner AB. Katrineholm Rail Point AB sköter driften av terminalen inom Katrineholms Logistikcentrum. Bolaget ska vara ett logistiknav för alla slags transportlösningar och ska erbjuda kostnadseffektiva och miljövänliga logistiklösningar. Katrineholms kommun äger 32 procent av Katrineholm Rail Point AB, vilket motsvarar kr. Katrineholms Tekniska College AB Katrineholms Tekniska College AB ägs av Katrineholms kommun och KTC Intressenter, en ideell förening. Bolaget bedriver utbildning inom naturvetenskap, teknikvetenskap, industriteknik, el- och energivetenskap samt fordons- och transportvetenskap. Katrineholms kommun äger 51 procent av

13 13 (100) bolagets aktier till ett insatt kapital av kr. Stiftelser Installatörernas Utbildningscentrum Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) är ett utbildningsföretag inom installationsbranschen. Företaget tillhandahåller yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning, vidareutbildning och certifiering inom teknik och ledarskap. Ägare är VVS Företagen, Svensk Ventilation, Kyl & Värmepumpföretagen, Svenska Värmepumpföreningen och Katrineholms kommun. Förbund Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Katrineholms kommun överlät aktierna i Länstrafiken Sörmland AB till det nya kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Den nya lagen om kollektivtrafik som trädde i kraft 1 januari 2012 innebar att en myndighet för kollektivtrafik skulle inrättas. Ansvaret för kollektivtrafiken övertogs därmed av den nya myndig-heten. Kommunalförbundet har ansvaret för kollektivtrafiken i Sörmland. Förbundet ägs till hälften av landstinget och till hälften av kommunerna i länet. Katrineholms kommuns andel i förbundet är 6,19 procent. Västra Sörmlands Räddningstjänst Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett kommunalförbund mellan Vingåkers och Katrineholms kommuner som har funnits sedan VSR ansvarar för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med samtliga kommuner i Sörmland som medlemmar. Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten och driver behandlingshem för vuxna missbrukare, familjerådgivning och familjehemsvård för barn och ungdomar. Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland är en mötesplats för att samordna och utveckla regionala frågor. Medlemmar i Regionförbundet Sörmland är Landstinget Sörmland och de nio kommunerna i länet. Övriga Energikontoret i Mälardalen AB Katrineholms kommun äger 320 aktier á 100 kr i Energikontoret i Mälardalen AB. Energikontoret i Mälardalen AB är ett regionalt energikontor med verksamhet i tre län, Södermanland, Västmanland och Uppsala. Deras huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor. Vid sidan av aktieägandet förutsätts intressenterna bidra till energikontorets årliga basfinansiering, i första hand i förhållande till kommunens folkmängd. Under 2012 uppgick denna kostnad till kr. Sörmlands turismutveckling AB Katrineholms kommun äger 7 aktier á kr i Sörmlands turismutveckling AB, som är den regionala länsturistorganisationen i Sörmland. Sörmlands turismutveckling AB bedrivs i aktiebolagsform och ägs av Landstinget Sörmland samt länets nio kommuner och drygt 100 företag. Bolagets uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisa-

14 14 (100) tioner i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. Samordningsförbundet RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmland har till uppgift att inom det geografiska området för kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Trosa svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Kommunerna betalar en insats per år till RAR baserad på folkmängden, för Katrineholms kommun uppgick denna insats under 2012 till kr. SKL Kommentus AB Katrineholms kommun äger 23 aktier á 100 kr i SKL Kommentus AB. Aktierna införskaffades i samband med att kommunen gick in som delägare i Kommunaktiebolaget, som det då hette. Antal aktier i bolaget uppgår till totalt st. SKL Kommentus AB ägs till 98 procent av SKL Företag AB, övriga aktier ägs av 256 kommuner. SKL Kommentus AB driver sedan 1927 verksamhet inom affärsområdena Upphandling och Förlag. Kunderna återfinns huvudsakligen inom kommunala och landstingskommunala sektorn. Kommentus Upphandling, genomför samordnade upphandlingar på nationell nivå inom utvalda varu- och tjänsteområden såsom IT, fordon och energi samt ger stöd och kvalificerad rådgivning i upphandlingsfrågor. Kommentus Förlag producerar och distribuerar såväl elektronisk som tryckt information. Kommentus verksamhet är i alla delar utsatta för konkurrens och bedrivs på rent affärsmässiga grunder. Kommuninvest ekonomisk förening Kommunen är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomiska förening. Kommuninvest är en frivillig medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet med föreningen är att ordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar. Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtliga åtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB. Lerbo bygdegårdsförening Kommunen har andelar i Lerbo bygdegårdsförening till ett värde av kr. Strångsjö fastighetsägarförening Kommunen har andelar i Strångsjö fastighetsägarförening till ett värde av 600 kr. Kommunens styrsystem och planeringscykel I januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet anger dock inte styrningens innehåll. Inriktningen i styrningen kommer istället till uttryck i de inriktningsdokument för övergripande planering som tas fram enligt styrsystemet. Styrsystemet beskrivs mer utförligt i "Styrsystemet i Katrine-holms kommun" (Kommunstyrelsens handling nr 1/2010, godkänd av kommunfullmäktige , 5).

15 15 (100) Planeringscykeln Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. I kommunplanen anges övergripande mål, prioriteringar och större investeringar. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet med nämndernas ramar fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet går ut till nämnder och bolag som svarar upp med åtaganden kopplade till de övergripande målen i kommunplanen. Nämndens underlag för övergripande plan med budget lämnas i slutet av augusti. Under september-oktober sker beredning av den övergripande planen med budget. Den behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. Då fastställs, förutom skattesatsen, även de ekonomiska ramarna för nämnder, bolag och kommunalförbund. I den övergripande planen med budget anges också mål och kriterier för god ekonomisk hushållning, både avseende finansiella mål och verksamhetsmål. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan också ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Nämnder och bolag ska sedan fastställa sin planering med budget före december månads utgång. Orienteringskartan för styrning Styrsystemet i Katrineholms kommun utgår från att styrningen omfattar fyra steg, som visas i de fyra rutorna i orienteringskartan nedan: Orienteringskartan kan ses som en tankemodell för att tydliggöra att styrningen måste ta fasta på vårt uppdrag och dem vi är till för. Styrningen har olika syften och ger svar på olika frågor i de fyra stegen: Vinst: Vad blir nyttan för kommunmedlemmarna? Resultat: Vad ger vi kommunmedlemmarna? Produktion: Hur ska vi göra det? Resurser: Vad behöver vi tillföra? Planering behövs för alla fyra stegen i orienteringskartan. De övergripande politiska målen för perioden framgår av kommunplanen. Vinstmålen finns i kommunplanen angivna som ett kursivt avsnitt direkt under respektive målområde. Utifrån kommunplanen fastställde kommunfullmäktige resultatmål för varje målområde i övergripande plan med budget I övergripande plan med budget redovisas nämndernas och bolagens åtaganden i förhållande till resultatmålen. Åtagandena ska baseras på nyckeltal och visa hur måluppfyllelsen ska mätas för resultatmålen och vilken målnivå som ska uppnås. Åtaganden kan vara gemensamma för flera nämnder/bolag. Steget resurser behandlas först i planeringsdirektivet och senare i övergripande plan med budget då fördelningen av resurser fastställs. Steget produktion behandlas mer detaljerat i nämndernas egna planer. Produktionsmål visar länken mellan resurser och resultatmål, dvs. vad man kommer att göra (aktiviteter) för att bidra till att resultatmålen nås. Kommunplanen innehåller vissa produktionsmål och nämnderna/bolagen har möjlighet att besluta om ytterligare produktionsmål. Produktionsmål anges i nämndernas/bolagens egna planer, som också innehåller en detaljbudget för hur resurserna ska fördelas mellan olika verksamheter inom nämndens ansvarsområde. I förvaltningarnas verksamhetsplaner förtydligas steget produktion ytterligare genom planerade

16 16 (100) aktiviteter och delaktiviteter. Jämställdhetsintegrerad styrning En viktig utgångspunkt för styrsystemet i Katrineholms kommun är att styrningen ska vara genusmedveten. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led i beslutsprocessen som i utförande och i uppföljning. Uppföljning i olika tidsperspektiv I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv och i förhållande till orienteringskartan för styrning. Uppföljningen utgör ett viktigt underlag för planeringen. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och väsentliga verksamhetsavvikelser. Vidare följs ett antal nyckeltal från de olika verksamheterna. Uppföljningen av ett enskilt år görs i årsredovisning och bokslut. I samband med bokslutsberedningen presenterar nämnder och bolag en analys av föregående år för kommunstyrelsen. Den långsiktiga uppföljningen koncentreras till stegen resultat och vinst i orienteringskartan och fokuserar framför allt på verksamheternas effekter i förhållande till de övergripande målen. Alla verksamheter ska redovisa en långsiktig uppföljning i kommunstyrelsen vid något tillfälle per år. God ekonomisk hushållning Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten. Kommuner och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att nå en god ekonomisk hushållning definierar kommunen finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna och utjämning bör ses som en miniminivå. För en långsiktigt hållbar ekonomi bör kommunen ha ett överskottmål som motsvarar två procent av skatteintäkterna. Ett överskottmål om två procent medför att den ekonomiska stabiliteten i styrningen ökar och risken för akuta nedskärningar i verksamheten minskar. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. En utvärdering av målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen.

17 17 (100) Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det "läge" för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet.

18 18 (100) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fem år i sammandrag Allmänt Antal invånare den 31/ Kommunal utdebitering* 21,98 21,98 22,18 22,18 22,18 Total utdebitering* 31,70 32,35 32,35 32,35 32,35 Ekonomiskt resultat/resultatutveckling Resultat efter skatteint och finansnetto (mnkr) 77,9 71,0 60,9 49,3 73,5 exkl avskrivningar Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkt 97% 97% 98% 98% 97% Resultat efter skatteintäkter och 1,3% 1,5% 1,0% 0,4% 2,0% finansnetto/skatteintäkter Årets resultat (tkr) Årets resultat/eget kapital 2,0% 2,4% 1,7% 0,6% 3,4% Tillgångar och skulder Totala tillgångar / invånare (kr) Totala skulder / invånare (kr) Eget kapital / invånare (kr) Nettoinvesteringar (mnkr) 115,9 79,4 97,4 119,0 141,3 Långfristiga lån i % av anläggningstillgångar 5,8% 10,1% 7,5% 12,6% 0,0% Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 16,6% 29,3% 17,0% 5,4% 24,0% (resultat efter finansnetto / nettoinvesteringar) Balanslikviditet (omsättn.tillg/kortfristig skuld) 75% 80% 68% 80% 168% Soliditet enligt balansräkningen 66% 58% 61% 60% 57% Soliditet inkl ansvarsförbindelser 6,2% 5,4% 8,1% 3,1% 4,9% Personal Antal anställda per 31/ D:o omräknat till heltidsanställda per 31/ Total lönekostnad enl. resultaträkningen (mnkr) Personalförsäkringsavgifter enl. res.räkn. (mnkr) Pensionskostnader enl. resultaträkningen (mnkr) *Kommunen höjde skatten med 45 öre 2007 och landstinget höjde skatten med 65 öre Skatteväxling av 20 öre skedde mellan kommunen och landstinget från och med Kyrkans avgifter är exkluderade.

19 19 (100) God ekonomisk hushållning Väsentliga händelser Omvärld I takt med att det finansiella läget i vår omvärld stabiliseras, minskar också risken för en djupare nedgång i konjunkturen och med den förnyad finansiell oro. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Det kommer dock att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är den fortsatta knackiga utvecklingen i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Skatteunderlaget för kommunerna ökade under 2012 med 3,9 procent. För 2011 var motsvarande ökning 3,0 procent. Arbetslösheten under 2012 uppgick till 7,7 procent att jämföras med 7,5 procent under För 2013 tror Sveriges kommuner och landsting (SKL) dock att arbetslösheten kommer att stiga till 8,3 procent som en följd av en svagare ekonomisk tillväxt under Utveckling i Katrineholm Det ekonomiska läget är bekymmersamt för flera av kommunens verksamheter. Bildningsnämnden, service- och tekniknämnden och socialnämnden redovisar negativa budgetavvikelser för Bildningsnämnden har genomfört ett stort omställningsarbete under året som resulterat i 128 färre medarbetare per än året innan. Under året har ekonomistyrningen granskats både inom bildningsförvaltningens verksamheter samt även inom socialförvaltningens verksamhet. En rad åtgärdsförslag har lämnats i samband med genomlysningen som förvaltningarna arbetar vidare med. Under 2012 har flera förvaltningar påbörjat arbete med att förändra organisationen för att bättre kunna arbeta med förändrade förutsättningar i omvärlden. Både inom vård- och omsorgsförvaltningen, bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen kommer organisationsstrukturen förändras under I Katrineholm var 10,8 procent av befolkningen arbetslösa i december Bland ungdomar är det ännu mer bekymmersamt, hela 19,2 procent av ungdomar mellan år var utan arbete. Eftersom ungdomar, i högre grad än den övriga befolkningen, inte hunnit kvalificera sig till a-kassan, innebär den höga ungdomsarbetslösheten även höga kostnader för försörjningsstöd. Enligt uppgifter från socialnämnden beror hälften av utbetalningarna av försörjningsstöd på att personen är utan arbete. Under 2012 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 53,5 mnkr, vilket är 2,4 mnkr högre än året innan. Även historiskt är årets nivå av utbetalt försörjningsstöd högre än på mycket länge. Antalet bidragshushåll har ökat med 4 procent jämfört med föregående år. Under året har nyinvandringen till Katrineholm varit relativt låg. I Katrineholm bor emellertid föräldrar vars barn befinner sig utomlands, varav de flesta i olika flyktingläger i Afrika. En lagändring från den 1 juli 2012 innebär att dessa barn kan återförenas med sina familjer och komma till Katrineholm. Ett antal barn har redan återförenats med sina föräldrar. Under 2013 förväntas ytterligare ca 250 barn komma till Katrineholm. Katrineholm har under 2012 fått externa utförare inom fler verksamheter än tidigare. Två nya friskolor har etablerat sig i kommunen och även andelen brukare med privata utförare inom hemtjänsten har ökat. I slutet av 2012 gick 11 procent av barnen och ungdomarna i Katrineholm hos en extern utförare inom förskola, grundskola och gymnasium. Inom hemtjänsten har 11,5 procent av brukarna valt externa utförare. God ekonomisk hushållning Kommunen ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i verksamheterna. Detta handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och bygga upp reserver för kommande

20 20 (100) investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Det innebär utöver ekonomisk hållbarhet även social och miljömässig hållbarhet. Det är nödvändigt att kommunen är väl förberedd för att kunna möta kraven på den kommunala verksamheten genom att se till att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort och långsiktigt perspektiv. En god ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans är en viktig förutsättning för att kunna utföra verksamheterna på ett effektivt sätt. Balanskravet anger endast en miniminivå för resultatet. Måluppfyllelse För de finansiella målen uppnås samtliga av de uppsatta målen. Målet att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkter och utjämning uppnås. Nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatteintäkter. Likaså uppfylls målet om att avskrivningarna ska uppta högst tre procent av driftbudgeten. Det som är bekymmersamt är att kommunen under 2012 haft en engångsutbetalning från AFA som motsvarar hela resultatet. Det innebär att kommunens resultat starkt är påverkat av detta, vilket ökar sårbarheten på sikt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmål finns inom samtliga målområden utom inom målområdet folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgånglighet. Flest antal mål finns inom målområdena skola och omsorg och trygghet. Måluppfyllelsen varierar mellan olika målområden. Bedömningen av det sammantagna resursutnyttjandet försvåras av att flera mål inte har uppdaterade utfallsvärden för De områden som visar en förbättring jämfört med 2011 är målen inom skola och vuxenutbildning. Det är glädjande att utfallet för dessa mål förbättrats från föregående år. Med tanke på att bildningsnämnden även förbättrat sitt ekonomiska resultat jämfört med 2011, blir bedömningen att resursutnyttjandet har förbättrats under Inom målområdet omsorg och trygghet saknar några av målen aktuella utfallsvärden. Detta gör att bedömningen blir svårare. Vård- och omsorgsnämnden har dock visat att man arbetar aktivt med att förbättra resursutnyttjandet inom de områden där nämnden har bekymmer, främst inom hemtjänsten. Den sammantagna bedömningen utifrån de finansiella målen och verksamhetsmålen är att kommunen behöver utveckla arbetet med verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen behöver i vissa fall ses över för att möjliggöra årlig uppföljning. Positivt är att målen i högre grad än för några år sedan redovisar nyttan för kommuninvånarna. För flertalet verksamhetsmål är måluppfyllelsen tillfredsställande. För ett antal mål har utfallet förbättrats jämfört med föregående år. Det finns dock verksamhetsmål där målnivån inte nås och där utfallet försämrats, vilket innebär en utmaning för kommande år. I nedanstående tabell redovisas de beslutade målen för god ekonomisk hushållning. Färgmarkeringen visar måluppfyllelse, pilarna om utfallet förbättrats eller försämrats jämfört med föregående år. För en utförligare förklaring av symbolerna, se sid 37. Utfallet för verksamhetsmålen redovisas också under respektive målområde i avsnittet Resultatmål och åtaganden. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningarna ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten

21 Mnkr 21 (100) Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen unga med arbetsmarknadsinsatser som går vidare till studier eller arbete ska öka Andelen med försörjningsstöd som går vidare till studier eller arbete ska öka Andelen studerande som klarar målen i svenska för invandrare, SFI, ska öka Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Ungdomarna ska vara nöjda med den verksamhet som Ung Kultur och Fritid bedriver Andelen nöjda föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare Andel elever som klarar de nationella proven i årskurs 3 och 5 ska öka Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Andel elever (folkbokförda i kommunen) som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år inkl. IV-program ska öka Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Andelen trygga i sin bostad inom äldreomsorgen ska öka Totalt ska brukarnöjdheten inom handikappomsorgen öka Andelen trygga i sitt boende inom handikappomsorgen ska öka Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska Det planerade underhållet i fastigheter ska överstiga akuta reparationer Finansiell analys Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat före extraordinära poster, resultat före bokslutsdispositioner och skatter, på 37,2 mnkr (13,8 mnkr). Katrineholms Fastighets AB inkl. Katrineholms Industrihus AB redovisar ett positivt resultat på 3,5 mnkr (2,8 mnkr), Västra Sörmlands Räddningstjänst redovisar ett resultat 0,3 mnkr (0,1 mnkr), Logistikposition Katrineholm AB redovisar -2,2 mnkr (6,7 mnkr, kommundel 49 procent) och Katrineholms Vatten och Avfall AB redovisar ett resultat 0,9 mnkr (1,2 mnkr). Resultat för koncernbolagen avser före extraordinära poster, slutligt resultat för året redovisas inom parentes. Resultatutveckling (före extraordinära poster) 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 37, ,9 23,3 19,0 23,3 19,2 16,5 13,8 6, Kommunen Koncernen

22 22 (100) Kommunens resultat för 2012 uppgår till 33,9 mnkr. Detta är en förbättring jämfört med föregående år med 27,5 mnkr. Detta innebär att kommunen visar ett positivt resultat för åttonde året i rad. Resultat på 33,9 mnkr är 17,2 mnkr bättre än det budgeterade resultatet på 16,7 mnkr. Årets resultat påverkas dock starkt av den återbetalning av premier från AFA avseende åren 2007 och 2008 som skedde under året. För Katrineholms del innebar detta en engångsintäkt på 34 mnkr. Nämndernas resultat gentemot budgeten visar en negativ avvikelse på -23,7 mnkr vilket är mycket alarmerande. För att klara en budget i balans under kommande år måste flera nämnder fortsätta arbetet med att se över sina kostnader. Socialnämnden står för den största negativa avvikelsen jämfört med budget (-23,8 mnkr). Därefter följer service- och tekniknämnden som redovisar en negativ avvikelse på -6,4 mnkr. Negativ avvikelse redovisar även bildningsnämnden på -5,1 mnkr. Övriga nämnder redovisar mindre överskott eller underskott jämfört med sina budgetar. Finansieringsverksamheten redovisar en positiv avvikelse gentemot budget på totalt 47,1 mnkr. Utöver den engångsintäkt på 34 mnkr, som redovisats ovan, visar skatteintäkterna och statsbidragen en stor positiv avvikelse med +11,5 mnkr. Kommunens kostnader för pensioner visar en avvikelse med -3 mnkr jämfört med budget. Finansnettot visar en positiv avvikelse om 2,7 mnkr. Kostnaden för årets lönerörelse blev högre än budgeterat med 7,2 mnkr. Avskrivningarna blev 8,7 mnkr lägre än budgeterat. Resultatutredning, mnkr 2012 Resultat ,4 Nettokostnadsökning -21,0 Skatteintäktsökning 32,0 Kommunalekonomisk utjämning 4,9 Finansnetto 11,6 Resultat ,9 Långsiktig kapacitet Kommunens finansiella uthållighet på lång sikt handlar om faktorer som tillräcklig betalningsberedskap, en bra utveckling av soliditeten och en rimlig skuldsättningsgrad. För att utveckla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta uttrycks i kommunallagen i form av det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll, vilket är lägsta godtagbara nivå för kommunens resultat på kort sikt. På längre sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Vid avstämning mot balanskravet återförs de kostnader som är hänförliga till projekten som bekostats via tidigare års öronmärkta resultat. Totalt uppgår dessa kostnader till 6,7 mnkr. Kommunen har i samband med årsredovisningarna för 2010 och 2011 öronmärkt medel av resultatet för särskilda framtida satsningar. I samband med årsredovisningen för 2010 öronmärktes 12 mnkr för välfärdsutmaningar och 5 mnkr för tillväxtprojekt. I samband med årsredovisningen för 2011 öronmärktes 17 mnkr för välfärdsutmaningar och 4,8 mnkr för tillväxtprojekt.

23 23 (100) Beslut om öronmärkta medel Från 2010 års välfärdsutmaningar mnkr Arbetslinjen 12,0 Från 2010 års tillväxtprojekt Kompetensplaneringsprojekt 1,3 E-förvaltning 1,0 Samhällsutveckling 1,0 Varumärket Sveriges Lustgård 0,4 Vision ,4 Totalt 4,1 Från 2011 års välfärdsutmaningar Projekt Ungdomstorget 1,5 Verksamhetsomställning (demensriktlinjer) 2,0 Volymökningar BIN och STN 3,0 Totalt 6,5 Från balanskravsresultatet avgår reavinsterna på 2,0 mnkr. Därmed uppgår kommunens balanskravsresultat till 38,1 mnkr för Från och med 2013 gäller nya regler avseende reservering av medel för framtida behov. Kommuner har möjlighet att avsätta medel inom det egna kapitalet till en resultatutjämningsreserv (RUR). Även om lagen gäller från och med 2013, kommer resultaten för att kunna reserveras retroaktivt. Om kommunfullmäktige i Katrineholm väljer utnyttja möjligheten att reservera medel i RUR, skulle det för bokslutet 2012 innebära en avsättning i RUR på 17,1 mnkr. Denna reservering ska, enligt lagen, behandlas i särskild ordning under Avstämning mot balanskravet Årets resultat 6,4 33,9 Omställningskostnader Reavinst vid försäljning -1,4-2,0 Jämförelsestörande poster 17,7 Använda öronmärkta medel 6,3 Balanskravsresultat 22,8 38,2 Avgår öronmärkningar Välfärdsutmaningar -17,0 Tillväxtprojekt -4,8 Justerat resultat, mnkr 1,0 Intäkter och kostnader inom kommunen Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor del av skatte-

24 % 24 (100) intäkter och utjämningsbidragen som tas i anspråk av de löpande kostnaderna (exkl. avskrivningar). För 2012 uppgick andelen till 97,1 procent, vilket är något lägre än utfallet för 2011 (97,8 procent). Generellt sätt kan man säga att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 98 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 98,0% 97,8% 97,6% 97,4% 97,2% 97,0% 96,8% 96,6% 96,4% 96,2% 96,0% 97,9% 97,8% 97,5% 97,3% 97,1% 96,7% Skatteintäkterna och utjämningsbidragen är kommunens största inkomstkälla och svarar under 2012 för 81 procent av kommunens samtliga driftsintäkter. Den relativa ökningen av dessa inkomstkällor jämfört med ökningen av nettodriftskostnaderna ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling. Mellan åren 2011 och 2012 har skatteintäkterna och de utjämningsbidragen ökat med 36,8 mnkr från mnkr till mnkr. Som framgår av diagrammet nedan är ökningen 2,2 procent för 2012, detta kan jämföras med 2011 då ökningen var 3,3 procent. Kostnadsutvecklingar (driftskostnader inkl. avskrivningar) har sedan dec 2011 ökat med endast 1,3 procent och har därmed varit något lägre än utvecklingen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Nettokostnadsökningen har under året varit lägre än de senaste åren och beror på att antalet anställda minskat kraftigt under året med en motsvarande minskning av lönekostnader. Relativ utveckling av skatteintäkter/generella statsbidrag och nettokostnader 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 4,9 4,7 4,0 4,6 3,1 3,5 2,2 1,7 1,7 1, Ökn skattemedel/utjämning Ökn nettokostnader

25 Mnkr 25 (100) Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är viktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten. Kommunens finansnetto för 2012 uppgår till 24,3 mnkr, för 2011 uppgick finansnettot till 12,7 mnkr. Den stora förändringen mellan åren beror på den engångskostnad som kommunen drabbades av under 2011 när diskonteringsräntan för kommunens pensionsskuld förändrades. Pensioner och pensionsskulden Kommunens totala åtagande för pensioner har ökat mellan 2011 och 2012 med 6 mnkr. Ökningen är liten jämfört med vad som varit fallet de senaste åren. Ansvarsförbindelsen som avser förpliktelser intjänade före 1998 har minskat mellan 2011 och 2012 och uppgår vid årets slut till 947 mnkr. Även på lång sikt kommer kommunens åtagande för framtida pensioner att minska. Den största delen av pensionen som intjänas idag förvaltas av de anställda själva. Det är endast pensionsunderlag på löner över 7,5 basbelopp som inte ingår i den generella pensionsavsättningen för individuell förvaltning utan ligger kvar som ett kommunalt åtagande. Även pensionsåtaganden för kommunens förtroendevalda ligger kvar i kommunens balansräkning. Mnkr Ansvarsförbindelse Avsättningar i BR Individuell pension Summa Investeringar Investeringarna exkl. exploateringar uppgår till 133 mnkr under året. Avskrivningarna för samma period uppgår till 39,6 mnkr. Största enskilda investeringar under året är inom Katrineholms Logistikcentrum (KLC) och uppgår till 69,5 mnkr. Investeringar i Lokstallarna uppgår till 9,8 mnkr under Exploateringarna under året uppgår till 7,8 mnkr och även där finns de största insatserna vid industriområdet vid KLC. Nettoinvesteringar och avskrivningar Nettoinvesteringar Avskrivningar

26 26 (100) Kommunen har sedan några år tillbaka haft relativt höga investeringsnivåer, men för en långsiktig hållbar situation måste investeringsvolymen minska. Likviditet Likviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge viss säkerhet vid oväntade händelser. Den 31 december 2012 uppgick de likvida medlen i kommunen till 74 mnkr. Detta är en ökning jämfört med årsskiftet 2011 då de likvida medlen uppgick till 22 mnkr. Lån, räntor och amorteringar Kommunens låneskuld uppgår vid årets slut till 250 mnkr. Under året har kommunens långsiktiga lån ökat med 70mnkr. Den ökade upplåningen har använts till kommunens investeringar. I balansräkningen finns dock inga långsiktiga lån kvar, utan samtliga av dessa lån bedöms som kortsiktiga. De kommunala bolagen KFAB och KVAAB kommer i början av 2013 att betala tillbaka till kommunen samtliga av sina fordringar på sammanlagt 650 mnkr. Detta leder i sin tur till att kommunen kommer att lösa sina egna lån i början av Soliditet Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs. inte finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. Ju högre soliditet desto lägre utgifter för räntor och amorteringar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Soliditetens utveckling 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 66% 58% 61% 60% 57% 6% 5% 8% 3% 5% Soliditet exkl ansvarsförb 2012 Soliditet inkl ansvarsförb Kommunens soliditet, enligt balansräkningen, har minskat med 1,0 procentenhet, från 61 till 60 procent från årsskiftet 2010/2011. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditeten minskat med 5,0 procentenheter, från 8 till 3 procent. Denna kraftiga minskning beror på att ansvarsförbindelsen har ökat kraftigt mellan 2010 och 2011 beroende på effekter av den så kallade bromsen samt sänkning av diskonteringsräntan. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning kommunen finansierat sina tillgångar med främmande kapital. Låga värden indikerar god finansiell styrka. Kommunen har ökat sin skuldsättningsgrad under 2012 med tre procentenheter. Detta beror på att summan av kortsiktiga och långsiktiga skulder har ökat med fyra procentenheter från 2011.

27 27 (100) Jämförelsen med föregående år blir dock skev eftersom hela kommunens långa låneskuld har flyttats från långfristiga till kortfristiga eftersom kommunen kommer att amortera samtliga av sina långa skulder under % Avsättningar till pensioner Avsättningar till statlig infrastruktur Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Total skuldsättningsgrad Borgensåtagande I kommunens dotterbolag ingår från och med 2010 även borgensåtaganden avseende Katrineholms Vatten och Avfall AB (KVAAB). Ansvarsförbindelsen har minskat marginellt jämfört med årsskiftet 2011/2012. KFAB inkl. KIAB hade vid årsskiftet utnyttjat 709 mnkr av total beviljad borgensram på mnkr. KVAAB hade vid årsskiftet utnyttjat 210 mnkr av total beviljad borgensram på 525 mnkr. Borgensramarna innehåller utrymme även för de lån som bolagen under 2012 haft gentemot Katrineholms kommun. Dessa lån kommer att omvandlas till externa lån under Borgensåtagandena för egna hem och småhus utgör 40 procent av den utestående skulden vid förlusttillfället. Vid årsskiftet uppgick detta åtagande till 1,4 mnkr. mnkr Borgensåtagande 702,0 831,9 923,2 -varav dotterbolag 694,2 823,0 915,1 -varav föreningar 7,6 7,4 6,7 -varav förlustansvar egnahem 0,3 1,5 1,4 Från och med år 2010 infördes en borgensavgift på 0,2 procent gentemot kommunens bolag. Känslighetsanalys Kommunens förutsättningar för verksamheten påverkas av omständigheter i omvärlden såväl som lokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. Nedan framgår effekter av några händelser, vilket visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten. Händelse mnkr Ränteförändring lån 50 mnkr, 1% 0,5 Löneförändring 1% 12,2 Försörjningsstöd 1% 0,5 Befolkningsförändring 100 pers (skatteeffekt) 4,0 10 heltidstjänster (33 000/mån inkl. PO) 4,0

28 28 (100) Personal Väsentliga händelser Kommunen har under fyra års tid bedrivit ett kompetensplaneringsprojekt. Under 2012, projektets sista år, har det arbetats intensivt för att få alla medarbetare att göra kompetensskattningar i portalen. Projektgruppen, med processledare från olika förvaltningar, har också fortsatt arbetet med att ta fram nya enskilda kompetenser och sammansatta roller för kommunens alla olika yrken. Med utgångspunkt i de gap som framkommer utifrån kompetenskrav och skattad befintlig kompetens kan organisationen planera kommande kompetensutbildningar. Katrineholms kommun har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare. Anledningen till det är att stärka möjligheterna att attrahera, rekrytera och utveckla medarbetare. Det finns en önskan att fler ska se Katrineholms kommun som sin framtida arbetsgivare. Men också att våra medarbetare fortsätter att välja kommunen som sin arbetsgivare, att de vill fortsätta att utvecklas inom kommunen. Som ett led i detta arbete deltog kommunen på Viadidakts utbildnings- och entreprenörsmässa under 2012 i syfte att marknadsföra det kommunala yrket och kommunen som arbetsgivare. Som en annan del i att vara en attraktiv arbetsgivare startade kommunen ett traineeprogram, Framtidens chef och ledare, under Under våren 2012 startades inom ramen för programmet även ett mentorsprogram. Det innebär att varje deltagare i programmet får tillgång till en mentor under programtiden. Kommunen har även låtit två högskolestudenter intervjua medarbetare inom vården och skriva en uppsats med namnet Hjärtat finns på insidan - en studie om undersköterskors uppfattning om en attraktiv arbetsgivare. Resultatet visar att många faktorer som undersköterskor anser utgör en attraktiv arbetsgivare återfinns i kommunen. Kommunen har också under året bidragit med ekonomiska medel och personellt stöd för att möjliggöra bildandet av en personalförening. Syftet var att stödja anställda att bilda en förening för att skapa former för friskvård och social gemenskap. Personalföreningen har nu en styrelse som har övertagit ansvaret och ska driva verksamheten framöver. Inom ledarskapsområdet har under året ett antal aktiviteter genomförts. Här kan nämnas grundläggande kompetensutvecklingsprogram, ledarskapsdagar med seminarier och behovsstyrda utvecklingsinsatser. Resultatet av medarbetarundersökningen som genomfördes i november och december 2011 redovisades under början av Medarbetarundersökning som mäter NMI (Nöjd medarbetarindex) är ett verktyg för att utvecklas och bli bättre och stor vikt läggs vid att den information som medarbetarna lämnar ska leda till förbättringar. Senast kommunen genomförde undersökningen blev resultatet ett NMI på 65 procent vilket är ett godkänt värde. Inför medarbetarenkäten var målet att öka NMI till minst 68 procent. Kommunens totala NMI blev också 68 procent. Samtliga indexområden i medarbetarenkäten har ökat i förhållande till förra enkäten. Det indexområde som ökat mest var ledarskap som ökade med 6 procentenheter. Indexområdet Mål fick högst resultat och Fysisk arbetsmiljö är det område som fått lägst resultat. Under 2012 har sammanlagt 60 personer sagts upp på grund av arbetsbrist varav 47 på bildningsförvaltningen. Övertaligheten inom bildningsförvaltningen berodde på demografiska och ekonomiska förändringar i omvärlden och verksamheten bland annat med anledning av att kommunens uppdrag att bedriva skolverksamhet numera delvis utförs i privat regi av så kallade friskolor. Resterande 13 personer som sagts upp på grund av arbetsbrist har arbetat på Viadidakt, vård- och omsorgsförvaltningen, kultur- och turismförvaltningen och service- och teknikförvaltningen.

29 29 (100) Personalstruktur Antal anställda Den 31 december 2012 hade kommunen anställda personer med månadslön, vilket innebär att antalet anställda har minskat med 204 personer jämfört med året innan. Ett antal förvaltningar har minskat sin personalstyrka under Förklaringen till personalneddragningarna är en anpassning av bemanning utifrån bland annat nya ekonomiska, demografiska eller lagstadgade förändringar. Exempel på förändringar som har ägt rum under året är att en del av kommunens uppdrag att bedriva skolverksamhet numera utförs i privat regi genom två så kallade friskolor. Inom kommunledningsförvaltningen har en del av IT-verksamheten lagts ut på entreprenad och medarbetare har bytt arbetsgivare. Introduktionsuppdraget för nyanlända invandrare har överförts från kommunens regi till att hanteras av staten via Arbetsförmedlingen. Även vård- och omsorgsförvaltningens personalstyrka har påverkats av att en del av hemtjänstarbetet numera sköts av privata utförare. Sedan 2008 har antalet anställda med månadslön minskat med totalt 361 personer vilket motsvarar en minskning med cirka 11 procent. Omräknat motsvarar kommunens månadsavlönade årsarbetare, detta är en minskning mot föregående år med 200 årsarbetare. Antal månadsavlönade medarbetare, Av de anställda med månadslön är tillsvidareanställda, eller 92,8 procent av det totala antalet månadsavlönade. Därmed är 7,2 procent anställda på viss tid det vill säga på vikariat eller annan tidsbegränsad anställning. Andelen tillsvidareanställda den sista december året före var 90,7 procent.

30 30 (100) Antal månadsavlönade medarbetare per förvaltning, könsuppdelad Förvaltning Antal medarbetare Förändring jämfört med Andel Kvinnor Män Bildningsförvaltningen % 20% Kommunstyrelsens förvaltningar Kommunchef med ledning % 60% Kommunledningsförvaltningen % 25% Samhällsbyggnadsförvaltningen % 50% Kultur- och turismförvaltningen % 39% Service- och teknikförvaltningen % 38% Socialförvaltningen % 23% Viadidakt % 37% Vård- och omsorgsförvaltningen % 12% Totalt antal månadsavlönade: % 20% I sammanställningen ovan kan en person finnas medräknad fler än en gång då ett antal medarbetare innehar samtidiga anställningar på olika förvaltningar. Det innebär att vid summering av antal medarbetare i tabellen blir resultatet fler än de som finns under rubriken Antal månadsavlönade medarbetare, I sammanställningen saknas även en medarbetare anställd inom avtalet AB (Allmänna bestämmelser) som arbetar som handläggare hos överförmyndaren. Könsfördelning, medarbetare och chefer 80 procent av kommunens medarbetare är kvinnor vilket är en oförändrad andel sedan föregående år. Av kommunens 131 chefer är 68 procent kvinnor. Även under föregående år hade kommunen 131 chefer men då var andelen kvinnor 66 procent. Timavlönade medarbetare Timavlönade medarbetare arbetade sammanlagt timmar under året, vilket motsvarar knappt 213 årsarbetare. Under 2011 motsvarade de timavlönade nästan 215 årsarbetare. Det innebär att denna anställningsform har minskat något i kommunen som helhet. Antalet arbetade timmar som utförts av timavlönad personal har ökat marginellt inom bildningsförvaltningen, service- och teknikförvaltningen samt Viadidakt. Sysselsättningsgrad Medelsysselsättningsgraden bland kommunens medarbetare med månadslön var 90,5 procent vid utgången av Kvinnornas medelsysselsättningsgrad var 89,6 procent mot männens 93,9 procent. Medelsysselsättningsgraden har ökat 0,2 procentenheter sedan december Då låg medelsysselsättningsgraden på 90,3 procent. Jämfört med slutet av 2010 har dock medelsysselsättningsgraden sjunkit med 0,1 procentenheter. 6 Nybildad förvaltning fr.o.m. 1 januari Förvaltningen består av före detta stadsarkitektkontoret, miljöförvaltningen, förvaltningen för näringsliv och tillväxt samt delar av service- och teknikförvaltningen.

31 31 (100) Enligt medarbetarundersökningen, som genomfördes i slutet av 2011, är 87 procent av de som svarat nöjda med sin sysselsättningsgrad. 7 procent av de som svarat skulle vilja arbeta fler timmar per vecka och 6 procent skulle vilja arbeta färre timmar per vecka än vad gjorde vid tidpunkten för undersökningen. I 2010 års medarbetarenkät var det 84 procent av medarbetarna som var nöjda med sin sysselsättningsgrad. Andel heltidstjänster Den sista december hade 67,3 procent av de månadsavlönade medarbetarna en heltidstjänst jämfört med 66,6 procent samma tidpunkt året innan. Kvinnornas andel heltidstjänster var 63,4 procent jämfört med 62,2 procent året innan. Männens heltidstjänster sjönk från 84,4 procent till 82,8 procent för Åldersstruktur Åldersstruktur, månadsavlönade Antal Kvinnor Män Åldersspann Medelålder Medelåldern bland kommunens medarbetare med månadslön är 47,0 år. Kvinnornas medelålder är 46,9 år och männens 47,6 år. I slutet av 2011 låg medelåldern på 46,7 år. Medelåldern har med andra ord ökat marginellt under det senaste året. Pensionsavgångar Kommunen har 504 medarbetare som är 60 år eller äldre, se diagram under rubriken Ålderstruktur. Det innebär att 18 procent av kommunens totala antal medarbetare som är månadsavlönade kommer att gå i pension under de kommande fem till sju åren. Under 2012 var den genomsnittliga faktiska pensionsåldern 64,3 år. För 2011 var åldern 64,6 år. Totalt gick 77 tillsvidareanställda medarbetare i pension under året. Personalomsättning Personalomsättningen inklusive pensionsavgångar för tillsvidareanställda medarbetare under 2012 hamnade på 12,3 procent vilket innebär en ökning jämfört med föregående år då personalomsättningen var 8,0 procent. Förändringen mellan 2011 och 2012 förklaras främst av personalneddragningar för att anpassa bemanningen utifrån nya ekonomiska eller demografiska förutsättningar för respektive förvaltning. År 2010 låg personalomsättningen inklusive pensions-

32 32 (100) avgångar på 10,6 procent. Pensionsavgångarnas andel av den totala personalomsättningen för 2012 är 24 procent jämfört med 28 procent under föregående år. Sjukfrånvaro I den följande redovisningen av sjukfrånvaron ingår samtliga medarbetare inom Katrineholms kommun. I nedanstående uppgifter finns även timavlönade medarbetare och personer anställda på PAN och Beredskapsavtalet med Totalt % 5,77 5,40 60 dagar eller längre % 43,55 42,01-29 år % 4,81 4, år % 5,32 4, år % 6,31 6,22 Kvinnor 6,17 5,67 Män 4,34 4,46 Förändring av sjukfrånvaron från 2011 till 2012 Totalt sett har sjukfrånvaron ökat från 5,40 procent under 2011 till 5,77 procent under Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat medans männens sjukfrånvaro minskat något. Åldersgruppen 50 år eller äldre har den högsta sjukfrånvaron. Lägst sjukfrånvaro har åldersgruppen 29 år eller yngre. Sjukfrånvaron 60 dagar eller längre har ökat från 42,01 procent till 43,55 procent under året. Det är de kvinnliga medarbetarna som påverkat att dessa sjukskrivningar ökat, då männen minskat sina sjukdagar avseende sjukdag 60 eller längre. Sjuktillfällen under året I snitt hade de månadsavlönade kvinnorna 2,3 sjuktillfällen under 2012 mot männens 1,7 sjuktillfällen. Föregående år var kvinnorna sjuka vid i snitt 2,3 tillfällen jämfört med männens 1,6 tillfällen. Totalt har antalet sjuktillfällen per månadsavlönad medarbetare ökat från 2,1 till 2,2. Medarbetare med ingen rapporterad sjukfrånvaro Under 2012 har 32,8 procent av de månadsavlönade medarbetarna inte haft någon inrapporterad sjukfrånvaro alls jämfört med 2011 då detta värde var 33,9 procent. 29,7 procent av kvinnorna hade ingen sjukfrånvaro alls jämfört med männens 44,3 procent. Föregående år hade 30,4 procent av kvinnorna och 47,0 procent av männen ingen sjukfrånvaro.

33 33 (100) Yrkesgrupper med högst respektive lägst sjukfrånvaro Nedan följer de yrkesgrupper som har haft högst respektive lägst sjukfrånvaro under Urvalet är baserat på befattningar med minst 10 medarbetare per yrkesgrupp och avser sjukfrånvarons andel av den totala ordinarie arbetstiden. Befattning Högst sjukfrånvaro 2012 Befattning Lägst sjukfrånvaro 2012 Fritidsledare 16,32 % Områdeschef 0,92 % Dagbarnvårdare 13,29 % Gymnasielärare 1,48 % Vårdbiträde i hemtjänst 12,37 % Adjunkt 1,72 % Personlig assistent 11,01 % Lärare lågstadiet 2,16 % Sjuksköterska 10,13 % Miljöinspektör 2,25 % Vaktmästare 9,91 % Musiklärare 2,37 % Undersköterska i hemtjänst 9,11 % Områdeschef Äldreomsorg 2,57 % Vårdbiträde sluten vård 7,89 % Specialpedagog 3,02 % Vårdbiträde 7,88 % Bibliotekarie 3,07 % Habiliteringsassistent 7,84 % Modersmålslärare 3,08 % Kostnader för personal Kostnaderna för personal blev 1,26 miljarder kronor under Personalkostnaderna omfattar kostnader för lön till medarbetare, arvoden till förtroendevalda, pensioner, sociala avgifter samt personalsociala kostnader för samtliga anställda och uppdragstagare i Katrineholms kommun. Utfallet för 2012 innebär en minskning med 1,2 miljoner kronor jämfört med året innan. Löneöversynen för 2012 resulterade i generella löneökningar på 3,48 procent från april och framåt. Detta innebar en kostnadsökning på drygt 29 miljoner kronor. Anledningen till att de totala kostnaderna, trots löneökningar, minskat mellan 2011 och 2012 beror bland annat på att antalet månadsavlönade medarbetare successivt minskat under året. Sammanlagt har kommunen 204 färre anställda vid utgången av 2012 jämfört med december 2011.

34 34 (100) Framtiden I en alltmer globaliserad värld är många av de internationella, nationella och regionala skeendena direkt kopplade till Katrineholms förutsättningar. Katrineholm tillhör de kommuner som ökar sin befolkning och ökningen bedöms fortsätta de kommande åren. För att förbereda framtida utmaningar måste tillväxt och kommunal service gå hand i hand. Under 2012 har de förtroendevalda uppdragit till organisationen att ta fram ett framtidsscenario för Katrineholm år Under 2012 har ett antal processer fortlöpt och påbörjats. Tillsammans ska de bidra i arbetet för Vision 2025: Katrineholm Läge för liv och lust, vår gemensamma vision och utmaning. Översiktsplanen är ett långsiktigt och strategiskt dokument med text och kartor som kommer att visa kommunens långsiktiga planering av mark, vatten och den byggda miljön. Förankringen hos medborgarna är en framgångsfaktor för att kommunen ska bli attraktivare med god miljö. En stor del av arbetet kommer därför att bygga på att visualisera kommande planer och byggen i framtagandet översiktplan för del staden. Katrineholms Logistikcentrum fortsätter att vara ett strategisk fråga och ger tillsammans med den grundläggande infrastrukturen förutsättningar för en positiv utveckling för Katrineholms kommun. Logistikscentrumprojektet kommer under 2013 planeras övergå i drift och i en ännu mer intensiv marknadsföringsfas. Prioriterat är att få till en eller flera logistiketableringar samt utveckling av tågförbindelser för godstransporter till och från Katrineholm. Övertagandet av genomfartsled från Trafikverket den 1 juli 2013 innebär tillkommande skötselytor. Övertagandet rör cirka meter vägsträcka till en beräknad kostnad av 5,7 mnkr per helår. Bildningsnämndens organisation står inför nya utmaningar. Ett ökat antal alternativa utförare inom skolverksamheten medför en större planeringsosäkerhet. För att skapa bättre förutsättningar för skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag har en ny organisation tagits fram inom bildningsförvaltningen. Den nya organisationen skiljer på systemansvar för samtliga barn och den verksamhet kommunen bedriver i egen regi. Målsättningen under planperioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och fritidshemmen samt att förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskolan och gymnasieskolan. Katrineholms skolor förbättrar arbetet med att följa upp och utvärdera verksamheten. Ett gemensamt kvalitetssäkringssystem Qualis kommer att implementeras på samtliga enheter läsåret 2012/2013. I samband med årsskiftet 2012/2013 är det mindre än ett år kvar tills skollagens regler om lärarlegitimation börjar tillämpas. Från den 1 december 2013 ställs krav på lärarlegitimation för att tillsvidareanställas som lärare och förskollärare. Till den 1 juli 2015 gäller särskilda övergångsregler som gör det möjligt att undervisa och sätta betyg utan att vara legitimerad lärare. Under året beslutades om ny ledningsorganisation för bättre service från vård- och omsorg. Vårdoch omsorgsförvaltningen går från den 1 januari 2013 över i den nya organisationen med en myndighets och specialistavdelning samt en utföraravdelning. Målet med omorganisationen är att kunna ge bättre service till brukarna. Socialstyrelsen har under 2012 beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Föreskrifterna ska träda i kraft den 1 januari 2014 och kommer att medföra kostnadsökningar redan Även service- och teknikförvaltningen inleder 2013 med att genomföra förändringar i förvaltningsorganisationen. Den nya organisationen har två delar där en del riktar sig till interna kommunala beställare. Den andra delen organiseras verksamhet som riktas direkt mot kommunens medborgare. Ambitionen är att utvecklingen av interna strukturen ska frigöra resurser till planering, analys, uppföljning och utvärderingen vilket ger en bättre intern kontroll. Under 2012 inledde Katrineholms kommun ett samarbete med Kommunförbundet Fjärde Storstadsregionen Upphandlingscenter. Samverkansavtalet innebär att Katrineholms kommun deltar på Upphandlingscenters ramavtalsupphandlingar. På sikt är en utveckling där kommunens samtliga

35 35 (100) upphandlingar sker i Upphandlingscentrets regi önskvärd. Parallellt kommer en kvarvarande inköpsorganisation finnas kvar i Katrineholms kommun som garanterar att kompetens inom området finns kvar inom kommunen och fungerar som beställare mot Upphandlingscenter. Övriga större interna frågor är hitta strukturer rörande hyresprinciper och tydliga interna spelregler inom och mellan kommunens olika förvaltningar. Internprissättning, hyresavtal och tydlig skolpeng kommer att vara aktuella frågor under Katrineholm står precis som tidigare år inför flera stora utmaningar som är svåra att planera inför. I närtid är det angeläget att hantera de utmaningar som finns med arbetslösheten och integrationen på arbetsmarknaden. Den anknytningsinvandring som pågår under 2013 från främst Somalia understryker vikten av detta. Etableringslagen innebär att Arbetsförmedlingen har fått ett större ansvar för nyanlända flyktingar och invandrare vilket leder till en förändrad verksamhet för Viadidakt och en större samverkan med andra aktörer för ett bra mottagande. Av den kvarvarande introduktionsverksamheten finansieras den största delen med fonderade statsbidrag som nu tar slut. Inom försörjningsstöd beräknas antalet hushåll öka med minst 130 stycken. Ökningen bedöms delvis bero på att personer som lämnat introduktions- och etableringsreformen kommer att vara i behov av försörjningsstöd. Det är samtidigt en fortsatt hög ungdomsarbetslöshet. En stor andel av de personer som uppbar försörjningsstöd är också arbetslösa. Ökade insatser i form av kommunala arbetsmarknadsåtgärder och kortare utbildningar krävs för att ge möjligheter åt kvinnor och män att försörja sig och bli delaktiga i det svenska samhället. Från och med den första juli 2012 omfattar rättigheten till deltagande i grundläggande vuxenutbildning även personer som inte gått utbildning på studieförberedande gymnasieprogram, vilket kommer att aktualiseras inom kommunal vuxenutbildning Foto: Johan Nygren

36 36 (100) UPPFÖLJNING RESULTATMÅL OCH ÅTAGANDEN De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation I Övergripande plan med budget fastställdes övergripande resultatmål utifrån målområdena i Kommunplan samt åtaganden för nämnder och bolag. Nedan redovisas väsentliga händelser och utfall för åtagandena per målområde i kommunplanen. Åtagandena är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. För varje åtagande anges vilken eller vilka nämnder/bolag som ansvarar för åtagandet, vilken målnivå som gäller för åtagandet och källa, dvs. var underlag för nyckeltalet hämtas. För de åtaganden där det är möjligt redovisas också utfallet könsuppdelat och/eller en jämförelse med andra kommuner. Flera åtaganden är baserade på Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), SKL:s årliga insamling av 40 mått 7 som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. I redovisningen av åtagandena används följande förkortningar: BIN BN KS KTN MHN STN SOCN VIAN VON KFAB KIAB KVAAB VSR Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Industrihus AB Katrineholm Vatten och Avfall AB Västra Sörmlands Räddningstjänst Följande symboler används i redovisningen av åtagandena: 7 För vissa KKiK-mått har numreringen ändrats, här används den aktuella numreringen 2012.

37 37 (100) Observera att pilarna uttrycker en värdering av utfallet jämfört med förra mätningen, dvs. om resultatet har blivit bättre eller sämre. För vissa åtaganden, till exempel när det gäller arbetslöshet, innebär det att pilen ska peka nedåt när utfallssiffran har ökat. Om åtagandet saknar aktuellt utfall på grund av att mätningen inte genomförs varje år anges ingen förändringspil. När det gäller färgsymbolerna visar de hur utfallet förhåller sig till målnivån. Grön markering får endast sättas om målnivån uppnås eller överträffas. Om målnivån är angiven som öka innebär det att det att resultatet måste vara bättre än vid föregående mätning. Om det endast är resultatet för det ena könet som uppnått målnivån får grön markering inte sättas. Gul markering innebär att målnivån inte uppnås. Gul markering får anges om resultatet har förbättrats, avvikelsen från målnivån är acceptabel och bedömningen är att verksamheten utvecklas positivt. Det finns inga fasta gränser för vad som är en acceptabel avvikelse utan bedömningen görs från fall till fall. Röd markering innebär att målnivån inte uppnås. Röd markering måste anges om resultatet har försämrats. Röd markering måste också anges om avvikelsen från målnivån är stor även om resultatet förbättrats.

38 38 (100) Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Resultatmål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Väsentliga händelser Katrineholm hade under 2012 en positiv befolkningsutveckling. Vid årsskiftet hade kommunen invånare (50,3 procent kvinnor, 49,7 procent män), en ökning med 140 personer jämfört med Det innebär att Katrineholm hamnar på plats 76 av Sveriges 290 kommuner i storleksordning. Födelsetalen är de högsta sedan Trots detta överstiger antalet döda födelsetalet. Befolkningsökningen står därför de inflyttade för; under 2012 har betydligt fler personer valt att flytta till Katrineholm än härifrån. Samhällsplanering och näringslivsutveckling För att samordna samhällsbyggnadsfrågor bildades samhällsbyggnadsförvaltningen den 1 januari 2012 genom en sammanslagning av näringsliv och tillväxt, stadsarkitektkontoret, miljöförvaltningen samt vissa delar av service- och teknikförvaltningen. Förvaltningen har sedan delats upp i tre verksamhetsområden, näringsliv och samhällsutveckling, strategisk samhällsplanering samt bygg, miljö och trafik. Under hösten flyttade förvaltningen till gemensamma lokaler i AVA-huset. Flera detaljplaner har antagits och en fördjupning av översiktsplanen för Djulöområdet har genomförts. Arbetet med översiktsplanen har påbörjats med fokus på medborgardialog. Möten för att samla in idéer har hållits på torget, Drottninggatan samt skolor. Under maj-juni fanns en dialogkarta på webben som besvarades av över 300 personer. Flera större bygglovsansökningar har inkommit, bland annat för Biltemas byggnation på Lövåsen samt för byggnation av ett flerbostadshus i kvarteret Violen, i korsningen Fredsgatan-Hantverkargatan. Handläggningstiden för bygglov följs upp kontinuerligt och avvikelserapportering har införts för detaljplanearbetet. Under året har också en revidering av plan- och bygglovstaxan antagits. I arbetet med att förbättra sin service har samhällsbyggnadsförvaltningen genomfört en kundenkät i samband med alla tillståndärenden. Av enkätsvaren framgår bland annat att de svarande i stor utsträckning är nöjda med bemötandet, men inte i fullt så hög grad tycker att det är lätt att hitta information på kommunens hemsida. Förvaltningen kommer att fortsätta med enkäterna under 2013 och även utveckla dem. Att nyföretagandet ska öka är ett centralt åtagande som får följdeffekter på flera andra åtaganden, till exempel minskad arbetslöshet. Under 2012 startades 115 nya företag i Katrineholm. Nyföretagandet är starkt påverkad av konjunkturen och under 2012 minskade nyföretagandet i hela landet med 11 procent. I Katrineholm minskade antalet nya företag med 19 procent, i Flen med 26 procent, i Vingåker med 20 procent, i Gnesta med 27 procent och i Nyköping med 15 procent. I riket är det främst storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne som har bidragit till att minskningen inte blivit så stor. I ett historiskt perspektiv kan 2012 års nyföretagande jämföras med nivån 2002, som var 116 nystartartade företag. Konjunktur och i viss mån rikspolitiska beslut har kanske ofta en större påverkan på nyföretagandet än vad lokala åtgärder har. De lokala åtgärderna kan dock påverka om

39 39 (100) Foto: Hanna Maxstad en företagare som väljer att starta ett företag gör det i Katrineholm eller i en annan kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året bidragit både till nya etableringar inom kommunen och till nyföretagande via Nyföretagarcentrum. Verksamheten har också genomfört hundra företagsbesök, vilket har setts som positivt bland företagarna. För att uppnå ett förbättrat företagsklimat är det lokala arbetet med företagare, såsom företagsgrupper, företagsmässor, Citysamverkan, frukostmöten samt regionala utvecklingsarbeten viktigt. Under den årliga Elmia-mässan Subcontractor deltog ett antal av kommunens företag tillsammans och lyckades skaffa ett antal nya kunder/order. KIAB planerar att ta fram prospekt på nybyggnation för att snabbt kunna ge möjlighet för etablering av företag. En framtida nybyggnation ska vara en flexibel byggnad för att kunna möta kundernas efterfrågan på utformning och storlek av lokaler. Vid årets utgång ägde bolaget en total uthyrningsbar lokalarea om m 2, varav 95,4 procent var uthyrda. Målsättningen är att behålla en uthyrningsgrad på minst 95 procent. Efterfrågan på lokaler är dock låg. Lågkonjunkturen kan komma att påverka KIAB under 2013 och medföra en lägre uthyrningsgrad. Från 1 januari 2013 kommer lokaler vid Sothönan 6 vid Sandbäckens industriområde om ca m² att bli vakanta. De tomställda lokalerna är en utmaning för KIAB att hyra ut då efterfrågan på stora lokalytor är låg. KIAB är aktiv i marknadsföringen via olika medier och arbetar kontinuerligt med fastighetsutveckling genom både investeringar och underhåll. Detta för att möta nya och befintliga kunders krav och förväntningar på attraktiva lokaler. Antalet gymnasieungdomar som driver UF-företag (Ung Företagsamhet) i Katrineholms kommun har ökat sedan föregående år. Intresset för UF-företagandet är särskilt högt bland flickor. Av de totalt 134 elever som drev UF-företag under 2012 var 98 flickor. Att intresset har ökat kan bero på den utbildningsinsats som genomförts bland kommunens gymnasielärare. Ung företagsamhet utbildade alla lärare i konceptet UF för att öka förståelsen för hur detta kan bidra till elevernas lärande och motivation. Det finns studier som visat att UF- företagande stärker studiemotivationen hos elever, det kan vara av särskild vikt för elever som tidigare haft låga studieresultat. Linden-

40 40 (100) gymnasiet står för den största ökningen och har även målsättningen att bli en UF-skola 8. Av kommunens skolor är intresset för UF-företagande lägst på Katrineholms Tekniska College; en orsak är troligtvis att KTC samarbetar med näringsliv och företag på andra sätt. Utbildning och arbetsmarknad Allt fler ungdomar som tagit studenten väljer att läsa vidare var det 39,5 procent av eleverna i Katrineholm som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, en ökning jämfört med föregående mätning då värdet var 35,7 procent. Genomsnittet i riket var 39,1 procent; Katrineholm har således nu en högre andel ungdomar som går vidare till högre studier. Bland Sveriges kommuner ligger Katrineholm nu på plats 136, vilket är en förbättring med 30 platser sedan föregående mätning och bland Sörmlands kommuner ligger Katrineholm nu på plats två. I Katrineholm är det en större andel kvinnor (48,1 procent) än män (29,9 procent) som går vidare till högre studier. Mönstret är liknande i hela riket. Kommunens gymnasieskolor arbetar medvetet med att öka samarbetet med närliggande högskolor, vilket kan vara en bidragande orsak till att fler söker sig vidare till högre studier. Viadidakt erbjuder också studie- och yrkesvägledning till alla som har behov av information om högre studier. En annan orsak kan vara att det har blivit svårare att komma in på arbetsmarknaden utan att ha en högskoleutbildning. Ansökningar om att starta två yrkeshögskoleutbildningar inom logistikområdet i Katrineholm har arbetats fram av Viadidakt i samverkan med branschen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Yrkeshögskolemyndigheten avslog ansökningarna i januari Den nya skollagen och förordningarna som trädde i kraft i juli 2012 gällande vuxenutbildningen ställer större krav på ökad flexibilitet och utbildning under hela året. Eleverna ska ha en egen individuell studieplan som ständigt ska revideras och ägas av eleven själv. Eftersom deltagande i grundläggande vuxenutbildning är en rättighet måste kommunerna garantera möjligheten att få studera på denna nivå. Från och med 1 juli 2012 gäller denna rättighet även personer som inte har gått utbildning på studieförberedande gymnasieprogram. Särskild utbildning för vuxna (särvux) har under sommaren 2012 flyttat till bättre anpassade lokaler i Katrineholm. Eleverna får därmed större möjligheter att nå sina individuella mål. Under 2012 var 254 personer inskrivna inom introduktionsverksamheten på Viadidakt. Av dessa avslutades 97 personer under året. 14 personer gick vidare till studier (varav sex var kvinnor) och 13 gick till arbete (varav två var kvinnor). Handläggningen för 54 personer övergick till socialförvaltningen. Resterande 16 personer gick i pension, var föräldralediga eller flyttade från kommunen. Den ökade anhöriginvandringen kommer att öka trycket ytterligare på undervisning i svenska för invandrare. Det här innebär en utmaning både ekonomiskt och organisatoriskt för kommunerna. Åtagandet att andelen som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare (sfi) ska öka försvåras då tidsbegränsningen på 525 timmars undervisning i sfi som riktvärde innebär att eleverna får svårigheter att nå uppsatta mål. Trycket på sfi-undervisningen har ökat markant vilket innebär att Viadidakt för första gången är tvungen att införa kösystem. Skollagen föreskriver att nyanlända ska erbjudas undervisning i svenska för invandrare snarast. Europeiska socialfonden har beviljat Viadidakt pengar för två stora projekt som vänder sig till personer med utländsk bakgrund med målet att ge möjlighet till utbildning och egenförsörjning; projektet EgenKraft med en budget på 30 mnkr och projektet ISAK (Integration, Samverkan, Arbetsmarknad och Kompetens) med en budget på 40 mnkr. ISAK drivs av Regionförbundet Sörmland och är ett RAR-projekt, där RAR står för Rehabilitera och Aktivera med gemensamma Resurser. Viadidakt har även beviljats medel från Länsstyrelsen i Södermanlands län för att översätta materialet "Om Sverige till olika språk. Materialet, som är framtaget av Göteborgs stad och Länsstyrelsen i Västa Götaland, används av Viadidakts samhällskommunikatörer i undervisningen i 8 Att vara en UF-skola innebär att UF företagande är obligatoriskt för samtliga elever.

41 41 (100) samhällsorientering för nyanlända. Under 2012 har konkurrensen om jobben ökat vilket påverkar de som redan har svårt att hitta arbete, såsom ungdomar, personer med utländsk bakgrund och de som saknar gymnasieutbildning. Andelen ungdomar som etablerat sig på arbetsmarknaden inom två år efter avslutad gymnasieutbildning har minskat kraftigt. Vid förra mätningen låg Katrineholm på plats 55 av Sveriges kommuner men har nu sjunkit till plats 165. Endast 23,5 procent av ungdomarna har etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutade gymnasiestudier. Läsåret 2010/2011 var motsvarande andel 32,5 procent. Eftersom ungdomar och nyanlända, i högre grad än den övriga befolkningen, inte hunnit kvalificera sig till a-kassan innebär den höga arbetslösheten även ökade kostnader för försörjningsstöd. Ungefär hälften av utbetalningarna av försörjningsstöd beror på att personen är utan arbete och saknar ersättning från arbetsförmedlingen/a-kassa. För att sänka kostnaderna för försörjningsstöd behöver det tillkomma fler riktade insatser för dem som saknar arbete. Många är i behov av utbildning för att kunna få ett arbete, exempelvis yrkesutbildning. Katrineholms kommun har under 2012 drivit projektet Arbetslinjen. Syftet med projektet har varit att erbjuda 100 personer som har försörjningsstöd en anställning på 75 procent under sex månader inom någon av kommunens förvaltningar. Av de 100 tjänsterna skulle en tredjedel tilldelas ungdomar. Målet var att andelen invånare i Katrineholms kommun som har ett arbete och därmed kan försörja sig själva skulle öka under 2012 och därefter. Totalt under året har 69 personer anställts inom projektet, varav 37 kvinnor och 32 män. Det är 33 ungdomar (18-25 år) som fått arbete inom arbetslinjen, 19 kvinnor och 14 män. Infrastruktur och kommunikationer Den 1 oktober invigdes Östra förbifarten, en stor dag i Katrineholms historia. Den tunga trafiken genom staden minskar därigenom, vilket kommer betyda mycket för utvecklingen av centrum och bostadsbyggandet. Även för utvecklingen av Katrineholms Logistikcentrum är Östra förbifarten av avgörande betydelse. Närmare 300 katrineholmare närvarade vid invigningen. Före invigningen arrangerade Valla IF i samarbete med Skanska också en löpartävling på den nybyggda vägen som lockade många deltagare. Katrineholms Logistikcentrum har under 2012 i princip färdigställts enligt projektplanen. Logistikcentrum består nu av två terminaler, dels en kombiterminal om m 2 med två meter långa överlämningsspår samt fyra 750 meter långa lastspår, dels en styckegodsterminal med två 450 meter långa lastspår. Båda terminalerna är elektrifierade. Logistikcentrum består vidare av ca m 2 färdigberedd mark för omgående byggnation av logistikfastigheter. Logistikcentrum har också tillgång till ytterligare ca en miljon m 2 mark för framtida utbyggnad. Under året har Terminalgatan färdigställts. Under året har förlängning av spår 6 påbörjats för att skapa möjlighet att ta emot tåg som är 750 meter långa. Arbetet utförs samtidigt som Trafikverket utför reparationsarbeten på Vasabron. Verksamheten inom terminalerna, som handhas av Katrineholm Rail Point AB, har under 2012 utvecklats positivt, trots den pågående lågkonjunkturen. Södra terminalen, som är avsedd för styckegods, har använts för timmertransporter. Detta kommer att fortsätta även under Norra terminalen har trafikerats med ett dagligt, fullångt tåg tur och retur mellan Herne i Tyskland och Katrineholm. Katrineholms kombiterminal har under året fått högsta betyg i Dagens Industris undersökning av kombiterminaler. Under 2012 har Katrineholm Rail Point AB tecknat ett avtal med Göteborgs Hamn som innebär att Katrineholms Logistikcentrum kan utvecklas till en så kallad torrhamn, som i princip kan erbjuda samma service som Göteborgs Hamn. Under 2012 har stamnät till kransorterna Strångsjö och Björkvik byggts, vilket kommer ge möjligheter för cirka 990 hushåll och företag att ansluta sin fastighet till fiberbaserad IT-infrastruktur via byalagskoncept. Grävningsarbetet har dock påverkats av nederbörden under sommaren och hösten samt den tidiga ankomsten av kyla och snö, varför slutdatum har skjutits fram till juni Stamnätsutbyggnaden till Strångsjö är en del av ett sambyggnadsprojekt mellan Katrineholms kommun, Finspångs kommun, Norrköpings kommun, Länsstyrelsen i Östergötland samt Länsstyrelsen i

42 42 (100) Södermanland. EU finansierar 75 procent av kostnaden (ca 22 mnkr). Sista delen från Toltorp till Strångsjö är ett eget projekt som drivs av Katrineholms kommun, liksom byggnationen till Björkvik. Även denna byggnation finansieras till 75 procent av EU (ca 4,4 mnkr). Under byggnationen har informationsmöten med fastighetsägare och intressenter utmed sträckningen hållits. Vid utgången av 2012 har sju byalag bildats och ett är i uppstartsfasen. Under 2012 har Telia arbetat mycket med utbyggnaden av 4G-nätet i Katrineholms kommun. Täckning finns i centralorten samt delar av kransorterna. En ny kollektivtrafiklag trädde i kraft den 1 januari Syftet med den nya lagen är göra det möjligt att kombinera kommersiell och samhällsbetald trafik. Fritt marknadstillträde kombineras med en för varje län nyinrättad kollektivtrafikmyndighet. Ambitionen är att effektivisera kollektivtrafiken och att få fler att resa kollektivt, i första hand arbets- och studiependlare. För Katrineholm är möjligheten att tågpendla helt avgörande för att ingå i en vidgad arbetsmarknad och för att bedriva högre studier med Katrineholm som bostadsort. Katrineholm har ett strategiskt läge och är en knutpunkt. Arbets- och studiependlingen till och från Katrineholm sker med både tåg och buss. Den största in- och utpendlingen sker till Vingåker och Flen, huvudsakligen med buss. Den nya och snabbare bussförbindelsen mellan Katrineholm och Nyköping kommer att förbättra pendlingsmöjligheterna mellan de två orterna. Den största utpendlingen med tåg görs till Stockholm, Eskilstuna, Norrköping och Södertälje. Inpendlingen med tåg toppas av Norrköping, följt av Eskilstuna och Stockholm. Tågpendlingens betydelse för Katrineholms kommun har under året inneburit ett starkt engagemang för utrednings- och processarbete knutet till det storregionala planeringsdokumentet Trafikplan 2017 och överenskommelsen mellan sex län om utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Detta utvecklingsarbete kommer att intensifieras under 2013 och kommer att kräva en aktiv medverkan från Katrineholms kommun. Projektet Framtida kollektivtrafik i Sörmland har lagt grunden för Sörmlands nya kollektivtrafik som trafikstartade den 9 december En bussöversyn avseende den lokala landsbygdstrafiken gjordes. Då linjerna har haft få resande, föreslog projektet att prioritera skolelever och ersätta vissa av de upphandlade skolskjutsarna med linjelagda turer. Vid skolstarten i augusti 2012 förändrades skoldagens start- och sluttider och länstrafiken anpassade linjenät och tidtabeller efter behov. Tiden mellan skolstarten i augusti 2012 och det egentliga tidtabellskiftet den 9 december 2012 med ett reviderat linjenät medförde en del problem för elevernas resande med linjetrafiken. För Katrineholm återstår att göra en översyn av stadstrafiken tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet under Nedgången i resandet (-17,6 procent i maj 2012) måste analyseras för att kunna utforma en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader. Vid den översynen finns det skäl att aktualisera kommunplanens mål att under mandatperioden pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, exempelvis anropsstyrd trafik. Bostäder Pågående planering av nya bostadsområden har presenterats i en broschyr Tillsammans bygger vi det nya Katrineholm. I de antagna detaljplanerna möjliggörs för byggnation av 39 enbostadshus, 35 lägenheter och 16 rad- och parhus. Efterfrågan på lägenheter är fortsatt stor, framförallt i de centrala och östra delarna av Katrineholm. Antalet tomma lägenheter hos KFAB har minskat från 23 till 11, vilket ger en uthyrningsgrad på 99,3 procent. Målsättningen att långsiktigt uppnå en uthyrningsgrad överstigande 98,5 procent har uppnåtts. Bolagets mål att öka antalet lägenheter i centrum har nåtts genom att omvandla kontorslokaler till åtta lägenheter i kvarteret Rosenbusken. Den samlade bilden av efterfrågan, uthyrningsgraden och genomförd marknadsundersökning visar att bolagets planer på nyproduktion av lägenheter i kvarteret Hästen ligger rätt i tiden. För att möta hyresgästernas behov av en ökad tillgänglighet har KFAB samlat alla kundnära processer i ett kundcenter som startade sin verksamhet den 10 april. Bolaget fortsätter också att

43 43 (100) utveckla kommunikationen med kunder och övriga intressenter via hemsida och sociala medier. Kundundersökningar visar att hyresgästerna anser att bolaget erbjuder ett boende av bra kvalitet med ett varierat utbud av bostäder såsom ungdomsboende, seniorboende och servicelägenheter. KFAB har ett uppdrag från Katrineholms kommun att utveckla boendeinflytandet. KFAB har tillsammans med Hyresgästföreningen anordnat bostadsmöten i fem bostadsområden med syfte att ge hyresgästerna möjlighet till inflytande över sin boendemiljö. Bland annat har åtgärder för att stärkta tryggheten i den yttre miljön genomförts genom att gårdar öppnats upp och belysningen stärkts. Åtgärderna har utförts i kvarteren Pressjärnet, Pantern och Grenen. KFAB står för 46 procent av alla sociala kontrakt i Katrineholms kommun. Sedan en tid tillbaka finns en modell för att arbeta förebyggande med boendesociala frågor. Arbetet sker i nära samverkan med socialförvaltningen och handikappomsorgen. Miljön Sammanläggningen av stadsparken och Gröna Kulle färdigställdes under september och invigdes i början av oktober. Under senare år har Katrineholm blivit uppmärksammat för de satsningar som kommunen gör på offentlig konst. Den 8 juni invigdes P G Thelanders konstverk "3 strutsar" i Järnvägsparken. Genom den konstnärliga utsmyckningen i parken ökar möjligheterna för parken att bli en attraktivt och naturlig mötesplats för kommunens invånare. Kommunstyrelsens miljöstrategiska råd har utifrån de nationella miljömålen prioriterat fyra fokusområden för Katrineholms kommun. Dessa är klimat, vatten, biologisk mångfald samt mark, byggande och boende. Under 2012 har rådet haft i uppdrag att ta fram åtaganden inom det miljöstrategiska området. Ett samarbete med Vingåkers kommun angående förbättring av sjön Öljarens vattenkvalitet har startats. Samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat inventeringen av enskilda avlopp i Julita socken. Saneringen av Lasstorpsdiket kommer att bli klart i början av Foto: Jan Lewenhaupt

44 44 (100) Extra insatser har gjorts vad gäller tillsyn av återvinningsstationerna. En fortlöpande dialog förs med Förpackningsinsamlingen för att förbättra skötseln av återvinningsstationerna. KFAB har under 2012 prioriterat minskad energianvändning och förbättrade boendemiljöer. En åtgärd som blev omdiskuterad var service- och tekniknämndens nedsläckning av gatubelysningen. Det innebar att var tredje lampa var släckt mellan kl 23:00 och 01:00. Från kl 01:00 släcktes ytterligare en lampa fram till kl 05:00. Centrum var undantaget. Nedsläckningen gjordes under perioden slutet av februari till slutet av oktober. Under tre veckor på våren och tre veckor på hösten mättes matsvinnet på alla kommunala kök och restauranger i förskolor, skolor och äldreboenden. Resultatet visar att det svinnet uppgår till 7 procent tallrikssvinn och 7 procent serveringssvinn 9, vilket motsvarar 1,3 miljoner kronor. Dessa mättal kommer att följas under kommande år. Andelen ekologiska och närproducerade råvaror har under året inte prioriterats på grund av nödvändiga besparingar.. En vegetarisk dag per vecka har införts i förskola och skola. Besöksnäringen Resultatet för 2011 års TEM (turismekonomisk mätning) visar på en uppgång för Katrineholms kommun liksom för övriga Sverige. Omsättningen har ökat från 216 miljoner kr till 245 miljoner kr och antalet sysselsatta från 189 till 203. Cupverksamheten inom Sportcentrum har gått mycket bra under året. Ett flertal större cuper och arrangemang har genomförts. Ett exempel är den innebandycup som genomfördes sista helgen i mars. Jämfört med året innan ökade antalet deltagande lag från 96 till 149 lag. Med tränare och funktionärer inräknade består ett lag av ungefär 20 personer. Enligt HUI Research genererar varje idrottsutövare som deltar i ett arrangemang i en annan stad 800 kr/natt i intäkter till kommun och näringsliv. Utöver de rent ekonomiska vinsterna tillkommer mjukare värden som marknadsföring av kommunen och ett rikt utbud av händelser och fritidsaktiviteter. Det sociala värdet ska inte heller underskattas. Varumärket Sveriges Lustgård tydliggör platsens många möjligheter och fungerar som en gemensam plattform för att positionera och utveckla Katrineholm och Sveriges Lustgård. Genom annonsering, kommunikation om varumärkets betydelse och vikten av platsmarknadsföring har varumärket presenterats av både kommunen, föreningarna och näringslivet. Genom sponsring samarbetar kommunen och föreningarna för att marknadsföra platsen och varumärket. En populärversion av varumärkesboken har tryckts och det är meningen att Katrineholm Sveriges Lustgård ska marknadsföra Katrineholms kommun som besöks- och etableringsort. Ett varumärkesarbete är en förändringsprocess och påverkar kommunikationen, budskap, utbud och service, samhällsutvecklingen och upplevelserna. Ingen äger varumärket men allt och alla är en del av det. Under året har informationskontoret också kommunicerat kring och skapat delaktighet för Vision Tallrikssvinn är mat som kasseras från tallrikar, serveringssvinn är den mat som exempelvis ställts fram till servering men inte gått åt.

45 45 (100) Åtaganden Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Företagsklimatet ska förbättras BN, KS, MHN, SOCN, VSR Målnivå: NKI 70 Källa: SKL:s mätning Insikt. KKiK mått 35 NKI 64 Utfallet avser NKI-mätningen 2011, ingen mätning NKI mått tas fram vartannat år. Svenskt Näringslivs ranking av kommunen ska förbättras Nyföretagandet ska öka KS Målnivå: plats 145 år 2013 Källa: Svenskt Näringslivs kommunranking. KKiK kompletterande mått KS, VIAN Målnivå: Placering 160 Källa: Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK mått I Svenskt Näringslivs ranking ligger kommunen på 244 plats och i Svenskt Näringslivs enkät, ligger kommunen på 201 plats. 266 Antalet nyregistrerade företag var 57 st i Katrineholm 2012 (89 st 2011). Per 1000 invånare var antalet nya företag 3,5 st. I rankningen av Sveriges 290 kommuner motsvarar det plats 266. Medelvärde riket: 5,5 nya företag per 1000 invånare Antalet ungdomar som startar UFföretag (Ung Företagsamhet) ska öka BIN Källa: Egen mätning Målnivå: Öka 134st 98 UF-företag drivs av kvinnor, 36 UF-företag drivs av män. Omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ska öka God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen av etableringsmark ska öka KS, KTN, MHN, VIAN Målnivå: Omsättningen inom besöksnäringen ska under en treårsperiod öka till 275 mkr. Inom samma period ska sysselsättningen öka till 250 årssysselsatta. Källa: TEM (turismekonomisk mätning) KS Målnivå: Försäljning/uthyrning av beredd resp. oberedd etableringsmark ska öka Källa: Egen mätning 245mkr Utfallet avser var omsättningen 245 mkr och antalet sysselsatta var 203 personer Kommunen har för att ha god tillgång till mark för näringslivsändamål under året köpt mer än m 2 exploateringsmark samt sålt mer än m 2. KIAB ska erbjuda närings- och föreningslivet lokaler och vara en aktör vid etablering och utveckling av verksamheter. Andelen nöjda hyresgäster ska öka. KIAB Målnivå: NKI 69, KIAB eftersträvar att vara ett starkt varumärke, vilket motsvarar riktvärdet NKI 67 Källa: Egen kundundersökning NKI 64 Utfallet avser NKI-mätningen Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka KS, VIAN Källa: SCB:s register Befolkningens utbildning Målnivå: Öka 28% Utfallet avser Resultat har förbättrats för kvinnor men inte för män. Katrineholm: kvinnor 34%, män 22%, totalt 28%. Riket: kvinnor 43%, män 34%, totalt 39%

46 46 (100) Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andelen ungdomar som går vidare till högre studier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka Andelen förvärvsarbetande ska öka Arbetslösheten ska minska Ungdomsarbetslösheten ska minska Andelen ungdomar som går vidare till arbeten inom två år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka BIN, VIAN Källa: SKL Öppna jämförelser Målnivå: Öka KS, SOCN, VIAN Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. KKiK mått 31 Målnivå: Öka KS, SOCN, VIAN Källa: Arbetsförmedlingen Målnivå: Minska KS, SOCN, VIAN Källa: Arbetsförmedlingen Målnivå: Minska BIN, VIAN Källa: SKL Öppna jämförelser Målnivå: Öka 39,5% Utfallet avser Katrineholm: kvinnor 48,1%, män 29,9%, totalt 39,5% Riket: kvinnor 45,4%, män 32,6%, totalt 39,1% 74,7% Utfallet avser Katrineholm: kvinnor 71,2%, män 78,1%, totalt 74,7% Riket: kvinnor 76,2%, män 80,6%, totalt 78,4% 10,8% Utfallet avser december Andelen arbetslösa i procent av den registrerade arbetskraften: Katrineholm: kvinnor 12,8%, män 13,8%. Andelen arbetslösa av befolkningen år: Katrineholm: öppet 5,1%, i åtgärder 5,7%, totalt 10,8% Riket: öppet 3,7%, i åtgärder 3,2%, totalt 6,9% D-län: öppet 4,7%, i åtgärder 4,6%, totalt 9,3% I Katrineholm var 427 kvinnor och 581 män arbetslösa. 19,2% Utfallet avser december Andelen arbetslösa ungdomar år i procent av den registrerade arbetskraften: Katrineholm: kvinnor 27,5% och män 27,8% Andelen arbetslösa av befolkningen år: Katrineholm: öppet 7,7%, i åtgärder 11,5%, totalt 19,2% Riket: öppet 4,2%, i åtgärder 6,7%, totalt 10,9% D-län: öppet 5,8%, i åtgärder 10%, totalt 15,8% I Katrineholm var 100 kvinnor och 142 män i åldrarna år arbetslösa. 23,5% Utfallet avser elever som fick slutbetyg 2008 och som börjat arbeta Öppna jämförelser gymnasieskola Katrineholm: kvinnor 17,8%, män 29,9%, totalt 23,5% Riket: kvinnor 19,7%, män 30,3%, totalt 25,0%

47 47 (100) Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andelen unga med arbetsmarknadsinsatser som går vidare till studier eller arbete ska öka Andelen med försörjningsstöd ska minska Andelen med försörjningsstöd som går vidare till studier eller arbete ska öka VIAN Målnivå: Andelen ungdomar år, inom Viadidakts arbetsmarknadsinsatser, som går vidare till studier eller arbete ska öka med två procentenheter med 2010 som bas Källa: Viadidakt statistik från Accorda STN, SOCN, VIAN Källa: Socialstyrelsens statistik. KKiK kompletterande mått Målnivå: Minska KS, SOCN, VIAN Målnivå: Andelen personer som är öppet arbetslösa och har försörjningsstöd som går vidare till arbete eller studier ska öka Källa: Treserva 31,5% Utfallet 2012 avser ungdomar år som varit inskrivna på Viadidakts ungdomstorg med arbetsmarknadsinsatser: totalt 219 ungdomar (av dessa var 62% män och 38% kvinnor), av dem har 31 ungdomar (20 män, 11 kvinnor) gått vidare till arbete, 38 ungdomar (21 män, 17 kvinnor) har gått till studier. Totalt var det 31,5% som gick vidare till studier eller arbete, av män 30% och av kvinnor 33,7%. 8,9% Utfallet avser Enligt Socialstyrelsens årsstatistik för 2011 hade 8,9 procent av befolkningen i Katrineholm ekonomiskt bistånd någon gång under året (inkl personer med introduktionsersättning). Medelvärde för riket var 4,4%. Enligt Socialstyrelsens månadsstatistik hade 4,3% av befolkningen ekonomiskt bistånd i december Medelvärde för riket var 2,5%. Introduktionsersättning ingår inte i statistiken 2012 vilket är viktigt att tänka på vid jämförelse med uppgifter från tidigare år. 4,8% Utfallet avser november I november blev 38 personer självförsörjande genom arbete och 5 genom studier. Arbetslinjen ger effekt genom att fler blir självförsörjande. Det var också 24 personer som blev självförsörjande genom socialförsäkringsförmåner, 11 som blev självförsörjande genom A-kassa och aktivitetsstöd. Totalt blev 68 personer självförsörjande. Totalt under 2012 har Viadidakt haft 213 personer (43% kvinnor, 57 % män) inskrivna från socialförvaltningen i Katrineholm. Av dessa har 176 personer avslutats varav 28 personer gått vidare till arbete och 25 personer gått vidare till studier. Detta innebär 30% för 2012.

48 48 (100) Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andelen studerande som klarar målen i svenska för invandrare, SFI, ska öka Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Antal byggklara tomter ska öka VIAN Målnivå: Andelen elever inom SFI spår 2 och spår 3 som får minst betyget godkänt ska öka Källa: SCB Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning VIAN Källa: Skolverkets statistik Målnivå: Öka Samtliga Källa: KKiK mått 15 KS Målnivå: 60 st byggklara tomter för småhus i centralorten Källa: Egen mätning 37% Utfallet avser 2011, andelen elever som fått minst godkänt. Katrineholm: kurs 1a 48%, kurs 1b 0%, kurs 2b 36%, kurs 2c 36%, kurs 3c 53%, kurs 3d 47%. Riket: kurs 1a 40%, kurs 1b 28%, kurs 2b 36%, kurs 2c 35%, kurs 3c 35%, kurs 3d 47%. 84% Utfallet avser 2011, andel studerande som fick minst betyget godkänt i kärnämnena: Katrineholm: Sv A 87 %, Eng A 79 %, Ma A 85 % Riket: Sv A 77 %, Eng A 80 %, Ma A 73 % 33% Medelvärde KKiK 2012: 49% 54 st Utöver dessa tomter finns ytterligare områden som är detaljplanerade. KFAB ska genom ett affärsmässigt synsätt erbjuda ett boende av god normal standard. Andelen nöjda hyresgäster ska öka. KFAB Målnivå: NKI 75, KFAB ska vidmakthålla ett starkt varumärke, vilket motsvarar riktvärdet NKI 71 Källa: Egen kundundersökning NKI 72 Utfallet avser NKI-mätningen Bredbandsyttäckningen ska öka KS Målnivå: 5 % av kommunens yta ska ha bredbandstäckning 2012 Källa: Post- och telestyrelsen Ingen mätning har genomförts Enskilda avlopp ska ha godkänd standard för att minska utsläppen av näringsämnen till sjöar och vattendrag MHN Målnivå: 200 godkända anläggningar per år Källa: Intern redovisning 215st 145 avlopp har godkänts under året. Ca 70 fastighetsägare har under året anmält intresse av att ansluta sig till kommunalt avlopp. Minskad klimatpåverkan KS Målnivå: Minst ton minskad CO 2 -utsläpp genom att Katrineholms Logistikcentrum möjliggör överföring av godstrafik till järnväg. Källa: Uppgifter från Van Dieren Maritime Under 2012 har en beräknad minskning av CO 2 utsläpp med ton skett, till följd av att transportflödet till och från Katrineholm Logistik Centrum.

49 49 (100) Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andelen förnyelsebar energi ska öka i verksamheten och fler kostnadseffektiva sätt att spara energi ska implementeras En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen Återvinningen av hushållsavfall ska öka Andelen miljöcertifierad nyinförskaffad ITutrustning ska öka Välvårdade parker Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. Svinnet av mat ska minska Katrineholmarna ska känna till platsens varumärke Katrineholmarna ska känna till vad platsens varumärke står för STN Målnivå: Minska energiförbrukningen med 3 % genom att energieffektivisera minst en fastighet inom övriga idrottsplatser. Källa: Egen redovisning STN Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen. KKiK mått 38 Ägardirektiv KVAAB Källa: Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. KKiK mått 37 Målnivå: Öka KS Målnivå: 30 % Källa: Leverantörens certifiering STN Målnivå: Andelen invånare som tycker att parkerna i centrum sköts bra ska vara fortsatt hög Källa: SKL:s undersökning Kritik på teknik, genomförs vart tredje år STN Målnivå: 30 % ekologiskt, 5 % närproducerat samt att skola och förskola ska serveras vegetarisk mat 1 gång/vecka Källa: Egen redovisning, KKiK mått 39 STN Målnivå: Kartlägga och mäta svinnet för att sedan minska det med 30 % vid införandet av Sapere-modellen Källa: Egen redovisning, första mätning görs 2012 KS, KTN, VIAN Målnivå: 90 % Källa: Kulturundersökning KS, KTN, VIAN Målnivå: 50 % Källa: Kulturundersökning 3% Värmbols idrottsplats har energioptimerats vilket har lett till en minskning av energiförbrukningen med mer än 3 %. 37% Medelvärde KKiK: 44% Utfallet 2012 kan inte jämföras med 2011 pga ny mätmetod. 31% Medelvärde KKiK: 35% 100% 75% Utfallet avser 2010, nästa mätning sker under Genomsnitt för de 94 kommuner som deltog i undersökningen var 63%. 6,2% Andelen närproducerade livsmedel är 0%. Vegetarisk mat serveras en gång per vecka i skolorna. Medelvärde KKiK: 14% ekologiska livsmedel 1,3mkr Första mätningen gjordes Matsvinnet uppgick till 1,3 mkr, vilket motsvarar 7 % av den totala livsmedelskostnaden. Ingen undersökning genomfördes En handbok togs fram och aktivitetsplan för varumärket Sveriges Lustgård genomfördes. Ingen undersökning genomfördes 2012.

50 50 (100) Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet Väsentliga händelser Inom målområdet kultur och fritid har året präglats av flera stora nysatsningar som har utökat och breddat utbudet av verksamheter. Kultur- och turismnämnden fattade i oktober beslut om en ny kulturplan för nämndens verksamhetsområde Service- och tekniknämnden har under året arbetat med att ta fram ett idrottspolitiskt program. Kollosal Ordival arrangerades för första gången 9-11 februari. Katrineholms bibliotek bjöd då in till fest med fokus på ord, berättelser, språk, läsning, möten och kommunikation; ett varierat program med något för alla. Ambitionen är att projektet ska återkomma vartannat år. Den 11 februari invigdes det nya barnbiblioteket. Projektet bär namnet L4 - Lär (genom) Lek- (fullhet) (med) Lust (till) Liv eftersom det mesta av bibliotekets verksamhet handlar om lärande i en eller annan form. Ett flödande barnbibliotek för alla sinnen. Under året har 160 barngrupper tagit del i barnbibliotekets verksamhet. För att utveckla det pedagogiska arbetet i konsthallen har en konstpedagog rekryterats. I kulturhuset Ängeln bedrivs också språkcafé i samarbete med Viadidakt och läxhjälp i samverkan med Röda korset. Antalet besökare i Kulturhuset har ökat med drygt tusen besökare. Konsthallen hade drygt fler besök jämfört med Etapp 1 av Lokstallarna med Ung Kultur och Fritids verksamhet Perrongen invigdes den 5 maj med en stor fest för kommunens alla ungdomar. Verksamheten vänder sig till ungdomar från 13 till 25 år. Andra etappen av Perrongen invigdes den 17 november. Viadidakt har under året deltagit i verksamheten genom att driva Café Perrongen. Under 2012 har verksamheten utvecklats en mer jämställd riktning. Bidragande till den positiva utvecklingen har varit ett medvetet arbete från Ung Kultur och Fritid med utbildning av samtliga medarbetare i jämställdhetsfrågor, en ny inriktning av verksamheten med stora möjligheter för ungdomarna själva att skapa verksamheten samt de möjligheter som de nya lokalerna erbjuder vid Lokstallarna. Första spadtaget till Skateparken togs den 19 juni av tre skateungdomar. Merparten av åskådarna var pojkar. Enligt planerna kommer parken att öppna under Projektet har under hösten försenats på grund av problem gällande markförhållandena på platsen. Projektet Integration Katrineholm, som till stor del finansieras av Europeiska Integrationsfonden, startade den november med en integrationsfestival. Projektets syfte är att skapa förståelse mellan ungdomar med etnisk svensk bakgrund och tredjelandsmedborgare (det vill säga nya kommuninvånare med ursprung i länder utanför EU och EES). Projektet genomförs i samverkan mellan kultur- och turismnämnden, Länsbildningsförbundet Sörmland, Viadidakt och Teater K och pågår till och med juni Integration Katrineholm är indelat i olika delprojekt; Konst och kultur, Utbildning och arbetsmarknad, Uppväxtvillkor och frigörelseprocesser samt Politik och påverkan. Projektet BYMIC, Baltic Young Musicians in an International Context, som huvudsakligen finan-sieras med EU-medel, ska under två och ett halvt år möjliggöra för unga musiker att nå högsta möjliga nivå med sitt framförande, att skapa träningsprogram med speciellt fokus på internationella tävlingar, att utveckla musikernas artisteri samt att genom pedagogiskt utbyte mellan Sverige och Lettland utveckla ungdomarnas talanger.

51 51 (100) I maj genomfördes Musikfestival för mogna inom äldreomsorgen. Det var många besökare, både brukare, anhöriga och allmänhet. Programutbudet innehöll något för alla, både uppträdanden och utställare. I november anordnade kultur- och turismnämnden i samverkan med Folkhälsocentrum en workshop kring ett hälsosamt åldrande med utgångspunkt i kulturen. Aktivitetsparken vid Furuliden invigdes den 25 maj. En mätning av brukarnas användande av aktivitetsparken är genomförd. Undersökningen visade att brukarna upplever att träningen ger dem en positiv upplevelse. Den största förbättringen gäller sömn; brukarna upplever att de sover bättre efter träning. Brukarna känner sig även mer avslappnade och piggare efter träning. Den nya äventyrsbadanläggning som invigdes hösten 2012 har breddat utbudet av fritidsaktiviteter inom Sportcentrum och bidragit till att öka simhallens attraktionsvärde och besökarantal. Stark samverkan med föreningslivet är en framgångsfaktor för samhällets utveckling och social hållbarhet. Katrineholms föreningsliv erbjuder många betydande mötesplatser. Föreningslivet ska därför vara starkt och levande. Under 2012 genomfördes en översyn av kommunens samverkan med föreningslivet. Prioriterade utvecklingsområden är kommunens interna organisation för hantering av föreningsfrågor samt reglementena gällande föreningsbidrag. Översynen och förslagen ger en grund för hur samverkan med föreningslivet kan stärkas och utvecklas under Foto: Josefine Karlsson

52 52 (100) Åtaganden Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren En kulturplan upprättas för att skapa ett kulturliv präglat av mångfald Attraktiva miljöer och ett kvalitativt varierat utbud av verksamheter i Kulturhuset Biblioteket ska erbjuda god service samt ett varierat mediautbud Ungdomarna ska vara nöjda med den verksamhet som Ung Kultur och Fritid bedriver Föreningsbidragen ska utvecklas så att barn och unga prioriteras Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige har beslutat Djulöområdets attraktivitet ska öka BIN, KTN Målnivå: Minst 50 % ska 2014 tycka att kulturutbudet är ganska bra eller mycket bra. Källa: Kulturundersökningen KTN Målnivå: 70 % ska vara nöjda med utbudet, 80 % ska uppfatta bemötandet som bra eller mycket bra Källa: Kulturhusundersökningen KTN Målnivå: Andelen besökare som är nöjda med utbudet samt andelen besökare som är nöjda med servicen ska vara fortsatt hög Källa: Kulturhusundersökningen KTN Målnivå: Andelen ungdomar som är nöjda med den verksamhet som Ung Kultur och Fritid bedriver ska senast 2014 uppgå till 80 % Källa: Enkätundersökning KTN Källa: Egen redovisning KS, KTN, STN, VIAN Målnivå: NKI 60 Källa: Utvärdering eller enkät 2012 KTN, STN Målnivå: 70 % ska vara nöjda med det utbud som erbjuds Källa: Kulturundersökning 37% Utfallet avser mätningen 2011, ingen kulturundersökning genomfördes Kultur- och turismnämnden har antagit Kulturplan % Utfallet avser 2011, ingen kulturundersökning genomfördes under Resultat 2011: 85 % nöjda med utbudet, 94 % uppfattar bemötandet som bra eller mycket bra 90% Utfallet avser 2011, ingen kulturundersökning genomfördes Resultat 2011: 90 % uppfattade att biblioteket erbjöd god service samt ett bra och varierat utbud 100% 24 besökare tillfrågades varav 17 pojkar och 7 flickor 36% Av samtliga bidrag fördelades 36% till barn/unga. Utfall saknas. 40% Utfallet avser 2011, ingen kulturundersökning genomfördes 2012.

53 53 (100) Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Väsentliga händelser Elevunderlaget i Katrineholms kommun har de senaste åren varit vikande. Det gäller framförallt de senare åren i grundskolan samt gymnasieskolan. I de yngre åldrarna konstateras ett vikande elevunderlag i skolor utanför tätorten. Hösten 2012 etablerades två nya friskolor i kommunen samtidigt som Floda friskola utökade sin verksamhet inom grundskolans senare år. Med anledning av detta genomfördes ett stort omställningsarbete inom bildningsförvaltningen under Stora förändringar har också skett till följd av den nya skollag som infördes läsåret 2011/2012 med nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan och tillhörande nytt betygssystem. Även förskolan fick en reviderad läroplan. Bildningsförvaltningen har under ett antal år haft en negativ budgetavvikelse. Bakgrunden är snabba förändringar, bland annat en ökning av elever med utländsk härkomst som nyss har kommit till landet. Detta har bidragit till svårigheter med att anpassa kostnaderna till rådande budget. Under 2012 har en rad åtgärder vidtagits för att anpassa bildningsförvaltningens verksamhet till gällande förhållanden i syfte att skapa bättre förutsättningar för skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag. Verksamhetsförändringar som är kopplade till elevval, demografi och ändringar i lagstiftning har genomförts liksom personalanpassningar. Under våren 2012 granskade skolinspektionen Katrineholms kommuns förskolor och skolor och påvisade ett antal utvecklingsområden. Särskilt framhölls elevernas måluppfyllelse, gruppstorlekar inom förskola och fritidshem samt det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå. På enhetsnivå fick kvalitetsarbetet däremot goda omdömen i den muntliga återföringen. Bildningsförvaltningen har återupprättat den tidigare strukturen med kvalitetsredovisningar samt tydliggjort en årscykel för det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkringsverktyget Qualis har införts i samtliga skolformer. Förskolan Förskolans reviderade läroplan har ett tydligare fokus på barnens kunskapsutveckling. De största förändringarna är att förskollärarens roll tydligt definieras i förhållande till övrig personal i och med betoningen av barns lärande i förskolan, samt att läroplanen nu fokuserar på språkutveckling och utveckling inom matematik och naturvetenskap. Under året har personaltätheten i förskolan minskat, mätt som antal inskrivna barn per årsarbetare. Under två veckor i oktober 2012 mättes dock den faktiska personaltätheten, som då var 4,2 närvarande barn per personal. Under året har förskolan Västangården öppnat med en avdelning som flyttats dit från Lasstorp/Lövåsen. Under 2013 öppnar två nya avdelningar på Västangården. Från och med 2013 kommer så kallade 15-timmarsbarn (dvs. barn till arbetssökande eller föräldralediga samt barn som är berättigade till fri allmän förskola som har rätt att gå maximalt 15 timmar i veckan i förskolan) att räknas som ett helt barn i budgetsammanhang. Det innebär en resursförstärkning med 7 mnkr för förskolan och kommer väsentligen förbättra möjligheten att nå målet om ökad personaltäthet i förskolan.

54 54 (100) Brukarundersökningen 2012 visar att föräldrar till barn i förskolan tycker att miljön i förskolan är stimulerande för barnen. Satsningarna för all personal inom pedagogisk utveckling i grupp (PUG) och den pågående utbildningen i pedagogisk dokumentation i Reggio Emiliainstitutets regi bidrar till det goda resultatet, liksom implementeringsarbetet av den reviderade läroplanen. Brukarundersökningen visar även att en ökande andel av föräldrarna skulle rekommendera barnets förskola till andra föräldrar. Föräldrarna har generellt sett fortsatt mycket stor tilltro till att barnets behov av såväl trygghet som utvecklingsmöjligheter tillgodoses på förskolan. Grundskolan Måluppfyllelsen i Katrineholms kommunala skolor har under året ökat för de lägre åldrarna. Resultaten i de nationella proven i år 3 har förbättrats jämfört med föregående år och i förhållande till riket. Det är påfallande att medan trenden i riket är vikande, och i länet kraftigt vikande, så går Katrineholm i motsatt riktning. I Katrineholm har flickornas resultat i matematik förbättrats mycket kraftigt och ligger i nu nivå med riket. Även pojkarnas resultat har förbättrats. Delmomentet skriftliga räknemetoder är ett utvecklingsområde för ytterligare förbättrad måluppfyllelse. Även när det gäller svenska har särskilt flickornas men även pojkarnas resultat förbättrats och ligger nu obetydligt under riksgenomsnittet. Det är framför allt när det gäller skriftlig produktion som flickorna presterar bättre än pojkarna. En positiv trend ses också för svenska som andraspråk där resultatet för Katrineholms elever nu ligger över riksgenomsnittet. När det gäller resultaten för de nationella proven i år 6 kan resultaten inte jämföras med föregående år eftersom de nationella proven flyttats från år 5 till år 6. I engelska är andelen pojkar som klarat samtliga delprov högre i Katrineholm än i länet och riket. Även flickornas resultat är högre än i riket. I matematik ligger Katrineholms elever resultatmässigt över länet. För pojkarna är resultatet också bättre än riksgenomsnittet. I svenska är flickornas resultat klar bättre än pojkarnas, såväl i Katrineholm som i länet och riket. Pojkarnas resultat är i ungefärlig nivå med länet och riket medan flickornas resultat är något lägre. När det gäller svenska som andraspråk ligger resultatet för Katrineholms elever i nivå med riket. Orsakerna bakom den positiva trenden i de lägre åldrarna är sannolikt flera. Den intensiva och medvetna implementeringen av den nya läroplanen på kommunövergripande nivå har sannolikt bidragit till att läroplanen kommit i fokus på ett positivt sätt. Matematik- och språkutvecklarnas intensiva arbete ihop med Elevhälsans specialpedagoger har bidragit. Rektorerna har medvetet fokuserat på förbättrad måluppfyllelse i dialogen med sina medarbetare. Nyinvandringen har under ett par års tid varit blygsam, vilket gjort att fler elever hunnit få tid att lära sig svenska. Sist men inte minst är det lärarnas intensiva och medvetna arbete i klassrummen som gett resultat. Måluppfyllelsen i grundskolans senare år har inte utvecklats lika positivt. Mer än en femtedel av eleverna i år 9 blev inte behöriga till ett nationellt gymnasieprogram läsåret 2011/2012. Resultatet har förbättrats för flickorna men försämrats för pojkarna. Andelen elever med åtgärdsprogram i år 7-9 är oroväckande högt och antyder att det finns strukturella problem i undervisningen på många håll. Att förbättra stödinsatserna så att stöd sätts in tidigt och med utgångspunkt från de pedagogiska kartläggningarna är angeläget. Lusten att lära måste förbättras och skolmiljöer skapas där eleverna känner igen sig. Det innebär tillgång till modern teknik och undervisningsstrategier anpassade efter en ny tids förutsättningar. En mångfald strategier för att kunna nå samtliga elever måste vara målet. En analys av varför och hur pojkar och flickors resultat skiljer sig behöver genomföras och riktad fortbildning mot genusskillnader sättas in. En viktig diskussion inom grundskolans senare år blir hur man tar ansvar för att kompensera för de brister som i synnerhet flera av pojkarna har med sig. Resultaten i de lägre åren visar dock på en stark positiv trend, vilket inger förhoppning om att eleverna på sikt ska ha med sig bättre grunder. Emellertid måste grundskolans senare år arbeta vidare med att bygga på den lagda grunden i språkutveckling i takt med stigande ålder och mognad i samtliga ämnen, något som den nya läroplanen är mycket tydlig med. De elever som inte har med sig adekvata kunskaper måste ges möjlighet att

55 55 (100) Foto: Johan Nygren kompensera brister. Att analysera effekterna av den undervisning man bedriver blir alltmer angeläget. Det arbete med så kallade Lesson Studies, som bedrivs på Nyhemsskolan kan tjäna som exempel. Parallellt med detta måste utvecklingsarbetet i matematik fortgå. Skolverket gör från 2013 en kraftfull satsning på matematikämnet, Mattelyftet. Under tre års tid ska samtliga undervisande lärare i matematik utbildas. Ytterligare satsningar på ämnet matematik i lägre åldrar borde rimligen kunna ge positiva effekter för både pojkar och flickor och på sikt påverka måluppfyllelsen även i högre årskurser. Bildningsnämnden och kultur- och turismnämnden har påbörjat en gemensam satsning för att höja kvaliteten på samtliga skolbibliotek och ett läsprojekt med målet att alla elever tidigt ska knäcka läskoden och utveckla ord- och begreppsförståelse. Omorganisation av kommunens skolbibliotek kommer att skapa en mer likvärdig tillgång till litteratur och media i de kommunala skolorna. Samarbetet ska fördjupas och skolbibliotekarierna ska få tätare samarbete med skolans personal. I grundskolan har klasstorlekarna ökat inom vissa områden till ca 30 barn, men stora variationer förekommer. Större barngrupper har också mer personal till sitt förfogande. Brukarundersökningarna visar att föräldrarna till stor del upplever att skolan stimulerar deras barns lust att lära. Elevernas upplevelse är dock att skolan fortfarande har problem att finna vägar till att stimulera och motivera deras lust för lärande. En möjlig förklaring kan vara att läroplanens krav begränsar möjligheterna. Även om det finns utrymme för elevens val styrs eleverna av kravnivåer i sexton ämnen. De nya legitimationskraven gör också att antalet lärare eleverna måste möta ökar. Andelen föräldrar som upplever att fritidshemmen stimulerar till lust att lära har ökat sedan föregående år. Detta indikerar att det trots att det tidvis är många barn i grupperna så lyckas personalen skapa en verksamhet, som av det stora flertalet föräldrar upplevs som meningsfull och lärorik för barnen.

56 56 (100) Gymnasieskolan Andelen gymnasieelever som fullföljer studierna inom fyra år har minskat till 75,1 procent från 78,2 procent. Om hänsyn tas till socioekonomiska faktorer ligger dock kommunen 4,5 procent högre än SKL:s modellvärde och på plats 75 bland Sveriges kommuner. En analys visar att minskningen främst gäller elever på yrkesprogrammen. Ungdomstorget inom Viadidakt arbetsmarknad samverkar med bildningsförvaltningen i Katrineholm genom att en pedagog från ungdomsgymnasiet finns på plats i verksamheten. Ungdomar som riskerar eller har hoppat av gymnasiestudier har därmed möjlighet att återuppta eller fortsätta sina studier på ett behovsanpassat sätt. Målet är att återföra eleverna till ungdomsgymnasiet eller vuxenutbildningen. Hösten 2012 flyttade Ungdomssupport från Socialförvaltningen in under samma tak som Ungdomstorget på Friggagatan, vilket lett till ett ökat samarbete mellan de två verksamheterna. Inom gymnasieskolan varierar gruppstorlekarna utifrån program och ämne. Samtidigt minskar elevantalet på grund av den demografiska utvecklingen. Den nya gymnasiereformen minskar möjligheten för samläsning då även kärnämneskurserna nu skiljer sig mellan de olika programmen. Åtaganden Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Personaltätheten i förskolan ska under planperioden öka Andelen nöjda föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare Andelen föräldrar som kan rekommendera Katrineholms kommuns pedagogiska 1-5 års verksamheter till andra ska öka BIN Källa: Skolverkets statistik. KKiK mått 12a Målnivå: Öka BIN Källa: Brukarundersökning Målnivå: Öka BIN Källa: Brukarundersökning Målnivå: Öka 6,7 Inskrivna barn per årsarbetare, mäts 15 oktober. Riket: 5,4 barn/årsarbetare Den faktiska personaltätheten, dvs. antal närvarande barn per närvarande personal, var i oktober 4,2 barn per personal. 3,47 Skala 1-4. Statistik är ej möjlig att få könsuppdelad, från 2013 är det möjligt i nytt system. 3,56 Skala 1-4. Statistik är ej möjlig att få könsuppdelad, från 2013 är det möjligt i nytt system. Alla transporter utförda av service och teknikförvaltningen med tung trafik till förskolorna ska upphöra STN Målnivå: All trafik har upphört under planperioden Källa: Egen utvärdering 0st Transporter med tung trafik till förskolorna har helt upphört. Andel elever som klarar de nationella proven i årskurs 3 och 5 ska öka BIN Källa: Skolverkets statistik. KKiK mått 18 och 18B Målnivå: Öka 67% Utfallet avser årskurs 3: Katrineholm: flickor 75%, pojkar 59%, totalt 67% Riket: flickor 73,9%, pojkar 65,2%, totalt 69,5% De nationella proven har flyttats från årskurs 5 till årskurs 6. Utfall för åk 6: Katrineholm: flickor 82%, pojkar 79%, totalt 80% Riket: flickor 83,7%, pojkar 77,1%, totalt 80,4%

57 57 (100) Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andelen elever och föräldrar som upplever att barn som så behöver får stöd för sitt lärande ska vara fortsatt hög och öka ytterligare Andelen nöjda föräldrar som upplever att fritidshemmen stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare Andelen nöjda föräldrar som upplever att skolan stimulerar deras barns lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare BIN Källa: Brukarundersökning Målnivå: Öka BIN Källa: Brukarundersökning Målnivå: Öka BIN Källa: Brukarundersökning Målnivå: Öka 3,35 Skala 1-4. Värdet är det sammanvägda av elevernas och föräldrarnas svar. Statistik är ej möjlig att få könsuppdelad, från 2013 är det möjligt i nytt system. 3,27 Skala 1-4. Statistik är ej möjlig att få könsuppdelad, från 2013 är det möjligt i nytt system. 3,09 Skala 1-4. Statistik är ej möjlig att få könsuppdelad, från 2013 är det möjligt i nytt system. Kommunledningsförvaltning en ställer sin kompetens till bildningsförvaltningens förfogande KS Målnivå: 100 aktiviteter Källa: Stratsys 13st De 100 aktiviteterna ska ligga utanför kommunledningsförvaltningens ordinarie verksamhet. Förslag har tagits fram på ett fyrtiotal aktiviteter varav 13 har utförts. Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Andel elever (folkbokförda i kommunen) som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år inkl. IV-program ska öka Andelen elever som erhållit högskolebehörighet inom fyra år ska öka En hög andel nöjda föräldrar som upplever att särskolan stimulerar deras barns lust att lära BIN Källa: Skolverkets statistik. KKiK mått 19 Målnivå: Öka BIN, VIAN Källa: SKL Öppna jämförelser. KKiK mått 22 Målnivå: Öka BIN Källa: SKL Öppna jämförelser Målnivå: Öka BIN Källa: Egen mätning 77,9% Utfallet för flickor har förbättrats men inte för pojkar. 78% Riket: 78% Katrineholm: flickor 81,1%, pojkar 74,6%, totalt 77,9% Riket: flickor 89,1%, pojkar 85,8%, totalt 87,4% Könsuppdelad statistik för 2012 har inte redovisats av Skolverket än. 70% Utfallet avser 2011 och visar elever som erhållit högskolebehörighet inom tre år, inte fyra som åtagandet lyder. Måttet har ändrats. Katrineholm: flickor 73,0%, pojkar 66,8%, totalt 70,0% Riket: flickor 73,0%, pojkar 65,6%, totalt 69,4% 73,6% Utfallet avser gymnasiesärskolan.

58 58 (100) Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. Väsentliga händelser Genom samordning, helhetsperspektiv och öppenhet kan kommunen skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Väsentliga frågor under året har varit samverkan och en mer flexibel organisation. Kommunens verksamheter ska också stärka samverkan med föreningsliv, ideell sektor, kulturliv, föräldrar, polis och offentlig sektor. En första struktur har satts tillsammans med landstinget Sörmland för en gemensam satsning på Kullbergska sjukhuset och rekrytering av personal i bristyrken. Målet är att ett av Sveriges ledande närsjukhus också ska kunna stå sig högt i konkurrens om arbetskraft. Detta gäller såväl arbetsvillkor som möjligheten att bo och leva i Katrineholmsregionen. Äldre- och handikappomsorg I början av året presenterades rapporten Case 2020, ett underlag för samhällsplanering för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt. Rapporten uppdateras nu efter att kommunstyrelsen beslutat att utvidga analysen till att omfatta även övriga berörda verksamheter inom kommunen. En särskild arbetsgrupp i kommunen har också i uppdrag att ta fram underlag för "Framtidens äldreboende". Införandet av vård- och omsorgsförvaltningens nya verksamhetssystem har drivits i projektform under året med syfte att utveckla ett system som är anpassat efter verksamhetens behov och krav. Förberedelser för att skapa ett vård- och omsorgscollege har pågått under året. Arbetet är nu klart och ansökan om certifiering kommer att skickas in i början av Ett annat led i arbetet med att öka andelen anställda med adekvat gymnasieutbildning är omvårdnadslyftet som har pågått sedan 2011 och som för närvarande omfattar sexton personer. Vård och omsorgsförvaltningen deltar också i NovaMedTech, som är en EU-finansierad satsning för att främja entreprenörskap och innovationer i syfte att förbättra vården. Vård- och omsorgsförvaltningen har under året arbetat aktivt med att utveckla metoder för hälsofrämjande arbete som stärker brukarens möjligheter att påverka givet stöd. Bland annat via genomförda dialogmöten samt olika former av brukarråd på verksamhetsnivå inom äldre- och handikappomsorg, samt förbättrade genomförandeplaner på individnivå. Arbetet med ökad personalkontinuitet inom hemtjänsten har under året delvis fått stå tillbaka för målet budget i balans. Hemtjänsten har arbetat intensivt med att komma tillrätta med sitt ekonomiska underskott. Träffar med de interna och externa utförarna har skett kontinuerligt. Under hösten har den ekonomiska prognosen förbättrats. Arbete har under 2012 pågått med att stärka kontaktpersonalens roll för att därigenom uppnå en förbättrad kontinuitet för brukarna. Med utgångspunkt i den så kallade "Piteå-modellen", som innebär att äldre personer ska kunna känna trygghet att bo kvar hemma så länge de vill och kunna få komma direkt till ett boende när de behöver, har ett utvecklingsarbete bedrivits under året med syfte att lägga fram förslag på Katrineholms trygghetsmodell. Detta kommer att tydliggöra behov av platser inom särskilt boende.

59 59 (100) Foto: Johan Nygren KFAB:s till- och ombyggnation av Lövåsgården (tidigare Lövåsen) fortskrider enligt plan. Första etappen, som omfattade 48 lägenheter (varav 16 är nyproduktion) och gemensamma utrymmen blev klar i juli 2012 och avdelningarna Lövåsen 1-2 flyttade till nya lokaler. Den nya demensavdelningen startade upp sin verksamhet i september med inflyttning av nio boende. Verksamheten har under året haft flera tekniska problem såsom larm- och telefoniavbrott, låsproblem samt stopp i avlopp. Larmsystemet på Lövåsgården är inte färdiginstallerat på grund av förseningar i samband med upphandlingsprocessen. En tillfällig lösning med ett mobilt larmsystem resulterade i ett ökat bemanningsbehov nattetid på demensavdelningen. Lokal rutin finns upprättad i händelse av brand eller brandtillbud. Etapp 2, som omfattar 42 lägenheter och gemensamma utrymmen, färdigställs i september Vård och omsorgsnämnden beslutade i september att tillfälligt minska antalet korttidsplatser vid Lövåsgården som en följd av att flera platser inte varit belagda och en ökad ekonomisk belastning inom nämndens område. Korttidsverksamheten som är förlagd till Vingåker beräknas flytta tillbaka till Lövåsgården i september Som en del i arbetet med åtagandet att öka andelen trygga i sin bostad inom äldreomsorgen pågår kvalitetsarbete gällande skiftning av makt från profession till brukare i flera verksamheter, bland annat genom upprättande av individuella planer där brukarens önskemål tydligt framkommer samt genom värdegrundsarbete för personal. Dietisternas arbete inom äldreomsorgen har omstrukturerats för att nå fler brukare på begränsad tid. Dietisterna deltar nu i teamträffar på äldreboendena. Samarbete sker på en tvärprofessionell nivå vilket gynnar brukaren. Genom utvecklande av brukarråden har brukarinflytande ökat inom handikappomsorgen. Flera aktiviteter har genomförts under året som påverkar brukarnöjdheten inom handikappomsorgen. Teaterverksamhet har pågått under året. En ny arbetsgrupp som ska sköta ett café och tvättverksamhet började i september på Lövåsgården. Den 31 augusti firades 30-årsjubileum på Hassel-

60 60 (100) backen, dagcentret på Resurscenter. Det har startats ett nätverk med landstinget, psykosteamet Katrineholm samt Vingåkers kommun där planeringen är att få till en psykiatrisatsning med temat ESL Ett Självständigt Liv. Under hösten har några verksamheter tagit in vårdhund, försöken har varit mycket lyckade. Projektet Sapere rätten till din smak avslutades under året. Medborgardialog med politiker har genomförts. ICF-projektet, som ska införa ett internationellt klassificeringssystem av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa inom handikappomsorgen för att bland annat stärka brukares delaktighet, har under året drivits enligt tidsplanen. Bland annat har ett kartläggningsmaterial tagits fram och olika utbildningsinsatser har genomförts. All personal inom handikappomsorgen har nu gått utbildning i klassificeringssystemet ICF. Utbildningssatsningar har också gjorts kring smärta hos personer med utvecklingsstörning samt alternativ kompletterande kommunikation (AKK). Handledningsinsatser har erbjudits till ett stort antal arbetsgrupper och även till områdeschefer. Inom socialpsykiatrin har ett utökat boendestöd varit positivt för både brukare och personal då det resulterar i tryggare brukare och minskar stress hos personalgrupperna. Försöket med "Ippi" kommunikationshjälpmedel för brukare inom ett par gruppbostäder har utvärderats tillsammans med FoU-Sörmland och visar på att brukares inflytande över sin situation kan öka med dessa hjälpmedel. Vingåkers kommun fattade i november beslut att lämna det gemensamma samarbetet med personliga ombud i psykiatrin. Även Flens kommun aviserar att man har för avsikt att lämna samarbetet kring personliga ombud. Då ombudsverksamheten bedrivs gemensamt av Katrineholm, Vingåker och Flen med Katrineholm som värdkommun får detta konsekvenser för ombudsverksamheten. Anhörigstödet har utvecklats till att omfatta både handikappomsorgens målgrupper och äldreomsorgens målgrupper från tidigare enbart äldreomsorg. Inom ramen för utvecklingsprojektet som avslutades i september, arbetades det fram vilka behov den nya målgruppen har samt vilka metoder, kompetenser och vilken organisation som behövs för ett breddat anhörigstöd. En första mätning av brukarupplevelse har redovisats till vård- och omsorgsnämnden. Mätningen kommer att bilda utgångsläge för kommande mätningar. Social trygghet Handläggningstiden för försörjningsstöd har ökat kraftigt främst på grund av att antalet klienter ökat under året men även på grund av personalomsättning och sjukfrånvaro. Tillfälliga insatser har gjorts för att barn och vuxna inte ska sakna pengar till sin försörjning. Antalet barn placerade på institution ökade markant första halvåret men minskade från augusti. Andra lösningar har använts, exempelvis har barn flyttat hem med ökat stöd till familjen från behandlingsgruppen. Antalet försenade utredningar har minskat under året. I de fall där utredningar överskridit de lagstadgade tiderna har antalet dagar som utredningarna blivit försenade minskat. Samverkan kring åtgärder för ungdomar sker mellan socialförvaltningen, Viadidakt och Arbetsförmedlingen. En ny metod tillämpas som innebär att alla ungdomar som söker försörjningsstöd måste ha en planering tillsammans med Viadidakt och Arbetsförmedlingen innan beslut om försörjningsstöd. Detta har medfört att färre ungdomar söker försörjningsstöd. Åtagandet att minska antalet otrygga platser går inte att redovisa med en procentsats. Under året har service- och tekniknämnden iordninggjort Åsparken och Sveaparken med öppnare och ljusare miljö. När det gäller klottersanering sker sanering inom uppställda tider i den mån service- och tekniknämnden kan ansvara för saneringen. Räddningstjänsten Målet för Västa Sörmlands Räddningstjänst, VSR, är att antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid. Antalet omkomna har minskat till en person. Antalet svårt skadade har ökat; 15 personer skadades allvarligt under Personer

61 61 (100) med lindriga skador har minskat. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Ett annat mål för VSR är att kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder kontinuerligt ska öka. Under 2012 utbildades personer, lika många som under Antalet utbildade skolelever har ökat kraftigt, från elever 2011 till ca elever under Målet bedöms därmed vara uppfyllt. VSR genomförde traditionsenligt en trafiksäkerhetsdag för gymnasiets årskurs 3 i samverkan med ambulans, polis, viltskadefonden, MHF/NTF och Assistanskåren. Cirka 450 elever deltog under dagen. Enskildas insats vid en olycka är ofta avgörande för utgången. För att värdera effekten av det förebyggande arbetet ska VSR notera om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrkan anländer till olycksplatsen. Målet är att en första skadebegränsande åtgärd ska göras av enskilda. Andelen insatser där någon försökt hjälpa den/de drabbade innan räddningstjänsten anlänt har varierat under året. VSR bedömer att målet är delvis uppfyllt. Målet kan dock vara svårt att mäta på grund av att insatspersonalen är upptagna med andra för stunden viktigare uppgifter. VSR kommer framöver att införa fristående insatsledare, vilket innebär att insatsledaren åker eget fordon och kan stanna kvar på olycksplatsen för att samla in information om olyckan. Räddningsstyrkans framkomsttid har betydelse för olyckans skadeutveckling. Med framkomsttid avses tid från larm till dess att första räddningsstyrka anländer till skadeplatsen. VSR har som mål att räddningstjänstens första enhet ska vara framme inom målsatt tid (fotnot: Definieras i förmågekarta i Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst - Direktionens vilja ) vid alla olyckor. VSR bedömer att målet är delvis uppfyllt. Vid fyra av totalt 115 räddningsinsatser 2012 var framkomsttiden längre än förmågekartans målnivå. VSR:s insatsområde utgörs av en stor geografisk yta. För att säkra att en räddningsstyrka anländer till skadeplatsen inom godtagbar tid och genomför räddningsinsats på ett effektivt sätt har VSR avtal med andra kommuners räddningstjänst. Åtaganden Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka 10 Andelen som känner sig trygga med att Fixar- Malte finns att tillgå ska öka Väntetiden till särskilt boende inom äldreomsorgen ska minska Målnivå: Det genomsnittliga antalet vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar ska minska till 12 personer Källa: Egen mätning. KKiK mått 11 VON Målnivå: 92 procent Källa: Egen trygghetsmätning. VON Målnivå: 18 dagar 11 Källa: Egen mätning. KKiK mått 8 13 Medelvärde KKiK: 13 personer 91% Utfallet avser dgr Medelvärde KKiK: 52 dagar Andelen trygga i sin VON 93% Utfallet avser Personalkontinuiteten mäts inom ramen för kommunens deltagande i Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK. Undersökningen avser antal olika personer från hemtjänsten som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Undersökningen omfattar de personer, 65 år och äldre, som har två eller fler hemtjänstinsatser varje dag. Mätningen avser tiden 07:00-22:00. Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Målet är färre personer, för att främja kontinuitet och trygghet för äldre med behov av omsorg i hemmet. 11 Under 2012 mäts utfallet som väntetid från ansökan till ett första erbjudande av plats. Målnivån avser dock tiden från beslut till ett första erbjudan om plats. Detta gör att värdena inte är jämförbara.

62 62 (100) Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren bostad inom äldreomsorgen ska öka Antalet demensplatser ska öka Totalt ska brukarnöjdheten inom handikappomsorgen öka Andelen trygga i sitt boende inom handikappomsorgen ska öka Öka andelen anställda inom vård- och omsorg med adekvat gymnasieutbildning genom Vård- och omsorgscollege Öka andelen anställda inom vård- och omsorg med spetskompetens utöver gymnasiekompetens genom Vård- och omsorgscollege Målnivå: 94 procent Källa: Egen mätning, kvalitetsbarometern. VON Målnivå: 10 nya demensplatser (efter tillbyggnad inom Lövåsens vårdboende) Källa: Egen mätning VON Målnivå: NBI13 76 Källa: Brukarindex, Externt företag ARC Research AB VON Målnivå: 90 procent Källa: Brukarindex, Externt företag ARC Research AB. Mäts vartannat år. BIN, VON Målnivå: 100 procent Källa: Egen mätning. BIN, VON Målnivå: Målnivå anges efter kartläggning 2012 Källa: Egen mätning. 10 En ny demensavdelning med tio platser öppnade på Lövåsgården i september. 74,4 Utfallet avser % Utfallet avser % Kartläggning av andelen anställda med adekvat gymnasieutbildning har genomförts hösten % Kommunledningsförvaltningen ställer sin kompetens till vård och omsorgsförvaltningens förfogande KS Målnivå: 100 aktiviteter inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet Källa: Stratsys 7st De 100 aktiviteterna ska ligga utanför kommunledningsförvaltningens ordinarie verksamhet. Förslag har tagits fram på ett fyrtiotal aktiviteter varav sju har utförts. Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska SOCN, VIAN Källa: Egen mätning. KKiK mått 31 Målnivå: Minska 23% Medelvärde KKiK: 22% Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd ska understiga 18 dagar SOCN Källa: Egen mätning. KKiK mått 9 Målnivå: Mindre än 18 dagar 25dgr Medelvärde KKiK: 16 dagar Avser nya ärenden i mottagningen.

63 63 (100) Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/ barnkonventionen Alla projekt ska belysas utifrån barnperspektivet/ barnkonventionen Snabb klottersanering för ökad trygghet Antalet otrygga platser ska minska KS Målnivå: 100 procent Källa: Ärendeuppföljning KS Målnivå: 100 procent Källa: Projektuppföljning STN Målnivå: Mindre klotter ska saneras inom ett dygn, omfattande klotter inom en vecka Källa: Egen redovisning STN Källa: Egen redovisning i samarbete med polis och skola Målnivå: Minska 76% Under året har kommunledningsförvaltningen skrivit 84 tjänsteutlåtanden till KS. I 64 av dessa har tvärfrågorna belysts. Av ärendena är det 27 som har en direkt koppling till barnperspektivet. 0% Kommer att belysas i projekthandboken som är under revidering. 100% Mätetal saknas, insatser har genomförts.

64 64 (100) Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa Väsentliga händelser Att verka för allas lika möjligheter och en god hälsa ställer krav på uthållighet och långsiktighet. Målet förutsätter samordning och nära samarbete inom kommunkoncernen och med offentlig sektor, föreningsliv samt ideell sektor. I början av året antog kommunfullmäktige inriktningsdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun - utmaningar som tagits fram av folkhälsoutskottet och tillgänglighetsutskottet med stöd av kommunledningsförvaltningen. Dokumentet anger den politiska riktningen i form av utmaningar som vilar på de tre prioriterade områdena goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande. Genomförande och uppföljning av utmaningarna ska ske i enlighet med kommunens styrsystem. För att utveckla arbetet med att belysa alla ärenden ur folkhälso-, tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv har ett stöddokument tagits fram av kommunledningsförvaltningen med definitioner och exempel på hur tvärfrågorna kan belysas i olika typer av ärenden. Utbildningar kommer att genomföras med berörda handläggare för att förbättra och utveckla ärendeberedningen. För att stärka det tvärsektoriella arbetet har kommunledningsförvaltningen också initierat nätverksträffar för verksamhetsnära nyckelpersoner som kan bidra till utvecklingen inom områdena folkhälsa, tillgänglighet, säkerhet, trygghet, barn och unga, m.m. Förvaltningen har även deltagit i nätverksträffar inom länet. Syftet har varit att möjliggöra erfarenhetsutbyte, bidra till kunskapsspridning och utgöra en länk mellan lokal och regional nivå i länet. Folkhälsa Socialförvaltningen har arbetat med att utveckla barnperspektivet inom området försörjningsstöd, som berör ca barn. Arbetet har resulterat i nya och reviderade rutiner, ändringar i riktlinjer samt ökad kunskap om hur personalen kan arbeta med barn och deras familjer. En barnambassadör är tillsatt för att bland annat följa forskning inom området, säkra att rutiner och riktlinjer efterlevs samt bidra till ökad kunskap. Under året startades också projektet Samtid som är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Syftet med projektet är att stötta elever med hög frånvaro från skolan i år 6-9. Bildningsnämnden och socialnämnden har beslutat om en gemensam policy i syfte att öka samverkan mellan förvaltningarna för att öka möjligheter för barn och elever att lyckas i skolan. Alla kommunens skolor arbetar med att utveckla trygghetsarbetet och fånga upp elever med svårigheter. Bildningsförvaltningen och Viadidakt samverkar om det kommunala informationsansvaret för att fånga upp ungdomar som inte påbörjar eller avbryter sina gymnasiestudier. Det finns ett ökat behov av insatser och aktiviteter för målgruppen. Viadidakts ungdomstorg arbetar aktivt med att fånga upp unga personer som befinner sig i eller riskerar att hamna i utanförskap. Ungdomstorget arbetar även aktivt med hälsa samt psykiskt och fysiskt mående. Ungdomar som tidigare inte haft någon framtidstro påvisar efter insatser på Ungdomstorget motivation och livslust enligt en extern utvärdering. Ungdomstorget har i projektet Ciceron en landstingskoordinator kopplad till verksamheten för att fånga upp ungdomar som mår dåligt. Projektets inriktning är förebyggande psykosocialt arbete. En gemensam ingång för ungdomar bidrar till att ungdomar känner trygghet, blir självständiga och upplever gemenskap i

65 65 (100) samhället. Studier skapar förutsättning för ett självständigt liv. Viadidakt och socialförvaltningen arbetar också efter en ny metod som innebär att alla ungdomar som söker försörjningsstöd måste ha en planering tillsammans med Viadidakt och Arbetsförmedlingen innan beslut om försörjningsstöd. Detta har medfört att färre ungdomar söker försörjningsstöd. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med landstingets folkhälsocentrum och bildningsförvaltningen planerat och genomfört seminarium om Hälsofrämjande skolutveckling med tema synligt lärande den 14 augusti Seminariet är det tredje i en serie som vill inspirera till utveckling och systematisering av det hälsofrämjande arbetet i skolan. Cirka 500 personer från länets skolor deltog i seminariet varav merparten från Katrineholm. Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige, ägde rum den oktober. Kampanjen syftade till att uppmärksamma goda matvanor samt värdet av motion för människors hälsa. Utgångspunkten var att lyfta fram allt arbete som pågår runt om i Katrineholm inom såväl kommunens verksamheter som i det civila samhället inom området matvanor och fysisk aktivitet. Efter KFAB:s pågående ombyggnation av Pionen 1 för Friskis och Svettis verksamhet möjliggörs ett utökat utbud av friskvård med större kapacitet. Socialförvaltningens arbete gällande barn och ungas hälsa består främst av information och förebyggande arbete. Ungdomsmottagningen har kontinuerlig information på skolor kring sex- och samlevnad. Ungdomssupport arbetar med metoden Unga, Sex och Internet för att förebygga och/ eller hantera sexuell exploatering på internet. Under 2012 har service- och teknikförvaltningen arbetat fram ett idrottspolitiskt och ett kostpolitiskt program. Om dessa antas i kommunfullmäktige kommer de att börja gälla från och med Det idrottspolitiska programmet behandlar samverkan mellan olika parter för att medborgarna ska ges möjlighet till en aktiv och hälsosam fritid. Programmet framhäver att mäns och kvinnors idrottande är lika mycket värda samt att kommunens resurser ska fördelas lika ur genusperspektiv. Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen. Ett nyckeltal för att mäta andelen mat som lagas från grunden har tagits fram. Genom att allt mer mat lagas från grunden har kostnaderna minskat samtidigt som matkvaliteten har höjts. Vård och omsorgsförvaltningen har under året samarbetat nära med dietisterna på service- och teknikförvaltningen runt måltider inom äldreomsorgen. Risker för undernäring rapporteras i det nationella registret Senior Alert och årliga nattfastemätningar genomförs. Uppföljningen av dessa åtaganden visar att det finns utvecklingsmöjligheter. Både andelen som blir undersökta för undernäring och andelen som får en åtgärd i form av nutritionsutredning behöver öka. Kvalitetsregistret har inte använts i den utsträckning som man hoppats på och en satsning på att få i gång registreringar har påbörjats under senare delen av Nattfastemätningarna visar en trend som står ganska stilla. Positivt är att antalet undernärda med lång nattfasta överstigande 13 timmar har minskat. Rutiner finns framtagna och åtgärder för att minska nattfastan pågår. Jämlikhet och integration Kultur- och turismförvaltningen har fått medel från Europeiska Integrationsfonden till ett integrationsprojekt "Integration Katrineholm" som vänder sig till ungdomar år. Målet med projektet är att ska ett öppnare Katrineholm, öka förståelsen och minska ett främlingskap mellan invånarna och att sänka hatbrottsstatistiken i kommunen. Viadidakt samverkar i ett av delprojekten. Viadidakt har startat verksamhet med flyktingguider i Katrineholm och Vingåker. Syftet med verksamheten är att nyanlända ska få en personlig kontakt och kunskap om det svenska samhället. Verksamheten bygger på volontärer och för närvarande finns sex flyktingguider i Katrineholm. Viadidakt samverkar med kulturföreningen Fogelstad om medborgarutbildningen inom sfi (svenska för invandrare) kallad FogelstadAkademin. Utbildningen vänder sig i första hand till kvinnliga

66 66 (100) Foto: Maria Magnusson elever inom sfi. I samverkan med Kulturskolan bedrivs körverksamhet inom sfi. Verksamheten är en del av integrationsarbetet och ger deltagarna en inblick i det svenska musikarvet. Under hösten påbörjades "Nya Nyhemslyftet". Detta är ett bredare samarbete mellan olika föreningar i Katrineholms kommun och kommunen för att främja integrationsarbetet i hela kommunen. En väsentlig fråga under året har varit de utmaningar som kommunen ställs inför i samband med anhöriginvandringen. Regeringen fattade den 11 oktober beslut om att fler anhöriga till flyktingar och skyddsbehövande ska omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Ändringen innebär ett undantag från det villkor som föreskriver att den anhörige, för att omfattas av lagen, ska ha ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 2013 (regeringens proposition 2012/13:26). Efter två år med etableringsuppdraget för nyanlända konstaterar Arbetsförmedlingen att chanserna till arbete ökar ju längre tid de deltar i programmet. Fokus på arbete från dag ett, tidiga insatser och individuella anpassning av insatserna har gett resultat. Jämställdhet Under året har samtliga förvaltningar deltagit i det kommungemensamma projektet genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling. Syftet med projektet är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter samt att säkra hållbarheten i styrningen av jämställda verksamheter. För detta ska metoder för inventering, kartläggning och analys implementeras i hela kommunkoncernen. Det långsiktiga målet är att kommunens bemötande, service och resursfördelning ska ske på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar. Projektet pågår fram till hösten Projektet har under 2012 fokuserat på att utbilda projektdeltagare (en processledare och en ekonom per förvaltning) i metoder för att kartlägga jämställdhet. Dessa metoder har sedan använts för att kartlägga delar av den egna verksamheten. Inom kultur- och turismförvaltningen har en jämställdhetsanalys gjorts av fördelningen av föreningsbidrag. Analysen visar att totalt sett har bidragen fördelats med 59 procent till föreningar där

67 67 (100) flickor/kvinnor utgör en majoritet av medlemmarna och 41 procent till föreningar med mest pojkar/ män bland medlemmarna under Det ser dock olika ut för olika typer av bidrag. Av det särskilda kulturstödet går 60 procent till föreningar med mest flickor/kvinnor och 40 procent till föreningar med mest pojkar/män. Av bidraget Snabba stålar fördelades dock 60 procent till föreningar med mest pojkar/män och 40 procent till föreningar med mest flickor/kvinnor. Kultur- och turismnämnden kommer under 2013 att välja ut olika föreningar för genomlysning av bidragets betydelse för föreningens verksamhet samt hur föreningarna arbetar med jämställdhetsfrågor. Man kommer också att jämföra bidragskriterier med andra kommuner med hänsyn till kön. Kultur- och turismnämnden har också ett åtagande att ungdomsverksamheten ska vara jämställd. Bakgrunden till åtagandet var den låga andelen flickor i verksamheten, endast 30 procent. Med inspiration från andra kommuner definierades ursprungligen en jämställd verksamhet som 60 procent flickor och 40 procent pojkar. Detta mål ändrades av kultur- och turismnämnden inför 2012 till 50/50. Under 2012 har verksamheten utvecklats i denna riktning. Aktuellt värde vid årsskiftet var 55 procent flickor och 45 procent pojkar. Bidragande till den positiva utvecklingen har varit ett medvetet arbete från Ung Kultur och Fritid med utbildning av samtliga medarbetare i jämställdhetsfrågor, en ny inriktning av verksamheten med stora möjligheter för ungdomarna själva att skapa verksamheten, samt de möjligheter som de nya lokalerna erbjuder vid Lokstallarna. Bildningsförvaltningen har påbörjat ett arbete där en kartläggning ska göras över könsskillnader. Fokus ligger på att minska skillnaderna genom olika insatser, exempelvis utbildning, framförallt för politiker, lärare, rektorer och förskolechefer men även äldre elever. Genom en handlingsplan är tanken att möjliggöra att framförallt pojkarnas måluppfyllelse ökar, då den ligger lägre än flickornas i Katrineholms kommun likväl som i riket. Viadidakt har analyserat yrkesutbildningen. Minskningen av statsbidrag till yrkesutbildningar riskerar ytterligare att öka obalansen i utbildningsnivå ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom de kvarvarande teoretiska utbildningarna i högre grad attraherar de kvinnliga studerande. Foto: Hanna Maxstad

68 68 (100) Kommunledningsförvaltningen har genomfört jämställdhetsutbildning för informationskontoret och kommunikationsrådet samt staben och arkivet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har granskat arbetet med bygglovshandläggning, handikapptillstånd (parkering), klagomål och hälsoskydd samt nyföretagande. Resultatet blev att ingen konkret ojämställdhet som kunde kopplas till förvaltningens handläggning av ärenden kunde konstateras. Däremot finns det en förbättringspotential kring hur jämställdhetsfrågor hanteras inom planarbetet. Under 2013 ska en ny översiktsplan för Katrineholm tas fram och målet är att den ska jämställdhetsintegreras. Tillgänglighet Under 2012 har ytterligare två övergångsställen tillgänglighetsanpassats för att göra samhället tryggare och mer tillgängligt för individer med särskilda behov. Utifrån en tidigare gjord tillgänglighetsinventering av Viadidakts verksamheter har enkelt åtgärdade hinder som exempelvis tillgänglighetsanpassad skyltning genomförts. Flytten från Gula huset till Vita huset på Drottninggatan i Katrineholm har också inneburit förbättrad fysisk tillgänglighet för viss del av vuxenutbildningen. Inom KFAB har projektet med att kartlägga och åtgärda enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler avslutats. Enkelt avhjälpta hinder åtgärdas nu löpande. Arbetet för digital delaktighet varit en fortsatt prioriterad fråga under Målet för den kommungemensamma arbetsgruppen är att utbilda minst personer under perioden För att klara projektet kommer en plan tas fram och nya marknadsföringsinsatser genomföras. En av satsningarna under året har varit Digitala dagar på Kulturhuset Ängeln för att uppmärksamma betydelsen av digital delaktighet på ett lustfyllt sätt. Under 2013 kommer arbetet bland annat fokusera på E-tjänster som aktualiserats inom Digidel 2013 i och med regeringens nya E-förvaltningsstrategi. I Viadidakts verksamheter får deltagarna stöttning i datoranvändning. I projektet EgenKraft får deltagarna grundläggande datorutbildning. Åtaganden Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Alla ärenden ska belysas ur folkhälso-, tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv Alla projekt ska belysas ur folkhälso-, tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv Andelen barn och unga som mår bra ska öka KS Målnivå: 100 procent Källa: Ärendeuppföljning KS Målnivå: 100 procent Källa: Projektuppföljning Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: Liv & hälsa ung, nästa undersökning görs % Under året har kommunledningsförvaltningen skrivit 84 tjänsteutlåtanden till KS. I 64 av dessa har tvärfrågorna belysts. 0% Kommer att belysas i projekthandboken som är under revidering. Resultat senaste mätning (våren 2011): I Katrineholms kommun anger 80 % av flickorna och 90 % av pojkarna att de mår bra. (Resultatet är en sammanslagning av elever i årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet.) I länet anger 79,6 % av flickorna och 88,4 % av pojkarna att de mår bra

69 69 (100) Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Antalet barn- och ungdomsgrupper som besöker biblioteket Antalet barn- och ungdomsgrupper som deltar i konstpedagogik KTN Målnivå: 200 grupper/år Källa: Egen redovisning KTN Målnivå: 50 grupper per år. Källa: Egen redovisning 160st 38st Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet) Ohälsotalet ska minska Andelen mat som lagas från grunden ska öka Andelen personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka Ordinarie personal inom Handikappomsorgen ska ha genomgått utbildning enligt Saperemetoden Valdeltagandet ska öka KS Källa: Hälsa på lika villkor, genomförs 2012 och 2016 Målnivå: Öka KS Källa: Försäkringskassans statistik. KKiK mått 36 Målnivå: Minska STN Målnivå: Ta fram ett nyckeltal som mäter hur stor andel mat som lagas från grunden. Andelen mat som lags från grunden ska under planperioden öka. Källa: Egen redovisning STN, VON Målnivå: %, % Källa: Senior Alert STN, VON Målnivå: %, % Källa: Senior Alert STN, VON Målnivå: 2012, 70 %, 2013, 100 % (enligt den enskildes önskemål) Källa: Egen mätning STN, VON Målnivå: 100 % Källa: Egen mätning BIN, KS, VIAN Målnivå: 85 % röstande i kommunvalet Källa: Valmyndighetens statistik. KKiK mått 13 Resultat från undersökningen 2012 finns inte redovisade på kommunnivå än. 7,4 Medelvärde KKiK: 7,5 dagar 4,5% 33% 36% 100%. SKL har ändrat definition, det som mäts nu är sjukpenningtalet. Resultatet kan därför inte jämföras med tidigare års resultat. Ett nyckeltal för att mäta andelen mat som lagas från grunden har tagits fram. 82,5% Utfallet avser Riket: 81,5%

70 70 (100) Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Antalet digitalt delaktiga ska öka KS, KTN, STN, VIAN Målnivå: I Katrineholm ska 1742 personer delta i aktiviteter i någon form (under perioden ) Källa: Egen redovisning 361st 12 handledningstillfällen under våren. Totalt 84 deltagare, 60% kvinnor, 40% män. 13 handledningstillfällen under hösten. Totalt 122 deltagare, 38% kvinnor, 62% män. Ungdomsverksamheten ska vara jämställd Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika på kön Fler lekplatser ska rustas upp för att vara tillgängliga för funktionshindrade barn Fler övergångsställen ska tillgänglighetsanpassas KTN Källa: Egen statistik Målnivå: 50/50 KTN Källa: Egen redovisning STN Målnivå: Tre av 35 lekplatser under planperioden Källa: Egen redovisning STN Målnivå: Två per år Källa: Egen redovisning 55% Könsfördelningen bland deltagare i ungdomsverksamheten var 55% flickor och 45% pojkar vid årsskiftet. 59% 59% av bidragen har fördelats till föreningar där flickor/kvinnor utgör en majoritet av medlemmarna, 41% till föreningar med mest pojkar/män bland medlemmarna. 3st 2st

71 71 (100) Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Väsentliga händelser Under året har vikten av samordning inom kommunkoncernen, för att få en effektiv organisation som levererar rätt service till medborgare och organisationer, varit betydande. Den offentliga sektorns utveckling kräver också att kommunens olika roller tydliggörs. Dels kommunens roll som systemansvarig gentemot valfrihetssystemet för stöd-, vård- och omsorgstjänster samt friskolor och dels kommunens roll som utövare av verksamhet i egen regi. Tydlighet, transparens och helhetssyn i alla delar utgör viktiga förutsättningar, liksom arbetet med ständiga förbättringar. För en hållbar utveckling måste möjligheter och flexibilitet skapas för att hela tiden nyttja befintliga resurser på ett effektivt sätt. Katrineholms kommun har skött de administrativa funktionerna inom IT-verksamhet, ekonomiadministration och löneadministration åt de kommunalt ägda bolagen Katrineholms Fastighets AB och Katrineholms Industrihus AB genom Shared Business Services sedan mitten av oktober. Uppdraget om att införa en samlad jour- och beredskapsorganisation i kommunkoncernen 2013 fortlöper. En slutrapport har tagits fram avseende projekt samlad jour- och beredskapsorganisation. En fördjupad kostnads- och konsekvensanalys ska tas fram inför ställningstagande och fortsatt beredning. Syftet med en samlad jour och beredskapsorganisation är att kunna ge medborgarna i Katrineholms kommun en ökad trygghet samt optimal service när de vill få hjälp. Flera av kommunens förvaltningar har genomgått organisationsförändringar. Vård- och omsorgsförvaltningen har förberett en helt ny organisation under hela 2012 som sjösätts i januari Bildningsförvaltningen och Viadidakt har genomgått organisationsförändringar för att nå sina ekonomiska ramar men också för att anpassa sig till nya förutsättningar. Förutom direkt berörd personal har även mycket stödresurser inom PA-området har lagts på att stötta förvaltningarna i arbetet. Under 2012 har genomlysning av bildningsförvaltningens ekonomistyrning gjorts av externa konsulter. Denna genomlysning har resulterat i två rapporter som handlar om utvecklad ekonomistyrning. Dessa rapporter ligger sedan till grund för det utvecklingsarbete som startats på bildningsförvaltningen under 2012 och som kommer att fortsätta under Syftet är att skapa en flexibel budgetmodell för att ge förutsättningar att bättre kunna möta verksamhetsförändringar i och med den allt ökande rörligheten i elevers val av skola. I november 2012 startade ett kommunövergripande projekt med syfte att bildningsförvaltningen ska ha ett nollresultat Under hösten har en översyn av enhets- och ledningsorganisationen genomförts och ett nytt förslag till enhetsorganisation beslutades av bildningsnämnden i januari Den nya enhets- och ledningsorganisationen är planerad att starta 1 augusti Inom service- och tekniknämnden har ett fokusområde under året varit att ge kökscheferna fullt ansvar för sitt kök, allt för att uppnå en ökad kostnadsmedvetenhet och bättre kontroll. Portioneringskalkylen, ett redskap som tagit fram för att kunna beräkna kostnaden för olika portionstyper i olika kök har tagits i bruk under året och kommer även att bidra till förbättrad ekonomisk medvetenhet och uppföljningsbarhet. Inom Sportcentrum har en genomgripande

72 72 (100) organisationsöversyn genomförts med nya arbetsgrupper och ökade samarbetsmöjligheter. Detta har inneburit en ökad effektivitet i resursutnyttjandet inom organisationen. Arbetet fortsatte under hösten med en övergång till individ- och verksamhetsanpassad arbetstid. Informationskontoret har tagit fram en ny kommunikationspolicy för kommunen, en ny grafisk skyltmanual samt en uppdaterad version av kommunens grafiska profil. Styrdokumenten stödjer kommunikationen och profileringen för att kunna ge en samlad och tydlig bild av Katrineholm som kommun. En marknadsplan för Sportcentrum har tagits fram i syfte att öka kännedomen om Katrineholms Sportcentrum hos föreningar, ledare och idrottsutövare i Sverige. Kommunarkivet har genom ett samarbete med KatrineholmsKuriren skapat en mycket uppskattad artikelserie under rubriken Det var då Lena Martin och Roland Blomkvist botaniserar i kommunens arkiv. En kommunövergripande arbetsgrupp har tagit fram förslag till gemensam handlingsplan för förbättrad tillgänglighet per e-post och telefon, som beslutats av kommunens ledningsgrupp i november Som en följd av detta har flera förvaltningar arbetat aktivt för att förbättra tillängligheten, bland annat spelades en film in med hjälp av Viadidakt för att visa hur kommunen ska vara tillgängliga även sommartid. Vård- och omsorgsnämnden har infört telefonservicen äldreomsorgen direkt och handikappomsorgen direkt för att öka sin tillgänglighet. Ett led i att nå en effektivare organisation är att utveckla de verktyg och system för uppföljning som finns till förfogande. Under hösten genomfördes ett projekt för införande av nytt affärssystem i Katrineholms kommun. I projektet ingick även byte till en ny konto- och kodplan så att de stämmer överens med det nationella räkenskapssammandraget samt förbättrar uppföljningsmöjligheterna. Det nya affärssystemet skulle driftsättas från den 1 januari 2013, dock fick lanseringsdatumet flyttas fram på grund av problem vid driftsättning av E-handelsmodulen. Under året har kommunkoncernen bytt bank, bytet började gälla från och med 1 juni 2012 och under sommaren uppstod vissa inkörningsproblem framförallt avseende kontanthantering. Kommunen har under året ökat sin låneskuld med nyupplåning med 50 miljoner kr i mars samt 20 miljoner kr i juli. Den aktuella låneskulden per den 31 december 2012 är 250 miljoner kr. Som en följd av förändrade förutsättningar för koncerninterna lån, kommer lån mellan de kommunala bolagen och kommunen att avvecklas i början av Detta medför att kommunen kommer att amortera av hela sin låneskuld under Under hösten skrev Katrineholm under en avsiktsförklaring om utökat samarbete tillsammans med Finspångs, Norrköpings, Nyköpings, Oxelösunds och Vingåkers kommuner. Det finns tre sammanfattande skäl till samarbetet: Göra vardagen enklare för medborgarna Vid effektivisering kunna flytta medel dit där de behövs bättre Samordnade remissvar vid gemensamma frågor ger bättre möjlighet till att påverka och få gehör för synpunkterna. Som ett konkret steg i samarbetet tecknade kommunen under hösten avtal om fördjupat samarbete inom upphandlingsområdet med Upphandlingscentret Fjärde Storstadsregionen Norrköping/ Linköping. Kommunen som arbetsgivare Katrineholms kommun har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare för att stärka möjligheterna att attrahera, rekrytera och utveckla medarbetare. Det finns en önskan att fler ska se Katrineholms kommun som sin framtida arbetsgivare. Det är också viktigt att våra medarbetare fortsätter att välja kommunen som sin arbetsgivare, att de vill fortsätta att utvecklas inom kommunen. Kommunen har under året bidragit med ekonomiska medel och personellt stöd för att möjliggöra bildandet av en personalförening. Syftet var att stödja anställda att bilda en förening för att skapa

73 73 (100) former för friskvård och social gemenskap. Personalföreningen har nu en styrelse som har övertagit ansvaret och ska driva verksamheten framöver. Medarbetarenkäten genomfördes i slutet av 2011 och har analyserats under året. Svarsfrekvensen blev 71 procent och resultatet på NMI blev 68 procent, en ökning med tre procentenheter jämfört med tidigare enkät. Männen har ett högre NMI än kvinnorna, 70 respektive 68 procent, det vill säga männen är nöjdare med kommunen som arbetsgivare än kvinnorna. Anställda med utländsk bakgrund har ett högre NMI än övriga, 74 respektive 68 procent. Åtaganden Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som får kontakt med en handläggare när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka Andelen medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Det planerade underhållet i fastigheter ska överstiga akuta reparationer KFAB ska tillhandahålla lokaler till nytta för den kommunala verksamheten till lägsta möjliga totalkostnad. Andelen nöjda hyresgäster ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Minst 78 % Källa: KKiK mått 1 Samtliga nämnder Målnivå: Minst 60 % Källa: KKiK mått 2 Samtliga nämnder Målnivå: Minst 83 % Källa: KKiK mått 3 Samtliga nämnder Källa: Årsredovisning Målnivå: 1% KS Källa: Årsredovisning Målnivå: Mindre än skatteintäkterna KS Källa: Årsredovisning Målnivå: Mindre än 3% KS Källa: Katrineholms Fastighets AB:s årsredovisning Målnivå: Överstiga akuta reparationer KFAB Målnivå: NKI 62 till På sikt eftersträvar KFAB att vara ett starkt varumärke, vilket motsvarar riktvärdet NKI 67. Källa: Egen kundundersökning 78% Medelvärde KKiK: 72% 51% Medelvärde KKiK: 41% 87% Medelvärde KKiK: 82% 2%. 1,3% Nettokostnaderna ökade med 1,3% jämfört med skatteintäkterna och utjämning som ökade med 2,2%. 2,2% Avskrivningarnas andel av driftkostnaderna uppgick till 2,2%. Enligt KFAB har underhållskostnaderna varit större än reparationskostnaderna. Planerat underhåll: 19,9 mnkr (83 kr/kvm), varav äventyrsbadet uppgår till 3,2 mnkr. Reparationer: 11,4 mnkr (varav vattenskador 2,4 mnkr) NKI 61 Utfallet avser NKI-mätning 2011.

74 74 (100) Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren År 2012 ska Katrineholms kommun beviljas minst 30 mnkr genom EU-medel KS Målnivå: 30 mnkr Källa: Egen redovisning 44 mnkr Katrineholm har beviljats medel för 11 projekt. Ökad avtalstrohet KS Målnivå: 90 procent Källa: Egen mätning 63% Andel e-beställningar ökar Kommunen har god information på Katrineholm.se Katrineholms kommunkoncern ska utveckla e-förvaltningen Genom att utveckla e- mediatjänster erbjuds medborgarna ökad tillgänglighet Ett högt antal besökare på Katrineholms kommuns webbplatser och bloggar Ett högt antal interaktioner på Katrineholms kommuns bloggar Fler kommunkoncerngemensamma IT-system nås via plattformsoberoende inloggning Bekräftelse på mottagen bygglovsansökan och/eller besked om komplettering av inlämnade bygglovshandlingar ska ges inom två arbetsdagar från dag då ansökan registrerats KS Målnivå: 90 procent Källa: Proceedo Samtliga nämnder Målnivå: SKL:s informationsindex minst 77 % Källa: SKL:s webbinformationsundersökning. KKiK mått 14 Samtliga Målnivå: 9:e plats av kommunerna Källa: Handelskammarens e- index KTN Målnivå: Antalet besökare på e- mediatjänsterna inom kulturområdet ska öka med 50 % under perioden Källa: Egen statistik KS Målnivå: minst unika besökare 2012 Källa: Vizzit, Statcounter KS Källa: Vizzit, statcounter KS Målnivå: 10 % Källa: Egen mätning BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor 62% Utfallet avser december % Medelvärde KKiK: 74% 29% Undersökningen har delvis gjorts om, vilket försvårar jämförelse med Handelskammaren har inte genomfört någon e-index mätning för Webbplatsen har fått ökat antal besök. Bloggarna har varit dåligt besökta. De interna bloggarna har lagts ner. Färre besök och interaktioner jämfört med föregående år. Jämförbara mätetal saknas pga plattformsbyte. Arbete har pågått under året och i början av 2013 lanseras inloggning till Kompetensportalen, Agresso, KFAB Agresso, Personec, Extens samt Novascheme. 75% Förbättring har skett under andra halvåret.

75 75 (100) Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Besked om att bygglovsansökan är komplett ska ges inom två arbetsdagar från den dag komplettering har lämnats in Beslut i enklare bygglovsärenden (t.ex. garage, carport, förråd) inom ramen för gällande detaljplan ska tas inom tio arbetsdagar från den dag då kompletta ansökningshandlingar har lämnats in Besked om behov av komplettering av anmälan (för ej bygglovpliktig åtgärd) ska ges inom två arbetsdagar från den dag anmälan registrerats Lämna startbesked för ärenden där endast anmälan krävs inom två arbetsdagar från dag då kompletta handlingar lämnats in Utfärda slutbesked inom två arbetsdagar från dag då komplett underlag lämnats in och/eller efter att slutsamråd har hållits BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor) BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor 86% Under andra halvåret var måluppfyllelsen 98 procent. 78% Måluppfyllelsen har sjunkit under andra halvåre. Medeltiden för enkla bygglovsärenden var under 8,5 arbetsdagar. 70% 98% Under andra halvåret klarades åtagandet i samtliga ärenden. 100% Tillsynsärenden ska behandlas inom angivna tidsramar: Senast inom 5 arbetsdagar efter det att ett tillsynsärende (t.ex. olovligt byggande, ovårdad tomt) kommit till stadsarkitektkontorets kännedom ska platsbesök genomföras Kommunstyrelsen är nöjd med kommunledningsförvaltningens verksamhet Förvaltningarna är nöjda med kommunledningsförvaltningens verksamhet BN Målnivå: 100 % Källa: Ärendehanteringssystemet Castor KS Målnivå: Minst 3,0 på varje kontor (högsta värde 4,0) Källa: Intervjuer/enkät KS Målnivå: Minst 3,0 på varje kontor (högsta värde 4,0) Källa: Enkät 78% 3,11 Utfallet avser 2011, ingen mätning har genomförts ,31 Samtliga kontor har ett medelvärde över 3. Katrineholms kommunkoncern har nöjda medarbetare Samtliga nämnder och bolag Målnivå: NMI 70 Källa: Medarbetarenkät NMI 68 Utfallet avser 2011, ingen medarbetarundersökning genomfördes under I KFAB:s nöjd medarbetarindex (NMI) visar utfallet 69.

76 76 (100) Åtaganden Beskrivning Utfall Senaste kommentaren Andelen nöjda kursdeltagare inom personal- och uppdragsutbildningen ska öka VIAN Målnivå: Andelen kursdeltagare som i kursutvärdering anger att kursen som helhet var bra eller mycket bra ska öka till 78 % 2012 Källa: Egen redovisning 84% Katrineholms kommuns medarbetare känner till vad kommunens arbetsgivarmärke står för Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Samtliga nämnder Målnivå: 90 % Källa: Medarbetarenkäten Målnivå: Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Samtliga Källa: Personalstatistik, medarbetarenkät Arbetsgivarmärket har inte tagits fram ännu och ingen mätning är därmed genomförd. 14% I 2011 års medarbetarenkät svarar 14% (män 18%, kvinnor 13%) ja på frågan "Jag eller någon av mina föräldrar är född i annat land än Sverige". Enligt statistik från SCB var andelen invånare med utländsk bakgrund (utrikes född eller båda föräldrarna utrikes födda) i Katrineholm 18 procent 31 december 2010.

77 77 (100) RÄKENSKAPER Driftsredovisning Redovisat 2012 Budget Budget- Redovisat Intäkter Kostnader Netto 2012 avvikelse 2011 Kommunfullmäktige/politisk ledning Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsosskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Summan nämnder KS medel till förfogande Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld Pensioner Intäkter Viadidakt Vingåker Kapitalomkostnadsintäkter Avskrivningar Skatter och statsbidrag Finansiering, utdelningar mm Jobbcentrum Räddningstjänsförbund Summa finans RESULTAT Driftredovisningen visar nämndernas nettokostnader i förhållande till tilldelad budget. Utfallet kan även jämföras med samma period föregående år. Som framgår av den ekonomiska analysen, så har kommunens nettokostnader ökat med 1,3 procent mellan 2011 och Under samma period har skatteintäkterna och utjämningen ökat med 2,2 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning visar samma sak, då 97,1 procent av kommunens skatteintäkter och utjämning är bundna till nettokostnader. Detta medger mycket lite handlingsutrymme för det oförutsedda. Flera nämnder visar negativa avvikelser för Sammanlagt visar nämndernas prognoser på ett överskridande jämfört med budget på 23,7 mnkr. Störst avvikelse visar socialnämnden med 23,8 mnkr, vilket motsvarar 18 procent av nettobudgeten. Orsaken till det underskottet beror inte på en enskild händelse under året utan på förhöjda kostnader inom samtliga kärnverksamheter samt stora volymökningar. Utbetalningarna av försörjningsstöd har uppgått till 53,5 mnkr under året, vilket är 2,4 mnkr högre än året innan. Socialnämnden har under året arbetat intensivt för att dämpa resursbehovet för utbetalt försörjningsstöd. Under året har insatser så som Jobb och utvecklingsgarantin, trygghetsanställningar och Arbetslinjen, hållit tillbaka resursbehovet med 18,7 mnkr. Trots dessa insatser har kostnaderna för försörjningsstöd överskridit budgeten med 10,3 mnkr.

78 78 (100) I början av året prognostiserade nämnden att sex barn och unga skulle vara placerade på institution för en genomsnittlig vårddygnskostnad på 3846 kr. Utfallet för 2012 visar att i genomsnitt har 17 barn/unga varit placerade till en snittkostnad på 2886 kr per vårddygn. Den stora volymökningen har medfört att kostnaderna överskridit budgeten med 9 mnkr. Även kostnaderna för institutionsvård för vuxna har varit högre än beräknat under året. Socialnämnden prognostiserade ett vårdbehov för 15 vuxna till en kostnad på 1166 kr per vårddygn. I slutet av året redovisar nämnden 21 helårsplaceringar av vuxna till en snittkostnad på 1251 kr per vårddygn. Även bildningsnämnden visar en negativ avvikelse jämfört med budget med -5,1 mnkr, vilket motsvarar ca 1 procent av nettobudgeten. Bildningsnämnden gick in i året med ett underskott på - 18 mnkr från För att hämta hem underskottet samt anpassa organisationen till att två nya friskolor etablerat sig i Katrineholms kommun har det skett ett stort omställningsarbete under året där organisationen minskat med 128 personer. Omställningsarbetet har även omfattat nedläggning av Valla skola år 7-9, Sjöholms skola och Nävertorpsskolan. Omställningen har resulterat i att 1-16 årsverksamheten nu ligger inom budgetramen. Gymnasieskolan har inte nått lika långt i sitt omställningsarbete med att anpassa organisationen till det vikande elevunderlaget. Av nämndens underskott är 3,9 mnkr hänförligt till gymnasieskolan. Även grundsärskolan visar ett underskott med 1,4 mnkr beroende på ökat antal elever. Service- och tekniknämnden redovisar en negativ budgetavvikelse om 6,4 mnkr, vilket motsvarar 4 procent av nettobudgeten. Även service- och tekniknämnden redovisade att stort underskott 2011 på 14,9 mnkr vilket innebar att nämnden gick in i 2012 med ett stort besparingskrav. Samtliga avdelningar fick ta del av detta och ett besparingsprogram upprättades. Orsakerna till årets underskott är flera, både svårigheter att anpassa verksamheten till minskade ekonomiska ramar samt höga kostnader för vinterväghållning. Avdelningen gata/park redovisar ett budgetöverskridande om 4,3 mnkr för året beroende på högre kostnader än budgeterat både för reparationer och för parkunderhållet. Vinterväghållningen redovisar en negativ avvikelse om 2,4 mnkr. Inom sportcentrum har en genomgripande organisationsöversyn genomförts vilket gett en mer effektiv organisation. Sportcentrum redovisar en positiv avvikelse jämfört med budget om 1 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden visar på en positiv avvikelse om 4,4 mnkr, vilket är 0,7 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror på att den buffert som nämnden har om 2,6 mnkr inte har utnyttjats under året. Äldreomsorgen visar på en negativ budgetavvikelse på -1,6 mnkr. Underskottet finns inom hemtjänsten där verksamheten inte kunnat ställa om utifrån de nya förutsättningarna i LOV. Hemtjänsten i egen regi visar ett underskott om 3,2 mnkr. För närvarande har 88,5 procent av brukarna i hemtjänsten vart interna utförare och 11,5 procent externa utförare. Avstämningar av det ekonomiska läget har pågått kontinuerligt under året och åtgärdsplaner är framtagna. Handikappomsorgen visar på en positiv avvikelse om 1,8 mnkr. Resultatet beror bland annat på högre intäkter från Migrationsverket och ej utnyttjat betalningsansvar. Kommunstyrelsen redovisar en positiv avvikelse om 5,7 mnkr, vilket är 4 procent av nettobudgeten. Årets överskott har sitt ursprung i det uppdrag som samtliga nämnder fick under våren Kommunstyrelsen åtog sig att leverera ett överskott på 3,9 mnkr. De besparingar som genomfördes bestod av senareläggning av vakanta tjänster, ett inställt projekt (Hel- deltidsprojektet), intäkter avseende 2011 inom samhällsbyggnadsförvaltningen samt lägre utnyttjande av konsulter. Dessutom har kommuncentrala ansvarsposter en positiv avvikelse på 1,4 mnkr där största delen avser fastigheter och lokaler som har fått in högre arrendeintäkter än budgeterat. Viadidaktnämnden redovisar mindre överskott om 0,2 mnkr jämfört med budget. Även om resultatet är nära noll, har stora ansträngningar gjorts inom nämndens verksamhetsområde under Anledningen till detta är den markanta minskningen av statliga medel för vuxenutbildningen som skett under året. Jämfört med föregående år har de statliga medlen minskat med 6 mnkr. Detta har inneburit att elevintaget till yrkes- och distansutbildningar helt tvingats upphöra under Elever

79 79 (100) som tidigare påbörjat sina utbildningar måste emellertid få slutföra sina studier, vilket resulterat i stora ofinansierade kostnader. Vid årets slut är budgetavvikelsen enbart för gymnasial vuxenutbildning -2,9 mnkr. Åtgärder för att reducera den totala budgetavvikelsen har skett genom att pensionsavgångar inte återbesatts samt genom en allmän översyn av samtliga kostnader. Dessa åtgärder har medfört att resultatet för nämnden ändå visar att kostnaderna hanterats inom ram. Kultur- och turismnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse om 0,5 mnkr. Årets överskott har sitt ursprung i det uppdrag som samtliga nämnder fick under våren Kultur- och turismnämnden åtog sig att leverera ett överskott på 0,4 mnkr. De besparingar som genomfördes bestod av senareläggning av vakanta tjänster samt att kulturundersökningen som planerats till 2012, senarelagts. Finansförvaltningen totalt visar på en positiv avvikelse jämfört med budget på 47 mnkr. Den största avvikelsen beror på den engångsintäkt avseende återbetalning av delar av arbetsgivaravgifter för åren 2007 och 2008 som uppgår till 34 mnkr. Även skatteintäkterna och statsbidragen visar en positiv avvikelse med +11,5 mnkr. Kommunens kostnader för pensioner visar en avvikelse med -3 mnkr jämfört med budget. Finansnettot visar en positiv avvikelse om 2,7 mnkr. Kostnaden för årets lönerörelse blev högre än budgeterat med 7,2 mnkr. Avskrivningarna blev 8,7 mnkr lägre än budgeterat.

80 80 (100) Investeringsredovisning Totala inv Total Budget Budget- Redovisat avvikelse 2011 Kommunfullmäktige/politisk ledning Bildningsnämnden Kommunstyrelsen inkl. Exploateringar varav Exploateringar Varav KLC varav Lokstallet Varav digitala infartsskyltar Kultur- och turismnämnden varav Lokstallet UKF varav Skateparken Miljö och hälsoskyddsnämnden Service- och tekniknämnden varav sammanslagning Stadsparken/Gröna Kulle varav Äventyrsbadet varav gatubeläggningar Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden varav uppgradering av verksamhetssystem varav utrustning och larm Lövåsgården varav larm särkilda boenden SUMMA NÄMNDER inkl exploateringar Spec EXPLOATERINGAR varav Lövåsen/Sandbäcken inkl Terminalgatan varav Nyköpingsvägen varav Djulönäset varav Trollestrand varav kv Linnean Investeringsredovisningen visar nämndernas investeringar i förhållande till tilldelad budget. Utfallet för 2012 visar att investeringarna under året uppgått till 141,5 mnkr. Budget för året uppgår till 230,3 mnkr. Den i särklass största investeringen är Norra terminalen på Katrineholms Logistikcentrum, 68,5 mnkr. Budgeten för året har överskridits på grund av att Trafikverket fakturerat tidigare än beräknat. Vid stora omfattande projekt kan utfallet för ett enskilt år överskrida det budgeterade, men budgeten för projektet som helhet följs enligt plan. Investeringen i digitala infartsskyltar har försenats på grund av att upphandlingen överklagades.

81 81 (100) Investeringar i Lokstallet har gjorts med 9,8 mnkr av kommunstyrelsen. Kultur och turismnämnden har investerat 0,9 mnkr i Lokstallet avseende konstnärlig utsmyckning samt inredning för ung, kultur och fritids verksamhet. Byggandet av skateparken påbörjades i juni och beräknas vara klar sommaren De största kostnaderna kommer under 2013 och ca 6 mnkr kommer att begäras överflyttade till nästa år. Service- och tekniknämndens investeringsbudget för året är 29,6 mnkr. Utfallet för nämnden uppgick till 27,6 mnkr. Sammanslagning av stadsparken har genomförts under året till en kostnad av 1,7 mnkr. Under höstlovet öppnades äventyrsbadet till mångas stora glädje. Investeringen kostade 4,3 mnkr av de avsatta medlen på 5 mnkr. Under 2011 gjordes minimalt med asfalteringsarbeten på grund av den utdragna asfaltsupphandling som blev klar först i slutet av Detta har istället inneburit ett intensivt arbete under Cirka m 2 asfalt har toppbelagts för 5,1 mnkr. I centralorten har större beläggningsunderhåll utförts bland annat på Skalltorpsgatan, Sjölandsvägen, Åsporten, Malinbodaplan och del av Högmossevägen och Ljungvägen. Inom grund- och förskolan har investeringarna under året främst skett i utbyte av möbler och samt nyinvestering i IT-utrustning såsom smartboards och projektorer inom de olika verksamheterna. Inom gymnasiet har det investerats i data och labbutrustning till bland annat teknikprogrammet och el- och energiprogrammet och maskiner till fordonsprogrammet. Upprustning av miniaulan vid Duveholm/KTC har genomförts samt upprustning av köket i restaurangen på Linden. Totalt har nämnden förbrukat 4,2 mnkr av investeringsmedlen. Vård och omsorgsnämnden hade för året 9,2 mnkr i budget för larm och utrustning till Lövåsgården. Investeringen av larm till Lövåsgården har skjutits upp på grund av en överklagan av upphandlingen men installationen är nu påbörjad. Investeringen i övrig utrustning är också påbörjade och kommer att slutföras 2013 i och med att inflyttningen av etapp 2 på Lövåsgården är klar. Investeringen av nytt verksamhetssystem är påbörjad och implementeringen beräknas att vara klar i april Ovanstående medför att större delen av nämndens investeringsbudget på 16,3 mnkr inte har förbrukats. Investeringar beslutade av kommunfullmäktige utförda av KFAB KFAB har på uppdrag av Katrineholms kommun påbörjat om- och tillbyggnad av Lövåsgården. Byggnationen sker i 2 etapper. Etapp 1 som omfattar 46 lägenheter, varav 16 är nyproduktion, och gemensamma utrymmen färdigställdes i juni. Etapp 2 som omfattar 44 lägenheter och gemensamma utrymmen färdigställs i september Under året har ombyggnation av ventilation på Södra skolan färdigställts. Projektet beslutades i samband med budget Vidare har anpassning skett av lokaler för Katrineholms Tekniska College på Duveholmsgymnasiet. Den beslutade investeringen angående utbyggnad av en förskoleavdelning inom tätorten har genomförts vid Västangården. Utbyggnaden av Tallhedens korttidsboende har skjutits upp och kommer att genomföras under Investeringarna redovisas uppdelade per projekt i bilaga1.

82 82 (100) Resultaträkning Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Av- och nedskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 ÅRETS RESULTAT

83 83 (100) Balansräkning Belopp i tkr TILLGÅNGAR Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Fastigheter och anläggningar Pågående investeringar Maskiner och inventarier Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Långfristiga fordringar Värdepapper, andelar mm Bidrag till statlig infrastruktur Summa finansiella anläggningstillgångar S:A ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Exploateringar Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel S:A OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR S:A TILLGÅNGAR

84 84 (100) EGET KAPITAL DÄRAV ÅRETS RESULTAT Eget kapital Årets resultat S:A EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Avsättningar för statlig infrastruktur Övriga avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder S:A SKULDER S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Borgensförbindelser därav kommunala bolag därav borgen och förlustansvar egna hem Pensionsskuld ansvarsförbindelse enl KPA (inkl löneskatt) Operationella leasingsavgifter

85 85 (100) Kassaflödesanalys Belopp i tkr Kommunen Koncernen Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar Ökning-/minskning+ förråd och varulager Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering- i materiella anläggningstillgångar Försäljning+ av materiella anläggningstillgångar Investering i pågående projekt Ökning-/minskning+ finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering- av skuld Ökning-/minskning+ långfristiga fordringar Bidrag till statlig infrastruktur Korrigering nedskrivning Kassaflöde från finansieringsverksamheten UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

86 86 (100) Noter Not 1 Not 4 Intäkter Skatteintäkter Varav: Egna skatteintäkter Försäljningsmedel Egna skatteintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Skatteavräkningsintäkter Bidrag Slutavräkning 2009 korr -10 Försäljning av vht och entreprenad Slutavräkning Försäljning av exploateringsfastighe Slutavräkning Försäljning av anläggningstillg Prel avräkning Övriga intäkter Summa Interna intäkter Summa externa intäkter Not 5 Generellt statsbidrag Not 2 Bidragsintäkter och kostnader Kostnadsutjämning Verksamhetens kostnader Inkomstutjämning Varav: Regleringsbidrag/avgift Inköp av anlägg. och underhållsmat Gen sysselsättningsstöd Bidrag och transfereringar LSS-utjämning Entreprenad och köp av vht Kommunal fastighetsavgift Personalkostnader Summa Lokal och markhyror, fastighetsserv Hyra/leasing av anläggningstillgång Not 6 Bränsle, enerig och vatten Finansiella intäkter Materialkostnader Ränteintäkter Övriga kostnader Intrångsersättning 0 0 Kapitalkostnader Övriga finansiella intäkter Interna kostnader Summa Summa externa kostnader Diff. interna konton Not 7 Summa Finansiella kostnader Räntekostnader Not 3 Indexreglering Citybanan* Avskrivningar Övriga finansiella kostnader Planenliga avskrivningar Summa Nedskrivning Indexreglering Citybanan för åren * Not 8 Årets resultat enl.resultaträkning Reavinst av försäljning Omställningskostnader Sänkn diskonteringsränta pensioner Pensioner förtroendevalda Avgår öronmärkning Välfärdsutmaningar Tillväxtprojekt Justerat resultat

87 87 (100) Not 9 Not 13 Mark byggnader och tekniska anläggningar Värdepapper, andelar Bokf värde 1 jan och bostadsrätter Anskaffning under året Aktier Försäljning Katrineholms Fastighets AB Utrangering 0 Katrineholm Vatten och Avfall AB Planenlig avskrivning Katrineholms Logistikfastigheter AB Summa Katrineholm Rail Point AB Avskrivningstider år år Katrineholms Entreprenörscentrum KFV marknadsföring AB Not 10 Katrineholms Tekniska College AB Pågående investeringar SKL Kommentus AB 2 2 Ej aktiverade investeringar Energikontoret i Mälardalens AB Bokfört värde 1 jan Sörmlands Turismutveckling AB 7 7 IB ny-, till- och ombyggnad Andelar,bost.rätter m m Anskaffning ny-, till- och ombyggnad Kommuninvest ek. förening* Aktivering Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ny-, till- och ombyggnad Övriga andelat 2 2 IB exploatering Bostadsrätter 6 6 Anskaffning exploatering Summa Aktivering -416 *Andelskapitalet i Kommuninvest ekonmiska förening avser Exploatering inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomiska förening Summa har därefter beslutat om insatsemmisioner om sammanlagt Pågående investeringar -ingen avskrivning 301 tkr för Katrineholms kommun. Katrineholms kommun har ingått en solidarisk borgen såsom Not 11 för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga Maskiner och inventarier nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner Bokfört värde 1 jan som per var medlemmar i Kommuninvest Anskaffning under året ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelse Försäljning 0-11 Mellan samliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska Utrangering 1 0 förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen Planenlig avskrivning av ansvaret mellan medlemskommunerna vid eventuellt Summa ianspråkstagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enl. Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun Not 12 lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till Långfristiga fordringar storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital Ericsbergs Goif i Kommuninvest ekonomiska förening. Vägverket Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Fora AB Katrineholm kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgens- Förlagslån Kommuninvest förbindelse, kan noteras att per uppgick VA-bolag Kommuinvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till KFAB kronor och tillgångarna till Summa kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor.

88 88 (100) Not 14 Not 20 Bidrag till statlig infrastruktur Pensionsavsättning Bidrag till Citybana* Ingående avsättning Bidrag till trafikplats Finntorp** Pensionsutbetalning Upplösning trafikplats Finntorp** Nyintjänad pension Summa Ränte- och basbeloppsuppräkninga *upplösning börjar 2013 och pågår under 25 år Sänkning av diskonteringsränta ** upplösning börjar 2011 och pågår under 25 år Beräknad pension förtroendevalda Övrigt Utgående avsättning Not 15 Uppdelning per förmån Förråd varav pensionsbehållning Måltidsverksamhetens förråd varav förmånsbestämd ÅP Övriga förråd varav särskild avtalspension Summa varav visstidspensioner varav pension till efterlevande Not 16 varav PA-KL pensioner Exploateringar varav pension till förtroendevalda Bostadsmark Aktualiseringsgrad 86,0% 80,0% Industrimark Summa Not 21 Avsättning för statlig infrastruktur Not 17 Avsättning för Citybana* Övr kortfristiga fordringar Redovisat värde 1/ Kundfordringar Nya avsättningar 0 0 Interimsfordringar Ianspråkstagna avsättningar 0 0 Fordran mervärdesskatt Outnyttjat belopp som återförts 0 0 Kortfr del av långfristig fordran Förändring av nuvärde Peridisering fakturor Utgående avsättning Fordran skatt *utbetalning börjar 2013och sker jämt fördelat under Kortfristig placering 0 0 Summa Avsättning för trafikplats Finntorp** Redovisat värde 1/ Not 18 Nya avsättningar 0 0 Likvida medel Ianspråkstagna avsättningar Banker Outnyttjat belopp som återförts 0 0 Plusgiro Förändring av nuvärde 0 0 Handkassor Utgående avsättning Summa **utbetalning sker 2011 och 2012 jämt fördelat, Not 19 Not 22 Specifikation till förändring Övriga avsättningar av eget kapital Avsatt utlokalisering städverksamh Ingående eget kapital Ianspråkstagna avsättningar Årets resultat Summa 0 0 Utgående eget kapital* Varav fond uppr. saml lokaler

89 89 (100) Not 23 Not 27 Långfristiga skulder Ökning/minskning av Skuld 1 jan gjorda avsättningar Nyupplåning Avsättningar 1/ Överfört till kortfristig skuld Avsättningar 31/ Summa Förändring Not 24 Not 28 Kortfristiga skulder Ökning/minskning av Leverantörsskulder kortfristiga fordringar Interimsskulder Fordringar 1/1 Kortfristig låneskuld Exploateringar Sem lönesk, okomp ö-tid Övr. kortfristiga fordringar Personalförsäkringsavgifter Moms Fordringar 31/12 Periodiseringar leverantörsfakturor Exploateringar Övriga interimsskulder Övr. kortfristiga fordringar Pension individuell del Anställdas källskatt Ökning+/minskning Negativ skatteavräkning 0 0 Generalschablon flyktingvht Not 29 Övriga kortfr skulder Ökning/minskning av Summa förråd och varulager Förråd/varulager 1/ Not 25 Förråd/varulager 31/ Ansvarsförbindelse Ökning-/minskning Ingående ansvarsförbindelse Pensionsutbetalning Not 30 Ränte- och basbeloppsuppräkningar Ökning/minskning av Bromsen kortfristiga skulder Övrigt Skulder 1/ Sänkning av diskonteringsränta Skulder 31/ Beräknad pension förtroendevalda Ökning+/minskning Utgående avsättning Uppdelning per förmån varav intjänad pensionsrätt varav särskild avtalspension varav livränta varav pension till efterlevande PA-KL och äldre utfästelser varav förtroendevalda Not 26 Operationell leasing Framtida leasing -som förfaller inom ett år som förfaller inom två till fem år Summa operationell leasing

90 90 (100) Not 31 Investering i materiella anläggningstillgångar Ingående värde 1/ Utgående värde 31/ Förändring Av- och nedskrivningar under året varav nedskrivningar Totala investeringar varav inv. i pågående projekt försäljningar investeringar Not 32 Ökning- av finansiella anläggningstillgångar Värdepapper andelar 1/ Värdepapper andelar 31/ Förändring Not 33 Ökning/minskning av långfristiga fordringar Långfristiga fordringar 1/ Långfristiga fordringar 31/ Förändring

91 91 (100) Sammanställd redovisning resultaträkning Belopp i tkr Tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag & utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter och kostnader 0 0 Peridiseringsfond och uppskjuten skatt RESULTAT EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER Årets skatt ÅRETS RESULTAT

92 92 (100) Sammanställd redovisning balansräkning Belopp i tkr TILLGÅNGAR Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgång Summa immateriella anläggningstillgångar MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Fastigheter och anläggningar Pågående investeringar Maskiner och inventarier Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar FINASIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Värdepapper, andelar mm Långfristiga fordringar Bidrag till statlig infrastruktur Summa finansiella anläggningstillgångar S:A ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel S:A OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR S:A TILLGÅNGAR

93 93 (100) EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Not EGET KAPITAL DÄRAV ÅRETS RESULTAT Eget kapital Årets resultat S:A EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och skatt Övriga avsättningar Infrastruktur S:A AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder S:A SKULDER S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Borgensförbindelser därav borgen och förlustansvar egna hem Summa pensionsskuld Övr ansvarsförbindelser och panter

94 94 (100) Sammanställd redovisning noter Belopp i tkr Not 1 Not 5 Specifikation till Verksamhetens intäkter förändring Kommunen av eget kapital KFAB Ingående eget kapital VSR Direktbokning Eget kapital LOGISTIKFASTIGHETER KVAAB Årets resultat Interna mellanhavanden i form av intäkter har eliminerats Summa utgående Summa eget kapital Not 2 Not 6 Verksamhetens kostnader Pensionsskuld och skatter Kommunen Kommunens avsättning KFAB KFAB VSR VSR LOGISTIKFASTIGHETER KLFAB KVAAB Summa Interna mellanhavanden i form av kostnader har eliminerats Not 7 Summa Långfristiga skulder Lån Not 3 Fastigheter och anläggningar Not 8 Kommunen Kortfristiga skulder Summa KFAB Leverantörsskulder VSR Uppl kostn o förutb int LOGISTIKFASTIGHETER Skulder till kreditinstiut KVAAB Summa bokfört värde Summa Not 4 Övr kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga interimsfordringar Summa

95 95 (100) Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i Kommunallagen, den kommunala redovisningslagen samt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden med undantag för leasingavtal. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Kommunen följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr. 18 avseende redovisning av intäkter. Inkomster i form av bidrag från stat och landsting bokförs som förutbetalda intäkter och intäktsförs i enighet med matchningsprincipen successivt i takt med att motsvarande kostnader bokförs. Skatteintäkter Katrineholms kommun följer Rådet för kommunal redovisning som anger i sin rekommendation nr 4:2 att det är Sveriges kommuner och landstings (SKL) decemberprognos som ska användas i beräkningen av den preliminära slutavräkningen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med anskaffningsutgifter minus investeringsbidrag. Avskrivningar och kapitalkostnader Kommunen följer Rådet för Kommunal Redovisnings föreslagna avskrivningsintervall med följande undantag. Viss del av markanläggning och järnvägsspår inom Logistikcentrum, 75 år. Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens nettoanskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt dvs. med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd (nominell metod). Lånekostnader Kommunen använder sig av huvudregeln, dvs. lånekostnader ska belasta resultatet då de uppkommer. Exploateringsverksamhet Exploatering av industri- och bostadsområden redovisas som omsättningstillgångar av mark för bostäder och industri. Pensioner Pensionsskulden för 2012 har beräknats av KPA och redovisas enligt den sk. blandade modellen, vilket innebär att skulden tom redovisas inom linjen/ansvarsförbindelse inkl. löneskatt. Intjänade pensioner from samt avtalspensioner redovisas som skuld i balansräkningen. Individuell pensionsdel inkl. löneskatt redovisas under kortfristiga skulder. Pensionsskulden utgår från KPA s beräknade skuld per den 31/ Leasingavtal Kommunen bokför alla leasingavtal mot resultaträkningen. Semesterlöneskuld I kommunens semesterlöneskuld ingår även uppehållslön och ferielöneskuld. Skulden är uppbokad för innevarande och föregående år samt för okompenserad övertid.

96 96 (100) Sociala avgifter Sociala avgifter har bokförts genom procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Periodisering av skulden har skett. Personalomkostnadspålägg har i genomsnitt interndebiterats förvaltningarna med följande procentpåslag: Totalt Anställda på kommunalt avtalsområde 50,00 Anställda på timlön 50,00 Pan-avtalet (personliga assistenter) 50,00 Uppdragstagare 31,42 Beredskapsarbete 50,00 Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 procent eller bolag där ägandet är mindre men där omsättningen i bolaget är högre än 2 procent av kommunens skatteintäkter. I den sammanställda redovisningen ingår tre bolag som är hel- eller delägda av Katrineholms kommun; Katrineholms Fastighets AB, Katrineholm Vatten och Avfall AB och Logistikposition Katrineholm AB. Dessutom ingår ett delägt kommunalförbund, Västra Sörmlands Räddningstjänst. Följande bolag har uteslutits på grund av lågt ägande eller omsättning understigande 2 procent av kommunens skatteintäkter; Katrineholms Railpoint AB, Katrineholms Entreprenörcentrum AB, KFV Marknadsföring AB och Katrineholms Tekniska College. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att anskaffningsvärdet för bolagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av bolagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår, förutom kommunens, endast den del av bolagens egna kapital som intjänats efter förvärvet. I enlighet med rekommendation nr 8 från kommunala redovisningsrådet delas obeskattade reserver upp i avsättningar med 28 procent och eget kapital 72 procent. Då den sammanställda redovisningen endast ska visa koncernens förhållande mot omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats, varvid väsentlighetsprincipen har tillämpats. Den sammanställda redovisningen är grundad på årsredovisningar vilka inte har varit definitivt fastställda vid konsolideringstidpunkten. Vissa avvikelser av mindre omfattning kan därför förekomma jämfört med de definitiva årsredovisningarna i bolagen. För i den sammanställda redovisningens ingående bolag gäller bokföringslagen. I kommunen har redovisningen skett enligt den kommunala redovisningslagen. Redovisningsprinciperna kan därför skilja något mellan de ingående enheterna. Det rör sig dock om i sammanhanget marginella skillnader som inte i någon väsentlig grad påverkar koncernens resultat och ekonomiska ställning. Där så har varit möjligt har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Kommunen har beräknat förändringen av pensionsskulden enligt den sk. blandade modellen varvid skuldökningen belastat resultaträkningen samt bokförts som långfristig skuld i balansräkningen. Se

97 97 (100) även redovisningsprinciper för Katrineholms kommun. Resultaträkningens elimineringar uppgår till 250 mnkr (229 mnkr). Balansräkningens elimineringar uppgår till 702 mnkr (719 mnkr). Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Anläggningskapital är tillsammans med långfristiga skulder vad som finansierar ett företags anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Ska i princip motsvara förslitningen eller förbrukningen av en anläggningstillgång. Balansräkning Översiktlig sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital. Eget kapital Skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Egna kapitalet består av ingående eget kapital samt årets vinst/förlust. Finansieringsanalys Översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragit till rörelsekapitalets (likviditetens) förändring. Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar), som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Ett samlat begrepp för intern ränta och avskrivning. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten och som förfaller till betalning inom ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning överstigande ett år. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Under denna rubrik ingår inte rena försäljningar av anläggningstillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag, driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel.

98 98 (100) Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t ex likvida medel i procent av externa utgifter (likviditet). Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång och som avses att omsättas, säljas, i verksamheten. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkning Översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat det egna kapitalet. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital i de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar.

99 99 (100) UPPDRAG FRÅN ÖVERGRIPANDE PLAN MED BUDGET Statusbeskrivning: Uppdrag Uppdrag till bildningsnämnden och kommunstyrelsen att ta fram en kommunikations- och marknadsföringsplan mot bakgrund av att förutsättningarna för bildningsnämndens verksamhet förändras. Uppdrag till service- och tekniknämnden och kommunstyrelsen att fram en marknadsföringsplan för Sportcentrum. Uppdrag till kommunstyrelsen och berörda nämnder att genomföra projektet Samlad jour- och beredskapsorganisation senast 2013 inom ram. Senaste kommentaren Kommunledningsförvaltningen har stöttat bildningsförvaltningen i arbetet med temat Katrineholms skolor Din blomstertid. En enklare kommunikationsplan för kampanjen är framtagen. Planering för framtagning av en övergripande kommunikationsplan/marknadsföringsplan för Katrineholms skolor pågår. Arbete pågår. Ett antal delprojekt har genomförts under våren 2012; Profil för Katrineholms skolor framtagits; "Din blomstertid" Facebooksidan "Katrineholms skolor har skapats. Rektorsområdenas webbsidor har utvecklats. Möjlighet till digital kommunikation med föräldrar via twitter har skapats på ett antal förskolor. Delar i verksamhetssystemet Pingpong är under utveckling för kommunikation mellan föräldrar och personal om barnens lärande. En marknadsföringsplan har tagits fram i samarbete mellan Serviceoch teknikförvaltningen och informationskontoret under Katrineholms kommunkoncern har flera parallella jour- och beredskapsorganisationer. Bland annat inom Västra Sörmlands Räddningstjänst, Service- och teknikförvaltning, Vård- och omsorgsförvaltning, Socialförvaltning, Kommunledningsförvaltning, Katrineholms Fastighets AB, Katrineholms Industrihus AB samt Sörmlands Vatten AB. Flera andra kommuner har framgångsrikt samordnat inringning och prioritering, för en samlad jour och beredskapsorganisation. Projektkontoret tog över projektet från Västra Sörmlands Räddningstjänst 1 maj Projektet avslutas preliminärt 31 oktober Projektplan upprättades under maj månad och godkändes av kommunens ledningsgrupp, tillika styrgrupp för projektet, den 7 juni. En projektgrupp har tillsats med en person från varje organisation som har någon form av jour eller beredskap. Projektgruppen har gjort en sammanställning över verksamheternas jour och beredskap samt påbörjat en analys över hur en samlad jour/beredskapsorganisation kan se ut för kommunkoncernen. Projektgruppen har också analyserat över hur sambruk/samverkan av de olika beredskapsgrupperna i kommunkoncernen kan se ut. Projektgruppen har inhämtat inspiration och erfarenhet från andra kommuner som har arbetat med frågan.