Bildningsförvaltningen

Transkript

1 1(11) Bildningsförvaltningen Vuxenutbildningscentrum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

2 2(11) Denna plan, som uppdateras varje år, förklarar hur vi ska arbeta på Vuxenutbildningscentrum för att alla ska må bra och känna sig trygga. Den ska även visa vad som händer om vi inte behandlar varandra på ett bra sätt. Bakgrund Det är nolltolerans mot diskriminering och kränkningar i skolan. I Sveriges Rikes Lagar finns det en lag som skyddar alla människor från diskriminering, kränkningar och trakasserier. Inom Skollagen finns det en ytterligare lag som skyddar alla elever. Det regleras även i Förordningen om läroplan för gymnasieskolan samt Skolverkets Allmänna råd för arbete mot diskriminering och kränkande behandling (2012). Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Det är Diskrimineringsombudsmannen, DO, som övervakar diskrimineringslagen. Barn och elevombudet, BEO, övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen. FN:s barnkonvention har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras obestridliga rättigheter. Barnkonventionen bygger på att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Att det tillkommit lagar för att skydda elever är på grund av att flera myndigheter och organisationer, exempelvis BRIS, uppmärksammat det stora problemet med kränkningar i skolan. Likabehandlingsplanen anger hur vi ska arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande. Skolverket beskriver dessa områden på ett tydligt sätt i de allmänna råden:

3 3(11) Likabehandling och Diskrimineringsgrunder Alla är olika och därför ska alla behandlas likvärdigt utifrån den man är. Det betyder inte att alla ska behandlas likadant. I Sverige är det förbjudet att behandla en person eller grupp sämre andra på grund av något man inte kan ändra. De saker som man inte kan ändra kallas diskrimineringsgrund. Diskrimineringslagen (2008:567) tar upp nedanstående områden: Kön Med kön avses i diskrimineringslagen att man inte får diskriminera någon för att denne är man eller kvinna. Könsöverskridande identitet eller uttryck En person med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen någon som identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det man är född med. Etnisk tillhörighet Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, turk eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i den svenska grundlagen och innebär att var och en har rätt att tro på vem eller vad de vill. Sexuell läggning Sexuell läggning avser en persons homo, bi eller heterosexualitet. Funktionshinder Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella handikapp. Som funktionshinder räknas både sådana som syns eller inte märks lika tydligt. Exempel på den senare formen är ADHD eller dyslexi. Ålder Människor ska behandlas likvärdigt oavsett hur unga eller gamla de är.

4 4(11) Definitioner Då begrepp har en allmän tendens att tolkas olika har vi valt att, med hjälp av Skolverkets definitioner, förtydliga de olika begreppens innebörd. Diskriminering innebär att en elev missgynnas av skäl som har med de sju diskrimineringsgrunderna att göra. Grunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Mobbning är en form av kränkande behandlingar eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag, fysiskt eller psykiskt.

5 5(11) VISION Vuxenutbildningscentrum ska vara en trygg och stimulerande arbetsplats, dit både elever och personal känner lust att gå. Ingen ska bli diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling. MÅL Alla elever ska uppleva skolan som en trygg och trivsam utbildningsmiljö där alla respekterar varandras likheter och olikheter. Alla ska ha kännedom om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Lokalerna ska vara utformade och inredda så att de ger god tillgänglighet för elever med fysiska funktionhinder. ARBETET MED PLANEN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen uppdateras årligen under vårterminen. Planen hålls levande genom att personalen på skolan kontinuerligt arbetar med att skapa gemensamma värderingar och normer för att ge varje elev möjlighet att vara den han eller hon är. Eleven skall kunna gå till skolan utan att känna sig diskriminerad, kränkt eller begränsad på grund av könstillhörighet, sexuell läggning, etnisk bakgrund, religionstillhörighet, funktionshinder eller av något annat skäl. INFORMATION Rektor ansvarar för att ny personal/vikarier samt tillfällig personal/hantverkare som arbetar på skolan informeras om vad som gäller på vår skola. Arbetslagen ansvarar för att samtliga elever, och för minderåriga, deras vårdnadshavare, känner till planens innehåll Planen ska finnas tillgänglig på skolans hemsida. Planen tas fram i samverkan mellan ledning, personal och elever. Vi gör bl.a. elevenkäter och samtalar om planen och dess innehåll på skolkonferenser. FRÄMJANDE AV LIKABEHANDLING KARTLÄGGNING

6 6(11) För att få fram verksamhetens behov av åtgärder görs kontinuerliga kartläggningar. Vi samlar in information om läget i verksamheten under årets gång. Följande görs: Trivselenkäter bland alla elever Personalenkät Utvecklingssamtal Samtal på föräldramöten Diskussioner i arbetslagen Diskussioner vid skolkonferenser FÖREBYGGANDE OCH ÅTGÄRDER Dessa kartläggningar har lett fram till åtgärder som gjorts under året för att eliminera problem. Åtgärderna sätts in på olika sätt, en del som en snabb punktinsats och andra med ett långsiktigt perspektiv. Ovanstående innebär att: Skolans trivselregler/ordningsregler med konsekvenser förnyas årligen Temadagar och utflykter/friluftsdagar genomförs jämnt fördelat över året Värdegrundsarbete med stöd av kurator och studievägledare Vi arbetar för att öka elevinflytandet Vi har oregelbundna föräldrakontakter Kurator finns att tillgå för enskilda elever Vi tillämpar konfliktlösande samtal Antimobbningsteam bestående av: kurator, rektor, studievägledare och mentor för eleven Lärare är närvarande vid lunch Skolkonferenser genomförs under terminerna Undervisande personal skall se till att läromedel som används i undervisningen inte sprider fördomar Vi samverkar med närsamhälle och föreningsliv samt gör studiebesök Vi har klasskonferenser, överlämnandekonferenser och elevvårdskonferenser

7 7(11) Planerade aktiviteter för läsåret 2014/2015 Vi ska sätta fokus på bättre språkbruk genom samtal med eleverna på lektioner och möten och markera direkt när detta inte efterlevs. Främlingfientliga uttryck genom ord, text, symboler, musik är förbjudna på skolan och ska beivras. Eleverna ska ha rätt att välja kost med hänsyn till religion och speciella behov. Elever som är i behov av extra stöd med sin språkutvcekling får låna diverse hjälpmedel i mån av tillgång. Öppna diskussioner med eleverna om allas lika värde oavsett förutsättningar och olikheter. Livskunskap ska finnas inlagt på schemat på IM. Gemensamma aktiviteter ska planeras inför terminsuppstart samt under läsårets gång. Anpassade temadagar utifrån elevrepresentanternas förslag ska beaktas.

8 8(11) RUTINER FÖR ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA För att kunna arbeta mot kränkande behandling är det viktigt att notera hur vi till att börja med kan upptäcka den. Nästa steg blir att ha rutiner för hur vi hanterar akuta situationer och tydliggöra till vem en elev kan vända sig till för stöd och rådgivning. När en kränkande behandling upptäcks/upplevs är det viktigt att känna till hur en anmälan går till. Slutligen är det av vikt att veta hur dokumentationen ska se ut. UPPTÄCKA 1. Vi skall vara lyhörda och ta alla anmälningar på allvar 2. Dialog med elever enskilt och i grupp 3. Dialog med föräldrar t.ex. vid utvecklingssamtal 4. Lärare rapporterar till studievägledare, kurator eller rektor 5. Elever och föräldrar skall informeras om hur en kränkning rapporteras UTREDA 1. I första hand kontaktas undervisande lärare som försöker utreda händelsen. Detta sker i samtal med inblandade elever med målet att lösa konflikten. 2. Vid svårare fall eller vid upprepande kränkningar vänder sig undervisande lärare till rektor eller antimobbnings teamet. Anmälan görs via blankett, se bilaga Vårdnadshavare till elever som är inblandade ska snarast få information. Inblandade elever ska informeras om att detta sker. 4. I ärenden där minst ena parten är personal, anmäls det till rektor för vidare utredning och åtgärder. 5. Utredningen ska allsidigt belysa det inträffade och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som anses ha stått för kränkningen. Vid varje enskilt fall ska en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om en anmälan till andra myndigheter bör göras. Åtgärdsprogram upprättas. 6. Uppföljning av ärendet. Alla inblandade kallas och dokumentation om vad som har hänt ska ske. 7. Kurator svarar i samverkan med admionistrationen för diarieföring och förvaring av dokumentation. Hantering sker enligt gällande sekretess. 8. Händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska rapporteras till Arbetsmiljöverket. Ansvarig: rektor. 9. Vid misstanke om att elever far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp eller skydd är skolan skyldig att anmäla till Kommunens Socialförvaltning. Ansvarig: all personal.

9 9(11) Åtgärda Alla åtgärder som ska göras ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Åtgärder ska inte bara avhjälpa akuta situationer utan även syfta till att nå långsiktiga lösningar. All personal som ser/får kännedom om en konflikt/kränkande behandling/diskriminering är skyldig att ingripa. Åtgärdsprogram upprättas i samråd med elev och även med vårdnadshavare Vid behov kopplas Antimobbingteamet in. Överväg alltid om åtgärder behöver vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållande på verksamhets, grupp och individnivå (utsättare, den utsatte). Om kränkningen inte upphör kallar rektor till en elevvårdskonferens. Om kränkningen inte upphör och/eller den kränkta överväger en anmälan till annan myndighet, ska Förvaltningschefen på Bildningsnämnden informeras för att vidarerapportera fallet till Bildningsnämnden. Blankett för åtgärdsprogram och uppföljning av åtgärdsprogram finns. Bifogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen/gruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Lärare har rätt att tillrättavisa elever vid dåligt uppförande eller när eleven stör undervisningen. Upprepas beteende kontaktar klasslärare/mentor. Undervisande lärare eller mentor kontaktar föräldrar. Rektor är nästa insats. Vem kontaktar jag Om du misstänker att någon utsätts för kränkande behandling av något slag, ska du ta kontakt med lärare/mentor alternativt någon i Antimobbningsteamet. I Antimobbningsteamet ingår: Elevens mentor Kurator Maria Franssontel maria.fransson@astorp.se Rektor Pål Olsson tel pal.olsson@astorp.se Studievägledare Gunilla Maltesson tel gunilla.maltesson@astorp.se Ulla Dahlgren tel ulla.dahlgren@astorp.se Uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling

10 10(11) Planen ska följas upp och uppdateras varje år samt införlivas i verk samhetens årliga redovisning. Utvärdering ska visa vilka åtgärder som har genomförts och vilka effekter de har haft och ligga till grund för planering av kommande års arbete. Utvärdering är gjord tillsammans med elevrepresentanter vid två tillfällen under våren Elevernas önskemål är att göra övningar tillsammans i början av terminen, något i stil med värdegrunds/samarbetsövningar med mera. Arbetet har under läsåret 2012/2013 vid Introduktionsprogrammet följt planen och varit framgångsrikt. Nedanstående aktiviteter har blivit genomförda: Eleverna har haft livskunskap två gånger i veckan där man har haft diskussioner och gjort olika övningar utifrån valda teman samt anpassat efter elevernas upplevelser samt funderingar. Främlingsfientliga uttryck i form av ord, texter, symboler och musik är förbjudna på skolan och har vid uppkomst hanterats snarast. Elever med behov av extra stöd med sin språkutveckling har haft tillgång till diverse verktyg för att underlätta deras inlärning. Flera temadagar har anordnats med bland annat besök av kvinnojour, polis, föreläsare kring drogproblematik, övningar med fokus på förebyggande arbete mot kränkningar/ diskriminering med mera. Elever har även haft rätt att välja kost med hänsyn till religion samt speciella behov. Förutom ovanstående insatser har skolan, vid incident, hanterat omgående samt kraftfullt i enlighet med skollagen.

11 11(11) Kontaktpersoner/ Organisationer Barn och elevombudet, (BEO) BRIS, Barnens hjälptelefon Bris vuxentelefon om barn Diskrimineringsombudsmannen, (DO) Ungdomsmottagningen HBT jouren RFSL:s brottsofferjour för hbt personer Rädda Barnen Rädda Barnens föräldratelefon Anonyma föräldrar Stiftelsen FRIENDS Skolverket