Strängnäs biogasanläggning - påverkan på närliggande vattenmiljöers naturvärde och ekologisk status i Mälaren

Transkript

1 Beställare: Strängnäs Biogas AB Munktell Science Park Portgatan Eskilstuna PM Strängnäs biogasanläggning - påverkan på närliggande vattenmiljöers naturvärde och ekologisk status i Mälaren Elisabeth Lundkvist

2 Innehåll Bakgrund och syfte 2 Beskrivning av berörda områden 2 Planområdet! 2 Dike mot Mälaren! 3 Ulvhällsfjärden! 3 Innehåll i utgående vatten 4 Påverkan på våtmarker i planområdet 4 Påverkan på Ulvhällsfjärden 5 Referenser 7 Muntliga! 7 Projektets organisation: Elisabeth Lundkvist, Calluna AB, ansvarig utredare Kontaktperson för denna rapport: Elisabeth Lundkvist, elisabeth.lundkvist@calluna.se eller

3 ELT0029 Strängnäs biogas vattenutredning Bakgrund och syfte Strängnäs Biogas AB planerar verksamhet i Gorsingeskogen (se figur 1, biogasanläggningen ska ligga i ruta 8). Förutom biogasproduktion planeras anläggningen också innehålla biogödselförädling där vatten avskiljs från rötresten. Vatten från denna process leds till närliggande damm i planområdet (damm 3) och sedan vidare i bäck till Mälaren. Bäcken mynnar vid Gorsingeholm, direkt öster om Gorsingeholms naturreservat. Mälarbassängen som mottar vattnet är Ulvhällsfjärden som är del av Björkfjärden. Figur 1. Situationsplan över aktuellt område. Läge för biogasanläggning och damm är markerade med ring på kartan. Calluna har på uppdrag av Strängnäs Biogas AB utrett hur naturvärden i dagvattendamm samt ekologisk status Ulvhällsfjärden kan påverkas av vattenutsläppet från gödselförädlingen. Detta vatten innehåller främst kväve, fosfor, kalium och organiskt syretärande material. Beskrivning av berörda områden Planområdet Gorsingeskogen har naturvärden i form av sumpskogar. Två av dessa aldominerade sumpskogar är så kallade objekt med naturvärden enligt Skogsstyrelsen, vilka har uppenbara och påtagliga naturvärden utan att nå upp till kvaliteten för nyckelbiotop. 2

4 Ett av dessa ligger i områdets norra del och Skogsstyrelsen har bedömt att det inte kommer beröras av planen (Antonson & Rojek 2005). Det södra naturvärdet berörs delvis av planen, men vattenförsörjningen till detta område kan upprätthållas genom att dagvatten leds till sumpskogen. Det finns ytterligare våtmarker och sumpskogsområden i planområdet och de som ligger centralt kommer troligen inte att fungera som naturliga våtmarker på grund av ändrad hydrologi och stark sol- och vindexponering. Däremot kan det vara möjligt att dessa våtmarker kan fungera som konstgjorda dammar för sedimentation och näringsretention. Damm 3 som planeras motta vatten från biogasanläggningen är belägen i norra utkanten av området. I planen för dagvattenhantering (WSP 2010) beskrivs detta område som lämpligt för en våtmarksliknande anläggning med liten utjämningsvolym men med stor utbredning. Området består idag av en våtmark som dock ofta har lite vatten, dvs är relativt torr. Det är inte känt om det finns ytterligare naturvärden knutna till dessa våtmarks -och sumpskogsområden, men varken i Skogsstyrelsens (Skogens pärlor) webkarta eller i Länsstyrelsens GIS-skikt finns information om andra naturvärden i detta område. Kommunens miljöchef känner inte heller till andra värden i detta område. Dike mot Mälaren Diket som löper från planområdet och ansluter till större dike vid damm nära Gorsingeholm har för oss okända naturvärden. Det är inga naturliga bäckar utan framstår mer som diken på flygbilder. Det större diket som går till Mälaren löper genom jordbruksmark en längre sträcka och har sannolikt höga kväve- och fosforhalter. Dammen/våtmarken vid Gorsingeholm är relativt nyanlagd och blir ytterligare en punkt där sedimentation och retention av näringsämnen kan ske. Vi kan utifrån befintliga underlag inte bedöma hur vatten från biogasanläggningen påverkar dessa diken. Ulvhällsfjärden Vatten från planområdet går vidare i dike mot Mälaren. Diket mynnar vid Gorsingeholm, direkt öster om Gorsingeholms naturreservat. Den mynnar i en smal grund vik med täta vassar och näckrosbestånd och på piren utanför finns en liten båthamn. Mälarbassängen som mottar vattnet är Ulvhällsfjärden som är del av Björkfjärden. Till samma vattenområde leds också utgående vatten från kommunens reningsverk. I närområdet finns en grundvattentäkt som dock inte har några skyddsföreskrifter idag (muntl. Eva Frykman). Ulvhällsfjärden tillhör Björkfjärden, där ekologisk status är god (VISS 2012). Bedömningen baserar sig på kvalitetsfaktorerna bottenfauna, växtplankton och vattenkemi, och allmänna förhållanden. Bedömningen avser den centrala delen av 3

5 vattenförekomsten. Det finns indikationer på att delar av vattenförekomsten kan ha sämre status. Ulvhällsfjärden har högre näringshalter än vad den centrala delen av Björkfjärden har och det är troligt att status är lägre i denna del, men eftersom det inte är en avgränsad vattenförekomst har ingen statusbedömning gjorts. Ulvhällsfjärden provtas i Mälarens vattenvårdsförbunds regi och Tot-P halterna ligger under sommarmånaderna på mellan µg/l och under vårmånaderna på ca 50 µg/ l. Medelhalt över året (år 2010) är ca 42 µg/l. Fosforhalterna ligger ganska stabilt sedan Tot-N halterna ligger på strax under 700 µg/l (juli-sept) och µg/l under mars-maj. Medelhalten (år 2010) låg på ca 756 µg/l. Kvävehalterna tycks ha minskat något sedan Det fanns år 2010 en tendens till blomningar av blågrönbakterier under juli och augusti, vilket indikerar stor näringsrikedom (Mälarens vattenvårdsförbund 2010). Det finns inga kända viktiga lek- eller uppväxtområden för fisk i närheten av bäckens mynning i Mälaren. Innehåll i utgående vatten Tabell 1. Beräknade halter och mängder i utgående vatten från biogasanläggning. Uppska&ade) Beräknad)maximal) Beräknad)maximal)utgående) Transport)per)år)(kg) halter) halt)(mg/l) va&envolym)per)dygn)(m 3 ) N"<20"mg/l (ger m 3 per år) 1022 K"<20mg/l P"<2mg/l COD"<10"mg/l Som en jämförelse till transportdata från biogasanläggningen släpper reningsverket ut kg N, 280 kg P och ca kg COD Cr (Miljörapport 2010). Halterna i utgående vatten från biogasanläggningen är högre än i utgående vatten från reningsverket, men mängden vatten är avsevärt lägre och transporten således låg i förhållande till reningsverkets. Påverkan på våtmarker i planområdet Det finns ingen annan information tillgänglig om naturvärden i de våtmarker som blir berörda av dagvatten än det som Skogsstyrelsen tidigare påpekat, d.v.s. det finns flera sumpskogar med al som har naturvärden och som på sikt skulle kunna utvecklas till nyckelbiotoper. Naturvärden i en sumpskog är främst beroende av att de hydrologiska förhållandena hålls intakta, men också graden av beskuggning, temperatur, vind och ljus har stor betydelse. Förändringar av dessa faktorer gör att arter kan slås ut lokalt (Skogsstyrelsen 2012). 4

6 Det som kvarstår i detta område efter att det bebyggts är att man garanterar vattenförsörjningen till sumpskogsområdena. Övriga förhållanden är troligen kraftigt förändrade vilket ger försämrade möjligheter för en bibehållen naturlig flora och fauna. I detaljplanen med tillhörande handlingar framgår det tydligt att detta områdes värde ur exploateringssynpunkt väger högre än dess naturvärde. De två mest värdefulla områdena sparas dock i så stor utsträckning som möjligt. Damm 3 är en befintlig våtmark som dock ofta är torr. Det gör att det troligen inte finns några särskilt krävande/känsliga vattenlevande organismer i våtmarken, men inventering har inte gjorts. Innehållet av kväve och fosfor i tillrinnande vatten är högre än i ett naturligt vattensystem och gynnar inte en naturlig flora och fauna i våtmarken, utan istället en flora och fauna som finns i kraftigt eutrofa system. Men syftet med att leda vattnet via våtmarken är att utnyttja våtmarkers/dammars kapacitet till sedimentation och kväveomvandling. Detta lokala omhändertagande gynnar nedströms liggande vattenmiljöer inklusive Mälaren, vilket är viktigt. Det är positivt om den planerade försedimentationsdammen (innan damm 3) anläggs. Där skulle under rätt betingelser också partikelbundet fosfor i stor utsträckning kunna sedimentera och minska effekten på den naturliga våtmarken och nedströms liggande vattenmiljöer. Försedimentationsdammen bör kunna tömmas på sediment vid behov för att säkerställa funktionen. Viktiga förutsättningar för sedimentation är att vattnet har en tillräckligt lång uppehållstid och att bassängen inte är alltför grund. För effektiv kväveomvandling krävs både syresatta och syrefria miljöer och det underlättas om både djupa och grunda delar finns i våtmarken. En grund våtmark blir med tiden vegetationsklädd om bottensubstratet tillåter växtetablering. Det är ofta fördelaktigt att ha vegetation i dammar. Stor expertkunskap finns om utformning av våtmarker för att optimera näringsreduktion och sedimentation. I gynnsamma fall kan man avskilja ingående halter med så mycket som ca 80 % för suspenderat material, ca 60 % för fosfor och ca 50% för kväve (t.ex. Andersson et al 2012). Den sammanvägda bedömningen är att inga naturvärden i damm 3 påverkas negativt av vatten från biogasanläggningen. Påverkan på Ulvhällsfjärden För att bedöma biogasanläggningens påverkan på vattenmiljön visar vi en beräkning av hur påverkan blir om den mottagande vattenvolymen är begränsad, alternativt har dålig omsättning. En sådan hypotetisk mindre avgränsad bassäng (se figur 2) har arean 5

7 Figur 2. En hypotetisk bassäng som mottar vatten från biogasanläggningen. Karta från Lst GIS ,8 ha. Uppskattat medeldjup i området enligt sjökort är 5 meter. Vattenvolymen är då 57,9 milj m 3. Det är inte relevant att räkna på hur Björkfjärdens ekologiska status påverkas eftersom den vattenvolymen är många gånger större och påverkan blir därmed försumbar. I den avgränsade vattenvolymen (figur 2) finns i medeltal 43,7 ton N och 2,4 ton P om vi antar medelhalterna från Mälarens vattenvårdsförbunds provtagningspunkt i Ulvhällsfjärden. Tillförseln från biogasanläggningen motsvarar 4,2 % av mängden P i detta vattenområde och 2,3 % av mängden N. Haltökningen i bassängen under ett år skulle alltså kunna bli 4,2 respektive 2,3 % vilket motsvarar att fosforhalten ökar från 42 till 43,7 µg/l och kvävehalten ökar från 756 till 773 µg/l. Detta är alltså ett värsta scenario, med extremt låg omsättning i vattenmiljön och att det inte skett någon reduktion av näringsämnen i vattnet från biogasanläggningen innan vattnet når Mälaren. Denna ökning i näringshalterna skulle inte innebära att ekologisk status försämras. Som jämförelse skulle reningsverkets utsläpp motsvara 88 % av mängden N och ca 11 % av mängden P i detta avgränsade vattenområde. Sammanfattningsvis visar exemplet ovan att risken att vatten från biogasanläggningen försämrar vattenkvaliteten i Ulvhällsfjärden är mycket liten. 6

8 Referenser Andersson, J., Owenius, S. & Stråe, D NOS-dagvatten. Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem Stockholmskommuner. Svenskt Vatten Utveckling, Rapport Nr Antonson, B. & Rojek, M Miljökonsekvensbeskrivning Gorsingeskogen Miljörapport Miljörapport för Strängnäs ARV. Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren SLU. Rapport 2011:14. Skogsstyrelsen Värden i sumpskogar. Myndigheten/Skog-och-miljøBiologisk-mangfald/Sumpskogar/ VISS VattenInformation Sverige: WSP Dagvattenutredning Gorsingeskogen. Rapport Muntliga Bertil Antonsson, Strängnäs kommun Eva Frykman, miljöchef Strängnäs kommun

9 Calluna AB Linköpings Slott Linköping Telefon: Fax: