Sammanträde med Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Utbildningsnämnden Tid: Tisdagen den 14 juni 2016, kl Plats: Kungsgatan 9, nämndsammanträdesrummet Sunnerö. Förmöten från kl Alliansen i förvaltningens sammanträdesrum plan 2 och Rödgröna i Sunnerö. Information och överläggningar A/ Förvaltningschef B/ GR C/ Ledamöter Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Organisation Alströmergymnasiet 2016/ Ansökan om kvalitetsdeklarerat lärcentrum Regiongemensam elevenkät 2016: Gymnasieskola och gymnasiesärskola 4. Plan för uppföljning av kontroll av Utbildningsnämndens verksamheter 5. Ekonomisk uppföljning per månad 6. Meddelanden Delegation 2016 Ulf Carmesund (S) Ordförande Pär Hellsten Sekreterare Tel: E-post: par.hellsten@alingsas.se

2 Ärende 1 Organisation Alströmergymnasiet 2016/2017

3

4 Ärende 2 Ansökan om kvalitetsdeklarerat lärcentrum 2016

5

6 Sida 1 av ENTERSTAT MER RESULTAT MED MINDRE ARBETE Utskick: Kvalitetsdeklaration för Nitus lärcentra 2016 Kontaktperson - André Essebro Namn på ditt lärcentrum och fullständig adress (besöksadress resp postadress) - Campus Alingsås Utbildningens hus Östra Ringgatan Alingsås På vilket sätt vill du ha fakturan på medlemsavgiften sänd till ditt lärcentrum. Ange nedan om du vill ha en pappersfaktura eller faktura utsänd via e-post. - Pappersfaktura Fakturaadress/e-postadress dit den årliga fakturan för medlemsskap i Nitus ska skickas - Alingsås kommun Fakturor Campus Alingsås Alingsås Kommun (namnet på medlemskommunen) - Alingsås kommun Är all information om ditt lärcentrum på aktuell? Klicka på knappen Hitta ditt lärcentrum, för att se information om ditt lärcentrum. Om du svarat Nej, eller någon uppgift saknas, var vänlig och mejla in aktuella uppgifter till kansli@nitus.se samt fyll även i kontaktuppgifterna på kommande frågor. - Nej Telefon Mejladress. TIPS: Skapa gärna en funktionsbrevlåda som inte är relaterad till en viss person. T ex: larcentrum@kommunnamn.se - campus@alingsas.se Webbadress/hemsida - Tillämpningsområde Dessa kvalitetskriterier gäller Nitus-anslutna lärcentras verksamhet rörande högre utbildning. Det är upp till varje enskild medlem om kriterierna också tillämpas för andra utbildningsnivåer. Kvalitetskriterierna hittar ni som pdf-fil på Nitus hemsida under rubriken Kvalitetsarbete. ######################################### Tillämpas kvalitetskriterierna för högre utbildning, dvs eftergymnasial utbildning? - Ja Tillämpningsområde Dessa kvalitetskriterier gäller Nitus-anslutna lärcentras verksamhet rörande högre utbildning. Det är upp till varje enskild medlem om kriterierna också tillämpas för andra utbildningsnivåer, t ex kommunal vuxenutbildning. ######################################### Tillämpas kvalitetskriterierna även för andra utbildningsnivåer, t ex kommunal

7 Sida 2 av vuxenutbildning - Ja Personalen ska ha god kunskap om av Nitus fastställda kvalitetskriterier. ######################################### Har personal som arbetar med den här typen av verksamhet god kännedom om kriterierna? - Ja A) MÖTESPLATS A.1 Lokaler/studiemiljö Lärcentrum ska vara en attraktiv mötesplats för studier och vägledning. Miljöerna ska stödja lärande och kunna användas utifrån individens förutsättningar och behov. Exempelvis ska det finnas tillgång till dator-, läs- och grupparbetsplatser. ######################################### Det finns: - Datorarbetsplatser - Läsplatser - Grupparbetsplatser A) MÖTESPLATS A.2 Tillgänglighet Den studerande ska ha god tillgång till lokaler och utrustning under kontorstid och därutöver, dvs. även kvällar och helger. ######################################### När är lokalerna tillgängliga för studerande? - Vardagar: dagtid - Vardagar: kvällstid (vid behov genom passagesystem) - Lördagar (vid behov genom passagesystem) - Sön- och helgdagar (vid behov genom passagesystem) A) MÖTESPLATS A.3 Service Det ska finnas administrativ, teknisk och stödjande personal att tillgå på lärcentrum. Personalen ska ge ett bra stöd åt den studerande samt verka för att skapa en positiv bild av verksamheten. ######################################### Det finns tillgång till: - Administrativ personal - Teknisk personal eller support - Stödjande / coachande personal A MÖTESPLATS A.4 Teknik A.4.1 Realtidskommunikation Det ska finnas möjlighet till visuell kommunikation i realtid i form av rörlig bild och ljud, som exempelvis Adobe Connect, Skype, Lync eller videokonferens/telebild. Kringutrustning som dokumentkamera, video och anslutning av dator är att rekommendera. #########################################

8 Sida 3 av Finns tillgång till visuell kommunikation i realtid? - Ja A) MÖTESPLATS A.4 Teknik A.4.1 Realtidskommunikation Det ska finnas webbkamera, headset/högtalare, mikrofon och installation av den mjukvara för bildöverföring som individen behöver enligt utbildningsanordnaren. ######################################### Det finns: - Webbkamera - Headset/högtalare - Mikrofon - Konferens-/högtalarmikrofon med ekosläckning - Mjukvara/program studenten behöver för bildöverföring i realtid (t.ex. Adobe Connect, Skype, Lync) A) MÖTESPLATS A.4 Teknik A.4.2 Datorutrustning och datorlösning Det ska finnas tillgång till datorer med de vanligaste programvarorna. Internetförbindelsen ska vara av den kvalitet (hastighet) som behövs för de lösningar som studierna kräver. ######################################### Det finns: - Office-paket eller motsvarande - Internetförbindelse av god kvalitet A) MÖTESPLATS A.4 Teknik A.4.2 Datorutrustning och datorlösning Studerande ska ha tillgång till skrivare, skanner och kopiator. ######################################### Det finns: - Skrivare - Skanner - Kopiator A) MÖTESPLATS A.4 Teknik A.4.2 Datorutrustning och datorlösning Det ska finnas tekniska systemlösningar som tillåter studenterna att komma åt de funktioner som studierna kräver (t.ex. se strömmande media, chatt, hämta inloggningsuppgifter, använda fjärrskrivbord, logga in och söka i högskolans biblioteksdatabaser). ######################################### Har studenter möjlighet att se t ex strömmande media, chatt, hämtning av inloggningsuppgifter, fjärrskrivbord och sökning i databaser utan hindrande brandväggar: - Ja A) MÖTESPLATS A.4 Teknik

9 Sida 4 av A.4.2 Datorutrustning och datorlösning Studerande ska ha möjlighet att koppla upp egen utrustning i form av t ex smarta telefoner (smartphone), surfplatta och egen dator för att komma åt Internet, via trådlöst nätverk (WIFI). ######################################### Studenten kan via trådlöst nätverk koppla upp smarta telefoner (smartphone), surfplatta och egen dator på lärcentrum och komma åt Internet: - Ja A) MÖTESPLATS A.5 Tentamen Lärcentrum ska tillhandhålla skrivvakt vid tentamen, och i övrigt informera sig om och följa de regler och rutiner som gäller hos olika utbildningsanordnare för tentamen. ######################################### Är berörd personalen insatt i de regler och rutiner som gäller för tentamina? - Ja A) MÖTESPLATS A.5 Tentamen Vid kurser och utbildningar där lärcentrum har ett samarbete eller avtal med högskolan/universitetet gäller: 1. Tentamen ska anordnas genom egen försorg eller genom överenskommelse med närliggande lärcentrum. 2. Tentamen ska vara möjlig att skriva dagtid, kvällstid och helger. ######################################### Tentamen kan anordnas vid lärcentum - Ja A) MÖTESPLATS A.5 Tentamen Generellt för kurser och utbildningar gäller att: 1. Tentamen bör anordnas genom egen försorg eller genom överenskommelse med närliggande lärcentrum. 2. Tentamen bör vara möjlig att skriva dagtid, kvällstid och helger. ######################################### Tentamen kan generellt anordnas på lärcentrum för kurser där lärcentrum inte har samarbete runt kursen med aktuell utbildningsanordnare (förfrågan sker via studenten)? - Vardagar dagtid, kl Tillämpar vissa undantag (specificeras i textrutan) (Kvällar och helger endast för personer folkbokförda i Alingsås kommun) A) MÖTESPLATS A.6 Bibliotek Studerande ska via lärcentrum ha tillgång till bibliotekstjänster (t ex via samarbete med lokalt bibliotek och högskolebibliotek). ######################################### Det finns: - Samarbete finns mellan lokalt bibliotek och lärcentrum

10 Sida 5 av Det lokala biblioteket kan serva studenter på högre utbildning - Studenterna uppmuntras att nyttja sitt högskolebiblioteks distanstjänster B) MÄKLARE B.1 Nitus-anslutna lärcentrum ska ta emot studenter från alla anordnare av högre utbildning (t ex Yrkeshögskoleanordnare och högskolor/universitet): ######################################### - Lärcentrum är öppet för alla högskolestuderande och YH-studerande B) MÄKLARE B.2 Lärcentrum ska ha en utsedd kontaktperson gentemot studerande, Nitus, andra lärcentra och olika utbildningsanordnare. ######################################### Kontaktperson gentemot studerande (namn + mejladress): - Elin Wilhelmsen elin.wilhelmsen@alingsas.se B) MÄKLARE B.2 Lärcentrum ska ha en utsedd kontaktperson gentemot studerande, Nitus, andra lärcentra och olika utbildningsanordnare. ######################################### Kontaktperson gentemot Nitus, andra lärcentra och utbildningsanordnare (namn+ mejladress): - André Essebro andre.essebro@alingsas.se B) MÄKLARE B.3 Lärcentrum ska kunna erbjuda studie- och yrkesvägledning, eller kunna hänvisa vidare till vägledningsresurser lokalt samt på högskolan. ###################################### Studievägledare och yrkesvägledare finns på lärcentrum alternativt samarbete finns med kommunens studie- och yrkesvägledning - Ja B) MÄKLARE B.3 Lärcentrum ska kunna erbjuda studie- och yrkesvägledning, eller kunna hänvisa vidare till vägledningsresurser lokalt samt på högskolan. ######################################### Uppmuntras studenterna till att kontakta studie- och yrkesvägledare på aktuell högskola? - Ja B) MÄKLARE B.4 Lärcentrum ska kunna hänvisa vidare till valideringsresurser. #################################### Har personalen kunskap om vart de studerande kan vända sig angående validering av kunskaper på akademisk utbildningsnivå?

11 Sida 6 av Ja C) MOTOR C.1 Nitus lärcentrum ska sträva efter att det utbud av högre utbildning som tillgängliggörs i kommunen svarar mot behov på den lokala arbetsmarknaden och/eller efterfrågan från enskilda kommunmedborgare. - Koppling mellan utbildnings- och näringslivsfrågor finns lokalt i kommunen. - Lärcentrum samverkar med Regionförbund/Länsstyrelse/Kommunförbund - Lärcentrum samverkar med lokalt näringsliv - Lärcentrum samverkar med arbetsförmedling C) MOTOR C.2 Nitus-anslutna lärcentrum bör utarbeta former för behovsinventering gentemot arbetsplatser i det lokala näringslivet, hos de offentliga arbetsgivarna samt gentemot enskilda kommunmedborgare. Nitus-anslutna lärcentrum bör i detta arbete sträva efter samordning med andra kommunala aktörer så som utvecklingsavdelningar och näringslivsfunktioner. - Behovsinventering sker på ett systematiskt sätt hos offentliga arbetsgivare - Behovsinventering sker på ett systematiskt sätt inom näringslivet - Behovsinventering sker på ett systematiskt sätt med enskilda medborgare - Samverkan runt behovsbilder finns med andra kommuner - Samverkan finns med regionen - Samverkan finns med högskolor/universitet - Analyser av kompetensbehov genomförs Självskattningen genomförd, datum (ÅÅÅÅ-MM-DD): Ansvarig uppgiftslämnare: - André Essebro Genomför ni på ert lärcentrum utvärderingar bland de studerande om hur de uppfattar verksamheten? - Ja, men inte systematiskt/regelbundet utan t ex muntligt via den dagliga kontakten med de studerande Skickat från Enterstat :23:05

12

13 Ärende 3 Regiongemensam elevenkät 2016: Gymnasieskola och gymnasiesärskola

14

15

16 Regiongemensam elevenkät 2016 Totalrapport hela GR 1

17 Mölndal, april 2016 Kontaktperson Indikator: Karin Tidlund Kontaktperson GR: Jenny Sjöstrand 2

18 3

19 Innehåll Bakgrund och metod... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande & Metod... 5 Frågeformulär... 6 Avvikelser... 6 Respondenter... 7 Vilka har deltagit?... 7 Rapporterna... 7 Resultat Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs 2 gymnasiet Sammanfattningsvis

20 Bakgrund och metod Bakgrund Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången som Härryda deltar i den gemensamma undersökningen, tidigare år har man genomfört en snarlik undersökning på egen hand. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever i årskurserna 2, 5 och 8 samt gymnasieelever i årskurs 2. Syfte Undersökningen syftar till att ge ett underlag om hur elever uppfattar sin skola inom ett antal utvalda områden. I och med att undersökningen genomförs med gemensam metod, formulär och under samma tidsperiod i samtliga skolor i GR:s medlemskommuner så finns möjlighet att jämföra sig med varandra och regionen som helhet. GR får också underlag för att ta ett gemensamt grepp på skolfrågorna. Eftersom undersökningen har genomförts med samma frågeställningar och snarlika metoder i flera år så kan också utvecklingen över tid studeras och effekten av verksamhetsutvecklande åtgärder kan följas upp. Genomförande & Metod Undersökningen har genomförts som en webbenkät. Skolorna, och en därför utsedd kontaktperson på skolan, har försetts med inloggningskoder, uppdelade klassvis. Kontaktpersonen tillsammans med rektor/genomförandeansvarig har ansvarat för att informera om undersökningen och för att klasserna har fått ta del inloggningsuppgifterna. Varje elev har fått ett brev med en unik kod som ger tillgång till enkäten, och frågorna har därefter (i huvudsak) besvarats på lektionstid. Datainsamlingen påbörjades den 22 februari 2016 och avslutades den 26 mars Varje vecka har svarsfrekvenser per skola och klass skickats ut till kommunrepresentanter och genomförandeansvariga för att de ska veta vilka klasser som ännu inte har genomfört undersökningen. Förändringar från tidigare år Tidigare år hade hela klassen en gemensam kod vilket gjorde att samma elev kunde svara flera gånger. Från och med 2016 har förfaringssättet ändrats för att undvika detta på så sätt att en unik kod per elev delats ut. För elever i årskurs 8 och gymnasiet lades svarsalternativet annat till på frågan om kön. För första gången översattes enkäten till eleverna språken den översattes till var engelska, arabiska, dari, somaliska och tigrinja. Drygt 500 av svaren avgavs på annat språk (engelska 227, arabiska 106, dari 104, somaliska 47, tigrinja 10, samt albanska 11 och sorani 1) Möjlighet till extrafrågor och extraurval Alla kommuner hade möjlighet dels att lägga till egna kommunspecifika frågor, dels att ställa enkäten till fler målgrupper än elever i årskurs 2, 5, 8 och GY2. Alla kommuner utom Öckerö lade till någon eller några extrafrågor. Ale och Lerum valde att låta samtliga årskurser delta i grundskoleenkäten. Alingsås, Härryda, Lerum och Kungsbacka lade till samtliga årskurser i gymnasiet. I Ale, Alingsås, Stenungsund och Göteborg deltog även grundsärskolans och gymnasiesärskolans elever. Även Härrydas gymnasiesärskola deltog. Utformningen av enkäten till grundsärskolan anpassades speciellt för målgruppen med bildstöd och färre antal frågor per sida. Frågornas formulering var dock densamma som i grundskolans. Enkät till vårdnadshavare genomfördes i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Partille och Tjörn. I Kungsbacka genomfördes enkäten även till vårdnadshavare i förskolan. 5

21 Frågeformulär Frågeområden Liksom tidigare år har frågor ställts inom områdena Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritids (endast åk 2 och 5) Helhetsbedömning Helhetsbedömning består i årets undersökning endast av en fråga istället för de tre frågor som tidigare låg till grund för att beräkna ett nöjdhetsindex. Vissa kommuner valde bort denna fråga och därmed redovisning i prioriteringsmatris. Avvikelser Under den första veckan av enkätens genomförande fanns ett felaktigt villkor i enkäten, som gjorde att elever i åk 5 (eller 4) inte fick frågor om fritids. Totalt var det elever som besvarade femmans enkät, och inte fått möjlighet att besvara frågor om fritids. Detta utgör ungefär en tredjedel av samtliga femteklassare. Under en stund 1 mars när felet upptäcktes förvärrades problemet så att inte heller tvåorna fick frågan. Detta drabbade 16 elever (fem i Lerum, nio i Kungsbacka och två i Göteborg). 6

22 Respondenter Vilka har deltagit? Omkring 340 skolor, klasser och över elever har deltagit i undersökningen. Av alla inbjudna elever har 85 % besvarat enkäten. Strax över av de deltagande eleverna ingick i basutförandet, alltså åk 2, 5, 8 och gy2. Andelen som svarat är högst i de lägre årskurserna både i årskurs 2 och årskurs 5 ligger svarsfrekvensen strax över 89 % medan den ligger strax under 80 % i årskurs 8 och i gymnasiets årskurs 2. Svarsfrekvens per kommun Totalt alla deltagande årskurser Per årskurs i basutförandet Kommun Antal Antal Svarsfrekvens svar elever ÅK2 ÅK5 ÅK8 GY2 Ale ,4% 96,0% 80,7% 82,9% Alingsås ,7% 92,4% 96,4% 87,4% 90,6% Göteborg ,8% 85,9% 84,3% 74,2% 78,2% Härryda ,5% 85,7% 95,8% 89,1% 82,3% Kungsbacka ,5% 87,5% 88,8% 81,3% 81,3% Kungälv ,5% 93,7% 95,1% 82,6% 71,9% Lerum ,6% 97,4% 97,4% 87,2% 71,7% Lilla Edet ,8% 83,7% 82,4% 83,3% 51,9% Mölndal ,3% 96,5% 93,1% 79,7% 65,5% Partille ,0% 92,0% 94,9% 85,6% 80,9% Stenungsund ,7% 97,4% 95,6% 86,1% 86,2% Tjörn ,2% 99,4% 97,4% 91,1% Öckerö ,0% 94,4% 97,3% 68,0% 90,7% Totalt ,0% 89,5% 89,2% 79,8% 79,1% Svarsfrekvens elevenkäten över tid Kommun Ale 59% 87% 85% 92% 86% 91% Alingsås 48% 86% 81% 75% 86% 90% Göteborg 58% 68% 74% 77% 72% 81% Härryda 86% Kungsbacka 59% 68% 68% 75% 77% 83% Kungälv 68% 74% 81% 79% 83% 84% Lerum 74% 86% 87% 89% 85% 90% Lilla Edet 72% 96% 91% 88% 93% 81% Mölndal 80% 87% 80% 83% 89% 89% Partille 55% 61% 73% 82% 76% 90% Stenungsund 86% 76% 73% 85% 86% 91% Tjörn 80% 86% 78% 90% 87% 96% Öckerö 81% 89% 87% 93% 90% 88% Totalt 60% 74% 77% 80% 79% 85% Rapporterna Resultaten för undersökningen levereras förutom rådata sammanfattat i denna rapport samt i resultatrapporter per organisatorisk nivå. Redovisning och beräkningar Några olika typer av resultatvärden redovisas i rapporten. 7

23 Frågeområden sammantaget resultat för ett antal frågor som berör samma del. Indexvärde beräknas per frågeområde och motsvarar genomsnittlig andel som svarat Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra på de ingående frågorna. Svarsandelar andelen av alla som besvarat enkäten som valt respektive svarsalternativ. Till skillnad från tidigare år räknas andelen som svarat Vet ej in i totalen. Svarsandelarna beräknas alltså som andel av samtliga svar istället för som andel av de som uttryckt en åsikt i frågan. En konsekvens av detta är att svarsandelarna blir aningen lägre än tidigare år. Vid de jämförelser bakåt som görs i 2016 års rapporter räknas tidigare års värden om enligt samma metod som årets resultat, för en rättvisande jämförelse. Medelvärde beräknas av andelen som valt respektive svarsalternativ på varje fråga. Personer som svarat Vet ej exkluderas i beräkning av medelvärde. Alla frågor har svarsalternativen Stämmer helt och hållet, Stämmer delvis, Stämmer ganska dåligt samt Stämmer inte alls. Vid beräkning av medelvärde kommer svarsalternativen att översättas till 4, 3, 2 respektive 1. Frågan om helhetsintryck besvaras på en skala 1-10 där andelen som svarat 5 eller högre kategoriseras som nöjda i indexvärdet Helhet. Förändringar från tidigare år Vissa deltagare har inte genomfört hela enkäten. 178 personer har avslutat/stängt ner enkäten innan de besvarat bakgrundsfrågor och/eller kommunspecifika frågor. Dessa har ändå inkluderats i resultaten alla som svarat på hela området Bemötande har tagits med. Resultatrapporter Resultatrapporter för varje organisatorisk nivå finns för var och en av ingående årskurser och visar sammantagna resultat per GR sammantaget kommun stadsdel i Göteborg skola skolenhet gymnasieprogram För att en rapport skall skapas på en viss nivå krävs svar från minst sju personer på den aktuella nivån. Resultatrapporterna innehåller följande: 1. Om undersökningen Fakta om undersökningen, dess metod och beräkningar 2. Jämförelser frågeområden Indexvärde per frågeområde redovisas för varje år som undersökningen genomförts. Det egna resultatet jämförs också med värdet för hela GR samt för den närmaste nivån uppåt. 3. Jämförelsediagram Ett stapeldiagram visar det egna indexvärdet för varje frågeområde jämfört med värdet för hela GR samt för den närmaste nivån uppåt. 4. Könsjämförelse Det egna indexvärdet visas nedbrutet på pojkar och flickor. Värdet jämförs med hela GR samt för den närmaste nivån uppåt. 5. Resultat per fråga En sida per frågeområde med dess ingående frågor. Svarsandel för respektive svarsalternativ visas i en stapel. Vid sidan visas frågans medelvärde för i år samt för förra året, och som referens medelvärdet för nivån ovanför. 6. Jämförelse av ingående nivåer En jämförelse av frågeområden på underliggande nivåer görs. 8

24 7. Prioriteringsmatris Frågans placering i en fyrfältare avspeglar dess samband med helhetsbedömningen av frågan. Helhetsbedömningen motsvarar elevens totala nöjdhet och placeringen i fyrfältaren anger på så sätt frågans betydelse för elevernas nöjdhet med skolan. Frågans medelvärde relateras till frågan om helhetsnöjdhet med hjälp av Pearsons produkt-momentkorrelation. De fyra fälten kallas o Prioritera Frågorna har starkt samband med helhetsnöjdhet, men frågornas resultat är bland de lägsta. Att öka sitt värde på dessa frågor kan antas ha stor effekt på den totala nöjdheten. o Vårda Frågorna har starkt samband med helhetsnöjdhet, och frågornas resultat är positiva i undersökningen. Fokus bör därför vara på att bibehålla dessa höga värden. o Bevara Frågorna inom området Bevara har också höga resultat, men har inte lika starkt samband med total nöjdhet. o Bevaka Frågorna har låga resultat, men tycks inte påverka den totala nöjdheten i så hög utsträckning. Denna typ av frågor kan dock, vid ett ytterligare försämrat resultat, övergå till att påverka nöjdheten mer, varför de bör bevakas. 8. Frekvenstabeller Tabeller där andel och antal svar visas för varje fråga samt uppdelat per kön. Även om svarsalternativet Annat fanns med på frågan om kön så redovisas detta inte i tabellerna av integritetsskäl. Summan av pojkar och flickor kan därför skilja sig från antalet i Total. I foten på varje sida beskrivs vad rapporten gäller samt hur många svar den bygger på, samt svarsfrekvens. Resultat 2016 Årskurs 2 Sammanfattning av resultat Totalt sett ger eleverna i årskurs 2 sin skola 8,4 på en tiogradig skala, på frågan om hur nöjd man är med sin skola i sin helhet. Det frågeområde som eleverna i årets enkät framför allt är nöjda med är Trivsel och trygghet med ett indexvärde (andel positiva) på 93. Frågeområdet med lägst resultat är, precis som tidigare år, Skolmiljö där indexvärdet är 71. Frågorna som drar ner resultatet på området skolmiljö är dels skolans toaletter är bra (medelvärde 2,6), dels Det är lugn och ro i klassrummet (medelvärde 2,7). Frågorna med högst medelvärde (M=3,8) finns inom områdena Kunskap och lärande Det är roligt att lära sig nya saker i skolan och Lärarna hjälper mig samt inom området Bemötande Vi pratar om hur vi ska vara med varandra samt Lärarna är snälla mot mig. De frågor som i årskurs 2 har starkast samband med helhetsintrycket är Jag trivs i skolan och Jag är trygg i skolan. Jämförelser över tid andel positiva i varje frågeområde. Årskurs Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsbedömning Området Skolmiljö är det som har förändrats mest mellan mätningarna med högre värde i år. Frågan om skolans toaletter är den som har utvecklats mest positivt och påverkar området. 9

25 Jämförelser mellan kommuner andel positiva Årskurs 2 Trivsel & Delaktighet & Skolmiljö Kunskap & Bemö- Fritids- Helhet trygghet inflytande lärande tande hem Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Det är små skillnader mellan kommunerna inom alla frågeområdena, störst skillnad ses inom området Delaktighet och inflytande. Årskurs 5 Sammanfattning av resultat Totalt sett ger eleverna i årskurs 5 ett värde på 7,1 på en tiogradig skala, på frågan om hur nöjd man är med sin skola i sin helhet. Det frågeområde som eleverna i årets enkät framför allt är nöjda med är Trivsel och trygghet med ett indexvärde på 90, följt av Bemötande med indexvärde 88. Frågeområdet med lägst resultat är, precis som tidigare år, Skolmiljö där indexvärdet är 70. Frågorna som drar ner resultatet på området skolmiljö är dels skolans toaletter är bra (medelvärde 2,2), dels Jag tycker att maten som serveras i min skola är god (medelvärde 2,4). Frågorna med högst medelvärde (M=3,6) finns inom områdena Kunskap och lärande Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det samt inom området Bemötande I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra. De frågor som i årskurs 5 har starkast samband med helhetsintrycket förutom den generella Jag trivs i skolan är Klassrummen är bra samt Lärarna på skolan bemöter mig väl. Jämförelser över tid andel positiva i varje frågeområde. Årskurs Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsbedömning Området Delaktighet och inflytande samt Helhetsintryck har förbättrats mest sedan förra årets mätning och är tillbaka på samma nivå som tidigare år. 10

26 Jämförelser mellan kommuner andel positiva Årskurs 5 Trivsel & Delaktighet & Skolmiljö Kunskap & Be- Fritids- Helhet trygghet inflytande lärande mötande hem Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Skillnaderna mellan kommunerna finns framför allt inom området Delaktighet och inflytande samt Helhetsvärdering. Årskurs 8 Sammanfattning av resultat Totalt sett ger eleverna i årskurs 8 ett värde på 6,5 på en tiogradig skala, på frågan om hur nöjd man är med sin skola i sin helhet. Det frågeområde som eleverna i årets enkät är mest nöjda med är Trivsel och trygghet med ett indexvärde på 86. Frågeområdet med lägst resultat är, precis som tidigare år, Delaktighet och inflytande där indexvärdet 2016 är 59. Samtliga frågor inom området Delaktighet och inflytande har medelvärden under 3, men det som främst drar ner resultatet är dels Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan som har ett medelvärde på 2,4. Lika lågt resultat har frågan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, samt Skolans toaletter är bra, och allra lägst resultat (2,3) har frågan om skolmaten. De frågor som i årskurs 8 har starkast samband med helhetsintrycket förutom den generella Jag trivs i skolan är Klassrummen på min skola är bra, Lärarna på skolan bemöter mig väl och Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar samt I min skola upplever jag att vi respekterar varandras olikheter. Jämförelser över tid andel positiva i varje frågeområde. Årskurs Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsbedömning Samtliga frågeområden ligger stabilt på ungefär samma värde över åren. 11

27 Jämförelser mellan kommuner andel positiva Årskurs 8 Trivsel & Delaktighet & Skolmiljö Kunskap & Bemötande Helhet trygghet inflytande lärande Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Det är stora skillnader mellan kommunerna i samtliga, men framför allt inom området Delaktighet och inflytande och Skolmiljö, samt Helhetsvärdering. Årskurs 2 gymnasiet Sammanfattning av resultat Totalt sett ger eleverna i gymnasiets årskurs 2 ett värde på 7,0 på en tiogradig skala på frågan om hur nöjd man är med sin skola i sin helhet. Det frågeområde som eleverna i årets enkät är mest nöjda med är Trivsel och trygghet med ett indexvärde på 87 (andel positiva). Frågeområdet med lägst resultat är, precis som tidigare år, Delaktighet och inflytande där indexvärdet är 60. Samtliga frågor inom området Delaktighet och inflytande har medelvärden under 3, men det som främst drar ner resultatet är frågan Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan som har ett medelvärde på 2,4. Alla frågor i området har ett lägre resultat i årets undersökning än förra året. Även frågan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer har ett medelvärde på 2,4. Frågorna med högst värde (3,6) är Jag känner mig trygg i skolan och Jag blir inte diskriminerad eller mobbad i skolan. De frågor som i gymnasiet har starkast samband med helhetsintrycket förutom den generella Jag trivs i skolan är Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar och Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan. Jämförelser över tid andel positiva i varje frågeområde. Årskurs GY Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsbedömning Årets resultat är lägre än tidigare. En liten försämring ses på områdena Bemötande och Helhetsvärdering, men störst är minskningen inom området Delaktighet och inflytande. 12

28 Jämförelser mellan kommuner andel positiva Lilla Edet och Mölndal har så få gymnasieelever att deras svar ej beaktas i jämförelse mellan kommuner. Årskurs GY2 Trivsel & trygghet Delaktighet & inflytande Kunskap & lärande Skolmiljö Bemötande Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö Helhet Det är skillnader mellan kommunerna inom alla områden men störst är skillnaderna inom Bemötande och Helhetsbedömning. Sammanfattningsvis Helhetsbetyget sjunker för varje mätt årskurs, från 8,4 i årskurs 2 till 6,5 i årskurs 8 för att öka till 7,0 igen i gymnasiets årskurs 2. Ju högre årskurs dess större blir också skillnaderna mellan frågeområdena. Området Trivsel och trygghet ligger genomgående högt, i närheten av 90, medan området Delaktighet och inflytande får låga poäng i de högre årskurserna. I de högre årskurserna blir det också större skillnader mellan kommuner, dessa skillnader är försumbara i årskurs 2. I alla årskurser utom bland de yngsta så är pojkar mer nöjda än flickor, i ÅK2 är skillnaderna små men flickor är något mer positiva. 13

29 14

30 Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Alströmergymnasiet GY2 Skolrapport

31 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde för varje år (andelen som är positiva). Resultat jämförs också med genomsnittsvärdet i hela kommunen och bland GR:s 13 medlemskommuner Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Alingsås GY2 GY2 84% 86% 86% 88% 88% 88% 88% 87% 52% 61% 64% 68% 66% 66% 66% 60% Skolmiljö 59% 54% 72% 76% 78% 75% 75% 71% Kunskap och lärande 71% 70% 73% 78% 75% 76% 76% 72% Bemötande 75% 76% 75% 81% 86% 81% 81% 80% Helhet 75% 73% 76% 81% 84% 84% 79% Skolrapport Alströmergymnasiet GY2 Rapporten bygger på svar från 240 elever av 265 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 90.6%

32 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden 2016 Sammanräknat indexvärde (andel som är positiva) per frågeområde samt genomsnitt för kommunen och bland GR:s 13 medlemskommuner GY2 Alingsås GY2 Alströmergymnasiet GY2 Trivsel och trygghet 87% 88% 88% Delaktighet och inflytande 60% 66% 66% Skolmiljö Kunskap och lärande 71% 75% 75% 72% 76% 76% Bemötande Helhet 80% 81% 81% 79% 84% 84% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Skolrapport Alströmergymnasiet GY2 Rapporten bygger på svar från 240 elever av 265 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 90.6%

33 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden per kön Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde uppdelat på kön. Som referens visas också genomsnittsvärdet för årskursen i hela kommunen och för hela GR. Alla Pojke Flicka Alingsås GY2 GY2 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhet 88% 90% 87% 88% 87% 66% 66% 67% 66% 60% 75% 75% 75% 75% 71% 76% 77% 75% 76% 72% 81% 84% 78% 81% 80% 84% 83% 85% 84% 79% Skolrapport Alströmergymnasiet GY2 Rapporten bygger på svar från 240 elever av 265 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 90.6%

34 Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Alingsås GYSÄR Kommunrapport

35 Regiongemensam elevenkät 2016 Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången som Härryda deltar i den gemensamma undersökningen, tidigare år har man genomfört den på egen hand. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever i årskurserna 2, 5 och 8 samt gymnasieelever i årskurs 2. Undersökningen har genomförts som en webbenkät. Varje elev har fått ett brev med en unik kod som ger tillgång till enkäten, och frågorna besvaras därefter på lektionstid. Redovisning och beräkningar I huvudsak har frågorna svarsalternativen Stämmer helt och hållet, Stämmer delvis, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls samt Vet ej. Frågan om helhetsbedömning har istället en tiogradig skala. Några olika typer av resultatvärden redovisas i rapporten. Svarsandelar andelen av alla som besvarat enkäten som valt respektive svarsalternativ Indexvärde beräknas per frågeområde och motsvarar genomsnittlig andel som svarat Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra på de ingående frågorna Medelvärde beräknas av andelen som valt respektive svarsalternativ på varje fråga. Personer som svarat Vet ej exkluderas i denna beräkning

36 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde för varje år (andelen som är positiva). Resultat jämförs också med genomsnittsvärdet bland GR:s 13 medlemskommuner Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande GY2 98% 91% 88% 94% 86% 88% 94% 85% 93% 59% Skolmiljö 88% 86% 88% 95% 70% Kunskap och lärande 90% 91% 69% 95% 71% Bemötande 98% 91% 89% 96% 79% Helhet 79% 91% 88% 83% 78% Kommunrapport Alingsås GYSÄR Rapporten bygger på svar från 23 elever av 30 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 76.7%

37 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden 2016 Sammanräknat indexvärde (andel som är positiva) per frågeområde samt genomsnitt för GR:s 13 medlemskommuner GY2 Alingsås GYSÄR Trivsel och trygghet 86% 94% Delaktighet och inflytande 59% 93% Skolmiljö 70% 95% Kunskap och lärande 71% 95% Bemötande 79% 96% Helhet 78% 83% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kommunrapport Alingsås GYSÄR Rapporten bygger på svar från 23 elever av 30 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 76.7%

38 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden per kön Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde uppdelat på kön. Som referens visas också genomsnittsvärdet för årskursen för hela GR. Alla Pojke Flicka GY2 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhet 94% 95% 93% 86% 93% 92% 93% 59% 95% 96% 93% 70% 95% 97% 93% 71% 96% 92% 100% 79% 83% 85% 80% 78% Kommunrapport Alingsås GYSÄR Rapporten bygger på svar från 23 elever av 30 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 76.7%

39 Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Introduktionsprogrammet Sektor 5 GY Rapport per gymnasieprogram

40 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde för varje år (andelen som är positiva). Resultat jämförs också med genomsnittsvärdet i hela kommunen och bland GR:s 13 medlemskommuner Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande 2016 Sektor 5 GY- IM GY2 72% 72% 87% 67% 67% 60% Skolmiljö 78% 78% 71% Kunskap och lärande 73% 73% 72% Bemötande 77% 77% 80% Helhet 80% 80% 79% Skolenhetsrapport Introduktionsprogrammet Rapporten bygger på svar från 44 elever av 83 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 53.0%

41 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden 2016 Sammanräknat indexvärde (andel som är positiva) per frågeområde samt genomsnitt för kommunen och bland GR:s 13 medlemskommuner GY2 Sektor 5 GY-IM Introduktionsprogrammet Trivsel och trygghet 72% 72% 87% Delaktighet och inflytande 60% 67% 67% Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhet 71% 72% 73% 73% 78% 78% 80% 77% 77% 79% 80% 80% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Skolenhetsrapport Introduktionsprogrammet Rapporten bygger på svar från 44 elever av 83 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 53.0%

42 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden per kön Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde uppdelat på kön. Som referens visas också genomsnittsvärdet för årskursen i hela kommunen och för hela GR. Alla Pojke Flicka GY2 Sektor 5 GY- IM Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhet 72% 73% 73% 87% 72% 67% 67% 73% 60% 67% 78% 80% 77% 71% 78% 73% 76% 71% 72% 73% 77% 78% 82% 80% 77% 80% 79% 80% 79% 80% Skolenhetsrapport Introduktionsprogrammet Rapporten bygger på svar från 44 elever av 83 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 53.0%

43 Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 ALINGSÅS KOMMUN Hemkommunrapport Elever med gymnasium i annan kommun

44 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde för varje år (andelen som är positiva) jämfört med hela GR. Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande GY2 88% 87% 63% 60% Skolmiljö 71% 71% Kunskap och lärande 74% 72% Bemötande 81% 80% Helhet 78% 79% Hemkommunrapport Alingsås GY2

45 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden 2016 Sammanräknat indexvärde (andel som är positiva) per frågeområde 2016 Trivsel och trygghet 88% Delaktighet och inflytande 63% Skolmiljö 71% Kunskap och lärande 74% Bemötande 81% Helhet 78% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hemkommunrapport Alingsås GY2

46 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden per kön Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde uppdelat på kön. Som referens visas också genomsnittsvärdet för årskursen för hela GR. Alla Pojke Flicka GY2 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhet 88% 88% 86% 87% 63% 62% 59% 60% 71% 73% 71% 71% 74% 74% 71% 72% 81% 82% 79% 80% 78% 81% 79% 79% Hemkommunrapport Alingsås GY2

47 Ärende 4 Plan för uppföljning av kontroll av Utbildningsnämndens verksamheter

48

49 XX Plan för uppföljning av kontroll Enligt kommunens styrmodell ansvarar varje nämnd för att följa upp sin egen verksamhet samt verksamhet som utgörs av privata utförare. Nämnden har också ansvar för internkontroll. Arbetet utgår från en given struktur och systematik som säkerställer att lokal tillämpning av lagkraven följs med utgångspunkt i Alingsås styrmodell samt tillämpningsanvisningar för väsentlighet- och riskanalys. Årshjul för nämndens uppföljning januari uppföljning systematiskt kvalitetsarbete (SKA) Alströmergymnasiet, februari patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats, mars uppföljning SKA vuxenutbildningen, april uppföljning av nämndens flerårsstrategi inklusive internkontrollplan, maj uppföljning likabehandlingsplaner, september uppföljning av nämndens flerårsstrategi inklusive internkontrollplan, december uppföljning av nämndens flerårsstrategi inklusive internkontrollplan, uppföljning av privata utförare Nämndens systematiska arbete med internkontroll I kommunens styrmodell och anvisningar framgår arbetsgången för internkontrollfrågor. Utbildningsnämnden har det yttersta ansvaret för att utforma en god styrning och kontroll av sin verksamhet vilket bland annat görs av internkontrollplanen, inspektionsrapporter, kvalitetsgranskningar inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet etc. Framtagande och fastställande av internkontrollplan sker årligen och som en del av flerårsstrategin. Risk- och väsentlighetsanalyser genomförs såväl i nämnd som i förvaltningen. Utifrån denna risk- och väsentlighetsanalys fastställer nämnden ett antal riskområden som särskilt ska granskas under kommande verksamhetsår. Nämnden följer årligen upp internkontrollplanen i vårbokslut, delårsbokslut samt årsbokslut. I årsredovisningen sammanfattas de granskningar och insatser som genomförts under året med iakttagelser, slutsatser och föreslagna förbättringsområden. När allvarliga brister konstateras informeras nämnden omgående av förvaltningen varefter nämnden erhåller en skriftlig rapport om bristerna och vilka planerade åtgärder förvaltningen avser att vidta. Förvaltningens arbete med internkontroll Förvaltningschef ska se till att konkreta regler och anvisningar utformas för att upprätthålla en god intern kontroll inom nämndens uppdrag och reglemente. Förvaltningschefen bevakar löpande att planen för internkontroll följs och rapporterar årligen till nämnden om hur arbetet med internkontroll genomförs och föreslår åtgärder för att säkerställa at den interna kontrollen är tillräcklig. Förvaltningschefen skall omgående informera nämnden om det vid den interna kontrollen framkommer allvarliga brister i förvaltningen. Verksamhetschefer ansvarar för att det finns rutiner och system som säkrar att verksamheten beskrivs ändamålsenligt och effektiv. Det innebär att bygga in kontroller i handläggningsrutiner för att säkerställa att lagar och förordningar, kommuncentrala regler

50 XX och anvisningar, reglemente samt nämndens respektive förvaltningens beslut följs upp och är kända. Rektorer och övriga chefer ansvarar för att det finns rutiner och system inom sitt ansvarsområde som säkrar att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Det innebär att bygga in kontroller i sina handläggningsrutiner för att säkerställa att lagar och förordningar, kommuncentrala regler och anvisningar samt nämndens beslut följs upp och är kända. Rektorer och övriga chefer ska försäkra sig om att den löpande kontrollen är tillräcklig och vid behov vidta åtgärder. I uppgifterna ingår bland annat att svara för att verksamhetens personal arbetar mot de mål och de resultat som är avsedda. Risk- och väsentlighetsanalys genomförs i organisationen i samband med upprättande av flerårsstrategi enligt rubrik nedan Riskanalys och internkontrollplan Samtliga anställda är skyldiga att följa de rutiner och riktlinjer som gäller berörd verksamhet för att uppnå en säker och effektiv verksamhet. Alla medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser till närmsta chef. Riskanalys och internkontrollplan Internkontrollplanen är resultatet av risk- och väsentlighetsanalysen och styr antalet riskområden. Antalet riskområden bör ta hänsyn till de resurser som avsätts för att genomföra kontrollerna. Granskningen skall verifiera att mål uppnås samt att riktlinjer och fastlagda kontroller verkligen upprätthålls/genomförs. Internkontrollplanen ska innehålla följande delar: riskområde inom ekonomi, verksamhet, medborgare och medarbetare, ex. process, rutin, system, identifierad risk, riskbedömning utifrån risk- och väsentlighetsbedömningen, kontrollmoment, det vill säga vad kontrollen syftar att säkerställa metoder för att (a) förebygga kontrollen genom ex. information/utbildning och (b) säkra kontrollen genom att ange hur kontrollen skall genomföras för att säkra kontrollmomentet, ansvarig funktion, frekvens anger hur ofta säkerställandet av kontrollen skall ske, rapport och tidpunkt avses när och hur kontrollmomentet rapporteras till nämnden. Utvecklingsstrateg Åsa Holmstrand

51 Ärende 5 Ekonomisk uppföljning per månad

52

53 Ärende 6 Meddelanden 2016

54 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: Beteckning: UN Meddelanden 2016 FSG protokoll Beslut Skolverket Statsbidrag för Främja lärling för år 2015, dnr UN Beslut Skolverket Statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärssteg för lärare under bidragsåret 2015/2016 Protokollsutdrag KF Kommunalt kompletteringsval för ersättare och ledamot i utbildningsnämnden Avtal om tjänsteköp avseende det alkohol- och drogförebyggande arbetet, dnr UN Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden lägger meddelanden till handlingarna. Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Pär Hellsten Förvaltningssekreterare Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

55 Ärende 7 Delegation 2016

56 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: Beteckning: UN Delegation 2016 Delegation 2016 Anmälan av delegationsbeslut Integrationsavdelningen, F.1 (ekonomiskt bistånd enligt gällande riktlinjer) dnr: UN Anmälan av delegationsbeslut TF förvaltningschef under semester Dnr: UN Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden lägger de delegerade ärendena till handlingarna. Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Pär Hellsten Förvaltningssekreterare Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum: