Beslut om licensjakt efter lodjur i Västerbottens län 2012

Transkript

1 Arkivbeteckning 1(25) Enligt sändlista om licensjakt efter lodjur i s län 2012 Länsstyrelsen beslutar om licensjakt efter högst 20 lodjur i s län. et fattas med stöd av 5 b, 9 b, 23 c, 23 d och 24 d jaktförordningen (1987:905) och Naturvårdsverkets beslut om överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter lodjur till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet (dnr. NV ) av den 17 februari I beslutet beaktas skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 samma direktiv och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:15) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo. Länsstyrelsen beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för beslutet. Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott finns i 43 och 44 samma lag. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att beslutet överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av Bilaga 1. Villkor 1. När får jakten bedrivas? Jakten får bedrivas från och med den 1 mars 2012 till och med den 15 april 2012 eller den tidigare tidpunkt då jakten i området avlyses. Länsstyrelsen erinrar om att lodjur enligt 9 jaktförordningen får jagas bara under tiden fr.o.m. en timme före solens uppgång t.o.m. en timme efter solens nedgång. 2. Var och hur många djur får fällas? Länet delas in i två jaktområden: kustlandet och inlandet. Kustlandet utgörs av nordöstra och sydöstra älgförvaltningsområdet, dvs. kommunerna Nor- Länsstyrelsen Naturvård Vx Fax UMEÅ Storgatan 71 B Direkt Mobil michael.schneider@lansstyrelsen.se

2 2 sjö, Skellefteå, Robertsfors, Vindeln, Vännäs, Umeå, Bjurholm och Nordmaling. Inlandet består av nordvästra, mellersta och sydvästra älgförvaltningsområdet, dvs. Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Malå, Lycksele och Åsele kommuner. Jakten omfattar högst 20 lodjur, varav högst 2 får fällas i kustlandet och högst 18 lodjur i inlandet enligt kommunindelning ovan. 3. Vilka djur får fällas? Lodjur får fällas oavsett djurens kön och ålder. 4. Jaktmedel m.m. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lodjur får högst två hundar som ställer eller förföljer en och samma lo användas samtidigt. Hundar får inte bytas under jakt på en och samma lo och under en och samma dag. I enlighet med Naturvårdsverkets delegeringsbeslut (NV ) är fångstredskap (fällor) inte tillåtna under licensjakten efter lodjur Motordrivet fordon får användas för att på befintligt vägnät och på befintliga skoterleder söka efter lodjursspår. Detta utgör ett undantag enligt 24 d andra stycket jaktförordningen från förbudet i 31 jaktlagen (1987:259) att bedriva jakt från motordrivet fortskaffningsmedel. I samband med jakt med stöd av detta beslut får djur sökas från motordrivet fordon som färdas på väg eller skoterled som återfinns på lantmäteriets karta i skala 1: eller på lantmäteriets karta i skala 1: i områden där kartor i skala 1: inte finns. Motordrivet fordon har samma betydelse som i 1 lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Detta undantag innebär att sökande längs med väg eller skoterled får ske för så kallad ringning av djuren för att fastställa djurets ungefärliga vistelseplats. Undantaget ger inte rätt att från motordrivet fordon skjuta, spåra, förfölja eller genskjuta djuret. Undantaget ger inte heller rätt att nyttja motordrivet fordon för att förhindra att lodjuret kan undkomma eller för att avleda dess uppmärksamhet från den som jagar. Undantaget ger inte heller rätt att med motordrivet fordon söka efter lodjursspår före den 1 mars Länsstyrelsen erinrar om att skjutvapen inte får medföras vid färd med motordrivet fordon i terräng (22 jaktförordningen). 5. Vilka får utföra jakten? Person som har jakträtt i områden som omfattas av detta beslut har rätt att delta i jakt efter lodjur på det jaktområde där han/hon har jakträtt, under förutsättning att jakträtten omfattar jakt efter lodjur. Jakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare utsetts på förhand vid varje jakttillfälle. Vid ensamjakt är den ensamme jägaren jaktledare. Den som avser bedriva licensjakt efter lodjur ska registrera detta i jaktkortsregistret (49 andra stycket jaktförordningen). Endast ansvarig jaktledare

3 3 behöver vara registrerad i jaktkortsregistret för att licensjakt ska få bedrivas (Naturvårdsverkets delegeringsbeslut NV ). Registrering kan ske via Naturvårdsverkets hemsida eller via telefon (talsvar ). 6. Lodjursjägarens ansvar Var och en som jagar lodjur ska hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där lodjursjakt bedrivs. Den som fäller ett lodjur sedan jakten avlysts kan komma att dömas till ansvar för jaktbrott eller grovt jaktbrott enligt 43 eller 44 jaktlagen om man av oaktsamhet inte hållit sig informerad. 7. Jaktledarens ansvar I 7 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:15) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo specificeras jaktledarens ansvarsområden rörande lodjursjakten. Jaktledaren svarar för att kommunikationsvägarna under jakten säkerställer att villkoren för jakten efterlevs. Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle och minst en gång i timmen under pågående jakt hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där licensjakt bedrivs. Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen (17 andra stycket jaktförordningen). Jaktledaren ska före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om villkoren för jakten, kommunikationsbestämmelser, otillåtna skjutriktningar, gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och att ha löst jaktkort (viltvårdsavgift). Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att han/hon bör vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under jakten samt att han/hon årligen före jakten bör ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet och att han/hon har tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter lo. Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om riskerna för skadskjutning av lo, uppmana jaktdeltagarna att vid jakt med kulgevär endast skjuta med stöd och att endast skjuta rena sidoskott mot stillastående lodjur. Jaktledaren ska informera skytten om dennes ansvar att rapportera fälld lo till Länsstyrelsen, att rapportering av fälld lo ska ske snarast och senast inom en timme från den tidpunkt då djuret fällts och att rapportering av påskjuten lo ska ske snarast.

4 4 8. Anmälan av fälld eller påskjuten lo Fälld lo ska anmälas av skytten till Länsstyrelsen snarast och senast inom en timme från den tidpunkt då djuret fällts. Anmälan av påskjuten lo ska göras av skytten till Länsstyrelsen snarast. Påskjutning definieras i detta beslut enligt följande: skott har avlossats mot och med avsikt att fälla lodjur och det har inte konstaterats att lodjuret har fällts. Anmälan ska ske till telefon Vid anmälan ska följande anges: 1. Namn, adress och telefonnummer till skytten; 2. Namn, adress och telefonnummer till ansvarig jaktledare; 3. När lodjuret fällts eller påskjutits (datum och klockslag); 4. Var lodjuret fällts (jaktområde enligt detta beslut samt koordinater eller plats som går att återfinna på karta 1: ); 5. Djurets kön och ålder, om det är möjligt att fastställa; 6. Vilket jaktsätt som användes. I samband med anmälan om fällt djur informerar Länsstyrelsen om hur det ska förfaras med det fällda djuret. Länsstyrelsens besiktningsman kontaktar skytten angående tidpunkt och plats för besiktningen. 9. Platsundersökning och eftersök av påskjuten lo Den som påskjutit lo ansvarar tillsammans med jaktledaren för att platsundersökning genomförs tills dess det är fastställt huruvida djuret är skadat eller inte. Den som påskjutit lo ansvarar tillsammans med jaktledaren för att eftersök genomförs om platsundersökningen eller andra omständigheter visat på att det påskjutna djuret är skadat. Eftersök ska genomföras tills dess: 1. djuret påträffats dött, 2. djuret påträffats skadat och avlivats, eller 3. det står klart att djuret inte kan anträffas. Jaktledaren ska till länsstyrelsens besiktningsman redovisa hur platsundersökning eller eftersök genomförts. Jaktledaren ska uppvisa skottplatsen för länsstyrelsens besiktningsman och tillsammans med besiktningsmannen och den som påskjutit djuret genomföra en fältkontroll och följa upp vad som skett efter skott. Jaktledaren ska säkerställa att spår på skott- och fallplats inte förstörs och tillsammans med besiktningsmannen dokumentera platsundersökning och eftersök på blankett Påskjuten lo platsundersökning och eftersök (Bilaga 2). 10. Avräkning Länsstyrelsen beslutar huruvida ett påskjutet lodjur ska avräknas från kvoten eller ej. Påskjuten lo avräknas såvida det inte har påvisats genom Länsstyrelsens fältkontroll att djuret är oskadat. Djur som påskjutits i ett jaktområde och faller i ett annat jaktområde avräknas i det jaktområde där djuret faller om tilldelning återstår i detta jaktområ-

5 5 de. Om jakten är avlyst eller inte varit tillåten i det område där djuret faller avräknas djuret i det område där djuret påskjutits. Fälls djur med stöd av andra beslut eller dödas på annat sätt under den tid då licensjakt är tillåten efter lo, så avräknas dessa djur inte licenstilldelningen. 11. Besiktning av fälld lo Länsstyrelsens besiktningsmän besiktar samtliga fällda djur. Besiktningsmannen fyller tillsammans med skytten i blankett Registrering av fälld lo (Bilaga 3) och blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld lo (Bilaga 4). Skytten ska inom ett dygn från det att djuret fällts uppvisa hela det fällda djuret för länsstyrelsens besiktningsman. Besiktningsmannen tar vid besiktning ett hudprov (ca 1x3 cm) och märker loskinnet med ett mikrochip (mikrochippet sitter i brickan) vid sidan av flåsnittet vid buk eller bröst. Märkningen fungerar som ett bevis på att djuret fällts lagligt, varvid blanketten Besiktning, provtagning och märkning av fälld lo (Bilaga 4) ifylls. Flådd kropp inklusive huvudet sänds till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) genom besiktningsmannens försorg. Flådd kropp ska om möjligt inte frysas och inre organ får inte tas ur. Del av skinn som är eller kan misstänkas vara angripet av skabb ska också insändas. Delarna skickas i två försändelser där hudprovet skickas separat och övriga delar skickas tillsammans. I varje försändelse bifogas en kopia av blanketten Registrering av fälld lo (Bilaga 3). Om besiktningsmannen så begär ska skottplats/fallplats omgående uppvisas. Om skytten på besiktningsmannens begäran inte uppvisar skottplats/fallplats eller om denna inte kan återfinnas eller om skytten vägrar att visa djurkroppen eller att lämna ifrån sig alla proverna, tillfaller hela lodjuret staten. Lodjur alternativt delar av lodjur som inte märks enligt bestämmelserna ovan tillfaller staten. 12. Jakträttshavarens rätt till delar av lodjuret Under förutsättning att ovan nämnda uppgifter har rapporterats, att samtliga prover har insamlats samt att jakten i övrigt har skett i överensstämmelse med jaktlagstiftning och med villkoren i detta beslut, tillfaller skinnet av det fällda lodjuret jakträttshavaren. Jakträttshavaren får överlåta en fälld lo till annan person. SVA genomför åldersbestämning av djuret, genom analys av en hörntand, varefter jakträttshavaren, alternativt den som jakträttshavaren har överlåtit kraniet till, kan få kraniet tillbaka mot en avgift. Önskar skytten att få tillbaka kraniet ska det anges särskilt på blanketten Besiktning, provtagning och märkning av fälld lo (Bilaga 4). Kraniet märks med mikrochip av SVA.

6 6 13. Försäljning av skinn, kranium m.m. Kommersiella aktiviteter som annonsering, köp, byte, försäljning av lodjursskinn eller andra delar av lo samt kommersiell förevisning av lo är förbjudna enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. För lodjur skjutna i enlighet med detta beslut kan Jordbruksverkets 1 CITES-intyg 2 om undantag från förbudet inhämtas från Jordbruksverket. Lodjurets ägare kan då sälja skinnet av lodjuret. För försäljning av lodjurskraniet krävs nytt CITES-intyg. Om den nye ägaren vill sälja delarna vidare, krävs nytt CITES-intyg från Jordbruksverket. CITES-intyget gäller för handel inom EU. För export av lo eller produkter av lo till länder utanför EU krävs ett särskilt exporttillstånd 3 från Jordbruksverket. Ytterligare information finns på Jordbruksverkets hemsida ( 14. Aktuell information om återstående tilldelning Länsstyrelsen tillhandahåller en telefonsvarare med aktuell information om hur många lodjur som fällts och vad som återstår av tilldelningen. Denna telefonsvarare nås via telefonnummer Informationen uppdateras minst en gång per dygn. 15. Avlysning Länsstyrelsen avlyser jakten då det totala antalet djur fällts eller påskjutits och avräknats inom länet eller del av länet eller om jakttiden löpt ut. Länsstyrelsen informerar om avlysningen via telefonsvararen. Annan tillämplig lagstiftning Länsstyrelsen erinrar om bestämmelserna i 27 jaktlagen avseende grundreglerna för jaktens bedrivande och om vad som sägs i 31 samma lag om användning av motordrivna fortskaffningsmedel. Länsstyrelsen hänvisar också till de inskränkningar som görs i 9 jaktförordningen gällande jakttiden och till vad som sägs i bilaga 5 samma förordning om förbjudna medel och metoder för fångst och dödande. I 11 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt finns regler avseende godkända kulgevär. Rekommendationer För att undvika skadeskjutningar av lo rekommenderar Länsstyrelsen att jägare som avser att delta i lodjursjakt övningsskjuter på lodjursfigur. 1 CITES-intyget är förenat med en avgift om 350 kronor som Jordbruksverket, Jönköping, telefon , fax debiterar. 2 Jordbruksverkets ansökningsblankett SJV E Jordbruksverkets ansökningsblankett SJV E9.22.

7 7 Lodjursskyttar ombeds att tillsammans med besiktningsmannen fylla i det frågeformulär gällande lodjur som tillhandahålls av SVA och Norsk institutt for naturforskning (NINA). Länsstyrelsens motiv för beslutet De regionala ramarna i korthet Lodjursstammen i har under senare år legat över den förvaltningsintervall som anses vara lämpligt för länet, dvs föryngringar per år. Förvaltningsmålet om 23 föryngringar ska nås år 2015 och minskningen bör genomföras långsamt, med hänsyn till det nationella målet för lodjursstammen, dvs. 250 årliga föryngringar. Lodjursforskningen har prognostiserat att vi inte kommer att nå detta nationella mål om jakten blir alltför omfattande. Lostammen ligger för närvarande på ca 200 djur i. Ökningstakten har beräknats till ca 4,9 % per år, om ingen jakt sker. För att stammen ska minska krävs alltså ett jaktuttag som ligger högre än så. Effekterna av jakten verkar visa sig först två och framförallt tre år efter att den har genomförts, åtminstone vid nuvarande beskattningsnivå. Det är oklart varför det är så, men detta gör att även tidigare års jakt behöver tas hänsyn till när årets jaktkvoter ska läggas fast. Lodjuren är inte jämt spridda i länet, men målet är att de ska bli det. Den svaga stammen i kustlandet tål inga stora jaktuttag, medan den täta stammen i inlandet bör minskas. Därför bör länet delas in i olika områden med olika jaktkvoter. har nyligen delats in i fem områden för älgförvaltningen och dessa är lämpliga att användas även för lodjursjakten. Alltför små områden ökar dock risken för att tilldelningen blir noll i vissa av dem och för att tilldelade kvoter inte fylls överallt. Rådjursstammens utveckling är inte någon central faktor för förvaltningen av lodjuren i, utan det är renskötselns behov som står i fokus. Järvens påverkan och lodjurets predation är ihopkopplade på så sätt att järven nyttjar de bytesrester som lodjuret lämnar efter sig. En minskning av lodjurstammen i ett visst område kan därför föra med sig en ökning av antalet renar som järven tar. Skäl för licensjakt Enligt svensk jaktlagstiftning ska eventuella problem och skador som förorsakas av jaktbart vilt i första hand regleras genom jakt. I propositionen En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210) skriver regeringen att jakt kan hålla rovdjursstammar på en nivå som inte leder till oacceptabla förhållanden mellan människa och rovdjur. En välreglerad jakt kan vara ett sätt att minska rovdjurs påverkan på bytesdjur, att bibehålla deras skygghet för människor, att stärka lokalbefolkningens delaktighet i rovdjursförvaltningen och att öka acceptansen för rovdjur.

8 8 Regeringen skriver vidare att den normala jakt- och beskattningsformen för lodjursstammen bör vara en noga reglerad licensjakt i de län som har stabila lodjursstammar. Lodjursförvaltning ska bedrivas på ett adaptivt sätt med bl.a. årlig utvärdering. Detta innebär bland annat att lostammen bör förvaltas genom licensjakt och inte skyddsjakt även i län med renskötsel. Juridiska förutsättningar för licensjakt efter lodjur Art- och habitatdirektivet förbjuder avsiktligt dödande av bland annat lodjur. De möjligheter till undantag från förbudet som direktivet medger genomförs med motsvarande bestämmelser i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). I 23 c jaktförordningen regleras förutsättningarna för licensjakt efter stora rovdjur på så sätt att: om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde får beslut om jakt meddelas. Jakten måste också vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning och ske selektivt och under strängt kontrollerade former. Bestämmelsen motsvarar Art- och habitatdirektivets artikel 16.1.e. Artikeln stadgar att om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, får beslut om undantag från fredning meddelas. Ytterligare förutsättningar är att undantaget tillåts under strängt kontrollerade förhållanden, selektivt och i begränsad omfattning. Undantaget får enbart röra vissa exemplar av arten i en begränsad mängd, som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna. Enligt 23 d jaktförordningen får Naturvårdsverket besluta om licensjakt efter lodjur. Enligt 24 a i samma förordning får Naturvårdsverket delegera rätten att besluta om licensjakt efter lodjur till län med reproducerande stam av arten. Om miniminivåer för stammen har fastställts och om stammen är större än miniminivån för både länet och förvaltningsområdet så får delegeringen ske utan att det anges ett högsta antal djur som får fällas. Inkomna förslag Rennäringsrepresentanterna i Viltförvaltningsdelegationen har lämnat ett förslag till tilldelning av lodjur och indelning av länet i jaktområden. Man förespråkar användning av de nyinrättade älgförvaltningsområdena för att styra lodjursjakten och man föreslår en avskjutning av totalt 54 lodjur, uppdelat på fyra områden. Också Jägareförbundet förordar i sitt förslag användningen av älgförvaltningsområdena under lodjursjakten. Som tilldelning föreslås 33 lodjur, uppdelade på samtliga fem områden, för att minska stammen till 28 föryngringar.

9 9 Antalet lodjur som får fällas Naturvårdsverket har överlämnat rätten att besluta om skydds- och licensjakt efter lodjur till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet för perioden 17 februari 2011 till 31 oktober Naturvårdsverket har i samband med sitt delegeringsbeslut avseende lodjursjakten i Norra området betonat att länen måste ta hänsyn till de nationella målen för lodjursstammen i Sverige. Länsstyrelserna måste också vid varje tillfälle bedöma om ett beslut om jakt uppfyller de förutsättningar för skydds- eller licensjakt som anges i 23 a respektive 23 c jaktförordningen. Länsstyrelsen beslutar om licensjakt efter 20 lodjur. Tilldelningen ligger därmed vid ca 10 % av det beräknade genomsnittliga antalet lodjur i de tre senaste åren (drygt 200 djur). Utanför licensjakten fälls varje år ett fåtal lodjur under skyddsjakt i länet. Länsstyrelsen bedömer att antalet lodjur som fälls under skyddsjakt kommer att ligga på motsvarande nivå år Enligt mycket preliminära resultat kommer antalet familjegrupper som konstateras under den pågående lodjursinventeringen sannolikt att ligga något under fjolårets siffra och inom övre delen av förvaltningsintervallet för länet. Inventeringen avslutas dock inte förrän sista februari och det bör inte läggas för mycket vikt på de preliminära siffrorna. Tillväxttakten för lodjursstammen i norra Sverige har nyligen beräknats till 4,9 % per år 4 utan jakt. Länsstyrelsen bedömer att den totala avskjutningen av lodjur (licensjakt plus skyddsjakt) i s län år 2012 kommer att ligga vid ca 13 % av den aktuella stammen. Detta jaktuttag tillsammans med de förväntade effekterna av tidigare års jakt bör föra stammen mot målnivån för år 2015, samtidigt som en alltför snabb minskning undviks med hänsyn till nationella mål. Områdesindelning Länsstyrelsen följer rekommendationerna i de inkomna förslagen och använder sig av älgförvaltningsområdena för att dela in länet i zoner för licensjakt efter lodjur. Länsstyrelsen bedömer dock att det inte finns någon nödvändighet att dela in länet i fem olika jaktzoner, dels för att det inte finns något behov av att styra jakten så hårt, och dels för att undvika att jakt inte får bedrivas i något av områdena på grund av en för liten lodjursstam. Områdesindelning under jakten ska följa lodjursstammens utbredning i länet och göra det möjligt att styra jakten till de områden där predationstrycket från lodjur förväntas vara högst, främst med avseende på rennäringen. Detta bör kunna åstadkommas med en indelning av länet i två jaktzoner, kustlandet (nordöstra och sydöstra älgförvaltningsområdet) och inlandet (nordvästra, mellersta och sydvästra älgförvaltningsområdet). 4 Andrén, H. och Chapron, G Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Rapport, Grimsö forskningsstation, SLU, Riddarhyttan

10 10 Det tillåts jakt även i kustlandet, trots att antalet föryngringar där är lågt. Anledningen till detta är lokala koncentrationer av lodjur som kan upplevas som problematiska av ortsbefolkningen. En begränsad jakt skulle kunna åtgärda denna problembild, samtidigt som lodjurens existens i området säkras och en fortsättning av lojaktstraditionen möjliggörs. Hundanvändning Under senare år har det utvecklats jaktmetoder där det används ett flertal drivande hundar vid jakt, framför allt på björn men även på lodjur. Användandet av koppel där ett flertal hundar släpps för att på plats ställa eller driva fram djuret skiljer sig starkt från den i Sverige traditionella hundjakten med en eller maximalt två hundar. En jakt med få hundar är att föredra ur ett etiskt perspektiv. Enligt 27 jaktlagen ska jakt bedrivas på så sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Fångstredskap Naturvårdsverket har inte överlämnat rätten till länsstyrelserna att besluta om licensjakt efter lo med fångstredskap. Länsstyrelsens sammantagna bedömning Den av Länsstyrelsen beslutade licensjakten efter lodjur håller sig inom ramarna för Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om länsstyrelsen beslut om licensjakt efter lo och Naturvårdsverkets delegeringsbeslut, följer intentionerna i den regionala förvaltningen av arten och tar även hänsyn till de nationella målen för lodjursstammen. Tillsammans med övriga läns kvoter kommer tilldelningen i sannolikt att föra med sig ett jaktuttag som ligger högre än det som anges av lodjursforskningen som lämpligt för att inte äventyra den nationella miniminivån. Länsstyrelsen menar dock att forskarnas prognoser är mycket osäkra och att tidigare beräkningar har visat sig ligga för lågt när det gäller lodjursstammens storlek efter jakt. I likhet med 2011 baserar Länsstyrelsen även i år sitt ställningstagande delvis på preliminära resultat från årets pågående inventering av lodjursförekomst i länet. Detta gör att jakten bättre kan anpassas till aktuella förhållanden och att den därmed bör vara ett effektivare verktyg för förvaltningen av lodjursstammen än tidigare år. Sammantaget gör Länsstyrelsen bedömningen att förutsättningarna för licensjakt enligt 23 c jaktförordningen är uppfyllda och att licensjakt efter 20 lodjur i inte påverkar lodjursstammens bevarandestatus i landet negativt. Länsstyrelsen bedömer vidare att denna jakt inte påverkar stammen i länet mer än vad förvaltningsmålen avser samtidigt som den bidrar till att minska lodjurens effekter på rennäringen.

11 11 Ytterligare bakgrund till beslutet Utbredning, inventeringar och bevarandestatus av lodjur Antalet lodjur i Sverige beräknas genom inventeringar som görs i hela landet utom på Gotland. Inventeringsverksamheten regleras i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn och i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn. Viltskadecenter har uppdraget att sammanställa och publicera länsstyrelsernas resultat från rovdjursinventeringarna. I rapporten Resultat från inventeringar av lodjur i Sverige vintern 2010/2011 presenterar Viltskadecenter de senaste siffrorna. Föryngring av lodjur konstaterades då i 19 av landets 21 län. I Kronobergs län konstaterades inga föryngringar och Gotland har ingen förekomst av lodjur. Totalt registrerades 274 föryngringar av lodjur i landet, plus tre som var misslyckade. I norra rovdjursförvaltningsområdet konstaterades således 140 familjegrupper, i mellersta området 127,5 och i södra 6,5 familjegrupper av lodjur under inventeringssäsong 2010/2011. Naturvårdsverket hade uppdragit åt Lodjursforskningsprojektet vid Sveriges lantbruksuniversitet att göra en uppskattning av lodjurstammens storlek i hela landet för säsong 2009/10 samt att göra en prognos för lodjursstammens utveckling de närmaste åren. Andrén m.fl. 5 beräknar i sin rapport att lodjursstammen uppgick till 251 föryngringar säsong 2009/10 och prognostiserar att stammen kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå år 2011 och Inventeringsresultaten för säsong 2010/2011 visar att forskarnas prognoser var något för låga och att stammen med god marginal låg över den nedre gränsen som har satts för lodjuren i landet, dvs. 250 föryngringar. Lodjursföryngringar utgör dock endast ett segment av den totala lodjurspopulationen och antalet föryngringar kan variera relativt mycket från år till år utan att antalet vuxna lodjursindivider behöver förändras avsevärt 6. Lodjursstammens tillväxt i Sverige är enligt tidigare forskningsrapporter 7 främst begränsad av legal jakt i renskötselområdet och av bytestillgången i Mellansverige. En ytterligare faktor som påverkar är illegal jakt. Forskarna har dragit slutsatsen att lodjursstammen inte har bristande genetisk variation och att stammen inte är hotad på nationell nivå. Rovdjursutredningen bedömer i sitt delbetänkande (SOU 2011:37) att lodjurets nuvarande bevarandestatus i Sverige är gynnsam. 5 Andrén, H., Svensson, L., Liberg, O., Hensel, H., Hobbs, N.T. och Chapron, G Den svenska lodjurspopulationen samt prognos för Inventeringsrapport från Viltskadecenter Grimsö forskningsstation, SLU, Riddarhyttan. 6 Andrén, H. & Liberg, O Inventering av lodjur felkällor och naturlig variation. Vilt och fisk fakta nr 5/2009. SLU, Umeå 7 O. Liberg & H. Andrén 2005 Lodjurstammen i Sverige ; O. Liberg & H. Andrén 2005 Bevarandestatus och känslighet för jakt i den svenska lodjurstammen En snabb utredning för Naturvårdsverket; O. Liberg & H. Andrén 2008 Den svenska lodjursstammen

12 12 Nationella målsättningar för lodjursstammens utveckling I mars 2001 antog riksdagen regeringens proposition 2000/01:57 Sammanhållen rovdjurspolitik. Där sägs att miniminivån för lodjursstammen i Sverige ska vara 300 föryngringar per år. Ett av målet för lodjursstammens utbredning är att arten ska finnas såväl inom som utanför renskötselområdet men att huvuddelen av stammen ska finnas utanför renskötselområdet. I sin proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning som antogs av riksdagen i oktober 2009 gör regeringen följande överväganden: Mot bakgrund av att regeringen under några år avser att genomföra kraftfulla åtgärder för att stärka vargstammens genetiska situation, är det regeringens bedömning att Sverige kortsiktigt inte kan hysa en lodjurspopulation som motsvarar 300 årliga föryngringar huvudsakligen söder om renskötselområdet och med merparten av lodjursstammen i mellersta Sverige. Lodjursstammen har kommit långt mot målet om en livskraftig stam. Utan att artens bevarandestatus långsiktigt påverkas kan därför antalet årliga föryngringar, huvudsakligen utanför renskötselområdet, tillåtas ligga under 300 föryngringar, motsvarande 1500 individer, fram till dess att utvärderingen av etappmålen m.m. är behandlad. Antalet föryngringar bör dock inte understiga 250, motsvarande totalt individer, och det är angeläget att spridningen av lodjuren fortsätter i södra Sverige. Lodjuret i Norra rovdjursförvaltningsområdet Lodjursstammen, mätt i antal familjegrupper, har fluktuerat avsevärt under de senaste åren i norra förvaltningsområdet. Det är oklart vad som har förorsakat dessa kraftiga förändringar. Lodjursforskningen har t.ex. som troliga orsaker anfört naturlig variation i reproduktion för den kraftiga ökningen mellan 2006/2007 och 2007/2008 och jakten för minskningen mellan 2008/2009 och 2009/2010. Enligt Viltskadecenters sammanställning konstaterades 140 familjegrupper av lodjur i norra rovdjursförvaltningsområdet säsong 2010/2011. Enligt en ny forskarrapport 8 kommer lodjursstammen att minska efter fjolårets höga jaktuttag till ca 123 familjegrupper säsong 2011/2012, men återigen är prognosen mycket osäker. Enligt forskarna förstärks denna minskning under säsong 2012/2013, om jaktuttaget ligger över ca 30 lodjur totalt i norra området år Lodjursstammens storlek, utveckling och utbredning i länet Antalet konstaterade familjegrupper har varierat kraftigt sedan inventeringarna började i sin nuvarande form 1996 (bild 1). Totala antalet lodjur i länet har sannolikt inte varierat lika kraftigt mellan åren. Familjegrupper kan grovt omräknas till antal individer. I bild 2 har detta gjorts och dessutom har 8 Andrén, H. och Chapron, G Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Rapport, Grimsö forskningsstation, SLU, Riddarhyttan.

13 13 det för varje år beräknats ett medelvärde av de senaste tre åren. På så sätt får man en uppskattning såväl av det genomsnittliga antalet lodjur i länet som av osäkerheten i beräkningen utifrån forskarnas omräkningsformel. Lodjursstammen i består för närvarande enligt beräkningarna av ca 200 djur. Enligt mycket preliminära resultat från årets inventering av lodjur kommer antalet konstaterade familjegrupper i sannolikt att ligga något under fjolårets siffra. Tidigare forskningsresultat visade på en produktivitet (dvs. möjlig tillväxt) i lodjursstammen på 5-9 % årligen. Forskarna har efter nya beräkningar nyligen justerat den årliga tillväxttakten i norra Sverige till ca 4,9 %. Antal familjegrupper Antal loindivider Familjegrupper av lodjur i efter delning med angränsande län Beräknat antal lodjur i (tre års medelvärde) Maximala antalet Medelantalet Minimala antalet Bild 1. Antalet familjegrupper som har konstaterats varje år i länet har varierat kraftigt sedan inventeringarna började i sin nuvarande form Observera att tidsaxlarna i bild 1 och bild 2 är olika. Bild 2. Utifrån antalet familjegrupper kan grovt antalet lodjur i stammen beräknas. Andelen lodjurshonor som föder ungar kan variera från år till år. Därför kan det vara lämpligt att använda medelvärden (innevarande år och de två föregående åren) istället för att titta på varje år för sig. Observera att tidsaxlarna i bild 1 och bild 2 är olika.

14 14 Loinventering 2011 Konstaterade familjegrupper Bild 3. Fördelningen av familjegrupperna av lodjur som konstaterades under inventeringen säsong 2010/2011 återspeglar väl lodjurens generella utbredning i länet: De stora katterna är mest talrika i de centrala delarna av länet, medan det finns relativt få i fjällen och i kustlandet. Konstaterad familjegrupp Familjegrupp som delas med Norrbotten Lodjuren har en ojämn spridning i. De flesta finns i länets centrala delar, medan lodjuren är relativt få i kustlandet och i fjällen (bild 3). Detta mönster upprepas i de preliminära resultaten från årets inventering. Målsättningar för lodjursstammen i länet För närvarande ses den regionala förvaltningsplanen för lodjuret i s län över, och därmed också målsättningarna för arten. Enligt den befintliga förvaltningsplanen ska lodjurens utbredning vara jämn i länet och föryngringarna ska vara jämnt fördelade mellan samebyarna. Det mål som diskuterats för lostammens storlek är 23 årliga föryngringar. Som lämpligt intervallet inom vilket stammen tillåts variera har 18 till 28 föryngringar identifierats. Miniminivån för lodjursstammen i länet, som beslutades av Naturvårdsverket 2011, är 17 årliga föryngringar. Miniminivån indikerar endast gränsen mellan två olika förvaltningssätt (över miniminivån: Länsstyrelsen förvaltar s lodjurstam; under miniminivån: Naturvårdsverket har stort inflytande över förvaltningen) och återspeglar inte det antal lodjur som ska finnas i länet. Lodjursstammen bör således ligga över miniminivån och inom förvaltningsintervallet föryngringar. Förvaltningen av lodjursstammen idag ska syfta till att nå målen som nämns ovan år Problemområden och skador orsakade av lodjur I renskötselområdet är renen ett viktigt byte och lodjuret kan därmed åsamka rennäringen stora skador. Eftersom det nuvarande ersättningssystemet utgår från rovdjursförekomst i samebyarna och inte förutsätter att döda renar hittas så finns det ingen jämförbar dokumentation av de skador som rovdjuren orsakar inom rennäringen. Ersättningen för rovdjursdödade renar regleras genom viltskadeförordningen (SFS 2001:724) och genom regeringens regleringsbrev till Sametinget. Lodjuret är den rovdjursart som åsamkar rennäringen de största sammanlagda skadorna. Belysande för detta är att hu-

15 15 vuddelen av Sametingets ersättning för rovdjursförekomst under senare år har varit ersättning för förekomst av lodjur. Lodjursangrepp på andra tamdjur än renar är i vanligtvis begränsade till endast något enstaka fall per år. Lokalt kan lodjur betraktas som skadegörande av befolkningen, när lodjur tar rådjur vid utfodringsställen på vintern. I övrigt har länets befolkning i stort en positiv inställning gentemot arten och lodjuret är det mest populära av de stora rovdjuren, enligt genomförda attitydundersökningar. Tidigare lodjursjakt i länet Under tidigare år var det Naturvårdsverket som beslutade om jakt efter lodjur under licensjaktsliknande former i s län, men Länsstyrelsen föreslog ett antal djur och en eventuell områdesindelning inför varje jakt. Sedan 2011 är det Länsstyrelsen som tar beslut om licensjakt efter lodjur. Under senare år har antalet tilldelade lodjur ökat, efter en relativt begränsad jakt under perioden År 2010 nådde tilldelningen sin hittills högsta nivå med 35 lodjur. Avskjutningen har inte ökat i samma takt som tilldelningen. En överskjutning av lodjur har inte rapporterats under något år. Tabell 1: Vårens lodjursjakter åren Tilldelning Avskjutning Länsstyrelsen har sedan 2002 haft möjlighet att besluta om skyddsjakt efter skadegörande loindivider. Sådana beslut har tagits i något eller några fall per år. År 2011 beslutades om skyddsjakt efter sammanlagt sju lodjur. Av dessa fälldes endast ett. Det är oklart vilken effekt jakten har på lodjursstammen. Enligt Länsstyrelsens egna analyser av sambandet mellan dödlighet och förekomst av familjgrupper i verkar jakten i nuvarande omfattning påverka stammens storlek främst två och tre år senare. Annan dödlighet Jakten är den faktorn som sannolikt har störst betydelse för dödligheten bland lodjuren i. Illegal jakt efter lodjur förekommer i länet, men det är okänt hur omfattande den är. Något eller några enstaka lodjur dödas i trafiken eller hittas döda av andra orsaker varje år. Under år 2011 påkördes och dödades tre lodjur i. Under 2012 har hittills två påkörda lodjur rapporterats.

16

17 17 Kopia via e-post till: Naturvårdsverket Ledamöterna i s viltförvaltningsdelegation Polismyndigheten i s län Samtliga kommuner i s län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Viltskadecenter Loforskningsprojektet Statens Veterinärmedicinska Anstalt Fylkesmannen i Nordland

18 18 Bilaga 1 Hur man överklagar till Naturvårdsverket Är du missnöjd med Länsstyrelsens beslut kan du överklaga detta hos Naturvårdsverket, men klagan ska lämnas eller skickas till Länsstyrelsen. Överklagan ska vara skriftlig och undertecknad. Var tydlig med att skriva vilket beslut som överklagan gäller. Det gör du enklast genom att ange ärendebeteckningen (exempelvis ), redogöra för varför du menar att Länsstyrelsens beslut är fel och hur du anser att beslutet ska ändras, underteckna brevet, förtydliga namnteckningen, uppge adress och telefonnummer. Om du anlitar ombud kan istället ombudet underteckna brevet. I så fall bör en fullmakt sändas med. Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din ståndpunkt så bör du bifoga dem. Brevet ska lämnas in eller skickas till: Länsstyrelsen i s län UMEÅ Länsstyrelsen måste ha fått brevet inom tre veckor, räknat från den dag när du fick beslutet, annars kan överklagandet inte tas upp.

19 Bilaga 2 (L3) PÅSKJUTEN LO - PLATSUNDERSÖKNING OCH EFTERSÖK 1. Ifylls av länsstyrelsens besiktningsman tillsammans med skytt och jaktledare då lodjur påskjutits, men inte påträffats dött eller avlivats på skottplatsen. Blanketten ifylls även vid skyddsjakt. Uppgifterna registreras av besiktningsmannen i Rovdjursforum. 2. Kopia sänds till SVA oberoende av om prover insamlats eller ej. DATUM ANMÄLAN PÅSKJUTEN MED STÖD AV PLATSUNDER S/EFTERSÖK då lon påsköts Tidpunkt då påskjutningen anmäldes Licensjakt myndighetsbeslut Bara platsundersökning År Månad Dag År Månad Dag Klockslag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens Id-nr Tim Min Anmäld till Platsundersökning och eftersök Namn Telefon Mobiltelefon SKYTT Adress Postnr Postadress e-postadress Land om annat än Sverige Namn Telefon Mobiltelefon JAKTLEDARE Adress Postnr Postadress Skottplats (ange namn som finns på karta 1: ) Detaljerad karta över platsundersökning och eftersök ska bifogas Koordinater RT90 SWEREF99 Jaktområde (vid licensjakt) Län Kommun PLATS OCH AVLOSSADE SKOTT PLATS- UNDERSÖK- NING OCH EFTERSÖK Skjutavstånd. Avstånd mellan skytt och lo då lon påsköts med första skott? Hur många skott avlossades mot lon? med kulvapen Ange var skottet/skotten träffade? Tecknade lon för träff efter skott/skotten? Lämnade lon synligt blodspår då den lämnade skottplatsen? m Hur reagerade lodjuret? st med hagelvapen st Användes stöd vid första skottet? Skott 1 Skott 2 Skott 3 Stod still Gick i normal takt Sprang Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Hur långt kunde blodspåret följas? Eftersöksjägarens namn Telefon Mobiltelefon Användes hund vid eftersöket? Ja Nej Klockslag då eftersöket startade Ja Tim Nej Min Om Ja. Ange hundras och om flera hundar använts ange ordningsföljd Hund 1 Hund 2 Hund 3 Enbart löshund Enbart spårhund Spårhund och löshund Tillhörde hund och hundförare det egna jaktlaget? Ja Nej Var eftersöksekipaget tränat på rovdjur Hur långt kunde lon spåras från skottplats till sista lospår? Ja Nej Har avlossade kulor återfunnits? Ange antal och var. m Klockslag då eftersöket avslutades Tim Min PROV RESULTAT ELLER BEDÖMNING AV LODJURETS SKADOR Har prover/material från det påskjutna lon insamlats? Har prover/material överlämnats till besiktningsmannen? Eftersök har genomförts till dess Jaktledarens bedömning av lons skador då djuret inte påträffats dött eller avlivats? Ja Nej Blod Hår Kött/vävnad Spillning Ja Nej Insamlade prover sändes snarast till SVA (ange datum) Det är krav på att grunden för jaktledarens bedömningen ovan utförligt ska motiveras på sidan 2. År Månad Dag Lon påträffats död Lon påträffats skadat och avlivats Lon har inte anträffas Lon är oskadat Lon är lätt skadat Lon är allvarligt skadat UNDER- SKRIFTER Besiktningsman Namnförtydligande Jaktledare Namnförtydligande N A T U R V Å R D S V ER K ET, B L A N K ET T L 3, PÅ S K J U T EN LO PLA T S U N D ER S Ö K N I N G O C H E F T ER S Ö K, V ER S I O N

20 KOMPLET- TERANDE INFORMA- TION Bilaga 2 (L3), Sidan 2

21 REGISTRERING AV FÄLLD LO 1. Ifylld blankett lämnas till länsstyrelsens besiktningsman som registrerar relevanta uppgifter i Rovdjursforum och prover i Rovbase 2. Kopia bör behållas av jakträttshavaren. 3. Kopior ska medfölja både djurkroppen och besiktningsmannens prover till SVA. då lon fälldes År Månad Dag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens Id-nr DATUM Bilaga 3 (L1) ANMÄLAN FÄLLD MED STÖD AV SKYTT Tidpunkt då lon anmäldes År Månad Dag Klockslag Tim Min Anmäld till Licensjakt myndighetsbeslut Namn Telefon Mobiltelefon Adress Postnr Postadress e-postadress Land om annat än Sverige JAKTLEDARE Namn Telefon Mobiltelefon PLATS (om fallplats avviker från skottplats ange plats och koordinater under Kompl. information) Skottplats (ange namn som finns på karta 1: ) RT90 SWEREF99 Koordinater Jaktvårdskrets Län Sameby Kommun Riktad lojakt Annan jaktform (ange vilken) Drevkedja Passkyttar JAKTSÄTT m.m. (flera x kan anges) Skjuten från postställe Skjuten vid gå/smygjakt Hund använd Antal hundar Antal deltagande jägare Antal avlossade skott Antal lo i såten då jakt inleddes MÄRKT DJUR Tatuerad på insidan av läpparna - ange nr Öronmärke V/H öra ange färg och nr Radiohalsband ange nr Kontakta Grimsö forskningsstn. Lodjursprojektet, KÖN OCH ÅLDER VIKTER (vägda) MÅTT Hane Hona 0-1 år (årsunge) 1-2 år Äldre än 2 år Uppskatta åldern Totalvikt kg (inte flådd) Flådd kropp (skrott) med huvud (kg) l cm 1. Bröstomfång cm 2. Kroppslängd cm N A T U R V Å R D S V ER K ET, B L A N K E T T L1, R EG I S T R ER I N G A V F Ä L L D LO, V E R S I O N

22 MÅTTHJÄLP Mät på oflådd lo. Använd plastmåttband samt lämplig våg. Vägda vikter anges i kg med minst en decimal. Bilaga 3 (L1), sidan 2 1. Bröstomfång Mät strax bakom frambenen. 2. Kroppslängd Avstånd från nosspets till svansrot genom att följa kroppens kontur. KOMPLET- TERANDE INFORMATION

23 Bilaga 4 (L2) BESIKTNING, PROVTAGNING OCH MÄRKNING AV FÄLLD LO 1. Blanketten fylls i av länsstyrelsens besiktningsman som registrerar relevanta uppgifter i Rovdjursforum och prover också i Rovbase 2. Kopia ska medfölja djurkroppen till SVA. DATUM ANMÄLAN BESIKTNING AV BESIKTNING VAR KONTROLL AV LÄMNADE UPPGIFTER SKJUT- AVSTÅND OCH AVLOSSADE SKOTT Besiktningsdatum och klockslag År Månad Dag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens Id-nr Besiktningsmannen fick kännedom om fälld lo År Månad Dag Klockslag Tim Min Från vem Helkropp (oflådd) Skinn med dynor och klokapslar Kropp med skalle Skottplats Fallplats På skottplatsen/fallplatsen Bakspårning gjord (0,5-1 km) På annan plats. Ange var! Skyttens personuppgifter Jaktsätt Platsangivelser Djurets ev. märkning Djurets kön Djurets ålder Djurets vikt Eventuella rättelser/kompletter. skrivs under anmärkning nedan Skjutavstånd. Avstånd mellan skytt och lo, då djuret påsköts med första skottet? m Hur reagerade lon? Stod still Gick i normal takt Sprang Hur många skott med med Användes stöd vid första skottet? Ja Nej avlossades mot lon? kulvapen st hagelvapen st Färska skador Skador på klor Inga skador på klor NOTERA SYNLIGA SKADOR Äldre skador Skabbangripen (ange också var) Inga synliga skador FOTODOKU- MENTATION KRANIET? PROVER Hela lodjuret Klor och tassar Skottplats Fallplats Inga foton tagna Skytten önskar få tillbaka kraniet från SVA mot en kostnad av 600 kronor + frakt Skyttens underskrift Kropp inkl. skalle, svanskotor och tåben Vid hane också testiklar Kropp sänt till SVA (ange datum) Besiktningsmannens referensprov (hud 1x10 cm) Referensprov sänt till SVA (ange datum) ANMÄRKNING EV. TIDIGARE MÄRKNING Skriv mikrochipnr (10 tecken) Skanning av kropp efter ev. tidigare mikrochip Ja Nej Placering av tidigare chip MÄRKNING VID BESIKTNING LO- SKINNETS ÄGARE Skriv mikrochipnr (10 tecken) Nymärkning med synligt mikrochip (ange placering) Eventuell streckkod Namn Personnummer Telefon - Adress Postnr Postadress e-postadress Land om annat än Sverige BESIKTNING OCH MÄRKNING UTFÖRD AV Besiktningsman Mobiltelefon Länsstyrelse Underskrift e-postadress N A T U R V Å R D S V ER K ET, B L A N K E T T L2, B ES I K T N I N G, P R O V T A G N I N G O C H M Ä R K N I N G A V F Ä L L D LO, V ER S I O N

24 KOMPLETTERANDE MÄRKNING AV FÄLLD LO 1. Blanketten fylls i av den som utför märkningen och originalet sändes till Naturvårdsverket, Stockholm. 2. Kopia behålls av ägaren Chipnr. vid kompletterande märkning Synligt mikrochip Dolt mikrochip Eventuell streckkod Bilaga 4 (L2), sidan 2 KOMPLET- TERANDE MÄRKNING ÄGARE AV DEL AV DÖD LO Ange vilken del av djuret som är märkt Placering av mikrochip Namn Personnummer Telefon - Adress Postnr Postadress e-postadress Land om annat än Sverige ANMÄRKNING MÄRKNING UTFÖRD AV Underskrift Märkning utförd av (ange myndighet) Namnförtydligande NY ÄGARE TILL MÄRKT LO 1. Blanketten fylls i av den som utför märkningen och originalet sändes till Naturvårdsverket, Stockholm. 2. Kopia behålls av ägaren Nummer på mikrochip (10 tecken) Synligt mikrochip Dolt mikrochip Plats för nr på eventuellt CITES-tillstånd BEFINTLIG MÄRKNING NY ÄGARE Ange vilken del av djuret som är märkt Placering av mikrochip Namn Personnummer Telefon - Adress Postnr Postadress e-postadress Land om annat än Sverige ANMÄRKNING KONTROLL UTFÖRD AV Underskrift Kontroll utförd av (ange myndighet) Namnförtydligande

25 25 Bilaga 5 Lathund för lodjursskyttar 2012 s län Kontrollera före jakten: Jaktledare Jakttid Vem är jaktledare? 1 mars - 15 april Fr.o.m. en timme före solens uppgång t.o.m. en timme efter solens nedgång. Tilldelning Hundar Fällor Ta reda på hur många lodjur som återstår Tel.: Högst två hundar. Ej tillåtna under årets jakt. Eftersökshund Var och hur snabbt kan den vara på plats? Ev. fällavgift Fastställs av jakträttsupplåtaren. Efter skott: Anmälan Påskjutning Prover Blanketter Besiktning Försäljning Märkning Markera skottplatsen i terrängen. Till Länsstyrelsen snarast och inom en timme skytt, jaktledare, plats, var och när lodjuret fälldes, kön och ålder samt jaktsätt. Påskjuten lo anmäls snarast. Tel.: Skytten tillsammans med jaktledaren ansvarar för platsundersökning samt för eventuellt eftersök Flådd kropp inkl. huvud skickas till SVA; hudprov tas; ombesörjs av besiktningsman Fyll i blanketter Registrering av fälld lo och Besiktning, provtagning och märkning av fälld lo. Vid påskjutning använd Påskjuten lo platsundersökning och eftersök Lodjuret ska besiktigas utan dröjsmål. Intyg från Jordbruksverket krävs Av skinn omgående vid besiktning Av kranium genom SVA. Länsstyrelsen i s län 2012