Vindspelets uteblad. - Att dokumentera en verksamhet. Ett utvecklingsarbete inom ITis Vindspelet: Klostergårdskolan

Transkript

1 Ett utvecklingsarbete inom ITis Vindspelet Klostergårdskolan Vindspelets uteblad - Att dokumentera en verksamhet Arbetslag Vindspelet: Veronica Håkansson Monica Leo Karin Nilsson Eva Persson Therese Petersson Jan Venant

2 Förord Att få arbeta med detta utvecklingsarbete inom ITis har varit mycket lärorikt och intressant. Under hösten har vi fördjupat oss i olika arbetsmetoder och inlärningsstilar. Vi har ökat våra kunskaper kring datoranvändandet och känner oss mycket säkrare. Arbetet med Itis har gett hela arbetslaget en skjuts framåt. Ett av våra mål, som var att kunna göra en hemsida i form av en dagbok om våra utedagar, har uppnåtts. Vi vill tacka vår handledare Anders Kjellsson för stöd och uppmuntran till detta arbete. Vi vill också tacka vår kollega Björn Wassholm för all hjälp och support med arbetet kring vår hemsida. Lund Veronica Håkansson Monica Leo Karin Nilsson Eva Persson Therese Petersson Jan Venant

3 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Temamodellen...4 Inledning av vårt ITisarbete...4 Syfte och problembeskrivning...6 Litteraturöversikt...7 Genomförande...8 Resultat...10 Diskussion och slutsatser...11 Hur går vi vidare...14 Litteraturförteckning...15 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

4 Bakgrund Hösten 1998 startade vi, som ett helt nytt arbetslag, upp första generationens förskoleklasser på Klostergårdskolan. Arbetslaget består av två lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger fördelade på två åldershomogena klasser. Samma arbetslag följer klasserna upp t.o.m. åk. 3. Det nya arbetslaget och den nya verksamheten ledde naturligt till diskussioner och tankar kring olika pedagogiska arbetssätt. Alla var vi ivriga att finna ett bra gemensamt arbetssätt, där vi med våra olika yrkeskompetenser kunde ingå och verka i en gemensam riktning. Med många naturintresserade i arbetslaget bestämde vi oss snabbt för att schemalägga en utedag i veckan. Syftet i förskoleklassen var att få barnen att känna trygghet i naturen samt att träna deras grovmotoriska förmåga. De skulle lära sig uppleva, iaktta, samla och sortera samtidigt som de hade roligt ute. Dagarna följdes upp och dokumenterades i en egentillverkad bok i skolan med barnens egna bilder och återberättelser. Samtidigt dokumenterade vi vuxna verksamheten genom fotografier och texter i en utebok riktad till oss själva. Temamodellen I åk.1 ville vi vidareutveckla vårt samarbete över klassgränserna för såväl barnen som oss vuxna. Vi inspirerades av den danska bifrostmodellen, gjorde studiebesök och utvecklade en temamodell som hos oss ständigt är i utveckling. Modellen bygger på att personalen har idéer runt ett tema som alla kan tänka sig att jobba vidare med. Temat startar med en gemensam upplevelse för alla elever t.ex. ett studiebesök, teater spelad av oss vuxna, eller av en naturupplevelse. Nästa steg är en gemensam idesprutning inspirerad av upplevelsedagen. I stor grupp med båda klasserna tillsammans kommer eleverna med tankar och ideer kring hur de vill jobba vidare. Varje elev får möjlighet att komma fram och tala inför alla om sina tankar. Samtidigt antecknar en vuxen allt som eleverna föreslår. All personal samlas därefter, tittar på vad eleverna föreslagit och sätter samman tre verkstäder utifrån elevernas idéer, t.ex. en forskarverkstad, en skrivarverkstad och en skaparverkstad. I varje verkstad jobbar två vuxna och ca.13 barn. Alla elever arbetar sig, under temats gång, igenom alla verkstäder. Avslutningen är en viktig del av temat och sker i form av någon slags redovisning t.ex. en vernissage, en bok eller ett framträdande. Inledning av vårt ITisarbete Nu när vi nått åk 2 ville vi, med detta vårt arbetssätt som grund, få chansen att åter vidareutveckla vårt arbete genom ITis. Vi ville skaffa oss kunskaper om de möjligheter som IT ger oss att tillsammans med barnen dokumentera och presentera vår verksamhet på ett nytt sätt, för oss själva, för barnen och deras föräldrar.

5 Under naturskolans motto först Ute sen IT, ville vi att våra utedokumentationer skulle resultera i ett uteblad på klassens hemsida. Namnet blev givetvis Vindspelets uteblad efter namnet på vårt hus. Vi såg också chansen att åter öka samarbetet i personalgruppen i ett problembaserat lärande mot ökade datakunskaper. Vi behöver varandras hjälp för en professionell utveckling och dessutom har vi väldigt roligt på kuppen.

6 Syfte och problembeskrivning När vi ser tillbaka på vårt tidigare arbetssätt känns det som vi har en god grund inför vårt fortsatta arbete i arbetslaget. Det är dock viktigt att vi enbart betraktar det vi åstadkommit som just en grund. Vi är alla överens om vikten av att fortlöpande se över vårt arbetssätt. Något vi strävar efter är att stärka samarbetet inom arbetslaget. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara att integrera utedagsverksamheten med det gemensamma temaarbetet och att gemensamt dokumentera detta. En stor del av arbetet kring vår uteverksamhet handlar om att dokumentera. Vi beskriver dels rent konkret vad vi gör men viktigt är även våra reflektioner kring det som vi varit med om. Den nya teknik som nu finns lämpar sig mycket väl för denna typ av dokumentation i och med att texten på ett mycket elegant sätt kan blandas med bilder. Det stora hindret har varit att den av många har upplevts som svårtillgänglig. Vi vill skaffa oss de kunskaper och möjligheter som IT ger oss för att tillsammans med barnen dokumentera och presentera vår verksamhet. De flesta av våra barn står just nu på tröskeln till att erövra språket i skrift. Det är då viktigt att de erbjuds många tillfällen till meningsfullt skrivande och läsande. Datorn är för många barn en synonym till spelmaskin men kan ju vara så oändligt mycket mer. Möjligheten att nå ut till en publik via vår hemsida och även kunna kommunicera med andra barn via e-post kan ge dessa tillfällen till meningsfullt skrivande och läsande som är nyckeln till ett levande språk. Våra utedagar ger oss förutom gemensamma upplevelser även kunskaper om djur, natur och miljösammanhang. Här finns ytterligare en möjlighet till att använda IT för att bygga på den kunskap som upplevelserna där ute ger oss. Det finns dels program som innehåller kunskapsstoff och dels finns möjligheten att söka kunskap via faktabaser på nätet. Målet med vårt ITis arbete är att söka svar på följande frågor: Hur gör vi rent konkret för att med hjälp av den nya tekniken stärka samarbetet inom arbetslaget? Är det möjligt för oss alla att tillägna oss de verktyg som behövs för den nya dokumentationstekniken och därmed göra parollen "först Ute sen IT" till vår? Kan detta resultera i hemsidan Vindspelets uteblad Kan vi med hjälp av datoranvändning utveckla barnens läsande och skrivande? Är datoranvändningen som kunskapskälla ett gott alternativ för våra behov?

7 Litteraturöversikt Som litteraturfördjupning har vi valt att läsa om olika arbetsmetoder och inlärningsstilar. Samtliga titlar är hämtade från ITishemsida "studiematerial" IT och lärande. Dessutom har vi läst boken Möjlighetens barn i möjligheternas skola. Möjligheternas barn i möjligheternas skola av Bodil Abildrup-Johansson, Anna Louise Rathe och Jörgen Rathe. Möjligheternas barn i möjligheternas skola handlar om Bifrostpedagogiken och ligger till grund för vårt sätt att arbeta i temagrupper. Vi har tagit fram den igen för att även de som är nya i arbetslaget skall kunna tillgodogöra sig tankarna bakom temaarbetet. Bifrostpedagogiken går ut på att eleven ska utgå från sig själv - sina tankar, idéer och fantasier och utifrån detta komma med egna åsikter när det gäller arbetet i skolan samt att eleven lär sig ta ansvar för sitt eget lärande. Learning by searching av Bodil Jönsson Huvuddelen av materialet handlar om IT som hjälpmedel för människor med kognitiva funktionshinder. Ordet Bodil Jönsson använder är "sökologin" d.v.s. förmågan till sökande när rätt förutsättningar ges. Människor som tidigare inte lyckats att ta emot information som förmedlats till dem verbalt kan nu genom nya tekniskt - pedagogiska möjligheter med hjälp av bilder söka utifrån sin egna frågor. Elevaktiva arbetsmetoder av Mimmi Kylemark och Mia Winther I detta arbete redovisas tre olika arbetsmetoder Maria Montessori pedagogik Att arbeta projekt eller problemorienterat Problembaserat lärande Vi har fokuserat oss på problembaserat lärande. PBL innebär frivillig undervisning i form av föreläsning, workshops, seminarier samt basgruppsmöten. Under mötena förs en loggbok där gruppen dokumenterar sitt arbete. En handledare deltar som stöd för gruppen i dess arbete i en del av mötena. PBL bygger på en stark tro på människans drivkraft att tillfredställa sin egen nyfikenhet. Lusten att lära och lusten att leda av Ingela Cronsioe Författaren beskriver en rad faktorer som påverkar vår förmåga till inlärning, vår inlärningsstil. Hon nämner bl a miljömässiga, emotionella, sociologiska, fysiologiska och psykologiska faktorer. Vi har även olika kanaler där vi bäst tar till oss kunskap beroende på om vi är t.ex. auditiva, visuella eller taktila. IT som hot mot en professionell lärarroll av Kjell Granström Här redovisas om vad en professionell lärarroll och vad ett professionellt förhållningssätt till IT i skolan innebär. Enligt författaren finns det en risk för att kunskap inom IT området kan fjärma kolleger från varandra om inte denna kunskap delas av de flesta i arbetslaget.

8 Genomförande Vi startade Höstens tema Sagor vid vattnet med en gemensam upplevelse för barnen en solig dag vid Höje å. Vi delade in båda klasserna i tre grupper. Upplevelsen bestod av tre olika stationer: flottstationen, sagostationen, och konstverkstationen. På första stationen åkte barnen flotte längs ån. På nästa station fick barnen höra sagor om Näcken. På den tredje stationen fick barnen bygga konstverk med anknytning till Näckensagorna. När alla hade passerat samtliga stationer avslutade vi dagen med hamburgare i gröngräset. Upplevelsedagen följdes av ett stormöte med alla barnen. Det började med att en av oss läste en dikt om två valar. Därefter var det barnens tur att få möjlighet att lämna förslag och idéer om innehållet i vårt fortsatta temaarbete. Exempel på förslag var: skriva egna sagor, egna böcker, lära om djuren i Höje å, göra fiskar och spela teater. Arbetslaget diskuterade sedan barnens tankar och idéer. Detta bildade underlag för en forskarverkstad, en skrivarverkstad och en skaparverkstad. Första tematillfället berättade en av oss sagan om Sjöjungfrun och Anderssons kor. Vi presenterade innehållet i de olika grupperna och vilka vuxna som tillhör de olika stationerna. Vi delade in barnen i lämpliga grupper med 13 barn i varje. I skrivarverkstaden skriver barnen sagor och dikter som även illustreras. Barnen tillverkar också ett memory spel, allt med anknytning till djur, natur och sagoväsen. För att ge inspiration börjar varje gång med en bit av H.C Andersens saga Den lilla sjöjungfrun. I forskarverkstaden forskar barnen om natur, djur och olika sagoväsen kring vattnet med hjälp av litteratur och datorn. Gruppen har tillgång till som är ett resultat av ett samarbete mellan flera förvaltningar. Barnen skriver sedan sina texter för hand eller på datorn. I skaparverkstaden tillverkar barnen ballongfiskar i papier maché. Med hjälp av vattenfärger återskapar de en storbild av Höje å som sen fylls med växter och djur. Barnen arbetar också med drama. Vi har låtit eleverna skriva för hand i sina händelseböcker om upplevelserna på utedagarna och sedan låtit dem föra över texterna på datorn. I forskarverkstaden och skrivarverkstaden har barnen renskrivit sina texter sedan de, med vår hjälp, rättat dem. Vi har behållit handskriften till stor del och haft datorn som ett komplement eftersom vi tycker att eleverna har ett stort behov av att träna bokstavsformer och finmotorik. För några elever med stora motoriska svårigheter har datorn använts som skrivverktyg. Arbetslaget har lagt ut texterna och bilderna efterhand på Vindspelets uteblad. För exempel från vår hemsida se bilaga Temat redovisas i nya tvärgrupper där barnen berättar om sitt arbete i de olika verkstäderna för varandra. Avslutningen på temat sker i form av öppet hus för föräldrar och syskon. Barnens texter samlas i var sin spiralbunden bok som ställs ut tillsammans med materialet från skaparverkstaden.

9 På våra utedagar varje vecka har vi under höstterminen bl a arbetat med barnens egen sagoberättarplats nere vid ån. Tillsammans med personal från Höje å projektet har barnen fått hjälpa till att i smågrupper utforma platsen. Så här har vi skrivit på vår hemsida: En liten bit in i hästhagen gör Höje å en krök. Där finns ett gammalt pileträd som nästan ligger ner på marken och gör att det ser lite mystiskt och spännande ut. Nässlorna växer höga här och bildar nästan som en vägg ut mot hagen. På andra sidan ån stiger strandbanken upp, också den som en vägg. Där har vi valt att bygga en "sagoberättarplats". Där ska finnas bänkar att sitta på och en stol att berätta sagor från. Barnen har arbetat med att fila och slipa bänkarnas kanter och barkat av stockar. De har även fått lära sig använda jordborr. Efter att vi har arbetat med detta under flera utedagar börjar nu platsen att ta form och vi är mycket nöjda med hur det har blivit. Invigningen av sagoberättarplatsen gick i regnets tecken. Vi fick höra spelmannen Lars-Torgny spela fiol därefter berättade Monica en saga i den nya sagoberättarstolen Stolen är tillverkad av en alm från gamla lundavägen och är fantastiskt vacker. Under våra utedagar får barnen även uppgifter som rör djur och natur på olika sätt. Den digitala kameran har flitigt använts som en del av dokumentationen. Arbetslaget har haft möjlighet till en timmes gemensam ITis-planering varje fredag. Vi har till varje tillfälle läst ett avsnitt ur fördjupningslitteraturen och då kunnat diskutera det lästa tillsammans. Vi har även under denna tid haft möjlighet att planera de gemensamma aktiviteterna på utedagar och tematid.

10 Resultat Barnens kunskaper om djur, natur och miljö har ökat vilket vi kan se på många olika sätt. Att på utedagen gå iväg och t ex håva i Höje å och därefter på tematiden forska, skriva och måla kring våra fynd ger resultat i form av kunskap. Det praktiska arbetet på utedagarna lägger grunden till mycket. De har numera mycket större kunnande om vilka djur som lever i ån, vilket namn de har och hur de ser ut. Enskilda elever har på eget initiativ delgett sina kamrater vad de lärt sig genom sin forskning. Det har skett genom att de läst upp eller berättat för kamraterna om något från sin forskning. Eleverna har också blivit säkrare på sorteringsövningar av olika slag tack vare sin ökade kunskap. De kategoriserar och sorterar in t ex. vatteninsekter och löv mycket lättare idag. Barnen har ökat sin fantasi och kreativitet genom upplevelserna på utedagarna och genom arbetet i de olika verkstäderna. Det ser vi när de skriver egna sagor och dikter i skrivarverkstaden. De har också fler egna idéer om hur de vill jobba vidare och om hur utformningen av arbetet ska se ut. Vi kan också konstatera att elevernas lust till att läsa och skriva har ökat. Det ser vi bl a genom att deras texter har blivit längre och mer beskrivande samt att de ofta vill veta mer om tex. klodyveln och då gärna läser lite extra. När det gäller datorvana har eleverna utvecklats mycket. Det tar inte längre så lång tid att starta upp och komma igång. De är inte heller så rädda för att göra fel utan vågar pröva sig fram. Det samma gäller för personalen; vi vågar använda datorn mer nu och vi kan utnyttja datorn på fler sätt än vad vi kunnat tidigare. Hela arbetslaget har också lärt sig att använda digitalkameran samt att lägga in bilderna på datorn. Resultatet redovisas bland annat genom att vi åstadkommit en hemsida med adress Klicka därefter vidare till klasser och 2A, 2B Samarbetet i arbetslaget har stärkts under hösten tack vare fler gemensamma planeringstillfällen samt fler gemensamma aktiviteter. Vi har tagit tillvara på hela arbetslagets olika kompetenser genom arbetet i de olika verkstäderna och på våra utedagar.

11 Diskussion och slutsatser Att det befinner sig två klasser i samma hus och med gemensamma lokaler är inte någon garanti för att ett samarbete kommer till stånd. Därtill krävs en vilja till samarbete och har man dessutom intressen som tangerar varandra ökar möjligheterna för att ett samarbete kan börja spira. Något som inte får underskattas i sammanhanget är att man tillåter sig att ha roligt tillsammans och att man är observant på att den mentala försurningen inte tillåts få fäste på arbetsplatsen. Vi ska nu försöka besvara frågorna som vi inledningsvis ställde under rubriken syfte och problembeskrivning Alla vill vi väl kalla oss för professionella men vad innebär det då att vara professionell? Det är viktigt att skilja mellan kompetens och professionalism (Granström sid. 2). Genom egna studier och mångårig yrkespraktik kan en lärare utveckla en hög kompetens. Betecknande för denna kompetens är att den är personlig för just den läraren och inte nödvändigtvis finns hos kollegerna. En hög kompetens hos en lärare kommer inte automatiskt de andra lärarna till del utan kan istället, relativt sett, minska deras kompetens. Professionalismen däremot handlar om den gemensamma kompetens och den gemensamma förståelse som en yrkesgrupp delar. För att denna förståelse ska komma till stånd behövs då också ett gemensamt yrkesspråk som omfattar de gemensamma teorier och föreställningar som medlemmarna i yrkesgruppen har om vardagsarbetet. För att utveckla detta yrkesspråk krävs då också naturligtvis tid och möjlighet till reflektion kring vad man gör och inte minst varför man gör det. En stor fara när det gäller IT användningen är enligt Kjell Granström att kunskapen om IT blir en personligt buren kompetens som splittrar snarare än förenar ett arbetslag. Detta blir speciellt tydligt om man överlåter det praktiska arbetet med datortekniken till någon inom arbetslaget som redan behärskar tekniken. Risken finns då att denna speciella kompetens fjärmar "experten" från sina kolleger och kanske tom från det pedagogiska arbetet med barnen. Att läraren får en egen dator kan öppna världen men också isolera henne från kollegerna. För att samarbetet inom arbetslaget ska utvecklas är det därför av största vikt att det blir allas angelägenhet att göra sig bekant med den teknik som behövs för att åstadkomma det som vi har föresatt oss. Till en början har fyra av sex i vårt arbetslag varit direkt involverade i tillverkningen av "Vindspelets uteblad" som hemsida. Det är vår avsikt att alla i arbetslaget så snart som möjligt ska bli förtrogna med hur hemside-tillverkningen går till just för att undvika att tekniken bakom mystifieras och blir mer än det redskap som det trots allt bara är. Till saken hör att det inte är helt enkelt att behärska denna teknik. Viktigt är att man arbetar regelbundet, helst flera gånger i veckan med hemsidan. Genom regelbundna diskussioner håller man varandra informerade runt nya upptäckter inom datoranvändningen. Tips och idéer måste bollas mellan oss. Vi måste

12 ge varandra tid till utveckling. Kanske bör man prioritera och eventuellt schemalägga tid för detta. Att efter de första trevande försöken med vårt uteblad se det färdiga resultatet på vår hemsida känns som en spännande händelse för hela arbetslaget. Alla har på något sätt varit involverade i ett eller flera av de olika momenten. Det kan gälla arbetet med att hjälpa barnen att ta fram texterna eller att ta bilder med den digitala kameran eller att i slutänden lägga in det hela på hemsidan. Det känns som vi i arbetslaget är mitt upp i ett problembaserat lärande. Det är ett gemensamt projekt och alla är involverade och dessutom engagerade! Det talas ibland om IT som något svårbegripligt och tom mystiskt, något som är till för ett fåtal invigda och inte för oss vanliga dödliga. Man har då oftast ambitionen att fullt ut förstå tekniken bakom alla steg i användandet. Det är ju dock inget som vi brukar bekymra oss över när det gäller annan högteknologi. De flesta av oss kör gladeligen bil utan att reflektera så mycket över vad i detalj det är som får bilen att skjuta fart så snart man trycker ner gaspedalen eller stanna när man trycker på bromsen. Skillnaden är givetvis att IT är en ny företeelse som det tar tid att vänja sig vid. Samtidigt blir tekniken också mer och mer användarvänlig. Det är därför uppenbart att det, på sikt, är möjligt för alla i arbetslaget att lära sig den teknik som behövs för att åstadkomma det vi vill. Att lära sig skriva är en mycket komplicerad process. Man ska plocka ner det talade språket i dess minsta beståndsdelar, koda om det till tecken och därefter sätta samman det hela igen till något som en annan människa ska kunna tolka och få sammanhang i. Ska man vilja göra sig allt detta besvär vill det till att man har något angeläget att säga, något som engagerar en själv. Det som engagerar mest är ofta sådant man själv har upplevt, kanske tillsammans med sina kamrater. Gemensamma upplevelser blir ofta starka och angelägna. Upplevelser kan man bearbeta genom att leka dem men också genom att skriva om dem. Att skriva dagbok är något som många börjar med i tidig ålder och fortsätter med i många år. Utedagarna är just sådana gemensamma upplevelser där det ständigt händer nya saker i stort som i smått. Här finns det mängder av upplevelser som är så viktiga att det känns angeläget att skriva om dem. När man märker att man kan skriva och tycker att man börjar bli bra på det vill man inte bara skriva för sig själv. Man behöver en publik! Det behövs en mottagare till berättelserna. Vilken utmaning kan då vara större än att få hela världen till publik? Så är ju, rent teoretiskt, fallet när man lägger ut sin text på en hemsida, även om det i praktiken bara rör sig om föräldrar, syskon och kamrater som läser det man skrivit. När de första texterna och bilderna fanns på vår hemsida och barnen hade fått titta på det färdiga resultatet märkte vi en ändrad attityd till skrivandet. Barnen började producera längre och mer innehållsrika texter och arbetet med att skriva ner dem i Word och rätta dem blev mer intressant. Barnen arbetade mer koncentrerat och målmedvetet i datasalen. Mot bakgrund av detta tycker vi oss redan märka att IT mediet har haft en positiv inverkan på barnens skrivande. Man har en mottagare till det man

13 skriver och därför är det viktigt att man kan vara stolt över det man lämnar ifrån sig. I forskargruppen som är en av våra temagrupper har barnen arbetat med att samla faktakunskaper utifrån det intresseområde som de själva har valt. Arbetet är tänkt att resultera i en text som de själva satt ihop efter att ha sökt fakta på egen hand. Personalen finns till för att stötta barnen och tolka de ibland svåra texter som stått till buds. Vår faktabank har så gott som enbart bestått av böcker som vi lånat ihop i en ganska stor mängd och lagt fram inför varje arbetstillfälle. Den CD-rom skiva som vi lånade på Skolbibliotekscentralen tillsammans med faktaböckerna visade sig tyvärr vara så ålderstigen att vi inte lyckades få våra datorer att läsa den. Vi har dock hittat en användbar länk som handlar om vatten samt djur i och invid vatten nämligen Kristianstads vattenrike. Där finns bilder på djuren, faktatexter och i vissa fall fågelläten som man kan spela upp. Barnen har letat i materialet under korta stunder men det har inte varit någon rusning efter att arbeta med det. Det material i denna länk som handlar om smådjur i vatten finns utgivet i ett litet häfte som varit utmärkt att ha med sig de gånger vi varit nere vid ån och håvat. Vi har så sent som på det andra ITis-seminariet fått tips på faktasamlingar om djur och natur på CD-rom och kommer att undersöka om det är något för oss. Som det ser ut för oss just nu kan vi inte säga att datoranvändningen som kunskapskälla är ett gott alternativ för oss. Dels saknar vi som personal kunskap om användbara faktakällor på nätet och dels saknar vi faktakällor i programform. Vi har dessutom bara tillgång till en dator i anslutning till klassrummet så böckerna har varit mer tillgängliga och dessutom lättare att hantera både för personal och barn. Här tror vi dock att vanan spelar in. Vi vuxna likställer oftast vanemässigt faktasökning med att leta efter material i böcker medan barn ofta likställer datoranvändning med att spela spel. Vi har ofta fått frågan av barn om vad vi spelar för något när vi i själva verket sitter och skriver. Det kommer att ta en viss tid innan vi har fått in datoranvändningens möjligheter som en ren kunskapskälla i vår begreppsvärld. Vi är ganska övertygade om att detta kommer att hända på sikt. Under arbetets gång har vi kommit till insikt om hur viktigt det är att ta tillvara på barns olika sätt att lära. Vi tycker att vårt arbetssätt till stor del tar hänsyn till dessa olikheter. Ytterst handlar det om djupt mänskliga och grundläggande behov av att bli sedd och bekräftad för den man är, att få möjlighet att uttrycka sig på sitt sätt och att bli respekterad för sin egenart. Det skapar en sund självkänsla och det mår alla människor bra av. Då infinner sig lusten lära och lusten att leda. (Cronsioe, Ingela sid. 13)

14 Hur går vi vidare När vi nu avslutar vårt ITis-arbete fortgår emellertid vidareutvecklingen både i arbetslagsgruppen och för oss som enskilda personer. Det känns som vi genom ITis fått bra hjälp att påbörja processen mot större mångfald i vårt arbete med barnen och oss själva. Redan har vår hemsida påbörjats, ändrats och kompletterats. Möjligheterna känns oändliga, vilket är roligt. Som enskilda pedagoger har vi utvecklats från olika utgångspunkter. Alla känner vi framstegen även om de ligger på olika plan. Det känns skönt att vi inte behöver ha nått lika långt samt att vi är omgivna av arbetskamrater som kan stötta och hjälpa. Den enskilda drivkraften för varje pedagog är emellertid en förutsättning för att utvecklingen inte ska stanna. Vi kommer att fortsätta med finslipningen av vårt temaarbetssätt. Allt för att även i fortsättningen arbeta problembaserat, elevorienterat och ämnesövergripande. Datorn kommer att få fler användningsområden. Framöver vill vi etablera kontakt med likasinnade klasser från annan ort. Ett utbyte skulle kunna ske genom hemsidor och e- post. Senare också genom besök hos varandra. Våra gruppdiskussioner kring fördjupningsmaterialet har gett mersmak. Att samlas kring gemensamma pedagogiska frågor är både roligt och givande. Vi har som avsikt att fortsätta våra pedagogiska möten framöver.

15 Litteraturförteckning Abildtrup Johanssson Bodil, Rathe Ann Louise och Rathe Jörgen 1998 Möjligheternas barn i möjligheternas skola Sveriges Utbildningsradion AB Cronsioe Ingela Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och Skolutveckling Delegationen för IT i skolan, utbildningsdepartementet Granström Kjell IT som hot mot en professionell lärarroll Delegationen för IT i skolan, utbildningsdepartementet Jönsson Bodil Learning by searching Delegationen för IT i skolan, utbildningsdepartementet Kylemark Mimmi och Winther Mia Elevaktiva arbetsmetoder Delegationen för IT i skolan, utbildningsdepartementet

16 Bilaga 1

17 Bilaga 2

18 Bilaga 3

19 Bilaga 4

20