Behandlingsriktlinjer för patienter med diabetesrelaterade axelbesvär

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandlingsriktlinjer för patienter med diabetesrelaterade axelbesvär"

Transkript

1 Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen / M Kyhlbäck, H Schröder-Winter, A Göthner Revidering / M Kyhlbäck, B Wänstrand, H Schröder -Winter Kontaktperson: K Lanshammar Behandlingsriktlinjer för patienter med diabetesrelaterade axelbesvär Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnasterna vid ortopedgruppens öppenvårdsmottagning och medicinklinikens vårdavdelningar. Bakgrund Flera studier visar på nedsatt ledrörlighet som en vanlig senkomplikation till diabetes. Risken för en diabetiker att drabbas av bindvävsstramhet anges som 4-8 gånger större än hos befolkningen i övrigt (1-4). Detta anses vara förorsakat av det höga blodsockrets inverkan på bindvävens grundstruktur samt av en nedsatt mikrocirkulation. Bindväven förtjockas antingen på grund av minskad nedbrytning eller ökad produktion och elasticiteten minskas av ett ökat antal inter- och intrakollagena tvärbindningar. Den kapillära cirkulationen såväl i vävnader som runt nerver försämras av förtjockade kapillärväggar (1, 2, 4-7). Det normala fysiologiska åldrandet medför en långsam förstyvning av kroppens bindväv, då antalet tvärbindningar ökar och vatteninnehållet i bindväven reduceras. Senor och ligament blir då styvare och skörare (8). En liknande process sker vid diabetes, men då redan vid betydligt yngre ålder. En styvnad och förtjockad bindväv har större känslighet för överbelastning och sämre förmåga till läkning vid skador (2, 4). Både högt blodsocker och nedsatt syresättning i kapillärerna bidrar till ökad nervkänslighet och strama vävnader ökar trycket på nerverna (7). Även de röda blodkropparna kan påverkas av diabetessjukdomen och insulinbehandlingen så att de blir stelare och mindre formbara, varigenom kapillärpassagen försvåras. Blodet kan också bli mer trögflytande och blodkropparna få en ökad tendens att klumpa ihop sig. Allt resulterar i nedsatt syrsättning av vävnad (4, 6, 7, 9). Enligt Morén-Hybinette drabbas diabetiker betydligt oftare än andra av inskränkt ledrörlighet och detta kan leda till olika former av belastningsproblematik. Axelleden är en särskilt utsatt och drabbad led. I sin avhandling har Morén-Hybinette belyst problemet hos diabetiker. Symptombilden beskrivs som en smärtande, rörelseinskränkt skuldra med varierande inslag av tendiniter. Tillstånden är långvariga, ofta recidiverande och dubbelsidiga (2). Patienterna har kraftiga rörelseinskränkningar och tillståndet överensstämmer ej helt med begreppet frozen shoulder (10). Kliniska omständigheter Patienter huvudsakligen från C län med axelbesvär relaterade till diabetes remitteras till öppenvårdsmottagningen från medicinkliniken, Akademiska sjukhuset. Behandlingsmål Huvudmål: uppnå för varje patient ett smärtfritt och optimalt rörelsebeteende för bättre funktion i arbete och fritid. Delmål: Smärtfrihet/smärtlindring Specifik avspänning, muskulär kontroll och koordination runt skuldran Ökad kroppsmedvetenhet för optimalt rörelse- och hållningsmönster

2 Förbättrad uthållighet och cirkulation i rotatorcuffens muskler Ökad ledrörlighet Tillämpning av god ergonomi i vardagen Förebygga återfall genom etablering av regelbundna träningsvanor Litteratursökning Sedan flera år tillbaka har vi en behandlingsstrategi för denna patientgrupp som utvecklats här på sjukgymnastikavdelningen vid Akademiska sjukhuset. För att få ytterligare evidens för eller emot behandlingsprogrammet söktes ny litteratur våren Konsulterade databaser var Medline, Amed, Swemed och Spriline. Följande sökord användes: diabetes mellitus, shoulder, joint, pain, physiotherapy/physical therapy, rehabilitation, exercise, ledbesvär, axelsmärta, skuldersmärta. Vid revidering våren 2007 söktes ny litteratur på PEDro, Cochrane, Medline, Amed, Cinahl, Libris. Sökord: diabetes mellitus, shoulder, joint, pain, physiotherapy/physical therapy, rehabilitation, exercise. I första hand söktes randomiserade kontrollerade studier. Resultat Vi fann inga randomiserade, kontrollerade interventionsstudier för patientgruppen, dock en okontrollerad gruppstudie och en okontrollerad fallstudie. I gruppstudien (11) behandlades 48 patienter med omväxlande TENS, ultraljud, stretching och hemövningar under 2 månader samt endast hemövningar i 3 månader därpå. En uppföljning skedde efter ytterligare 3 månader. Hela gruppen förbättrades oberoende av god eller dålig glykemisk kontroll. Det fanns ingen obehandlad kontrollgrupp i denna studie så dess vetenskapliga värde är lågt. I fallstudien (12) beskriver en kiropraktor sin behandling av en insulinberoende diabetiker med nack-och skuldersmärta/stelhet. Behandlingen pågick under ca 9 månader och bestod bla av manipulation av nacken, träning av svaga och stretching av korta muskler, ultraljud, hemövningar och gymträning. Nacksmärtan förbättrades betydligt och axelsmärtan hade minskat i intensitet men var fortfarande kontinuerlig. Rörligheten i nacke och axel hade förbättrats. Denna studie hade ingen kontroll i form av en baslinje före intervention och därför kan inga slutsatser dras utifrån dess resultat. Vad gäller övriga publikationer fanns en beskrivande artikel från 2000 (10) som ger en allmän bakgrund till frusen skuldra hos diabetiker. Rekommendationer för omhändertagande av patienter med diabetesrelaterade ledbesvär på sjukgymnastikavdelningen, Akademiska sjukhuset Då inga nya välgjorda studier är publicerade, rekommenderar vi den på sjukgymnastikavdelningen tillämpade behandlingsmodellen för patienter med diabetesrelaterade axelbesvär. Den har arbetats fram genom systematisk och strukturerad klinisk handläggning. Arbetet har dokumenterats i en C uppsats som beskrev behandling och resultat med 2 års uppföljning för 60 diabetiker med stel och smärtande skuldra (13) samt i en singel-case studie (14). Syftet med behandlingen är att upprätta/återställa god mikrocirkulation i patientens skuldermuskulatur för att motverka smärta och stelhet samt att lära patienten att tillämpa ett axelvårdande beteende i vardagen. Inledningsvis ges regim om vilolägen för axelleden och information om vikten av mikropauser vid statiskt arbete. Träningen börjar med tillämpad specifik avspänning för musklerna i nacke och skuldergördel (13-16). Sedan tränas noggrant koordinationen i

3 skuldergördeln, till en början tyngdavlastat för att successivt försvåras och integreras i komplexa rörelsemönster (13-18). Hållningsinrättning instrueras för att minimera belastningen på rotatorcuffen (19). Träning av cirkulation och uthållighet i rotatorcuffen sker i scapulas plan under axelnivå. Då smärtan minskat kan rörelseträning och eventuellt muskeltöjning påbörjas, dock utan att ge ökad smärta (13, 14). Träningen sker i hemmet med självträningsprogram samt på sjukgymnastiken med redskap och i bassäng. Smärtlindring med TENS (20) eller akupunktur (21) ges vid behov, eventuellt som inledning på behandlingen om patienten har svårt att genomföra träningen pga smärta. Efter avslutad behandling på sjukgymnastiken skrivs vid behov Fysisk aktivitet på recept - FaR, för att stimulera till fortsatt träning utanför sjukvården (22). Utvärdering Visuell och manuell kontroll av muskulär spänningsgrad. Bedömning av rörelsemönster och koordination (23). Hållningskontroll sker med lod och referenspunkter (24). Angulär rörlighet mäts med goniometer (25) och funktionell rörlighetsskattning sker enligt Boström (26-28). Patienten fyller i smärtskiss och smärtskattning enligt visuell analog skala (29) samt ett funktionellt självskattningsformulär (30) före och efter behandlingsperioden. Revidering Vid ny litteratursökning våren 2007 fann vi inga behandlingsstudier av tillräcklig vetenskaplig kvalitet för förändring av våra behandlingsriktlinjer. Referenser 1. Shinabarger N. Limited joint mobility in adults with diabetes mellitus. Phys Ther 1987;67(2): Morén-Hybinette I. The painful diabetic shoulder. Lund: Lund University; Friedman N, LaBan M. Periarthrosis of the shoulder associated with diabetes mellitus. Phys med rehab 1989;68(1): Dahlin L, Morén-Hybinette I. Bindväven och leder. In: Agardh C-D, Berne C, Östman J, editors. Diabetes. Stockholm: Liber förlag; p Larkin J, Frier B. Limited joint mobility and Dupuytren s contracture in diabetic, hypertensive, and normal populations. Br Med J (Clin Res Ed) 1986;292(6534): Agardh C-D. Mikroangiopati. In: Agardh C-D, Berne C, Östman J, editors. Diabetes. Stockholm: Liber förlag; p Sundkvist G. Nerver. In: Agardh C-D, Berne C, Östman J, editors. Diabetes. Stockholm; p Nordin M, Frankel V. Basic biomechanics of the musculosceletal system. Philadelphia: Lea Febiger; Lowe G. Blood rhealogy in general medicine and surgery. Baillieres Clin Haematol 1987;1(3): Scarlat MM, Goldberg BA, Harrryman II DT. Frozen shoulder in diabetic patients: handle with care: higher incidence suggests the need for early intervention. J Musculoskeletal Med 2000;17(8): , Aydogan A, Karan A, Ketenci A, Salman S, Salman F, Temel Yilmaz M, et al. Factors affecting therapeutic response of adhesive capsulitis in type II diabetes mellitus. J Back Musculoskeletal Rehabil 2004;17(1): Valli J. Chiropractic management of a 46-year old type I diabetic patient with upper crossed syndrome and adhesive capsulitis. J Chiropractic Med 2004;3(4):

4 13. Göthner A, Schröder-Winter H. En sjukgymnastisk behandlingsmodell för axelbesvär hos diabetiker. Behandlingsutvärdering och 2 års-uppföljning. C-uppsats, 10 poäng.: Uppsala Universitet; Göthner A. Klinisk utvärdering av en sjukgymnastisk behandlingsmodell för diabetiker med belastningsbesvär, en single case studie. C-uppsats, 5 poäng.: Karolinska institutet; Göthner A. Diabetiker i rörelse. Svenska Diabetikerförbundets Skriftserie 1992;11: Göthner A, Schröder-Winter H. Sjukgymnastik i Dagmarprojekt visar: Skonsam träning hjälper diabetiker med ledbesvär. Sjukgymnasten 1994;52(5): Böhmer AS. Trening ved kroniske degenerative skulderlidelser. Fysioterapeuten 1984;51: Böhmer AS, Staff PH, Brox JI. Supervised exercises in relation to rotator cuff disease (impingement syndrome stages II and III): A treatment regimen and its rationale. Physiother Theory Pract 1998;14: Solem-Bertoft E, Thoumas KA, Westerberg C-E. The influence of scapular retraction and protraction on the width of the subacromial space. Clin Orthop Relat Res 1993;296: Hansson P, Lundeberg T. Transcutaneous electrical nerve stimulation, vibration and pain relieving measures. In: Wall PD, Melzack R, editors. Textbook of pain. 4 ed. Edinburgh: Churchill Livingstone; p Green S, Buchbinder R, Hetrick S. Acupuncture for shoulder pain. In: Cochrane Database Syst Rev; Ståhle A. FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut R 2008:4: Elanders; Shumway-Cook A, Wallacott M. Constraints on motor control: an overview of neurological impairments. In: Shumway-Cook A, Wallacott M, editors. Motor control: Theory and Practical Applications. 2nd ed. Baltimore: William and Wilkins; p Kendall H, Kendall F, Boynton D. Alignment. In: Kendall H, Kendall F, Boynton D, editors. Posture and Pain. Baltimore: Williams & Wilkins; p Clarkson HM. Musculoskeletal assessment. Joint range of motion and manual muscle strength. 2nd ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; Boström C, Harms-Ringdahl K, Nordemar R. Clinical reliability of shoulder function assessment in patients with rheumatoid arthritis. Scand J Rheumatol 1991;20: Boström C, Harms-Ringdahl K, Nordemar R. Relationships between measurements of impairment, disability, pain and disease activity in rheumatoid arthritis patients with shoulder problems. Scand J Rheumatol 1995;24: Boström C, Harms-Ringdahl K, Nordemar R. Shoulder, elbow and wrist movement impairment-predictors of disability in female patients. Scand J Rehabil Med 1997;29: Wewers M, Lowe N. A critical review of visual analogue scales in the measurement of clinical phenomena. Res Nurs Health 1990;13: Linton S. Skala för dagliga aktiviteter för patienter med kronisk smärta. Scand J Behav Ther 1986;15(S 7): Allmänna referenser Nicholsson, G G. Rehabilitation of common shoulder injuries. Clinical Sports Medicine 1989; 8 (4): Rosenbloom A L. Connective tissue disorders in diabetes. In: Alberti K G M M, Zimmet P, DeFronszo R A, Keen H (eds). International Textbook of Diabetes Mellitus 2 nd ed. Chichester: John Wiley and Sons Ltd, 1997.

5 Triffitt P D. The relationship between motion of the shoulder and the stated ability to perform activities of daily living. The Journal of Bone and Joint Surgery 1998; 80-A (1):

Behandlingsriktlinjer för patienter med diabetesrelaterade axelbesvär

Behandlingsriktlinjer för patienter med diabetesrelaterade axelbesvär Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2000-12-15/ M Kyhlbäck, H Schröder-Winter, A Göthner Revidering 2013/M Kyhlbäck Kontaktperson: M Kyhlbäck Behandlingsriktlinjer för patienter med diabetesrelaterade

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement

Läs mer

Proximal Humerusfraktur (S42.20/21)

Proximal Humerusfraktur (S42.20/21) Proximal Humerusfraktur (S42.20/21) Klassificering Neer Behandling Konservativ: Smärtlindring. Tidig rörelseträning av axelleden. Operation: Alltid preop CT. Operation inom 10 dagar. Dagkirurgi vardag

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv -Any truth is better than indefinite doubt Nordenström J. Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår. Karolinska University Press, 2005. SENSORISK

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med recidiverande främre glenohumeral luxation opererade enligt öppen eller artroskopisk Bankart.

Behandlingsriktlinjer för patienter med recidiverande främre glenohumeral luxation opererade enligt öppen eller artroskopisk Bankart. Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2005-03-01 B Svensson, J Olofsson Senaste revidering: 2011-05-30 M Kyhlbäck Kontaktperson: M Kyhlbäck Behandlingsriktlinjer för patienter med recidiverande

Läs mer

Adhesiv kapsulit. FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng

Adhesiv kapsulit. FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet x Adhesiv kapsulit Studieuppgift 3 FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng Delkurs 3:1; FYS 015 Rörelsesystemet 2 Fysioterapi/sjukgymnastik

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Behandlingsriktlinjer för patienter med Systemisk lupus erythematosus (SLE) Mälarsjukhuset, Eskilstuna Sjukgymnastiken 2, Reumatologkliniken 2007-07-11/ C Berterud Andersson, A Hagelberg, H Olsson, A Partanen 2009-09-17 / L Östblom, anpassat och reviderat till Akademiska sjukhuset

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter opererade med lumbal fusion

Behandlingsriktlinjer för patienter opererade med lumbal fusion Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2006-12-18/M Kyhlbäck, B Wänstrand. Kontaktperson: L E Andersson. Behandlingsriktlinjer för patienter opererade med lumbal fusion Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

Feldenkrais för behandling och prevention

Feldenkrais för behandling och prevention Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur (artroskopisk eller öppen op) Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

AXELPROBLEM HOS HANDBOLLSPELARE. Foto: Berndt Wennebrink

AXELPROBLEM HOS HANDBOLLSPELARE. Foto: Berndt Wennebrink AXELPROBLEM HOS HANDBOLLSPELARE Foto: Berndt Wennebrink AXELPROBLEM HOS HANDBOLLSPELARE Axelleden har störst rörelseomfång av kroppens samtliga leder. Stabiliteten i axeln bygger på en god styrka och koordination

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Blodsjukdom- Fysioterapi Specialistvård, Gävle

Blodsjukdom- Fysioterapi Specialistvård, Gävle Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-44464 Fastställandedatum: 2015-08-06 Giltigt t.o.m.: 2017-08-06 Upprättare: Martha E Meza Andrade Fastställare: Anna Gustavsson Blodsjukdom- Fysioterapi

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1 Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Artros Ickekirurgisk behandling

Artros Ickekirurgisk behandling Artros Ickekirurgisk behandling Per Wretenberg Sektionschef Arthroplastik Sektionen Ortopeden, Karolinska Solna Artros många namn Osteoartros Osteoartrit Förslitning Degenerativa åldersförändringar Ledsvikt

Läs mer

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta

Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Fysisk aktivitet och äldre - Malin. Inledning

Fysisk aktivitet och äldre - Malin. Inledning Inledning I dagens samhälle har de kroniska sjukdomarna kommit att bli ett mycket allvarligt folkhälsoproblem (Faskunger, 2013). Fysisk aktivitet har bevisats ha positiva effekter på många av dessa, både

Läs mer

C-UPPSATS. Effekter av sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid subacromial impingement

C-UPPSATS. Effekter av sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid subacromial impingement C-UPPSATS 2008:346 Effekter av sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid subacromial impingement - en litteraturstudie Erica Fransson Anna Grefve Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson. Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Andning det gäller livet!

Andning det gäller livet! 23 September 2013 Andning det gäller livet! Amelie Ambolt Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehabkedjan Tel: 046 17 43 23 Leg. Sjukgymnast, Terapeutisk Kompetens inom Basal Kroppskännedom Handledare,

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske

Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske Kursansvarig och examinator: Teresia Nyman Kursens innehåll Kursen arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större bukkirurgiskt ingrepp

Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större bukkirurgiskt ingrepp Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2000-08-24/ U Henriksson, M Waara Reviderad senast 2007-08-23/ M Lundin Kontaktperson: A Lundgren Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större

Läs mer

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Idrott C, Träningslära inriktning hälsa och äldre, 30 Sport Science, Principles of Exercise Training, Health and Aging, Advanced Course, 30 Credits Kurskod:

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion av främre korsband

Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion av främre korsband Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2000-09-21 M Grundin/M Weslien/E Belin Reviderad 2006-12-04 K Jansson/K Lanshammar Kontaktperson: K Lanshammar Behandlingsriktlinjer för patienter efter rekonstruktion

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare

Läs mer

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Sjukdomar och skador SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Humerus, klavikel, scapula Klavikeln enda skelett förankringen till axiala skelettet Lös struktur

Läs mer

Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnasterna på Gåskolan och på ortopedens vårdavdelningar, Akademiska sjukhuset.

Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnasterna på Gåskolan och på ortopedens vårdavdelningar, Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset Sjukgymnastik avdelningen 2000-04-27/E. Björklund/L. Östblom/E. Belin Reviderad: 2013-01-02/L Kumlin Kontaktperson: Linda Kumlin Behandlingsriktlinjer för patienter efter benamputation

Läs mer

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Patienternas synpunkter och värderingar Forskningsresultat Genomtänkt och genomdiskuterad bedömning

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med systemisk skleros

Behandlingsriktlinjer för patienter med systemisk skleros Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2008-03-20/L. Östblom Kontaktperson: L. Östblom Behandlingsriktlinjer för patienter med systemisk skleros Dessa behandlingsriktlinjer är framtagna av sjukgymnaster

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Skuldersmärta efter stroke (TL)

Skuldersmärta efter stroke (TL) Skuldersmärta efter stroke (TL) Skriven av Terese Landin Stroke Stroke är en av de vanligaste folksjukdomarna och drabbar varje år cirka 30 000 personer, varav cirka 7 000 är återinsjuknanden (Terént,

Läs mer

Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning)

Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning) Institutionen för hälsa, vård och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning) Kursbeteckning: SJG 909 Omfattning: 20 poäng

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.

Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det. Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR EHLERS-DANLOS SYNDROM, EDS

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR EHLERS-DANLOS SYNDROM, EDS SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR EHLERS-DANLOS SYNDROM, EDS Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling (innefattande utvärdering) 4-6 år 6-12 år 13- Rådgivning och annat personligt stöd till föräldrar, barnet

Läs mer

High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik

High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Innehåll High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Nina Lindelöf, Håkan Littbrand, Erik Rosendahl Umeå universitet, Institutionen

Läs mer

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Pulmonell Arteriell Hypertension Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter

Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter 42 Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och Del A: Inledning Arbetsrelaterade besvär i höft, ben och utgörs av försämringar i kroppsstrukturer som senor, muskler, nerver, leder eller bursor

Läs mer

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se

Motorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se Motorisk träning Karin Shaw karin.shaw@sll.se Bakgrund motorisk träning Bedömning Träning Avslut Motoriska träningsmetoder Motoriskt lärande, (motor learning and performance) Beroende på: Individen och

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit

Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit Stefan Johansson ST-läkare, Liljeforstorgs VC Handledare: Professor Gunnar Johansson Sammanfattning Introduktion: Plantarfascian

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Idrottsvetenskap GR (A), Anatomi, fysiologi och idrottsfysiologi, 30 hp

Idrottsvetenskap GR (A), Anatomi, fysiologi och idrottsfysiologi, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Idrottsvetenskap GR (A), Anatomi, fysiologi och idrottsfysiologi, 30 hp Sport Science BA (A), Anatomy, physiology and exercise physiology, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-125698 Fastställandedatum: 2016-02-10 Giltigt t.o.m.: 2017-02-10 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Cervikal Dystoni, Fysioterapi

Läs mer

Kapselshift vid axelinstabilitet

Kapselshift vid axelinstabilitet Kapselshift vid axelinstabilitet Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt.

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt. Observativ rörelseanalys Observativ Rörelseanalys är en teknik för systematisk observation av människans rörelsemönster utan andra hjälpmedel än våra ögon beskriver hur en rörelse sker (biomekaniken räknar

Läs mer

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier SYSTEMATISK GRANSKNING AV METODER FÖR ATT FRÄMJA FYSISK AKTIVITET Metoder för att främja fysisk (MFA) Fysisk (FA) Hälsa/ Livskvalitet BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH RESULTAT Bernt Lindahl, överläkare

Läs mer

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46721 Fastställandedatum: 2015-05-26 Giltigt t.o.m.: 2017-05-26 Upprättare: Lena B Holmgren Fastställare: Anna Gustavsson Gastric by pass opererade,

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Motoriska symtom. Fysisk träning för personer med demens Falun 7 september Motoriska symtom. Definition av rehabilitering

Motoriska symtom. Fysisk träning för personer med demens Falun 7 september Motoriska symtom. Definition av rehabilitering Motoriska symtom Fysisk träning för personer med demens Falun 7 september 2017 Demens medför förutom kognitiv nedsättning även en successivt försämrad fysisk funktionsförmåga tex: - gång & förflyttning

Läs mer

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Beskriva 1994 Behandlings effekter 2004 Evidens 2014 1994 -Vad Vadär ärklumpig klumpigmotorik motorik? 6 year

Läs mer

Fysisk träning under adjuvant behandling

Fysisk träning under adjuvant behandling Fysisk träning under adjuvant behandling Ingrid Demmelmaier Fil dr, leg fysioterapeut Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Forskningsprojektet PhysCan Genomförs i Uppsala,

Läs mer