Insatsstatistik Innehållsförteckning. BESKRIVNING AV STATISTIKEN UL-LÄR (20) Colin McIntyre

Transkript

1 UL-LÄR (20) Insatsstatistik 2013 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet samt hur den genomförs och hur man kan ta del av resultaten. Genom att klicka på en rubrik i innehållsförteckningen kommer man direkt till aktuellt avsnitt. Innehållsförteckning A Innehållsförteckning 1 A.1 Ämnesområde... 3 A.2 Statistikområde... 3 A.3 SOS-klassificering... 3 A.4 Statistikansvarig... 3 A.5 Statistikproducent... 3 A.6 Uppgiftsskyldighet... 3 A.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter... 4 A.8 Gallringsföreskrifter... 4 A.9 EU-reglering... 4 A.10 Syfte och historik... 4 A.11 Statistikanvändning... 5 A.12 Uppläggning och genomförande... 6 A.13 Internationell rapportering... 7 A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 7 B Kvalitetsdeklaration 8 B.0 Inledning... 8 B.1 Innehåll Statistiska målstorheter Objekt och population Variabler Statistiska mått Redovisningsgrupper Referenstider 12 B.2 Tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Osäkerhetskällor Redovisning av osäkerhetsmått 15 B.3 Aktualitet Frekvens Framställningstid Punktlighet 16

2 UL-LÄR (20) B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet Jämförbarhet över tiden Jämförbarhet mellan grupper Samanvändbarhet med annan statistik 18 B.5 Tillgänglighet och förståelighet Spridningsformer Presentation Dokumentation Tillgång till primärmaterial Upplysningstjänster 19 Bilaga Insatsrapporten

3 UL-LÄR (20) A Administrativa och legala uppgifter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Lärande av olyckor och kriser A.2 Statistikområde Statistikområde: Insatsstatistik kommunal räddningstjänst A.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) Inte nu, men kanske i framtiden A.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, enheten för lärande av olyckor och kriser Postadress: Karlstad Besöksadress: Norra Klaragatan 18 Kontaktperson: Telefon: Telefax: E-post: statistik@msb.se A.5 Statistikproducent Myndighet/organisation: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, enheten för lärande av olyckor och kriser Postadress: Karlstad Besöksadress: Norra Klaragatan 18 Kontaktperson: Telefon: Telefax E-post: statistik@msb.se A.6 Uppgiftsskyldighet Insatsstatistiken bygger på uppgifter ur den kommunala räddningstjänstens insatsrapporter. Beslut i samband med räddningsinsatser ska dokumenteras utifrån bestämmelser i bland annat Förvaltningslagen (1986:223) och Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) (LSO). LSO innehåller även bestämmelser om undersökning av olyckor. Kommunal räddningstjänst är med andra ord skyldig att skriva en

4 UL-LÄR (20) rapport efter varje insats. Väljer en räddningstjänst att följa den gemensamma mallen för en insatsrapport och lämna in sina uppgifter till MSB, kan den bidra till den nationella insatsstatistiken. Kommunal räddningstjänst är idag inte skyldig att lämna uppgifter till MSBs statistikproduktion. A.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter Inom MSBs särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). A.8 Gallringsföreskrifter Insatsdata finns tillgängliga för varje år från 1996 och framåt. Den senast inkomna godkända versionen av respektive insatsrapport bevaras i databasen. Under genomförs en successiv övergång till ny insamlingsteknik. I det gamla systemet arkiveras samtliga inkomna datafiler även sådana som har blivit inaktuella när en ny version av insatsrapporten har inkommit till MSB. Inga inkomna datafiler gallras. Det nya systemet bygger på annan teknik. MSB har en webbtjänst som kommunicerar med det lokala systemet och utför logiska kontroller medan insatsrapporten skrivs. Den senast inkomna godkända versionen av respektive insatsrapport bevaras i databasen samt det senaste meddelande från lokala systemet men inaktuella meddelanden bevaras inte. MSB avser att genomföra en gallringsutredning för produktionssystemet under A.9 EU-reglering Finns inte. A.10 Syfte och historik Statistiken ska belysa vilka olyckor som sker samt vilka åtgärder räddningstjänsten vidtar vid dessa olyckor. Det överordnade syftet är att effektivisera samhällets arbete till skydd mot olyckor genom ökade kunskaper om olyckor och insatser. Samhället är i ständig förändring och behovet av att kunna följa olycksutveckling över tid anses som särskilt viktigt. Enklare nationella sammanställningar över antalet utryckningar har framställts på 1960-talet av Statens brandnämnd och under perioden av Räddningsverket. I början av 1990-talet påtalade ett flertal intressenter behovet av en mer djupgående statistik över olyckor och insatser. Räddningsverket sökte då

5 UL-LÄR (20) stöd av Statistiska centralbyrån (SCB) som ledde arbetet med framtagning av ett statistikförsörjningsprogram för räddningstjänstsektorn. Arbetet bedrevs i en projektgrupp med representanter för Brandbefälets riksförbund, Brandskyddsföreningen, Kommunförbundet, länsstyrelser och Räddningsverket och utmynnade i ett förslag till produktion av bland annat insatsstatistik. Vid den tiden försvårades framtagning av en nationell insatsstatistik av det faktum att räddningstjänsterna använde olika insatsrapporter. SCB uppskattade att det fanns ett fyrtiotal olika varianter av rapporten och att begrepp skiljde sig över landet. Projektgruppen utformade då ett utkast till gemensam insatsrapport, tillsammans med definitioner av de begrepp som förekommer i den. Insatsrapporten provades hösten 1994/våren 1995 i 25 kommuner. Blanketten justerades utifrån erfarenheterna från provdriften och ett utbildningsmaterial framställdes. Den gemensamma insatsrapporten infördes efter omfattande utbildningsinsatser , och räddningstjänster började skicka in sina uppgifter kort därefter. I början skötte SCB statistikproduktionen åt Räddningsverket. Efter elva års drift såg Räddningsverket fördelar i att driva produktionen i egen regi och systemet fördes över till myndigheten Insatsstatistiken bygger på uppgifter ur kommunala myndigheters dokumentation. Från 1986 till 2003 styrdes räddningstjänst av Räddningstjänstlagen, men 2004 ersattes den av Lagen om skydd mot olyckor. I samband med detta uppstod behov av justering i insatsrapportens innehåll. En projektgrupp med företrädare för kommunal räddningstjänst anpassade blankettens utformning utifrån de nya kraven och passade samtidigt på att bedöma pålitlighet och nyttan med det som hade samlats in. Några få uppgifter som bedömdes som överflödiga togs bort från den reviderade insatsrapporten som infördes Räddningsverket lades ned och statistikproduktionen togs då över av enheten för lärande av olyckor och kriser hos den nybildade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). A.11 Statistikanvändning Statistiken används av många olika användare inom skilda delar av samhället. Den kanske viktigaste användargruppen är själva uppgiftslämnaren kommunal räddningstjänst. Lagen om skydd mot olyckor förutsätter mål- och resultatstyrning av kommunens ansträngningar till skydd mot olyckor. Statistikuppgifter ligger till grund för de riskanalyser som kommunernas handlingsprogram bygger på, och statistiken behövs för uppföljning och utvärdering av dessa program. Länsstyrelser utövar tillsyn av kommunernas verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor och stödjer sig då bland annat på insatsstatistiken. Kunskaper behövs för olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder. Experter inom framför allt brandskydd, som till exempel Brandskyddsföreningen, försäkringsbranschen samt forskare behöver ibland detaljerade statistikupp-

6 UL-LÄR (20) gifter för sina analyser. Allmänheten ska med hjälp av insatsstatistiken få en översiktlig beskrivning av olycksrisker och olycksutveckling över tiden. Journalister spelar en viktig roll i förmedling av denna övergripande information till allmänheten och har dessutom ett uppdrag att granska hur myndigheter arbetar för att skydda allmänheten. Journalister kräver då underlag i särskilda sakfrågor och behöver ibland detaljerade statistikuppgifter. Användare representeras i den av MSB bildade Rådet för erfarenhetsåterföring från kommunala olycksundersökningar (REKO). Deltagande organisationer i detta användarråd är Malmö stad, Räddningstjänsten StorGöteborg, Nyköpings kommun, Länsstyrelsen Södermanland, Brandforsk, Karlstads universitet, Brandskyddsföreningen, Länsförsäkringar, SOS-Alarm AB samt Sveriges kommuner och landsting. A.12 Uppläggning och genomförande Efter varje räddningsinsats ska en insatsrapport skrivas i räddningstjänstens egna datasystem. Sedan år 2004 finns det tre olika leverantörer av administrativa system på marknaden som kan leverera grunddata till statistikproduktion enligt MSBs specifikation. Data ur insatsrapporter lämnas till MSB med viss eftersläpning under året. Under perioden januari mars kontrollerar MSB att underlag har lämnats från alla räddningstjänster avseende föregående året. MSB utför sedan vissa kvalitetskontroller och vid behov korrigeras uppenbart felaktiga uppgifter i databasen. När MSB är nöjd med kvaliteten framställs statistiktabellerna för publicering på MSBs hemsida och i en tryckt rapport. MSB påbörjade 2011 ett teknikskifte för dataleverans från de lokala systemen. I det ursprungliga produktionssystemet måste en utsedd statistiksamordnare på varje räddningstjänst gå in i sitt lokala system och framställa en indatafil med uppgifter från de insatsrapporter som har kommit till eller korrigerats sedan förra indatafilen skapades. Med hjälp av en webbapplikation kan statistiksamordnaren sedan överlämna data till MSB för inläsning i den nationella databasen. MSB har utvecklat en ny databas tillsammans med en webbtjänst för överföring och kontroll av insatsrapporter. Med den nya tekniken överförs data till MSB i samband med skrivande av rapporter i de lokala datasystemen. MSB står då för de logiska kontrollerna som utförs medan en insatsrapport skrivs. Förutom en förbättring av pålitligheten i uppgifterna, sker inrapportering utan tidsförluster. Under 2011 anpassade den första av de tre systemleverantörerna sitt program för att leverera data med hjälp av MSBs webbtjänst. Den andra leverantören gjorde likadant under Det är oklart när den tredje leverantören kommer att genomföra teknikskiftet.

7 UL-LÄR (20) Som följd av denna omläggning frångår MSB principen om slutliga observationsregister för respektive år. Från och med 2010 betraktas insatsdatabasen som ett levande register. Årsstatistik framställs så fort som möjligt efter årsskiftet, men underlaget i databasen kommer att förändras när uppgifter i en gammal insatsrapport revideras av en räddningstjänst. Under åren upprätthåller MSB två parallella produktionssystem. Uppgifter i dessa två databaser förs över till en gemensam analysmiljö ett datalager. MSB har utfört en omfattande kvalitetsgranskning av tidigare års insatsdata innan underlaget lästes in i datalagret. Det har visat sig att en del rapporter innehåller logiska brister som i och för sig inte påverkar statistiktabellerna men ändå ger felaktigheter vid djupare analyser. MSB har även upptäckt några få uppenbara felaktigheter som påverkar statistiken. Underlaget har rättats till i datalagret och detta medför att de nu publicerade uppgifterna skiljer sig marginellt från tidigare redovisade siffror i några få sammanhang. A.13 Internationell rapportering Statistik om bränder i skog och mark lämnas årligen till EU-kommissionen. Statistik om bränder i skog och mark samt deponier lämnas årligen till Naturvårdsverket som en del av Sveriges klimatrapportering till EU och FN. Statistik om bränder, räddningsinsatser och dödsbränder lämnas årligen till Nordstat, ett samarbetsforum för statistikproducenter hos de centrala myndigheterna inom de nordiska länderna. Statistik om bränder och dödsbränder lämnas årligen till den internationella brandförsvarsorganisationen CTIF. A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar På senare tid har frågan väckts om insatsrapporten motsvarar dagens behov. REKO bildade en arbetsgrupp med uppgift att föreslå hur insatsrapporten skulle utvecklas. Arbetsgruppen bestod av representanter från sju räddningstjänster, en länsstyrelse och MSB. Efter en omfattande behovskartläggning utarbetade arbetsgruppen ett förslag till ny insatsrapport. Förslaget har omarbetats efter synpunkter från landets räddningstjänster och ett införande projekt har påbörjats med målet är att den reviderade insatsrapporten kan införas

8 UL-LÄR (20) B Kvalitetsdeklaration B.0 Inledning Insatsstatistiken är en totalräknad statistik som beskriver olyckor och räddningsinsatser i olika avseenden. Underlaget för insatsstatistiken utgörs av uppgifter ur den kommunala räddningstjänstens insatsrapporter. B.1 Innehåll 1.1 Statistiska målstorheter Målstorheterna i insatsstatistiken är främst av fem slag: Antal olyckor och andra händelser som leder till insatser av den kommunala räddningstjänsten under år 2013 Antal personskador som dessa olyckor har orsakat Uppgifter avseende åtgärder som räddningstjänsten vidtog för att begränsa dessa olyckors skadeverkningar Räddningstjänstens bedömning av orsaker till de bränder och onödiga automatiska brandlarm de kallats till Olika riskmått som olyckor per tusen invånare, bränder per tusen taxeringsobjekt mm Objekt och population Målpopulationen för 2013 års insatsstatistik utgörs av alla de händelser under året som ledde till en räddningsinsats av kommunal räddningstjänst enligt Lagen om skydd mot olyckor. Räddningsinsats 2 Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. 4 Lagen gäller inte hälso- och sjukvård som avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Den kommunala räddningstjänsten utför ett stort antal uppdrag utöver räddningsinsatser enligt LSO. Många av dessa uppdrag är av akut karaktär och kan till och med vara livräddande, men de görs som stöd till ambulans, polis eller någon annan som behöver använda räddningstjänstens resurser. De flesta

9 UL-LÄR (20) räddningstjänster vill dokumentera dessa uppdrag i insatsrapporten och många räddningstjänster har utryckt önskan om att få en överblick över hela sin operativa verksamhet inklusive dessa uppdrag. Räddningsverket beslutade 1996 att stå till tjänst med statistik över dessa uppdrag som redovisas separat från räddningsinsatser. En del uppdrag kräver dock en särskild rapportering till uppdragsgivaren och det är oklart hur många räddningstjänster som då står ut med en dubbelrapportering. MSB har ingen uppfattning om hur heltäckande denna statistik över andra uppdrag än räddningsinsatser är Variabler Variabler Händelsetyp Olycka/tillbud Brand i byggnad Brand ej i byggnad Kommentar Den händelse som faktiskt har ägt rum vid olycksplatsen - redovisas i en av tre kategorier: olycka/tillbud, larm utan tillbud, annat uppdrag. Olycka definieras som något plötsligt som medför skada på människor, egendom eller miljö. I andra sammanhang ska en olycka per definition vara oavsiktlig, men i LSO tas inte hänsyn till uppsåt, vilket innebär att t ex anlagd brand kan betraktas som olycka i räddningstjänstsammanhang. Tillbud är en händelse som hade kunnat utvecklas till en olycka men som tack vare ett rådigt ingripande eller lyckliga omständigheter inte ledde till skada på människor, egendom eller miljö. Brand definieras som eld som ingen har kontroll över och som medför skada på människor, egendom eller miljö. Brandtillbud är eld som hade kunnat utvecklas till en brand men som tack vare ett rådigt ingripande eller lyckliga omständigheter inte ledde till skada. Byggnad definieras som varaktig konstruktion av tak och vanligen även väggar, som står på mark eller är placerad helt eller delvis under mark och är så stor att människor kan uppehålla sig i den. Brand ej i byggnad definieras som eld i det fria som ingen har kontroll över och som medför skada på människor, egendom eller miljö.

10 UL-LÄR (20) Brandtillbud är eld som hade kunnat utvecklas till en brand men som tack vare ett rådigt ingripande eller lyckliga omständigheter inte ledde till skada. Trafikolycka Drunkning/-tillbud Utsläpp av farligt ämne Nödställd person Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Falsklarm räddning Annat uppdrag Objektstyp Omfattar förutom vägtrafikolyckor även olyckor med snöskoter, flyg, fartyg och spårbunden trafik. Livräddningsinsatser då någon riskerar att drunkna. Sökning efter lik då ingen möjlighet att rädda liv kan finnas, betraktas normalt inte som olycka/tillbud utan annat uppdrag. Med utsläpp av farligt ämne avses okontrollerat utflöde/utsläpp eller överhängande fara för utflöde/utsläpp av ämnen som genom sina kemikaliska eller fysikaliska-kemikaliska egenskaper kan föranleda skador på människor, egendom eller i miljö vid felaktig hantering. Avser människor i ett livsfarligt läge pga annat än de övriga olyckstyperna, och annat än ren hälsooch sjukvård som avses i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Räddningstjänsten utlarmas av en automatisk larmanordning som är direkt ansluten till brandstationen (eller en ständigt bemannad central som larmar ut räddningstjänsten), utan att fara för brand eller gasutsläpp föreligger. Larm om brand som en person lämnat i god tro men då fara för brand ej kunnat konstateras. Uppsåtligt falsklarm om brand. Larm om annat än brand som en person lämnat i god tro men då fara för olycka ej kunnat konstateras. Uppsåtligt falsklarm angående annat än brand. Gemensamt för dessa uppdrag är att de handlar om annat än räddningstjänst eller onödiga räddningstjänstlarm. En del uppdrag kan vara akuta, men de utförs som hjälp till sjukvårdshuvudmannen eller polisen i andra sammanhang än räddningstjänst enligt LSO. Den övergripande verksamhet som bedrivs vid

11 UL-LÄR (20) huvudbyggnad på fastigheten, alternativt "i det fria". Larm till räddningstjänsten Lindrigt skadade Svårt skadade Omkom Startutrymme Startföremål Direkt brandorsak Det klockslag då larmet kommer till räddningstjänsten. Räddningstjänstens bedömning av antalet personer som vid olyckan erhållit skador som inte väntas medföra intagning på sjukhus. Räddningstjänstens bedömning av antalet personer som vid olyckan erhållit brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning, inre skada eller annan skada som väntas medföra intagning på sjukhus. Antalet personer som omkom vid olyckan. Räddningstjänsten bör vid rapportskrivning ha vetskap om dödsfallet/en, annars ska personerna anges som svårt skadade. Detta medför en viss underskattning av antalet omkomna. Utrymmet inom byggnaden eller i anslutning till byggnaden där branden startade. Det föremål som bedöms har spelat den avgörande rollen för brandens uppkomst. Den direkta orsaken till varför branden uppstod Statistiska mått De statistiska mått som används är framför allt summor och kvoter. Kvoter redovisas oftast som andelar i procent, men ibland som antal per tusen invånare eller antal per tusen taxeringsobjekt Redovisningsgrupper Statistiken redovisas efter ett stort antal redovisningsgrupper. De variabler som används vid uppdelning är bland annat händelsetyp, skadetyp, åtgärdstyp samt tidpunkt för olika händelser. Insatsstatistiken redovisas på riks, läns och kommunnivå. Statistiken kan lätt aggregeras till olika kommungrupper. Underlaget kan även redovisas per brandstation, men så pass detaljerade statistik publiceras inte i färdiga statistikprodukter annat än till räddningstjänsterna.

12 UL-LÄR (20) Referenstider Referensperioden är år Fullständighet Insatsstatistiken används för planering och uppföljning av räddningstjänstens förebyggande och operativa verksamheter. Statistiken ska även stödja olycksoch skadebegränsande åtgärder av andra aktörer. Det är orimligt att förvänta sig att insatsstatistiken ska belysa olycksorsaker och -förlopp på ett helt fullständigt sätt för samtliga intressenter. Dagens variabeluppsättning fastställdes i en behovskartläggning från första halvan av 1990-talet. Urvalet begränsades utifrån det som var möjligt för brandbefäl att ta reda på vid olyckstillfället. På senare år har skadedrabbade människors förutsättningar och beteenden fått ökad uppmärksamhet i det förebyggande arbetet. REKO bildade en arbetsgrupp 2011med uppgiften att föreslå hur insatsstatistiken kunde göras om för att bättre svarar upp mot de informationsbehov som nu finns. Vissa variabler avseende människors agerande vid olyckor tillkommer när den reviderade insatsrapporten införs om några år. B.2 Tillförlitlighet 2.1 Tillförlitlighet totalt Insatsstatistiken bygger på en insamling av uppgifter i administrativa system hos den kommunala räddningstjänsten. Statistiken kan aldrig vara bättre än det som finns i de lokala systemen. MSBs bedömning är att de största problemen med tillförlitlighet härstammar från mätfel vid skrivande av insatsrapporter eller bortfall då rapporten inte skrivs färdigt lokalt eller aldrig skickas in till MSB. 2.2 Osäkerhetskällor Urval Insatsstatistiken är totalräknad och därmed inte behäftad med urvalsosäkerhet Ramtäckning Rampopulation för insatsstatistiken är MSBs kopia av uppgifter ur respektive räddningstjänsts lokala system. Det ideala innehållet i MSBs insatsdatabas skulle vara en komplett ifylld insatsrapport för varje räddningsinsats enligt Lagen om skydd mot olyckor. Det finns dock övertäckning i form av uppdrag utanför Sverige samt undertäckning då insatsrapporter aldrig kommer in till MSB. Några exakta mått på storleken av täckningsfelen finns för närvarande

13 UL-LÄR (20) inte. Övertäckning Insatser utanför Sverige leder till en ytterst begränsad övertäckning. Några få räddningstjänster intill finska gränsen utför insatser i grannkommunen på andra sidan gränsen. Dessa insatser tas inte med i den publicerade statistiken. Undertäckning Undertäckning uppstår när räddningstjänster inte dokumenterar sina insatser på ett fullgott sätt lokalt eller inte lämnar in data till MSBs statistikproduktion. MSB bedömer att alla räddningstjänster dokumenterar sina räddningsinsatser i insatsrapporten. Rutiner för hur detta görs är dock skiftande. På någon räddningstjänst får befälen inte gå hem efter sina arbetspass utan ha skrivit färdigt sina insatsrapporter för dagen. På andra räddningstjänster finns inga sådana krav utan rapporter kan lämnas och i bästa fall skrivas färdigt långt senare. Vid uppstarten 1996 medverkade alla landets räddningstjänster i insatsstatistiken. Merparten lämnade redan då sina uppgifter i form av datafil från ett lokalt system, men Räddningsverket tog även emot papperskopior av insatsrapporter för instansning i databasen. Antalet papperskopior minskade i takt med att allt fler räddningstjänster skaffade datasystem. Räddningsverket beslutade 2004 att sluta med den kostsamma instansningen och endast ta emot uppgifter i datafiler. En räddningstjänst har inte kunnat leverera datafiler enligt specifikationen och saknas sedan dess i statistiken. Det är dock fler räddningstjänster som haft problem med uppgiftslämnande. Sedan 2003 har en till fem olika räddningstjänster uteblivit varje år i några fall har de saknat resurser för att dokumentera sina insatser, i andra fall har de råkat ut för datorhaveri och saknade då back-up filer för att återskapa förlorade insatsdata. År 2013 saknas underlag från räddningstjänsterna i Aneby respektive Lycksele Mätning Uppgifterna till insatsstatistiken hämtas från räddningstjänsternas administrativa system. Mätfel Mätfel kan uppstå då den som skriver en insatsrapport har bristande kunskaper om begrepp i insatsrapporten eller bristande intresse i administrativa arbetsuppgifter vid sidan om den operativa verksamheten. De lokala systemen erbjuder logiska kontroller som ska förhindra de vanligaste felen. Det är dock omöjligt för systemen att åtgärda problem med ett slentrianmässigt ifyllande och bristfälliga rutiner för dokumenterande av räddningsinsatser. MSB har uppmärksammat hur några få räddningstjänster ofta låter bli att bedöma till exempel brandorsak

14 UL-LÄR (20) utan kodar orsaken som okänd. När MSB har läst in datafiler från räddningstjänster sker ytterligare en kvalitetskontroll. Om allvarliga brister upptäcks meddelas den berörda räddningstjänsten, som då får möjlighet att korrigera felaktigheter i underlaget. En slutlig kontroll av hela föregående års insatsdata genomförs under årets första kvartal. Vid behov kontaktas berörda uppgiftslämnare. Därefter låses databasen för produktion av det aktuella årets insatsstatistik. Det är dock långt ifrån alltid som meddelanden om brister leder till rättelser av räddningstjänsten. Vissa uppenbara mätfel kvarstår i underlaget och för särskilt viktiga variabler imputerar MSB variabelvärden (det vill säga härleder riktiga värden och ändrar i databasen). Störst antal mätfel orsakas av ogiltiga stationsbeteckningar, orimligt långa tider eller orimliga variabelkombinationer. De allra flesta av dessa mätfel kommer att försvinna i takt med att räddningstjänster övergår till det nya produktionssättet med direktkontakt mellan MSBs system och de lokala systemen. Det är inte ovanligt att två räddningstjänster är inblandade i en och samma räddningsinsats. Ibland anger både räddningstjänsterna att de ledde insatsen och har skrivit kompletta rapporter om händelsen. Mätfel i komplett insatsrapport lämnas av annan räddningstjänst leder till dubbelräkning av händelsen. MSB imputerade värden vid 34 sådana fall under Mätfel kan också uppstå om räddningstjänster har bristande rutiner för makulering av överflödiga rapporter. Detta kan uppstå till exempel om flera medarbetare skriver olika insatsrapporter om en och samma händelse, om räddningstjänsten byter datorstöd under ett år eller om en fiktiv insatsrapport skrivs i samband med en insatsövning eller en utbildning i hur man skriver insatsrapporter. Om räddningstjänsten inte är noga att makulera sådana rapporter så kommer de in till MSB tillsammans med riktiga insatsrapporter. MSB tog bort 60 uppenbara dubbletter där olika medarbetare har skrivit insatsrapporter om samma händelse Svarsbortfall Objektbortfall Insatsrapporter ska vara någorlunda komplett ifyllda för att det lokala systemet ska ta med den i indatafilen till MSB. Objektbortfall kan uppstå då en insatsrapport innehåller för stora brister för att skickas till MSB. Rapportförfattaren får vetskap om detta i det lokala systemet, men det har visat sig att författaren inte alltid bryr sig om detta. Räddningstjänstens statistiksamordnare får en återkoppling från MSB om hur många rapporter som tagits emot, och vid behov en förteckning över alla larmnummer, men många räddningstjänster saknar tydliga rutiner för hur man hanterar icke kompletta rapporter. MSB har idag endast en vag uppfattning om storleken på problemet, men bedömer detta som den kanske allvarligaste kvalitetsbristen i insatsstatistiken. Detta bortfall bör kvantifieras genom studier, men osäkerheten försvinner inom några år när alla räddnings-

15 UL-LÄR (20) tjänster har övergått till det nya produktionssättet med direktkontakt mellan MSBs system och de lokala systemen. MSB kommer då att veta ifall en rapport har påbörjats men inte färdigställts. År 2013 levererades drygt hälften av alla insatsrapporter med hjälp av det gamla systemet med månatliga indatafiler. Räddningstjänster kan skapa en indatafil med uppgifter ur sina insatsrapporter men sedan glömma att överföra filen till MSB. Utebliven överföring av filen skulle leda till objektbortfall. Räddningstjänster får en återkoppling från MSB om alla de indatafiler som har lästs in i insatsdatabasen, men vid något enstaka tillfälle har miss vid överföring upptäckts sent i produktionsprocessen. Partiellt bortfall Stockholm, Göteborg och Södra Älvsborg (Borås m fl.) kom inte igång med insatsrapporten , utan använde sina befintliga system under första året. De konverterade sina underlag för 1996 från en annan insatsrapport, men kunde då inte skapa uppgifter för de variabler som saknades eller hade andra svarsalternativ i den gamla rapporten. Dessa räddningstjänster stod för en stor del av alla insatser. Totalt sett ledde detta till ett partiellt bortfall på cirka 25 % för vissa variabler i 1996 års statistik Bearbetning Fel kan uppstå vid bearbetning i de lokala systemen eller hos MSB. Störst risk för bearbetningsfel uppstår när det lokala systemet använder en annan klassificering eller egna kodningar för svarsalternativ än det som överenskommits för insatsstatistiken. Underlaget ska då översättas till standardvärden vid generering av indatafilen för överföring till MSB. Det skulle vara resurskrävande att gå igenom varje svarsalternativ för varje variabel och kontrollera att rätt kod genereras till indatafilen. Felaktiga koder har upptäckts vid ett tillfälle genom orimliga kombinationer av två olika variabler. MSBs bedömning är att orimliga kombinationer hade uppmärksammats vid fler tillfällen om problemet hade varit särskilt stor. MSB framställer statistiktabeller som bygger på insatsdatabasen och för över data till en annan miljö för presentation i IDA-systemet. Underlagen kontrolleras mot varandra för att upptäcka bearbetningsfel hos MSB Modellantaganden Endast enkla statistiska mått förekommer i den publicerade insatsstatistiken så det finns ingen risk för felaktiga modellantaganden. 2.3 Redovisning av osäkerhetsmått Insatsstatistiken redovisas utan numeriska osäkerhetsmått. I de flesta variabler presenteras både annat och okänd och detta gör det möjligt för användaren att bilda sig en uppfattning om träffsäkerheten i fördelning mellan de olika

16 UL-LÄR (20) svarsalternativen. B.3 Aktualitet 3.1 Frekvens Insatsstatistiken presenteras årligen. Preliminärstatistik är tillgänglig för uppgiftslämnaren löpande under året. Preliminärstatistik för den delen av materialet som levereras löpande till den nya databasen publiceras direkt i IDAsystemet på MSBs hemsida. 3.2 Framställningstid Ambitionen är att insatsstatistiken publiceras på MSBs hemsida i början av april och absolut senast i samband med den årliga brandmässan i slutet av maj. Ambitionen för den tryckta årsrapporten är att den ska komma ut efter sommaren. 3.3 Punktlighet Insatsstatistiken publicerades i IDA-systemet på MSBs hemsida B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämförbarhet över tiden I samband med framtagning av det nya datalagret under 2011 utförde MSB en omfattande kvalitetsgranskning av tidigare års insatsdata. Det har visat sig att en del rapporter innehåller logiska brister som i och för sig inte påverkar statistiktabellerna men ändå ger felaktigheter vid djupare analyser. MSB har även upptäckt några få uppenbara felaktigheter som påverkar statistiken. Underlaget har rättats till i datalagret och detta medför att de nu publicerade uppgifterna skiljer sig marginellt från tidigare redovisade siffror i några få sammanhang. Observera att denna arbetsinsats förbättrar jämförbarhet över tiden. Som framgår nedan brister underlaget från 1996 och 1997 i tillförlitlighet jämfört med senare år. MSB har valt att avstå från att läsa in uppgifter för de två första åren i datalagret och redovisar i fortsättningen tidsserier från och med Insatsrapportens innehåll har varit i stort sett oförändrat sedan en nationell insamling påbörjades Vid tolkning av insatsstatistik bör följande punkter beaktas: Svårigheter vid införande av en gemensam insatsrapport 1996

17 UL-LÄR (20) Alla räddningstjänster hann inte ändra i sina system och utbilda sin personal till årsskiftet och sköt upp införandet med ett år. Stockholm, Göteborg och Södra Älvsborg (Borås med omgivning) konverterade sina underlag för 1996 från en annan insatsrapport, men kunde då inte skapa uppgifter för de variabler som saknades eller hade andra svarsalternativ i den gamla rapporten. Totalt sett ledde detta till ett partiellt bortfall på cirka 25 % för vissa variabler i 1996 års statistik. Detta märks genom att andelen okänd i dessa variabler är avsevärt större än för senare år. Problem med bestämning av kommun där olyckan inträffade Ett flertal räddningstjänster hade svårt att redovisa i vilken kommun olyckan inträffade under de två första åren. Insatser med medverkan från flera räddningstjänster I undantagsfall kan en räddningstjänst som normalt skulle ha tagit hand om en insats redan vara upptagen med annat. Om grannräddningstjänsten ledde insatsen och de som normalt tog insatsen kom som förstärkning kunde händelsen bli dubbelräknad i insatsstatistiken. Denna överskattning kan inte ha varit alls stor, men problemet åtgärdades 1998 med införandet av variabeln komplett insatsrapport lämnas av annan räddningstjänst. Revidering av insatsrapporten 2005 När den nationella insamlingen påbörjades 1996 var det Räddningstjänstlagen som styrde verksamheten. År 2004 ersattes den av Lagen om skydd mot olyckor. I förarbeten till lagen betonades vikten av statistik vid målstyrning av verksamheten samt behovet av en bra dokumentation av insatsen. Lagen innehåller dessutom bestämmelser om olycksundersökning kommunen ska klarlägga olycksorsaker, -förlopp och räddningsinsatsens genomförande. Innehållet i insatsrapporten anpassades till de nya kraven och systemen gjordes om. Den reviderade insatsrapporten togs i bruk En ökad insikt om vikten av uppgifterna i insatsrapporterna kan ha gjort att rapportförfattare blev mer noggranna Ett flertal variabler visar en ökning från 2004 till 2005 som är svår att förklara på annat sätt, och dessa tidsseriebrott förtjänar en mer djupgående analys. Vid revideringen 2005 åtgärdades ett antal brister i insatsrapportens utformning. Några överflödiga uppgifter togs bort och ett begränsat antal problematiska variabler fick en ändrad utformning. Till exempel infördes vet ej som alternativ vid brand i byggnad för variablerna avseende brandvarnare, handbrandsläckare, inomhusbrandpost, automatlarm, automatiskt släcksystem, automatisk brandgasventilation, manuellt släcksystem, stigarledning respektive brandcellsgränserna. Det är omöjligt att vet hur vet ej har kodats i materialet för åren 1996 till och med 2004, och uppgifterna för dessa år bör ej jämföras med motsvarande uppgifter från 2005 och framåt. 4.2 Jämförbarhet mellan grupper

18 UL-LÄR (20) Jämförelser mellan olika räddningstjänster, regioner och kommuntyper riskerar att bli missvisande ifall insatsrapporten inte fylls i på ett likartat sätt över landet. I praktiken ser rutiner för rapportskrivande och kvalitetssäkrande ganska olika ut hos olika räddningstjänster. Generellt sett är det troligt att ju mindre räddningstjänsten är, desto mindre resurser används för att kvalitetssäkra underlaget. Befäl som leder få insatser på ett år får sämre vana i insatsrapporten och datasystemet som rapporten ska registreras i. MSB har idag inga direkta indikationer på att jämförbarheten mellan olika regioner försämras på grund av skiftande förutsättningar för rapportering. De tre administrativa system som används hos räddningstjänster har olika utformningar. En del kvalitetsbrister skulle kunna vara kopplade till ett visst system. I så fall bör bristerna lätt kunna identifieras om man jämför kvalitet i de tre olika kundgrupperna. 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik Till mer avancerade analyser vill forskare använda räddningstjänstdata tillsammans med data från andra källor. Möjligheten till sådana studier är helt avhängig kvaliteten i de identifierare som finns i insatsrapporten adress, fastighetsbeteckning, koordinater, SOS Alarms Case Folder ID. Det är särskilt viktigt att försöka minimera bortfall eller mätfel i dessa identifierare eftersom sådana brister begränsar möjligheter till framtida analyser. De olika svarsalternativen till variabel objektstyp återspeglar till viss del klassificeringen i fastighetstaxeringen. Brandfrekvensen kan då ställas i relation till antal taxeringsobjekt för framräkning av brandrisk i olika fastighetstyper. B.5 Tillgänglighet och förståelighet 5.1 Spridningsformer En uppskattning av antalet insatser görs i början av februari för journalister och andra intressenter. Preliminärstatistik är tillgänglig för statistiksamordnaren på respektive räddningstjänst. Insatsstatistiken presenteras i en årsrapport med statistiktabeller, diagram samt beskrivande texter. Statistiktabeller redovisas dessutom via IDA-systemet på MSBs hemsida. I arbetet med att tillgängliggöra data på webben är PSI-direktivet en viktig grund. Genom PSI direktivet 2003/98/EG har EU infört regler för att skapa ökade förutsättningar för informationsmarknaden inom EU genom att ge allmänheten och näringslivet bättre möjligheter att utnyttja och kommersiellt

19 UL-LÄR (20) exploatera den information som finns inom den offentliga sektorn ( Public Sector Information ). Direktivet har implementerats i Sverige genom förordningen (2008:31) om villkor vid vidareutnyttjande av information från statliga myndigheter, den s.k. PSI-förordningen. PSI-reglerna avser vidareutnyttjande av informationen för andra ändamål än de ursprungliga och gäller inte i förhållande till slutanvändare. Information hos MSB som faller under PSI-reglerna ska finnas gratis tillgänglig i MSBs databaser. MSB tillhandahåller redan i dag en stor mängd data från statistikdatabaser via webb och IDA. Syftet är att åstadkomma en ökad tillgänglighet till statistiken och att lätt kunna ladda ner material för bearbetning i den egna datorn. PSI direktivet gäller särskilt tillhandahållande av officiell statistik. Denna ska vara fritt tillgänglig utan avgift och får fritt bearbetas och vidareutnyttjas utan att något särskilt medgivande eller avtal krävs. MSB har idag ingen officiell statistik, men det är en rimlig ambitionsnivå att tillhandahålla statistik som om den vore officiell. 5.2 Presentation Insatsstatistiken presenteras i form av tabeller, texter, diagram och temakartor. 5.3 Dokumentation Definitioner till insatsrapportens begrepp finns tillgänglig på MSBs hemsida. Det är dock troligt att en del användare skulle behöva bättre stöd när de ska tolka insatsstatistiken. I framtiden bör MSB göra definitioner och annan metadata mer lättillgängliga, framför allt för användare utan förkunskaper om räddningstjänstens verksamhet. MSB tillhandahåller kompletta specifikationer för de logiska kontroller som ska finnas vid skrivandet av insatsrapporter i lokala system samt hur data ska överföras till MSB. 5.4 Tillgång till primärmaterial MSB har gjort en stor del av primärmaterialet tillgängligt i avidentifierad form via den så kallade dykfunktionen i IDA-systemet på MSBs hemsida. Där har användarna ett kraftfullt analysverktyg som möjliggör avancerade korskörningar i insatsrapportens variabeluppsättning. MSB får ibland frågor om utlämning av primärdata till journalister eller forskare. Utlämnande sker då efter sekretessprövning av MSBs jurister. 5.5 Upplysningstjänster

20 UL-LÄR (20) Frågor om insatsstatistiken tas emot via e-post till