Pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt i ljuset av det senaste förslaget om bostadsrättsregister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt i ljuset av det senaste förslaget om bostadsrättsregister"

Transkript

1 Pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt i ljuset av det senaste förslaget om bostadsrättsregister Examensarbete med praktik Fastighetsrätt, 30 högskolepoäng Författare: Maria Bramfeldt Handledare: Docent Margareta Brattström HT 2007

2 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Disposition Bostadsrätt Historik Bostadsrättens konstruktion Pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt Pantsättning av bostadsrätt Panträtt och sakrättsligt moment Denuntiation Denuntiation till bostadsrättsföreningen Överlåtelse av bostadsrätt Bakgrund Medlemskapsprövning Problematik Tre utredningar SOU 1998: Projektgruppens rapport Ds 2007: Ändring av det sakrättsliga momentet Bakgrund NJA 1994 s Konsekvenser av förslaget i Ds 2007:

3 6 Förmånsrätt Bakgrund Felaktiga lägenhetsförteckningar Generell panträtt Bakgrund Ny kredit ny pantsättning Den amerikanska modellen Inaktuella panträtter Andelspantsättning av bostadsrätt Bakgrund UB 8 kap Förslag på förändringar Medlemskapsprövning Registerhållarens ansvar Bakgrund Personuppgifter Övriga uppgifter Avslutning Käll- och litteraturförteckning

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund En bostadsrättshavare har ett flertal rättigheter gentemot bostadsrättsföreningen. Bland dessa finns rätten att förfoga över bostadsrätten. Till ett sådant förfogande räknas en rätt att sälja bostadsrätten och även en rätt att pantsätta den. Genom den på senare år stadiga prisökningen på bostadsrätter har det blivit mer regel än undantag att en förvärvare av en bostadsrätt lånar pengar för att kunna genomföra köpet. I många fall sker belåningen med säkerhet i den bostadsrätt köpet avser. 1 Även i andra fall kan det vara av intresse att utnyttja bostadsrätten som pantobjekt. Vid köp av exempelvis en bil kan bostadsrätten utgöra en säkerhet för det lån som upptas för köpet. 2 Med de höga värden bostadsrätter i dagsläget betingar finns således ett stort intresse och behov av att låna pengar med bostadsrätten som pantobjekt. Att så är fallet bekräftas av statistiska uppgifter. Antalet bostadsrättslägenheter i Sverige antogs i slutet av år 2006 uppgå till mellan och lägenheter. Vid samma tidpunkt fanns det knappt registrerade bostadsrättsföreningar. Av alla bostadsrättslägenheter i landet uppskattas att hälften är pantsatta. I storstadsregionerna rör det sig troligtvis om en större andel än så. De bostadsrätter som numera säljs är också till stor del pantsatta. 3 Vidare ökade utlåningen till bostadsrätter med 21 procent under år 2006 jämfört med utlåningen till småhus som ökade 11 procent. I slutet av året uppgick bostadsinstitutens totala utlåningssumma i landet till 1670 miljarder kronor, vilket är 400 miljarder mer än den svenska statsskulden. 4 Bolånen representerar således höga värden i dagens samhälle och utlåning till bostadsrätter är den bolåneform som ökar mest. Det stora intresset av att använda bostadsrätter som pantobjekt medför att den reglering som gäller på området bör vara utformad på ett betryggande sätt. Även det förhållandet att bostadsrätter betingar höga priser vid överlåtelser kräver en lagstiftning som leder till att försäljning av bostadsrätter sker i en betryggande ordning. 1 Victorin, Bostadsrätt och kooperativ hyresrätt, s A.a. s Ds 2007:12 s Svenska Bankföreningen, pressmeddelande 14/

5 1.2 Syfte Syftet med följande uppsats är att analysera några av de problem som uppkommer i samband med pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt. Den huvudfråga som skall utredas är huruvida de uppkomna problemen avhjälps genom det i Ds 2007:12 presenterade förslaget på ett bostadsrättsregister. Därvid skall beaktas om förslaget är utformat på ett tillfredsställande sätt. Om granskningen visar att så ej är fallet och en utveckling av förslaget krävs, skall det undersökas hur en sådan utveckling bör utformas. 1.3 Avgränsning Såsom uppsatsens titel visar har en avgränsning gjorts till de problematiska förhållanden som uppkommer kring pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt och hur de lösts i Ds 2007:12. I utredningen i Ds 2007:12 har en mängd frågor granskats. För att kunna skapa en uppsats med ett överblickbart innehåll har en avgränsning varit nödvändig. Koncentrationen har legat på de områden som enligt min mening är av störst betydelse för en granskning av pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt. Ett sådant betydelsefullt område har dock inte kunnat beredas plats i uppsatsen. Frågan behandlar huruvida en inteckningsmodell skulle kunna användas i fråga om bostadsrätter istället för den i Ds 2007:12 presenterade pantsättningsmodellen. Jag har emellertid valt att inte genomföra en utredning kring frågan. Motiveringen därtill är att en sådan granskning skulle behöva vara mycket utförlig och noggrann för att ge ett bra resultat, vilket troligtvis skulle ha tagit hela uppsatsen i anspråk. Då min avsikt är att utföra granskningar på flera olika områden har frågan om inteckningsmodellens vara eller icke vara avgränsats bort. 1.4 Metod I uppsatsen används en rättsvetenskaplig metod. En analys görs framförallt av förarbeten, utredningar och doktrin. Eftersom uppsatsen behandlar ett ämne som fortfarande är på utredningsstadiet har den doktrin som använts varit inriktad på systemet i gällande rätt. Litteraturen har därvid i stor utsträckning bidragit till en 5

6 grundläggande förståelse för problematiken på området. Utgångspunkten för analysen har tagits i utredningen i Ds 2007: Disposition Uppsatsen disponeras på följande sätt. I kapitel två ges en historisk översikt av den lagstiftning som gällt på bostadsrättsområdet fram till dagens reglering och även en genomgång av bostadsrättens konstruktion. Vidare, i kapitel tre, redogörs för gällande rätt avseende pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt. I ett därpå följande kapitel presenteras de tre utredningar som utförts angående införandet av ett nytt bostadsrättsregister. Därefter genomförs i kapitel fem till tio analyser och utvärderingar av valda delar av utredningen i Ds 2007:12. I kapitel fem granskas konsekvenserna av en ändring av det sakrättsliga momentet vid pantsättning av bostadsrätter. Det efterkommande kapitlet berör frågan om ordningen för förmånsrätt vid pantsättning av bostadsrätter. Kapitel sju består av en analys av dagens problematik med inaktuella panträtter och hur problemen löses i Ds 2007:12. I kapitel åtta och nio granskas frågor kring andelspantsättning av bostadsrätter respektive den medlemskapsprövning bostadsrättsföreningarna utför. Vidare granskas i nästkommande kapitel hur det ansvar bör utformas som skall åvila den myndighet, vilken skall förvalta det i Ds 2007:12 föreslagna bostadsrättsregistret. Slutligen ges i kapitel elva en övergripande reflektion över den genomförda granskningen i uppsatsen. 6

7 2 Bostadsrätt 2.1 Historik Den första speciallagstiftningen för bostadsrätter var den år 1930 inrättade lagen (1930:115) om bostadsrättsföreningar. Lagen var ett resultat av en betydande ökning av nybildade bostadsföreningar som med tiden betingat allt stigande ekonomiska värden. Det främsta syftet med 1930 års lag var att trygga föreningsmedlemmarnas rätt till sitt boende och att hindra att olämpliga bostadsföreningar bildades. 5 Under de därefter följande 40 åren, innan en ny bostadsrättslag trädde ikraft, genomgick bostadsmarknaden och samhället i övrigt stora sociala och ekonomiska förändringar. 6 Som följd därav krävdes en mer moderniserad lag för bostadsrätter vilket också infördes i lag (1971:479) om bostadsrätter. I lagens förarbeten poängterades att grunddragen i 1930 års lag fortfarande var ändamålsenliga och skulle behållas. Det framhölls särskilt det betydelsefulla i att den äldre lagen givit väsentligt utrymme åt bostadsrättsföreningarna att själva ordna sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. För att trygga bostadsrättshavarna underströks även att det är av stor vikt att de tillförsäkras god insyn i föreningens angelägenheter. 7 Efter införandet av 1971 års bostadsrättslag skedde ytterligare förändringar på bostadsmarknaden och den stora ökningen av antalet bostadsrätter i landet krävde ännu en förnyelse av bestämmelserna. Som konsekvens av denna utveckling infördes den numera gällande lag (1991:614) om bostadsrätter (BrL). 2.2 Bostadsrättens konstruktion En bostadsrätt är enligt BrL 1 kap 4 en upplåtelse av en lägenhet till nyttjande mot ersättning utan begränsning i tiden. Det är endast bostadsrättsföreningar som får upplåta en sådan nyttjanderätt. En bostadsrättsförening är enligt BrL 1 kap 1 en ekonomisk förening där stämman utgör föreningens beslutande organ och styrelsen dess verkställande organ. 8 Vidare framkommer i BrL 1 kap 3 att en upplåtelse av en 5 Prop 1971:12, s Prop 1971:12, s Prop 1971:12, s Victorin, Bostadsrätt och kooperativ hyresrätt, s. 46 f. 7

8 lägenhet med bostadsrätt endast får ske till medlem i föreningen. Vad som utgör en bostadsrätt är således medlemmens rätt i föreningen på grund av upplåtelsen. 9 Begreppet upplåtelse av bostadsrätt innefattar endast den upplåtelse som sker från bostadsrättsföreningen till medlemmen. Uttrycket upplåtelse skall således inte sammanblandas med överlåtelse eller övergång av bostadsrätt. Med överlåtelse av bostadsrätt menas köp eller byte av densamma. Övergång omfattar förutom köp och byte även familjerättsliga fång, såsom bodelning, associationsrättsliga fång och återgång av bostadsrätten till föreningen. 10 När bostadsrätten har upplåtits från föreningen till en medlem är avsikten att bostadsrätten fritt skall kunna omsättas. Bostadsrättshavaren är fri att sälja bostadsrätten och den kan också övergå genom exempelvis arv, gåva och bodelning. Dessutom har bostadsrättshavaren möjlighet att pantsätta bostadsrätten vilket innebär att medlemmens ekonomiska rätt i föreningen på grund av upplåtelsen pantsätts Victorin, Bostadsrätt och kooperativ hyresrätt, s A. a. s A. a. s

9 3 Pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt 3.1 Pantsättning av bostadsrätt Panträtt och sakrättsligt moment Traditionellt sett är panträtt den centrala sakrätten i det svenska rättssystemet. För att använda Håstads definition av panträttsbegreppet innebär en panträtt att någon (pantsättaren) i samband med kreditgivning ställer viss egendom till en borgenärs (panthavares) förfogande för att denne, om skulden inte betalas i tid, skall kunna sälja panten för att täcka skulden. 12 Många författare har lämnat olika förklaringar till begreppet panträtt men det som förenar dem i deras definitioner är två huvudsakliga moment. Det ena momentet är att panträtten ger panthavaren en särskild möjlighet att uppfylla sitt krav gentemot pantsättaren genom realisation. Möjligheten behöver inte förutsätta några kontakter med offentliga myndigheter. Det andra momentet är att panträtten ger panthavaren en gentemot tredje man principiellt skyddad rätt till panten. 13 För att giltig pansättning av viss egendom skall uppkomma krävs att ett så kallat sakrättsligt moment inträder. Bostadsrätt utgör lös egendom 14 och av sedvana har det för sådan egendom krävts tradition för att pantsättning av egendomen skall vara giltig. Med tradition menas vanligen att egendomen går över från en persons besittning till en annan persons besittning. 15 Tradition som sakrättsligt moment passar väl in på vissa fall av lös egendom men sämre in på andra. När det gäller bostäder är ett besittningsavstående från pantsättarens sida inte särskilt lämpligt. Den som lånar pengar med bostaden som säkerhet bör också få bo kvar där, en annan ordning skulle i princip utesluta möjligheterna till en sådan typ av pantsättning. Det slag av panträtt där pantsättaren har bibehållen besittning till egendomen brukar benämnas hypotekarisk panträtt. 16 Det är denna form av panträtt som förekommer i bostadsrättssammanhang. Under lång tid pågick diskussioner kring det sakrättsliga momentet för pantsättning av bostadsrätter. I 1930 års lag föreskrevs att det sakrättsliga momentet skulle bestå av 12 Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s Helander, Kreditsäkerhet i lös egendom, s Fast egendom definieras i JB 1 och 2 kap. Allt som inte är fast egendom är lös egendom. 15 Helander, Kreditsäkerhet i lös egendom, s Jensen, Panträtt i fast egendom, s. 22 f. 9

10 ett överlämnande av ett bostadsrättsbevis. Det var dock oklart vilken rättslig grund ett överlämnande av ett sådant bevis hade och om det överhuvudtaget var ett rättsligt krav att lämna över ett sådant vid pantsättningen. 17 Då oklarheterna var stora kring verkan av bostadsrättsbevisen och deras funktion behövdes en annan ordning för pantsättning av bostadsrätter. Parallellt med bostadsrättsbevisen skedde således en gradvis övergång till denuntiation som sakrättsligt moment. Med 1971 års bostadsrättslag infördes en plikt för bostadsrättsföreningen att anteckna alla denuntiationer om pantsättning i föreningens lägenhetsförteckning. Det var dock först genom Högsta domstolens avgörande i NJA 1971 s. 66 som denuntiation fastslogs som sakrättsligt moment vid köp av bostadsrätter. 18 Då domstolen kommit fram till detta resultat avseende överlåtelse av bostadsrätter stod det klart att denuntiation skulle gälla som sakrättsligt moment även vid pantsättning av dessa. Stöd härför går att finna i lag (1936:81) om skuldebrev (SkbrL) 10 där det framkommer att vad i lagen sägs om överlåtelse av skuldebrev också gäller i fråga om pantsättning av sådan handling. Den allmänna motiveringen för införandet av denuntiation som sakrättsligt moment för överlåtelse och pantsättning av bostadsrätt var att denuntiationen uppnår samma syfte som traditionen. Ändamålet med tradition är att den faktiska möjligheten att förfoga över den aktuella egendomen överflyttas från överlåtaren till förvärvaren. Ett rådighetsavskärande uppnås genom åtgärden. Dessa syften uppfylls även genom denuntiationsförfarandet. Vidare medför denuntiation att ett visst publicitetssyfte uppnås. Ett utomstående vittne finns till pantsättningen eftersom bostadsrättsföreningen får ett uttryckligt meddelande om att pantförskrivning skett Denuntiation Genom SkbrL 31 infördes en denuntiationsregel för enkla skuldebrev. Enligt bestämmelsens första stycke blir en överlåtelse av ett enkelt skuldebrev inte gällande mot överlåtarens borgenärer med mindre gäldenären underrättas om åtgärden av överlåtaren eller den till vilken överlåtelsen skett. Av lagrummets andra stycke framgår att om skuldebrevet är överlåtet till flera, gäller tidigare överlåtelse framför senare. Den senare överlåtelsen har dock företräde om den innan den tidigare överlåtelsen meddelats 17 Jensen, Bostadsrätter och denuntiationer, s A. a. s Helander, Kreditsäkerhet i lös egendom, s. 456 ff. 10

11 gäldenären och den senare förvärvaren var i god tro om den tidigare överlåtelsen. Det kan utifrån stadgandet konstateras att det ena fallet där denuntiationen är av betydelse är när skydd mot pantsättarens utomstående borgenärer vill uppnås, det så kallade borgenärsskyddet. Det andra fallet är det ibland benämnda omsättningsskyddet, när det är fråga om konkurrens med andra som har panträtt i egendomen. 20 Denuntiationsregeln i SkbrL 31 1 och 2 st är enligt ordalydelsen endast direkt tillämplig på enkla skuldebrev. I motiven till bestämmelsen framkommer dock att lagrummet var avsett att tillämpas analogt på kontraktsfordringar, muntliga fordringar och liknande. 21 Den analoga tillämpningen av lagrummet har emellertid utsträckts till ytterligare områden. Att så blev fallet är resultatet av att det avseende flera typer av lös egendom inte finns några bestämmelser kring vad som krävs för en sakrättsligt giltig pantsättning. 22 Utvecklingen som skedde i fråga om bostadsrätter i NJA 1971 s. 66 var således att se som en naturlig följd av avsaknaden av sakrättsliga regler för pantsättning i då gällande bostadsrättslag. Denuntiation tillämpas alltsedan detta avgörande som sakrättsligt moment vid pantsättning av bostadsrätter Denuntiation till bostadsrättsföreningen Pantsättning av en bostadsrätt går till så att panthavaren och bostadsrättshavaren upprättar ett pantavtal, vilket kan ske muntligen eller skriftligen. Därefter underrättar (denuntierar) panthavaren bostadsrättsföreningen om pantsättningen. Genom den sistnämnda åtgärden fullbordas pantavtalet. 23 Föreningen skall sedan anteckna pantsättningen i dess lägenhetsförteckning. En skyldighet för föreningen att föra en lägenhetsförteckning över de lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt stadgas i BrL 9 kap 8. Detta är en sanktionerad skyldighet för föreningen. Om ett lägenhetsregister inte förs eller innehåller felaktiga uppgifter kan föreningen dömas till böter i enlighet med BrL 10 kap 3 6 p. Vidare stadgas i BrL 9 kap 10 vissa uppgifter som förteckningen skall innehålla. I paragrafens andra stycke framkommer att om föreningen underrättas om att en bostadsrätt pantsatts eller om någon uppgift ändras i förteckningen, skall sådan information genast antecknas däri. 20 Jensen, Bostadsrätter och denuntiationer, s Prop 1936:2, s. 43 ff. 22 Helander, Kreditsäkerhet i lös egendom, s Jensen, Bostadsrätter och denuntiationer, s. 16 f. 11

12 Viktigt att påpeka är att anteckningen i lägenhetsregistret inte i sig har någon grundläggande juridisk effekt; det är genom denuntiation till föreningen som panträtten blir giltig. 24 Om denuntiationsmodellen skall fungera på ett tillfredställande sätt krävs dock att alla nödvändiga uppgifter antecknas i bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning. 3.2 Överlåtelse av bostadsrätt Bakgrund Som tidigare nämnts grundas reglerna i BrL på tanken att när väl bostadsrättsföreningen upplåtit bostadsrätten skall den inte återgå till föreningen, utan lägenheten skall fritt kunna överlåtas på bostadsmarknaden. Avsikten är vidare att om bostadsrättshavaren inte längre har någon avsikt att nyttja lägenheten skall den överlåtas, om den inte exempelvis övergår genom bodelning. Att bostadsrätten i princip är fritt överlåtbar är en följd av att den representerar ett förmögenhetsvärde. Bostadsrättshavaren står ensam risken för förlust, men har också möjlighet till vinst, vid en överlåtelse. 25 Att en bostadsrätt är pantsatt är inte något hinder mot att den överlåts. Pantsättningen består vid försäljning men den nya bostadsrättshavaren är inte personligen betalningsansvarig för den fordran som är kopplad till pantobjektet. Det är endast vid en överenskommelse med borgenären som förvärvaren kan överta lånen och därmed bli betalningsansvarig härför. 26 Om en bostadsrätt säljs utan att förvärvaren informeras om att det finns en panträtt i bostadsrätten kan det få konsekvenser för förvärvaren. Om säljaren försummar att betala av de lån som bostadsrätten pantsatts för kan dennes borgenärer kräva att bostadsrätten försäljs exekutivt. Förvärvaren av bostadsrätten kan därigenom förlora sin bostad. 27 Den person som förvärvar en bostadsrätt utan vetskap om att den är pantsatt kan dock rikta skadeståndsanspråk mot både föreningen och säljaren Jensen, Bostadsrätter och denuntiationer, s Victorin, Bostadsrätt och kooperativ hyresrätt, s A. a. s NJA 1994 s Victorin, Bostadsrätt och kooperativ hyresrätt, s

13 3.2.2 Medlemskapsprövning En bostadsrättsförening är enligt BrL 1 kap 1 en ekonomisk förening. I ekonomiska föreningar skall en så kallad öppenhetsprincip gälla. Principen innebär att en person som ansöker om medlemskap i stort sett inte skall kunna stängas ute. När det gäller bostadsrättsföreningar skall denna princip hållas i åtanke men den kan inte göras lika framträdande här som i andra ekonomiska föreningar. Anledningen är att en bostadsrättsförening har ett bestämt antal lägenheter och därmed måste antalet medlemmar begränsas. Vid upplåtelse av bostadsrätt blir således föreningens möjligheter stora att välja sina medlemmar. Föreningen har däremot inte lika stor handlingsfrihet vid övergång av bostadsrätter. Här gäller i högre grad den öppenhetsprincip som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet. 29 Enligt BrL 6 kap 5 är en överlåtelse av bostadsrätt ogiltig om den som bostadsrätten övergått till vägras medlemskap i bostadsrättsföreningen. Stagandet innebär att en överlåtelse alltid sker under förbehåll att föreningen godtar förvärvaren som medlem. Medlemskap i bostadsrättsföreningen krävs för att förvärvaren skall ha möjlighet att utöva bostadsrätten. Om köpet blev giltigt trots att förvärvaren nekats medlemskap skulle förvärvaren följaktligen hamna i en problematisk situation. Överlåtaren är alltjämt bostadsrättshavare fram till föreningens antagande av förvärvaren som medlem. 30 Avseende förfarandet vid antagandet av en ny medlem i föreningen gäller följande. I enlighet med BrL 2 kap 1 skall frågan om att anta en medlem i en bostadsrättsförening avgöras av föreningens styrelse. Styrelsen skall vid prövningen iaktta de villkor som gäller för medlemskap i föreningens stadgar och de bestämmelser som finns i BrL 2 kap. Vid övergång av bostadsrätt stadgas i BrL 2 kap 3 att den som en bostadsrätt övergått till inte får vägras inträde i föreningen, om de villkor för medlemskap som förskrivs i stadgarna uppfylls och föreningen skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare. Begränsningar för vad som får inskrivas som villkor i en förenings stadgar avseende medlemskap återfinns i BrL 2 kap 2. Där stadgas bland annat förbud mot villkor som innebär att visst medborgarskap eller en viss förmögenhet krävs för medlemskap. Vid bedömningen av om föreningen skäligen bör godta förvärvaren som medlem blir det främst aktuellt att beakta dennes förmåga att fullgöra 29 Julius, Nilsson, Uggla, Bostadsrättslagen Ombildningslagen Omregistreringslagen, s. 40 f. 30 A. a. s

14 sina ekonomiska förpliktelser gentemot föreningen. Även förvärvarens personliga egenskaper kan beaktas. Medlemskap får dock endast vägras om det finns objektiva skäl härför Problematik Genom den nuvarande ordningen för pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt har vissa problem uppkommit. Uppmärksamhet har bland annat fästs vid de osäkerheter som föreligger kring hur en denuntiation till föreningen skall utformas för att ge sakrättslig verkan. Vidare har problem uppstått i samband med föreningens mottagande av underrättelsen och den därpå följande skyldigheten att anteckna de erhållna uppgifterna i lägenhetsförteckningen. 32 Vissa föreningar glömmer att anteckna att en underrättelse mottagits om en pantsättning av en bostadsrätt i föreningens hus. Dessutom har det inträffat att föreningen fört in fel datum för underrättelsens mottagande i lägenhetsförteckningen. Dessa omständigheter har lett till en önskan om en ändring av det sakrättsliga momentet vid pantsättning av bostadsrätter. 33 Ytterligare oklarheter som har samband med denuntiationsförfarandet är hur förmånsrättsordningen i bostadsrätten skall bestämmas. Det är exempelvis osäkert vilken av panthavarna som har bästa rätt i den pantsatta bostadsrätten om denna blir föremål för utmätning. 34 Slutligen har bostadsrättsföreningarnas medlemskapsprövning inte ansetts fungera på ett tillfredställande sätt. Kritikerna menar att prövningen vid antagandet av nya medlemmar i vissa fall drar ut på tiden, vilket leder till att de parter som är inblandade i en överlåtelse av bostadsrätt kan hamna i besvärliga situationer Julius, Nilsson, Uggla, Bostadsrättslagen Ombildningslagen Omregistreringslagen, s. 48 f. 32 Jensen, Bostadsrätter och denuntiationer, s. 16 f. 33 Ds 2007:12, s. 21 f. 34 SOU 1998:80, s SOU 1998:80, s

15 4 Tre utredningar 4.1 SOU 1998:80 Som påtalats ovan finns ett antal brister i ordningen för överlåtelser och pantsättning av bostadsrätter i gällande rätt. På grund därav beslutade regeringen i december 1996 att tillsätta en utredning för att granska ett antal frågor på området. I uppdraget ingick även att lämna ett förslag till ett offentligt bostadsrättsregister. Utredningen avslutades i juni 1998 då ett delbetänkande benämnt Bostadsrättsregister (SOU 1998:80) inlämnades till regeringskansliet. Bland Bostadsrättsutredningens förslag fanns att bostadsrättsinteckningar skulle införas för bostadsrätter. Jämförelser kan härvid göras med den inteckningsordning som idag gäller för fast egendom. Prövning av förvärv och pantsättning av bostadsrätter skulle enligt förslaget ske av en myndighet. Vidare förordades att det sakrättsliga momentet vid överlåtelse av bostadsrätt borde utgöras av överlåtelseavtalet. Vid pantsättning skulle dock sakrättsligt skydd uppkomma genom registrering. Utredaren föreslog att ett bostadsrättsregister skulle inrättas där alla bostadsrätter i landet skulle ingå. 36 Trots att utredningen ansågs heltäckande och väl genomarbetad antogs inte de däri föreslagna förändringarna med motiveringen att de var onödigt ingripande. Utredningen ansågs i för stor utsträckning kretsa kring frågan om överlåtelse av bostadsrätt och hur detta system kunde förbättras. Kritiker hävdade dock att det inte är överlåtelser av bostadsrätter som medför problem, utan att det istället är gällande ordning för pantsättning av bostadsrätter som behöver förbättras. 37 Då förslaget innebar ansenliga förändringar för både överlåtelse och pantsättning skulle det även bli alltför kostsamt att genomföra Ds 2007:12, s. 153 ff. 37 Ds 2007:12, s Ds 2007:12, s

16 4.2 Projektgruppens rapport En tid efter att delbetänkandet i SOU 1998:80 lagts fram bildades en projektgrupp med representanter från några av de största bostadsrättsföreningarna (HSB, SBC och Riksbyggen) och Svenska Bankföreningen. De lämnade år 2003 en rapport till Justitiedepartementet. I rapporten framförde Projektgruppen sitt förslag till förbättringar av ordningen för pantsättning och överlåtelse av bostadsrätter. Även här ansågs förbättringar kunna ske genom införandet av ett bostadsrättsregister. Enligt utredaren i Ds 2007:12 ansågs Projektgruppens förslag vara genomgripande, dock inte heltäckande. 39 Rapporten innehöll förslag som uppfattades som komplicerade att genomföra. Några av dessa medförde att kraven ökade på bostadsrättsföreningarna vad avsåg registrering av olika uppgifter. Som exempel föreslog Projektgruppen att denuntiation till föreningen fortfarande skulle utgöra det sakrättsliga momentet vid pantsättning av bostadsrätter. Denuntiationen skulle dock ske i skriftlig form. Förhoppningen från Projektgruppens sida var att förslaget skulle bidra till att en proposition lades fram i riksdagen under året Så skedde emellertid inte Ds 2007:12 År 2006 lämnade regeringen ytterligare ett utredningsuppdrag 41 vilket var kopplat till de två ovan nämnda förslagen som lämnats till regeringskansliet. Uppdraget gick ut på att komplettera Projektgruppens rapport och därefter jämföra detta med Bostadsrättsutredningens förslag. En avvägning skulle göras mellan de olika förslagens för- och nackdelar. I uppdraget ingick dock inte att föreslå några författningsändringar. Utredningen lades fram den 2 april 2007 och däri framkommer utredarens åsikt att varken Projektgruppens eller Bostadsrättsutredningens förslag hade sådana fördelar att de borde genomföras. Istället kom utredaren med ett nytt tredje förslag, vilket tagit fasta på bra delar från de båda föregående utredningarna. 42 Även i det tredje förlaget anses det nödvändigt att ett bostadsrättsregister införs. En ändring av det sakrättsliga momentet skall därtill ske. Syftet med ett bostadsrättsregister skall vara att stärka bostadsrätterna som kreditobjekt och även förbättra ordningen för 39 Ds 2007:12 s Ds 2007:12, s. 29 f. 41 Ju2006//319/P. 42 Ds 2007:12, s

17 överlåtelse av bostadsrätt. Utredaren anser att dagens modell för pantsättning i stora delar bör behållas men ändras på de områden där problem uppkommit. 43 Det är det tredje förslaget som presenteras Ds 2007:12 som skall analyseras närmare i härpå följande kapitel. 43 Ds 2007:12, s. 143 ff. 17

18 5 Ändring av det sakrättsliga momentet 5.1 Bakgrund Såsom beskrivits i kapitel tre fullbordas pantsättning av en bostadsrätt i dagsläget genom att panthavaren eller pantsättaren underrättar bostadsrättsföreningen om pantsättningen. Den ändring som föreslagits i Ds 2007:12 är att fullbordan av pantsättningen istället skall ske genom registrering av panträtten i ett bostadsrättsregister. Förändringen anses som nödvändig eftersom denuntiationsförfarandet lett till en rad problem, bland annat i fråga om underrättelsens innehåll. Viss osäkerhet föreligger kring hur denuntiationen skall utformas för att det klart skall framgå att en pantsättning är gjord. 44 För att närmare illustrera betydelsen av denuntiationens form vid pantförskrivning av bostadsrätter skall ett rättsfall som berör problematiken återges nedan. 5.2 NJA 1994 s. 668 År 1986 förvärvade Kerstin F en bostadsrättslägenhet. Sedan lån upptagits av Hans F i Svensk Fastighetskredit AB (SFK) pantförskrev Kerstin F bostadsrätten som säkerhet för lånet. Den 19 juni 1986 bekräftade bostadsrättsföreningen att den mottagit underrättelse om pantförskrivningen. Bostadsrätten såldes sedan till ett förvaltningsbolag. Vid överlåtelsen ansökte förvaltningsbolaget hos SFK om ett övertagande av Hans F:s lån. Ansökan beviljades av SFK. I samband med övertagandet undertecknades ett skuldebrev vilket redovisade de villkor som gällde för lånet. Föreningen underrättades om pantförskrivningen av SFK den 3 november Förvaltningsbolaget hade dessförinnan även tagit nya lån hos Finans AB Nyckeln (Nyckeln) med bostadsrätten som säkerhet. Den 1 augusti 1989 bekräftade föreningen denuntiationen av denna pantförskrivning. Efter att förvaltningsbolaget hamnat i obestånd utmättes bostadsrätten och såldes på exekutiv auktion. Kronofogdemyndigheten fördelade de vid försäljningen influtna medlen så att de i sin helhet tillföll SFK. Beslutet överklagades av Nyckeln. 44 Helander, Kreditsäkerhet i lös egendom, s

19 Tvisten i målet gällde huruvida den av SFK ursprungligen gjorda pantförskrivningen skulle kvarstå efter överlåtelsen av lånet till förvaltningsbolaget. I HD:s domskäl underströks att i den denuntiation som SFK gjort till föreningen den 3 november 1989 lämnades inga närmare uppgifter om lånet. Meddelandet var ägnat att inge föreningen den uppfattningen att det var fråga om en ny pantförskrivning, inte om ett övertagande. Domstolen framhöll att det är angeläget att en underrättelse om pantsättning utformas så att det inte råder någon tvekan om dess innebörd. Starka krav på tydlighet ligger framförallt i kreditgivarens intresse. I målet kunde föreningen inte med säkerhet veta om det var fråga om en ny pantförskrivning eller endast fråga om ett övertagande av den ursprungliga panförskrivningen. På grund av innehållet i de handlingar SFK lämnat till föreningen hade den dock mer fog för att anse att det var fråga om en ny pantsättning. Någon skyldighet fanns inte för föreningen att närmare undersöka vilken innebörd denuntiationen hade, utan kreditgivaren fick stå för konsekvenserna av den otydliga underrättelsen. På grund av den otydliga denuntiationen till bostadsrättsföreningen, vilken inte uppfattade pantförskrivningen som ett övertagande utan som en ny sådan, ansågs SFK:s ursprungliga panträtt ha gått förlorad. Till följd därav förlorade SFK anspråket på de medel som influtit vid den exekutiva försäljningen av bostadsrätten. De influtna medlen tillföll i sin helhet Nyckeln. Fallet vittnar om svårigheterna kring utformningen av denuntiationen och vad en otydlig underrättelse kan medföra för panthavaren. Avgörandet visar på att även erfarna kreditgivare kan ha vissa svårigheter att utforma denuntiationer tillräckligt tydliga. Föreningen hade i fallet ingen skyldighet att undersöka denuntiationens innebörd när innehållet däri framstod som oklart. De något osäkra kraven på denuntiationers innehåll innebär en brist i det nuvarande systemet för pantsättning av bostadsrätter. 5.3 Konsekvenser av förslaget i Ds 2007:12 Följden av förslaget i Ds 2007:12 är att en bostadsrättsförening inte längre kommer att vara delaktig i pantsättningen av de bostadsrätter som finns i föreningens hus. Förfarandet med underrättelser till föreningen upphör. Med det följer även att de fall där föreningar på ett felaktigt sätt hanterar underrättelser om pantförskrivning, och därmed påverkar panträtten, kommer att försvinna. En övergång från denuntiation till 19

20 registrering som sakrättsligt moment innebär således lösningar på många av de problem som uppstått genom denuntistionsförfarandet. Frågan är emellertid om en sådan övergång kan få några negativa konsekvenser för bostadsrättsföreningarna. En bostadsrättsförenings verksamhet grundas på en föreningstanke. 45 I BrL 1 kap 1 framkommer att en bostadsrättsförening har till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt. Det centrala i en bostadsrättsförening är förekomsten av ett ömsesidigt bindande rättsförhållande mellan föreningen och dess medlemmar. 46 träffande beskrivning av föreningar i stort har givits av professor emeritus Carl Hemström. Han menar att en förening är en sammanslutning av individer och/eller särskilt tillskapade rättssubjekt för samverkan i formaliserad ordning. 47 Genom förslaget på ett ändrat sakrättsligt moment för pantsättning av bostadsrätter försvinner föreningens delaktighet i pantsättningsförfarandet. Därmed skulle kunna hävdas att det samspel som föreligger mellan medlem och förening försvagas. Delar av föreningstanken skulle kunna komma att undermineras genom att bostadsrättsföreningarna utesluts från delaktighet i dessa ekonomiska spörsmål. Pantsättningen blir endast en angelägenhet mellan bostadsrättshavaren och kreditgivaren. Det kan även hävdas att bostadsrättsföreningen förlorar den översikt över pantsättningarna som det nuvarande systemet medför. De nu nämnda omständigheterna skulle kunna innebära att en ändring av det sakrättsliga momentet får negativa följder för bostadsrättsföreningarna. Avseende den försvagade föreningstanken kan konstateras att föreningen enligt min mening inte har något egentligt intresse av att medverka vid pantsättning av en bostadsrätt i föreningens hus. Föreningen kan inte på något sätt vägra en pantsättning, utan skall endast ta emot underrättelser om pantsättningarna och notera dessa i lägenhetsförteckningen. Har kreditgivaren beslutat att låna ut pengar med en bostadsrätt som säkerhet kan föreningen inte motsäga sig detta. Jag finner därmed att argumentet om den försvagade föreningstanken inte är hållbart. En samverkan mellan medlem och förening vid pantsättning av bostadsrätt kan svårligen krävas för att föreningstanken skall uppfyllas. Vad gäller den minskade överblicken över pantsättningsläget kan noteras att föreningen enligt förslaget i Ds 2007:12 kommer att ha direkt tillgång till ett framtida 45 Ds 2007:12, s Victorin, Bostadsrätt och kooperativ hyresrätt, s Hemström, Organisationernas rättsliga ställning, Om ekonomiska och ideella föreningar, s. 46. En 20

Remissyttrande över promemorian Bostadsrättsregister några modeller för registrering av bostadsrätter (Ds 2007:12), Ju2007/3692/L1

Remissyttrande över promemorian Bostadsrättsregister några modeller för registrering av bostadsrätter (Ds 2007:12), Ju2007/3692/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Danderyd 2007-08-30 Remissyttrande över promemorian Bostadsrättsregister några modeller för registrering av bostadsrätter

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3 Sida 1 av 6 H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2005 s. 871 (NJA 2005:94) Målnummer: Ö4504-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2005-12-08 Rubrik: Fråga i utmätningsmål om denuntiation avseende en

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 478 (NJA 1995:74)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 478 (NJA 1995:74) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1995 s. 478 (NJA 1995:74) Målnummer: Ö246-95 Avdelning: Domsnummer: SÖ138-95 Avgörandedatum: 1995-09-07 Rubrik: Lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt har ansetts i sina

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

STADGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMPLEMENT

STADGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMPLEMENT KOMPLEMENT Normalstadgar för bostadsrättsföreningar inom HSB innehåller till stor del bestämmelser ur bostadsrättslagen (Brl) och lagen om ekonomiska föreningar (FL). Detta för att ge en praktisk regelsamling.

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Aktbilaga 19 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 2 juli 2007 Ö 2257-05 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Stinsen 8, 702002-1478 c/o Fastighetsägarna Stockholm AB Box 12871

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

Komplement. Stadgar. till. HSBs korta normal- för bostadsrättsförening 2003

Komplement. Stadgar. till. HSBs korta normal- för bostadsrättsförening 2003 Komplement till HSBs korta normal- Stadgar för bostadsrättsförening 2003 Jan 2004 KOMPLEMENT till HSBs korta normalstadgar för brf 2003 Komplement till 2003 års kortstadgar Normalstadgar för bostadsrättsföreningar

Läs mer

Stadgar Brf Valdemarsro

Stadgar Brf Valdemarsro Bostadsrättsförning Valdemarsro 1. Föreningens firma och ändamål Föreningens firma är Brf Valdemarsro. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i föreningens hus

Läs mer

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN. Åre Sjö 6

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN. Åre Sjö 6 STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Åre Sjö 6 Stadgar för Åre Sjö 6 Antagna den 8/1 2008 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Åre Sjö 6. Föreningen har sitt säte i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

Din guide till att bo med bostadsrätt

Din guide till att bo med bostadsrätt Din guide till att bo med bostadsrätt Hur beskattas jag för min bostadsrätt? Vilken försäkring behöver jag? Äger jag min lägenhet? Vad är en bostadsrättsförening? Vem förvaltar föreningen? Till vad går

Läs mer

Bostadsrätt från A till Ö

Bostadsrätt från A till Ö Styrelsen för Brf. Nissöga har sammanställt denna ordlista för er boende. Vi hoppas att denna ordlista kan vara ett stöd vid era bostadsrättsfrågor. Bostadsrätt från A till Ö Andelstal Beskriver hur stor

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 december 2013 Ö 2656-13 KLAGANDE 1. DW 2. AW Ombud för 1-2: Advokat AL MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGAT

Läs mer

Problematiken kring dold och anonym pant i bostadsrätt The problems associated with hidden and anonymous pledge of tenant-owned apartments

Problematiken kring dold och anonym pant i bostadsrätt The problems associated with hidden and anonymous pledge of tenant-owned apartments Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap Problematiken kring dold och anonym pant i bostadsrätt The problems associated with hidden and anonymous pledge of tenant-owned apartments Jennie Fasth

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken % Kronofogden 1(7) Nr Dnr 801-4916-09/121 Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken 1 Sammanfattning En avhysning kan delas upp så att den till viss del verkställs enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

öreningar Ekonomiska föreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15

öreningar Ekonomiska föreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 F öreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 I dagligt tal beskriver vi ofta föreningar som en enhetlig grupp men juridiskt så skiljer man mellan ekonomiska och ideella föreningar. Hur dessa föreningar

Läs mer

Bostadsràtt. med en òversikt òver kooperativ hyresràtt. 2:a upplagan IUSTUS FÒRIAG ANDERS VICTORIN / JONNY FLODIN / RICHARD HAGER

Bostadsràtt. med en òversikt òver kooperativ hyresràtt. 2:a upplagan IUSTUS FÒRIAG ANDERS VICTORIN / JONNY FLODIN / RICHARD HAGER Bostadsràtt med en òversikt òver kooperativ hyresràtt ANDERS VICTORIN / JONNY FLODIN / RICHARD HAGER 2:a upplagan IUSTUS FÒRIAG Innehàll Fòrkortningar 12 KAPITEL i Bostadsràtt, kooperativ hyresràtt och

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Realisation av aktier och fondandelar

Realisation av aktier och fondandelar 1(5) Realisation av aktier och fondandelar Vid försäljning av utmätta börsnoterade aktier och fondandelar ska följande förfarande tillämpas. Utmätta aktier eller fondandelar får inte utan gäldenärens samtycke

Läs mer

Några ord om att bo i bostadsrätt

Några ord om att bo i bostadsrätt Några ord om att bo i bostadsrätt 2 3 Ditt boende, vår angelägenhet Att köpa ny bostad är ett stort beslut och det finns naturligtvis mycket att ta ställning till. Genom den här broschyren vill vi på NCC

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 2407-03 KLAGANDE Nordea Bank Sverige AB, 502010-5523, Hamngatan 10, 105 71 STOCKHOLM Ombud: LH MOTPART JH-M Ombud: jur.

Läs mer

Lag om europaandelslag

Lag om europaandelslag Liite 4 Lagförslag Lag om europaandelslag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Tillämpliga bestämmelser och tillämpningsområde På ett europaandelslag tillämpas rådets förordning (EG) nr 1435/2003

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Produktion: Justitiedepartementet, april 2009 Tryck: Davidsons Tryckeri. Växjö Fler exemplar kan beställas per e-post: info.order@justice.ministry.se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie

Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie 2008-11-14 Dnr 2008/1780 Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie Mot bakgrund av att olika uppgifter framförts i medierna kring händelseförloppet i samband med att Riksgälden gick in som ägare av Carnegie

Läs mer

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN SVEJK

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN SVEJK STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN SVEJK Firma och säte 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Svejk. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Ändamål och verksamhet 2 Föreningen har till ändamål att

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande.

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande. brf hemmet 18 PM 2014-06-18 Uthyrning av din bostadsrättslägenhet Föreningen är välvillig till andrahandsuthyrning och att ha inneboende men det måste gå rätt till! Om en bostadsrättshavare i Brf Hemmet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

Stockholm den 22 september 2014

Stockholm den 22 september 2014 R-2014/1054 Stockholm den 22 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/3799/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Från

Läs mer

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Professor Bengt Domeij IMK, Uppsala universitet Sakrättsligt skydd för licenser Patent kan utmätas och ingå i konkurs.

Läs mer

Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen

Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen Examensarbete i Civilrätt (Sakrätt), 30 hp Examinator: Ronney

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen

Läs mer

Överlåtare/Säljare 1 Namn: Personnummer: Procentandel: Överlåtare/Säljare 2 Namn: Personnummer: Procentandel:

Överlåtare/Säljare 1 Namn: Personnummer: Procentandel: Överlåtare/Säljare 2 Namn: Personnummer: Procentandel: Överlåtare/Säljare 1 Överlåtare/Säljare 2 Överlåtare/Säljare 2 Förvärvare/Köpare 1 Förvärvare/Köpare 2 Förvärvare/Köpare 3 Bostadsrättsförening Namn: Bostadsrättsföreningen Norra Gubberogatan 9-11 1/5

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

Pantsättning av bostad

Pantsättning av bostad Pantsättning av bostad - en jämförelse mellan två system Roger Lindholm Kandidatuppsats i handelsrätt Fastighetsrätt HT2011 Handledare Marianne Steneroth Sillén Innehållsförteckning 1. Inledning... 10

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2010 Ö 1754-08 KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Ställföreträdare: IS SAKEN Lagfart

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om europabolag; SFS 2004:575 Utkom från trycket den 18 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde

Läs mer

Ägarlägenheter. Seminarium. - Förvaltning och finansiering. 1 Legal#4314976_1.PPT

Ägarlägenheter. Seminarium. - Förvaltning och finansiering. 1 Legal#4314976_1.PPT Ägarlägenheter Seminarium - Förvaltning och finansiering 1 Legal#4314976_1.PPT 2 Legal#4314976_1.PPT Försäljning och uthyrning Förvärv och överlåtelse av ägarlägenhet 1. Direkt äganderätt till ägarlägenheter.

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Mellan Kommuninvest i Sverige AB, Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening har träffats följande

Mellan Kommuninvest i Sverige AB, Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening har träffats följande Mellan Kommuninvest i Sverige AB, Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening har träffats följande AVTAL OM REGRESS M.M 1. Bakgrund Kommuninvest i Sverige AB ( Kommuninvest

Läs mer

Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav

Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav 1(9) Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav Vid tvångsförsäljning ska följande förfarande och formkrav jämte bifogad promemoria tillämpas. Bostadsrättshavaren ska skriftligen underrättas

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-11-16. Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor

God fastighetsmäklarsed 2006-11-16. Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor God fastighetsmäklarsed 2006-11-16 Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Mäklarens upplysningsplikt... 4 3.2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

INFORMERAR SAMÄGANDERÄTTSLAGEN RÅDGIVNINGSAVDELNINGEN INFORMERAR OM

INFORMERAR SAMÄGANDERÄTTSLAGEN RÅDGIVNINGSAVDELNINGEN INFORMERAR OM INFORMERAR RÅDGIVNINGSAVDELNINGEN INFORMERAR OM SAMÄGANDERÄTTSLAGEN Villaägarnas Riksförbund 2009 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN 2 3 Vad är borgen? 4 Skyddet för enskilda borgensmän 5 Banken måste informera 6 Borgensmannens

Läs mer

Betänkandet Kooperativ hyresrätt (SOU 2000:95)

Betänkandet Kooperativ hyresrätt (SOU 2000:95) UFV 2000/2060 REMISSYTTRANDE 2001 03 15 Justitiedepartementet Betänkandet Kooperativ hyresrätt (SOU 2000:95) IFF avstyrker att utredningens förslag läggs till grund för lagstiftning. De principiella skälen

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas på bostadsrätts- föreningar i den utsträckning som anges i 9-10 kap.

Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas på bostadsrätts- föreningar i den utsträckning som anges i 9-10 kap. Bostadsrättslag 1 kap. Inledande bestämmelser Grundregler om bostadsrättsföreningar och bostadsrätt 1 En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus upplåta

Läs mer

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare f r e d r i k bernd t & maria holme Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare Den beslutsordning med särskilt kvalificerade beslutsfattare som infördes i och med införandet av skatteförfarandelagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL. Ombud för 1 och 2: Jur.kand.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL. Ombud för 1 och 2: Jur.kand. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 mars 2015 Ö 3703-13 KLAGANDE 1. BL 2. OL Ombud för 1 och 2: Jur.kand. SL MOTPART Skatteverket Ombud: Verksjuristen MZ Rättsavdelningen

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Kallelse till extra föreningsmöte i Borås Golfklubb 2013

Kallelse till extra föreningsmöte i Borås Golfklubb 2013 Kallelse till extra föreningsmöte i Borås Golfklubb 2013 Kallelse till extra föreningsmöte i Borås Golfklubb När: Onsdagen den 23 oktober Kl: 18.30 Plats:Folkan i Borås Föredragningslista: 1. Mötets öppnande

Läs mer

Att vara styrelseledamot

Att vara styrelseledamot Välkommen till kursen Att vara styrelseledamot Vilka är vi? Ulrika Blomqvist Vd, jurist Tove Lindau jurist, styrelserådgivare Syfte och mål Varför? Vad? En väl fungerande förening! Ge er en grundläggande

Läs mer

3 Styrelsen skall ha sitt säte i Göteborgs Stad.

3 Styrelsen skall ha sitt säte i Göteborgs Stad. Stadgar Undertecknade styrelseledamöter intygar att följande stadgar blivit antagna av föreningens medlemmar vid stämma den 2009-05- 05. 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Buffeln9. 2 Föreningen

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer