Grattis till din examen!

Transkript

1 Allt börjar med en bra lärare vem vill du lyfta fram? Alla barn ska möta utbildade lärare i förskolan Alla förskolor behöver bra ledare Förskolan behöver mer forskning Samspel i skolan och förhållningssätt som metod Ulf Hagström, leg psykolog och handledare, berättar hur man som lärare kan bidra till bättre hälsa och en känsla av sammanhang i förskola och skola. Västerås måndag 4 oktober kl , Aros Kongresscenter Alla lärare är välkomna. Seminariet är gratis. Anmälan och information: lararforbundet.se/lararkvallarna Det vimlar av lärare som brinner för sina elever, sitt yrke och sin undervisning. Nominera en av dem till Lärarförbundets nya Lärarpris senast 14 juni. Läs mer på lararforbundet.se/lararpriset. Lärarkvällarna 2010 Förskolans arbetsorganisation måste utvecklas Det ska vara attraktivt att arbeta i förskolan Grattis till din examen! lararforbundet.se/larorikforskola Rabatterad medlemsavgift 10 månader för 175 kronor lararforbundet.se/borjamedskolan Verksamhetsberättelse 2010

2 Omslag: Affischer framtagna under opinions- och rekryteringskampanjer under Lärarförbundet Grafisk form: Åsa Nilsson, AB Grafisk Stil.

3 Innehåll Fokus 2010: Börja med skolan så löser sig resten...4 Verksamhetsberättelse Mål 1: Lärarförbundet gör skillnad för varje medlem...8 Mål 2: Det lönar sig att vara en bra lärare...11 Mål 3: Lärarna har inflytande över yrkets utveckling...13 Tidningsutgivning Föreningar, råd och nämnder...16 Statistik och förteckningar...21 Så användes medlemsavgiften Remissyttranden Personförteckningar...26 Årsredovisning Förvaltningsberättelse...37 Medarbetare...39 Förbundsledningens ersättningar...40 Förbundets ekonomi Resultaträkning...43 Balansräkning...44 Kassaflödesanalys...46 Koncernredovisning...47 Redovisningsprinciper och noter...51 Revisionsberättelse...61 Lärarförbundets verksamhetsberättelse

4 Vi ökar med medlemmar! Över personer tog del av budskapet Allt börjar med en bra lärare på bioduken. Skolan blev en av valets tre viktigaste frågor och Lärarförbundets valkampanj bidrog. Vi säkrade förtroendearbetstiden under en tuff avtalsrörelse. Drygt 95 procent av kongressledamöterna tyckte att organisationen kring kongressen var bra eller mycket bra. Fokus 2010: Börja med skolan så löser sig resten Om Lärarförbundet var en kommun skulle vi vara den fjärde största i Sverige. Om vi var ett politiskt parti skulle vi vara dubbelt så stort som landets näst största. Vi kan bilda fotbollslag eller fylla bussar. Vi är personer och vi är lärare. Vi arbetar för Sveriges lärare. Vi vet vad skolan behöver. Vi finns i hela utbildningsväsendet från förskola till högskola. Därför vet vi vad förskolan betyder för grundskolan och att grundskolan skapar förutsättningar för gymnasieskolan. Vi vet att det livslånga lärandet börjar hos det lilla barnet och pågår hela livet. Detta är vår organisatoriska styrka och vår idémässiga grund. På det bygger vi vår kunskapssyn. Utifrån det utvecklas Lärarförbundet. Den största medlemsgruppen är de drygt lärare som arbetar i grundskolan. Under 2010 växte Lärarförbundet med medlemmar. De grupper 4 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 2010

5 som ökade mest var gymnasielärare, förskollärare, lärarstudenter och lärare i vuxenutbildningen. När vi blir fler kan vi påverka mer. När vi blir fler har vi mer resurser att stötta, inspirera och utbilda våra medlemmar. Under 2010 fördjupades samarbetet med Svenska folkhögskolans lärarförbund, SFHL. Det är ett viktigt steg på vägen mot en samlad lärarkår. Lärarförbundets mål är att alla lärare och skolledare ska finnas i en och samma fackliga organisation. Lärare är värda mer avtalsåret 2010 När vi gick in i 2010 gjorde vi det med insikten om att det skulle bli ett mycket händelserikt år. Året inleddes med månader av segdragna avtalsförhandlingar, både på det kommunala området och på några av de större privata avtalsområdena. Under parollen Lärare är värda mer ville Lärarförbundet samla stöd hos en bred are allmänhet för våra krav om högre löner och rimliga arbetstider för alla lärare. Vi förstärkte kommunikation en med Sveriges lärare genom kontinuerlig information till ombud och medlemmar, en ny blogg med förhandlingschefen, chattmöjligheter och informationsmaterial på alla arbetsplatser. Den kommunala arbetsgivarorganisationen, SKL, hade till att börja med ett mycket högt tonläge och en kompromisslös linje. Vi mötte hela tiden ett nej och krav om ökad arbetsgivarmakt och inga löneökningsgarantier i det centrala avtalet. Samtidigt var avtalsrörelsen ett bevis på hur viktigt det är med dialog och kommunikation för att nå framgång. Med starkt stöd i medierna och genom medvetna insatser lokalt och nationellt, fick vi strategiskt viktiga personer att vända från konfrontation till dialog. I början av maj slöt vi ett avtal som betonar utveckling, kvalitet och att lärare är värda mer än andra. Resultatet av 2010 års avtal kommer under 2011, och blir förstås viktigt inför 2012 års avtalsrörelse. Börja med skolan, så löser sig resten valåret 2010 Under en intensiv valrörelse inför riksdags- och kommunvalen 2010 visade Lärarförbundet i hela landet återigen att vi är en stark och inflytelserik rörelse. Många avdelningar arrangerade debatter mellan de politiska partierna om skola och arbetsmarknad, vilket lockade många lärare, föräldrar och allmänhet. Vi inbjöd politiker i Sveriges 290 kommuner att på vår valwebb Börja med skolan lämna sina vallöften för skolan. På samma webbplats ställde föräldrar frågor till skolpolitikerna i sin kommun. Det blev en bra kanal för dialog och kommunikation om skola, med över politiska löften. Under valrörelsen lyfte Lärar förbundet också flera viktiga utbildningsfrågor som fick fäste i den intensiva valdebatten. Behovet av blocköverskridande överenskommelser om betygen var ett exempel på detta. Allt börjar med en bra lärare kongressåret 2010 Lärarförbundets kongress antog i november en ny verksamhetsinriktning för en ny kongressperiod på fyra år. Möjligheten för alla lärare att få vara just lärare, ha tid för det pedagogiska utvecklingsarbetet och få en lön som motsvarar utbildning, ansvar och kompetens var centrala i kongressens diskussioner och beslut. Under kongressdagarna syntes förbundet också på andra platser än i Lärarnas Hus, med uppmaningen till allmänheten att berätta om en viktig lärare. Över tusen berättelser om viktiga lärare inspirerar till fortsatt arbete på temat Allt börjar med en bra lärare! Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. Lärarförbundets verksamhetsberättelse

6 En modern skola formas idag framtidens skola 2010 Under året togs viktiga steg i diskussionen om svensk skolas framtid. Självklart bidrog avtalsrörelsen och valrörelsen i hög grad till detta, men även andra aktiviteter satte avtryck. I samarbete med SKL genomförde vi en studie av hur Sveriges kommuner arbetar med kommundoktorander som ett sätt att stärka forskningsbasen i skolan. Vi fördjupade också det partgemensamma arbetet kring forskningens betydelse för skolans resultat, något som kommer att fortsätta under 2011 och inför regeringens forskningspolitiska proposition Under året bidrog vi på flera sätt till att lyfta diskussionen om det akuta behovet av att digitalisera skolan, att uppgradera skolan som arbetsplats och kunskapscentrum. När konsultföretaget McKinsey & Co presenterade sin andra utbildningsrapport i slutet av 2010, blev det ytterligare en bekräftelse på att Lärarförbundets prioriteringar ligger helt rätt i relation till vad som internationellt och i forskningsvärlden anses vara framgångsfaktorer för god skolutveckling. Det handlar framförallt om att stärka skolans ledarskap, tid för lärare att tillsammans utveckla undervisningen, en stark koppling mellan forskning och skolvardag samt karriär vägar för lärare som driver både status och lön. Lärarförbundet fortsätter under kommande år att påverka svenska skolpolitiker nationellt och lokalt att prioritera satsningar framförallt inom dessa områden. På styrelsens uppdrag överlämnar jag förvaltningsoch verksamhetsberättelse för Eva-Lis Sirén Förbundsordförande 6 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 2010

7 Verksamhetsberättelse 2010 Varje år lägger förbundsstyrelsen fast en verksamhetsplan, där de mål som ska prioriteras anges hade vi tre mål. Hur har vi arbetat för att uppnå dem? Vad gjorde vi och vad blev resultatet? De frågorna besvarar vi på de kommande sidorna. Vi redogör också för förbundets övriga verksamheter. Lärarförbundets verksamhetsberättelse

8 Lärarförbundets valkampanj und er parollen Börja med skolan så löser sig resten resulterade i 5000 vallöften från kommunpolitiker runt om i landet. Vi arbetade strategiskt med kampanjveckan Global action week. Lärarförbundet deltar i världens största smskampanj för allas rätt till utbildning under fotbolls- VM i Sydafrika. Lärarkvällarna och de extrainsatta lärarkvällarna lockade många deltagare en stor andel av dem icke-medlemmar. Lärarförbundet kongress 2010 nominerades till pris för årets interna event Gyllene Hjulet. Det fördjupade samarbetet med SFHL är ett viktigt steg på vägen mot att samla alla Sveriges lärare i en organisation. Mål 1: Lärarförbundet gör skillnad för varje medlem Våra insatser för att befästa rollen som lärarnas självklara val har lönat sig. Vid årsskiftet var antalet medlemmar rekordmånga. En vässad kommunikation och förbättrad service har bidragit till framgångarna. Vi har genom att teckna ett samarbetsavtal med SFHL även ökat vår fackliga styrka. 8 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 2010

9 Rekordmånga medlemmar Lärarförbundet har nu rekordmånga medlemmar! Vi var i det närmaste vid årsskiftet. Under 2010 har nya medlemmar valt att gå med i Lärarförbundet. Detta har varit möjligt genom en tydligare samordning av centrala, regionala och lokala rekryteringsinsatser med bland annat skrädd arsydda rekryteringssatsningar på avdelningsnivå stud enter har blivit nya studerandemedlemmar tack vare en framgångsrik studerandeverksamhet, som inne burit att studerandeinformatörer tillsammans med sina avdelningsstyrelser under året arbetat mer medvetet med att hitta förbättringar i sitt arbete. Resultatet blev att rekryteringsnivån mellan orterna är jämnare och på en något högre nivå. Att sju av tio lärarstudenter nu är medlemmar bådar gott för framtiden. Ett exempel på lyckad rekryteringsaktivitet är Lärardagarna, vars syfte var att skapa gemensam förståelse kring läraruppdraget och dess villkor hos studerande, unga lärare och förtroendevalda. Många tog också tillvara möjligheten att följa Lärardagarna på webben. Ett annat exempel är Lärarkvällarna, som syftade till kunskapsfördjupning och genomfördes i hela landet lärare deltog, varav 10 procent ännu inte var medlemmar. Vi svarade dessutom snabbt på ett behov av temakvällar om främlingsfientlighet. Där var 26 procent av deltagarna ännu icke medlemmar. Efter arrangemanget har det varit fortsatt aktivitet på webbsidan Lärarkvällarna. Avdelningarna har dessutom visat stort intresse för att anordna Lärar kvällarna Lärarförbundet har genom ett intensifierat arbete för de privatanställda ökat antalet medlemmar inom det området med drygt Tre ombudsmän med särskilt ansvar för privat sektor har också anställts. Vi kan även konstatera att förbättrade rutiner när medlemmar begärt utträde gör att allt fler väljer att stanna kvar i Lärarförbundet. Även drygt nyblivna pensionärer har valt att fortsätta vara medlemmar. Genom ett samarbetsavtal med SFHL har vi ökat vår fackliga styrka och vårt medlemsantal. Lärarförbundet har under året också drivit ett tydligt opinionsbildningsarbete med flera stora kampanjer som bidragit till den positiva medlemsutvecklingen. Medlemmarna uppfattar Lärarförbundet som en stark röst i debatten om skolan. FacketFörändras.nu, TCO-förbundens gemensamma satsning på facklig förnyelse, har fortsatt kampanjarbetet kring värdet av kollektivavtalet. Träffbilden hos de primära målgrupperna är mycket stor. Förbättrad medlemsservice Medlemmarna är nöjda med Lärarförbundets medlemsservice. En förklaring är de utökade öppettiderna för telefonservicen som bidragit till bättre tillgänglighet. Fler medlemmar använder vår hemsida och fler har också valt att ställa sina frågor till webbombudsmannen. Nio av tio avdelningar har nu en fungerande lokal webbplats. Lönestatistiken har förbättrats under året i och med införandet av det administrativa systemet LOKA. Vår målsägandeservice, där förbundet stöttar medlemmar som utsatts för brott i sin anställning, har i samtliga fall lett till positiva utfall. Starka ombud Den nya landsomfattande ombudsutbildningen med fokus på arbetsplatsen har stärkt ombuden i sitt uppdrag. Genom ett mer behovsanpassat stöd till avdelningarna har såväl rekryteringsinsatser som kunskapsfördjupning gett goda resultat. Flera regionala utbildningsinsatser i sakfrågor har genomförts. En ökad målgruppsanpassning av insatser för strategiska grupper, till exempel skolledare, resulterade i att vi nått fler skolledare. En annan målgruppsanpassad satsning är nya forum där unga medlemmar under 35 år kan mötas och diskutera. Engagemang över gränser Som medlem i Lärarförbundet är man även del av en global rörelse som lyfter lärares status och allas rätt till utbildning, vilket är allt mer relevant med ökad grad av globalisering. Frågorna är gemensamma och det internationella samarbetet gagnar därför lärare i Sverige och i världen. Det exemplifierar i handling förbundets värdegrund och ändamål och är rekryterande genom att det ger mervärde och medlemsnytta. Inför årets kampanjvecka (Global Action Week) fokuserade Lärarförbundet på kampanjen 1Goal och arbetade mer strategiskt än tidigare i spridning av materialet till medlemmar och avdelningar. Genom att arbeta mer strategiskt har vi skapat ökade möjlighet att göra lokala aktiviteter. Vi kan se att det har effekt genom ökat engagemang bland många medlemmar, som i ökad grad efterfrågar kampanjmaterial och är mer aktiva i olika sociala medier. Lärarförbundet är en viktig dialogpart för Sida och UD i frågor om utbildningens roll i utvecklingssamarbetet. Engagemanget i EFA-nätverket för allas rätt till utbildning (Education For All) är betydelsefullt. Lärarförbundet tillsammans med anslutna organisa tioner representerade Sverige i ett möte med Världsbankens Lärarförbundets verksamhetsberättelse

10 KAZAKSTAN UZBEKISTAN KIRGIZISTAN TADZIJKISTAN INDIEN GAMBIA GUINEA NIGERIA FILIPPINERNA COLOMBIA LIBERIA KAMERUN UGANDA TANZANIA INDONESIEN BRASILIEN MALAWI ZIMBABWE Lärarförbundets samarbeten. Lärarförbundet samarbetar med lärarorganisationer i ett 15-tal länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Projekten fokuserar på att stärka lärarorganisationerna, så att de kan försvara sina medlemmars intressen och arbeta för utbildning för alla. Detta långsiktiga samarbete finansieras till stor del av Sida via LO-TCO Biståndsnämnd. Kartan visar var vi har våra samarbetspartner. direktör för Fast Track Initiative, som fördelar stöd till de länder som släpar efter mest med att uppfylla rätten till utbildning för alla inför Lärarförbundet har under året spelat en viktig roll på det europeiska planet. Vi representerade alla svenska arbetstagare inom utbildningsområdet när den sociala sektorsdialogen i EU hade sitt första plenar möte. Vi har varit en av de drivande krafterna för att lärarnas världsorganisation Education International (EI) ska få en tydligare regional struktur i Europa. Den enade EI-regionen i Europa under namnet ETUCE är en framgång för hela EI. Vi har även medverkat i arbetet för att få fram ett förslag till ny policy för EI:s utvecklingssamarbete. Katastrofdrabbade lärare i Haiti och Pakistan har fått vårt stöd. Opinionsbildning på nya arenor Vi ökade vår aktivitet i sociala medier och tog ytterligare steg i att målgruppsanpassa vår kommunikation. Ett väl utvecklat strategiskt opinionsarbete gav större medie genomslag än tidigare år. Utgångspunkterna under året har varit avtalsrörelse, valrörelse och kongress Frågorna som rör skolan och lärare tog stor plats i den politiska och mediala agendan under hela året. Regeringens reformarbete på skolområdet höll hög takt och Lärarförbundets kommentarer kom snabbt och tätt. Allt för att inta en position i förhållande till sakfrågorna. Under avtalsrörelsen fick vårt budskap Lärare är värda mer stor uppmärksamhet. Fler rapporter på samma tema har backat upp opinionsarbetet både lokalt och centralt. Lärarförbundets rankning av bästa musik- och kultur skolekommun samt Bästa Skolkommun var viktiga inslag i skoldebatten och har fungerat som verktyg för enskilda kommuners förbättringsarbete. Lärarförbundets valkampanj Börja med skolan så löser sig resten med syfte att skapa opinion bland föräldrar i landets kommuner genererade brev på vår kampanjsajt och vallöften från kommunpolitiker. Valkampanjen kan räknas till en av förbundets mest lyckade kampanjer någonsin. Vallöftena ligger till grund för kommande års lokala opinionsarbete. Inför kongressen publicerade vi rapporter om det fria skolvalet, likvärdigheten och lärares karriär vägar. Samtliga skapade stort intresse och lade grunden till kommande opinionsarbete. Kongressens tema var Allt börjar med en bra lärare och under kongressveckan genomfördes även stationära och mobila events där vi samlade in folks historier om sin bästa lärare. Skörden blev över historier. Ett ur kommunikationsperspektiv framgångsrikt år avslutades med ett för oss nytt sätt att bilda opinion: bioreklam. Över personer fick ta del av budskapet Allt börjar med en bra lärare på bioduken. 10 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 2010

11 Lärar förbundet tecknade efter flera års förhandlingar kollektivavtal under 2010 med NTI-gymnasierna och Mikael Elias Teoretiska gymnasier. Inflytande på arbetsplatsen och bättre villkor för våra medlemmar. I avtalsrörelsen fick Lärarförbundets statligt anställda medlemmar äntligen sjuklön i nivå med resten av arbetsmarknad en. Möjligheter för lärare att få mer i lön än andra efter årets avtalsrörelse. Elva partsgemensamma regionala avtalskonferenser genomförs tillsammans med SKL. Mål 2: Det lönar sig att vara en bra lärare En tuff avtalsrörelse gav resultat. Förtroendearbetstiden säkrades och avtalsparterna enades om att vilja höja kvaliteten i skolan och förbättra elevernas resultat. Lärarförbundets verksamhetsberättelse

12 Det lönar sig att vara en bra lärare 2010 var lärares och skolledares status, löner och villkor i fokus för debatten. Allmänheten visade sitt stöd för satsningar på skolan och lärarna. Trots det blev avtalsrörelsen hård. Förbundets ansträngningar och vår metodiska kommunikation gav dock resultat i avtalsrörelsen som gick från motsättning till att parterna blev överens om en satsning på lärare och skolan. Men steget från ord till handling är ibland långt. Arbetsgivare i kommuner och fristående skolor har med några undantag ännu inte inlett satsningen på lärarna och ökad måluppfyllelse i skolan. En intensiv avtalsrörelse Den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse blev lärarnas arbetstid. Lärarförbundet drev hårt en nödvändig förbättring av lärares löner, villkor och höga arbetsbelastning. Arbetsgivarorganisationen SKL krävde å sin sida ökad arbetsgivarmakt och accepterade inte några löneökningsgarantier i det centrala avtalet. Budskapet från SKL innebar ett generalangrepp på lärarnas arbetstider. Men Lärarförbundets metodiska kommunikation inför, under och efter avtalsrörelsen lönade sig. Ett brett stöd kom till uttryck i allt från sociala medier till dagstidningarnas ledarsidor. Arbetsgivarsidan svängde och efter hårda förhandlingar tecknades ett avtal som betonade utveckling och kvalitet. Lärares förtroendearbetstid var säkrad. Parterna enades om att vilja höja kvaliteten i skolan och förbättra elevernas resultat. En bra arbetsmiljö och ett attraktivt läraryrke är en förutsättning för att klara framtida utmaningar. De viktiga skrivningarna i av talet, som gör att satsningar på skolan ska ses som investeringar inte kostnader, hade vid årets slut inte fått genomslag i kommunerna. Allt för många lokala arbetsgivare hade heller inte höjt lönerna mer än vad de absolut måste. Utöver avtal med SKL har Lärarförbundet under året tecknat avtal med Almega, KFS, KFO, Arbetsgivaralliansen, IDEA, Lernia, Vittra och Arbetsgivarverket. I samtliga fall med ett avtalsinnehåll som väl motsvarar nivåerna på den övriga arbetsmarknadens uppgörelser. Lärarförbundets förhandlingsdelegationer, som består av lärare från respektive avtalsområde, har varit mycket viktiga för förbundets bedömningar under avtalsrörelsen. Avtalsuppgörelser ska spela roll Informationsinsatserna om de nya avtalens möjligheter genomfördes på bred front. Efterfrågan på material, tryckt som webbaserad avtalsinformation, har varit stor. Medlemmar med förtroendeuppdrag har utbildats på alla avtalsområden i hela landet. Våra motparter har vid flera tillfällen kommenterat att de upplever våra lokala företrädare mycket väl insatta i avtalsuppgörelserna, ofta bättre än de lokala arbetsgivarparterna. Under hösten genomfördes de första elva i en serie partsgemensamma regionala avtalskonferenser tillsammans med SKL. Totalt kommer cirka politiker, förvaltningschefer och Lärarförbundets avdelningsföreträdare från över 100 kommuner att ha träffats. Den partsgemensamma informationen på konferenserna har bidragit till att stärka de lokala processerna. Många kommuner har visat en ovilja till satsningar. Men i några har arbetsgivarna tagit sig an avtalet. Lärarförbundet kan konstatera att klimatet hos dessa arbetsgivare har förbättrats och att steg mot förbättr ingar har tagits. Regionala avtalskonferenser för ombud på fri stående skolor inom de privata avtalsområdena har genomförts under året. Utvärderingarna av dessa visar att ombuden känt sig både sedda och stärkta i sin roll som ombud. En bra utbildningsmiljö Lärarförbundet har både lokalt och centralt lyft fram det bristande samverkansklimatet i många kommuner och tydliggjort behovet av samverkan för att utveckla verksamheten. Flera lokala samverkansavtal har reviderats. Skolledare har en nyckelroll i sammanhanget och har därför stått i fokus för mycket av partsarbetet med anledning av HÖK 10 och den nya skollagen. Grunden är lagd för att än tydligare visa att Lärarförbundet är det naturliga valet för skolledare. Lärarförbundet har i en uppmärksammad rapport visat att kvinnors arbetsskador betraktas på ett annat sätt än motsvarande skador hos män. Insatserna för att förbättra de privatanställda medlemmarnas villkor har bidragit till att ett antal arbets givare inom de privata områdena har gått med i en arbetsgivarorganisation och tecknat samverkansavtal. Utvecklingen av partsrelationer mellan Lärarförbundet och företagen har gått i positiv riktning. Allt fler huvudmän har också anslutit sig till en arbetsgivar organisation. Tvister gav resultat Arbetet med tvister och rättsprocesser har varit intensivt. Ett syfte är att ingångna avtal ska hållas, men insatserna bidrar också till att stärka förbundets partsställning och position. Förbundets tydliga profil i arbetstidstvister har skapat ringar på vattnet och stärkt oss även i andra kommuner. Vi har under året nått lösningar som varit bättre än vad som tidigare erbjudits. Vi har vunnit viktiga mål om enskild medlems rätt, anställdas skyldigheter samt uppsägning. De förlikningar som träffats har skapat bättre förutsättningar för Lärarförbundets fackliga krav. 12 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 2010

13 Lärarförbundets lobbyarbete om att inrätta karriärtjänster i skolan börjar få gehör. Förskollärarutbildningen räddades kvar i sin nuvarande längd. Regeringens förslag om lärarlegitimation är starkt präglat av Lärarförbundet. Lärarförbundet driver skolans resursfrågor. Regeringens beslut om en ny läroplan för förskolan går helt Lärarförbundets väg. Mål 3: Lärarna har inflytande över yrkets utveckling Lärarnas inflytande har ökat. Genom den nya läroplanen för förskolan, propositionen om lärarlegitimation och skärpta behörighetsregler har lärarna stärkt sina positioner. Lärarförbundets verksamhetsberättelse

14 Lärarnas inflytande har ökat Lärarförbundet har genom ett omfattande och framgångsrikt påverkansarbete tagit tillvara alla möjligheter att utöva inflytande på de kommande reformerna inom det utbildningspolitiska området: Ny skollag, lärarlegitimation, ny gymnasieskola, nytt betygssystem, ny lärarutbildning, förskolans nya läroplan samt grundskolans nya läroplan och kursplaner. Även vårt påverkansarbete för mer resurser till skolan har gett konkreta resultat i form av tillbakadragna varsel och minskade besparingar. Vi har bidragit till att sätta skolan i fokus under valrörelsen och skolan blev den viktigaste valfrågan Lärarlegitimation Lärarförbundets mångåriga och framgångsrika arbete med legitimationsfrågan resulterade i en proposition. Regeringens förslag innebär att en majorit et av förbundets krav på det här området är till godosedda. De viktigaste bland dessa är att det är lärares yrkesansvar som legitimeras, att förslaget omfattar lärare och förskollärare samt att endast legitimerade lärare kan få fast anställning och ansvaret att sätta betyg. Tillsammans med den nya skollagens bestämmelser om skärpta behörighetsregler innebär legitimationen att det blir tydligt vem som får utöva yrket. Vi ska fortsätta att påverka för att fler lärargrupper ska omfattas av legitimation. Vi har lämnat synpunkter och varit aktivt deltagande i Skolverkets arbete med att utveckla innehållet i propositionen om legitimation. Ett omfattande arbete med att informera våra medlemmar om legitimationen och vad den innebär har inletts. Betygsfrågan Skolan behöver en struktur för betyg och bedömning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenh et. Regeringens förslag om betyg från år sex är resultatet av många års diskussioner. Lärarförbundet har varit pådrivande för att få till stånd en blocköverskridande och stabil överenskommelse om betygen. En sådan långsiktig och blocköverskridande överens kommelse om kriterier för betyg i skolan blev också resultatet. Därigenom har lärarna bättre förutsättningar att planera sitt arbete mer långsiktigt. Ledarskapets betydelse för goda resultat i skolan är vidimerat och har resulterat i en långsiktig strategi för förbundets arbete med skolledarfrågor. Vi slår bland annat fast skolledarfrågornas betydelse för hela förbundets verksamhet, vilket ger skolledarna en särställning i förbundet. Genom HÖK 10 har förbundet drivit att skolledarna måste ha tillräckliga förutsättningar för att kunna prioritera den pedagogiska ledningen och utveckla verksamheten. Lärarförbundet har under många år drivit att skollagen ska styras både mot huvudmännen och rektor. Genom den nya skol lagen har detta blivit verklighet och därigenom har skolledarnas inflytande över skolans verksamhet ökat. Förskollärarutbildningen räddades Riksdagen har fattat beslut om en ny lärarutbildning under året och Lärarförbundet har drivit ett intensivt påverkansarbete som resulterade i att förskollärarutbildningen räddades kvar i sin nuvarande längd och att lärarna för skolår 4-6 fick mer ämnesdjup i sin utbildning än ursprungsförslaget. I Högskoleverkets examenstillståndsprövning av lärosätena har vi arbetat för att påverka utformningen av utbildningarna på lärosätena. En skrift om Lärarförbundets syn på lärarutbildningen har tagits fram. Lärarförbundet har fortsatt utvecklingsarbetet kring den verksamhetsförlagda utbildningen. Den medlemsunder sökning som Lärarförbundet genomför varje år visar att över 60 procent av de tillfrågade lärarna är nöjda med den verksamhetsförlagda utbildningen på sin skola. Förbundets samverkan med högskolan har lett till en fördjupad diskussion om forskning samt karriär- och utvecklingstjänster. En kartläggning av antalet kommundoktorander och deras villkor har tagits fram i samverkan med SKL. En effekt av detta är att fler kommuner har uppmärksammat betydelsen av att satsa på forskning i den egna kommunen. Vi har även påverkat den politiska debatten vilket lett till en ökad medvetenhet om forskningens betydelse för skolans måluppfyllelse och kvalitet. Ökat fokus på IT-strategi för skolan Digitaliseringen av skolan fick under året ökad uppmärksamhet av fler aktörer. Från att under många år ha varit ett projekt för eldsjälar, fördes diskussionerna mer integrerat i andra frågor om skolans utveckling. Lärarförbundet intensifierade påverkansarbetet för en nationell IT-strategi för skolan på egen hand och tillsammans med andra. Förbundet ökade sin när varo på mässor och konferenser där frågor om digitalisering av undervisningen stod i fokus. 14 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 2010

15 Tidningsutgivning 2010 Under 2010 har arbetet fortsatt med att stärka ämnestidningarnas redaktioner och därmed tidningarnas kvalitet. Tidningsavdelningen har tagit över produktionen av tidningarna Slöjdforum och Specialpedagogik efter att tidningarna under många år producerats av en extern redaktör. Även högskolan.net producerats nu inom tidningsavdelningen. Tidningen Yrkesläraren har ersatt Omvårdaren och bytte samtidigt namn till Yrke. Flera av våra tidningar har små upplagor. För att ändå få en bra kvalitet på tidningarna samproduceras nu Idrottsläraren och Hushållsvetaren samt Bild i Skol an och Fotnoten. Samproduktionen innebär att ett antal artiklar publiceras i båda tidningarna. Sajten Lärarnas nyheter lanserades i augusti och har skapat synergieffekter mellan den tryckta tidningen och webben. Medlemmarna kan ta del tidningarnas redaktionella material även på webben. Arbete sker med att utveckla nätverk genom olika sociala medier. Sajten Lärarnas Nyheter erbjuder en snabbare nyhetshantering, egna nyheter, ett omfattande arkiv och en aktiv debatt. En prioriterad arbetsuppgift har varit att sprida kunskap om Lärarförbundets tidningar, Alfa och Origo. Upplageutveckling Tidning/TS-upplaga Lärarnas tidning Pedagogiska magasinet Chef o Ledarskap Slöjdforum Förskolan Specialpedagogik Tidning/TS-distribution Bild i skolan Fotnoten Fritidspedagogen Hushållsvetaren Idrottsläraren Yrke Lärarförbundets förlag Under året har tidningsavdelningen tillsammans med Lärarförbundets förlag givit ut: Aktionsforskning i förskolan trots att schemat är fullt En bra start om inskolning och föräldrakontakt i förskolan Låt oss tvista igen om konflikthantering i förskola och skola Meningsfull samling i förskolan Skapande barn att arbeta med bild i förskolan Lärarförbundets verksamhetsberättelse

16 Föreningar, råd och nämnder Skolledarföreningen Skolledarföreningens styrelse har under året arbetat vidare med uppdraget från 2007 års ombudsmöte. Verksamhetsplanen för mandatperioden har fokuserat på tre målområden: Stärka och förtydliga rektorsrollen. Förbättra skolledares villkor vad gäller lön, arbetsmiljö, anställningsförhållanden och arbetstid. Bredda och utveckla skolledarnas egen arena. Forskningsfrågorna har fått en mer framskjuten plats i styrelsens arbete. Ledamöterna har också deltagit i flera konferenser om forskning i och om skolan. Välbesökta regionala årskonferenser har också genomförts. I vissa fall i samverkan mellan regioner, och ofta i kombination med kompetensutveckling för skolledare. Mötesplatser med inriktning på skolledarnas yrkesutveckling och nätverksarbete har skapats i alla regioner. Rektorskonventet skapar en nationell plattform för skolledarnas yrkesfrågor och är ett uttryck för ambitionen att stärka rektorsrollen samt bredda och utveckla skolledarnas arena. Årets konvent tog upp forskning om relationellt ledarskap och kvalitet i ledarskapet. Flera av styrelsens ledamöter har medverkat vid Lärar förbundets ordförandekonferenser, vilket bidragit till ökad samsyn mellan skolledarföreningarna och avdelningarna. Ledamöter har även deltagit i avtalskonferenser för skolledare runt om i landet. Konferenser och avtalsnyhetsbrev har uppmärksammat att skolledarna förutsätts ta initiativ till förändringar på arbetsplatserna genom att utveckla arbetets organisation mot ökad måluppfyllelse och att skolledarna själva ska ha rimliga förutsättningar för sitt ledarskap. Ombudsmötet valde ordförande och styrelse samt lade fast inriktningen för kommande mandat period. Styrelsen redovisade då även sin inventering av huruvida det förekommer särskilda lönekriterier för skolledare samt av skolledarnas övertidslösningar. Studerandekommittén Studerandekommittén är studerandemedlemmarnas forum för att bevaka och påverka lärarutbildningen och den framtida lärarrollen. Styrelsen ansvarar för att leda arbetet med det handlingsprogram som studerande medlemmarnas rikskonferens beslutat om: Internationellt arbete och hållbar utveckling. Kommunikation. Rekrytering. Ny lärarutbildning. Ordförande har varit adjungerad i förbundsstyrelsen och tillsammans med vice ordförande deltagit i representantskapet. Två i styrelsen var ombud på kongressen medan övriga deltog som särskilt inbjudna observatörer. Medlemmar i kommittén har deltagit vid Lärardagarna, på Nordiska Lärarorganisationers Samråds sommarkurs i Åbo samt på den centrala opinionskursen för att förbereda styrelsen inför kampanjen Börja med skolan så löser sig resten. En folder om verksamhetsförlagd utbildning och en sida på Facebook Lärarförbundet student har tagits fram. Styrelsen har utöver det debatterat och diskuterat lärar utbildning och lärarlegitimation på de olika studie orterna. Andra aktiviteter på studieorterna har varit att hjälpa till med start av lokala studerandekommittéer, arbetet med Global Action Week och 1Goal-kampanjen samt insatser för att väcka engagemang för Fair Trade. Arbetsgruppen för kårobligatoriet skrev rapporten Livet efter kår obligatoriet, som behandlade frågan om student kårernas framtid och ett fortsatt framtida samarbete. Ett samarbete med Förenade Pedagogstudenter (FPS) har också inletts under året. Rikskonferensen ägde rum i december och hade cirka 75 deltagare. Pensionärskommittén Pensionärskommitténs ledamöter utses bland pension erade medlemmar av förbundsstyrelsen, efter förslag från avdelningarna. Ledamöterna verkar tillsammans med avdelningarnas pensionärsombud för att förbundets cirka pensionärsmedlemmar erbjuds en bra verksamhet i form av regionala medlemsmöten, kurser och pensionärsfacklig information. I oktober arrangerade pensionärskommittén en central konferens för pensionärsombud. Som föredragshållare var Lärarförbundets tidigare internationella sekreterare, Margaretha Axell inbjuden. Dess utom diskuterade ombuden hur pensionärsverksamheten kan utvecklas. Utbytet med de nordiska lärarpensionärerna skedde genom den årliga konferensen som anordnades av det danska lärarförbundet och var förlagt till Århus. 16 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 2010

17 En redaktionskommitté tog fram innehållet i Gröna bilagan, medlemsbladet för pensionärsmedlemmarna, som kom ut två gånger och distribuerades som bilaga i Lärarnas tidning. Kyrkomusikernas Riksförbund (KMR) KMR har lagt ner ett omfattande arbete på framtidsfrågorna för landets kyrkomusiker. Här märks pågående omstruktureringar av kyrkomusikalisk utbildning samt vidareutvecklingen av det projekt som behandlar medlemmarnas professionella och personliga uthållighet i yrket. Nordisk facklig konferens ägde rum i Finland. KMR representerades av delar av förbundets AU. Lärarförbundets två ombudsmän med ansvar för kyrkomusikerfrågorna deltog också. Det nationella kyrkomusiksymposiet genomfördes i Uppsala. Förbundsordförande och vice förbundsordförande deltog i förberedelserna. Symposiet samlade cirka personer. Ombudsmötet ägde rum i september och samlade 45 deltagare. I december startade avtalsrörelsen för kyrkans område. I Lärarförbundets förhandlingsdelegation deltar från KMR:s sida förbundsordförande, vice förbundsordförande, förbundskassör samt två ledamöter. Kyrkomusikernas Tidning är en central del av KMR:s arbete, som sammanhållande tidningsorgan för medlemmarna och som röst utåt, mot beslutsfattare och arbetsgivare. Förbundets webbplats kmr.se har utvecklats till en mötesplats som vardagar under terminstid besöks av motsvarande cirka åtta procent av KMR:s medlemmar. Skolformsnämnder och ämnesråd Skolformsnämnder och ämnesråd är rådgivande till förbundsstyrelsen och har till uppgift att behandla frågor inom sitt verksamhets/ämnesområde. Nämnderna och råden avgör också formerna för samverkan med ämnestidningarna. Många ledamöter bidrar med synpunkter, ingår i redaktionskommittéer och bidrar med inlägg. Varje skolformsnämnd och ämnesråd har en egen sida på lararforbundet.se. Samverkan mellan nämnder och råd har förekommit inom flera ämnesområden. Reformerna inom utbildningsväsendet har varit återkommande teman för alla skolformsnämnder och ämnesråd under Skolformsnämnder Skolformsnämnden Förskola har varit drivande i Lärarförbundets satsning Lärorik förskola, bland annat vid en nationell konferens. Nämnden har även bidragit till att översynen av förskolans läroplan blev en framgång. Under Skolforum 2010 var nämnden värd för en egen välbesökt och uppskattad monter. Där knöt ledamöterna nya kontakter, samtalade med medlemmar och andra besökare samt informerade om den förnyade läroplanen och arbetet med Lärorik förskola. Ledamöter har medverkat på konferenser, medlemsmöten och andra sammankomster. Skolformsnämnden Grundskola, förskoleklass och fritidshem har under året diskuterat regeringens utbildningspolitiska reformer. En av forskarna bakom PISA 2009 bjöds in till nämnden för att redogöra för de svenska elevernas läsförmåga. Betyg- och bedömningsfrågor, kvalitet i fritidshem och förskoleklassens status i skolväsendet har också diskuterats. Arbetet i Nordiska Lärarorganisationers Samråds grundskolesektor har följts och nämnden har samarbetat med bland annat Ämnesrådet Fritidspedagogik. Nämnden har också lämnat synpunkter till kansliets arbete med stödmaterial för skolornas arbete med utvecklingsdelen i HÖK 10. Skolformsnämnden Gymnasieskola har i huvudsak arbetat med följderna av regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (2008/09:199) och förslaget om en ny gymnasieskola, Gy Nämnden har lämnat synpunkter på de förslag till ämnesplaner, examensmål och programstrukturer som Skolverket tagit fram. Utöver det har nämnden givit respons på Lärarförbundets remissvar på utredningen Lärling en bro mellan skola och arbetsliv (SOU 2010:19), deltagit i diskussioner om hur ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan ska utformas samt i en debattartikel uppmärksammat att yrkeslärarna inte omfattas av kravet på legitimation. Skolformsnämnden Högskola har under året prioriterat frågor om rekrytering, arbetstid, arbetsmiljö, arbetsinnehåll, meritering och kompetensutveckling. Delar av nämnden deltog i Lärarnas forskningskonvent och nämnden har även planerat och genomfört en konferens för ombud inom högskolan. Andra frågor som nämnden engagerat sig i har varit lärarutbildningspropositionen och examenstillståndsprövningen vid lärosätena. Skolformsnämnden Musik- och kulturskola har arb etat för att sätta musik- och kulturskolan i ett politiskt perspektiv i omvärlden och internt i Lärarför- Lärarförbundets verksamhetsberättelse

18 bundet. Ett idédokument för framtidens musik och kultur skola samt en broschyr om förbundets politik i viktiga frågor för musik och kulturskolan har tagits fram. Dessa har bland annat spridits till riksdagspolitiker. Prioriterade frågor har också varit lärarlegitimation, ny lärarutbildning, fortsatt strategiarbete för erkännande av musik- och kulturskolan som en skolform, samt frågor om ansvarstagande myndighet. Nämnden har även utvecklat fler kriterier för den nyinstiftade utmärkelsen Bästa musik- och kulturskolekommun. Årets vinnare blev Hällefors kommun. Dialogen med SMOK (Sveriges musik- och kulturskoleråd) har fördjupats. Skolformsnämnden har varit representerade i Nordisk Union för Musiklärare. Skolformsnämnden Specialpedagogik har bidragit till innehållet i tidningen Specialpedagogik. Nämnden har diskuterat den nya skollagen och vilka konsekvenser den får för exempelvis åtgärds program kopplade till det specialpedagogiska området. Utöver det har nämnden bland annat analyserat Skolinspektionens rapport Undervisningen i svenska i grundsärskolan, 2010:9. Nämnden representerade förbundet i montern på Särskolans rikskonferens och deltog i Nordisk specialpedagogisk konferens i Oslo. Skolformsnämnden Vuxenutbildning har representerat Lärarförbundet i montern på den årliga konferens som Vuxenutbildning i Samverkan arrangerar. Aktuella frågor i nämnden har bland annat varit lärarlegitimationen, yrkeshögskolan och valets konsekvenser för den kommunala vuxenutbildningen. Nämnden har träffat Myndigheten för yrkeshögskolan samt diskuterat möjliga frågor att samverka kring med styrelsen för Svenska folkhögskolans lärarförbund (SFHL). Ett nyhetsbrev till medlemmar inom vuxenutbildningen har tagits fram. Skolformsnämnder Förskola Grundskola, förskoleklass och fritidshem Gymnasieskola Högskola Musik- och kulturskola Specialpedagogik Vuxenutbildning Ämnesråd Bild och media Drama och teater Flerspråkighet Fritidspedagogik Främmande språk Hushållsvetenskap Idrott och hälsa Lärarbibliotekarier Matematik Musik Naturvetenskap och teknik Slöjd SO-ämnen Studie- och yrkesvägledning Svenska Ämnesråd Ämnesrådet Bild och media har lagt ned stort arbete inför Nordisk kurs för bildlärare, vilket också ledde till en lyckad kurs i ämnesrådets regi under sommaren. Ledamöterna har medverkat i bedömningen av ansökningar om TR-fondens stipendium. Ämnesrådet har även bevakat kurs- och ämnesplaner, lärarutbildningen samt följt aktuell forskning. Därutöver har ämnesrådet bland annat deltagit i Skolforum och i internationella nätverk för bildlärare. Ämnesrådet Drama och teater har också haft ett möte med Teaterförbundets yrkesavdelning för lärare i drama/teater, då samverkan mellan förbunden och marknadsföring av det nya dubbelanslutningsavtalet diskuterades. Rådet har arbetat framgångsrikt med påverkansarbete vad gäller den nya kursplanen i ämnet teater samt lärosätenas ansökningar om examensrätt för ämneslärarutbildning med inriktning mot ämnet teater. Ämnesrådet har deltagit i samarbetet inom International Drama/Theatre and Education (IDEA). Ämnesrådet Flerspråkighet har följt arbetet med kursplanerna i modersmål och svenska som andraspråk samt analyserat förskolans reviderade läroplan ur ett flerspråkighetsperspektiv. Dessutom har ämnesrådet träffat Skolinspektionen för att bland annat diskutera hur inspektionen av studiehandledning skulle kunna förbättras. Ämnesrådet har även satt sig in utformningen av nya sfi-lärarutbildningen. Flera kontakter har tagits med Högskoleverket för att påverka utformningen av behörighetsbevisen för modersmålslärare. Ämnesrådet Fritidspedagogik har haft besök av 18 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 2010

19 Skolinspektionen för en diskussion om myndighetens granskning av fritidshem. Rådet har uppmuntrat regiona la nätverk att ge lärare i fritidspedagogik möjlighet att diskutera kvalitet i fritidshem. En konferens med tema aktionsforskning har genomförts. Rådet har initierat en revidering av skriften När intresse blir kunskap samt arbetat för att alla fritidspedagoger ska omfattas av lärarlegitimation. HÖK 10 och det fortsatta arbetet med pedagogisk utvecklingstid har diskuterats. Rådet tog också initiativ till att bjuda in riksdagspolitiker till Fritidshemmens dag. Syftet var att uppmärksamma situationen på fritidshemmen. Ämnesrådet Främmande språk har tagit fram strategier för att synliggöra sitt arbete. Ledamöterna har arbetat med rekrytering och lämnat bidrag till ämnes tidningen Alfa. Rådet har bevakat frågor om meritpoäng på gymnasie skolan, om kursplaner och ämnesplaner, om KY/yrkeshögskolan samt språkval i grundskolan. Ett långsiktigt arbete med att formulera en kunskaps syn om språk har startat. Utöver det har rådet bemannat en monter på LMS språkdagar samt representerats i juryn för kvalitetsutmärkelsen för språkundervisning, The European Label. Ämnesrådet Hushållsvetenskap har genom remisssvar och lobbyarbete fortsatt verka för att ämnets bredd ska återspeglas i Skolverkets förslag till nya kursplaner. Insatserna har även skett i samarbete med Svenska kommittén för hushållsvetenskap (SKHV). Rådet har pekat på de kunskapsområden och kunskapskvaliteter som ämnet står för, men som inte uppmärksammades i tillräcklig utsträckning. I det slutgiltiga förslaget syns tydliga spår av rådets arbete. Rådet har även medverkat vid möte med lärarutbildare för att tillgodose att ämnet har tillräcklig vetenskaplig grund. Rådet var representerat vid mötet för International federation of Home Economics (IFHE). Helena Åberg i rådet har tagit plats i exekutiven för IFHE. Samverkan om priset Årets HK-lärare har ägt rum med Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Rådet har även lämnat synpunkter och idéer om hur NCFF kan bli ett starkare stöd för ämnet och lärarna. Ämnesrådet Idrott och hälsa har diskuterat kommande kursplaner och lämnat synpunkter till Skolverket. Under våren kom Skolinspektionens rapport om den flygande tillsynen av undervisningen i idrott och hälsa. Rådet ställde sig frågande till syftet. I övrigt har implementering av lärarlegitimation och det nya betygssystemet diskuterats och avtalet HÖK 10 har varit en angelägen fråga. Rådet medverkade vid Pedagogdagarna i Göteborg. Samarbetet med NCFF fortsatte och rådet har samverkat om utmärkelsen till Årets idrottslärare. Ämnesrådet Lärarbibliotekarier har i samarbete med andra organisationer drivit skolbiblioteksfrågorna och möjligheten till kompetensutveckling för lärarbibliotekarier. Rådet medverkade på Bok & Biblioteksmässan med det TV-sända miniseminariet Skriv om och om igen. Tillsammans med Nationella skolbiblioteksgruppen har ämnesrådet utsett Årets skolbibliotek. Rådet har även lagt ned mycket arbete på att förbereda nästa nordiska skolbibliotekskonferens. Ämnesrådet Matematik har lämnat synpunkter på målen i matematik för årskurs 3. De nationella proven för årskurs 3 har testats av klasser i rådsmedlemmarnas hemkommuner. Rådet har även lämnat remissunderlag om ämnesplanerna i matematik för gymnasieskolan. Förskolans läroplan i matematik har genom rådets försorg påverkats i positiv riktning. De nationella och internationella utvärderingarna i matematik har studerats noga. Ett arbete som har underlättats genom samarbetet med Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). Rådet deltog i årets matematikbiennal och delade då monter med tidningen Origo. Ämnesrådet Musik har engagerat sig i den nya lärarutbildningen och de nya kursplanerna i grundskolan. Ämnesrådet har även deltagit i konferensen Kreativt lärande samt representerats i Nordisk Union för Musikutbildare (NUMU). Vid Nationell Estetisk kongress för gymnasielärare i estetiska ämnen hade rådet en monter tillsammans med Ämnesrådet Drama och teater. Ämnesrådet Naturvetenskap och teknik har haft kontakt med organisationerna Snilleblixtarna och Ung teknik för att hitta gemensamma kontaktytor och främja kreativitet och teknikintresse i skolan. Teknikdelegationens betänkande samt ny forskning som berör ämnesområdena har diskuterats återkommande. I övrigt har rådets medlemmar deltagit i seminarier och konferenser och återkopplat sina intryck till rådet. Ämnesrådet Slöjd har synts i olika sammanhang. Vid Slöjdbiennalen i Linköping har rådet till exempel delat ut material och berättat om rådets och Lärarförbundets verksamhet. Revidering av skriften Teoretiskt, praktiskt eller som i slöjden? har också påbörjats. Rådet har representerat Lärarförbundet i Nordiska slöjd- och textillärarförbundet (NST). Ämnesrådet SO-ämnen inledde året med att lämna synpunkter på de nya kursplanerna till Skolverket. Rådet pekade på de problem som uppstår när ämnena separeras och på att det saknas öppningar för att utveckla ett helhetsperspektiv och kunna dra nytta av be- Lärarförbundets verksamhetsberättelse

20 röringspunkterna mellan SO-ämnena och med andra ämnen. I samband med riksdagsvalet förde rådet diskussioner om ämnets ansvar för hur värderingar utvecklas i samhället. Rådet konstaterade att för litet utrymme för värde diskussioner och för låg värdering av ämnenas uppgifter kan vara en bidragande orsak till valutgången. Diskussionerna föranledde rådet att skriva en artikel på temat till tidningen Alfa. Ämnesrådet Studie- och yrkesvägledning har genomfört en kurs för studerande på studie- och yrkesvägledarutbildningarna och en konferens för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Göteborg. Rådet fortsatte att arbeta fram förslag för att förstärka rekryteringen av nya studie- och yrkesvägledare. Ämnesrådet Svenska har deltagit i flera konferenser och seminarier, exempelvis Resultatdialog 2010 och Skolportens kvartalsseminarier. Ämnesrådet har även lämnat synpunkter på Skolverkets förslag till reviderade kursplaner för svenskämnet i grundskolan, samt fördjupat sig i Skolinspektionens granskning av undervisningen i svenska i gymnasieskolan respektive grundsärskolan. Myndighetens granskning av läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen har också studerats. Vetenskapliga rådet Rådet har under året planerat och genomfört Lärarnas forskningskonvent som ägde rum i april. Syftet var att föra samman utbildningsvetenskaplig forskning och pedagogisk yrkesverksamhet. Evenemanget var välbesökt och uppskattat, och rådet planerar att göra forskningskonventet till ett återkommande evenemang vartannat år. Till andra frågor som rådet arbetat med hör bland annat den nya lärarutbildningen och legitimationsfrågan. Arbetsmiljörådet Arbetsmiljörådet har haft ett möte med Jämställdhetsoch likabehandlingsrådet med anledning av att förbundet behöver uppmärksamma att kvinnor och män inte behandlas lika vid hanteringen av arbetsskador och arbetssjukdomar. Som ett stöd i det fortsatta arbetet kring det lokala avtalet HÖK 10 ansåg rådet att det är angeläget att använda FAS-avtalet och HÖK 10 bredvid varandra. Ska det bli framgångsrikt behövs stöd till skolledarna. Rådet har också tagit fram ett underlag om vad som är viktigt att tänka på vid partsarbetet kring avtalsdelen om Modern arbetsplats. Arbetsmiljöverket gjorde en tillsyn av arbetsmiljön för skolledare i Göteborg med omnejd. Myndigheten fann stora brister och detta ledde till att Lärarförbundet i trepartssamrådet hos Arbetsmiljöverket kunde efterlysta särskilt fokus på situationen för skolledare i hela landet. Arbetsmiljörådet tog initiativ som ledde till att förbundet skapade en egen blankett för anmälan av de fleråriga uppdragen som skyddsombud. Rådet uppmärksammades även på att informationen till förbundets medlemmar om kollektivavtalade försäkringar vid arbetsskada behöver förbättras. Jämställdhets- och likabehandlingsrådet Rådet har följt arbetet i Delegationen för jämställdhet i skolan samt diskuterat flera forskningsrapporter. Förslag på föreläsare till konferensen Lika för lika 2010 har också tagits fram. Inför kongressen diskuterade rådet de motioner som belyste jämställdhets- och likabehandlingsfrågorna, och särskilt de motioner som berörde den strukturella lönediskrimineringen. Rådet arbetade även med förbundets deltagande i Stockholm Pride. Förutom det har rådet bland annat följt arbetet i Lärarförbundets hbt-nätverk, som har träffats tre gånger. Det viktigaste har varit att få dela erfarenheter och diskutera frågor som: Kan jag vara öppen med min sexuella läggning, för vem? Rådet för kompetens och utveckling Det centrala rådets roller som rådgivande organ till förbundsstyrelsen och som kommunikativ länk till de regionala verksamhetsråden har ägnats stor uppmärksamhet. Arbetsformerna för att stärka denna växelverkan har utvecklats och de enskilda ledamöternas ansvar som länk mellan råden har förtydligats. Rådet har behandlat frågor om vilket stöd kursledare kan förvänta sig av organisationen samt vilka krav som kan ställas på dem. Ett dokument som tydliggör roller, kompetensutveckling och krav i kursledaruppdraget har tagits fram. Centrala rådet har även genomfört en workshop för att inleda processen med att ta fram en tydlig strategi och målsättning för arbetet inom ramen för kompetens och utveckling. Idén bör enligt rådet svara på frågan varför förbundet har sin utbildningsverksamhet samt tjäna som riktningsgivare på längre sikt. Rådet har även haft ett möte med Arbetsmiljörådet om skyddsombudens roll och om förankringen av utbildningsmiljöbegreppet. 20 Lärarförbundets verksamhetsberättelse 2010