Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

Transkript

1 Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Självvärdering Lärosäte: Karolinska Institutet Utvärderingsärende reg.nr KI:s dnr 4768/11309 Område för yrkesexamen: Optometri Examen: Optikerexamen Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Högskoleverkets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna. Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga tecken inklusive mellanslag (cirka 20 A4sidor), exklusive Högskoleverkets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om självvärderingen, se Generell 1

2 vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering , 2011:4 R samt Högskoleverkets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering Relaterade dokument Introduktion I denna självvärdering hänvisas till en rad dokument som är av betydelse för att kunna bedöma i vilken grad examensmålen uppnås. Samtliga nedan nämnda dokument är samlade på: Utbildningsplan Kursplaner Ämneslistor (tillhörande varje kurs) Bedömningsmallar (för praktiska prov) Bedömningsmall examensarbete Analys av examensarbete Exempel på skriftliga tentamina Kvalitetsnormen i synvården 1.2. Måluppfyllelse gentemot HSV:s utvalda mål (matchningstabell) För att visa på uppfyllelse av mål/delmål redovisas dessa i relation till utbildningens kursmål i tabellform. Tabellen finns sist i detta dokument (efter Del 3 där lärarkompetens och kapacitet redovisas). Av tabellen framgår även på vilken termin kurserna ges. Tabellen är en matchning (härefter kallat matchningstabell) mellan HSV:s utvalda mål/delmål och kursmålen i KI:s utbildning. Mål 1 har t.ex. delats in i 4 delmål. Det första delmålet (god kunskap om områdets vetenskapliga grund..) har fått nummer 1.1. Detta delmål är ytterligare konkretiserat och dessa konkritiseringar har tilldelats nummer osv. (exempel: generell kunskap inom anatomi och fysiologi). Motsvarande är gjort för HSV:s mål 2, 3, 5, 7, 9 och 11. Som framgår av matchningstabellen samt av studenternas egna skattningar av måluppfyllelse i samband med SCB:s alumnienkät från 2010 (se Tabell 1 nedan), kursutvärderingar (se Tabell 3 under avsnittet Mål 1) uppnår studenterna en mycket hög måluppfyllelse för samtliga utvalda examensmål, samt att utbildningen anses ge en mycket bra grund för det kommande yrkeslivet. 2

3 Tabell 1. Resultat från SCB:s alumnienkät Mkt dålig Dålig Bra Mkt bra Ej besvarat Hur bedömer du undervisningen 0% 0% 68% 29% 3% Hur bedömer du ämnesinnehållet 0% 0% 65% 35% 0% Förmågan att självständigt lösa problem 0% 0% 69% 27% 4% Grund för att börja arbeta 0% 0% 36% 50% 14% Grund för att utföra dina arbetsuppgifter 0% 0% 29% 63% 8% Grund för fortsatt yrkeskarriär 0% 0% 33% 48% 19% Nöjd med utbildningen 0% 0% 55% 37% 8% 3. Förutsättningar för måluppfyllelse 3.1. Lokala mål för Optikerprogrammet vid KI Optikerprogrammet vid KI ska ge goda kunskaper i optometri med fokus på djup förståelse för geometrisk och fysikalisk optik, fysiologisk optik, medicin och mänskligt bemötande och omhändertagande. Programmet skall ge grundläggande färdigheter för yrket, inklusive vetenskapligt tänkande, kommunikativ förmåga och självinsikt. Den blivande optikern skall även ha utvecklat ett förhållningssätt med intresse och respekt för medmänniskor, förmåga att ta ansvar för vård i samarbete med andra yrkeskategorier samt lust till att lära och till att förmedla kunskap. Optikerprogrammet skall också förbereda för högre studier samt utvecklings och forskningsarbete. Kurserna som ingår i programmet framgår av utbildningsplanen och matchningstabellen. Kurserna är planerade så att kunskaper från tidigare kurser ligger till grund för studierna i de kommande kurserna senare i terminen och på kommande terminer. Utresande utbytesstudenter har uttryckt att just planeringen av den röda tråden från kurs till kurs är något KI är långt bättre på än de universitet studenterna har vistats vid under utbyten. Programmets första år omfattar även en rad kliniska moment och redan under detta år tränar studenterna sina kliniska färdigheter på varandra. Under det andra studieåret introduceras först standardiserade patienter (simulerade patienter) innan studenterna möter externa patienter. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) utgör ca en tredjedel av utbildningen och är förlagd internt vid programmets klinik vid S:t Eriks ögonsjukhus. Totalt 4 veckors praktik (2 veckor i termin 4 och 2 veckor i termin 6) är förlagd vid privata optometriska kliniker. VFU är integrerad med den teoretiska utbildningen. Kliniken vid S:t Eriks ögonsjukhus har årligen ca 3000 patientbesök. Det sista studieåret ägnas åt kontaktologi, examensarbete och slutexamination i kliniska färdigheter och optometriska kunskaper. Examensarbetet avser att leda till en påtaglig ämnesrelaterad fördjupning. Den slutgiltiga examinationen i kliniska färdigheter och optometriska kunskaper (kursen Klinisk optometri 3) omfattar examination av kliniska metoder och kunskap inhämtade under hela utbildningen. 3

4 3.2. Bedömning av studieprestationer Metoder för bedömning av studenternas prestationer inkluderar skriftlig och muntlig examination samt speciella examinationsformer som examination av kliniska färdigheter, det vetenskapliga arbetets kvalitet samt av den muntliga presentationen av examensarbetet. All examination är anpassad till och i linje med de mål som beskrivs i respektive kursplan Pedagogiska metoder Beroende på de ingående kursernas mål kan olika pedagogiska metoder användas. Metoderna skall uppmuntra till självständigt lärande, djupinlärning, vetenskapligt tänkande och livslångt lärande. Exempel på studentaktiverande metoder är casemetodik, problembaserat lärande (PBL), seminarier, kliniskt arbete under handledning, laborationer eller studier av vetenskaplig litteratur. Lärarledd undervisning är schemalagd i nära anslutning till laborationer och övningar för att underlätta inlärningen. Ingen specifik pedagogisk metod kommer att användas vid samtliga kurser utan metoderna kan variera beroende på kursens mål. Kursernas mål, som beskrivs i respektive kursplan, relaterar till SOLOtaxonomin. Även kurser tidigt i utbildningen har mål på en högre taxonomisk nivå för att undvika att studenternas inlärning stannar på en låg nivå Pedagogik profil Programmets mål är att det självständiga lärandet ska känneteckna all undervisning föreläsningarna/seminarier ska vara en introduktion till ämnet där studenterna ska förstå vad och omfattningen av det de själva ska lära sig. Målsättningen med undervisningen är med andra ord att försöka ge studenterna möjligheten, vilket ofta omfattar förmedling av basala kunskaper, att ta ansvar för sitt eget lärande, samtidigt som studenterna stimuleras och uppmuntras till egna initiativ samt, när möjligt, ge utrymme för att utveckla individuella intressen. Måldiskussioner med studenterna i början av kursen eller under föreläsningar/seminarier är därför viktiga. Samtidigt skapas en helhet, där ämnesintegration och tvärvetenskapligt tänkande är viktigt. 4

5 Examensmål 1 Del 1 visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Måluppfyllelse för Examensmål 1 Beskrivning av måluppfyllelse Samtliga kurser som ingår i utbildningsplanen för optikerexamen/kandidatexamen har väl definierade kursmål, se kursplanerna som finns samlade på: Som framgår av matchningstabellen ger de i utbildningsplanen ingående kurserna och kursmålen studenterna förutsättningar för måluppfyllelse för samtliga delmål under Mål 1. Flera av de angivna delmålen har examination gentemot mål i flera av kurserna vilket visar på att en gång inhämtad kunskap, förmåga och färdighet måste hållas uppdaterad eftersom detta kan komma att testats på nytt. Alla teoretiska kunskaper som ingår i optikerexamen är relaterade till kliniskt arbete och kliniska kompetenser. Utbildningen avslutas med ett kliniskt slutprov och skriftlig sluttentamen (i kursen Klinisk optometri 3) där kunskap från samtliga tidigare kurser integreras. Delmålet 1.3 [(1.3) kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete] belyses dock ej fullvärdigt i tabellen eftersom inga direkt likvärdiga kursmål finns. Vad avser delmål 1.3 anser vi att detta fullt ut uppfylls i samband med examensarbetskursen. När det gäller 1.3 och 1.4 så uppnås detta genom att samtliga föreläsningar, seminarier etc. bygger på aktuell forskning och/eller beprövad erfarenhet. Vidare har varje klinisk kurs artikelseminarium där studenterna måste redogöra för vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. Artikelseminarium ingår som en del av ett moment med obligatorisk närvaro vilket krävs för godkänd kurs. Analys av måluppfyllelse För att säkerställa att studenterna når målen delas examinationen i regel i 3 5 moment. T.ex. i kursen: Klinisk optometri 3 med fyra moment: 1) Godkända inlämningsuppgifter och gruppredovisningar samt bbligatorisk närvaro och aktivt deltagande vid demonstrationer, seminarier, laborationer, externa patienter och praktik. 2) Teoretisk förståelse vilket omfattar förståelse och omsättning av kursens innehåll samt tidigare kliniska kursers ämnesmässiga innehåll. Examineras med skriftlig/muntlig tentamina. 3) Kliniskt arbete där förmågan att genomföra fullständiga synundersökningar och optometrisk behandling testas. Examineras med praktiskt prov i synundersökning. 4) Instrumenthantering vilket omfattar förmågan att kunna hantera och tolka resultaten från samtliga instrument som används i optometrisk verksamhet. Examineras med praktiskt prov. 5

6 Samtliga praktiska prov bedöms enligt bedömningsmall, se dokument på: Dessa kliniska/praktiska prov är centrala i utbildningen eftersom många av utbildningens mål är kliniska. Praktiska prov visar också på förståelse/måluppfyllelse av de teoretiska områden som de kliniska proven tillhör, samt att de examinerar studenternas förmåga att hantera, bemöta och kommunicera med patienter. Som det framgår av bedömningsmallarna bedöms dessa kliniska moment enligt Kan/Kan inte principen, dvs. man får full poäng om man kan momentet eller noll om man inte kan eller delvis kan. På detta sätt säkerställs att man fullt ut måste nå målen för att få godkänt. De skriftliga tentamina är ämnesindelade (se indelningen i kursernas Ämneslistor som finns på: Denna indelning följer normalt kursernas mål. För godkänt krävs lägst 70% på hela tentamen samt minst 50% på samtliga ingående ämnesdelar. Anledningen till detta system är att samtliga delar av ämnet anses viktiga för att kunna uppnå målen. Endast i undantagsfall används MCQ (Multiple Choice Questions) examination vid skriftliga tentaminadå det anses svårt att bedöma analytisk förmåga med MCQ bedöma bland annat analytisk förmåga. Värdering av måluppfyllelse Totalt sett har utbildningen en mycket hög måluppfyllelse för samtliga delmål under Mål 1. För att exemplifiera hur många av studenterna som når målen redovisas examinationsform och betygsfördelning för några kurser från första, andra och tredje studieåret (Tabell 2 visar antal U/G/VG efter de till dags dato genomförda examinationer och omprov, detta är med andra ord nödvändigtvis inte resultatet efter första möjliga examinationstillfälle samt att omtentaperiod för flera av dessa kurser kommer i januari 2012 varför några kurser har högre andel U än andra). 6

7 Tabell 2. Examinationsresultat och betygsfördelning. Kurs (termin) [resultat från år] Geometrisk optik 7,5hp (T1) [Ht 2010] Grundläggande optometri 2 7,5hp (T2) [Vt 2011] Ögats sjukdomar 7,5hp (T3) [Ht 2010] Kontaktlinser och Kemi 4,5hp (T4) [Vt 2011] Kontaktlinser 15hp (T5/6) [Vt 2011] Klinisk optometri 3 7,5hp (T6) [Vt 2011] Examinationsform (betygsskala) Inlämningsuppgifter (U/G) Skriftlig tentamina (U/G/VG) Obligatorisk närvaro (U/G) Inlämningsuppgifter (U/G) Vertometerprov (U/G) Skriftlig tentamina (U/G/VG) Praktiskt prov (U/G) Obligatorisk närvaro (U/G) Teoretisk förståelse (U/G/VG) Inlämningsuppgifter (U/G) Praktiskt prov (U/G) Obligatorisk närvaro (U/G) Skriftlig tentamina (U/G/VG) Praktiskt prov (U/G) Obligatorisk närvaro (U/G) Skriftlig tentamina (U/G/VG) Inlämningsuppgifter (U/G) Praktiskt prov (U/G) Obligatorisk närvaro (U/G) Skriftlig tentamina (U/G/VG) Praktiskt prov (U/G/VG) Instrumenthantering (U/G/VG) Andel U Andel G Andel VG För att ytterligare belysa måluppfyllelse för i utbildningen ingående kurser redovisas i Tabell 3 nedan studenternas egen skattning av måluppfyllelse från samma kurser som i tabellen ovan (Tabell 2) samt kursen Examensarbete. Studenternas skattning av måluppfyllelse baseras på kursutvärderingar som görs i samband med kursavslut. Svarsfrekvensen vid dessa utvärderingar varierar. Man kan också se att några konsekvent väljer att besvara frågorna med det första svarsalternativet eller alternativet vet ej. Som ett resultat av detta utvärderas de flesta kurser även med en muntlig utvärdering för att få en mera nyanserad och fulltäckande bild av studenternas uppfattning. 7

8 Tabell 3. Studenternas skattning av måluppfyllelse. I vilken grad anser du att du uppnått de angivna kursmålen (% av andel svar) Kurs (termin) [resultat Mkt liten Liten Ganska liten Ganska stor Stor Mkt stor Ej besvarat från år] Geometrisk optik 7,5hp (T1) [Ht 2010] Grundläggande optometri 2 7,5hp (T2) [Vt 2011] Ögats sjukdomar 7,5hp (T3) [Ht 2010] Kontaktlinser och Kemi ,5hp (T4) [Vt 2011] Kontaktlinser 15hp (T5/6) [Vt 2011] Klinisk optometri ,5hp (T6) [Vt 2011] Examensarbete 15hp (T5/6) [Vt 2011] Totalt (genomsnitt) 2,29% 89,85% 7,86% I vilken utsträckning anser du att du har tillägnat dig tillämpningsbar teoretiska kunskaper (% av andel svar) Kurs (termin) [resultat Mkt liten Liten Ganska liten Ganska stor Stor Mkt stor Ej besvarat från år] Geometrisk optik 7,5hp (T1) [Ht 2010] Grundläggande optometri 2 7,5hp (T2) [Vt 2011] Ögats sjukdomar 7,5hp (T3) [Ht 2010] Kontaktlinser och Kemi ,5hp (T4) [Vt 2011] Kontaktlinser 15hp (T5/6) [Vt 2011] Klinisk optometri ,5hp (T6) [Vt 2011] Examensarbete 15hp (T5/6) [Vt 2011] Totalt (genomsnitt) 5,14% 85,15% 9,71% 8

9 Kurs (termin) [resultat från år] Geometrisk optik 7,5hp (T1) [Ht 2010] Grundläggande optometri 2 7,5hp (T2) [Vt 2011] Ögats sjukdomar 7,5hp (T3) [Ht 2010] Kontaktlinser och Kemi 4,5hp (T4) [Vt 2011] Kontaktlinser 15hp (T5/6) [Vt 2011] Klinisk optometri 3 7,5hp (T6) [Vt 2011] Examensarbete 15hp (T5/6) [Vt 2011] I vilken utsträckning anser du att du har tillägnat dig tillämpningsbar praktiska färdigheter (% av andel svar) Mkt liten Liten Ganska liten Ganska stor Stor Mkt stor Ej besvarat Totalt (genomsnitt) 14% 81,86% 4,14% I vilken utsträckning anser du att kursen hjälpt dig att utveckla ett kritiskt tänkande (% av andel svar) Kurs (termin) [resultat Mkt liten Liten Ganska liten Ganska stor Stor Mkt stor Ej besvarat från år] Geometrisk optik 7,5hp (T1) [Ht 2010] Grundläggande optometri 2 7,5hp (T2) [Vt 2011] Ögats sjukdomar 7,5hp (T3) [Ht 2010] Kontaktlinser och Kemi ,5hp (T4) [Vt 2011] Kontaktlinser 15hp (T5/6) [Vt 2011] Klinisk optometri ,5hp (T6) [Vt 2011] Examensarbete 15hp (T5/6) [Vt 2011] Totalt (genomsnitt) 19,29% 70,71% 10% Som framgår av Tabell 2 och 3 ovan visar examinationsresultaten att studenterna når optikerprogrammets examens mål, vilket också innefattar HSV:s mål. I genomsnitt skattar 9

10 studenterna att de når målen till ~90% i de olika kurserna. Vidare kan man se att studenterna anger att de tillägnar sig såväl tillämpningsbara teoretiska som praktiska kunskaper/färdigheter i hög utsträckning. Detta stämmer även väl överens med resultatet av almniundersökningen från SCB. Det framgår även av Tabell 3 att förmågan till kritiskt tänkande ökar i relation till kurserna dess senare i utbildningen kursarna ligger vilket är i linje med den taxonomiska utvecklingen som anges i Utbildningsplanen. 10

11 Del 1 Examensmål 2 visa kunskap om relevanta författningar Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Måluppfyllelse för Examensmål 2 Beskrivning av måluppfyllelse Mål 2 belyses ej fullvärdigt i matchningstabellen eftersom få likvärdiga kursmål finns. Dock framgår det av ämneslistorna (se: för flera av de kliniska kurserna hur kunskap om relevanta författningar ingår i programmets kurser. Redan på termin 1, Grundläggande optometri 1, introduceras studenterna till regler och förordningar som rör sekretess inom hälso och sjukvården i samband med journaluppgifter. Detta eftersom de redan här börjar undersöka varandra och får tillgång till personlig sekretessbelagd information. I samband med kursstart ska samtliga studenter ha läst lagtexten, som delas ut, och lämna in intyg om att de tagit del av, förstått och ska följa lagen. Detta examineras även vid kursens dugga och skriftliga examination. På termin 3 introduceras studenterna till elektroniska journaler (det journalsystem som används i utbildningens kliniska verksamhet) och i samband med detta undervisas Journalhanteringslagen. Förståelse av lagen examineras i samband med skriftlig tentamen. Inför mötet med externa patienter (Optometrisk refraktion 3, samt Klinisk optometri 1 och 2) undervisas övriga lagar och föreskrifter. Detta görs i form av föreläsningar, men även grupparbeten och inlämningsuppgifter. Det är samtliga lagar och förordningar som rör optometrisk verksamhet, vilket framgår av Optikbranschen och Optikerförbundets Kvalitetsnorm i synvården som undervisas (dokumentet finns på: Utöver detta undervisas lagar och förordningar som rör arbetsplatsoptometri, synsvagteknik och kontaktlinser i samband med respektive kurs. Mål 2 är så central i KI:s utbildning att det även är konkretiserad som ett av de lokala målen i Utbildningsplanen: Efter genomgången utbildning skall studenten ha: kunskap om tillämplig lagstiftning inom hälso och sjukvården samt etiska regler inom vården. Analys och värdering av måluppfyllelse Måluppfyllelsen säkras genom examination i samband med de skriftliga tentamina för ovan angivna kurser. I tillägg säkerställs att relevanta föreskrifter efterlevs i den kliniska verksamheten vid utbildningens egen klinik. Den kliniska examination bygger på Kvalitetsnormen och de författningar som reglerar denna (se till exempel bedömningsmallen för praktiska provet på kursen Klinisk optometri 3 som i sin helhet är byggt upp kring Kvalitetsnormen). 11

12 Utifrån de kurser som måste avklaras inom programmet värderas måluppfyllelse som mycket hög avseende Mål 2. 12

13 Del 1 Examensmål 3 visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra synundersökning samt vid behov hänvisa patienten vidare till hälso och sjukvården Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Måluppfyllelse för Examensmål 3 Beskrivning av måluppfyllelse Mål 3 belyses mycket fulltäckande i matchningstabellen eftersom många likvärdiga kursmål finns. Stora delar av utbildningens mål leder fram till Examensmål 3. Det bör poängteras att genom patienterna vid den kliniska verksamheten som bedrivs vid programmets egen klinik vid S:t Eriks ögonsjukhus exponeras studenterna för en i optometrisk sammanhang ovanlig patientgrupp. Så många som 17 % av patienterna remitteras för annan vård, vilket bör jämföras med mellan 3 och 5 % i övrig optometrisk vård. Anledningen till detta är att många patienter söker sig till kliniken eftersom de tror att man där erbjuder något utöver det vanliga (vilket den också gör) och kliniken får också många patienter från S:t Eriks ögonsjukhus. Mötet med patienterna medför därför att studenterna exponeras för situationen där de måste remittera patienten. Patienter i behov av remiss remitteras i första hand till utbildningens egen Magisterutbildningsmottagning (remiss skrivs dock på samma sätt som vid extern remiss) eller KI:s egen ögonläkarmottagning. Studenterna har möjlighet att vara med vid undersökningen när patienterna remitteras vidare internt. Detta ger studenterna en möjlighet att direkt identifiera sitt eget behov av ytterligare kompetens. Även remissvaren som studenterna alltid får ta del av (och ska journalföra) ger inblick i den begränsade kunskap man trots allt får med en grundutbildning. Totalt remitteras årligen mellan 500 och 600 patienter från utbildningens klinik (internt och externt). Analys och värdering av måluppfyllelse Som framgår av alla bedömningsmallar för de praktiska proven (se: så testas detta mål vid ett flertal tillfällen. Utifrån alla praktiska prov som utgör del av helkursbedömningen inom programmet samt den kliniska exponeringen vid den egna kliniken värderas måluppfyllelse som mycket hög avseende Mål

14 Del 1 Examensmål 5 visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Måluppfyllelse för Examensmål 5 Beskrivning av måluppfyllelse Mål 5 belyses mycket fulltäckande i matchningstabellen i ett klinisk optometrisk perspektiv. Utöver det som framkommer av matchningstabellen måste studenterna kunna hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar i en rad andra kursmoment som t.ex. remisskrivning, grupparbeten, tentor, i den direkta kommunikationen med patienterna och eventuellt medföljande anhöriga. Studenterna har även patientgenomgångar med ögonläkare, optiker, medstudenter och ortoptist vilket gör att förmågan att båda skriftligt och muntligt presentera, hantera, redogöra och argumentera tränas under hela utbildningen. Utöver detta har utbildningen två kurser som är riktad specifikt till två särskilda patientgrupper: Arbetsplatsoptometri och Synsvagsteknik. Som del av dessa kurser görs inlämningsuppgifter, problemlösningar och synrehabilitering baserat på individer och gruppers behov. Analys av måluppfyllelse Måluppfyllelsen säkras genom särskilda examinationer som t.ex. case examination, eller integrerade i inlämningsuppgifter och de skriftliga och muntliga examinationer, som krävs för minst godkänt på helkurs. Färdighetsmålen examineras delvis också genom uppsatsarbetet (examensarbete), opponentskap och försvar. Värdering av måluppfyllelse Eftersom en tredjedel av utbildningen är en kliniskt förlagd till utbildningens klinik tränas och testas kontinuerligt förmågan till att hantera olika situationer och företeelser. I samband med patientgenomgångar med olika yrkesgrupper samt inlämningsuppgifter, redovisningar och examensarbete tränas och bedöms även förmågan fortlöpande vad avser förmågan att skriftligt och muntligt presentera, och argumentera. Värdering av måluppfyllelse bedöms som mycket hög också avseende Mål 5. 14

15 Del 1 Examensmål 7 visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera bedömningar och vidtagna åtgärder med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Måluppfyllelse för Examensmål 7 Beskrivning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen för Mål 7 överlappar i stor grad med en kombination av Mål 2, 3 och 5 som är beskrivit ovan. Mål 7 täcks in i matchningstabellen i ett klinisk optometrisk perspektiv. Utöver det som framkommer av matchningstabellen måste studenterna kunna hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar i en rad andra kursmoment som t.ex. remisskrivning, grupparbeten, tentor, i den direkta kommunikationen med patienterna och eventuellt medföljande anhöriga. Studenterna har även patientgenomgångar med ögonläkare, optiker, medstudenter och ortoptist vilket gör att förmågan att båda skriftligt och muntligt presentera, hantera, redogöra och argumentera tränas under hela utbildningen. Analys av måluppfyllelse Måluppfyllelsen säkras genom examination i samband med de skriftliga tentamina för ovan angivna kurser (se Mål 2,3, och 5). I tillägg säkerställs att relevanta föreskrifter efterlevs i den kliniska verksamheten vid utbildningens klinik. Den kliniska examination bygger på Kvalitetsnormen och de författningar som reglerar denna (se till exempel bedömningsmallen för praktiska provet på kursen Klinisk optometri 3 som i sin helhet är byggt upp kring Kvalitetsnormen). I det praktiska provet på denna kurs är moment 8 i bedömningsmallen direkt relaterat till HSV:s mål 7: 8) Ordination Genomfört en utförlig ordination inklusive:. Informerat patienten om undersökningens resultat. Informerat patienten om korrektions eller andra behandlingsalternativ. Rekommendation till lösning, som tillgodoser patientens behov. Vid behov informerat om att remiss kommer att skickas Vid ordinationen skal man ordinera något som besvarar patientens anledning till besöket, synkraven eller som framkommit som del av undersökningen. Skal göras i samråd med patienten och utgå från patientens behov. Detta moment viktläggs så att om man inte klarar av det så besår man inte provet. Värdering av måluppfyllelse Utifrån de alla praktiska prov, där det bland annat ingår att sammanfatta resultat och handla utifrån sina fynd samt i samråd med patient komma fram till lämplig behandling/åtgärd, som utgör 15

16 del av helkursbedömningen inom programmet värderas måluppfyllelse som mycket hög avseende Mål 7. 16

17 Examensmål 9 visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Måluppfyllelse för Examensmål 9 Beskrivning av måluppfyllelse I samband med val av ämne för och genomförande av examensarbete ska studenterna självständigt identifiera, formulera, samla data och lösa/redogöra för ett problem/frågeställning som knyter an till optometri vilket också framgår av kursplanen för examensarbetet. Direkt före kursen Examensarbete, dvs. i början av termin 5, läser studenterna kursen Statistik och vetenskapsmetodik. Under denna kurs definierar studenterna sina problemställningar som sedan utgör grunden för det examensarbete de senare genomför. Under denna kurs får studenten även i uppgift att reda ut vilka statistiska metoder som lär krävas för examensarbete en uppgift de under kursen får feedback och handledning i. Detta gör att studenterna redan är igång med examensarbetet i det själva eamensarbetskursen börjar. En stor del av den kliniska delen av utbildningen går ut på att självständigt identifiera, formulera och lösa problem. Patienterna som kommer till utbildningens kliniska verksamhet har sökt sig dit av en anledning och det är studenternas uppgift att identifiera orsak och sedan hjälpa patienten inom optometriska ramar. I detta ingår att diskutera fynd och behandlingsförslag med andra yrkesgrupper anslutna kliniken som till exempel optometritekniker, ortoptist, ögonläkare. Vid misstanke om behov av akut omhändertagande av patienten förs en diskussion direkt med personalen vid sjukhusets akutmottagning där studenterna måste redovisa fynd och argumentera för varför patienten bör inskrivas på akuten. Utöver det som framkommer av matchningstabellen måste studenterna redogöra och argumentera för sig i en rad andra kursmoment som t.ex. remisskrivning, grupparbeten, tentor, i den direkta kommunikationen med patienterna och eventuellt medföljande anhöriga. Studenterna har även patientgenomgångar med ögonläkare, optiker, medstudenter och ortoptist vilket gör att förmågan att båda skriftligt och muntligt presentera, redogöra och argumentera tränas under hela utbildningen. Integrerat i utbildningen är också att studenterna aktivt deltar på leverantörsdagar och branschevents. I dessa sammanhang tränas också deras förmåga att diskutera nya fakta och företeelser med olika grupper Analys och värdering av måluppfyllelse Detta mål provas i huvudsak genom det kliniska arbetet (i huvudsak den avslutande kliniska kursen: Klinisk optometri 3) samt via examensarbetet och kursen Statistik och vetenskapsmetodik. 17

18 Måluppfyllelsen säkras därmed genom examinationen av examensarbete (se kursplan) samt övriga programkurser med praktiska prov och inlämningsuppgifter. Värdering av måluppfyllelse bedöms som mycket hög avseende Mål 9. Utbildningen har fått många kommentarer från branschleverantörer de senare åren om att studenterna numera, till skillnad från verksamma optiker, ställer frågor om varför nya produkter är bättre och vad det tillför dem yrkesrelaterad, jämfört med tidigare då pris/kostnad var den vanligaste frågan (källa: vd Jan Johansson, Consol). 18

19 Examensmål 11 visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Måluppfyllelse för Examensmål 11 Beskrivning av måluppfyllelse I de kliniska kurserna lär sig studenterna att göra åtgärdsbedömningar i form av behandlingsrekommendation i samband med synundersökningarna. Detta tränas under kursernas gång. Utöver detta beaktas etiska aspekter med särskilt hänsyn till mänskliga rättigheter i två samarbetsprojekt som utbildningen är involverad i. Genom projektet Vision for all introduceras studenterna till och tränas i humanitärt arbete i form av synhjälp till utvecklingsländer. Detta tränas också i samarbetsprojektet med Röda Korset där studentkliniken agerar remissklinik i ögonrelaterade frågor för papperslösa invandrare. Analys av måluppfyllelse Även detta mål provas huvudsakligen genom det kliniska arbetet (i huvudsak den avslutande kliniska kursen: Klinisk optometri 3) samt via examensarbetet. I den kliniska kursen måste studenterna för ett godkänt praktiskt prov kunna visa förmåga till åtgärdsbedömningar i form av behandlingsrekommendation i samband med synundersökningarna. Detta examineras med det praktiska provet I kursen examensarbete krävs och bedöms om studenterna har beaktat etiska aspekter. Detta bedöms och examineras i samband med antagningsseminariet till examensarbete innan datainsamling kan påbörjas (se bedömningsmall för examensarbete: ) Totalt sätt värderas måluppfyllelse bedöms som hög avseende Mål

20 Del 2 Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat. 20

21 Del 2 Lärarkompetens och lärarkapacitet Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att: "Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för respektive examen. Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten." Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen. Här bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen. Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen ligger sist i självvärderingen. Tidigare HSV utvärdering har påvisat behov av höjd kompetens av lärarstaben inom huvudområdet optometri. Enheten för optometri (Sektionen för Ögon och syn, Institutionen för klinisk neurovetenskap) har sedan 2004 påbörjat och i stor utsträckning genomfört en stor fortbildnings och kompetenshöjningsverksamhet. Samtliga aktiva lärare i den kliniska verksamheten, som inte redan hade kompetensen, har fortbildat sig kliniskt motsvarande den kliniska kompetensen som krävs för att erhålla Magisterexamen i klinisk optometri. Vad avser forskningskompetens hos optikerlärarna så är antalet disputerade lärare nu 8 och ytterligare två bedriver sina forskarstudier (se tabellen över lärarkompetens). Detta innebär att av de totalt 11 disputerade optiker bosatta i Sverige så arbetar 8 vid Karolinska Institutet. Generellt har lärare med huvudansvar inom programmet (examinatorer och kursledare) hög akademisk kompetens och är själva direkt engagerade i undervisningen och det fortlöpande arbetet med att utvärdera och utveckla kurserna. Den samlade bedömningen är att man har en mycket hög lärarkompetens inom programmet. Lärarkapacitet i relation till antalet studenter är mycket bra förutom att antalet lärare knutna till den kliniska optometriska verksamheten är relativt sett låg vilket innebär en något högre arbetsbelastning för lärarna vid Enheten för optometri. 21

22 Antal helårsstudenter Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska överensstämma med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet. Antal helårsstudenter i aktuell utbildning Antal Helårsstudenter

23 Del 2 Studenternas förutsättningar Här ges möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat. Söktrycket till utbildningen har de senaste åren minskat. Sannolikt beror detta på att utbildningen vid Linné Universitetet har etablerats, och att andelen gymnasieelever med utbildning motsvarande Områdesbehörighet 13 är relativt låg i förhållande till alla utbildningar som kräver denna behörighet, samt att ungdomskullarna minskar. Konsekvensen av detta är att samtliga behöriga förstahandssökande har tagits in de senaste åren, vilket innebär att medelbetyget för antagna studenter har sjunkit markant. Förkunskapsnivån är därmed lägre vilket gör att det är mer krävande att nå utbildningsmålen nu än tidigare. Detta har även medfört flera avhopp från utbildningen än tidigare. Den påtagligt lägre nivån i framförallt matematik och språk har medfört att flera studenter har svårare med de geometriska och fysikaliska kurserna samt att kvalitén i språket i de skriftliga rapporterna (examensarbete) inte alltid håller den nivå man bör kunna förvänta sig. 23

24 Del 3 Andra förhållanden Här kan lärosätet redovisa fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning, till exempel: 1. Hur många högskolepoäng det självständiga arbetet omfattar. 2. Under vilken termin det självständiga arbetet vanligen genomförs. 3. Om studenterna vanligen arbetar ensamma eller i grupp och i så fall hur många studenter som vanligtvis ingår i gruppen. Här ges möjlighet att redovisa andra förhållanden som kan vara särskilt betydelsefulla för att bedöma den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen. Det kan till exempel vara lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser i huvudområdet i program respektive som fristående kurs. Examensarbete 15hp Examensarbete för kandidatexamen omfattar 15hp och genomförs på termin 5 och 6. Direkt före kursen Examensarbete, dvs. i början av termin 5, läser studenterna kursen Statistik och vetenskapsmetodik. Under denna kurs definierar studenterna sina problemställningar som sedan utgör grunden för det examensarbete de senare genomför. Under denna kurs får studenten även i uppgift att reda ut vilka statistiska metoder som kommer att krävas för examensarbete en uppgift som studenter under kursen får feedback och handledning i. Detta innebär att studenterna redan är igång med examensarbetet innan examensarbeteskursen börjar. Enligt kursplanen har man möjlighet att utföra examensarbete ensam eller i grupp om 2 eller 3. Under senare år har detta dock begränsats till maximalt 2 studenter för att rättssäkert kunna examinera varje students insats. Under våren 2010 valde merparten att arbeta två och två. Anledningen till att kursen sträcker sig över två terminer är att ge tidsutrymme till att samla data. Tidigare genomfördes arbetet enbart under termin 6 och omläggningen har medfört en förbättring i arbetet. Klinisk verksamhet vid S:t Eriks Ögonsjukhus Den största delen av den kliniska verksamheten inom utbildningen bedrivs i den egna kliniken vid St Eriks Ögonsjukhus. Detta säkrar att studenterna möter patienter med olika behov och att de samtidigt har tillgång till all nödvändig utrustning. Patienterna som söker sig till oss är inte vanliga optikerpatienter som tidigare redovisat. Många har medicinska problem som studenterna behöver ta ställning till vilket är en stor styrka för utbildningen. Den höga utrustningsstandarden 24

25 är också av stor betydelse eftersom studenterna exponeras för de senaste tekniker, vilket gör att de uppnår instrumenthanteringsförmåga som möter framtidens krav. 25