KANDIDATUPPSATS. Nyanländas integration på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlares upplevelser kring integrationsarbete. Hona Hawre & Temesgen Tecabo

Transkript

1 Arbetsvetenskap (61-90) KANDIDATUPPSATS Nyanländas integration på arbetsmarknaden Arbetsförmedlares upplevelser kring integrationsarbete Hona Hawre & Temesgen Tecabo Arbetsvetenskap 30hp

2 Titel: Nyanländas integration på arbetsmarknaden arbetsförmedlares upplevelser kring integrationsarbete Författare: Hona Hawre & Temesgen Tecabo Högskolan i Halmstad Vårtermin 2016 Sammanfattning Syftet med denna studie a r att beskriva och fo rsta hur arbetsfo rmedlarna pa Arbetsfo rmedlingen arbetar med integrationsfra gor fo r nyanla nda och hur belastningen av immigrationsvågen som startade 2015 har påverkat arbetsförmedlarnas roller. Därför kommer denna studie att identifiera vilka faktorer arbetsfo rmedlarna anser vara viktiga fo r en effektiv integration av nyanla nda. Da tyngdpunkten i denna studie ligger i att underso ka Arbetsfo rmedlarnas roller i relation till etablering av nyanlända anva nds en kvalitativ forskningsmetod med empirisk ansats - insamlat material erha lls fra n intervjuer, litteratur och elektroniska ka llor. Den valda metoden ger en djupare fo rsta else av arbetsfo rmedlarnas synsa tt pa integration av nyanla nda a ven utfo rlig kunskap om hur dem arbetar med integrationsfra gor och etablering. Resultatet visar att invandringsökningen överbelastar arbetsförmedlarna och ger dem svårigheter att integrera de nyanlända. Idag är arbetsförmedlarna underbemannade och erhåller begränsat handlingsutrymme. På grund av ett strikt styrt regelverk kan inte arbetsförmedlarna utföra det arbete som reformerna kräver. Studien visar hur en mer fri arbetsroll fo r arbetsfo rmedlarna skulle pa skynda nyanla ndas etablering och integration pa arbetsmarknaden. Nyckelord: Integration, nyanlända, arbetsförmedling, etablering, arbetsmarknad

3 Titel: Refugees integration into labor market employment officer s experience on integration work Authors: Hona Hawre & Temesgen Tecabo Halmstad University Spring 2016 Abstract The purpose of this study is to describe and understand how employment officers at the Employment service is working with the integration of refugees and the impact of the immigration wave that began in 2015 has affected the working mediator s roles. Therefore, this study will identify wich factors employment officers considers important for the effective integration of refugees. As the focus of this study is to investigate the roles of mediators of work in relation to the establishment of new arrivals used a qualitative research with empirical approach - collected material obtained from interviews, literature and electronic sources. This method gives a deeper understanding of the employment officers working approach to the integration of refugees, including detailed knowledge of how those working on integration issues and establishment. The result shows that the increase in immigration overloads employment officers and gives them the difficulty of integrating the refugees. Today's employment officers are understaffed and receive limited discretion. Due to a strictly controlled framework can not the employment agents do the work that the reform requires. The study also shows how a more free labor role in employment officer s work can accelerate the integration of new arrivals and labor market integration. Key words: integration, refugee, employment office, establishment, labor market

4 1. Inledning Problemformulering Syfte & fra gesta llningar Bakgrund Integration Svensk integrationspolitik Arbetsmarknadspolitik Tidigare forskning Nyanlända och arbetslöshet Arbetsfo rmedlingen Arbetsförmedlingens roll att etablera nyanlända på marknaden Arbetsfo rmedlingens insatser Arbetsförmedlarnas höga belastning Teori Arbetstillfredsställelse Arbetsmiljö och Kommunikation Komplexa roller Metod Kvalitativ forskningsintervju med emperisk ansats Empirisk ansats genomförande av intervjuer Hermeneutik Urval/avgränsningar Etik Validitet och reliabilitet Trovärdighet Tillfo rlitlighet Metoddiskussion Resultat Arbetsförmedlarens roll i relation till etablering av nyanlända Kommunikationens betydelse Etablering av nyanlända Relation till arbetsgivare Bemo tande Förutsättningar Diskussion Slutsats Referenslista Bilaga... 28

5 1. Inledning Idag är över 50 miljoner människor pa flykt i världen av ett flertal olika anledningar, varav det vanligaste ska let a r krigskonflikter. Antalet flyktingar i va rlden har o kat sedan andra va rldskriget och det har pa verkat stora delar av Europa, inte minst Sverige (regringen.se 2015). Sverige a r idag ett av de la nder i Europa som tagit emot flest asylso kande. De flesta asylso kande kommer fra n la nder som Syrien, Eritrea, Afghanistan och Somalia (Migrationsinfo.se 2016). Det a r ett ma ngkulturellt land da r na stan var femte svensk, ca 1.6 miljoner har utla ndsk bakgrund. De asylsökande som får möjlighet att stanna skall integreras in i samhället. Till följd av den stora immigrationsvågen har de statligt anställda haft högbelastning och inte minst på arbetsförmedlningen. I en artikel från Publikt (Publikt, 2016) som ägs av fackförbundet har arbetsförmedlingen varnat för högbelastning. I artikeln så beskrivs arbetsförmedlarnas roller som tungtbelastade. Varje arbetsförmedlare hanterar, under de stora immigrationsvågerna, dubbelt så många nyanlända som dem gjorde under år Det handlar om att etablera dessa nyanlända på arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingen räknar med att ta emot drygt nya deltagare i det tvååriga etableringsuppdraget Tanken med uppdraget är att förbereda nyanländas väg in pa arbetsmarknaden. (Publikt, 2016) Integration handlar i grunden om samha llets olika strategier fo r att fa invandrare att fungera tillsammans med majoritetsbefolkningen (Giddens, 2007). I ett samha lle med o kad ma ngfald a r fra mjandet av integration viktigt. Dels av flera anledningar som gynnar samha llet men a ven av orsaken att avla gsna utanfo rskap (Giddens, 2007). Att erhålla arbete a r en fo rutsa ttning fo r gemenskap och ses som nyckeln till en lyckad integration (Beckman, 2011). Arbetet ses som va gen in till samha llet och ger tillfa lle till nya kontakter, ba de i det sociala livet och arbetslivet. År 2017 och 2018 räknar myndigheten med att drygt respektive nyanlända kommer att delta i i ett integrationsuppdrag som arbetsförmedlarna kommer att styra tillsammans med arbetsförmedlingen (Publikt, 2016). För att kunna integrera de nyanlända jobbar arbetsförmedlingen med anslag som arbetsförmedlarna får jobba med per nyanländ och detta anslag har i år minskat, från kronor per deltagare år 2011 till kronor per deltagare i år. Det är bland annat därför belastningen för arbetsförmedlarna har ökat då att varje arbetsförmedlare måste hantera dubbelt så många nyanlända. (Publik, 2016) I arbetsförmedlingens utgiftsprognos fram kommer varningar för situationen att den kan komma bli värre om inte anslaget höjs då antalet deltagare per arbetsförmedlare ökar från 50 år 2015 till 80 år (Publikt, 2016) Integrationen kan ske pa olika sa tt och det a r av vikt fo r integrationspolitiken i Sverige att hja lpa nyanlända bli sja lvfo rso rjande, ba de socialt och ekonomiskt, då arbete utgo r en central besta ndsdel i processen av integrationen (regeringen.se 2015). Etablering av nyanla nda ligger i händerna hos Arbetsfo rmedlingen så dem tagit o ver huvudansvaret fo r att hja lpa nyanlända komma in i det svenska samha llet (Arbetsfo rmedlingen.se). I arbetsförmedlingens utgiftsprognos är minskninen i anslaget problematiskt da det riskerar att ge nyanla nda invandrare sämre stöd i etableringen och de anställda på Arbetsförmedlingen inom etableringsuppdraget en a n mer besva rlig arbetssituation. (Publikt, 2016) 1

6 2. Problemformulering Sverige har idag ca 9,7 miljoner inva nare. Antalet utrikesfo dda bera knas vara cirka 1.6 miljoner vilket motsvarar ca 16 % av befolkningen (Migrationsinfo.se 2016). Av denna grupp la g arbetslo sheten a r 2014 bland utrikes fo dda pa 15,5 procent. Motsvarande siffra fo r inrikes fo dda la g pa 5,1 procent (migrationsinfo.se 2016). Arbetsfo rmedlingen redogo r hittills fo r a ret 2016 att utrikesfo dda utgo r mer a n ha lften av de inskrivna arbetslo sa pa arbetsfo rmedlingen. Mer a n varannan inskriven a r utrikes fo dd da r ca av inskrivna pa Arbetsfo rmedlingen a r utrikes fo dd. Medan flo det av inrikes fo dda pa arbetsfo rmedlingen minskar sa o kar det bland de utrikesfo dda(arbetsfo rmedlingen, 2016) I samband med den o kning som skett fa r sa ledes integrationen sa rskilda sva righeter pa arbetsmarknaden. Detta sa tter a ven mycket stor press pa arbetsfo rmedlingen som idag har na stan dubbelt sa ma nga fall att arbeta med idag ja mfo rt med fo r tio a r sedan. Ett av de fra msta problemen i de nyanla ndas integration idag a r att det tar fo r la ng tid med att etablera dem i arbetsmarknaden. Mediantiden fo r en nyanla nd att fa arbete efter att ha fa tt uppeha llstillsta nd a r 7 a r(regeringen.se 2010). Det visar pa betydande strukturella problem i introduktionen av nyanla nda. Sverige ligger idag ho gt upp pa listan bland de la nder som tar emot invandrare i Europa, men ligger sa mre till vad ga ller integrationen att fa dem i arbete. Etableringstiden i samband med inflo det av invandringen fo rklarar till en stor del av utrikes fo dda la ga sysselsa ttning pa arbetsmarknaden(regeringen.se 2009/ 2010). Visserligen a r det flera va sentliga faktorer i de nyanla ndas etablering som pa verkar processen. Externa faktorer sa som diskriminering pa arbetsmarknaden och placering av boende a r tva tydliga exempel pa detta. Vi a r da remot mer intresserade o ver arbetsfo rmedlarna pa Arbetsfo rmedlingens roll. Om hur processen av hur nyanla ndas integration ga r till. Va ra intentioner med denna uppsats a r nu att fokusera pa faktorer som fra mjar integrationen. Hur arbetsfo rmedlarna arbetar med dessa faktorer kontra hur de upplever att arbetssa ttet bo r ga till. Vad i arbetsfo rmedlarnas tja nst upplever dem mo jliggo r/hindrar deras sa tt att arbeta med integrationsfra gor. Vi kommer a ven att behandla temat kommunikation i denna studie. Kommunikation a r en viktig aspekt att diskutera i studie om nyanla ndas integration da det a r bland de mer betydelsefulla verktyg vi ma nniskor har na r det ga ller att bli del av en gemenskap, fo rsta varandra samt fa ka nslan av samho righet (Nilsson & Waldermarson, 2007). 2

7 3. Syfte & fra gesta llningar Syftet med uppsatsen a r att beskriva och fo rsta hur arbetsfo rmedlarna pa Arbetsfo rmedlingen arbetar med integrationsfra gor fo r nyanla nda och hur belastningen av immigrationsvågen som startade 2015 har påverkat arbetsförmedlarnas roller. Därför kommer denna studie att identifiera vilka faktorer arbetsfo rmedlarna anser vara viktiga fo r en effektiv integration av nyanla nda. Följande frågeställningar skall besvaras: Hur arbetar arbetsfo rmedlarna med etablering av nyanlända? Vilka hinder/mo jligheter ser arbetsfo rmedlarna begra nsa/effektivisera arbetsrutinerna som avser etablering och integration av nyanla nda? 3

8 4. Bakgrund 4.1 Integration Integration a r ett begrepp som kan tilla mpas pa olika sa tt. Begreppet används fo r att beskriva den process genom vilka personer med annat etniskt ursprung a n majoritetsbefolkningen blir delaktiga i samha llet. Ordet integration na mns i samband fo r att bena mna en fo rening av skilda delar till en sto rre helhet (Johansson, 2012)) Integration handlar om at vara delaktig i samha llet och ka nna samfo rsta nd. Ett samha lle med god integration ses som en tillga ng fo r iderikedom, da medborgare har lika mo jligheter till delaktighet i samha llet (Johansson, 2012) 4.2 Svensk integrationspolitik Sveriges avsikt med dess integration är att alla ma nniskor ska ka nna tillho righet och att invandring skall ske med hänsyn till den svenska kulturen utan att minimera den egna kulturen. I det svenska samha llet ska alla ha ra tt att vara olika (Na ringsdepartementet 1999). Således har regeringen grundat en etableringsreform som finns i Lagen om etableringsinsatser fo r nyanla nda invandrare (SFS: 2010:197) där syftet a r att effektivisera etableringen av nyanla nda i det svenska samha llet. Regeringen har presenterat deras strategi och ma lsa ttning fo r Sveriges integrationspolitik i en skrivelse (Skr. 2009/10:233). Dessa ma l a r fortfarande giltiga och ligger i grunden till de integrationspolitiska insatserna där lika ra ttigheter, skyldigheter och mo jligheter fo r alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund finns. (skr.2009/10:233, s.3) Ma lformuleringen syftar till att fra mja integrationen och bryta utanfo rskapet genom att rikta in sig pa fo ljande omra den: ett effektivt system fo r mottagande och introduktion fo r nyanla nda, fler i arbete och fler fo retagare, ba ttre utbildningsresultat och likva rdighet i skolan, ba ttre spra kkunskaper och utbildningsmo jligheter fo r vuxna, en effektiv beka mpning av diskriminering, en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanfo rskap, och en gemensam va rdegrund i ett samha lle som pra glas av en tilltagande ma ngfald (skr.2009/10:233). 4.3Arbetsmarknadspolitik De riktlinjer samt o vergripande ma l inom den offentliga arbetsmarknadspolitiken i Sverige fastla s i lagar och fo rordningar som regeringen beslutar. Huvudma let fo r arbetsmarknadspolitiken a r att bidra till en ba ttre arbetsmarknad, som inneba r att ho ja sysselsa ttningen och bryta utanfo rskapet. Fo r att detta ska uppna s kra vs en effektiv matchning mellan arbetsso kande och lediga platser pa arbetsmarknaden. Matchningen go rs genom aktiva samt passiva insatser. Aktiva insatser ga r ut pa att aktivera arbetslo sa, bland annat via va gledning, information, praktik och utbildningsinsatser. Passiva insatser syftar till att garantera arbetslo s fo rso rjning. Sa ledes a r arbetsmarknadspolitikens tre viktigaste besta ndsdelar; arbetsfo rmedlingen, programaktiviteterna och arbetslo shetsfo rsa kringen. Insatsernas omfattning beror ba de pa den politiska ambitionsniva erna samt de villkor som finns pa arbetsmarknaden. I Sverige har arbetsmarknadspolitiken traditionellt haft en betydande omfattning och orienterats mot aktiva a tga rder snarare a n passivt understo d (Olsson & Wadensjo, 2009). 4

9 5. Tidigare forskning 5.1 Nyanlända och arbetslöshet I bedo mningen av hur arbetslo sheten ser ut bland utrikesfo dda a r det tva stora faktorer som framkommer: Vistelsetiden i landet och utbildningsniva. Under de fo rsta a ren i Sverige a r arbetslo sheten fo r utrikesfo dda ho g men visar sig a ven a tersta efter la ng tid för en immigrant i landet. En rapport fra n SCB (Statistiska central byra ) visar att sex av tio flyktingar arbetar i Sverige efter 10 a rs tid (Eklund & Davila, 2014). Rapporten beskriver utvecklingen av andelen fo rva rvsarbetande utrikesfo dda kvinnor och ma n efter invandringen till Sverige. Gruppen som beskrivs invandrade under Totalt var det na stan flyktingar bland a ldrarna Majoriteten hade kommit fra n la nder utanfo r norden. Under den fo rsta tiden i Sverige a gnar sig nyanlända med spra kstudier. (Eklund & Davila, 2014). Tidigare forskning visar samtidigt att beroende pa vilken utbildningsniva de utrikesfo dda har med sig avgo r chansen fo r sysselsa ttning pa arbetsmarknaden. Ho gst a r arbetslo sheten bland individer med la g utbildningsniva. (ekonomifakta.se 2016). Den klassiska modellen fo r etablering pa arbetsmarknaden har la nge varit offentliga insatser som spra kutbildning inom Svenska fo r invandrare (SFI). Effektiva sa tt att ga tillva ga fo r att o ka nyanländas chanser till att fa arbete är genom att fra mja integrationen via praktik pa arbetsplatser; Franzen & Johansson (2004) menar att det är viktigt att fa in en fot på arbetsmarknaden, knyta sociala kontakter och fa de yrkeserfarenheter som de nyanla nda saknar. Franzen & Johansson (2004) lyfter upp praktik som en faktor vilket underla ttar nyanla ndas integration pa den svenska arbetsmarknaden och menar att det finns olika aspekter kring varfo r praktik a r fra mjande fo r integration. Av la rande ska l sa som yrke och spra k bidrar med erfarenhet da r i ba sta fall fortsatt ansta llning tillämpas. Praktik ma ste anva ndas pa ra tt sa tt och till ra tt syfte. Om syftet a r att bidra med yrkeserfarenheter samt bidra med la rande a r det viktigt att praktikplatsen a r utsedd till detta. I ett fall da r individen exempelvis redan jobbat inom omra det kommer praktiken inte att uppna till sitt syfte. Det kan a ven handla om att praktik i syfte att utveckla spra k. Praktiken blir ono dig ifall individen hamnar pa en arbetsplats da r det inte sker na gon kommunikation alls. En rapport fra n IFAU - Institutet fo r arbetsmarknads- och utbildningspolitiks utva rdering kartla gger arbetsfo rmedlingens insatser fo r nyanla nda. De program som rapporten fokuserat pa a r program som arbetsfo rmedlingen jobbat med. Uto ver dessa finns a ven en ma ngd lokala projekt i samarbete med arbetsfo rmedlingen, men fokus pa denna kartla ggning a r hos arbetsfo rmedlingens program (Sibbmark & A slund, 2006). Syftet med rapporten a r att ge en bild av vilka arbetsmarknadspolitiska a tga rder som erbjuds samt hur dessa ser ut. De olika typer av a tga rder som erbjuds a r spra kutbildning, arbetspraktik och fo rberedande insatser (Sibbmark & A slund, 2006). Det genomfo rs a ven loka projekt som riktar sig till nyanla ndas integration pa arbetsmarknaden där Arbetsfo rmedlingen har startat samarbete med drygt 70 projekt. (Sibbmark & A slund, 2006) 5

10 5.2 Arbetsförmedlingen Arbetsfo rmedlingen a r idag en statlig myndighet som till stor del styrs av lagar, fo rordningar och fo reskrifter. Den ho gsta ledningen i Arbetsfo rmedlingen formulerar o vergripande, realistiska och nedbrytbara verksamhetsma l utifra n de ma l som regeringen utfa rdar. Varje organisation bryter sedan ner verksamhetsma len och formulerar egna utmanande ma l. Målen ligger till grund fo r den verksamhetsplanering som go rs pa olika niva er inom organisationen och samtliga riktlinjerna beskriver hur resurser ska fo rdelas och vilka prioriteringar som ska go ras fo r att ma len ska na s (Arbetsfo rmedlingen.se). Arbetsfo rmedlingens huvudsakliga uppgift a r att bidra till en va l fungerande arbetsmarknad fo r arbetsso kande sa va l fo r arbetsgivare. Det o vergripande ma let a r att underla tta fo r arbetsso kande hitta ett jobb men likava l hja lpa fo retag hitta ra tt kompetens. Arbetsfo rmedlingen arbetar a ven i stor omfattning med att utrusta de individer som sta r la ngre fra n arbetsmarknaden i hopp att go ra de mer attraktiva fo r arbetsgivare Centrala a tga rder de jobbar med a r platsfo rmedling, va gledning, arbetsmarknadspolitiska program och sto d till funktionshindrade(arbetsfo rmedlingen.se). Fra n och med december 2010 tra dde en ny lag i kraft som gav arbetsfo rmedlingen huvudansvaret fo r etablering av nyanla nda flyktingar ista llet fo r kommunerna. Avsikten med fo ra ndringen var att pa skynda och underla tta etableringen i samha lls- och arbetslivet genom att fo rtydliga ansvarsfo rdelningen mellan de olika akto rer i introduktionen av de nyanla ndas etablering. Sa snart ett uppeha llstillsta nd har blivit beviljat ska Arbetsfo rmedlingen genomfo ra etableringssamtal med den nyanla nde. Vid etableringssamtalet ska en individuell etableringsplan uppra ttas med insatser pa heltid. Arbetsfo rmedlingen arbetar inte endast som fo rmedlare och uppvisar lediga jobb utan de arbetar a ven med nyanla nda genom att sto dja och driva pa individerna i processen. Etableringsinsatserna go rs i samverkan med de tidigare na mnda akto rerna; Migrationsverket, kommuner, La nsstyrelsen och Fo rsa kringskassan. Pa sa vis skapas en mer sammanha llen etableringsplan vilket ska ge nyanla nda i Sverige en mo jlighet att snabbt hitta arbete. 5.3 Arbetsförmedlingens roll att etablera nyanlända på arbetsmarknaden Riksrevisionen beskriver Arbetsförmedlingens roll att etablera nyanlända på arbetsmarknaden genom att den nyanlände via Arbetsförmedlingens försorg blir mottagen och bosätter sig i en kommun. I och med detta kan arbetet med samtliga etableringsplaner påbörjas. Det görs normalt genom att arbetsförmedlaren fattar beslut om rätt till etableringsplan tillsammans med den nyanlända för att sedan välja aktiviteter som fastställs. Under tiden etableringsuppdraget pågår omfattas den nyanlända av en rättighetslagstiftning som garanterar vissa insatser och en viss ersättning under förutsättning att den nyanlända deltar i insatserna. I de allra flesta fall pågår etableringsperioden i de två år som lagstiftningen berättigar till. Etableringen kan fastställas i följande steg: Den kan sammanfattas i följande tre steg: 1. Migrationsverket beräknar för riket som helhet hur många nyanlända som har behov av plats för bosättning i en kommun det kommande året (mottagningsbehov). 2. Arbetsförmedlingen fastställer, efter samråd med Migrationsverket och länsstyrelserna, hur det nationella mottagningsbehovet ska fördelas på respektive län (länstal). 6

11 3. Länsstyrelsen träffar överenskommelser med kommuner inom länet om deras respektive mottagande för bosättning av nyanlända (kommuntal). När Arbetsförmedlingen fastställer länstalen ska förutsättningarna för förvärvsarbete utgöra en utgångspunkt. Detsamma gäller för länsstyrelserna vid överenskommelse om kommuntal. För kommuntalen ska länsstyrelsen också säkerställa att det finns kapacitet för att ta emot personer med särskilda behov av vård eller rehabilitering (Arbetsfo rmedlingen.se). Etableringsuppdraget inneba r bl.a. att de delaktiga fa r ta del av de etableringsinsatser som arbetsfo rmedlingen erbjuder. Etableringsinsatserna inneha ller aktiviteter och insatser som ska sto dja den nyanla nde att sa snabbt som mo jligt la ra sig svenska, komma i arbete och klara sin egen fo rso rjning. Det kan vara allt fra n fo rberedande utbildningar som yrkessvenska, SFI, Praktik, Samha llsorientering, Instegsjobb o.s.v. Det kan inneba ra CV-skrivning, bedo mning av utla ndska betyg, ha lsofra mjande aktiviteter, sociala aktiviteter, studiebeso k, sammansta llande av meriter, yrkessvenska, kort utbildning som svarar mot efterfra gan pa arbetsmarknaden samt yrkesbedo mning efter avslutad praktik. Etableringsplanen varar i 24 ma nader och a r pa heltid: 40 timmar per vecka. Omfattningen av planen kan sa nkas vid nedsatt prestationsfo rma ga, sjukdom eller va rd av barn (Arbetsfo rmedlingen.se). Vilka aktiviteter det handlar om fo r specifika individer anges i en etableringsplan, som a r individuellt anpassad. Etableringsplanen tas fram av Arbetsfo rmedlingen tillsammans med den nyanla nde i samverkan med kommunen samt andra myndigheter och intra ffar under etableringssamtalen da r den enskildes fo rma ga och behov utreds (Arbetsfo rmedlingen.se). Efter 24 ma nader da etableringen uppho r bo rjar de nyanla nda i Jobb- och utvecklingsgarantin. I jobb- och utvecklingsgarantin hamnar individer som har varit utan arbete under en la ng tid(arbetsfo rmedlingen.se). 5.4 Arbetsfo rmedlingens insatser Arbetsfo rmedlingen go r en bedo mning utifra n individens fo rutsa ttningar då fokus ligger på att den arbetsso kande fa r ra tt insats eller program som beho vs sa individen så tidigt som mo jligt får en så kort arbetslo shet som mo jligt. (Arbetsfo rmedlingen.se, 2014) I fo rordningen 2000:628 (SFS 2015:506) finns det besta mmelser pa hur Arbetsfo rmedlingen ska bedriva sin verksamhet, vilka politiska program det finns samt hur de ska anva nda det. dessa sto d kan delas i: Program med aktivitetssto d eller utvecklingsersa ttning Ansta llningssto d Insatser fo r personer med funktionshinder som medfo r nedsatt arbetsfo rma ga Det finns ytterligare insatser som Arbetsfo rmedlingen kan anva nda sig av, som a r mer aktuell till nyanla nda fo r att o ka chansen till snabbare etablering pa arbetsmarknaden. Dessa a r; Nystartsjobb & Instegsjobb Instegsjobb a r en av de som a r en subventioneras ansta llning (statskontoret.se). Det betyder att regeringen betalar ut 80 % av lo nen till arbetsgivaren. Denna ansta llningsform a r enbart till fo r de nyanla nda i Sverige, vars syfte a r att go ra dem mer attraktiva pa arbetsmarknaden och fa mo jlighet att snabbare komma in i arbetsmarknaden. (arbetsformedlingen.se). Lika sa erbjuds nystartsjobb fo r nyanla nda samt fo r de som varit arbetslo s under tolv ma nader. Sto det motsvarar dubbla arbetsgivaravgiften. Ansta llningen kan vara en tillsvidare-, prov- eller 7

12 visstidsansta llning. Syftet a r som tidigare na mnt att attrahera arbetsgivare till na gon form av ansta llning. Individen skaffar sig nya kontakter pa arbetsmarknaden som fo rhoppningsvis genom nya referenser och kontakter ska leda till osubventionerad ansta llning (arbetsformedlingen.se). Dessa insatser erbjuder Arbetsfo rmedlingen de nyanla nda/arbetsgivaren sa la nge den nyanla nda deltar i etableringen som pa ga r i 24 ma nader Arbetsförmedlarnas höga belastning Riksrevisionen beskriver arbetsförmedlarens roll som främjande av karriärvägar för individer som kan välja arbete som är omväxlande, utvecklande och innehåller samhällsnyttiga uppgifter. I en stor myndighet som Arbetsförmedlingen finns det goda möjligheter att få omväxlande och utvecklande arbetsuppgifter genom att byta jobb eller etablera sig själva på arbetsmarknaden. Dessa olika yrkesroller visar att Arbetsförmedlingen, som arbetsplats, har många olika karriärmöjligheter att erbjuda. Syftet är att alla individer, och mer specifikt nyanlända skall kunna utvecklas horisontellt, vertikalt eller bli mer specialiserad inom sitt område. Arbetsförmedlingen beskriver definitionen av kompetens som förmågan att lösa sin uppgift. Vidare framhävs att ett välfungerande och långsiktigt arbete med kompetensplanering och kompetensutveckling är en förutsättning för att de ska kunna möta de utmaningar som Arbetsförmedlingen står inför och lösa deras uppdrag på ett bra sätt. Sammantaget säger sig Arbetsförmedlingen vara en organisation där det finns stora möjligheter till karriärutveckling och beskriver flera olika sätt att utvecklas som medarbetare. Varje medarbetare har dessutom en egen utvecklingsplan som beskriver på vilket sätt den anställde vill och kan tänkas utvecklas. Det är då under okontrollerad immigration där integration inte har lyckats som högt tryck kan hamna hos arbetsförmedlarna där dem behöver lägga en viss tid per individ för att kunna utföra ett kvalitativt arbete. Vid hög belastning riskerar arbetsförmedlarna att utföra ett kvantitativt arbete som sakter ner intergrationen och gör det svårare för nyanlända att etablera sig på arbetsmarkanden. Vid höga belastningstider behövs personal som kan täcka omfattningen av det arbete som skall genomföras så att det görs ordentligt. (Arbetsförmedlingen.se) 8

13 6. Teori 6.1 Arbetstillfredsställelse Arbete a r en central del i ma nniskans liv som pa pekas av sociologen Anthony Giddens (2007). Arbete skapar grund för stabil, personlig och social identitet som ger tillfa lle till sociala kontakter, nya bekantskaper samt medverkan i aktiviteter. Det ger individens vardag struktur och utgo r en stabiliserad ekonomi samt aktivitetsniva. Pa sa vis a r det a ven i det moderna samha llet viktigt fo r sja lvka nslan att ha arbete menar Giddens (2007). Arbetslo shet kan leda till allvarliga psykologiska problem. Individen kan ka nna sig isolerad och inte se na gon mening i tillvaron. Isolerad fra n samha llet eller umga nge med arbetskamrater exempelvis. Det pa verkar sja lvka nslan till det sa mre och kan i flesta fall leda till att kontrollen o ver sin egen livssituation blir minimal. Arbete utgo r en viktig roll i integrationspolitiken. Arbete a r en fo rutsa ttning till att en ma nniska blir en del av samt va gen in i samha llet. Det a r en nyckel till integration (Beckman, 2011). Den gemenskap och tillho righet samt sja lvsta ndighet, spra kutveckling o.s.v. som arbete bidrar med go r arbetet till en nyckel fo r en lyckad integration (Beckman, 2011). Ett huvudma l som integrationspolitiken jobbar med har varit att individen ska vara sja lvfo rso rjande (regeringen.se) Högsta prioritet inom omra det fo r integrationspolitiken har sa ledes blivit att sto rre delen av stegen i mottagandet av nyanla nda ska syfta till att bidra med att komma ut i arbetspraktik eller utbildning som i sin tur leder till jobb. 6.2 Arbetsmiljö och Kommunikation Individer kommunicerar mer eller mindre hela tiden under en livstid och go r det genom tal, skrift, kroppsspra k och gester. Nilsson & Waldermarson (2007) menar att kommunikationen handlar om information, pa verkan, tanke, ka nslan och ett sa tt att fa va r identitet bekra ftad. Det inneba r ett utbyte av tankar, a sikter eller information. Det kan exempelvis ske via en dialog, diskussion eller genom att fo ra ett samtal (Nilsson & Waldermarson, 2007). Kommunikation handlar dels om det verbala uttrycket, d.v.s. att kunna utrycka sig muntligt. Människan anva nder exempelvis kommunikation fo r att la ra hur kommunikatin går till (Fossum, 2013). Klarhet och verklig fo rsta else a r resultatet av ett framga ngsrikt samtal da r spra ket a r nyckeln. Kommunikationen sker pa flera sa tt men spra ket a r just det viktigaste verktyg att kunna hantera menar Fossum (2013). I boken "Kommunikation: samspel mellan ma nniskor beskriver Nilsson & Waldemarson (2007) kommunikation som en process. En process da r ett samspel utspelas. Sa ledes a r kommunikationen viktig, genom god kommunikation uppsta r ett samspel mellan individer som inneba r ba ttre social interaktion, ba ttre fo rsta else samt en bra gemenskap m.m. Det ga ller a ven a t andra ha llet. Fo r att skapa eller sa kersta lla relationer, ett ba ttre samspel mellan individer eller na got gemensamt a r det en fo rutsa ttning att kunna hantera spra ket spra kligt, psykologiskt och socialt. Kommunikationens sociala funktion a r bland den viktigaste och tar sto rst utrymme da stor del av kommunikationen handlar om samspelet mellan individer (Nilsson & Waldemarson, 2007). Vad ga ller samtal, om hur det genomfo rs och utfo rs, framha ver Fossum (2013) bemo tandet samt vikten av dess betydelse. Bemo tande handlar om mottagande, hur vi tar emot individen, hur vi upptra der oss och behandlar individen. Bemo tandet har en central roll i det sociala yrket. Personal inom olika typer av sociala yrken mo ter ofta ma nniskor som a r oroliga, osa kra och betvivlade. Personalens bemo tande kan da bli avgo rande fo r hur de uppfattar kvaliteten i omha ndertagandet. Fossum(2013) na mner va rden som exempel da r ett felaktigt bemo tande kan fa o desdigra konsekvenser fo r patienter och deras omgivning. Pa sa vis a r bemo tandet avgo rande fo r va rdens kvalite. Studier har visat att patienter uppfattat att brister i 9

14 bemo tandet beror pa att personalen a r okunnig, oengagerad och saknar omdo me. Dock na mner Fossum (2013) att det inte finns na got direkt vetenskapligt sto d fo r vad som a r det mest optimala bemo tandet men flera studier tar upp betydelsen av att vara, va nlig och respektfull, informativ. Korrekta besked och upplysningar samt engagerad, fo r ett gott och respektfullt bemo tande. Va r studie a r genomfo rd pa en Arbetsfo rmedling da r va r intention a r att, som tidigare na mnt, fa en inblick pa hur arbetsfo rmedlarna arbetar med integrationsfra gor. Sa ledes har vi valt att anva nda Roland Paulsens bok om just Arbetsfo rmedlingen da r han dels fo rdjupar sig i verksamheten och dels i personalens tillva gaga ngssa tt. Sociologen Roland Paulsen, som har i sin bok Vi bara lyder (Paulsen, 2015) granskat vad han pa sta r vara Sveriges minst omtyckta myndighet: Arbetsfo rmedlingen, en myndighet som i grunden har syfte att fo rmedla jobb. Vad Paulsen (2015) dock menar a r att arbetsfo rmedlingen inte la ngre sysslar med arbetsfo rmedling prima rt utan den annonsering av tja nster som finns tillga ngligt ligger numera pa na tet. Han pa pekar att arbetsfo rmedlingen ista llet har blivit en disciplina r instans och allt mer av ett kontrollorgan fo r arbetslo sa men a ven sa fo r arbetsfo rmedlaren. Han beskriver arbetsfo rmedlingen som en arbetsplats da r personalen tvingas arbeta enligt metoder de sja lva inte tror pa eller ens begriper, fo r att till varje pris uppfylla den politiska arbetslinjen (Paulsen, 2015). Arbetsfo rmedlarens uppdrag har alltid besta tt av tva uppgifter service & kontroll, varav service alltid varit den prima ra uppgiften. Kontroll menat i form av byra kratisk handla ggning. I slutet av a ttiotalet beskriver Paulsen (2015) var service biten mycket sto rre a n kontrollbiten. Arbetsfo rmedlaren hade en mer av en fri roll och det fanns ingen direkt ma lstyrning. Man kunde dels som arbetsfo rmedlare anva nda sin kreativitet mer fritt. Men fra mst a gna sin tid mer till att hja lpa ma nniskor. Nu a r kontrollbiten mycket sto rre a n service-biten. I sin bok Vi bara lyder (2015) bera ttar Paulsen exempelvis om ett scenario da r han blir introducerad fo r en grupp arbetsfo rmedlare da r han fo rklarar om sin studie. Om hur det a r en studie om hur de pa arbetsfo rmedlingen arbetar samt hur nya beslut och direktiv tas emot och implementeras. varav han i respons plo tsligt fa r Enkelt, vi bara lyder (Paulsen, 2015:42) Han menar att denna typ av kontroll i form av lydnad och byra krati har tagit do d pa ma nga bra lo sningar som kunnat bli. Man har stoppat den kreativitet och frihet som arbetsfo rmedlaren hade innan och ista llet info rt ett "sluta ta nk, fo lj mallen" mentalitet (Paulsen, 2015). 6.3 Komplexa roller Anders Nergaad (2004) har ga tt in i arbetsfo rmedlarnas roll och utformat en typ av kartla ggning da r han belyser den roll pa arbetsmarknaden som arbetsfo rmedlarna befinner sig i som att befinna sig mitt i smeten och pa verkas av fyra externa fält. Samtliga fyra fält menar Nergaard (2004) påverkar arbetsfo rmedlarnas arbetssa tt: 1)Arbetsfo rmedlarnas tolkning av politiska riktlinjer Politikernas o vergripande ma l, a r att omsa tta praktik med hja lp av arbetsfo rmedlarna. Denna ma l har till syfte att minska arbetslo shet bland nyanla nda som i la ngden fo rhoppningsvist ska leda till provansta llning och a ven fast ansta llning (Nergaard 2004). 2) Arbetsfo rmedlarens fo rhandling med arbetsgivaren om tillga ng till platser I detta la ge a r det arbetsgivarna som a r i o verla ge vilket betyder att arbetsfo rmedlarna inte kan pa verka sa mycket. Det a r mindre anma lda arbetsplatser till arbetsfo rmedlingen a n vad det finns arbetslo sa. Denna situation leder till att 10

15 arbetsgivarna kan sta lla stora krav pa arbetsfo rmedlarna att kunna fo rhandla med de och sa lja in dem grupp som a r mindre attraktiva på arbetsmarknaden (Nergaard 2004). 3)Arbetsfo rmedlarens egen bild av verkligheten Arbetsfo rmedlarnas verklighet som de lever i pa verkar hur de ser pa andra ma nniskor, de roller som de skapar kan pa verka arbeten. Detta genom att fo resta llningarna skapar ide er att hja lpa arbetslo sa samt hur man vidare skall ha lla sig till dem (Nergaard 2004). 4)Arbetsfo rmedlarens fo rhandling med arbetsso kande om handla ggning av a tga rder I detta fa lt har arbetsfo rmedlarna mer makt a n i de o vriga tre relationerna. Det a r arbetsfo rmedlarna som har i uppgift att fo rhandla mellan arbetsso kande och arbetsfo rmedlarna a r representant fo r politikerna och arbetsgivarna samt deras egen va rldsbild Nergaard (2004). Komplexa roller kan sakta ner effektiviteten i ett företag. En arbetsförmedlares roll är komplex då den tvingas följa många regler, och detaljerade styrdokument. Det är medarbetarna som har mest kunskap om hur verksamheten faktiskt fungerar och borde i en högre grad involveras i framtagningen av regler och stadgar som gäller för företaget. Komplexa regler och roller kan förhala processerna när det gäller att etablera nyanlända på marknaden då risken av att inte värdesätta arbetsförmedlarnas kunskap och kompetens högre än detaljerade och ibland uråldriga processer leder till kvantitativa insatser. För att underlätta för de anställda i komplexa roller kan samhällets komplexa värld skapa en tendens att upprätta regler som speglar just denna komplexitet. Risken finns att ledningsgrupper är sämre på att ta bort och justera de regler som upplevs för komplexa för att fylla sitt syfte och istället för att implementera enkla och koncisa regler möjliggör ett snabbare system för beslutsfattande kan intergrationen för nyanlända också försvåras. (Mediaevolution, 2015) 11

16 7. Metod 7.1 Kvalitativ forsknings intervju med empirisk ansats Da tyngdpunkten i denna studie ligger i att underso ka Arbetsförmedlarnas roller i relation till etablering av nyanlända används en kvalitativ forskningsmetod med empirisk ansats: vi använde oss då av insamlat material från intervjuer till va r uppsats. Det gav oss som forskare en mer djupga ende fo rsta else av arbetsfo rmedlarnas synsa tt pa integration av nyanla nda samt mer utfo rlig kunskap om hur de arbetar med integrationsfra gor och etablering. 7.2 Empirisk ansats genomförande av intervjuer Va ra intervjuer valde vi att go ra i form av semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer utfo rs pa ett sa tt som liknar en dialog mellan tva individer, snarare a n en intervju med enbart fra gor och svar. Det kan beskrivas som en va gledd konversation (Denscombe, 2009). Intervjuaren har fortfarande en fa rdig lista med a mnen som ska behandlas och fra gor som ska besvaras. Ba de fra gorna och svaren a r dock att betoningen ligger pa att respondenten utvecklar sina synpunkter och identifiera vad de anser vara den centrala faktorn (Patel & Davidson, 2011). Som inledning till varje intervju bo rjade vi med att sta lla mer allma nna fra gor som respondenterna enkelt kunde svara pa. Va r avsikt med detta var just fo r att fa ett mer flyt i konversationen som o ppning. Det skapade en miljo som liknade mer av en diskussion mellan tva individer, snarare a n en intervju. Va ra fra gor hade o ppna svarsmo jligheter, vilket gav respondenterna friheten att utveckla sin a sikter. Vi ansa g att den semistrukturerade intervjun skulle ge oss mer flexibilitet och sto rre utrymme att arbeta utifra n. Med flexibilitet menar vi att metoden ger oss mo jlighet att kunna utveckla fra gorna under intervjuprocessens ga ng. Men fra mst skulle det ge oss ett mer djupga ende material att arbeta med. Vid utfo randet av intervjuerna var vi tillsammans och intervjuade ena respondenten efter den andra. Vi ansa g att det skulle bidra till ett mer utvecklat material att sedan utga efter. Pa grund av den semistrukturerande metoden kunde vi av den orsaken la ta intervjun ro ra sig fritt utifra n det respondenten ansa g vara viktigt och da refter ga in mer pa djupet genom att sta lla fo ljdfra gor. Det ka ndes mer relevant fo r oss ba da eftersom det var respondenterna som hade den kunskap vi vill komma a t. Respondenterna kunde pa sa vis utveckla deras synpunkter om vad de ansa g vara de centrala faktorerna fo r att integrera de nyanla nda pa arbetsmarknaden. 7.3 Hermeneutik Det resultat fra n de intervjuer som vi a stadkommit har vi transkribera i text. Till det materialet tilla mpade vi ett hermeneutiskt synsa tt eftersom det a r en vetenskaplig inriktning da r forskaren har mo jlighet att studera, tolka och fo rsta forskningsomra det (Bryman, 2002). Tanken till va r studie var att fo rsta arbetsfo rmedlarnas tillva gaga ngsa tt, samt genom intervjuerna kunna fa fram en helhetsbild av a mnet integration. Da rfo r valde vi hermeneutiken fo r att dess grundprincip handlar om helhetssyn d.v.s. fo rsta elsen av en helhetsbild, vilket grundas pa respondenternas fo rsta else och upplevelser (Bryman, 2002). I detta fall kunde a ven fenomenologin ligga till grund fo r intervjumetodiken. Med fenomenologin menas att studera na gon specifik orsak till en viss ha ndelse (Patel & Davidson, 2011). Vad det beror pa a r att fenomenologin har uppkommit utifra n hermeneutiken, dock 12

17 ligger skillnaden i att vi inte o nskade tilla mpa helt ostrukturerade intervjuer till va r analys. Va ra intervjufra gorna hade ista llet en mer strukturerad form i syfte att a nda besvara va ra fra gor och da rmed garantera att respondenterna besvarar fra gorna pa sa sa tt som vi o nskar. Fenomenologin a r ista llet en mer observerande infallsvinkel (Patel & Davidson, 2011). 7.4 Urval/Avgra nsningar Vi utfo rde va r underso kning hos en Arbetsfo rmedling, pa en kommun i va stra Sverige. Na r vi ringde upp arbetsfo rmedlingen fo r att se ifall de var intresserade fo r att sta lla upp introducerade vi redan da va rt syfte med uppsatsen. Vi blev da tilldelade en kontaktperson som hja lpte oss boka tra ff fo r intervjuer med arbetsfo rmedlarna pa verksamheten. Denscombe (2009) beskriver att som utga ngspunkt fo r att go ra sitt urval kan forskare va lja mellan att anva nda antingen ett sannolikhetsurval eller ett icke-sannolikhetsurval. Det sistna mnda anva nds vanligtvis vid kvalitativa underso kningar och inneba r att forskaren har en viss valfrihet i urvalsprocessen. Sannolikhetsurval bygger pa att man anva nder ett slumpma ssigt urval. (Denscombe, 2009) Vi utgick efter ett icke-sannolikhetsurval och hade som krav att respondenterna jobbat med alternativt haft erfarenhet av integrationsfra gor. Va r kontaktperson valde sedan respondenterna utifra n va ra o nskema l. Detta gjorde vi fo r att bortse fra n intervjuer med arbetsfo rmedlare som inte jobbar med ma lgruppen nyanla nda utan enbart med arbetsso kande. Vidare ansa g vi att det inte var no dva ndig att avgra nsa oss sa som ko nsfo rdelning eller sta lla krav pa ma nga rig erfarenhet pa arbetsfo rmedlarna. Vi ansa g att det kunde fo rsva ra va ra chanser att fa ihop tillra ckligt med respondenter. I sluta ndan fick vi ihop material ifra n 7 st arbetsfo rmedlare, i hopp om att fa fo rsta else fo r hur arbetsfo rmedlingen arbetar med etablering och integration. 7.5 Etik Det finns fyra etiska principer som en forskare ska ta ha nsyn till vid vetenskaplig forskning. Na rmare besta mt vid insamling av information, i analysprocessen och vid publicering av det resultat som uppkommit. Forskare fo rva ntas att respektera respondenternas ra ttigheter och va rdighet. Undvika att deltagarna lider na gon skada under forskningsprocessens ga ng. Arbeta pa ett sa tt som a r a rligt och som respekterar deltagarnas integritet (Denscombe, 2016). Respondenterna ska vara informerade om dessa fyra principer innan intervjuerna pa bo rjas. Vi hade alla dessa principer i a tanke innan vi pa bo rjade va ra intervjuer. Vi informerade fo rst respondenterna om syftet med studien samt vilka moment som skulle inga i underso kningen (1. Informationskravet). Vi talade om att deras medverkande var frivilligt, det vill sa ga att de kunde avbryta sin medverkan om de sa o nskade (2. Samtyckeskravet). Likasa att samtliga respondenter a r anonyma och att deras namn inte skulle presenteras i studien (3. Konfidalitetskravet). Slutligen informerade vi respondenterna om att all material och information vi samlat in endast kommer att anva ndas fo r forskningsa ndama let och inget annat: Nyttjandekravet. (Bryman, 2011). 7.6 Validitet och Reliabilitet Med validitet och reliabilitet menas hur va l man ma ter det man syftar till att ma ta. Menat att vi underso ker det vi planerat att underso ka. I va rt fall hur arbetsfo rmedlaren arbetar med integrationsfra gor samt de mo jligheter och hinder som de mo ter i deras arbetsmetoder. Da rmed att syfte och fra gesta llningar besvarats och diskuterats. A r va ra metoder relevanta till va rt syfte? (Bryman, 2011). Under studiens ga ng har vi ofta ga tt tillbaka och a terkopplat till va rt syfte och fra gesta llningar fo r att sa kersta lla att vi underso ker det vi avsett att underso ka. Vi har efterstra vat att vara sa tydliga och 13

18 detaljerade i va r beskrivning, vad ga ller val av metod och resultatet. Inom kvalitativa underso kningar a r det da remot att fo redra andra kriterier fo r bedo mning av validitet och reliabilitet; dessa a r trova rdighet och generaliserbarhet (Denscombe, 2009). Den kvalitativa forskningens natur go r att den aldrig ga r att verifieras pa samma sa tt som den kvantitativa forskningen. Det inneba r inte na gon garanti, eftersom det inte finns na gra garantier att tillga. Dock finns a nda ett behov av verifiering i en underso kning. De erbjuder ista llet en fo rsa kran om att underso kningens kvalitativa data har producerats och kontrollerats i o verensta mmelse med god praxis - sa ledes trova rdighet och tillfo rlitlighet (Bryman, 2011) Trova rdighet Trova rdigheten exemplifieras pa olika sa tt, genom att bland annat anva nda sig av respondentvalidering (Denscombe, 2009). Med det menas att forskaren a terga r till respondenterna med all insamlad data fo r att la ta de ta del av materialet och kommentera dess trova rdighet. Efter varje intervju gjorde vi ihop med respondenterna, en sammanfattning av vad som sagts och gick igenom de anteckningar vi noterat. Pa sa vis fick vi en mer exakt bild av respondenternas uppfattning och bekra ftelse pa att vi tolkat deras synpunkter och a sikter ra tt. Vi spelade in va ra intervjuer med respondenterna och pa sa vis fick en mer exakt tolkning av det samlade materialet. Tva av de intervjuer vi gjorde blev inte inspelad da respondenterna avvisade va r fo rfra gan. Viktigt a r att visa att valda metoder a r relevanta fo r studiens syfte, i hopp om att na ho gre trova rdighet (Denscombe, 2009). Va rat val att anva nda semistrukturerade intervjuer sta llde krav pa oss som intervjuare pa sa tt att vi beho vde omformulera fra gorna under intervjuns ga ng och utveckla framkomna svar samt tankega ngar fo r att intervjuns syfte skulle bli uppfyllt. Bryman (2011) na mner dessutom triangulering som metod, i stra van efter en mer trova rdig uppsats. Det inneba r att fa ba ttre grepp om det som underso ks genom att anva nda mer a n en metod fo r att se saken ur mer a n en synvinkel. Ett av kriterierna handlar om som forskare spendera mycket tid pa fa ltet fo r att la ra ka nna fa ltet man ska studera. Vad personalen pa en arbetsplats bera ttar vad ga ller dess tillva gaga ngsa tt och hur verkligheten ser ut kan ibland skilja sig fo rklarar Bryman (2011). Na r vi anla nde till Arbetsfo rmedlingen fo r att genomfo ra intervjuer kom vi fram tidigare a n vad som avtalats. Vi blev bemo tta av va r kontaktperson som bad oss att va nta. Arbetsfo rmedlarna var upptagna med att ha nvisa samt informera sina kunder fo r stunden. Detta gav oss chansen att fa en insyn i hur arbetsfo rmedlarna bemo tte och interagerade med sina so kande. Pa sa vis fick vi en sto rre inblick i hur de arbetade fo r att sedan kunna ja mfo ra detta med vad som sagts Tillfo rlitlighet Vid utfo randet av en kvalitativ studie bo r man som forskare ta nka pa om studien hade gett samma resultat om en annan forskare utfo rt studien (Bryman, 2011). Det a r viktigt beskriver Trost (2010) att man som forskare a r fo rsiktig sa att man dels inte o vertolkar sitt material och la ser mellan raderna. Sedan a r det viktigt att ha lla sig neutral till resultatet och endast utga fra n det material man har och inte tar med egna a sikter och va rderingar (Trost, 2010). Under studiens ga ng na r vi hade ba de utfo rt intervjuerna och analyserat den insamlade empirin, efterstra vat att vara sa neutrala som mo jligt. Vi hade sa ledes under studiens ga ng stra vat efter att vara noggranna i bearbetning av det insamlade materialet fo r att fa en sa korrekt tolkning av resultatet som mo jlig. Vi ville inte pa verka respondenternas svar under intervjun. Det var na got vi hade i a tanke na r vi sta llde va ra fra gor. Att inte sta lla fra gor pa ett sa tt som kan upplevas vara do mande. Dessutom var va r avsikt med att genomfo ra just enskilda 14

19 intervjuer att inte respondenterna skulle pa verkas av varandra utan svara sa a rligt och individuellt som mo jligt. Genom respondenternas medvetenhet om deras anonyma identitet kan det ha bidragit till att de ka nde en starkare sa kerhet att tala mer o ppet och a rligt om deras tycke av upplevelser samt erfarenheter. Detta i samband med att intervjuerna utfo rdes enskilt bidrar till studiens trova rdighet (Bryman, 2011). 7.7Metoddiskussion Vi valde att inte skicka in va ra intervjufra gor i fo rva g, eftersom vi ansa g arbetsfo rmedlarna kunde svara pa fra gorna i och med att fra gorna var utformade utifra n deras arbetssa tt. Va r avsikt var att fa ett mer a rligt och spontant svar da r arbetsfo rmedlarna inte kunnat fo rbereda sig. Under intervjun lade vi ma rke till hur respondenterna tog la nga pauser och fick ta nka till fo r att reflektera kring deras arbete. Denna metod var ba de till va r fo rdel och nackdel. Tva av respondenterna na mnde innan intervjuns start att de inte ville att intervjun skulle spelas in, vilket i va rt fall betraktas som nackdel. Det kan ha fo rsvagat va r datainsamling i och med att vi endast i detta fall fick endast anva nda oss av anteckningar under intervjuns ga ng. Risken med etta var att missa viktiga aspekter, eftersom det var mer anstra ngande att fo ra en sa dan intervju att samtidigt anteckna. Vi delade da upp oss da r ena av oss sta llde fra gor och ho ll i intervjun och den andra skrev ner anteckningarna. I efterhand satt vi en la ngre stund a n vanligt ihop med de tva respondenterna fo r att sa kersta lla att inget av det som sagts blivit glo mt. Vi prioriterade att transkribera dessa intervjuer fo rst i och med att minnet da var fa rskt 15

20 8. Resultat 8.1 Arbetsförmedlarens roll i relation till etablering av nyanlända Att vi kan erbjuda na gon form av praktiskt arbete a r oerho rt viktigt (respondent 7) beskriver den ena respondenten och refererar till betydelsen av praktisk erfarenhet fo r de nyanla ndas etablering. Arbetsförmedlarens roll i relation till etablering av nyanlända handlar om att genomföra en process där de nyanlända får en anställning. Respondenterna beskriver det praktiska arbetet som mo tesplatser da r de nyanla nda fa r chansen att tra ffa och knyta kontakter med arbetsgivare samt personal och kunder. Således är praktiken av tyngd i etableringsplanen. Syftet med det praktiska arbetet som arbetsfo rmedlingen erbjuder a r att det ska leda till na gon typ av ansta llning - respondenterna menar att na gon form av praktisk erfarenhet hos de nyanla nda a r en indikation pa kompetens och na got som lockar arbetsgivare ute pa arbetsmarknaden. Franzen & Johansson (2004) lyfter fram praktiken som en faktor fo r att underla tta nyanla ndas integration pa arbetsmarknaden. Av både la rande ska l sa som yrkeserfarenhet men dessutom fo r spra ket är praktiken givande. Den ska ocksa kunna ge referenser och meriter som de nyanlända kan behöva när dem so ker jobb. Det a r a ven viktigt att praktiken anva nds pa ra tt sa tt och till ra tt syfte (Franzen & Johansson, 2004) vilket också respondenterna instämmer på. Om syftet med det praktiska arbetet a r att bidra med yrkeserfarenheter fo rklarar dem att det viktigt att praktiken a r utsedd för detta. Ett exempel på när praktiken inte gör sig rätt är da r syftet a r att den nyanla nda ska utveckla spra ket. Praktiken kan bli ono dig ifall individen hamnar pa en arbetsplats da r det inte sker na gon kommunikation alls. Syftet uppfylls då inte. Kvalitetssäkring av detta slag ligger i arbetsfo rmedlarens arbetsuppgift så att individen alltid syftar till att uppna en bra matchning. Instegsjobb är en av de fra msta insatserna som leder till etablering av de nyanla nda pa arbetsmarknaden. Respondenterna bera ttar att nyanla nda som inga r i etableringsplanen har ra tt till instegsjobb men att det kra vs en plats ute pa arbetsmarknaden innan det går att erbjuda denna insats. Det ligger sedan pa arbetsgivaren att erbjuda en plats fo r att nyttja insatsen - instegsjobbet. Respondenterna fo rtydligar att som arbetsfo rmedlare ma ste personen vara uppma rksam pa att inte "fel" arbetsgivare fa r ta del av insatsen pga. att det fo rekommit fall da r arbetsgivare har utnyttjat dessa insatser då dem endast varit intresserade av en ekonomisk vinst. I dessa fall har dem inte har sla ppt in den nyanla nde och gjort personen en del av arbetsplatsen. Respondent bera ttar: fo r att undvika dessa situationer görs en arbetsgivarkontroll innan insatsen pa bo rjas som pa sa sa tt ser till att ra tt arbetsgivare fa r ta del av insatsen. 8.2Kommunikationens betydelse Kommunikationens betydelse är av vikt för arbetsfo rmedlarnas relation till den nyanlände och för den senare arbetsmatchning som skall göras. Respondenterna a r alla enade om att relationen mellan de olika parterna a r en viktig faktor fo r etableringen av nyanla nda. Relationen har betydelse fo r matchningen vilket a r ett huvudsyfte i arbetsfo rmedlarens roll pa arbetsmarknaden. Vidare är huvudma let med arbetsmarknadspolitiken matchningen som en faktor som skall ho ja sysselsa ttningen och bryta utanfo rskapet (Olsson & Wadensjo, 2009). Respondenterna fo rklarade att en effektiv etablering kra ver en lyckad matchning da r relationen med ba da parterna har en central roll. En da lig relation mellan arbetsfo rmedlaren och arbetsgivaren samt de nyanla nda troligen ger sa mre resultat a n vad de skulle fa tt med en god relation. 16