HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV VÅRDCENTRALER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV VÅRDCENTRALER"

Transkript

1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV VÅRDCENTRALER - SLUTRAPPORT September 2016 Sid 1(18)

2 Sammanfattning HiQ Stockholm AB (HIQ) har av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län haft i uppdrag att genomföra en fördjupad uppföljning av elva vårdcentraler inom Vårdval Uppsala län. Uppdraget har innefattat att undersöka om vårdcentralsverksamheterna bedrivs enligt gällande avtal och Förfrågningsunderlag/ Regelbok för vårdcentral, som fastställts av Hälso-och sjukvårdsstyrelsen. Den fördjupade uppföljningen har bestått av två delar: Genomgång av ett slumpmässigt urval av 70 debiterade läkarbesök hos respektive vårdgivare. Granskningen har avsett perioden januari-juli år 2015 förutom en vårdcentral där en annan tidsperiod använts på grund av byte av journalsystem. Totalt har 769 debiterade läkarbesök med tillhörande journaldokumentation granskats. Intervjuer har genomförts med verksamhetschefer vid samtliga vårdcentraler enligt en intervjuguide som tagits fram i samråd med uppdragsgivaren. Med utgångspunkt i det material och de uppgifter som vi har tagit del av och vad som framkommit i intervjuer är vår bedömning att de vårdgivare som granskats i allt väsentligt följer gällande regler och avtal för vårdvalsverksamhet på vårdcentral. Granskningen visar dock att det finns utrymme för förbättringar, vilket framgår av sammanställningen nedan. Saknas Samlad bedömning av granskningen Journalanteckning Kassaregistrering journalanteckning Signering av Diagnos Stämmer ej Sent Signering med journal signerade saknas Saknas Medicinsk helhetsbedömning Bristfällig eller tveksam 12 (1,6%) 13 (1,7%) 128 (16,9%) 2 (0,3%) 40 (5,3%) 14 (1,9%) I den fördjupade uppföljningen konstateras att gällande regler och avtal följs i fråga om vårdutbud, öppettider och bemanning. Några vårdcentraler har dock periodvis haft problem med att kunna erbjuda läkartid inom sju dagar och/eller fullgod tillgänglighet i telefon. Med några undantag har drop-in- mottagningar införts vid vårdcentralerna, vilket visat sig kunnat täcka behovet av akuttider. De enheter som inte har drop-in-mottagningar anser sig ändå ha kunnat tillgodose behovet av akuttider. I granskningen har konstaterats att samtliga vårdcentraler som granskats följer rutinerna för listning. Kravet att system för avvikelsehantering ska finnas uppfylls av samtliga granskade vårdcentraler men tillämpningen av systemen varierar. Samtliga vårdcentraler använder MedControl som avvikelsehanteringssystem men det saknas samsyn om vilken typ av avvikelse eller incident som ska rapporteras. Flera av vårdcentralerna har även egna/kompletterande kvalitetssystem. En av vårdcentralerna använder sig dessutom av en årlig kvalitetscertifiering för att ytterligare stärka kvalitetsarbetet. Samtliga vårdgivare har system för inhämtning av synpunkter från patienterna. Enstaka vårdcentraler genomför egna patientenkäter men insamlingen av patienternas synpunkter sker huvudsakligen på ett reaktivt sätt. Granskarna har dock inte haft tillgång till uppgift om ärenden som inkommit till patientnämnden eller till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 2(18)

3 Utifrån resultatet av journalgranskningen rekommenderar vi hälso-och sjukvårdsavdelningen att: Fortsätta arbetet med uppföljningar av vårdcentralernas verksamhet och vid de vårdcentraler där granskningen visat på behov av förbättringar vad gäller patientsäkerhet bör särskilda uppföljningar genomföras för att säkerställa att förbättringsåtgärder vidtagits. Med utgångspunkt i resultatet av den fördjupade uppföljningen och främst utifrån intervjusvaren rekommenderar vi dessutom att: Förbättra förutsättningarna för att utnyttja och utvidga befintliga former för samverkan och möten mellan verksamhetschefer inom primärvården i såväl privat som offentlig regi. Se över möjligheten till statistikuttag i journalsystemet i syfte att förenkla för vårdcentralerna att kunna följa sin egen produktion och för att få underlag till att utveckla kvalitets-och patientsäkerhetsarbetet. Verka för ökad samsyn inom primärvården om hur MedControl ska används och vilka avvikelser eller incidenter som ska rapporteras. Säkerställa att rapporterade avvikelser i MedControl mellan primärvården och den specialiserade vården vid Uppsala Akademiska Sjukhus blir återkopplade till berörda vårdgivare. Erbjuda en konkurrensneutral fortbildning för distriktsläkare och övriga berörda yrkesprofessioner inom primärvården. Säkerställa att aktuell information av operativ karaktär som till exempel driftsstopp tillhandahålls samtliga berörda vårdgivare på ett likvärdigt sätt. Fortsätta arbetet med databaserade vårdprogram utformade av primärvården och sjukhusspecialiteter gemensamt för att säkerställa programmens aktualitet. Se till att erforderliga system för kontroll av behörighet, åtkomst och spårbarhet i journalföringen finns och tillämpas vid samtliga verksamheter i primärvården Inskärpa vikten av att gällande regler för när patientbesök ska vara journalförda respektive signerade följs av alla verksamheter i primärvården. 3(18)

4 Innehåll 1 UPPDRAGET BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR KRITERIER FÖR FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING PROJEKTORGANISATION METOD OCH AVGRÄNSNING REDOVISNING AV RESULTAT AV JOURNALGRANSKNINGEN JOURNALGRANSKNING JOURNALANTECKNING DEBITERING AV LÄKARBESÖK SIGNERING AV JOURNALANTECKNING DIAGNOSSÄTTNING MEDICINSK HELHETSBEDÖMNING INTERVJUER TILLGÄNGLIGHET OCH BEMANNING REGISTRERING OCH KONTROLLÅTGÄRDER HANTERING AV BEHÖRIGHET OCH ÅTKOMST RUTINER FÖR LISTNING HANTERING AV AVVIKELSER PATIENTENS SYNPUNKTER KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE VERKSAMHET SOM INTE ERSÄTTS AV LUL SAMVERKAN OCH INFORMATION SYNPUNKTER OCH FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG AVSLUTANDE KOMMENTARER JOURNALGRANSKNING INTERVJUSVAR SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER SLUTSATSER REKOMMENDATIONER (18)

5 1 UPPDRAGET 1.1 BAKGRUND I förfrågningsunderlaget, tidigare benämnt Regelbok för vårdcentral, anges att uppföljning ska ske löpande i syfte att granska om vårdgivaren uppfyller kraven i Förfrågningsunderlag/Regelbok som fastställts av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Landstinget i Uppsala län (LUL) har därför beslutat att under genomföra fördjupade uppföljningar av ett urval av privata och offentliga vårdcentraler med hjälp av oberoende konsultinsatser. Mot bakgrund härav har HiQ Stockholm AB (HiQ) fått uppdraget av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län att genomföra en fördjupad uppföljning av elva vårdcentraler inom Vårdval Uppsala län. 1.2 SYFTE Syftet med uppdraget har varit att undersöka om vårdcentralernas verksamhet bedrivs enligt gällande avtal och förfrågningsunderlag för vårdcentral. 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR Den fördjupade uppföljningen har utgått från följande frågeområden: Öppettider och tillgänglighet Listning Produktion Debitering av läkarbesök (journalgranskning) Registreringsrutiner Avvikelsehantering och klagomålsrutiner Bemanning och personalomsättning Kompetens/utbildning hos personalen Medicinsk kvalitet (journalgranskning) 1.4 KRITERIER FÖR FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING Med kriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för slutsatser och bedömningar i den fördjupade uppföljningen. Kriterierna har hämtats i lagar och föreskrifter och från interna regelverk, policyer och beslut. Kriterierna i denna fördjupade uppföljning har utgjorts av: Lagar Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Patientsäkerhetslag (2010:659) Patientdatalag (2008:355) Lag (2008:962) om valfrihetssystem Bokföringslag (1999:1078) Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. (SOSFS 2004:11) Interna riktlinjer och styrdokument Vårdval Uppsala län. Förfrågningsunderlag/Regelbok för vårdcentral (Dnr HSS ) Listningsregler för primärvård 5(18)

6 Vid granskningen och bedömningen av verksamheterna har vi tillämpat lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för den aktuella perioden. 1.5 PROJEKTORGANISATION Granskningen har genomförts på uppdrag av Hälso- och sjukvårdavdelningen i Landstinget i Uppsala län. De konsulter och experter som har medverkat i granskningen är: Bo Anderson, uppdragsansvarig, seniorkonsult och certifierad kommunal revisor Maj Rönnegård, seniorkonsult, specialist inom allmänmedicin Inge Bruce, medicinsk rådgivare, specialist inom allmänmedicin Bengt Larsson, seniorkonsult, civilekonom. Journalgranskningen har utförts av Maj Rönnegård och Inge Bruce. Från hälso-och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län har Maj Sölvesdotter medverkat som kontaktperson och projektansvarig. 2 METOD OCH AVGRÄNSNING Den fördjupade uppföljningen har bestått av en genomgång av ett slumpmässigt urval av 70 debiterade läkarbesök hos respektive vårdgivare. Granskningen har avsett perioden januari-juli år 2015 med undantag av en vårdgivare där en annan tidsperiod har valts på grund av byte av journalsystem. Totalt har ett urval om 770 debiterade läkarbesök med tillhörande journaldokumentation gjorts. En journal vid Samariterhemmets vårdcentral var spärrad och har utgått ur underlaget. Totala antalet granskade journaler uppgår därför till 769, vilket framgår av sammanställningen i tabellen, nedan. Vårdgivare Läkarbesök per vårdgivare Antal Offentlig regi Fålhagens vårdcentral 70 Gottsunda vårdcentral 70 Samariterhemmets vårdcentral 69 Storvreta vårdcentral 70 Örsundsbro vårdcentral 70 Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum 70 Brukshälsan Söderfors 70 Ekeby hälsocenter 70 Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst 70 Kåbohälsan 70 Ture Ålander läkarpraktik 70 Summa 769 Tabell 1. Antal granskade läkarbesök per vårdcentral och driftform. 6(18)

7 Därutöver har Intervjuer genomförts med verksamhetschefer vid samtliga de elva vårdcentralerna med stöd av en intervjuguide som tagits fram i samråd med uppdragsgivaren. 3 REDOVISNING AV RESULTAT AV JOURNALGRANSKNINGEN 3.1 JOURNALGRANSKNING Syftet med journalgranskningen har varit att få underlag för att bedöma om vårdgivarens debiteringar av läkarbesök verifieras av motsvarande journalanteckningar. Avsikten var också att få underlag för bedömning av det medicinska innehållet i journalen och kvaliteten på dokumentationen av vården. Om det saknas överensstämmelse mellan journaldokumentation och debiterat läkarbesök eller helt saknas journaldokumentation, saknas även grund för debitering till landstinget. Att i journal inte dokumentera läkarbesök som har genomförts utgör dessutom en patientsäkerhetsrisk och strider mot gällande föreskrifter. 3.2 JOURNALANTECKNING Resultatet av granskningen av frågan; om journalteckning från de utvalda läkarbesöken finns eller inte finns, redovisas nedan i tabell 2 per vårdgivare och driftsform (offentlig eller privat regi). Av redovisningen i tabellen nedan framgår att det saknas journalanteckningar för tolv debiterade läkarbesök vid de elva granskade enheterna. Journalanteckning Antal Procent Vårdgivare Finns Saknas Saknas Offentlig regi Fålhagens vårdcentral ,0 Gottsunda vårdcentral ,9 Samariterhemmets vårdcentral ,0 Storvreta vårdcentral ,0 Örsundsbro vårdcentral ,7 Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum ,9 Brukshälsan ,0 Ekeby hälsocenter ,9 Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst ,4 Kåbohälsan ,4 Ture Ålander läkarpraktik ,0 Totalt ,6 Tabell 2. Förekomst av journalanteckning. 7(18)

8 3.3 DEBITERING AV LÄKARBESÖK För att ersättning för fakturerat läkarbesök ska utgå krävs journaldokumentation som styrker detta. Om så inte är fallet är det att betrakta som ett allvarligt fel då ekonomisk ersättning har debiterats utan stöd i journalverifikation. I tabell 3 nedan, framgår att debiterade läkarbesök inte överensstämmer med innehållet i journalanteckningen i 13 fall. I 11 av dessa fall saknas journalanteckningar. I ett fall uteblev patienten från bokat läkarbesök. Ett annat fall avser hälsokontroll som bedömts vara företagshälsovård. I fyra fall har besök hos annan vårdgivare och i två fall har administrativa åtgärder kopplade till patientens vård registrerats som läkarbesök. Exempelvis har utfärdande av remiss, intyg, förskrivning av recept eller telefonsamtal redovisats som läkarbesök. Stämmer kassaregistrering med innehåll i journalanteckning? Antal Procent Vårdgivare Ja Nej Nej Offentlig regi Fålhagens vårdcentral ,0 Gottsunda vårdcentral ,3 Samariterhemmets vårdcentral ,0 Storvreta vårdcentral ,0 Örsundsbro vårdcentral ,3 Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum ,9 Brukshälsan ,4 Ekeby hälsocenter ,9 Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst ,4 Kåbohälsan ,4 Ture Ålander läkarpraktik ,0 Totalt ,7 Tabell 3. Överensstämmelse mellan kassaregistrering och journalanteckning. 3.4 SIGNERING AV JOURNALANTECKNING Signering av journalanteckningar ska säkerställa att åtgärden och anteckningen är korrekt dokumenterad. Osignerade journalanteckningar utgör en patientsäkerhetsrisk. I tabell 4 nedan, redovisas resultat av granskningen vad gäller förekomsten av signering för respektive vårdgivare med uppdelning efter verksamheternas driftsform för de 757 fall där journalanteckning kunnat återfinnas. 8(18)

9 Vårdgivare Adekvat signerade Signering av journalanteckningar Sent signerade Signering saknas Sent eller ej signerade Signering saknas Sent eller ej signerade Offentlig regi Fålhagens vårdcentral ,0 2,9 Gottsunda vårdcentral ,0 8,8 Samariterhemmets vårdcentral ,0 11,6 Storvreta vårdcentral ,0 8,6 Örsundsbro vårdcentral ,0 10,6 Antal Procent Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum ,0 5,9 Brukshälsan ,0 7,1 Ekeby hälsocenter ,0 30,9 Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst ,4 1,4 Kåbohälsan ,4 5,8 Ture Ålander läkarpraktik ,0 94,3 Summa/genomsnitt ,3 17,2 Tabell 4. Förekomst av journalsignering. 3.5 DIAGNOSSÄTTNING I regelboken för vårdcentral stadgas att vårdgivaren ska i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt inom landstinget fastställd terminologi. Vårdgivaren ska, utöver vad som följer av lagar och föreskrifter om patientjournaler, dokumentera sina åtgärder på sådant sätt att det möjliggör ett gott underlag för eget kvalitetssäkringsarbete och god medicinsk säkerhet för patienten. Patientjournalen ska även utgöra underlag för uppföljning och kontroll av verksamhetens innehåll och kvalitet. Diagnosen utgör en sammanfattning av den sjukdomsbild eller det hälsotillstånd som patienten uppvisar. Diagnossättning med adekvat diagnoskod möjliggör för vårdgivaren att i sin uppföljning få en samlad bild av förekomsten av olika sjukdomsgrupper. Granskningen av diagnossättningen har baserats på de 747 fall där journalanteckning finns. Av uppgifterna i tabell 5 nedan, framgår att diagnossättning saknas i varierande omfattning för samtliga vårdgivare. 9(18)

10 Diagnos saknas Vårdgivare Antal Procent Offentlig regi Fålhagens vårdcentral 1 1,4 Gottsunda vårdcentral 2 2,9 Samariterhemmets vårdcentral 3 4,3 Storvreta vårdcentral 6 8,6 Örsundsbro vårdcentral 5 7,6 Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum 11 16,2 Brukshälsan 0 0,0 Ekeby hälsocenter 2 2,9 Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst 0 0,0 Kåbohälsan 7 10,1 Ture Ålander läkarpraktik 3 4,3 Totalt 40 5,3 Tabell 5. Förekomst av diagnossättning. 3.6 MEDICINSK HELHETSBEDÖMNING Den medicinska helhetsbedömningen är en sammanvägning av granskarnas bedömning av det medicinska innehållet i vården, journaldokumentationen och diagnossättningen. För att det medicinska innehållet ska kunna värderas på ett tillfredsställande sätt måste i varje enskilt fall tillräcklig information finnas dokumenterad med adekvata uppgifter om patientens anamnes, status, utredning, bedömning och behandling samt uppföljning. Brister i journaldokumentation som följer den enskilde patienten genom ett vårdförlopp kan vara orsak till att patienter riskerar att drabbas av vårdskador och utgör därmed en stor patientsäkerhetsrisk. Det medicinska innehållet i vården vid ett läkarbesök ska vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och följa rådande evidens inom området. Vid exempelvis blodtrycksbehandling av en patient ska det finnas uppgift om aktuellt blodtryck som grund för beslut om åtgärder. Hos patient med bröstsmärtor ska det finnas uppgifter från aktuellt EKG. Vid långvarig hosta hos en patient som röker ska det finnas en aktuell lungröntgen, vid diabetesdiagnos ska fotstatus bedömas osv. Exempel på bristfälligt medicinskt innehåll är när det saknas adekvata delar och information i utredning enligt föregående exempel eller när antibiotika förskrivs utan att det föreligger medicinskt motiverade skäl utifrån patientens symptom. En korrekt diagnossättning är betydelsefull vid en medicinsk bedömning och har dessutom stor betydelse för att en vårdgivare ska kunna följa upp sin verksamhet på adekvat sätt. När väsentliga delar saknas i journaldokumentationen eller om journaldokumentation av patientbesöket skett lång tid efter besökstillfället, bedöms dokumentationen som bristfällig eller i lindrigare fall som tveksam. Samma bedömning gäller också för det medicinska innehållet. I de fall där journalanteckning saknats har av förklarliga skäl någon helhetsbedömning inte kunnat göras. Avsaknad av journalanteckning från ett patientbesök utgör, som tidigare framhållits, en allvarlig patientsäkerhetsrisk där nolltolerans bör gälla. 10(18)

11 En sammanställning av vår helhetsbedömning av det medicinska innehållet i vården, diagnossättningen och journaldokumentationen redovisas för respektive vårdcentral och dess driftform i nedanstående tabell. Helhetsbedömning av medicinskt innehåll i vården, diagnossättning och journaldokumentation Vårdgivare Antal Procent Adekvat Tveksam Bristfällig Bristfällig eller Bristfällig eller Bristfällig tveksam tveksam Adekvat Offentlig regi Fålhagens vårdcentral ,0 0,0 100,0 Gottsunda vårdcentral ,0 0,0 100,0 Samariterhemmets vårdcentral ,0 0,0 100,0 Storvreta vårdcentral ,0 2,9 97,1 Örsundsbro vårdcentral ,0 0,0 100,0 Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum ,0 4,4 95,6 Brukshälsan ,9 5,8 94,2 Ekeby hälsocenter ,0 1,5 98,5 Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst ,0 0,0 100,0 Kåbohälsan ,0 1,5 98,5 Ture Ålander läkarpraktik ,4 4,3 95,7 Summa/genomsnitt ,4 1,9 98,1 Tabell 6. Medicinsk helhetsbedömning. Av redovisningen ovan framgår att den medicinska helhetsbedömningen i elva fall anses tveksam och i tre fall bristfällig avseende de 754 granskade fallen där relevant journaldokumentation återfunnits och en helhetsbedömning kunnat göras. Av de femton fall där ingen helhetsbedömning kunnat göras saknas journalanteckning i tolv fall. Två fall utgörs av de tidigare nämnda registreringarna då en patient uteblev från bokat besök respektive det fall som bedömts vara hälsokontroll inom företagshälsovård och ett av fallen avser sjukskrivning med depression. 4 INTERVJUER Intervjuer har gjorts med verksamhetscheferna vid samtliga granskade vårdcentraler. Vid intervjuerna har ett semistrukturerat frågeformulär använts. Det är framtaget i samråd med uppdragsgivaren. Frågorna har berört områden inom vårdproduktion, tillgänglighet, bemanning, kvalitets- och säkerhetsarbete samt avvikelsehantering. Verksamhetschefernas synpunkter på samarbetet med beställaren har också inhämtats. De iakttagelser som redovisas i det följande baseras på intervjupersonernas uppgifter och har strukturerats efter de olika frågeområden som utgjort grund för uppföljningen. 4.1 TILLGÄNGLIGHET OCH BEMANNING Alla Intervjuade verksamhetschefer uppger att personalen har den formella och praktiska kompetens som krävs för att kunna utöva sina arbetsuppgifter. Samtliga vårdcentraler erbjuder läkarbemannad mottagning och rådgivning per telefon vardagar kl i enlighet med gällande avtal. Flera vårdcentraler har även öppet en halv till en timme morgnar eller kvällar någon dag i veckan. De flesta av vårdcentralerna har också en drop-in- mottagning. Verksamhetscheferna uppger att tillgängligheten vid vårdcentralen som regel är god men att det under perioder av bristande bemanning kan vara svårt att helt uppnå tillgänglighetsmålen. 11(18)

12 De flesta av vårdcentralerna använder sig av ett återuppringningssystem. Företrädarna för de vårdcentraler som inte använder sig av ett återuppringningssystem uppger anser att det ändå är lätt för patienten att få kontakt med vårdcentralen per telefon. Krav på jourtjänstgöring för läkare kvällar, nätter och helger varierar mellan vårdcentralerna i landstinget. Det finns inga krav på jourtjänstgöring utöver beredskapsjour för vårdgivarna i centrala Uppsala medan det för vårdcentralerna i övriga delar av landstinget har noterats att det finns krav på både jourtjänstgöring och beredskapsjour. Det gäller exempelvis för vårdcentralen Örsundsbro. Vårdcentralernas ansvar för beredskapsjour för läkare kl delas av vårdcentralerna områdesvis. Jourerna fördelas vanligtvis i förhållande till enheternas storlek utifrån listning. Jourerna bemannas vanligtvis med egna läkare men enstaka vårdcentraler tar vid behov in externa läkare för uppdraget. 4.2 REGISTRERING OCH KONTROLLÅTGÄRDER Vid samtliga besökta vårdcentraler tas patienterna emot i en receptionsdel, där behörig personal besöksregistrerar och tar emot betalning. Cosmic-kassan kräver utbildning och vid enstaka enheter upplevs kassahanteringen som krånglig. Arbetet med kassaregistreringen är vanligen begränsad till att kontrollera om kontant- och kortbetalningarna stämmer med kassaregistreringarna samt att rätta de fellistor som verksamheterna månatligen erhåller från primärvårdens förvaltning. Det har framkommit att det finns små möjligheter att kvalitetssäkra arbetet genom egna statistikuttag och analyser. Detaljerade sökningar på enskilda vårdgivare eller för specifika åtgärder kan inte göras. Det finns, enligt uppgift, inte heller några enkla möjligheter att följa den egna produktionen och de faktureringar som gjorts på grund av dessa brister. Verksamhetscheferna efterfrågar därför bättre möjligheter till statistikuttag av kostnader som svarar för stora volymer såsom medicinsk service och läkemedel för att kunna vidta eventuella åtgärder och påverka kostnadsutvecklingen. 4.3 HANTERING AV BEHÖRIGHET OCH ÅTKOMST I Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14 11) ställs krav på individuella behörigheter för användare samt krav på spårbarhet av åtgärder i helt eller delvis automatiserade informationssystem. De intervjuade verksamhetscheferna har tillfrågats om användandet av lokala rutiner för in-och utloggning i system som hanterar patientuppgifter och kassaregistrering samt om rutiner för kontroll av loggar. Majoriteten av de tillfrågade uppger att kassapersonalen alltid loggar ut ur systemet när de lämnar över uppgiften till någon annan person. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska vårdgivaren ansvara för systematiska och återkommande stickprovskontroller av att loggarna görs och dokumenteras Stickprovskontroller av loggar görs av IT-avdelningen kvartalsvis för de landstingsdrivna vårdcentralerna samt vid risk för intrång. De privata enheterna har eget ansvar för kontroll av loggar. Flera verksamhetschefer uppger att dessa kontroller görs regelbundet men vid granskningen har det framkommit tecken som tyder på att det kan finnas anledning att skärpa rutinerna hos några av de granskade enheterna. 4.4 RUTINER FÖR LISTNING I och med beslutet 2013 om listningsregler uppger alla verksamhetschefer att de följer regeln att alla listningar ska undertecknas av patienten och skickas till Husläkarkansliet. Det kan ske vid besök på vårdcentralen, direkt via Husläkarkansliet eller via Mina vårdkontakter, där patienten själv kan inhämta, skriva ut formuläret och skicka det till kansliet. 12(18)

13 4.5 HANTERING AV AVVIKELSER. I regelboken för vårdcentral anges att vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering, d. v.s. rapportering av sådant som skulle kunna innebära risk eller skada för patient enligt SOSFS 2005:28 (Lex Maria). Vid samtliga vårdcentraler som besökts finns system för avvikelsehantering. MedControl är det avvikelsehanteringssystem som tillhandahålls och underhålls av landstinget. Hur det används varierar mellan de granskade vårdgivarna. Några rapporterar mycket, stort som smått, andra endast händelser av större betydelse. Mindre avvikelser eller identifierade brister, som inte rör patientsäkerhet har då uppmärksammas på annat sätt. Dessa iakttagelser indikerar, enligt vår mening, att det fortfarande saknas en samsyn inom primärvården hur Med Control ska användas med avseende på vilken typ av avvikelse eller incident som ska rapporteras. Användandet av MedControl uppfattas av några av de intervjuade verksamhetscheferna som otympligt och genererar ett påtagligt merarbete medan andra inte ser några större problem med att hantera MedControl. Bristande återkoppling från framför allt specialisterna vid Uppsala Akademiska sjukhus (UAS) anses fortfarande vara ett stort problem. Man upplever att det brister i kunskaperna hos berörda vid sjukhuset och att intresset för primärvården är mycket svagt. 4.6 PATIENTENS SYNPUNKTER Vårdgivaren ska enligt regelboken systematiskt undersöka patienternas och närståendes behov och förväntningar av vården. I det ingår att undersöka hur patienten värderar tillgängligheten, bemötandet, delaktigheten och den information som ges och hur rätten till integritet tillgodoses. Nationell patientenkät genomförs vartannat år där samtliga vårdcentraler deltar. Enstaka vårdcentraler gör dessutom egna patientenkäter. Flera har en ris-och ros låda där patienterna kan lämna sina synpunkter. Klagomål fångas upp av all personal men, som framkommit, främst av receptionspersonalen. Det har visat sig vara regel vid de flesta av vårdcentralerna att verksamhetschefen direkt talar med patienten eller kontaktar patienten per telefon. Om patienten är fortsatt missnöjd hänvisar man till patientnämnden eller i vissa fall till IVO. 4.7 KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE Patientsäkerhetslagen (2010:659) reglerar vårdens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Detta krav ställs också i regelboken för vårdcentraler. Enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren också ha ett system för kvalitetssäkring och bedriva ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete. I den aktuella granskningen har verksamhetscheferna fått ge exempel på hur arbetet med kvalitetsoch patientsäkerhetsarbetet bedrivs på vårdcentralen. I samband med detta har uppgivits att: 1. Det genomförs arbetsplatsträffar (APT) och träffar i professionsgrupper. Arbetsplatsträffar sker regelbundet, månatligen eller veckovis, liksom träffar inom professionsgrupperna för planering, information, samverkan, lärande och diskussion. Patientsäkerhet är oftast en stående punkt på APT liksom förslag på utveckling och förbättring av verksamheten. 2. Avvikelserapporteringen är viktig och att rapporterade avvikelser tas upp på möten och återkopplas till berörda. 3. Provsvars- och remisshantering utgör en central patientsäkerhetsfråga. Nedskrivna rutiner för detta finns hos de flesta vårdcentralerna i denna undersökning. Undantag är de minsta enheterna där verksamhetscheferna inte anser sig ha behov av detta. 4.8 VERKSAMHET SOM INTE ERSÄTTS AV LUL Några av vårdcentralerna bedriver vaccinationsverksamhet men i mycket begränsad omfattning. En vårdcentral har visat sig utfärda intyg, göra hälsokontroller, tillhandahålla gymträning m.m. samt försälja receptfria läkemedel. 13(18)

14 Uppdaterade vårdprogram efterfrågas av vårdgivarna. Några vårdprogram har uppdaterats och arbetet med att utveckla och uppdatera vårdprogrammen fortsätter, enligt uppgift från företrädare för landstinget. 4.9 SAMVERKAN OCH INFORMATION Samtliga granskade vårdcentraler samverkar i större eller mindre omfattning med kommunen. Det gäller hemsjukvårdspatienter, särskilda boenden, psykiatri, beroendevård, mödravård, barnavård, familjecentraler, ungdomsmottagningar mm. Samverkan sker även med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Inom landstinget sker samverkan genom Branschråd för primärvårdens verksamhetschefer (BRÅ). I den offentliga verksamheten finns en linjeorganisation från chefläkare till primärvårdschef med månatliga möten kring information, utveckling och problem, som upplevs som mycket värdefull. BRÅ-mötena upplevs av de flesta privata vårdgivare som värdefulla med bra kommunikation och innehåll. Enstaka vårdgivare anser dock att de är alltför styrda och med litet utrymme för påverkan. Flera av verksamhetscheferna anser dock att de får den kontakt och hjälp som behövs när problem uppstår Generellt framhålls IT-avdelningen som föredömlig vad gäller stödverksamheten. Vidare har framförts att samverkan mellan den specialiserade vården och primärvården kan förbättras framför allt vad gäller avvikelserapportering, informationsöverföring, gemensamma vårdprogram m.m SYNPUNKTER OCH FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG Under intervjuerna har en öppen fråga ställts till verksamhetscheferna om hur de ser på samarbetet med beställaren. Det flesta av verksamhetscheferna anser att samarbetet fungera bra men har haft synpunkter på ersättningens utformning. De privata vårdgivarna är så gott som genomgående nöjda med kommunikationen med Hälso-och sjukvårdsavdelningen. Det har dock framkommit viss oro över hur förändringar i kapiteringsersättningen kan påverka verksamheten, att exempelvis ersättningen för barn kan behöva ses över liksom ersättningen för asylsökande. De privata vårdgivarna har framfört att de inte alltid får likvärdig service som de offentligt drivna, eftersom de inte får delta i primärvårdens utbildningar även om de är villiga att betala för dem. De privata vårdgivarna framför också att de vill få tillgång till landstingets Intranät, vilket skulle underlätta avsevärt vad gäller kommunikation och tillgång till information. De offentligt anställda verksamhetscheferna är i stort nöjda med primärvårdens organisation och anser sig få det stöd de önskar och är i behov av. De uppger dock att det finns en ekonomisk svaghet i och med kraven med de offentliga upphandlingarna som påtagligt riskerar att öka kostnaderna för inköp av varor och tjänster. 5 AVSLUTANDE KOMMENTARER 5.1 JOURNALGRANSKNING Av resultaten av journalgranskningen, som sammanfattas i sammanställningen i tabell 7 nedan, framgår att det finns skillnader avseende medicinsk helhetsbedömning, diagnossättning och sen signering mellan de granskade vårdgivarna. Däremot har inte det framkommit några större skillnader mellan gruppen offentliga och privata vårdgivare. 14(18)

15 Samlad bedömning av journalföring och medicinskt innehåll Journalanteckningar Kassaregistrering Diagnos Medicinsk helhetsbedömnin Vårdgivare g Saknas Sent Signering Stämer ej Bristfällig Saknas signerade saknas med journal eller tveksam Offentlig regi Fålhagens vårdcentral 0(0,0%) 2(2,9%) 0(0,0%) 0(0,0%) 1(1,4%) 0(0,0%) Gottsunda vårdcentral 2(2,9%) 6(8,8%) 0(0,0%) 3(4,3%) 2(2,9%) 0(0,0%) Samariterhemmets vårdcentral 0(0,0%) 8(11,8%) 0(0,0%) 0(0,0%) 3(4,3%) 0(0,0%) Storvreta vårdcentral 0(0,0%) 6(8,6%) 0(0,0%) 0(0,0%) 6(8,6%) 2(2,9%) Örsundsbro vårdcentral 4(5,7%) 7(10,6%) 0(0,0%) 3(4,3%) 5(7,6%) 0(0,0%) Privat regi Aleris vårdcentral och barncentrum 2(2,9) 4(5,9%) 0(0,0%) 2(2,9%) 11(16,2%) 3(4,4%) Brukshälsan 0(0,0%) 5(7,1%) 0(0,0%) 1(1,4%) 0(0,0%) 4(5,8%) Ekeby hälsocenter 2(2,9%) 21(30,9%) 0(0,0%) 2(2,9%) 2(2,9%) 1(1,5%) Knivsta Läkargrupp Praktikertjänst 1(1,4%) 0(0,0%) 1(1,4%) 1(1,4%) 0(0,0%) 0(0,0%) Kåbohälsan 1(1,4%) 3(4,3%) 1(1,5%) 1(1,4%) 7(10,1%) 1(1,5%) Ture Ålander läkarpraktik 0(0,0%) 66(94,3%) 0(0,0%) 0(0,0%) 3(4,3%) 3(4,3%) Summa/genomsnitt 12(1,6%) 128(16,9%) 2(0,3%) 13(1,7%) 40(5,3%) 14(1,9%) Tabell 7. Samlad bedömning av granskningen avseende respektive vårdgivare. Kriterierna som ligger till grund för den nu genomförda uppföljningen bör, som tidigare påtalats, betraktas som obligatoriska. Det innebär att avvikelser ska dokumenteras och rapporteras. Läkarbesök ska journalföras och debitering ska verifieras av journalanteckning som är i överensstämmelse med författningar och interna regelverk. Signering av journalanteckningar är väsentlig för patientsäkerheten och ett krav enligt SOSFS 2008:14. Diagnoser och vårdkontakter ska registreras enligt fastställd terminologi och i enlighet med regelboken för vårdcentraler. I praktiken kan det dock vara svårt att strikt tillämpa principen om nolltolerans för flertalet av dessa kriterier. Enstaka avvikelser kan accepteras men bör alltid uppmärksammas och läggas till grund för kontinuerligt förbättringsarbete. Den fördjupande uppföljningen visar att det föreligger förbättringsutrymme framförallt avseende signering och diagnossättning. Den medicinska helhetsbedömningen utfaller i 32 fall som bristfällig eller tveksam i de granskade fall där journaldokumentation återfunnits. Det motsvarar knappt fyra procent av de granskade fallen. Resultatet visar därför, enligt vår mening, på en adekvat medicinsk bedömning hos flertalet av de granskade vårdgivarna. Det finns dock betydande skillnader mellan de granskade verksamheterna som kan motivera särskild uppmärksamhet. 5.2 INTERVJUSVAR I det följande sammanfattas och kommenteras svaren från intervjuerna. Det har framkommit att samtliga vårdcentraler som kontaktats följer rutinerna för listning. Krav på avvikelsehanteringssystem uppfylls av samtliga granskade vårdcentraler. Samtliga vårdcentraler använder MedControl men rutinerna för vad som ska registreras skiljer sig åt. Det visar på att det saknas en samsyn kring vad som ska registreras i systemet. Flera verksamhetschefer uppger att de upplever att kunskaperna om primärvården hos specialisterna i den slutna vården brister och att respons på rapporter i MedControl från primärvården negligeras. Hantering av synpunkter från patienter sker på ett systematiskt och i de flesta fall reaktivt sätt. Några har ris-och roslåda och en vårdcentral genomför även en egen årlig patientenkät. Granskarna har inte haft tillgång till uppgift om antal ärenden som inkommit till patientnämnden eller till IVO. 15(18)

16 Patientsäkerheten i den basala hemsjukvården skulle kunna förbättras genom att exempelvis införa mobilt äldrevårdsteam i relevanta delar av Landstinget i Uppsala län. Vårdprogram återfinns på landstingets extranät och är tillgängliga för både offentliga och privata vårdcentraler. Arbetet med komplettering och uppdatering av vårdprogram har kommit igång och fortsätter på ett tillfredsställande sätt. Därutöver har i samband med intervjuerna framkommit att privata vårdcentraler inte alltid anser sig få likvärdig service som de offentliga t.ex. möjligheten att delta i fortbildningstillfällen framtagna av landstinget och tillgången till landstingets gemensamma informationssystem. Ett exempel som lyfts fram är landstingets hemsida på intranätet som inte är tillgängligt för de privata vårdcentralerna. Privata vårdgivare får istället gå in via landstingets externa hemsida vilket innebär en begränsad tillgång till aktuell information. 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 6.1 SLUTSATSER Med utgångspunkt i det material och de uppgifter som vi har tagit del av och vad som framkommit vid intervjuerna är vår bedömning att de vårdgivare som granskats i allt väsentligt följer gällande regler och avtal för vårdvalsverksamhet på vårdcentral enligt regelboken för vårdcentral. Granskningen visar dock att det finns utrymme för förbättringar i flera avseenden. I den fördjupade uppföljningen noteras att gällande regler och avtal följs i fråga om vårdutbud, öppettider och bemanning. Enstaka vårdcentraler har dock periodvis haft problem med att erbjuda tillräckligt antal läkartider respektive fullgod tillgänglighet i telefon. Arbetet med kassaregistreringen är vanligen begränsad till att kontrollera att kontant- och kortbetalningarna stämmer med kassaregistreringarna samt till att rätta de fellistor som vårdcentralerna månatligen erhåller centralt från primärvårdens förvaltning Kontrollen av kassaregistreringen skulle kunna förbättras ytterligare om vårdcentralerna ges bättre möjligheter att genomföra egna analyser av registrerade uppgifter. Av framförda synpunkter framstår möjligheten till statistikuttag ur landstingets databaser för sådana analyser begränsad då den visas på alltför aggregerad nivå och inte tillåter egna sökningar. 6.2 REKOMMENDATIONER Utifrån resultatet av journalgranskningen rekommenderar vi hälso-och sjukvårdsavdelningen att: Fortsätta arbetet med uppföljningar av vårdcentralernas verksamhet och vid de vårdcentraler där granskningen visat på behov av förbättringar vad gäller patientsäkerhet bör särskilda uppföljningar genomföras för att säkerställa att förbättringsåtgärder vidtagits. Med utgångspunkt i resultatet av den fördjupade uppföljningen och främst utifrån intervjusvaren rekommenderar vi dessutom att: Förbättra förutsättningarna för att utnyttja och utvidga befintliga former för samverkan och möten mellan verksamhetschefer inom primärvården i såväl privat som offentlig regi. Se över möjligheten till statistikuttag i journalsystemet i syfte att förenkla för vårdcentralerna att kunna följa sin egen produktion och för att få underlag till att utveckla kvalitets-och patientsäkerhetsarbetet. Verka för ökad samsyn inom primärvården om hur MedControl ska används och vilka avvikelser eller incidenter som ska rapporteras. 16(18)

17 Säkerställa att rapporterade avvikelser i MedControl mellan primärvården och den specialiserade vården vid Uppsala Akademiska Sjukhus blir återkopplade till berörda vårdgivare. Erbjuda en konkurrensneutral fortbildning för distriktsläkare och övriga berörda yrkesprofessioner inom primärvården. Säkerställa att aktuell information av operativ karaktär som till exempel driftsstopp tillhandahålls samtliga berörda vårdgivare på ett likvärdigt sätt. Fortsätta arbetet med databaserade vårdprogram utformade av primärvården och sjukhusspecialiteter gemensamt för att säkerställa programmens aktualitet. Se till att erforderliga system för kontroll av behörighet, åtkomst och spårbarhet i journalföringen finns och tillämpas vid samtliga verksamheter i primärvården Inskärpa vikten av att gällande regler för när patientbesök ska vara journalförda respektive signerade följs av alla verksamheter i primärvården. 17(18)

18 18(18)

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV TOLV VÅRDCENTRALER - SLUTRAPPORT

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV TOLV VÅRDCENTRALER - SLUTRAPPORT HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV TOLV VÅRDCENTRALER - SLUTRAPPORT Februari 2016 INNEHÅLL 1 UPPDRAGET... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE... 4 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR...

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV TOLV VÅRDCENTRALER

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV TOLV VÅRDCENTRALER HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV TOLV VÅRDCENTRALER - SLUTRAPPORT 23 februari 2015 Sid 1(20) Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAGET... 5 2.1 Bakgrund...

Läs mer

Fördjupad uppföljning av naprapater upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) i Landstinget i Uppsala län

Fördjupad uppföljning av naprapater upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) i Landstinget i Uppsala län Fördjupad uppföljning av naprapater upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) i Landstinget i Uppsala län Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län 16-03-18 Denna rapport

Läs mer

FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING

FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SEX VÅRDCENTRALER BDO Consulting Group AB FÖRORD BDO Consulting Group AB har av hälso- och sjukvårdsavdelningen i erhållit

Läs mer

Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT. Verksamhetsområde: Vårdcentral Typ av avtal: LOV Vårdgivarens namn: Familjeläkarna Bålsta

Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT. Verksamhetsområde: Vårdcentral Typ av avtal: LOV Vårdgivarens namn: Familjeläkarna Bålsta 2015-09-11 Dnr HSS 2013-0243 Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Namn: Inge Bruce Tfn: 018-611 60 44 E-post: inge.bruce@lul.se Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT Verksamhetsområde: Vårdcentral

Läs mer

Vårdgivare. Ärendet. Skälen för beslutet BESLUT Dnr / (5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV STOCKHOLM.

Vårdgivare. Ärendet. Skälen för beslutet BESLUT Dnr / (5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV STOCKHOLM. BESLUT 2019-09-11 Dnr 8.5-8865/2019-16 1(5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV 113 31 STOCKHOLM Vårdgivare MediCheck AB Ärendet Tillsyn av det systematiska patientsäkerhetsarbetet vid MediCheck AB i syfte

Läs mer

Fördjupad uppföljning av vaccinatörer inom vårdvalet i Landstinget i Uppsala län

Fördjupad uppföljning av vaccinatörer inom vårdvalet i Landstinget i Uppsala län Fördjupad uppföljning av vaccinatörer inom vårdvalet i Landstinget i Uppsala län Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län 2016-04-21 Denna rapport har utvecklats av Sirona AB (org

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Journalföring i tandvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Journalföring i tandvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Journalföring i tandvården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017-06-14 17REV24 2(11) Sammanfattning Syftet med att föra patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten.

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen 1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så

Läs mer

Riktlinje för informationshantering och journalföring

Riktlinje för informationshantering och journalföring RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017 Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,

Läs mer

Hantering av loggkontroller och intrång i journal- och passagesystem

Hantering av loggkontroller och intrång i journal- och passagesystem Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Hantering av loggkontroller och intrång i journal- och passagesystem Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Patientdatalagen 2008:355 (PDL) HSLF-FS

Läs mer

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan 1(7) Patientsäkerhetsenheten 2015-03-27 Vårdutvecklare, Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@regionjh.se Dnr: VVN/16/2015 Uppföljningsrapport Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017

Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017 Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården Nationell tillsyn 2017 Varför gjorde vi tillsynen? Risk för brister i patientsäkerheten hos Små vårdgivare med ensampraktiserande tandläkare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING REVISION SCREENING AV 15 HUSLÄKARMOTTAGNINGAR 2014-02-13. BDO Consulting Group AB

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING REVISION SCREENING AV 15 HUSLÄKARMOTTAGNINGAR 2014-02-13. BDO Consulting Group AB HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING REVISION SCREENING AV 15 HUSLÄKARMOTTAGNINGAR BDO Consulting Group AB FÖRORD BDO Consulting Group AB har av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)

Läs mer

Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral

Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral Oberoende granskning avseende avtalsefterlevnad inom vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapport för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms

Läs mer

Granskning av remissprocessen komplettering

Granskning av remissprocessen komplettering 2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården

Läs mer

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst

Läs mer

Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)

Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9 SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd

Läs mer

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Styrning av behörigheter

Styrning av behörigheter Revisionsrapport Styrning av behörigheter i journalsystem Landstinget i Östergötland Janne Swenson Kerem Kocaer Jens Ryning Eva Andlert, cert. kommunal revisor Styrning av behörigheter i journalsystem

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017

Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017 Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården Nationell tillsyn 2017 Varför gjorde vi tillsynen? Risk för brister i patientsäkerheten hos Små privata vårdgivare med ensampraktiserande tandläkare

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Rutiner för granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt (NPÖ)

Rutiner för granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt (NPÖ) 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive enhetschef Dokumentets namn: Granskning av loggar från verksamhetssystem och Nationell Patientöversikt Utfärdad

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet

Läs mer

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

ORGANISATIONSNUMMER: ADRESS: NORDENSKIÖLDSGATAN 14, GÖTEBORG

ORGANISATIONSNUMMER: ADRESS: NORDENSKIÖLDSGATAN 14, GÖTEBORG . ORGANISATIONSNUMMER: 556871-4967 ADRESS: NORDENSKIÖLDSGATAN 14, 413 09 GÖTEBORG Svensk lagstiftning ställer tydliga krav på att samtliga vårdgivare är skyldiga att genomföra systematiska och återkommande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott 2017-02-28 22 Patientsäkerhetsberättelser 2016 (BUN 2017.068) Beslut Arbetsutskottet noterar informationen. Ärendebeskrivning

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och

Läs mer

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Jonas Dahl Manolis Nymark Pål Resare Anna Östbom Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Denna promemoria innehåller frågor och

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter 2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner

Läs mer

Informationssäkerhet med logghantering och åtkomstkontroll av hälso- och sjukvårdsjournaler i Vodok och nationell patientöversikt (NPÖ)

Informationssäkerhet med logghantering och åtkomstkontroll av hälso- och sjukvårdsjournaler i Vodok och nationell patientöversikt (NPÖ) Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamhet och daglig verksamhet Sida 0 (8) Vers. 2.0 Rev. 2018 Informationssäkerhet med logghantering och åtkomstkontroll

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning

Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2017-06-15 Johan Magnusson Rev/17017 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning Rapport 3-17 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler

Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler Sida 1 (7) 2013-09-19 Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler Övergripande riktlinjer för kontroll av åtkomst av hälso- och sjukvårdsjournaler i Stockholms stads verksamhetssystem. Dessa riktlinjer

Läs mer

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt

Läs mer

Beredskapsjourens dokumentation

Beredskapsjourens dokumentation Godkänt den: 2018-06-24 Ansvarig: Robert Sarkadi Kristiansson Gäller för: Region Uppsala Syfte och omfattning Läkarinsatser som utförs under beredskapsjouren ska dokumenteras i Cosmic. Här beskrivs hur

Läs mer

PM 2015:127 RVI (Dnr /2015)

PM 2015:127 RVI (Dnr /2015) PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska

Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2

Läs mer

Ledningssystem för Stockholms skolors ungdomsmottagning SKUM

Ledningssystem för Stockholms skolors ungdomsmottagning SKUM Ledningssystem för Stockholms skolors ungdomsmottagning SKUM Antagen av utbildningsnämnden 2018-xx-xx Sida 2 (15) Innehållsförteckning Ledningssystem för Stockholms skolors ungdomsmottagning - SKUM...

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Bilaga 4: Uppföljning av åtgärdsbeslut

Bilaga 4: Uppföljning av åtgärdsbeslut Bilaga 4: Uppföljning av åtgärdsbeslut Oktober 2017 Under 2015/2016 genomförde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsyn av sammanlagt 21 vårdcentraler i sju län. 1 Efter genomförd tillsyn fick samtliga

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig

Läs mer