Innehållsförteckning 2 (52)

Transkript

1 Kundlinjen I

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 Projektidé... 4 Projektets resultat... 4 Behov och problem... 4 Resultat Syfte och mål med projektet... 8 Syfte... 8 Mål... 9 Resultat Reflektioner Arbetssätt Deltagande aktörer i projektet Aktörer Grupper inom projektet Jämställdhetsintegrering Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Regionala prioriteringar Spridning och påverkansarbete Extern utvärdering Egenutvärdering Kommentarer och tips...37 Vad gick bra och varför?...37 Vad gick mindre bra och varför?...37 Kommentarer och tips till andra projekt Kontaktpersoner (52)

3 Bilagor 1 Processbeskrivning Kundlinjen Nationellt program 2 Metodutveckling/mall 3 Transnationellt utbyte Reserapport 4 Aktivitetsplan 5 Arbetsmodell 6 Förslag till innehåll i handläggarstöd utifrån Genushand 3 (52)

4 1. Sammanfattning Projektidé Projektidén var att utveckla en modell för arbetslivsinriktad rehabilitering, kallad Kundlinjen, där Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar tidigt i planeringen av en individs sjukskrivningsprocess och tillsammans med individen utvecklar aktiviteter och metoder vars syfte är att individen ska återfå sin arbetsförmåga, vilket i sin tur ökar möjligheterna till anställning och återgång till arbetslivet. Kundlinjen utgår från individperspektiv och betonar vikten av delaktighet och möjlighet att påverka sin egen rehabiliteringsprocess, Målgruppen för projektet får betraktas som svag då flertalet har en lång sjukskrivningshistoria och i de flesta fall längre tid sedan man sist var verksam på arbetsmarknaden. Kundlinjen syftar till att skapa en gemensam rehabiliteringskedja med samordnade resurser och med möjlighet att tidigare i sjukskrivningsperioden starta samverkan kring rehabilitering. Målsättningen är att individen skall återfå sin arbetsförmåga alternativt känna att de kommit en bit på väg tillbaka till arbete genom samverkan kring rehabiliteringsprocessen. Projektets resultat Behov och problem När en individ är sjukskriven erhåller denne ekonomisk ersättning via Försäkringskassan. Inför att sjukskrivningen eventuellt skall avslutas har många behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för att kunna återgå till arbetslivet. Arbetsförmedlingens roll är att stödja personen i rehabilitering till arbete och under processen klargöra vilka möjligheter individen har, lämpliga arbetsuppgifter och genom resurser, program mm skapa förutsättning för individen att komma tillbaka till arbetslivet. I nedanstående avsnitt beskrivs bakgrunden till projektidén och ett tydligt behov av projektet Kundlinjen. Problem/hinder som har identifierats i processen. Tidspress. Av olika skäl hamnar en del personer i en situation där deras sjukpenningdagar är på väg att ta slut innan de kontaktar Arbetsförmedlingen. Detta innebär för vissa ett abrupt byte av handläggare. För handläggaren på Arbetsförmedlingen innebär detta i vissa fall att han/hon får göra retroaktiva beslut. Bristande information. Dokument rörande en individs sjukdom/rehabilitering överförs inte från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen om inte kunden gett sitt samtycke. Detta leder till att handläggaren på Arbetsförmedlingen saknar information av vikt för den fortsatta planeringen. 4 (52)

5 Oro. En eventuell försämrad ekonomisk situation, oavslutad behandling, ny handläggare på Arbetsförmedlingen som i vissa fall saknar tillgång till information om individens sjukdom är exempel på saker som kan skapa oro för kunden vilket i sin tur kan försena och/eller försvåra planeringen. Samverkan. I vissa fall uppstod brister i kommunikationen mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, exempelvis när det gällde att identifiera individer vars sjukpenningdagar var på väg att ta slut. Brister i kommunikationen kunde också innebära svårigheter att skapa gemensamma möten samt tid att diskutera respektive myndighets regelverk och hur dessa påverkar processen. Brister i samverkan innebar även att en viktig part i flera individers rehabilitering inte medverkar vilket är vården i form av behandlande läkare. Långa väntetider på AR specialister. Brist på samordning både mellan myndigheter samt flera vägar in till AF kunde i flera fall innebära lång tid innan individen fick tillgång till specialistkompetens. Frustration. Handläggarna på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen upplevde att de inte arbetade effektivt bland annat på grund av att de inte fick ta del av varandras handlingar och att det var svårt att hitta tider för gemensamma möten för att diskutera individens rehabilitering. När mötet väl genomfördes hade parterna inte samma information. Unga med funktionshinder. En grupp som skall prioriteras och som tidigare inte varit tillräckligt uppmärksammad i rehabilitering- och samverkan. FK signaler är att unga med funktionshinder kommer att prioriteras samtidigt som gruppen troligen kräver andra insatser vad gäller samverkan då andra parter blir involverade t.ex. skola, föräldrar. Tre olika ingångar för målgruppen. Olika ingångar till AF komplicerar och försvårar en samsyn kring målgruppen samt hur man strukturerat arbetar utifrån en gemensam syn på rehabilitering. Olika ingångar skapar även en risk för att individer behandlas olika och får ett rehabiliteringsstöd med brister. Individperspektiv. Risken att individens upplevelse av delaktighet samt möjlighet att påverka sin rehabiliteringsprocess påverkas negativt av ovanstående faktorer är tydlig. Kortfattat kan sägas att samverkan tidigare präglats av ett organisatoriskt fokus då insatserna för individen fastställs vilken ersättningsform individen har samt var i FK:s rehabiliteringskedja individen befinner sig. Olika målgrupper med olika ersättningsformer rehabiliteras av olika AF team med olika handläggare som skiftar över tid. En modell för tidig samverkan utifrån individperspektiv för personer med behov av arbetslivsinriktad rehabilitering togs fram, Kundlinjen. Resultat Målen och delmålen i projektet har varit många och i ett flertal fall ambitiösa. När det gäller utflöde når projektet målsättningen för ökning av antal anställningar i sociala företag (9 %). Antalet som går till arbete/studier är 12 % för hela projektperioden, oavsett inskrivningsperiod, och 16 % för de som skrevs in i första skedet, vilket motsvarar nationella siffror vid programmet 5 (52)

6 arbetsplatsintroduktion. Målsättningen för utflöde till arbete/studier var 40 %. Unga med aktivitetsersättning som rehabiliteras till arbete/studier når 16 % där målsättningen var 20 %. De uppsatta målen för utflöde var mycket ambitiösa, vilket blir tydligt vid en jämförelse med nationella data där projektet landar på motsvarande nivå, d.v.s. 16 %. Målsättningen för aktiviteter har varit att öka andelen platser för arbetsträning, att fler får ta del av rehabiliteringsinsatser, fler skall få ta del av rehabiliteringsinsatser via gemensam ingång till Arbetsförmedlingen samt att minst 50 unga med aktivitetsstöd skall tas emot årligen. Samtliga målsättningar har uppnåtts i projektet. Måluppfyllelsen avseende handläggarnas erfarenheter av projektet visar att flertalet av målen har nåtts. Mål avseende samverkan i form av ökad samsyn och samarbete AF/FK har förbättrats, kartläggning har visat sig ge god grund för samverkan och samverkan vid kartläggning har uppgivits ge ett mervärde. Målen avseende att tydliggöra ansvarsförhållanden vid kartläggning och bedömning av deltagares kapacitet har genomförts. Metodutveckling av enskilda aktiviteter och kompetenshöjande insatser vad gäller jämlikhet, har samtliga uppnåtts. De mål som inte uppnåtts handlar om tillräckligt med tid och resurser för att förbättra samverkansformer, tillräckligt med tid och resurser för att samverka samt utvecklande kunskapsutbyte mellan handläggare på olika orter i projektet. Mål som rör ökad kunskap i frågor om tillgänglighet har delvis uppnåtts. Deltagarnas erfarenheter av projektet har utvärderats genom strukturella intervjuer. Målgruppen har visat sig vara betydligt svagare än beräknat, vilket i sin tur har påverkat möjligheten till utvärdering av deltagarnas erfarenheter. Det antal som intervjuats med strukturella intervjuer utgör inte ett tillräckligt stort antal för att generella slutsatser ska kunna dras. Sammantaget kan sägas att intervjusvaren har förmedlat en bild av att målgruppen upplever att samverkan mellan myndigheterna har skapat ett mervärde. Målsättningarna för samverkan har uppnåtts i projektet. Sammantaget har 5 förbättringar för att undanröja hinder för samverkan skapats. Dessa förbättringar är gemensamt bokningssystem, Arbetsförmedlingen har fått tillgång till Försäkringskassans datasystem, gemensamma möten, gemensam utbildning för likriktad information samt myndighetsgemensam form för slutdokumentation. Projektet har även bidragit med ett antal aktiviteter som ökar förutsättningarna för en effektivare rehabiliteringsprocess för såväl insatser som handläggning. Exempel på sådana aktiveteter är startgrupp för nya i samverkan, nyorienteringsgrupper som leds av specialister, specialisters medverkan tidigare i rehabiliteringskedjan samt vid kompetenshöjande insatser för handläggare AF/FK, aktivitetsguide för att tydliggöra möjliga aktiviteter FK/AF, informationsinsatser till vårdcentraler samt utveckling av mötestruktur AF/FK. Transnationell aktivitet har genomförts (bilaga 3) genom studiebesök till Danmark och orterna Randers och Viborg för att studera rehabilitering i samverkan samt ett ESF projekt för arbetslösa med diagnosen ADHD. Utbytet gav mycket nyttiga erfarenheter vad gäller hur samverkan kan bedrivas och nya perspektiv att föra med till fortsatt utveckling i Sverige. De avvikelser som förekommit i projektet har varit av större karaktär och påverkat projektet i sin helhet snarare än specifika delar. Orsaker till avvikelser har varit: 6 (52)

7 Projektledare på Försäkringskassan fanns inte med i ursprunglig projektbeskrivning och lösningen att kombinera projektledarroll med sektionschef har inte varit ultimat. Projektledningsansvaret har varit uppdelat på flera ansvarsområden, projektledning för Kundlinjen, metodutveckling, sektionschefer med löpande arbets- och personalansvar, vilket har försvårat samordningen inom projektet. Nationellt program infördes första halvåret 2012 som till stora delar liknar projektets verksamhet. Nyckelpersoner byter arbetsuppgifter under projektets gång (projektledare, sektionschef, projektadministratör). Försäkringskassan genomför en organisationsförändring from Målgruppen visade sig vara svagare än förväntat, vilket har lett till svagare projektekonomi för dem samt väsentligt högre arbetsbelastning vad gäller projektadministration. För stort inflöde av deltagare under projektets första kvartal. Missbedömningen av målgruppen har påverkat projektet i sin helhet, vilket i sin tur påverkat projektets ekonomi i form av medfinansiering. Kombinationen av den ökade arbetsbelastningen för enskilda handläggare, den försämrade projektekonomin samt det nationella programmets påverkan på projektet bidrog till beslutet att avsluta projektet i förtid ( att jämföra med den planerade tidpunkten för avslut som var ). Projektet ger följande förslag till fortsatt verksamhetsutveckling: Utveckla startgrupper där både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen deltar. Utveckla informationsinsatser till vården. Utveckla specialisters medverkan vid kompetenshöjande insatser i samverkan. Utveckla specialisters medvekan tidigt i rehabiliteringsprocessen. Utveckla aktivitetsguide som stöd för handläggare Utveckla kundbrev för att sprida information och öka delaktighet i målgrupp Utveckla nyorienteringsgrupper med specialisters medverkan. Upphandlade aktiviteter leder inte alltid till det man utlovat. Öka medvetenhet om vad upphandlingar skall erbjuda, ställ krav på de aktörer som skall erbjuda tjänster för att i större grad individanpassa aktiviteter. Utveckla mötesstruktur för samverkan där olika syften med möten tillgodoses. Samverkan tar tid och gemensam syn på respektive myndighets mål, handläggarstöd, ansvar mm är en förutsättning för effektiv samverkan och rehabilitering i samverkan. Utveckla informationsinsatser riktade till arbetsgivare samt ackvirerande tjänster för att öka antal arbetsprövningsplatser och möjliga anställningar. Slutligen kan sägas att projektet kundlinjens förutsättningar var goda med en väl genomtänkt projektidé. Målgruppen missbedömdes samt att externa faktorer ledde till ett tidigare projektslut. Projektet har visat sig ha utflöde, flera erfarenheter och tankar kring utveckling som till stor del är jämförbara med nationellt program som infördes under En reflektion av projekt som verksamhet och att dra nyttan av projekt vid nationell utveckling är att projektet kundlinjen i större grad kunde nyttjats för att utveckla det nationella programmet och därmed haft en påverkan på organisationsnivå, system- och strukturnivå. 7 (52)

8 Kundlinjen som projekt har lett till ett antal viktiga reflektioner och erfarenheter som inte i alla delar kan härledas till resultat i form av siffror och procentandelar. För de arbetsmarknadsområden som deltagit i projektet har samverkan utvecklats, deltagare har erbjudits rehabiliteringsinsatser från myndigheter i samverkan och effekterna är positiva vilket kommer att bli än tydligare på längre sikt då respektive område fortsätter utvecklingsarbetet utifrån projektet kundlinjens erfarenheter. 2. Syfte och mål med projektet Syfte Syftet var att bygga en flexibel samverkansorganisation mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för sjukskrivna personer och personer med sjukersättning som har behov av arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd. Det övergripande målet med Kundlinjen är att personer i sjukförsäkringen ska återfå sin arbetsförmåga och komma tillbaka till arbetslivet. De ska känna att myndigheterna samarbetar och att överången mellan myndigheterna upplevs som smidig. Oavsett var de befinner sig i sin sjukdomsfas skall de erbjudas individuellt stöd på sin väg till arbete. De ska känna att de får rätt stöd i sin arbetslivsinriktade rehabilitering och att detta underlättar för dem att återgå till arbetslivet. Risken att personer vandrar emellan myndigheter ska minimeras och sjuka med rehabiliteringsbehov ska erbjudas en likartad service. Även de som inte får arbete ska känna att de kommit en bit på väg tillbaka till arbetslivet. Projektet riktar sig till sjukskrivna personer och personer med sjukersättning som har behov av arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd från Arbetsförmedlingen och är bosatta i kommunerna Motala, Vadstena, Mjölby, Linköping, Åtvidaberg, Kinda och Ydre. Det kan exempelvis vara: Personer med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning vars ersättningsperiod tar slut Sjukskrivna alt personer med sjuk-/aktivitetsersättning som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering för att få arbete Sjukskrivna som efter 6 månaders sjukskrivning ska utveckla sin arbetsförmåga relaterat till hela arbetsmarknaden Personer som fått sin sjukpenning indragen eller avslagen Unga med aktivitetsersättning 8 (52)

9 Mål Nedan preciseras målen med projektet uppdelat på olika områden, metod- och samverkan samt mål för specifika grupper. Generella mål Minst 75 % av deltagarna ska uppleva att de fått ett bra stöd inför återgången till arbete Minst 90 % av handläggarna på AF och FK ska uppleva att samsyn och samarbete förbättrats Minst 50 % av deltagarna ska uppleva en förbättrad hälsa. Minst 75 % av deltagarna ska känna sig delaktiga i rehabiliteringsplaneringen. Platser för arbetsträning ska utökas. Fler ska få anställning i sociala företag. Metod- och samverkansmål Att utforma en gemensam ingång från FK till AF med överlappande ansvar så att deltagarna får tillgång till rehabiliteringsresurserna när behovet uppstår. Att skapa ökad samsyn och kunskap mellan handläggarna från FK och AF i de gemensamma bedömningarna om arbetsförmåga vid övergången genom att bilda ett gemensamt team med till gång till AF:s specialistresurser. Att dagens stuprörsteam på AF byggs ihop till ett team som kan arbeta flexibelt utifrån individens behov. Att personer i sjukförsäkringen får tillgång till förberedande insatser av aktiverande, motiverande, friskvårdande karaktär redan under sjukskrivningsperioden. Att medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering integreras och löper parallellt genom att behandlande läkare från vårdcentralen involveras och att deltagarna märker detta. Mål för personer som förlorar sin ersättning från sjukförsäkringen Att deltagarna ska vara bättre förberedda inför Arbetslivsintroduktionen och att färre återvänder till sjukförsäkringen än i dag. Minst 2/3 av de utförsäkrade som skrivs in i Arbetslivsintroduktion ska delta i en arbetslivsinriktad rehabilitering 90 dagar efter avslutat program. Mindre än 50 % av deltagarna ska återvända till sjukförsäkringen efter avslutad Arbetslivsintroduktion (rikssnitt 55 %). Minst 50 % av deltagarna ska uppleva en förbättrad hälsa (före och efter Arbetslivsintroduktionen). Andelen retroaktiva beslut om inskrivning på AF ska vara lägre än 5 % vid årets slut. Mål för sjukskrivna/sjukersättning med behov av arbetslivsinriktad rehabilitering Antalet som får del av rehabiliteringsinsatser enl. FAROS-metodiken ska påtagligt öka jämfört med idag. Resultatet, andelen i målgruppen som går till arbete ska vara oförändrad jämfört med idag d.v.s. 40 % alternativt utbildning efter 12 månader. 9 (52)

10 Mål för avslag/ej förlängd sjukpenning/anställd men ej prövad mot hela arbetsmarknaden Fler ska få del av arbetslivsinriktad rehabilitering via den gemensamma ingången. Minst 40 % rehabiliteras till arbete eller utbildning efter 12 månader. Mål för unga med aktivitetsersättning Att 50 unga personer med aktivitetsersättning ska tas emot årligen. Minst 20 % rehabiliteras till arbete/studier. För att nå syfte och mål med Kundlinjen har projektgruppen arbetat för att bygga en flexibel samverkansorganisation mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med en ingång för de tre målgrupper från Försäkringskassan som finns idag. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan skall utvecklas på såväl strategisk som på handläggande nivå för att ge möjlighet att arbeta mer förebyggande i ett tidigare skede av sjukskrivningsprocessen där handläggare når en samsyn kring bedömning av rehabiliteringsbehov. Strävan har också varit att Försäkringskassan skall få möjlighet upphandla motiverande insatser för att kunna förbereda individen inför övergång till Arbetsförmedlingen. Tanken har varit att bygga en gemensam rehabiliteringskedja för de tre målgrupper från Försäkringskassan som finns idag samt att utöka kontakter med vårdgivare för att medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering skall kunna löpa parallellt. Resultat I detta avsnitt redovisas projektets resultat i förhållande till uppsatta mål med såväl deltagarsom handläggarerfarenheter som utflöde och aktiviteter inom projektet. Orsaker till avvikelser och hur detta har påverkat projektet och projektbudget diskuteras också. För att öka förståelsen för resultatet och dra nytta av de erfarenheter som gjorts är det viktigt att inledningsvis belysa projektets förutsättningar. Då nya riktlinjer införs inom Arbetsförmedlingen ska beslut fattade på central nivå snabbt omsättas i verksamheten på lokal nivå. För handläggare innebär detta att de snabbt måste ställa om från ett handläggarstöd till ett annat. I projekt Kundlinjen fick detta konsekvensen att då projektet varit igång några månader kom nya riktlinjer då det nationella projektet startades. Handläggarna, som arbetade inom Kundlinjen fick ta hänsyn till ett delvis nytt regelverk och handläggarstöd vilket fick till följd att Kundlinjens många likheter med det nationella projektet innebar en svår gränsdragning. När det gäller samverkan mellan två myndigheter ställs höga krav på förståelse för varandras kärnverksamhet. En erfarenhet som Kundlinjen kan bidra med är att handläggarstödet måste ta hänsyn till båda myndigheternas mål. En framgångsfaktor bör inte vara antal gemensamma handläggningar utan antal relevanta gemensamma kartläggningar (ur båda myndigheternas perspektiv). Detta ställer också krav på samsyn kring vilka personer som kan föras över till Arbetsförmedlingen från Försäkringskassan och vilka som bör fortsätta handläggas av Försäkringskassan. Vikten av samsyn på lokal nivå samt utarbetande av ett gemensamt, kortfattat, handläggarstöd för kartläggningar är en tydlig erfarenhet av projekt Kundlinjen. Ytterligare en erfarenhet av arbetet med projektet är att projekt som genomförs på lokal nivå bättre bör tas tillvara på nationell nivå. Erfarenheterna kan användas som processutvärderingar/pilotprojekt till nationella program. Kundlinjen och det nationella 10 (52)

11 programmet överlappade varandra och möjligheten att använda erfarenheterna från Kundlinjen till att förbättra det nationella programmet gick om intet då pågående erfarenheter inte efterfrågades. I efterhand kan många likheter mellan projekten konstateras och det är möjligt att erfarenheterna av Kundlinjen hade kunnat användas för att skapa bättre förutsättningar för det nationella projektets genomförande. Metodologisk reflektion Projektets resultat har utvärderats genom Sweco Eurofutures som under perioden 2011 till 2013 haft som uppdrag av Arbetsförmedlingen att utvärdera projektet Kundlinjen. Data och underlag har inhämtats via intervjuer, observationer, dokumentstudier, enkäter samt via arbetsförmedlingens statistikenhet. Projektets aktiviteter mm har även följts upp av projektledning samt i viss mån av sektionschefer genom uppföljning av resultat, utflöde via Ledning och Styrning. Vid tolkningen av resultatet i tabellerna nedan är det viktigt att notera att antalet deltagare som intervjuats är 33, 20 i Motala/Mjölby och 13 i Linköping, av totalt 161 som hade gett sitt godkännande för att bli kontaktade för intervju. Totalt kontaktades 130 personer varav 97 inte svarade och 20 avböjde att delta. De procentuella värden som redovisas nedan är andel av de som intervjuats, inte av det totala antalet deltagare. Detta innebär exempelvis att 50 % av de intervjuade utgör ca 10 % av den ursprungliga gruppen (n=161). Det finns även ett internt bortfall i intervjuerna, dvs. alla deltagare har inte besvarat alla frågor. Detta innebär i sin tur att en tolkning av måluppfyllelsen inte kan göras för de indikatorer som rör deltagarnas upplevelser då underlaget är för litet. Tabell 1 och 2 sammanfattar projektets mål och resultat utifrån resultatmål och genomförande. Tabellerna följs upp av ytterligare figurer och förklarande text till respektive mål och resultat. Första kolumnen i tabellerna innehåller en nomenklatur som i sin tur hänvisar till efterföljande redovisning. Nomenklaturen innebär följande: A = Aktivitet inom projektet, U = Utflöde ur projektet, D = Deltagarnas erfarenheter och upplevelser av projektet, H = handläggarnas erfarenheter och upplevelser av projektet samt S = aktiviteter/resultat som har direkt koppling till Samverkan samt Ö = övrigt. 11 (52)

12 Tabell 1. Uppsatta mål och indikatorer och resultat för Kundlinjen. Måluppfyllelse/Resultatmål/Indikatorer Resultat D H D D Minst 75 % av deltagarna upplever att de fått ett bra stöd inför återgången till arbete Minst 90 % av handläggarna på AF och FK upplever att samsyn och samarbete har förbättrats Minst 50 % av deltagarna upplever en förbättrad hälsa Minst 75 % av deltagarna känner sig delaktiga i rehabiliteringsplaneringen 34 % av intervjuade deltagare uppger att de anser att projektet lett till att de närmar sig arbetsmarknaden, Motala 40 %, Linköping 25 % * Uppnått ( %) 15 % intervjuade deltagare uppger att projektet lett till bättre hälsa, Motala 15 %, Linköping 14 % * 63 % av intervjuade deltagare anser att de varit delaktiga i beslut och planer, Motala 61 %, Linköping 67 % * A Platser för arbetsträning utökas PL uppger att projektet kunnat ta del av de nationellt upphandlade platserna U Fler får anställning i sociala företag Uppnått * A U Ö A U A Minst 2/3 av de utförsäkrade som skrivs in i Arbetslivsintroduktion ska delta i en arbetslivsinriktad rehabilitering 90 dagar efter avslutat program Mindre än 50 % av deltagarna återvänder till sjukförsäkringen efter avslutad Arbetslivsintroduktion (rikssnitt 55 %) Andelen retroaktiva beslut om inskrivning på AF ska vara lägre än 5 % vid årets slut Antalet som får del av rehabiliteringsinsatser enligt FAROS-metodiken ska öka påtagligt jämfört med idag Andelen som går till arbete eller utbildning efter 12 månader ska vara minst 40 % Betydligt fler ska få del av arbetslivsinriktad rehabilitering via den gemensamma ingången Ej uppnått (162 av 374 personer, 55 %, som skrevs in i ALI var dag 90 registrerade inom arbete, program eller AF) (data hämtat från AFs verksamhetssystem filer 2012, 2013) Uppgift saknas Uppnått (uppgift från PL) Uppnått (uppgift från PL) Ej uppnått (16 %) Uppnått (uppgift från PL) A/U Att 50 unga med aktivitetsersättning tas emot årligen och minst 20 % rehabiliteras till arbete/studier Källa: Sweco, dock något modifierad. * anger värden eller uppgifter som avviker från Swecos tabell. Uppnått över 50 unga har tagits emot (uppgift från PL). Ej uppnått 7 av 45 vidare till arbete/studier (uppgift från PL) 12 (52)

13 Tabell 2. Mål och upplevda resultat avseende genomförande för Kundlinjen. Måluppfyllelse/Genomförande/Indikatorer Resultat H D H D D H Andel handläggare som upplever att: - Kartläggningen gav god grund för samverkan kring fortsatta insatser kring individen - Samverkan vid kartläggningen har gett ett mervärde i förhållande till ordinarie verksamhet Andel deltagare som upplever att: - Kartläggningssamtalet har ökat förståelsen för möjliga aktiviteter utifrån de egna förutsättningarna - Kartläggningen bidragit till samverkan som gett ett mervärde i förhållande till ordinarie möten med myndigheterna Andel handläggare som upplever att: - Flerpartssamtalet har tydliggjort vilken aktör som ansvarar för att ge stöd - Deltagarens kapacitet och förutsättningar inför fortsatt sysselsättning/aktivitet har tydliggjorts Andel deltagare som upplever att: - Insatser har planerats utifrån det individuella behovet - Planen känns genomförbar - Planen kommer att leda till ett närmande till arbetsmarknaden - Planen är bättre än planer som tidigare utarbetats inom ordinarie verksamhet Andel deltagare som upplever: - Ökad motivation - Bättre hälsa - Bättre självförtroende - Ökad empowerment Metodutveckling av enskilda aktiviteter - Handläggare positiva till aktiviteterna Uppnått (93 %) Uppnått 89 %) 6 % av de intervjuade * 50 % av de intervjuade * Uppnått (89 %) Uppnått 85 % 39 % * 87 % * 34 % * 88 % * 24 % * 15 % * 29 % * 38 % * Uppnått H Ö Andel handläggare som: - Deltagit i kompetenshöjande aktiviteter om jämställdhet - Upplever att projektet bidragit till ökad kunskap i frågor som rör jämställdhet kopplat till målgruppen Andel arbetsgivare som upplever att utbildningssatsningen gett dem ökad kunskap om målgruppen Uppnått (89 %) Uppnått (74 %) Ingen aktivitet genomförd 13 (52)

14 H H S Andel handläggare som anser att: - Tid och resurser har ägnats till att förbättra samverkansformer - Det finns tillräckligt med tid och resurser för att samverka Andel handläggare som anser att: - Det skett ett utvecklande kunskapsutbyte mellan orterna Andel förbättringar för att undanröja hinder för samverkan Ej uppnått (67 % av målvärdet100 %) Ej uppnått (52 %) Ej uppnått (48 %) Uppnått 1. Gemensamt bokningssystem 2. Möjlighet för AF att gå in i FK s system 3. Gemensamma möten 4. Gemensam utbildning för likriktad information 5. Myndighetsgemensam form för slutdokumentation Källa: Sweco, dock något modifierad. * anger värden eller uppgifter som avviker från Swecos tabell. Avvikelser beror på statistik som inte var tillgänglig vid Swecos rapport samt att intervjuer av deltagare inte bedöms tillräckliga till antal för att kunna utgöra underlag för bedömning om mål uppnåtts eller inte. Aktivitet inom projektet (A) Aktiviteter som genomförts inom projektet kan delas in i två delar, dels de som är aktuella över längre tid och dels de som innebär ett eller flera besök vilka kan vara enskilt eller i grupp. Aktiviteter som pågår längre tid och oftast dagligen är : Arbetsförberedande insatser Rehabiliteringstjänster på personalstrategerna Rehabiliteringstjänster på arbetslivsresurs Arbetsträning på sociala företag Arbetsträning på arbetsplats Under period övergång till andra aktuella ESF projekt Utredning/förutsättning för arbete Specialistutredning (t ex Iris Hadar) Aktivitet/ny yrkesinrikting Vägledningssamtal Studier och yrkesutbildning Vägledningsgrupp Samordningsförbund Utöver ovanstående kan en del projektspecifika aktiviteter beaktas Startgrupper (information/motiverande ) Nyorientering (specialistledd för att klargöra nästa steg i rehabiliteringen) Kundbrev som skickats 4 gånger för information mm 14 (52)

15 Aktivitetsguide för att tydliggöra tillgängliga aktiviteter inom rehabilitering alma, det mentala gymmet för att lära sig metoder som stärker såväl fysiskt som mentalt WorldClass, fysisk träning vilket anses ge bättre förutsättningar för ökat välmående och motivation att delta i rehabilitering Generellt kan sägas att antalet aktiviteter i stort sett upplevts som tillräckliga men att det hade varit önskvärt att de i högre grad skulle präglats av regionala/lokala aspekter samt varit mer individanpassade. Projektet hade som utgångspunkt att utöka antalet invidiuellt anpassade aktiviteter men under förberedelsen till upphandling meddelade Arbetsförmedlingens centrala upphandlingsenhet att dessa redan var genomförda via central upphandling. Slutsatsen av detta är att de generella upphandlingarna inte fullt ut upplevdes fylla det behov som finns av individuellt anpassade åtgärder, vilket bör ses över. Projektet har drivit frågan kring behovet av utveckling utifrån att regionalt och lokalt se över avtalen för upphandlade aktiviteter och ställa krav på utförare som motsvarar det man skall erbjuda alternativt meddela central upphandlingsenhet att utförare inte kan leverera det man utlovat. Ytterligare en aspekt som bör utvecklas när det gäller aktiviteter i from av förberedande insatser är balansen mellan Försäkringskassans aktiviteter och Arbetsförmedlingens åtgärder. En balans som innebär ett större antal individer i förberedande insatser redan då de är inskrivna på Försäkringskassan leder troligen till en förbättrad möjlighet att ta till sig aktiviteter och konkreta arbetsprövningar inom ramen för Arbetsförmedlingen. Utflöde ur projektet (U) Utflödet från projektet kan påverkas av olika orsaker, arbete, studier eller annan orsak till avslut t. ex. tillbaka till Försäkringskassan/sjukskrivning alternativt fortsatt inskriven på Arbetsförmedlingen. Generellt sett så har Swecos utvärdering av projetktets utflöde visat att ledtider, d.v.s. tid i projektet, är relativt lång (ca ett och ett halvt år innan rehabiliteringskedjan i form av handläggning och aktiviteter leder till förändring och att individen lämnar projektet). Av de som skrevs in under projektets första kvartal är ca 40% kvar efter mer än ett år. Jämför man den gruppen med senare inskrivna så är färre kvar i projektet, vilket kan tyda på att tiden för rehabilitering innan arbete kan behöva vara längre för vissa individer i den aktuella målgruppen. Som en jämförelse kan projektets målsätting kopplas till resultat som uppnåtts på nationell nivå för deltagare i programmet Arbetslivsintroduktion. Arbetsförmedlingens återrapportering efter första kvartalet 2012 visar att 70 % av deltagarna är fortsatt inskrivna på Arbetsförmedlingen, ytterligare ca 10 % har status arbete eller utbildning 90 dagar efter programmet. Förutom utflöde till arbete/studier visar rapporten att andelen som avaktualiseras t ex för att återgå till sjukskrivning ökar med tiden. Figuren nedan visar status efter programmet Arbetslivsintroduktion 90, 180 och 270 dagar efter avslut i programmet. 15 (52)

16 Figur 1. Status efter programmet arbetslivsintroduktion 90, 180, 270 dagar Projektet visar i stort identiska resultat jämfört med Arbetsförmedlingens redovisning av utflöde från programmet arbetslivsintroduktion, utflöde från projektet till arbete eller utbilding efter 12 månader är 16%. Att tiden i samverkan/reahabilitering är en längre process styrks av såväl rapporten från det nationella programmet som resultat från Kundlinjen. Ser man dock till hela deltagargruppen i kundlinjen oavsett hur lång tid i projektet så är utflöde till arbete ca 10% samt utbildning 2%. Figur 2. Samtliga inskrivna i Kundlinjen, utflöde. Källa: Sweco. För att ytterligare åskådliggöra utflödet från projektet redovisas andelen arbete, studier och annan orsak utifrån kön samt i åldersintervall. 16 (52)

17 Figur 3. Utflöde från Kundlinjen fördelat på kön och ålder. Källa: Sweco Ovanstående figurer utgår från den en total inom deltgare i projektet som Sweco utvärderat, nedanstående figur visar andel samt fördelning kön och ålder. 17 (52)

18 Figur 4. Samtliga deltagare i Kundlinjen fördelat på kön och ålder. Källa: Sweco. Den ursprungliga målsättningen med minst 40% till arbete eller studier, måste således betraktas som en mycket hög ambition speciellt med tanke på den målgrupp som visade sig vara aktuell inom ramen för Kundlinjen. Vidare kan, som tidigare diskuterats, obalans i inflödet till projektet starkt påverka utflödet negativt. Gruppen unga med aktivitetsersättning är en subgrupp vad gäller målsättningen för utflödet, där målet var 20% som skulle rehabiliteras till arbete eller studier. Projektet når inte det uppsatta målet men har ett resultat på 16%, vilket motsvaras av 7 av totalt 45 individer. Även här kan nivån på det uppsatta målet diskuteras samt den påverkan som inflödet till projekter har haft. Utflödet för gruppen anställda i sociala företag är en målsättning inom projektet som lyder att fler får anställning i sociala företag. Data från Arbetsförmedlingens statistikenhet visar att projektet har uppnått målet vad gäller ökning av antalet anställningar inom sociala företag. Materialet har tagits fram genom en sökning på lönebidrag på aktuella sociala företag inom projektområdet. Ökningen består av 9% fler anställningar 2012 och en tendens första halvåret som visar på en ungefär samma nivå som Tabell 3. Antal nya unika lönebidrag hos sociala företag. Kön Män Kvinnor Totalt * Källa: Arbetsförmedlingens statistik *januari-juni Målsättning med att mindre än 50% av deltagarna återvänder till sjukförsäkring efter avslutad arbetslivsintroduktion (riksnitt 55%) redovisas i nedanstående tabell. 18 (52)

19 Tabell 4. Personer som uppnått maximal tid med sjukpenning (914 dagar) och sedan ansökt på nytt om sjukpenning (efter minst 87 dagar) och blivit beviljade sjukpenning på nytt Kön 2011* ** Män Kvinnor Totalt Källa: Arbetsförmedlingens statistik *) År 2011 fanns inte Kundlinjen **) För år redovisas 6 månader Då uppföljning av antal inskrivna i arbetslivsintroduktion under motsvarande period är svår att få fram vad gäller antalet unika individer så är det inte möjligt att svara på om projektet uppnått målsättning. En trend kan dock noteras då antalet som ansökt om och fått beviljat ny sjukpenning efter arbetslivsintroduktion markant har minskat från 2011 till Deltagares erfarenheter och upplevelser (D) Deltagares erfarenheter och upplevelser av projektet sammanställs i tabell 5. Vid tolkningen av resultatet i tabellen är det viktigt att notera att antalet deltagare som intervjuats är 33, 20 i Motala/Mjölby och 13 i Linköping, av totalt 161 som hade gett sitt godkännande för att bli kontaktade för intervju. Totalt kontaktades 130 personer varav 97 inte svarade och 20 avböjde att delta. Detta innebär i sin tur att en tolkning av måluppfyllelsen inte kan göras för de indikatorer som rör deltagarnas upplevelser då underlaget är för litet. Nedanstående värden kan endast ses om en erfarenhet av ett antal individer och möjligen ge en indikator om vad man skall fortsätt att utveckla utifrån goda exempel. Vidare stärker ovanstående beskrivning av svårigheter att utvärdera projektet via målgruppen möjliga orsaker till projektets resultat beroende av svagare målgrupp än beräknat samt behovet av tydligare struktur samt styrning i samband med projektets uppstartsfas. Tabell 5. Deltagares erfarenheter och upplevelser av projektet. Aktivitet Antal som tagit del av aktiviteten Arbetsförberedande insatser Rehabiliteringstjänster, Personalstrategerna 2 2 Rehabiliteringstjänster, Arbetslivsresurs 3 2 Arbetsträning i sociala företag 4 4 Arbetsträning på arbetsplats Antal positiva till aktiviteten Förutsättningar för arbete Specialistutredning (t ex Iris Hadar) 9 7 Ny yrkesinriktning Vägledningssamtal 15 9 Studier och yrkesutbildning 1 0 Vägledningsgrupp (52)

20 Samordningsförbunden 1 0 Intervjuades upplevelser av delaktiget Svarsalternativ Antal positiva Projektet omfattar rätt aktiviteter i förhållande Ja 8 till individuella behov Nej 10 Vet ej 11 Det har tagits fram en plan med aktiviteter i 15 samband med kartläggningssamtalen Planen upplevs som genomförbar 13 Projektet har lett till Bättre motivation 8 Bättre hälsa 5 Bättre självförtroende 10 Bättre framtidssyn 13 Projektet har varit meningsfullt 20 Projektet har varit utvecklande 13 Projektet har bidragit till att kunden kan närma 11 sig arbetsmarknaden Källa: Sweco. Handläggares erfarenheter och upplevelser (H) Projektet har inte en traditionell projektstruktur vad gäller projektledning och arbetsledning. Likheterna mellan projektet och det nationella programmet har varit påtagligt vilket lett till svårigheter för handläggare att hålla isär olika delar. Uppstarten av projektet har inte gett tillräcklig grund för handläggare avseende projektadministration, handläggning specifikt samt samverkan mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Handläggarnas erfarenheter påverkas även av det stora inflödet i början av projektet vilket får stor betydelse för möjligheten att strukturera arbetstid och planera aktiviteter utifrån hela rehabiliteringskedjan. 20 (52)

21 Tabell 6. Handläggares erfarenheter och upplevelser av projektet. Måluppfyllelse/Genomförande/Indikatorer Resultat Minst 90 % av handläggarna på AF och FK upplever att samsyn och Uppnått ( %) samarbete har förbättrats Andel handläggare som upplever att: - Kartläggningen gav god grund för samverkan kring fortsatta insatser kring individen Uppnått (93 %) - Samverkan vid kartläggningen har gett ett mervärde i förhållande till Uppnått 89 %) ordinarie verksamhet Andel handläggare som upplever att: - Flerpartssamtalet har tydliggjort vilken aktör som ansvarar för att ge stöd Uppnått (89 %) - Deltagarens kapacitet och förutsättningar inför fortsatt Uppnått 85 % sysselsättning/aktivitet har tydliggjorts Metodutveckling av enskilda aktiviteter - Handläggare positiva till aktiviteterna Uppnått Andel handläggare som: - Deltagit i kompetenshöjande aktiviteter om jämställdhet Uppnått (89 %) - Upplever att projektet bidragit till ökad kunskap i frågor som rör jämställdhet kopplat till målgruppen Uppnått (74 %) Andel handläggare som anser att: - Tid och resurser har ägnats till att förbättra samverkansformer Ej uppnått (67 % av - Det finns tillräckligt med tid och resurser för att samverka målvärdet 100 %) Ej uppnått (52 %) Andel handläggare som anser att: - Det skett ett utvecklande kunskapsutbyte mellan orterna Ej uppnått (48 %) Källa: Sweco. Som ovanstående tabell visar så har flertalet mål uppnåtts utifrån handläggarnas erfarenheter av projektet. Handläggare inom projektet ser positivt på samverkan och dess betydelse för effektiv rehabilitering. De faktorer som handläggarna inte upplever som uppnådda handlar om att det inte finns eller ägnats tillräckligt med tid och resurser för att förbättra samverkan. Handläggarna anser inte heller att det genomförts tillräckligt med utvecklande kunskapsutbyte mellan orterna samt att man inte deltagit tillräckligt i kompetenshöjande insatser om tillgänglighet för funktionsnedsatta. Resultaten som redovisas i ovanstående tabell visar på en hög grad av måluppfyllelse men det finns markanta skillnader mellan orterna i projektet. Betraktar man handläggarnas syn på projektet av utifrån en uppdelning mellan AMO (arbetsmarknadsområde) Linköping och AMO Motala (där Mjölby-kontoret ingår) så finner man skillnader som är värda att beakta. Att samverkan är bra anser 100 % av handläggarna i AMO Linköping och AMO Motala. Att kartläggningssamtalet har tydliggjort vilken aktör som ansvarar för att ge stöd anser 77 % av handläggarna i Linköping och 100 % av handläggarna i AMO Motala. Att samverkan vid kartläggningen har skapat ett mervärde för kunden anser 90 % av handläggarna på Arbetsförmedlingen och 86 % av handläggarna på Försäkringskassan. Att samverkan är tidseffektivt för kunden anser 69 % handläggarna i AMO Linköping medan handläggarna i AMO Motala anser 100 %. Att samverkan är tidseffektivt för handläggarna anser 46 % i Linköping och 21 (52)

22 80 % i Motala och 75 % i Mjölby. Värt att notera är att samtliga handläggare oavsett ort anser att de får kunderna delaktiga, aktiva och ansvarstagande. Vidare kan man säga att handläggare upplever att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillsammans kan erbjuda många olika aktiviteter av hög kvalité. Övrigt (Ö) I tidigare tabell 1 och 2 har två mål benämnts övrigt och dessa är andelen retroaktivt beslut samt arbetsgivares uppfattning om utbildingsinsats. Andelen retroaktiva beslut skulle vara lägre än 5% vid årets slut vilket har uppnåtts enligt uppföljning i arbetsförmedlingens ledning & styrning. Andelen arbetsgivare som upplever att utbildningssatsningen gett ökad kunskap om målgruppen har inte uppnåtts pga att ingen aktivitet genomförts till stor del beroende på att acvirerare inte kunnat rekryteras samt att projetktet avslutas i förtid. Reflektioner Nedan diskuteras ett antal viktiga faktorer som måste belysas då de i hög grad påverkat projektets utförande och resultat vilket har resulterat i vissa avvikelser i förhållande till ursprunglig projektplan. Projektorganisation Projektledare på Försäkringskassan har saknats samt att projektledningsansvaret har varit uppdelat på flera ansvarsområden, projektledning för Kundlinjen, metodutveckling, sektionschefer med löpande arbets- och personalansvar, vilket har försvårat samordningen inom projektet. Projektets mål De mål som sattes för projektet, och som används för att följa upp hur framgångsrikt projektet varit, är många till antalet samt i viss mån med för hög ambitionsnivå. Trots ansträngningar att försöka samla tillräcklig och tillförlitlig statistik så har det visat sig att det saknas mätmetoder för aktuell målgrupp. Arbetsförmedlingens uppföljning av nationellt program visar samma brist i möjligheten få fram uppgifter för att kunna mäta aktivitetsnivå samt utflöde. Sannolikt kan det vara mer framgångsrikt att enas kring få indikatorer som kan utgöra ett värdefullt underlag för löpande verksamhetsuppföljning. Uppföljningsindikatorerna och syftet med dem måste vara tydliga för alla involverade, exempelvis handläggarna, så att de löpande kan registrera adekvat information. Målgrupp Målgruppen har visat sig vara svagare än beräknat. Förutsättningen för projektet vad gäller aktiviteter, och i förlängningen utflöde samt ekonomi i form av medfinansiering, har utgått från en starkare målgrupp som i högre utsträckning kan medverka i rehabiliteringsinsatser. Att målgruppen var betydligt svagare än vad som var planerat har inneburit få timmar i aktivitet, svagare projektekonomi, administrativ arbetsbelastning för handläggare med arbete att få in deltagarredovisningar samt längre ledtider vad gäller arbetslivsinriktad rehabilitering. För att ge ytterligare en bild av målgruppen redovisas nedanstående figur som belyser gruppen ur anställningsbarhet sett ur arbetsgivarens perspektiv. 22 (52)

23 Figur 5. Chefer som är ganska eller mycket positiva till att nyanställa Källa: TCO Till grund för figur 5 ligger strukturella intervjuer av personalchefer på svenska arbetsplatser och visar att endast 7 procent av cheferna är positiva till att anställa individer från den målgrupp som projektet rikar sig till. Målgruppens nivå har även fått betydelse ur andra aspekter såsom inflöde/utflöde, utvärdering mm. Projektadministration Projektadministration har visat sig bli en betungande arbetsbörda för handläggare vilket till stora delar kommer av en svag målgrupp. Handläggare har fått lägga ned avsevärd tid på att följa upp och motivera deltagare att redovisa tid och lämna in tidsrapporter. Projektadministration avseende handläggartid i kombination med målgrupp, påverkan på projektekonomi samt nationellt programs införande har varit anledningen till att projektet avslutas ett år i förtid då medfinansiering inte bedömdes vara tillräcklig för att motivera en fortsättning. Nationellt program Under början av 2012 informerades om ett nationellt program för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan avseende rehabilitering. Nya handläggarstöd blev aktuella under våren 2012 och handläggarna på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan skulle börja arbeta efter riktlinjerna våren Till stora delar liknar det nationella programmet projektet Kundlinjen förutom tanken på den tidiga insatsen, i viss mån målgrupp samt metodutvecklingen. För handläggare inom projektet innebar detta en förvirring och osäkerhet kring vad som var projekt och vad som var projektspecifikt. Tidpunkten för nationellt program inföll även under en period då projektet hade ett behov av att omvärdera projektets genomförande med tanke på det stora inflöde som uppkom under projektets första kvartal. Försök att tydliggöra projektets specifika delar i jämförelse med nationellt program genomfördes i samband med att försöka tydliggöra metodutveckling. Effekter av det nationella programmet och innebörd för projektet har dock kvarstått och delvis påverkat projektet. 23 (52)

24 Nyckelpersoner Ett antal nyckelpersoner lämnade projektet pga byte av av arbetsuppgifter samt nya jobb. Samtliga individer, biträdande projektledare Linköping, sektionschef Linköping samt projektadministratör ersattes under augusti tom oktober Byte av nyckelpersoner har påverkat projektet avseende kontinuitet och att upprätthålla tidsplan inom projektet. Aktiviteter En viktig aspekt för projektet var att skapa lokala/regionala aktiviteter som bar en tydlig individuell prägel. Tanken var att målgruppen i större utsträckning skulle erbjudas invidivuellt anpassade aktiviteter inom rehabiliteringen och därmed tidigt skapa motivation och egen drivkraft, vilket i sin tur skulle förkorta ledtiderna. Under första delen av projektet gjordes försök till upphandlingar vilket stoppades på grund av att centrala upphandlingar redan hade gjorts för målgruppen och att ytterligare upphandling därmed inte bedömdes som nödvändiga av upphandlingsenheten. Det finns ett utbud av aktiviteter inom Arbetsförmedlingen, men ambitionen att ytterligare anpassa till olika individer och lokala förutsättningar blev ytterst begränsad. Samverkan Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan var en förutsättning för att projektet skulle nå framgång. En erfarenhet är att tiden för möten i olika former för att möta behovet av samsyn, diskussioner mellan ledning och handläggare, diskussioner av förutsättningar och mål för respektive myndighet, gemensamt handläggarstöd, metodutveckling mm. har underskattats. Under projektets gång har myndigheternas olika syn på innebörden av samverkan avseende gemensam kartläggning och myndigheternas ansvar över tid och för hela rehabiliteringskedjan blivit tydlig. Ett exempel är inflödet i projektet i både när det gäller antal individer, initialt och över tid, och deras status. Figuren nedan beskriver inflödet i projektet. En majoritet av projektdeltagarna skrevs in under första kvartalet 2012, vilket fick negativa konskekvenser för projektet som helhet. Konsekvensen blev att handläggare på Arbetsförmedlingen fick ägna alltför stor del av tiden till gemensamma kartläggningar och hade inte möjlighet att samtidigt följa upp inskrivna individer som startade rehabiliteringskedjan i samverkan. En möjlig framgångsfaktor hade kunnat vara att man gemensamt sett över ett rimligt inflöde per månad och därmed tagit ansvar för att hela rehabiliteringskedjan var effektiv och fungerande. 24 (52)

25 Figur 6. Inflöde i projektet Kundlinjen Källa: Sweco. Arbetsgivare Målsättningen med projektet var även att inkludera arbetsgivare för att utöka andelen arbetsträningsplater, antal anställningar samt att arbetsgivare skulle få ökad kunskap om målgruppen. Projektet har inte uppnått målsättningar pga att försök att rekrytera ackvirerare med arbetsuppgift att kontakta arbetsgivare för att skapa ingångar till arbetsmarknaden har misslyckats. Flera försök har gjorts via de fackföreningar som varit delaktiga i ledningsgrupp samt även företagarförening men utan resultat. Upphandling En del av projektidé var att skapa fler individuella arbetsträningsplatser för målgruppen inom projektet. Tidigt i projektet gjordes en kartläggning över tänkta insatser/aktiviteter som skulle kunna upphandlas men när nästa steg skulle genomföras dvs upphandlingen så gavs besked från central upphhandlingsavdelning på arbetsförmedlingen att motsvarande aktiviteter redan var upphandlade. Vi kan konstatera att det här råder olika uppfattningar på central nivå och kontorsnivå om vilka aktiviteter som är upphandlade eller åtminstone vad de förväntas innehålla. Målsättningen att skapa fler individuella aktiviteter genom upphandling gick inte att genomföra. 25 (52)

26 3. Arbetssätt Projektet är komplext då det handlar om två myndigheter som skall samverka om två arbetsmarknadsområden inom Arbetsförmedlingen. En viktig utgångspunkt har varit att utveckla samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på såväl chefs som handläggarnivå. I första hand har en mötesstruktur växt fram och utvecklats under projektets gång, bland annat för att få ökad kunskap om varandras respektive myndighet och för att arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förutom mötesstruktur har även respektive myndighets organisation diskuterats och olika former för möten har prövats inom projektet. Strävan att nå en gemensam rehabiliteringskedja har lett till att olika metoder har prövats vad gäller struktur vid gemensam kartläggning och fortsatt planering av insatser kring arbetslivsinriktad rehabilitering. Gemensamma möten med handläggarna i projektet har genomförts, både i storgrupper och i mindre grupper för respektive arbetsplats samt i form av referensgrupper. Mötestiden har använts både för utbildande insatser, diskussioner, metod mm. Båda myndigheterna har haft ambitionen att upphandla externa tjänster för att i större utsträckning kunna erbjuda och pröva mer individuellt inriktade insatser till målgruppen. Olika insatser har prövats för att bättre nyttja specialister, informera målgrupp, aktivera målgruppen mm. Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan är i sig en komplicerad process både vad gäller samverkan men likväl vad gäller målgruppen, eller individen som sällan kan betraktas utifrån generella handlingsalternativ. Nedanstående figur ger en bild av den process som rehabilitering kan utgöra med ett flertal utfall och akternativ som kan vara realistiska och framgångsrika. Figur 6. Rehabiliteringsprocess Kundlinjen Källa: Sweco 26 (52)

27 Det generella arbetssättet har utgått från den ordinarie verksamheten inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att parallellt genom möten, metoddiskussion och prov av metoder utveckla rehabiliteringskedjan. Tabellen nedan är en del av aktivitetsplan inom projektet (hela aktivitetsplanen i bilaga 4) och visar de former av möten, aktiviteter mm. som genomförts alternativt inte har genomförts. Tabell 7: Aktivitetsplan Kundlinjen. Utvecklingsområde Infomöte målgrupp Infomöte samarbetspartner Informationsmaterial-bildspel Utvärdering samverkan vården Utveckling Gemensam kartläggning Specialister Gemensam kartläggning Specialister Gruppaktivitet/Nyorientering Specialist Gruppinformation arbetsgivare Startgrupper Aktivitetsguide Gemensamt dokument AF/FK Utveckling av avtal Jämställdhet/ Motala och Linköping ej gemensamt Mässa socialt företagande (Seminarium) Temadag Unga med funktionshinder Transnationell aktivitet Utvärdering/analys av Kundlinjens modell Unga/Särskola Pröva och utvärdera förslag på ny aktivitet för målgrupp Utvärdering av jämställdhetsintegrering/tillgänglighet i projekt Utvärdering av kundlinjens metoddokument, avslutande rapportering Inga nya deltagare tas in, deltagare integreras i ordinarie verksamhet Unga funktionshinder aktivitet Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Påbörjat Ej genomfört Genomfört Ej genomfört Genomfört Genomfört Ej genomfört Påbörjat Genomfört Genomfört Ej genomfört Genomfört Påbörjat Genomfört Ej genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Ej genomfört Ett antal av ovanstående aktiviteter är i någon form innovativa, exempelvis att låta specialister leda nyorienteringsgrupper tidigt i rehabiliteringsprocessen och att nyttja specialister vid kompetenshöjande insatser för handläggare på de båda myndigheterna. En ambition var även att specialister i högre grad skulle medverka redan vid gemensamma kartläggningar efter indikationer av behov t.ex. diagnos. Vidare har startgrupper prövats med gott resultat. Startgrupper är en gruppaktivitet för dem som är nyinskrivna på arbetsförmedlingen inom rehabilitering och syftar till att öka kunskap, delaktighet och motivation. En aktivitetsguide har skapats där samtliga tillgängliga aktiviteter inom rehabilitering åskådliggörs och kan nyttjas såväl mellan handläggare på de båda myndigheterna som i dialog med individ. Informationsinsatser riktade till vårdcentraler har visat sig uppskattade och har 27 (52)

28 ökat möjligheten till en tidigare insats då behandlande läkare har gjorts medveten om vilka möjligheter som finns i samverkan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ett arbete med utgångspunkt från jämnställdhet har lett till en ökad medvetenhet om de komplikationer som ett antal sociala faktorer kan medföra i rehabilitering. Ett förslag på vad ett kommande handläggarstöd skulle kunna innehålla har tagits fram. Transnationell aktivitet har genomförts med mycketgoda erfarenheter och tankar som kan utveckla samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De delar som inte genomförts fullt ut eller inte genomförts alls kan även de ha stor betydelse för en effektivare rehabilitering exempelvis utveckling av upphandlade aktiviteter, insatser riktade till arbetsgivare i syfte att öka antal arbetsprövningsplatser och anställningar. Alla insatser riktade till unga med funktionshinder har stor betydelse och behöver utvecklas. Projektets genomförda samt påbörjade aktiviteter och i viss mån även de som av olika skäl inte kunnat genomföras forsätter att metodutvecklas inom ordinarie verksamhet efter projektets avslut. 4. Deltagande aktörer i projektet Aktörer Samordningsförbunden Samordningsförbunden, som är en fristående juridisk person med syfte att personer ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete, har varit en engagerad aktör i projektet. Samordningsförbundet har funnit vägar till tidiga insatser såsom Kom igång där individen kan promenera i sin egen takt och efter avslutad promenad sitta ner tillsammans med övriga som promenerat och ta en kopp kaffe och lyssna eller samtala om vad som känns viktigt just då. Tillsammans med samordningsförbundet i Motala/Vadstena har en halvdag arrangerats med information och uppdatering av våra kunskaper rent historiskt och framåt vad gäller socioekonomiska företag och sociala företag skillnader mm. Företagarna i Östergötland Företagarna i Östergötland har haft en representant med i styrgruppen som har bidragit med erfarenheter från tidigare informationsträffar och kunskap om arbetsgivare/företagares situation. En lärdom är att det är viktigt att arbetsförmedlingens handläggare åker till den enskilda arbetsgivaren för besök, uppföljning mm. Detta är speciellt viktigt när det handlar om mindre företag, då de förlorar allt för mycket tid för att åka till Arbetsförmedlingen. Vår ambition var att under våren (årtal) genomföra minst en sådan information men utgick då projektets avslut blev tidigarelagt. Information till arbetsgivare utifrån vårt gemensamma samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har genomförts hos BT i Mjölby. IF Metall En representant från IF Metall och ingått i styrgruppen och har distribuerat broschyrer och informerat om vårt projekt och har även lämnat information om möten mm. Många av IF Metalls medlemmar som blir kallade av Försäkringskassan när de varit sjukskrivna en längre 28 (52)

29 period blir ofta oroliga och kan ibland ha svårt att ta till sig all dokumentation som skickas inför första träffen. I dessa fall har ombudsmannen kunnat bidra med information om vad dokumentationen innebär, vilka som den sjukskrivne ska få träffa, syftet med mötet mm. Östergötlands läns landsting Primärvårdschefen från västra länsdelen i Östergötland har ingått i styrgruppen och har förmedlat kontakt med bland annat Landstingets Informationscentrum där man bland annat arbetar med den information som sprids via TV-skärmar på olika mottagningar. Avsikten var att få ut Kundlinjens information på dessa skärmar, men denna informationsplats är endast avsedd för Landstinget. Istället har tryckt informationsmaterial distribuerats till aktuella mottagningar. Primärvårdschefen i väster har även bidragit med att snabbt sprida information till vårdcentraler och andra enheter och har även skapat möjlighet att för Arbetsförmedlingen att informera på ett chefsmöte i Lanstinget vilket i sin tur genererade fler bokningar för informationsträffar vid vårdcentraler och enheter inom landstinget. Primärvårdschefen i centrala länsdelen har bidragit med att vidarebrordra information till sina kontakter men har inte fysiskt deltagit vid styrgruppsmöten. alma alma det mentala gymmet är en aktör från vilken Arbetsförmedlingen upphandlar tjänst till personer som kommer in tidigt i sjukskrivningen och där syftet är att få deltagarna till bättre livkvalitét och hälsa genom att lära sig metoder och tekniker som stärker såväl fysiskt som mentalt. Deltagarna fick jobba med att stärka sin självkänsla, självförtroende och självtillit, för att få en större tillit och tro på sig själva och sina förmågor. Resultatet har visat att utvecklingen i gruppen har varit mycket positiv och samtliga har fått en livsstilsförbättring. En deltagare som vid starten hade mycket hög smärta har kunnat sluta helt med sina värktabletter och känna mer energi och kunde återgå till arbete. En ung kvinna genomförde en uppskattad konstutställning som blev en möjlighet tack vare ökad självtillit och självförtroende. Tester har gjorts med hjälp av självskattningstester som bl. a används vid utvärderingar, t ex SMAK-test (Fil dr Lars-Erik Uneståhl). spel Vi hade på vårt startseminarium med en punkt där spel kom och informerade om strategiskt lärande i projekt och med tanke på finansiering från ESF. Under våren 2012 hade vi en halvdag med styrgrupps utbildning där en representant från spel höll i utbildningen. Eftersom vårt projekt har en ledningsgrupp som mer motsvarar en styrgrupps roll bjöd vi in representanter från både ledningsgrupp och styrgrupp. Det blev en uppskattad information som vi till viss del haft användning a av det i fortsatta arbetet i styr och ledningsgrupp. World Class Arbetsförmedlingen har haft ett avtal med World Class där personer, avgiftsfritt, har fått individanpassade träningsprogram genom en personlig tränare de träffat under sex månader. Anledningen till att ge möjlighet till träning via WorldClass har varit att fysiskt välmående anses vara en grund för att skapa motivation att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering. 29 (52)

30 Grupper inom projektet Totalt har projektet omfattat ca 25 personer vid Arbetsförmedlingen. Projektgruppens sammansättning har varierat över tid och även lokalt främst pga. att medarbetare av olika anledningar bytt arbetsuppgifter alternativt avslutat sin anställning, föräldralediga mm. Personalflödet inom projektet har utmynnat i nyanställningar, vilket i flera fall har inneburit att nyanställda inte har tidigare erfarenhet av att arbeta på Arbetsförmedlingen men däremot erfarenhet av att arbeta inom rehabiliteringsområdet. Byte av personal har inneburit en belastning för kvarvarande handläggare inom projektet dels utifrån ökad arbetsbelastning utifrån målgrupp samt att i viss mån kunna utgöra ett mentorsstöd för nyanställda kollegor. Sommaren och hösten 2012 innebar omstrukturering i projektledning. Under sommaren lämnade biträdande projektledaren projektet pga. av annat arbete och kort därefter även projektadministratören. Genom en snabb rekryteringsprocess kunde en ny biträdande projektledare tillsättas i mitten av augusti samt i mitten av oktober även en projektadministratör. I samband med rekrytering av biträdande projektledare och projektadministratör bytte även sektionschef vid arbetsförmedlingen i Linköping arbetsuppgifter och ny sektionschef tillsattes from oktober. Projektets styrgrupp samt ledningsgrupp har inte följt en struktur samt arbetsuppgifter som motsvarar gängse projektstruktur. Antalet ledamöter har varit större än normalt samt präglats av att flera pga. sina ordinarie arbetsuppgifter har haft svårt att närvara vid möten samt aktivt medverka i projektarbete utifrån styr-/ledningsgrupp. Projektets styrgrupp har arbetat mer utifrån en normal referensgrupp samt att ledningsgruppen har arbetat mer utifrån en styrgrupps uppgifter. Styrgrupp samt ledningsgrupp har under projekttiden träffats en gång per kvartal, men under senare delen av projektiden har närvaron varierat med en tendens till låg närvaro och därmed engagemang. Mötesstrukturen för projektgruppen har varierat över projekttiden dels pga. arbetsbelastning av dels pga. omorganisation. Under första halvåret 2012 genomfördes möten med den lokala handläggargruppen en gång per vecka och med den stora projektgruppen (Motala/Mjölby samt Linköping) var sjätte vecka. Ökad arbetsbelastning på handläggarna samt att de upplevde att mycket tid gick åt till möten och resor ledde till ett behov av att ändra mötesstrukturen. Antalet möten minskades till, lokalt varannan vecka och var sjätte vecka i stor grupp. Storgruppens möten fokuserades främst på projektets metodfrågor till att ta upp frågor kring jämställdhet. Under hösten 2013 ändrades mötesstrukturen återigen dels till följd av försäkringskassan signalerat om ny organisation from och därmed ville minska antalet möten i avvaktan på ny organisation samt även till att pröva en ny mötesform som kallades styrgrupp där sektionschefer för respektive myndighet, projektledare samt ett antal handläggare skulle ingå. Referensgruppen träffades varannan vecka och skulle följas upp, förberedas på respektive myndighet med möte varannan vecka. 30 (52)

31 31 (52) Vi projektledare har som regel haft telefonkontakt varje måndag för att stämma av läget på respektive ort samt vid behov ytterligare kontakt samt fysiska möten. Projektägarmöten, då projektägare och projektledare träffas, har genomförts vid behov, vanligtvis en gång per månad.

32 5. Jämställdhetsintegrering Under projekttiden har utbildning och metodutveckling inom jämställdhetsområdet genomförts. Utbildningen har kompletterats med arbete med det egna förhållningssättet. Arbetet med jämställdhetsintegrering har utgått från tre principer. 1. Uppföljning via könsuppdelad statistik för att se om det finns skillnader mellan kön vad gäller typ av rehabiliteringsinsatser och insatsens längd. 2. Nyttja Processtöd Jämställdhet, dels för utbildning av projektmedarbetare och som stöd vid metodutveckling. 3. Arbeta med eget förhållningssätt och språkbruk inom projektmedarbetargruppen. Utbildning och metodutveckling inom jämställdhetsområdet har skett via kontinuerliga möten med medarbetare. Under 2012 genomfördes möten i storgrupp för hela projektområdet gemensamt för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I samband med Försäkringskassans organisationsförändring vid årsskiftet har fortsatt metodutveckling skett via mindre grupper vid respektive kontor på Arbetsförmedling och Försäkringskassan var för sig. Arbetet med jämställdhet har utgått ifrån Genushanden som ursprungligen tagits fram och använts inom vård- och landsting i Skåne (referens). Tanken är att med utgångspunkt från genushanden få hjälp med att se vilka frågor man ställer och hur man bemöter och bedömer individer och därigenom på ett tydligare sätt se eventuella skillnader. Genushand Tumme: Kvinnor tillfrågas om sin familjesituation, men sällan mannen. Tänk tvärtom: fråga mannen! Pekfinger: Våld, hot och mobbing är en riskfaktor för långvarig sjukskrivning. Mäns våld mot kvinnor dolt problem. Våga fråga, våga se! Långfinger: Somatisk inriktning på männens diagnoser och psykosomatisk inriktning på kvinnors diagnoser. Stor risk att vi missar mäns depressioner! Risk för medikalisering hos kvinnan. Ringfinger: RISK-bruk, alkohol mer skamligt för kvinnor. Fråga alltid, gör till rutin att kolla alla långtidssjukskrivna med prov. Lillfinger: Män får tidigare specialistremisser, får större stöd av sin arbetsgivare. Männen rehabiliteras utifrån sitt arbete, medan risk för att kvinnor rehabiliteras utifrån sin sociala situation. TÄNK TVÄRTOM -ALLTID! Om individen hade haft annat kön, hade Du tänkt annorlunda då? 32 (52)

33 Figur 7. Genushand Källa: Landstinget Region Skåne. Förutom genushanden har metodutveckling kring jämställdhet utgått från 4 frågeställningar 1. Vad är bra för dig med sjukrivning? 2. Vad är mindre bra för dig med sjukskrivning? 3. Om du skulle gå tillbaka till arbetet, vad skulle problemet med det vara för dig och för de i din närhet? 4. Vad skulle däremot vara bra med att gå tillbaka till arbetet för dig och för de i din närhet? Frågeställningarna kommer från Jämställda sjukskrivningar, Ulrika Eklund, Sveriges kommuner och landsting Arbetet med metodutveckling och lärande utifrån genushanden har skett genom att vid gemensamma möten med medarbetare ta upp och lyfta diskussion kring de olika fingrarna i genushanden. Inför varje tillfälle har ämnet förberetts genom möte med jämställdhetsambassadörer som finns i projektet samt att person som utgjort processtöd jämställdhet har deltagit i förberedelser och vid möten. Vid varje tillfälle har medarbetarnas reflektioner samlats i avsikt att sammanställa ett huvuddokument då hela genushanden har belysts. Det samlande dokumentet skall utgöra grund för förslag till handläggarstöd vid arbete med arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetet kan kort sammanfattas med att behov av handläggarstöd finns, att det till stor del handlar om att vara medveten om signaler och beteenden som kan vara till hjälp för att fånga upp ett problem, att ett frågepaket kan vara till hjälp men bör utgöras av mer generella frågeställningar som leder framåt, att specialister bör nyttjas i större utsträckning och då i tidigt skede, att handläggarstöd bör innehålla vägledning 33 (52)

34 om hur man går vidare samt kontaktuppgifter till externt stöd t.ex. kvinnojour mm. Handläggarstöd är ett stöd för att se individer och inte omedvetet bedöma personer utifrån kön. 6. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Unga med funktionshinder är en grupp som har speciella behov. Tidigare hade Arbetsförmedlingen en speciell handläggare på som jobbade med denna grupp mot Försäkringskassan. I samband med att projektet startade och Försäkringskassan påtalade behovet av att ha några få som specialiserade sig på gruppen unga med funktionshinder och då i första hand de som kom från särskolan och har/hade haft aktivitetsersättning. Kundlinjen provade då att ha tre handläggare på Arbestförmedlingen som kontaktpersoner mot Försäkringskassans handläggare och som delade på uppdraget att ta emot unga med funktionshinder. Vid en uppföljning med Försäkringskassan framkom att de är mycket nöjda med resultatet, det är smidigt och enkelt att få tag i en handläggare med kunskaper om målgruppen, vilket gör att arbetet blir effektivare och man upplever att man kommer fram till ett resultat snabbare. Kunskapen hos handläggarna på Arbetsförmedlingen ökar och de får ett nätverk inom de områden där oftast denna grupp finns, t ex LSS aktiviteter. Den fysiska tillgängligheten har vi kunnat uppfylla då våra lokaler tillhör statliga myndigheter där kraven på framkomlighet är höga. Något behov av en checklista för tillgänglighet vid mötena funnits då lokalerna är tämligen nya och anpassade för de krav som ställs på tillgänglighet. För att förbättra den kommunikativa tillgängligheten har fler och kortare informationstillfällen införts med möjlighet at kunna ta del av informationen så väl i grupp som enskilt. Vi har också möjlighet att ta fler möten för att säkerställa att informationen och besluten är förankrade. Efter kontakt med intresseorganisationen för personer med NP funktionsnedsättningar beslutades att i kallelsen/inbjudan tydligt poängtera att Du får gärna ta med en person till mötet, det kan vara en anhörig eller annan person som du litar på. Detta för att denna grupp kan ha svårt med den kognitiva förmågan och i vissa fall har svårt att minnas och att koncentrera sig. Viktigt är dock att inte generalisera, utan lyssna av och vara påläst på hur situationen ser ut för just den individen som mötet gäller. Information om stöd och insatser för målgruppen med funktionhinder har genomförts genom informationsträffar tillsammans med handläggare från andra arbetslag utanför projektet. I inledningen av projektet genomfördes en informationsträff med den leverantör som Arbetsförmedlingen har avtal med för inköp av hjälpmedel för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Även Hjärnskadeteamet har informerat om viktiga aspekter vid träffar med personer som har haft en stroke eller annan form av skada på hjärnan som inte är medfödd. Kunskap som förmedlades vid informationen med Hjärnskadeteamet var bland annat att det är viktigt med korta möten och att ge tydlig information i skriftlig form då den kognitiva förmågan är begränsad för många av dessa personer. Informationen som ges bör också finnas nedskriven. Det är också möjligt att ta hjälp av telefoner för att spela in samtalet. 34 (52)

35 Arbetsförmedlingens interna resurser i form av syn- och hörselpedagoger har genomfört en halvdag med en genomgång av hjälpmedel inklusive möjlighet för personalen att själva pröva hjälpmedlen. Dagen innehöll även tips om vad handläggare ska tänka på och hur befintlig teknik, exempelvis mobiltelefoner, kan vara till användning. En träff med arbetsgivare med möjlighet att ta emot personer med funktionsnedsättning planerades där arbetspsykolog och arbetsterapeut skulle gå igenom viktiga saker att tänka på vid olika funktionshinder. Med anledning av att projektet avslutas i förtid har detta inte genomförts. Möjlighet kan finnas att genomföra detta i ordinarie verksamhet alternativt tillsammans med samordningsförbunden. Inom projektet har vi valt att utgå från Arbetsförmedlingens hemsida för information. 7. Regionala prioriteringar Ej aktuellt 8. Spridning och påverkansarbete Två broschyrer har tagits fram inom ramen för Kundlinjen, den ena användes i inledningen av projektet för att bland annat informera inom Landstinget i Östergötland. Den andra arbetades fram av en arbetsgrupp för att sprida information till deltagarna i projektet och den delades ut i samband med nya möten med individer på Försäkringskassan och vid gemensamma möten med Försäkringskassan till de personer som eventuellt skulle bli aktuella eller som var aktuella (de personer som automatiskt kom in i projektet den 15 januari 2012 från Handlingsplanssamverkan och Arbetslivsintroduktion). Under sommaren 2012 skickades broschyren till vårdcentralerna västra länsdelen i syfte att exponeras i väntrummen för vårdcentralernas besökare, samt användes vid informationsmötena under hösten. De arbetsplatser som har haft deltagare i arbetsprövning från Kundlinjen har fått information om ESF-projektet. Kundlinjen har riktat sig till intresseorganisationer för olika funktionsnedsättningar eller hinder t.ex. Attention, Intresseorganisationen för Företagare i Östergötland, samordningsförbunden i aktuella kommuner, Studieförbunden i Östergötlands län samt Kyrkliga församlingar. Projektgruppen har informerat om Kundlinjen på olika vårdcentraler i länet samt vissa enheter på Lasarettet i Motala och enheter som finns både i Motala och Linköping som t.ex. Rehab teamet och Hjärnskadeteamet. Information har även riktats till psykiatrienheterna i Mjölby och Motala samt neurologen i Motala/Linköping. En erfarenhet från projektet är att ha fasta inbokade tider för möten samt visa respekt för varandras arbeten genom att i god tid meddela när tiderna inte behövs samt boka och i förekommande fall avboka besöksrum så att de kan användas av andra handläggare. 35 (52)

36 Möjligheten för Arbetsförmedlingen att lägga in bokningsschema på Försäkringskassans server genom att kontaktperson på Försäkringskassan har fått schema som lagts in vilket har underlättat arbete i samverkan betydligt. Det finns även vinster med att myndigheterna är samlokaliserade då kollegor snabbt kan nås för att reda ut problem eller svara på frågor. Samlokaliseringen skapar också förutsättningar för att kunna utnyttja internposten för snabb kommunikation. En erfarenhet som har gjorts är att det finns behov av ett gemensamt system vad gäller utbetalning av ersättning så att individen inte behöver gå från en inkomst till en annan med olika utbetalningsdatum då detta påverkar individens hela ekonomi och skapar onödig oro som i sin tur påverkar motivation till framåtskridande i rehabiliteringsprocessen negativt. Ersättningen i form av aktivitetsersättning för elever som går på särskolegymnasiet behöver ses över. De som efter avslutad skolgång har en arbetsförmåga och därmed står till arbetsmarknadens förfogande hamnar i vissa fall i en svår ekonomisk situation eftersom aktivitetsersättningen är förhållandevis hög och ersättningen från Arbetsförmedlingen i form av aktivitetsstöd är väsentligt lägre. I vissa fall tvingas individen söka ekonomiskt bistånd för att men flera av dem har inte förmågan att ta nödvändiga kontakter eller har föräldrar som kan hjälpa dem, vilket bidrar till en dålig start på vuxenlivet. För att få igenom en lösning på dessa problem behövs beslut på riksdagsnivå. Vissa av dessa frågor är aktuella och ligger på Socialförsäkringsutskottets bord. 9. Extern utvärdering En extern utvärdering av projektet har genomförts av Sweco och har sammanfattats i rapporter och delrapporter. Swecos utvärdering har genomförts i form av följeforskning och har fokuserat på pågående process samt resultat och effekter av projektet. Sweco har under projektets gång genomfört intervjuer, observationer, dokumentstudier och enkäter för att inhämta underlag till utvärdering. Sweco har även löpande under projektets gång haft kontakt med projektledning för att gemensamt planera utvärderingsinsatser. 10. Egenutvärdering Under projektets gång har aktiviteter och verksamhet kontinuerligt utvärderats internt dels via dialoger mellan projektledare varje vecka samt även vid återkommande projektägarmöten och i viss mån via styr- och ledningsgruppsmöten. 36 (52)

37 11. Kommentarer och tips Vad gick bra och varför? Det var en bra och snabb start på samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Motala/Mjölby, vilket till stor del berodde på en fungerande samverkan kring handlingsplanerna och det fanns ett upparbetat samarbete med gemensamma träffar en gång per vecka redan innan projektet startade. De redan upparbetade träffarna fortsatte men utökades med ALI-medarbetarna och byggdes sedan på med medarbetare som tillkom i projektet. I Motala underlättades samarbetet av att myndigheterna är samlokaliserade och har ingångarna mittemot varandra och trappuppgången är en naturlig mötesplats på morgonen. Där finns även gemensam reception/servicemottagning där exempelvis internpost kan lämnas. Möjligheten att snabbt nå varandra utan längre förflyttning och på så sätt lätt kunna nå varandra rent fysiskt underlättade samarbetet. Frågor som dök upp fick snabbt fick svar och att handläggningen förenklades. I Linköping är det ett avstånd på minst fem minuters promenad mellan myndigheterna, vilket kan tyckas kort, men det verkar ändå ha betydelse för samarbetet. En arbetsmodell vidareutvecklades från FAROS-modellen i en gemensam arbetsgrupp. Modellen presenterades för projektgruppen som arbetade med att ta fram handläggarstöd för det nationella samarbetet på central nivå. Samarbetet var givande och viktigt då det tog plats i projektets inledning. Arbetsgruppen bestod av deltagare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt rehabsamordnare från samordningsförbunden och uppgift var att utveckla samarbetet med vården, inledningsvis västra delen av Landstinget. Arbetsgruppen utökades under projekttiden med kontaktpersoner som Försäkringskassan har mot vårdcentraler och vissa enheter på Motala lasarett. Arbetsgruppen var vid ett flertal tillfällen ute och informerade om samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och ESF projektet Kundlinjen. Vad gick mindre bra och varför? Vissa av målen var svåra mäta i arbetsförmedlingens system t.ex. antal deltagare, start och avslut för våra aktiviteter. Deltagarna var fortfarande kvar i projektet och deltog i ett program samtidigt som aktiviteten är helt styrd av deras förmåga vid tillfället. Nivåerna på aktivitet kunde vara mellan 1 timme/vecka upp till 8 timmar/dag. Det har framkommit att det även visat sig vara svårt att mäta resultaten i denna målgrupp på nationell nivå. Projektledningen har tillsammans med Arbetsförmedlingens statistikenhet tagit fram variabler men för att dessa ska kunna tas fram krävs att handläggare kodar med fast kontorskod alternativt projektkod vid rätt tillfälle, vilket tyvärr inte har fungerat tillfredställande i projektet. Projektledare på Försäkringskassan som kombinerat uppgift med roll som sektionschef har medfört att projektet präglats av Arbetsförmedlingens perspektiv. För att skapa en konstruktiv projektledarmiljö där möten och kontakter kan genomföras med kort varsel finns ett tydligt behov av renodlade projektledarroller. 37 (52)

38 Möjligheten att genomföra innovativa förslag och idéer i projektet har bromsats av krocken mellan Kundlinjen och det nationella programmet (med start våren 2012) som även det innebär samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De stora likheterna mellan projektet medförde exempelvis att då Kundlinjen skulle upphandla tjänster för målgruppen och insatserna redan var upphandlade centralt. Det nationella samarbetet påverkade även projektet genom att båda myndigheterna fick nya handläggarstöd vilket i sin tur påverkade projektmedvetenheten negativt. Mycket tid fick läggas på diskussioner om vad som var ordinarie arbete och vad som ingick i projektet. Dessa komplikationer inträffade i en tid då projektledare respektive sektionschef lämnade projektet för nya arbetsuppgifter, vilket ytterligare försvårade arbetet. Samarbetet med vården har påverkats av att organisationen varierar över länet. I den västra länsdelen av landstinget har Försäkringskassan kontaktpersoner mot varje vårdcentral och mot vissa enheter på sjukhuset i Motala som har många sjukskrivningsärenden. Motsvarande samarbete finns inte i exempelvis den centrala länsdelen. I den västra länsdelen fanns således ett upparbetat samarbete som det var naturligt att bygga vidare på med medarbetare från Kundlinjen. Detta underlättade kommunikationsvägarna för spridning av information om Kundlinjen till vårdcentraler och aktuella enheter vid sjukhuset. Den erfarenhet som kontaktpersonerna hade kom projektet till del, t.ex. när det gällde vilken information som saknades i landstinget och vilka frågor hade de fått från vården som rörde samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan eller enbart frågor kring Arbetsförmedlingen. Kommentarer och tips till andra projekt När myndigheter ska samverka i ett projekt bör det finnas en projektledare på respektive myndighet. Vi vill uppmärksamma problematiken i att kombinera rollerna som projektledare respektive chef. Uppdragen kommer oundvikligen i konflikt med varandra och vid dessa tillfällen prioriteras rollen som chef, vilket är naturligt. Möjligheten till snabb kommunikation och att boka möten i projektledning blir också ett problem. Ett delat uppdrag hade istället medfört en möjlighet till positiv utveckling för projektet. Att ha en referensgrupp som finns med från början av projektet för att ge stöd hade kunnat bidra till projektets utveckling. Det är även viktigt att mäta vissa kritiska variabler före projektstart och om möjligt ha i förväg bestämda mätpunkter. Att genomföra en utvärdering av ett projekt utan en föremätning är orimligt. Det är också värdefullt att genomföra mätningar under ett projekts gång för att stämma av att inmatning av data och registrering av information som är viktig för uppföljningen fungerar. En aktivitetsplan är användbar för att upp följning i slutet av projektet och kan även fungera som en handlingsplan för projektet. I samband med utvärdering av projekt vill vi även betona vikten av att extern utvärderare och projektledning tidigt i projektet bestämmer i vilken form utvärdering skall ske så att målgrupp vid start kan informeras om former mm. Ett projekts avgränsning är viktig, det gäller exempelvis tydligt inkluderade deltagare, korta aktiviteter med tydlig början och slut. Detta förbättrar möjligheten till analys av effekten av aktiviteterna. De färdiga mallar för att redovisa deltagare i är inte anpassade för många deltagare, detta gäller för mallarna från ESF och de som ska redovisas till SCB. 38 (52)

39 Dokumentmall rekommenderas för att få enhetliga dokument, vilket i sin tur gör att det blir enklare att hitta information. En gemensam server för projektgruppen där dokument och andra viktiga anteckningar som projektgruppen behöver ha tillgång till underlättar arbetet. Detta blir extra viktigt om ni tillhör olika kontor (Arbetsförmedlingen). Om annan myndighet medverkar är det viktigt att även de har tillgång till samma server så att handlingar finns tillgängliga för båda myndigheterna. 12. Kontaktpersoner Birgitta Tegidius birgitta.tegidius@arbetsformedlingen.se Agneta Jacobsson agneta.jacobsson@arbetsformedlingen.se Håkan Holmberg hakan.holmberg@arbetsformedlingen.se 39 (52)

40 Bilaga 1 EN JÄMFÖRELSE AV PROJEKT KUNDLINJEN OCH NATIONELLT PROGRAM REHABILITERING Kundlinjen Tidig insats FK Tidig insats Externt Tidig insats GK Aktiviteter, återkommande GK Avslut 1. Informationsmöten 2. Samverkansmöten 3. Omvärldsinformation 4. Kundbrev 5. Informationsmaterial 6 Upphandling av aktivitet Nationellt program rehabilitering 7 Tidiga insatser 8 Generellt GK Aktiviteter, återkommande GK Avslut GK = Gemensam Kartläggning 40 (52)

41 Forts. Bilaga 1 Gemensamma aktiviteter för Kundlinjen och det nationella programmet GK Gemensam Kartläggning Aktiviteter (Möjliga aktiviteter från verktygslådan för nationell program rehabilitering) Avslut d.v.s. arbete, utbildning, arbetssökande mm Bilden ovan tydliggör skillnader och likheter mellan projekt Kundlinjen och det nationella programmet. Se förklaring nedan. Specifikt för projekt Kundlinjen (siffror i ovanstående figur) 1. Tidig extern aktivitet i form av informationsmöten riktade till en specifik målgrupp (sjukskrivna/sjukersättning). Syftet är att tydliggöra möjligheterna inom projektet och tidigt informera om den enskildes möjlighet till aktiv påverkan och delaktighet i rehabiliteringsprocessen. 2. Samverkansmöten AF/FK där det finns möjlighet att diskuter förutsättningar inför GK samt lyfta vilka aktiviteter som finns att tillgå för en viss person. Effektivt kunna nyttja aktivitet och tidigarelägga start av aktivitet. Samverkansmöten efter GK för utvärdering mm både i större grupp och mellan enskilda handläggare. 3. Omvärldsinformation ges via informationsmöten riktade till samverkanspartners, vårdcentral m.fl. i syfte att beskriva möjligheter inom arbetslivsinriktad rehabilitering exempelvis för att tidigarelägga start/aktivitet. 4. Informationsmaterial, till målgruppen för arbetslivsinriktad rehabilitering i syfte att tidigt skapa motivation, delaktighet, tidigarelägga start mm. Informationsmaterial till samverkansparters för att informera om möjligheter och kontaktvägar för arbetslivsinriktad rehabilitering. 5. Kundbrev ett komplement till den allmänna informationen. Riktas till såväl personer som kan vara aktuella samt till personer som redan deltagit i gemensam kartläggning. Kundbreven skickas för att informera om möjligheter i form av aktiviteter. Kundbreven syftar till att öka individens motivation och delaktighet. 6. Möjlighet att upphandla aktiviteter som inte finns i verktygslådan för det nationella programmet rehabilitering. Möjlighet finns att anpassa efter individens/gruppens behov för att effektivisera/individualisera rehabiliteringen. 7. Tidiga insatser där även tillgång till arbetspsykolog/arbetsterapeut finns i ett tidigare skede jämfört med det nationella programmet. Detta bör leda till snabbare och för individen effektivare/realistiskt avslut av samverkan/rehabinsatser. 8. Generellt: Medel för att utveckla metoder, analysera/pröva insatser och arbetssätt för att på sikt kunna påverka det nationella programmet och den egna arbetssituationen mm. Exempelvis handläggarstöd, utökade individuella insatser, effektivare mötesformer i samverkan mm. 41 (52)

42 Bilaga 2 Mall för metodutvecklingsområden inom Kundlinjen Rubrik Område/Verksamhet: Syfte: Övergripande för metodutvecklingsområde Beskriver del av verksamhet som är aktuell för metodutveckling. Beskriver syfte med metodutveckling, bakgrund samt tänkt effekt av metodutveckling. Genomförande: Arbetsgrupp: Ansvarig: Tidsperiod/Kontor: Rapport: Beskriver hur metodutveckling skall genomföras. Anger vilka personer som skall vara delaktiga i metodutvecklingen. Anger den eller de personer som är ansvariga för metodutvecklingen. Anger under vilken tidsperiod samt vilket/vilka kontor som är aktuella för metodutvecklingen. Anger när/hur rapportering skall ske av metodutvecklingen. Begreppet Metodutveckling är ett paraplybegrepp som i sin enkla form betyder förbättring och utveckling av kända metoder. Då det endast är ett generellt begrepp behöver man exemplifiera och koppla begreppet till den verksamhet man har behov av att metodutveckla. Det som ytterligare kan behöva förtydligas är hur metodutveckling i praktiken går till, d.v.s. hur metodutveckling genomförs, hur det påverkar medarbetare, vilka insatser som krävs när det gäller planering, genomförande och utvärdering. Vidare behövs en tydligare struktur och dokumentation vad gäller specifika metodutvecklingsområden och hur de skall genomföras. 42 (52)

43 Bilaga 3 Reserapport Kundlinjens transnationella utbyte Danmark Resmål: Viborg Jobcenter samt ADHD projekt Randers Inledning ESF projektet Kundlinjen arbetar med målgrupp arbetslivsinriktad rehabilitering för personer som är sjukskrivna arbetslösa alt har anställning och som är aktuella via Försäkringskassan. Tanken med transnationellt utbyte har varit att besöka projekt med liknande målgrupp och som Kundlinjen har målsättning att på sikt skapa arbete alternativt utbildning. Efterhand har Danmark och Jobcenter i Viborg samt ESF projekt i Randers med målgruppen ADHD blivit aktuella och kontakt med Claus Jensen Jobcenter Viborg samt Jakob Terp Randers kommun lett till att besöket kunde genomföras 22-24/ Onsdag 22/5 Onsdagen var en resdag för att komma på plats till torsdagens besök. Resorna startade kl. 11 från orterna Linköping och Motala. Bilresa i två hyrbilar till Göteborg för färjetransport Under tiden för färd med färja genomfördes ett möte med planering av de båda besöken. Vi utgick från framtaget dokument över hur arbetsmarknadspolitik och sjukersättning fungerade i Danmark, vad de båda resmålen innebar, hur vi skulle dokumentera besök/resa, hur vi skulle presentera projekt Kundlinjen mm. Färjan ankom till Fredrikshamn och därefter kvarstod en bilresa till Viborg och hotell vilket vi kom fram till strax efter Torsdag 23/5 Viborg Torsdagen startade med besök på Jobcenter Viborg där vi mottogs av Claus Jensen. Det första intrycket blev den moderna och nybyggda fastighet som Jobcenter var placerat. Vi fick en rundvandring och förklaring till hur byggnaden kommit till och hur tanken var med konstruktion. Viborg kommun som det ser ut idag är resultatet av en sammanslagning av 7 kommuner 2005 och i samband med sammanslagning fattade politiker beslut om hur man skulle jobba med sjukskrivna/arbetslösa till kommunmedborgare. Förutsättning för att ta en del beslut och hur man skulle organisera sig gavs av att Viborg är en frikommun tom 2014 vilket leder till möjligheter att blå ta avsteg från regelverk samt skapa en organisation som normalt inte finns i Danmark. Man tog beslut om att all service skulle ges i staden Viborg samt att alla myndighetsfunktioner skulle samlas i ett gemensamt hus som också byggdes för ändamålet. Resultatet blev den moderna byggnad vi besökte och intrycket är imponerande. Byggnaden är stor med flera våningar och mycket öppen planlösning. Både väggar och golv är anpassade till att arbeta i kontorslandskap vilket gav en mycket låg ljudbild oavsett storlek på kontorslandskap. Vidare fanns inga spärrar i form av låsta dörrar eller zoner för besökare istället var zoner markerade med skyltar där det angavs att endast anställda hade tillträde. Det andra intrycket var att det inte fanns köer till deras direktservice samt att entréplanet skapade en öppenhet och lugn atmosfär. De frågor vi hade gav till svar att det inte förekom några hot samt att det inte heller var köer i direktservice då man skötte mycket av kundkontakt via internet. 43 (52)

44 Efter rundvandring fick vi en presentation av hur man arbetade med sjukskrivna arbetslösa/anställda i Viborg. Arbetet med projekt i Viborg presenterades med hjälp av ett bildspel där vi fick möjlighet att komma med frågor och utrymme för givande diskussioner. Det vi fick klart för oss var bla att det på myndighetsnivå skiljde sig väsentligt från Sverige. - Huvudansvaret för att lösa sin situation låg till större del på enskild individ samt även på arbetsgivare och individ vid anställning där sjukskrivning var aktuell - LAS fanns inte och därmed kunde arbetsgivare säga upp personer med kort varsel - En person sjukskriver sig själv utan krav på läkarkontakt, myndigheten/arbetsgivare får signal om detta och arbetsgivare är skyldig att genomföra ett samtal inom viss tid samt myndigheten är skyldig att avgöra om det krävs läkarkonsultation för vidare planering - Ingen karensdag vid sjukskrivning - Konsekvens av uteblivet besök var mycket tydligare, uteblev man från besök följde en period av 4 veckor utan ersättning där individ hade ansvar för att visa att man var aktiv annars uteblev ersättning helt och man var anvisad till ersättning via socialen - Förutom ovanstående hade man grundligt förberett projekt med sjukskrivna i Viborg, projektet innebar bland annat: - Tidigt kontakta arbetsgivare och läkare och skapa överenskommelser om hur man skulle arbeta - Direktlinjer för arbetsgivare som kunde användas vid akuta situationer - Organisation med kompetenser läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog mm - Fasta kontaktpersoner för arbetsgivare och sjukskrivna - Aktiviteter för målgrupp inom egen organisation - Brett utbud av aktiviteter som är individanpassade - Tidig kontakt med sjukskrivna under den försa månaden för att minska de kortare sjukskrivningarna och därmed på sikt de längre samt behålla anställning vid sjukskrivning - Varje vecka möjlighet att lyfta ärende till konferens där samtliga kompetenser finns representerade för vidare planering - Tillgång till uppföljning av ekonomi samt statistik Projektet gav ett intryck av struktur, tydlighet i alla nivåer från ledning till målgrupp samt även en politisk samsyn kring hur man skulle arbeta vilket blev tydligt med byggnaden Jobcenter och hur service skulle ges till medborgare. Vidare var det intressant att inga ekonomska tillskott fanns för Viborg som frikommun. Så här långt var man mycket nöjda med projektet och hittills var resultaten en minskning av sjukfrånvaro med 10 % inom målgruppen. Besöket gav många intryck och reflektioner av arbete med målgruppen sjukskrivna, samarbete mellan myndigheter, organisation, arbetsgivare, läkare samt även nyfikenhet av att få veta mer om hur man organiserar arbete med direktservice, öppet arbetslösa då intrycket var en mycket lugn arbetsmiljö där inga köer förekom. Efter besök på Jobcenter i Viborg blev det en bilfärd till Randers på ca en timma. I Randers togs vi emot av Jakob Terp projektledare och fick ett första tillfälle till samkväm under en lunch. 44 (52)

45 Randers ESF projekt i Randers med målgruppen ADHD växte fram då man konstaterade att man under högkonjunktur hade en relativt stabil grupp på ca 1600 personer som inte kom i kontakt med arbetsmarknaden trots olika åtgärder. En hypotes var att ett flertal av dessa var personer med ADHD som inte hade fått möjlighet till att få diagnos och därmed inte heller rätt stöd för att komma ut på arbetsmarknad. Projektidén var att: - Erbjuda målgruppen möjlighet att via ASRS självtest och Russel Barkleys Quicktest utröna om man var aktuell för diagnos ADHD - Då det var aktuellt få hjälp med att fastställa diagnos samt eventuellt andra diagnoser - Behandling i form av medicin alt medicin och ytterligare behandling - Möjlighet att deltaga i projekt med kurs social färdighetsträning, kontaktperson som hjälper till med arbetsgivarkontakter och startar praktik eventuell anställning - Tillgång till kompetenser inom projekt t.ex. psykolog, läkare mm - Jakob Terp presenterade projekt tillsammans med medarbetare. Det man konstaterat var att 142 personer hade fått diagnos ADHD, 50 % uppgav att man inte kände någon större effekt av medicinering, över 90 % upplevde bäst effekt av medicinering i kombination med kurs social färdighetsträning. Frågeställningar man hade var bla att det eventuellt blev ett större antal feldiagnoser utifrån tester, missbruk och närliggande symptom till ADHD kunde vara en förklaring. Framgångsfaktorer i projektet var samverkan mellan olika kompetenser, Jobcenter, psykolog, läkare, mentor, arbetsgivare mm samt en tydlig struktur hur man skulle arbeta med målgruppen. Resultat av projektet var mycket lyckat, 40-45% av målgrupp hade gått till arbete alt utbildning. Även här gav besöket många intryck, liknande som vid Viborg av struktur, tydlighet och samverkan mellan kompetenser/myndigheter inom projektet. Att en röd tråd med rimlig tidsaspekt i arbete med gruppen gav resultat d.v.s. diagnos, behandling/färdighetsträning därefter via mentor kontakt med arbetsgivare. Frågor kring hur många som blev feldiagnostiserade och vilken effekt det ger samt hur tillförlitlig screening utifrån dessa metoder var. Resultater 40-45% i arbete alt utbildning var mycket imponerande. Besöket i Randers blev mycket intensivt och tiden blev knapp. Presentation av Kundlinjen fick anpassas till broschyr samt bildspel. Vi tackade både Viborg och Randers med blommor och en enkel gåva i färgerna gult och blått. Efter de båda besöken kvarstod en bilresa till Fredrikshamn och hotell på ca 1,5h och hotell. Dagen hade varit mycket intensiv och vi kunde konstatera att vi inte hade hunnit med ytterligare besök under dagen. Dagen avslutades med en gemensam middag där vi diskuterade våra intryck. Fredag 24/5 Färjan avgick från Fredrikshamn kl och under färjetransport gick vi gemensamt igenom våra intryck samt började skriva på våra egna sammanfattningar av reflektioner för inlämning till rapport. Sammantaget var alla mycket nöjda med resan och besök Viborg/Randers. Alla kända ett tillskott av energi och många tankar, idéer om hur man kan gå vidare med att arbeta med målgruppen sjukskrivna och rehabilitering. Färjan ankom till Göteborg och därefter kvarstod biltransport till respektive arbetsort. En samling trötta med nöjda medarbetare ankom till Motala, Linköping ca (52)

46 Reflektioner Förberedelse av resan har förflutit bra med lite diskussioner kring hur betalning av logi mm skall lösas. Endast deltagare från Arbetsförmedlingen blev aktuella vilket var mindre bra, resultat och möjliga samverkansvinster mm på hemorter kan påverkas negativt. Resor, tider, logi har fungerat mycket bra. Alla deltagare har deltagit mycket aktivt både vid besök samt vid diskussioner efter besök. Mottagande i Viborg samt Randers har varit över förväntan. Man har tagit sig tid att förbereda besöken och gett oss mycket bra information och möjlighet till att ta med oss tankar, intryck, idéer mm. Jobcenter i Viborg kan rekommenderas för ytterligare besök utifrån den helhetslösning man arbetar med gentemot medborgare där samlad service ges och i en byggnad för hela kommunen. Övergripande intryck är bla att man utgår från olika förutsättningar i regelverk. I Danmark läggs större ansvar på medborgare och även arbetsgivare, LAS finns inte och inte heller karensdag vid sjukskrivning samt att kontakt med läkare inte alltid krävs (först när myndighet bedömer det). Båda projekten har präglats av samverkan mellan myndigheter där kompetenser/myndighetspersoner samverkar i stor respekt för varandras yrkesroll. Projekten har även varit mycket tydliga i struktur, planering, kontakt med berörda parter och arbetsgång. Resultat i båda projekten har varit tydligt positiva. Motala, Linköping Agneta Jacobsson Håkan Holmberg 46 (52)

47 Bilaga 4 Aktivitetsplan Utvecklingsområde Infomöte målgrupp Infomöte samarbetspartner Informationsmaterial-bildspel Utvärdering samverkan vården Utveckling Gemensam kartläggning Specialister Gemensam kartläggning Specialister Gruppaktivitet Specialist Gruppinformation arbetsgivare Startgrupper Aktivitetsguide Gemensamt dokument AF/FK Utveckling av avtal Jämställdhet/ Motala och Linköping Mässa socialt företagande/seminarium Temadag Unga med funktionshinder Transnationell aktivitet Utvärdering/analys av Kundlinjens modell Unga/Särskola Pröva och utvärdera förslag på ny aktivitet för målgrupp Utvärdering av jämställdhetsintegrering/tillgängli ghet i projekt Utvärdering av kundlinjens metoddokument, avslutande rapportering Inga nya deltagare tas in, deltagare integreras i ordinarie verksamhet Unga funktionshinder aktivitet Januari Februari Mars April Maj Juni v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v 2 5 v 2 6 Kartläggning Metodutveckling/planering Genomförande Utvärdering 47 (52)

48 Bilaga 5 Arbetsmodellen 48 (52)

49 49 (52)

50 Bilaga 6 Förslag på innehåll i handläggarstöd utifrån Genushand - Säkerhetsställ att frågeställningarna är könsneutrala - Vi måste ställa rätt frågor vid rätt tid i processen-när kunden är mogen. Inte komma in för tidigt. - Fråga att ställa sig själv efter avslutat samtal: Hade jag kommit fram till samma resultat om det hade varit motsatt kön? Tänk tvärtom Frågor efter klichésvar från sökande: - Lyssna på svaren på samma sätt oavsett kön. - Hur upplever du att ha varit frånvarande från arbetslivet en längre tid? - Vad har du för syn på att byta bransch? Kan du tänka dig att byta bransch? - Hur ser du dig själv i ett annat yrke? Hur ser din sociala situation ut nu? - Tänk på att ställa sociala frågor till män - Finns det något i din familjesituation som måste ändras? - Hur ser en vanlig dag ut i ditt liv? - Upplever du att du har stöd från din familj och barn? - Vad händer hemma om du tar ett jobb? Berätta om hur dina/era hushållsaktiviteter ut/fördelas? - Hur har du ordnat det med barnomsorgen? - Jag hör att du/du berättar att (namnge 2-3 saker uppsagd, separation mm), detta måste innebära sorg för dig att du förlorat en del saker? - Du har haft smärta länge det måste sätta spår i själen? - Hur ser/såg dina vårdkontakter ut? - Hur gör du för att må bättre i ditt liv? - Har du någon samtalspartner? Våld i nära relationer - Använd socialkonsulent som stöd när dessa hinder framkommer. - Bra kontakter att lämna till personen är uppgifter till kvinnojouren. Öppenmottagningen på psykiatrin vårdcentralen och 1177 kan också vara stöd. Kyrkan och andra ideella organisationer som finns kan variera mellan orterna men kyrkan brukar alltid ha någon diakon eller diakonassistent som kan hjälpa till som samtalsstöd. Denna kontakt är kostnadsfri. - Ta reda på om det finns ett dokument som samlar information om Kvinnojour, kurator, olika typer av stöd. Låt dokument ligga framme i besöksrum för att sökande spontant skall kunna ta med utan att behöva lämna information till handläggare. Generellt - Viktigt att handläggare i förväg vet vilket stöd som finns i fortsatt handläggning samt att man är medveten om gränsdragningar d.v.s. det är inte meningen att handläggare skall agera kurator. Handläggare skall ha kunskap om hur vissa faktorer påverkar, hur man kan upptäcka dessa genom frågeställningar mm samt hur man skall gå vidare. 50 (52)

51 51 (52) - Specialister skall nyttjas tidigt i processen och inte nödvändigtvis först när det är klarlagt vilket problem som är aktuellt. Specialist kan avlasta handläggare och fastställa vilka hinder som föreligger.

52