Soldatrotar i Brändön

Transkript

1 Soldatrotar i Brändön 99 Brändholm 100 Sten, Skön 101 Storm, Stormare, Lund 102 Dahl

2 Soldatrotar i Brändön Om soldatrotarna Brändholm, Sten, Skön, Storm, Stormare, Lund och Dahl i Brändö by i Norrbottens län Sammanställning år 2008 av Georg Palmgren

3 Förord Min farfars farfar var soldat vid roten nr 99 Brändholm i Brändön i Norrbottens län. Därav följer mitt stora intresse för soldatrotarna. Redan på 1960-talet gick jag igenom generalmönsterrullorna på Krigsarkivet i Stockholm och gjorde noteringar om allt som berörde rotarna nr i Brändön. Även senare har jag samlat material som rör behandlingen av soldatjorden bl.a. i samband med laga skiftet och delningen i början av 1900-talet. Först nu, när det finns tillgång till källor på CD-skivor och på internet, har jag gett mig tid att sammanställa materialet i denna lilla skrift. Största hjälpen har jag haft av de utförliga soldatakter som tagits fram av Eila och Björn Fredriksson vid Boden Överluleå Forskar Förening. Innehållet i denna skrift bygger inte på någon aktiv släktforskning utan är framtaget ur de öppna källor som finns tillgängliga. En del småfel kan förekomma och jag är tacksam om läsarna kan hjälpa till med att rätta dessa och gärna komplettera med material från egen forskning. Min e-postadress är georg.palmgren@telia.com. Särskilt intressant har varit att försöka få fram vilka ättlingar till de gamla soldaterna som fortfarande finns kvar i Brändön eller i Luleå kommun. Förhoppningsvis kan sammanställningen väcka intresse för djupare släktforskning. Luleå i februari 2008 Georg Palmgren Innehåll: Sid Om indelningsverket 3 Vadstena krigsmanshuskassa 4 Om Västerbottens regemente 5 Soldatjorden i Brändön 7 Laga skiftet Delningen av soldatjorden Soldater i Brändön omkr Omslagsbild: Ur Fänrik Ståls sägner - 2 -

4 Om indelningsverket Kung Karl XI införde det s.k. "Ständiga knekthållet" (Yngre indelningsverket) som blev godkänt av riksdagen år Varje landskap uppmanades att ställa minst ett infanteriregemente till kungens förfogande. Det skulle bestå av 1200 man fördelade på 8 kompanier om vardera 150 man. För att rekrytera en soldat skulle det finnas minst två gårdar som tillsammans blev ett mantal. Namnet på dessa gårdar var en "rote" För husarer och kavalleri var beteckningen "rusthåll" och för båtsmännen "båtsmanshåll". När bönderna antog en person som soldat betaldes en legosumma. Soldaten skulle dessutom ha ett torp med en storlek av 9 alnar i fyrkant och en rekommenderad takhöjd vid långväggarna med sju ordinära stockar. På ena långsidan skulle det finnas ett fönster som var 1 aln i fyrkant. För Norrbottens del föreskrivs i ett kungligt brev år 1836 att åbyggnaderna på torpen skulle utgöras av stugbyggnad, stolpbod, tröskloge med korn- och foderlada samt fähus. Stugbyggnaden skalle vara 14 alnar lång, 9 alnar bred och 5 ½ alnar hög och vara inredd till stuga och kammare. Till torpet skulle också finna en bit mark av ungefär halvt tunnland av socknens bästa jord och tillgång till mulbete mm. Kronan försåg soldaten med vapen och uniform, s.k. mundering. Den finaste skulle förvaras i rotekistan. I vardagslag användes en s.k. släpmundering av enklare slag. Läs mer om indelningsverket i t.ex. Lars Ericsons bok "Svenska knektar". Uniformer från indelningsverkets tid. Foto: Armémuseum. Källa "Bodens kommun - från forntid till nutid", utgiven år

5 Här är ett exempel på ett kontrakt mellan rotebönderna på rotan 102 Dahl och den blivande soldaten Nyqvist. (Avskrift av akt i Krigsarkivet) Undertecknade intressenter i roten N:o 4 vid Råneå kompani av Kungl. Norrbottens Fältjägarekår förbinda oss härmed att efter skatt lemna Torparsonen Simon Erik Nyqvist följande förmåner 1:o I lega etthundratrettio (130) kronor, deraf 30 kr när karlen antages och 100 kr när han som fältjägare approberas 2:o Som torpet nu ej befinnes i fullt lagenligt skick, så erhåller karlen för år 1884 tio kronor i hushyra och i stället för åker fem tunnor godt och fröbart korn. Torphusen i lagenligt stånd och torpåker om en tunnas utsäde i vidd eger karlen tillträda på våren år 1885, då åkern skall af oss aflämnas välkörd, gödslad och med fröbart korn besådd. Torpängen, som i vanlig år bör afkasta minst fyrahundra (400) lispund hö, får karlen tillträda nästkommande vår. 3:o Att årligen köra till torpet det af karlen derå bergade hö och 32 lass ved samt dessutom för torpets skötsel (8) åtta kördagsverken. 4:o Skjuts till och från kompanisamlingsplatser vid alla kommenderingar. 5:o I årlig rotelön sex (6) kronor, som vid varje års roteliqvid lemnas till kompanichefen, för att för karlens räkning i sparbank insättas. 6:o Karlen skall äga rätt att låta sina kreatur beta å vår betesmark. 7:o Om karlen det åstundar, skola vi av våra egor åt honom avsätta jord om minst ett geometriskt tunnland i vidd, som han, derefter har tjänat minst 25 år, eger efter godtfinnande nyttja under sin och sin blivande hustrus livstid. 8:o Karlen tillförsäkras övriga förmåner, som, enligt gällande författningar, böra honom tillkomma. Försäkrar Luleå den 10 oktober 1883 N A Nilsson enl fullmakt m fl (Källa: Akt i Krigsarkivet) Om en soldat lämnade sin tjänst hade bönderna tre månader på sig att anskaffa en ersättare. Vart tredje år skulle soldaten göra en så kallad "Generalmönstring" och vid dessa tillfällen fördes de sk generalmönsterrullorna med uppgifter om soldatens tillstånd. Vart tredje år skulle soldatroten genomgå en "torpsyn". Dessutom skedde syn när soldaten avgick och ny tillträdde. År 1892 togs beslut om att indelningsverket skulle upphöra och staten övertog kostnaderna för rotehållningen. År 1887 befriades rotarna från skyldigheten att tillsätta ny soldat när den gamla avgick. År 1901 övergick man till en värnpliktsarmé och många av de gamla indelta soldaterna fick kvarstå i tjänst så länge de önskade. Vadstena krigsmanshuskassa Efter lång och välmeriterad tjänst kunde soldaten i samband med sin avgång anmälas till underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa. År 1646 inrättades Krigsmanshuset i Vadstena. Tillgångarna bestod av egendomar som tidigare tillhört Vadstena kloster och en del indelta hemman. Krigsmanshusets uppgift var att dra försorg om gamla och icke längre tjänstbara krigare. När Arméns pensionskassa inrättades år 1756 övertog den en del av krigsmanshusets inkomster, som skulle användas till försörjning av enbart manskap. Krigsmanshuset upplöstes år Inkomsterna fördelades i stället som pensioner till dem som enligt tidigare ordning skulle ha kunnat intas på Krigsmanshuset

6 Från år 1874 förvaltades Vadstena krigsmanshuskassa av Statskontoret. Av kassans avkastningen och visst statsanslag utdelades pensioner och understöd till uttjänt personal. De soldater som erhöll understöd från Vadstena krigsmanshuskassa kallades gratialister (av lat gratia, nåd). Villkoren för att erhålla underhåll var bl.a. att soldaten varit anställd i 25 (senare 30) år. Den som blivit dömd till förlust av medborgerligt förtroende, förlorade även rätten till underhåll för häktnings- och strafftiden. Gratialisterna indelades i fyra klasser. År 1825 var ersättningsbeloppet 36 riksdaler banco per år i första klassen, 24 riksdaler i andra klassen, 12 riksdaler i tredje klassen och 8 riksdaler i fjärde klassen. Från år 1860 höjdes beloppen till 72, 48, 24 respektive 15 riksdaler för klasserna 1-4. För första klassen kunde underhåll i vissa fall utgå med ett betydligt högre belopp. Utbetalningen skedde två gånger om året. För rotarna i Brändön finns anteckningar om att följande soldater blivit "Gratialister" efter att ha tjänat 25 år eller mer: År Tjänstetid Pehr Nilsson Sten år 3 mån Jacob Andersson Dahl år 6 månader Andreas Jönsson Stormare år 4 månader Gustaf Romansson Dahl år 9 månader Petter Johansson Brändholm år 5 månader Carl Jacob Broström Skön år Andreas Andersson Stormare år 9 månader Fredric Andersson Lund år 9 månader Nils Petter Anderson-Berglund Dahl år 6 månader Om Västerbottens regemente Västerbottens regemente tillkom år 1624 och hade sitt ursprung från västerbottensfännikorna från mitten av 1500-talet. När indelningsverket inrättades skulle Västerbottens regemente ställa upp med knektar, korpraler inräknade. Regementet bestod av sju kompanier från Västerbotten och ett från Ångermanland. Kompanierna var Livkompaniet (Luleå och Råneå) Överstelöjtnantens kompani (Umeå, Vännäs, Degerfors, Holmön, Sävar) Majorens kompani (Övertorneå, Karungi, Nedertorneå) Piteå kompani Skellefteå kompani Lövångers kompani (Lövånger, Bygdeå) Bygdeå kompani År 1829 ändrades namnet till Västerbottens fältjägareregemente. År 1841 delades Västerbottens fältjägareregemente i Norrbottens och Västerbottens fältjägarekårer. Livbataljonen av Västerbottens fältjägareregemente blev Norrbottens fältjägarebataljon Västerbottens fältjägarekår kom att bestå av Livkompaniet (Umeå), Skellefteå kompani, Bygdeå kompani och Lövångers kompani - 5 -

7 Norrbottens fältjägarekår bestod då av Livkompaniet (Luleå kompani), Piteå kompani, Råneå kompani, Kalix kompani och Vakanta kompaniet (Torneå kompani) Brändöns rotar nr flyttades från Livkompaniet till Råneå kompani och kom att betecknas Råneå 1-4 År 1892 omorganiserades Norrbottens fältjägarekår till Norrbottens regemente med två bataljoner. Det tillkom då nya kompanier, delvis genom uppdelning av de tidigare, nämligen Elfsby kompani, Bodens kompani, Gellivara kompani och Torneå kompani. Indelningsverket upphörde år Beväringen. Vid sidan av indelningsverket inrättades år 1812 den s.k. beväringen som var en allmän värnplikt. Beväringen skulle vara en manskapsreserv till den indelta och värvade armén som i fredstid oftast hade fullständiga förband av stridande personal. Utbildningstiden, som från början var 12 dagar, utökades år 1858 till 30 dagar, år 1885 till 42 dagar och år 1892 till 90 dagar. År 1885 skapades landstormen. Ur Lars Ericson "Svenska knektar" - 6 -

8 Soldatjorden i Brändön Varje soldatrote skulle underhållas av hemman om sammanlagt cirka 1 mantal. För Brändö by motsvarade detta fyra hela rotar som låg inom byns område. För de överskjutande mantalen fick några hemman delta i underhållet av två rotar i den angränsande byn Persön. Här nedan är en förteckning från laga skiftet åren Hemmansnummer Mantal Rotering Rotans och hemmansägares namn N:o 99 Brändholms Rote (15/16 mantal) 7 21/64 21 Johan Nilsson 7 21/ ½ Johan Erssons Enka 8 57/ ¼ 12:mannen Hans Hansson 8 57/ ¼ Hans Nilsson 60 N:o 100 Skjön Rotan (1 mantal) 2 3/16 12 Jacob Magnusson 6 1/4 16 Jacob Andersson 6 3/16 12 Anders Johansson 6 1/16 4 Hans Brambergs arfwingar 9 5/16 20 Jacob Larsson 64 N:o 101 Stormare Rotan (1 mantal) 1 13/ /7 Jöns Hermansson 1 59/ /7 Jöns Andersson 3 1/4 16 Johan Petter Pehrsson 3 1/4 4 Pehr Johansson 4 9/32 18 Pehr Jönsson 64 N:o 102 Dahl Roten (25/32 mantal) 5 5/32 10 Jacob Mårtenssons Enka 5 1/8 8 Johan Brander 5 3/16 12 Jacob Johansson 10 11/64 11 Anders Nilsson nu mera Nils Andersson 10 9/64 9 Nils Johan och Anders Nilssöner 50 S:a 238 N:o 103 Fördels Rote (Persön) 12 7/32 14 Magnus Pehrsson 12 7/32 14 Johan Andersson 28 N:o 110 Lindgrens Rote (Persön) 9 11/64 11 Eric Ersson Summa 277 gör 4 21/64 Roterat mantal - 7 -

9 Laga skiftet Den 6 juni 1829 skulle man besluta om planläggning av soldaternas åker och äng. Förutom byamännen deltog även expeditionsbefallningsmannen L U Öqvist som ombud för Kungl. Maj:t och bataljonsadjutanten A Gyllengahm som ombud för Västerbottens regemente. Man beslöts att soldatåkern skulle avsättas till vidd efter lag från den inre eller västnorra ändan i det s.k. Skoggärdet. Undantaget var de jordägares roteåkrar vars rotar var belägna inom andra byar. Dessa skulle erhålla sin åker inom deras skiften. Torphusen skulle förbli där de var uppförda eftersom de inte ansågs vara hinderliga för skiftet och i övrigt stod på en oduglig backe. Varje roteintressent skulle åt soldaten tilldela äng av försvarlig godhet och av storleken 16 sommarlass hö på varje rote. Lantmätaren borde besörja utstakning av soldatängarna och sammandra dessa på så få ställen som möjligt. Den inom Skoggärdet avsatta soldatjorden fördelades mellan rotarna. I övrigt fick soldaterna bearbeta den avsatta skogen bäst de gitte och kunna. För övrig ängsmark skulle rotehållarna senare under skiftet upplåta mark inom sina egna ängsskiften Detta skedde vid sammanträde den 13 september 1830 och man kom då överens om att för varje hel soldatrota avsätta ett och ett halvt graderat tunnland. Det ansågs böra ge full avkastning efter 16 sommarlass på rotan. Avkastningen på varje graderat tunnland beräknades ge omkring 12 ½ sommarlass hö. Man kom därefter överens om läget för soldaternas ängsskiften. För N:o 99 Brändholm avsatte Johan Nilsson ängar vid yttre rå och i Stenängs eller Holmsundsskiftet, Johan Erssons änka ett skifte vid yttre rå på Ökholmen, Hans Hansson vid inre rå av Ökholmsskiftet och Hans Nilsson i Överänget. För N:o 100 Skjön avsatte Jacob Magnusson skifte i Överänget, Jacob Andersson på Grandenskiftet vid yttre rå, Anders Johansson från västra ändan av Stenrevsskiftet, Jacob Larsson av inre rå på Björkänget. För N:o 101 Stormare avsatte Jöns Hermansson område på Kråknäset, Jöns Andersson i Stenrevsskiftet, Johan Petter Pehrsson från inre rå på Grandenskiftet, Per Johansson från inre rå ini Skären och Per Jönsson av Degeränget. För N:o 102 Dahls Rotan avsatte Jacob Mårtenssons änka område Sör på ön, Johan Brander av Getstranden, Jacob Johansson av Stenrevet, Nils Andersson vid Iniskären, Nils Johan och Anders Nilssöner innerst i Kråknäsviken För N:o 103 Fördels Rota avsatte Magnus Persson mark i Överängsskiftet och Johan Andersson i Överänget på norra sidan av bäcken. För Lindgrens Rota avlämnade Eric Ersson äng vid inre rå på Grandenskiftet från sjön och upp över Vallänget

10 Delningen av soldatjorden år 1907 Sedan indelningsverket avskaffats år 1901 fanns inte längre någon anledning för rotebönderna att hålla soldaterna med torp och mark. Den samfällda soldatjorden skiftades därför mellan rotarna. Den gamla skifteskartan ansågs inte kunna ligga till grund för skiftet. En ny och fullständig karta skulle därför upprättas i skala 1:2000. För att gränserna mot angränsande hemman skulle bli så räta som möjligt genomfördes några mindre ägoutbyten. Rotarna Lundin och Skön erhöll mark i två skiften. Övriga rotar fick sin mark i ett skifte. Fastigheterna registrerades som avsöndringar med beteckningarna Brändbol 1:1, Skönhult 1:1, Bränslan 3:1 och 3:2 samt Dalmark 1:1 Försäljning av soldatjordarna Soldatjordarna såldes senare av rotebönderna. Arbetaren Erik Vilhelm Berglund köpte år 1905 Brändebol 1:1 jämte alla uppförda byggnader för 1000 kr. Karl Gustaf Nordqvist köpte år 1908 Skönhult 1:1 för 450 kronor. Hemansägaren J P Söderström köpte år 1920 Bränslan 3:1 för kr Här nedan är en bilda av "dagens karta" över den f.d. soldatjorden Soldatjorden på dagens karta. Utdrag ur "Gula kartan" - 9 -

11 1907 års karta över soldatjorden

12 Soldater i Brändön omkr Källor: Generalmönsterrullor i Krigsarkivet, Centrala soldatregistret, CD-skivor med Sveriges befolkning 1890, 1900, 1970 och 1980, Sveriges dödbok 3, Människor i Nederluleå, husförhörslängder mm samt främst de Soldatakter som upprättats av Elia och Björn Fredriksson vid Boden Överluleå Forskarförening. Soldatroten nr 99 Brändholm Soldatnummer 684 Aktbilaga Namn Anställd åren nr 1 Nils Larsson Daniel Danielsson Lars Larsson Nils Pehrsson Fredrich Nilsson Johan Eric Andersson-Fejffer Hans Johansson-Bränström Petter Johansson Johan Petter Andersson-Dahlberg Anders Öhman Emanuel Johansson Soldatroten nr 100 Sten, Steen, Skön Soldatnummer Olof Johansson Pehr Nilsson Johan (Jöns) Andersson Olaus Pehrsson Nils Nilsson Lars Larsson Eric Larsson-Wiklund Carl Jacob Broström Nils Olof Olofsson-Käck Soldatroten nr 101 Storm, Stormare, Lund Soldatnummer Jacob Andersson Hans Andersson Nils Pehrsson Lars Johansson Nils Pehrsson Andreas Jönsson Andreas Andersson-Stormare Fredric Anderson Fredric Hansson-Ruth Johan Petter Nyström Soldatroten 102 Dahl Soldatnummer Daniel Nilsson Jacob Isacsson Johan Pehrsson Jacob Andersson Peter Pehrsson-Rutström-Norman Pehr Hansson-Sundberg Gustaf Romansson Johannes Johansson Nils Petter Andersson-Berglund Simon Erik Nyqvist August Nilsson

13 Nr Soldat 1 Nils Larsson, soldat vid roten 99 Brändholm = 4 år 3 månader. Efter tjänstgöringen i Brändön flyttat till Hindersön som bonde på nr 2. Utbytt mot David Danielsson Född: i Måttsund, död på Hindersön nr 2, 91 år gammal Föräldrar: Lars Andersson, f 1700?, mor Ella Nilsdotter, f 1698? Gift 1: med Margeta Andersdotter, född , Börjelslandet nr 2, död i samband med barnsbörd. Hennes föräldrar var bonden Anders Olofson, f 1699?, och Helena Hermansdotter f 1694? Morgongåva 30 lod silver. Gift 2: med Brita Larsdotter, född , Hertsön nr 1. Död av ålderdom. Hennes föräldrar var bonden Lars Ersson, f , och Kierstin Ersdotter, f Morgongåva 40 lod silver. Barn i första äktenskapet: Helena Nilsdotter, i Hindersön Lars Nilsson, f Margaretha Nilsdotter, f , död av bröstsjuka Barn, f 1757 (vid moderns död) Barn i andra äktenskapet: Christina, f , död Nils, f , d av koppor Erik, f , d Brita, f , d av koppor Jöns, f , d av koppor Nils, f , d Jöns, f , d Erik Nilsson, f , d Andreas, f Olof, f , d En svårt drabbad familj. Av de 14 barnen dog sex före 1-årsåldern, ett i treårsåldern och tre i tjugoårsåldern. Dopvittnen Brita, f 1774: Komministern Jöns Hernelius, drängen Isac Törnqvist, hustru Dordi Isacsdotter i Hindersön, pigan Sara Larsdotter i Hertsön Jöns, f 1767: Komministern Joen Hernelius, Madame? Britt? Degerman, Eric Ersson och hustru Margeta Olofsdotter i Hindersön Nils, f 1768: Handelsmannen Hans Ekman, handel Zacharias Unbom, Madame Catharina? Montell, Maria Larsdotter I Hertsön Jöns, f 1771: Nöddöpt av Dorothea Larsdotter Eric, f 1772: Eric Ericsson, hustru Stina Larsdotter i Sunderbyn, Jöns Larsson och Stina Johansdotter i Hindersön Andreas, f 1773: Olof Olofsson och Anna Persdotter, Lars Ericsson och hans hustru Karina Eliadotter, alla från Hindersön Olof, f 1779: Soldaten Christian Larsson Fiskare i Hindersön, drängen Lars Hansson och hustrun Margareta i Bensbyn, pigan Anna Christina Christiansdotter i Hindersön Sonen Erik Nilsson, f 1772, gifte sig med Brita Jönsdotter Granström från Unbyn, f Han övertog gården Hindersön nr 2 och levde där tillsammans med föräldrarna och syskonen Helena Nilsdotter, f och gift med Lars Hansson Lars Nilsson, f Brita Nilsson, f 1764 och d i koppor 1783 Nils Nilsson, f 1768, d 1791 Anders Nilsson, f 1773 och gift med Anna Margareta Nilsdotter Olof, f o d 1779 Erik och Brita fick dottern Brita Maria Ericsdotter, född Daniel Danielsson, soldat vid roten 99 Brändholm = 11 år 2 månader

14 Född: i Avan. Död i kriget , 32,5 år gammal ( ?) Föräldrar: Daniel Ersson och Dordi Eriksdotter, f 1699? Gift: med Margareta Jacobsdotter, f 1698/1700 i Brändön nr 8/9. Död i Sundom nr 5, ca 75 år gammal. Dödsorsak: Ålderdom. Hennes föräldrar var Bonden Jacob Johansson, f 1654?, d och Karin Nilsdotter, f 1656?, d Lars Larsson, soldat vid roten 99 Brändholm = 9 år 11 månader. Uttjänt på capitulation som är ute, får avsked Ersatt med Nils Persson Flyttade från Brändön till Hindersön Född: på Hindersön nr 4. Död på Hindersön, 70 år gammal. Dödsorsak; Lungsot Föräldrar: Lars Johansson-Fiskare. f 1703, d av ålderdomsbräcklighet, 86 år gammal och Kerstin Nilsdotter, Hindersön nr 4. Se nedan Gift: med Margareta Eliasdotter, f i Ale nr 4. Död på Hindersön, 62 år gammal. Dödsorsak: Gikt. Hustrun fick 30 lod silver i morgongåva. Hennes föräldrar: Boden Elias Jacobsson och Margeta Olofsdotter Christina Larsdotter, f i Brändön, d av bröstvärk Olaus Larsson, f i Brändön, d av rötfeber, 20 år gammal Margaretha Larsdotter, i Brändön Elias Larsson, f på Hindersön, d av koppor Christina Larsdotter, f på Hindersön, d av lungsot, 59 år gammal Johannes Larsson, f på Hindersön, d Jacob Larsson, f på Hindersön, d , 20 år gammal, drunknad Friedrich Larsson, f , d Catharina Larsdotter, f på Hindersön Anna Elisabeth Larsdotter, f på Hindersön Helena Larsdotter, f på Hindersön Lars Hindrich Larsson, f på Hindersön Dopvittnen Olaus, f 1764: Bonden Jöns Jönsson och hustrun Kerstin Persdotter, Bonden Johan Nilsson och hustrun Margareta Christophersdotter i Brändön, Hans Jönsson och pigan Karin Hansdotter i Benbyn Margareta, f 1768: soldaten Nils Storm, soldat Lars Bajonett, Susanna?, pigan Christina Eliadotter i Brändön Elias, f 1769: Döpt i Luleå av Hernelius, vittnen: Handelsman Hans Ekman, Madame Montell, Nils Larsson och hustru Nilsdotter från Hindersön Christina, f 1771: Lars Ericsson, Stephan Pålsson, Margareta Eliadotter och Christina Johansdotter från Hindersön Johan, f 1773: Lars Ericsson, Wilhelm Lindbom och?hansdotter, Pigan Anna Nilsdotter i Rutvik Jacob, f 1774: Lars Ericsson, Eric Johansson, Catharina Eliadotter och Stina Johansdotter i Brändön Fredrik, f 1778: Soldaten Lars Brandrör och Margareta Eliadotter 39. Vittnen: Johan Larsson och hustrun Catharina Ericsdotter, drängen Lars Nilsson och pigan Helena Nilsdotter, alla ifrån Hindersön Catharina, f 1779: Bonden Lars Larsson, drängen Per Larsson, hustrun Dorothea Isacsdotter och pigan Margareta Larsdotter, alla ifrån Hindersön Anna Elisabeth, f 1780: Bonden Nils Larsson, dräng Olof Larsson, hustru Brita Larsdotter, pigan Helena Larsdotter, alla ifrån Hindersön Helena, f 1784: Bonden Johan Larsson, hustru Anna Hansdotter, pigan Catharina Larsdotter ifrån Hindersön. Monseur Arendt Bolander i Nya staden Lars Hindric, f : Bonden Isac Larsson, dräng Olof Larsson, hustru Brita Larsdotter ifrån Hindersön, Pigan Maria Larsdotter ifrån Råneå Husförhörslängden upptar på Hindersön nr 4 Bonden Per Johansson, f , g med Lisa Jonsdotter, f Brita Christina Persdotter, f Elisabet Helena, f Johan, f Maria Cathrina, f Anna Sophia, f Föräldrar: Bonden Johan Larsson, f , g med Rebecca Jönsdotter, f I Brändön,

15 d av bröstsjukdom Farfadern Lars Johansson, f 1703 på Hindersön?, d av ålderdomsbräcklighet. Gift med Kerstin? Nilsdotter Syskon: Christina Johansdotter, , g med Isac Larsson Lars f, , g med Catrina Hultin Johan, f Nils Pehrsson, soldat på roten 99 Brändholm = 9 år 10 månader. Längd 170,8 cm Född: i Brändön, död av fältsjuka i Angela, Finland, 40 år gammal. Föräldrar: Pehr Nilsson Sten, soldat på roten nr 100 Sten i Brändön. (se nr 13). född 1720?, död Gift med Susanna Eriksdotter från Börjelslandet, f och död Gift 1: med Margareta Andersdotter, född på Avan nr 4. Död i samband med barnsbörd. Hennes föräldrar var bonden Anders Andersson och Margeta Nilsdotter. Morgongåva 30 lod silver Gift 2: med Helena Jacobsdotter från Nederkalix. Fader Jacob?. Morgongåva 30 lod silver. Helena gifte om sig med drängen Lars Henrik Sundbäck i Persön. De fick barnen Maria Helena f , Jacob f , Lars Henrik f och Maria Helena f , alla i Persön Barn i första äktenskapet: Anna Nilsdotter, f , död Petrus (Per) Nilsson, f , gift 1804? Med Margareta Olofsdotter I Sunderbyn Barn i andra äktenskapet: Nicolaus (Nils) Nilsson, f Jacob, f , död Andreas (Anders) Nilsson, f Dopvittnen: Anna, f 1779: Bonden Nils Andersson och hustrun Maria Andersdotter ifrån Avan, Soldaten Jöns Rolig i Måttsund, Bonden Hans Jönsson och hustrun Märta Jönsdotter samt pigan Anna Persdotter ifrån Brändön Petrus, f 1780: Bonden Hans Andersson i Avan, Soldat Per Sten i Brändön, dräng Eric Jönsson i Björsbyn, hustru Susanna Ericsdotter i Brändön, hustru Maria Andersdotter i Avan, piga Lisa Persdotter i Brändön Nicolaus f 1784: Komminister Olof Zellinger, dräng Lars Persson, pigan Catarina Ericsdotter i Gamla staden, Hustru Anna Larsdotter ifrån Brändön Jacob f : Bonden Per Persson i Svartbjörnsbyn, Dräng Nils Jacobsson i Sundom, hustru Anna Persdotter, piga Catarina Persdotter ifrån Brändön Andreas f 1787: Soldaten Per Nilsson Sten, dräng Hans Hansson, hustru Susanna Ericsdotter, piga Anna Hansdotter ifrån Brändön 5 Fredrich Nilsson, soldat på roten 99 Brändholm = 17 år 8 mån. Längd 168,5 cm. Anmäls sjuk 1790 Född: i Börjelslandet, död i Bredåker , 74 år gammal. Föräldrar: Soldaten Nils Nilsson-Snickare-Kröger f och Brita Pålsdotter f Gift med pigan Elisabeta Pehrsdotter-Sten, f i Brändön och död av feber dotter till soldaten på roten nr 100 Sten Pehr Nilsson-Sten (se nr 13 nedan) och Susanna Ericsdotter Nils Petter Fredriksson f , d Fredrich Engström f , d Nils Peter f , d av koppor Anna Lisa f , d av koppor Brita Cathrina f , d av soten (Hosta) Anna Lisa f , d Nils Petter f Dopvittnen: Nils Petter f 1793: Soldaten Anders Stormare, hustru Brita Jacobsdotter, hustru Anna Persdotteri från Brändön,

16 Drängen Matts?fjell i Gamla staden Fredric f 1795: Soldat Per Fördel, hustru Anna Persdotter ifrån ifrån Persön, soldat Jacob Mård ifrån Ersnäs. Piga Greta Nilsdotter ifrån Björsbyn Nils Peter f 1796: Bonden Hans Hansson, hustru Anna Stina Nilsdotter, dräng Eric Jacobsson ifrån Brändön, Pigan Catharina Öqvist i Persön Anna Lisa f 1798: Trumslagarn Åström, Magdalena Sundström, Erik Öberg i Gamla staden, Stina Larsdotter i Smedsbyn Brita Catharina f 1799: Bonden Nils Hansson, hustru Greta Larsdotter, dräng Jacob Nilsson i Brändön, Piga? Andersdotter ifrån Råneå 6 Johan Eric Andersson-Fejffer, soldat vid roten 99 Brändholm = 13 år. Längd 168,5 cm. Får avsked i anseende till med bevis styrkt oskicklighet för vidare tjänstgöring orsakad av en svår bråckskada Född i Persön, död i Brändön, 77 år gammal Föräldrar: Piparen vid Piteå kompani Anders Ericsson-Fejffer (Pheifer), f och Helena Michelsdotter- Sundström, f Gift 1: med Anna Christina Pehrsdotter, f i Brändön, död av lungsot Hennes föräldrar var Bonden Pehr Pehrsson och Karin Månsdotter. Hustrun Anna Christina var tidigare, , gift med smeden Hans Andersson, f i Brändön och död av lungsot De hade barnen Jacob f 1811, d , Anna Caisa f , Maja lisa f och Greta Helena f Gift 2: med Brita Catrina Jacobsdotter, f i Brändön, död i Brändön. Föräldrar soldaten vid roten nr 102 Dahl Jacob Andersson-Dahl, f Se nr 34 nedan. 7 Hans Johansson-Brändholm soldat på roten 99 Brändholm = 3 år 1 mån. Längd 170,5 cm Född i Brändön. Död , 29 år gammal. Drunknat genom kullsegling på Brändöfjärden Föräldrar: Torparen Johan Persson, f , död i lungsot , gift med Maria Andersdotter, f Makarna hade barnen: Per Johansson f , Johan Johansson f , Anders Johansson f och Hans Johansson f Maria Andersdotter kom från Bensbyn nr 10 Gift med Catharina Svanberg (Sandberg), f i Jämtön, död i Brändön, 62 år gammal. Hennes föräldrar var bonden och nybyggaren Nils Abrahamsson och Karin Månsdotter Maria Catharina, f i Brändön Hustrun Catharina gifte om sig med tingsskrivaren Hindrik Johansson-Näsvall, f i Rutvik och död i Brändön. Hans föräldrar var bonden Johan Johansson och Brita Hindriksdotter. Hindrik gifte om sig med Catharina Nilsdotter-Brändström, f i Brändön och död i Brändön. Hennes föräldrar var soldaten Nils Nilsson-Sten (se nr 16) och Anna Hansdotter Dopvittnen: Hans Johansson f 1794: Soldat Anders Stormare, hustru Stina Larsdotter, Soldat Jacob Dahl, hustru Anna Maria Andersdotter ifrån Brändön 8 Petter (Per) Johansson, fältjägare på roten nr 99 Brändholm = 28 år 5 mån. Längd 175,5 cm. Begärde och fick avsked i anseende till ålder och tjänstetid samt attesterad sjuklighet. Tjänat berömligt. Anmäldes till underhåll (gratialist). 15 riksdaler riksmynt från Vadstena krigsmanshuskassa år 1864 Född i Brändön, död , 80 år gammal. Mor: Cajsa (Catarina) Johansdotter, f änka efter Isac Hansson i Sunderbyn nr 2. Hon var dotter till soldaten Johan Persson Dahl på roten nr 102 Dahl. (se nr 33). Gift med Anna Magdalena Ersdotter-Sundbom från Bälinge, född och död Hennes föräldrar var Eric Jönsson Sundbom och Magdalena Pehrsdotter. Morgongåva 20 riksdaler banco. Hon hade tidigare "oäkta" sonen Gustaf Eric, f i Bälinge. Var tvillingsyster med Brita Christina

17 Catharina Magdalena Brändholm, f Johan Petter Pehrsson-Brändholm, f , död i lungsot Nils Gabriel Pehrsson, f , död Greta Johanna Brändholm, f , död Margreta Lovisa, f , död av mässling Johan Petter gifte sig år 1852 med Brita Lovisa Vesterberg och fick sju barn, bl. a Petter Adolf Pettersson, gift med Lovisa Nikolina Sundgren och fick döttrarna Emma och Edit Pettersson. Emmas son Ove Pettersson bor i Brändön Nils Johan Vesterberg, gift med Johanna Maria Hedström och fick bl.a. dottern Lydia Nordström, gift med smedmästaren i Ängesbyn Gustaf Adolf Nordström. Dottern Britt-Sofie Magnusson är gift med Lars Ingemar Magnusson i Gammelstad Emma Johansson gift med gruvarbetaren Emil Karlsson och flyttade till Kiruna och Malmberget Axel Palmgren gifte sig med Maria Alexandra Larsdotter från Heden och fick 9 barn: Elin Maria som fick sönerna Erik Palmgren och Lennart (Lalle) Palmgren. Erik fick dottern Nancy Fredriksson (död) som flyttade till Boden. "Lalle" gifte sig med Gunhild Andersson från Brändön och fick sonen Stig Palmgren Bror Axel Palmgren (min far), var militär i Boden och har barnen Marianne Borneryd i Eskilstuna och Georg Palmgren i Luleå Hugo Hjalmar Palmgren, bodde i Brändön och var gift med lärarinnan Edit Palmgren. De har barnen Sven Olov Palmgren i Kungälv och Anna-Greta Carlsson i Sundsvall Karl Lennart Palmgren bodde också i Brändön och var gift med Siri Eleonora Vikman. De har barnen Sievert Palmgren i Luleå och May Palmgren i Rutvik En fullständigare släktutredning kan läsas på min hemsida under fliken Per Brändholm 9 Johan Petter Andersson-Dahlberg, fältjägare på roten nr 99 Brändholm = 25 år 5 månader. Längd 183 cm. Interimsavsked Född i Långnäs nr 4 (Piteå) (i Överluleå?) och död av "stenpassion" i Brändön Längd 185 cm. Interims avsked Hette även Björklund. Bonde på Brändön nr 2 Föräldrar: Bonden Anders Andersson-Dahlberg, f och Stina Greta Pehrsdotter, f Gift med Brita Johanna Nilsdotter-Sik, f i Ersnäs och död av ålderdomssvaghet i Brändön Hennes föräldrar var soldaten Nils Petter Ersson-Sik, f och Lisa Olofsdotter, f Christina Erica f Maria Helena f Johan Petter Bergström f For till Nordamerika Anna Cajsa f Lisa Johanna f Emilia Wilhelmina f , d Erik Adolf Vidmark f For till Nordamerika Albert f , d I 1890 års folkräkning står han som Johan Petter Björklund Brändholm med hustrun Brita Kajsa Nilsdotter och sonen Johan Petter Bergström, gift med Anna Sofia Nilsdotter och barnen Sven Johan f 1882, Julia Charlotta f 1884, Erik Alfred f 1887 och Agnes Maria f Johan Petter Brändholm och Brita Kajsa Nilsdotter köpte /16 mtl Brändön nr av Johan Jacob Bramberg för kr 10 Anders Öhman fältjägare på roten nr 99 Brändholm = 12 år 2 månader. Längd 172 cm. Var rekryt när han blev antagen. Förberdande korpralskola Tog tillbaka namnet Öhman efter avskdet. Signalement: Mörkt hår, ljusblå ögon Född i Börjelslandet nr 2, död av lunginflammation i Brändön. 77 år gammal Föräldrar: Bonden Daniel Öhman, f och Brita Cajsa Larsdotter, f Gift med Maria Elisabeth Sandberg, f på Sandön, död av blindtarmsinflammation

18 Hennes föräldrar var drängen Fredrik Johansson Sandberg, f och Johanna Nilsdotter, f Anna Teresia Maria (oäkta) f i Smedsbyn Johan Algot Sandberg, f i Brändön Jenny Italia, gift Eriksson, f , död , änka Emanuel Johansson, soldat vid roten nr 99 Brändholm = 12 år 5 månader. Längd 176 cm. Signalement: Ljust hår, ljusblå ögon, ärr i vänstra handleden. Förberedande korpralskola dagars vaktarrest 1894 för olovlig bortavaro från lägret. Besatt av värnpliktig 1908 Född i Sundom, död i Brändön nr 2. Flyttat till Amerika och återvände till Brändön som torpare. Föräldrar: Fältjägaren Johan Olof Olofsson-Käck f och Anna Stina Nilsdotter De hade fosterdottern Greta Sofia Bergman, f i Svartöstaden (Hennes föräldrar var arbetaren Erik August Bergman och Ida Amanda Eriksson). De hade även en fosterson, barnhusbarn 14340, Stig Björkström- Brändholm f på Kungsholmen i Stockholm (Hans mor var handelsbiträdet Asta Cecilia Björkström, f ) Stig Brändholm bodde 1970, 1980 på Brändön 8:5 tillsammans med Ellen Margreta Brändholm f och Bengt Olov Brändholm f Gift: med Anna Stina Elisabet Sundberg, f 1864? 12 Olof Johansson, soldat på roten nr 100 Sten = 22 år 7 månader. Kommenderad till Finland och Stockholm Kasserad och utbytt Efter avslutad tjänstgöring i Brändön flyttade Olof Johansson till Rutvik och blev bonde på hemmanet nr 12. Han gifte sig och makarna fick sex barn Född i Bensbyn nr 1, död i Rutvik nr 12, 86 år gammal Föräldrar: Bonden Johan Olofsson och Ingeborg Jacobsdotter, f 1683?, d Gift med Elsa (Ella) Andersdotter, f Hennes föräldrar var Anders? och Sissela Pehrsdotter, f 1683, d Morgongåvan 30 lod silver. Helena Olofsdotter, f , d vid barnsbörd Gift med Anders Nilsson i Rutvik nr 12, f 1747 Anders Olofsson, f Karin Olofsdotter, f Märtha Olofsdotter, Olof Olofsson-Berg, f , d Christina Olofsdotter, f Alla födda i Rutvik 13 Pehr Nilsson, soldat på roten nr 100 Sten i Brändön = 39 år 3 månader. Längd 167 cm. Kommenderad till Pommern , Rügen på postering, Bissdorf , kommenderad på fortifikationsarbete i Stralsund, Löitz , Gribbnow Sjuk Begär och får avsked samt anmäles till underhåll år 1796 Född 1720?. Död av ålderdom , ca 84 år gammal Föräldrar: Nils? Gift med Susanna Ericsdotter, f i Börjelslandet, död av flussfeber Föräldrar: soldaten Erik Eriksson-Brandt och Karina Hansdotter. Morgongåva 30 lod silver Nils Pehrsson-Brändholm, f Soldat vid roten nr 99 Brändholm, se nr 4. Anna Pehrsdotter, f , d Gift med soldaten Johan Andersson, se nr 14 nedan

19 Karin Pehrsdotter, f Christina Pehrsdotter, f , död Elisabeths oäta barn Catharina f och död Elisabet Pehrsdotter, f , gift med Fredrik Brändholm död av feber I husförhörslängden finns antecknat. Avskedade soldaten Per Nilsson Sten, f 1720, d , g med Susanna Ericsdotter, f 1723 i Brändön, d Måg Johan Andersson, f 1758, d 1790, g med Anna Pehrsdotter, f , omgift? med Per Fördel Barnbarn: Petter Johansson, f , d Anna Catharina Johansdotter, f Barn till Per Nilsson Sten: Catharina Pehrsdotter, f , g med Nils Nilsson Berg Elisabet Pehrsdotter, f , g med Fredrik Brändholm. Elisabets oäkta barn: Cathrina f , d Johan (Jöns) Andersson soldat vid roten nr 100 Sten = 3 år 9 månader. Vid Jägarna 1789, sjuk i Korpis Längd 172 cm Född 1761, död i kriget , 29 år gammal Gift med Anna Pehrsdotter, f d "av ålder" i Persön. Dotter till soldaten Pehr Nilsson-Sten och Susanna Ericsdotter (se nr 13 ovan). Morgongåva 20 lod silver. Änkan Anna gifte om sig med soldaten Per Fördel på soldatroten nr 103 i Persön Anna Catharina Johansdotter, f och död 1820? Dopvittnen: Bonden Lars Ericsson i Sunderbyn, Dräng Eric Jönsson i Björsbyn, Hustru Anna Larsdotter, pigan Catharina Persdotter ifrån Brändön 15 Olaus Pehrsson, soldat på roten nr 100 Sten = 12 år. Längd 166,5 cm utbytt mot drängen Nils Nilsson Född på Brändön nr 3 Föräldrar: Bonden Pehr Persson, f 1720, g med Margareta Josephsdotter från Ryssbält, f 1723, d av ålderdom Blind Gift med Carin Nilsdotter, f 1769 Greta (Margareta) Catrina, f 1801 Syskon: se nr 25 Husförhörslängden Soldaten Olof Persson Sten f , g? med Catharina Nilsdotter, f 1769 Margareta Catarina Olofsdotter, f Nils Nilsson, soldat vid roten nr 100 Sten = 6 år. Längd 175,5 cm. Kommenderad till Garnisonstjänstgöring i Uleåborg Var dräng när han blev antagen Född 1775?, död i Umeå, 33 år gammal Gift med Anna Hansdotter, f 1769?, död i lungsot Anna, f 1798 Margareta (Greta) Helena, f 1805?, död Johannes (Johan), f i Brändön Catharina (Cajsa) Nilsdotter-Brändström, f , d Nils, f i Brändön 17 Lars Larsson, soldat vid roten 100 Skön (Skjön, Sten) = 17 år 9 mån. Längd 175 cm

20 Rotenamnet ändrat till Skön Sjuk på rotan efter kompanichefens intygande (1826?) utbytt mot drängen Eric Wiklund Född: i Ersnäs.Död 1859 i Holmträsk, Jokkmokk, 69 år gammal Föräldrar: Lars Olsson-Enström och Barbru Brändholm Gift med Maria Brita Danielsdotter Svärmare, f i Sävastbyn, död i Holmträsk, Jokkmokk. Hennes föräldrar var soldaten Daniel Larsson-Svärmare och Lisa Pehrsdotter Maja Lisa, f i Brändön, död Lisa Christiana,f i Brändön, död o frossan Daniel Öqvist, f i Brändön Lars Ullric Öqvist-Skön, f i Brändön Nils Petter Holmström, f i Brändön Familjen flyttade år 1822 från Brändön till Holmträsk 18 Eric Larsson-Wiklund soldat (korpral) på roten nr 100 Skön = 4 år. Längd 178 cm ersatt md Carl Jacob Broström Född: , död av Lungsot i Brändön, 25 år gammal Föräldrar: Lars Mjuk, eller Blanksvärd och Carin Johansdotter Gift med Anna Greta Andersdotter, f i Brändön och död av ålderdomsbräcklighet Hennes föräldrar var bonden Anders Nilsson och Anna Lisa Nilsdotter. Morgongåvan var 50 riksdaler banco. Efter makens död gifte hon om sig år 1834 med efterträdaren på soldatroten Carl Jacob Broström-Skön. Hon blev blind Lars Andreas Ericsson, f i Brändön 19 Carl Jacob Broström, fältjägare vid roten 100 Skön = 31 år. Längd 167,5 cm. Begärde år 1864 och fick avsked i anseende till ålder och tjänstetid. Anmäldes till underhåll. Tjänt väl. Född i Sundom, död av ålderdomsbräcklighet i Brändön, 84 år gammal Föräldrar: Torparen Nils Nordqvist och Johanna Danielsdotter Gift med änkan Anna Greta Andersdotter (se nr 18 ovan), f i Brändön, död Hennes föräldrar var bonden Anders Nilsson och Anna Lisa Nilsdotter Lars Andreas Ericsson (styvson) f (se nr 18 ovan) Nils Johan f , d Lisa Johanna Carlsdotter f Maria Margaretha Carlsdotter Nordqvist f (baptist) Carl Johan, f Nils August f Ester Lovisa Nordqvist f Adolph Fredrik f Lisa Johanna fick en oäkta son , Hans Peter Wallström. Hon for till Luleå stad år 1868 och till Nordamerika Maria Margaretha fick en oäkta dotter , Hulda Maria Lovisa Ester Lovisa fick en oäkta son , Karl Gustaf Nordqvist (ej konfirmerad, ej begått nattvarden) 1890 års folkräkning upptar Carl Jacob Skön, f fältjägare, f 1808, änkling Ester Lovisa Nordqvist f 1846 med oäkta sonen Gustaf Nordqvist f Maria Margareta f 1838 med oäkta dottern Hulda Maria Lovisa f års folkräkning upptar

21 Maria Margareta Nordqvist, f 1838, ensam, inhyseshjon Ester Lovisa Nordqvist, f 1846, syster med oäkta sonen Karl Gustaf f års folkräkning upptar Gustav Arvid Nordqvist, f och Karl Göran Nordqvist f i Luleå, båda bosatta Brändön 8:7 20 Nils Olof Olofsson-Käck, fältjägare på roten 100 Skön = 24 år 6 mån. Längd 170,5 cm. Signalement: Brunt hår, ljusblå ögon. Förberedande korpralskola Rotan anslagen till musikens underhåll Ersatt med värnpliktig Född: i Sundom, död i Brändön = 54 år gammal. Blev bonde på Brändön nr 5 Föräldrar: soldaten Olof Nilsson-Käck och Maria Magdalena Olofsdotter Gift med Stina Kajsa Häggström, f i Brändön och död av lungsot , 60 år gammal. Hennes mor var Anna Catharina Andersdotter Nils Petter, f , död av lungsot Lars Johan f i Brändön. Till Nordamerika , från Nordamerika Husförhörslängden för Brändön nr 5 upptar Fältjägaren Nils Olov Sköns änka Stina Kajsa Häggström, f 1840 med sonen Lars Johan, f 1870, frikallad från värnplikt och sonen Nils Petter, f 1864 I 1900 års folkräkning upptas Lars Johan Nilsson, f 1870, som ensam, grovarbetare 21 Jacob Andersson, soldat vid roten nr 101 Storm = 8 år 4 månader. 1728: Vill emottaga dess moders hemmansbruk, anhåller att sätta sig för brodern Hans Andersson Född: 1699 i Brändön, död av slag i Brändön 78 år gammal Föräldrar: Anders Andersson och Marget Jacobsdotter Gift: med Maria Larsdotter, f i Alvik, död av lungsot i Brändön. Hennes far = Lars Ersson. Hustrun fick 30 lod silver i morgongåva Anders f Lars f Hans f Anna f Husförhörslängden för Brändön nr 6 upptar Jacob Andersson som far till bonden Anders Jacobsson, f , död genom drunkning 1780, gift med Maria Hansdotter, f Anders Jacobssons syskon: Brodern Hans Jacobsson, f och död av tvinsot Systern Anna Jacobsdotter f och gift med Olof Olofsson Barn till Anders Jacobsson: Jacob Andersson f och Hans Andersson f Hans Andersson soldat vid roten nr 101 Storm = 14 år 1 månad. Ersätter brodern Jacob Andersson (se nr 21 ovan). Född: och död = 39 år gammal. Föräldrar: Anders Andersson och Margret Jacobsdotter (se nr 21 ovan) Gift med Anna Abrahamsdotter, f 1690 i Brändön nr 1 och död av ålderdomsbräcklighet Hennes föräldrar var Abraham Larsson och Karin Pehrsdotter Inga barn

22 23 Nils Pehrsson soldat vid roten nr 101 Stormare (Storm) = 15 år 9 månader. Generalmönsterrullan 1763: Har svag syn. Kasseras "Legat i 3 års tid uti ganska stort elände, gott tålamod och nögd med Guds skickelse, levat 63 år" Född: i Sunderbyn, död av vattusot i Brändön, 64 år gammal Föräldrar: Pehr Olofsson och Lisbeta Nilsdotter Gift ( ?)med Margret Christophersdotter, f i Sunderbyn och död av kräfta Hennes föräldrar var Christopher Olofsson och Märta Zachrisdotter Elisabet Nilsdotter f , d Pehr f , d av rödmässling Christopher f , d av bröstvärk Nils f , d Lars Johansson soldat vid roten nr 101 Stormare = 26 år 5 mån. Längd 177,5 cm. Transport från rota nr 23 Kring där han antagits Föravskedad vid kassationsmönstringen Född: 1736, död av ålderdom i Brändön, 72 år gammal Föräldrar: Johan? Gift med Anna Larsdotter, f 1739 i Alvik? och död av ålderdom Johannes f , d 1767 Magdalena f i Brändön Dopvittnen Johannes f 1767: Anders Andersson, hustru Karin Jacobsdotter i Brändön, dräng Lars Jönsson i Antnäs, Piga Brita Johansdotter i Persön Magdalena f 1768: Bonden Per Persson, dräng Hans Persson, Susanna Sten, pigan Brita Johansdotter i Brändön 25 Nils Pehrsson soldat vid roten nr 101 Stormare = ca 1 år. Ersatt med Anders Jönsson Född , d 1790 i Finland ( ?) Föräldrar: Bonden Pehr Persson, f 1720, g med Margareta Josephsdotter från Ryssbält, f 1723, d av ålderdom Blind Hustru Cajsa Nilsdotter Syskon: Johan Persson f , g med Maria Andersdotter, f Joseph Persson Brändström f , d 1787 Lars Persson Brändström f , g med Ingrid Lena Andersdotter från Nederkalix Margareta Persdotter f , med Lars Jacobsson Anna Persdotter f , drunknad Olof Persson f , blev soldat Sten vid roten nr 100 (se nr 15 ovan) Hans Persson f Andreas Jönsson, soldat vid roten nr 101 Stormare = 30 år 4 mån. Längd 171 cm. Kommenderad hemma i landet 1811 och Fick avsked i anseende till sin ålder och därav hörande mindre tjänstbarhet samt anmäldes till underhåll av Vadstena krigsmanshus kassa Ersatt med Anders Stomare Född i Smedsbyn, död i Sundom, 75 år gammal Föräldrar: bonden Jöns Pehrsson och Maria Hansdotter

23 Gift med pigan Christina Larsdotter-Sundström, f i Smedsbyn, d i Brändön. Hennes föräldrar var korpralen Lars Nilsson-Ahlström-Knort och Anna Andersdotter Anna Maria Andersdotter f , d Lars Andersson f i Brändön, död av slag Andreas (Anders) Andersson-Stormare, f Blev soldat efter fadern (se nr 27 nedan) Hans f Maria Christina f Anna Caisa Andersdotter f Nils Petter Häggström f Dottern Anna Caisa hade oäkta dottern Christina Catharina f Husförhörslängden upptar för Smedsbyn nr 6 Bonden Per Jönsson f , g med Anna Nilsdotter, f Syskonen Margareta Jönsdotter f , Olof Jönsson Sund, f , soldat på rotan 129 Sund i Börjelslandet, d 1790, g med Anna Maria Jönsdotter Anders Jönsson, Soldat Stormare, f g med Christina Larsdotter. Dopvittnen Anna Maria f 1791: Bonden Nils Andersson, hustru Catharina Jönsdotter ifrån Smedsbyn, Esaias Bergman, piga Catharina Nilsdotter ifrån Persön Lars f 1792: Handelsman Nils Sundberg ifrån Nystaden, Soldat Per Nilsson Sten, hustru Susanna Ericsdotter, Jungfru Catharina Sundberg Andreas f 1793: Bonden Anders Andersson, hustru Greta Jönsdotter ifrån Brändön, Postföraren Olof Sundholm, piga Catharina Back ifrån Gamla staden Hans f 1796: Bonden Anders Andersson, hustru Lisa Persdotter, dräng Per Jönsson, Änkan Lovisa Nilsdotter, alla i Brändön Maria Christina f 1798: Johan Jacobsson, hustru Stina Eliadotter, dräng Per Jönsson ifrån Brändön, Mamsell Caisa Maria Hedström 27 Andreas Andersson-Stormare soldat på roten nr 101 Stormare (1823?) = 25 år 9 månader. Längd 177,5 cm. Efterträdde sin far Andreas Jönsson-Stormare. Begärde och fick avsked i anseende till ålder och sjuklighet. Anmäldes till underhåll (Gratialist 1846). 8 riksdaler banco år riksdaler riksmynt från Vadstena krigsmanshuskassa år Fattig Född: i Brändön, d av ålderdomsbräcklighet , 85 år gammal Föräldrar: soldat Andreas Jönsson Stormare, f i Smedsbyn, död i Sundom, 75 år gammal (se nr 26 ovan) Gift med Anna Helena Larsdotter, f i Bensbyn, död av ålderdomssvaghet Hennes föräldrar var bonden Lars Hansson och Helena Nilsdotter. Hustrun fick 40 riksdaler banco i morgongåva. Dopvittnen vid Anna Helenas födelse: Johan Nilsson, hustru Maria Olofsdotter från Bensbyn, Hans Backman, hustru Maria Nilsdotter i Gamla staden Lars Andreas f i Brändön Helena Christina Andersdotter f , död av reumatism som ogift fattighjon Cajasa Brita Andersdotter f , d Var mindre vetande, ogift och fattighjon Johan Petter f Ester Andrietta f , d Johan Petter står i 1890 års folkräkning som jordarbetare, gift med Anna Kajsa Brännström, f 1828 och dottern Anna Amanda f År 1900 uppges han vara änkling 28 Fredric Andersson vice korpral vid roten nr 101 (Stormare) Lund = 26 år 9 månader. Längd 170 cm. Begärde och fick upptagas under namnet Lund Sjuk på sjukhuset Begärde och fick avsked p.g.a. ålder och sjuklighet, med anmälan till underhåll Tjänt väl. Född: på Brändön nr 10. Död av lungsot , 51 år gammal