Miljonprogram eller miljonärsprogram?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljonprogram eller miljonärsprogram?"

Transkript

1 En rapport från Miljonprogram eller miljonärsprogram? En strategi för att bygga nya bostäder som fler har råd att bo i.

2 Om Innehåll författaren Michael Zajicek Michael Zajicek är civilekonom och vd på analysföretaget Kundskaparna. Företaget har sedan starten 1992 utvecklat ett flertal analys- och strategikoncept som löpande används för att utveckla uppdragsgivarnas kund-, sälj- och marknadsfokus. Kundskaparna är specialiserade dels på bostadsutveckling, dels på konkurrenskraft och kundförståelse i alla typer av företag och organisationer. Michael Zajicek är även föreläsare inom marknadsanalys och strategiarbete på IHM Business School och Handelshögskolan i Stockholm. Om författaren... 2 Varför byggs det så få bostäder trots att behovet är så stort?... 4 Sammanfattning av rapporten... 6 Bakgrund... 8 Undersökningen metod och resultat Undersökningen slutsatser Undersökningen frågor och svar Undersökningen råd och tips till förbättringar Undersökningen koncepttest Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst Stockholm Telefon AB Svensk Byggtjänst och Michael Zajicek ISBN Illustratör: Johan Barrett Tryck: Åtta.45 Tryckeri 3

3 Varför byggs det så få bostäder trots att behovet är så stort? I denna rapport, kallad Miljonprogram eller miljonärsprogram? har vi intervjuat kommunala chefstjänstemän på plankontoren i samtliga Stockholmskommuner, samt ett antal rutinerade bostadsutvecklare. Vi har bett dem fördjupa resonemangen kring ett antal faktorer som i andra rapporter har pekats ut som orsaker till att det generellt byggs för lite bostäder. Det finns också ett relaterat problem: Det går ofta väldigt lång tid från ett inledande detaljplanearbete till inflyttningsklara bostäder. Länsstyrelsen i Stockholms län följde till exempel nyligen upp Stockholmskommunernas detaljplaner och markanvisningar 1. Enligt rapporten behövs nya bostäder per år för att möta dagens befolkningstillväxt i Stockholms län på ca personer per år, men det byggs betydligt färre. Produktion av bostäder igångsattes 2012 och år Länsstyrelsens rapport konstaterade dessutom att det i åtskilliga kommuner finns byggklar mark där mark- ägaren av något skäl inte har dragit igång byggnationen, trots att flera år har gått sedan detaljplanerna hade vunnit laga kraft. Ur Länsstyrelsens rapport: Det har visat sig finnas över bostäder i laga kraft vunna detaljplaner, vilket tyder på en aktiv planläggning i kommunerna. Många av dessa bostadsprojekt planeras att byggas ut i etapper under ett antal år framöver. Drygt av dessa kan sägas vara outnyttjade byggrätter. Den vanligaste förklaringen som kommunerna har om varför färdiga detaljplaner inte tas i anspråk är att byggherrarna väljer att senarelägga projekt av marknadsskäl. Att planprocessen med markanvisningar och samråd påverkar hur många och hur snabbt bostäder produceras är väl känt och diskuterat. Men Länsstyrelsens undersökning, liksom egna och andras erfarenheter visar att marknadsförutsättningarna, det vill säga kunskap och analys av marknad och målgrupp, också är en viktig pusselbit. Ett avgörande skäl för att byggen inte kommer igång tycks vara att priset på de nybyggda bostäderna blir alldeles för högt för de flesta människor. Huvudsyftet med rapporten Miljonprogram eller miljonärsprogram? är därför att visa en väg till att bygga nya bostäder för medelinkomsttagare, snarare än de allra kapital- och inkomststarkaste, och på så sätt få en mycket större efterfrågan. Vi har testat en konkret idé. Intresset visar sig vara stort både på kommunerna och bland bostadsutvecklarna. Vem tar stafettpinnen? Erik Hellqvist VD Svensk Byggtjänst 1 Rapport 2013:24, Kommunernas planeringsmässiga förutsättningar att bygga bostäder 4 5

4 Sammanfattning av rapporten Denna undersökning redovisar och rangordnar hinder för nyproduktion av bostäder i våra storstäder. Den fördjupar kunskapen om bromsande processer och faktorer, med speciellt fokus på marknadsmässiga orsaker som såväl byggbolag som kommuner kan påverka. Tidigare studier, inklusive Länsstyrelsens rapport som citeras i förordet, har endast bidragit till att bromsande processer och faktorer har identifierats. Men studierna har inte redovisat med vilken effekt de olika faktorerna påverkar och bromsar planarbetet och byggandet. Analysföretaget Kundskaparna har därför på uppdrag av Svensk Byggtjänst genomfört en undersökning bland chefstjänstemän på kommunernas stadsbyggnadskontor och bland projektutvecklare i byggbranschen för att fördjupa kunskapen, speciellt när det gäller de marknadsmässiga skälen. Detta är vad undersökningen visar: Både kommuner och bostadsutvecklare är överens om att överklaganden från berörda närboende är den största byråkratiska stötestenen när detaljplanearbetet drar ut på tiden. Bostadsutvecklarna upplever att kommunens tjänstemän ofta agerar oförutsägbart och inkonsekvent i planprocessen, vilket gör att bostadsutvecklingsprocessen inte alltid fungerar smidigt. Det som kallas marknadsmässiga skäl är ett antal faktorer som gör att nybyggnation ofta har få möjliga köpare. Det handlar om höga markoch byggkostnader, förutsättningarna för köparna att låna pengar, samt inte minst bristande kunskap hos bostadsutvecklarna om målgrupperna och deras betalningsförmåga och -vilja. Vissa byggklara bostadsprojekt skjuts upp på obestämd tid därför att det helt enkelt inte går att hitta tillräckligt många bostadsköpare. Kundskaparna har stor samlad erfarenhet av att bedöma målgruppernas betalningsvilja och -förmåga inför planerad nybyggnation av bostäder. Ovan nämnda studier och Kundskaparnas erfarenheter visar att mycket av det som byggs, och speciellt bostadsrättslägenheter i stadsliknande miljöer, är så dyrt att endast en liten och kapitalstark del av befolkningen har råd att köpa, vilket alltså denna rapport ytterligare bekräftar. Rapportförfattaren har därför även testat ett koncept för marknadsstyrd prissättning av mark. Idén är att målgruppsanalysen styr det önskade marknadspriset. Detta lägger i sin tur grunden för hur mycket kommunen får ta betalt för marken. Bostadsutvecklarna skulle alltså enligt detta koncept lägga anbud inom ramen för ett förutbestämt slutpris till bostadsköparna. Förslaget väcker stort intresse bland de intervjuade, även om reaktionerna är polariserade. Många är beredda att testa detta i praktiken. Kundskaparnas slutsats är att för ökad bostadsproduktion krävs: 1 Bättre målgruppsanalyser som fokuserar på betalningsförmågan hos bredare målgrupper. 2 Mekanismer för att begränsa markoch produktionskostnader så att slutprodukten matchar plånböckerna hos dessa målgrupper. 3 En översyn av vad kommunens tjänstemän och bostadsutvecklarna tillsammans kan göra för att förenkla och förkorta planarbetet. 6 7

5 Bakgrund De flesta som behöver bostäder i våra storstäder har inte råd med nyproduktion som den ser ut idag. Det finns starka mekanismer som hindrar bostadsproduktion för köpare med mindre plånböcker. De mekanismerna har undersökningen tittat närmare på. Miljonärsprogrammet Bostäder i svenska storstäder det vill säga de ställen i Sverige där befolkningen faktiskt växer är väldigt dyra, vilket är ett grundläggande problem på den svenska bostadsmarknaden. Det gäller även storstädernas förorter och kranskommuner, men också residens- och universitetsstäder. De flesta som idag behöver en ny bostad kan i praktiken bortse från nyproduktionen, för de har inte råd med den. Liknande mekanismer finns även på nyproduktionsmarknaden för hyresrätter. Även en nybyggd hyresrätt är så dyr att ett stort antal normala inkomsttagare helt enkelt inte har råd. Där Sverige idag hade behövt en modern motsvarighet till miljonprogrammet, bygger man i stället ett miljonärsprogram 2 för dem som antingen har kapital att köpa sin nya lägenhet i stort sett kontant, eller har hushållsinkomster som tål räntorna på mångmiljonlån tillsammans med höga avgifter för bostadsrätterna. I praktiken är det de äldre villa- säljarna med sina upparbetade reavinster som sätter prisnivån. Frågan är om kommunerna egentligen vill ha det så? Kundskaparna gjorde under våren 2014 en analys av attraktionen hos de yttre kranskommunerna till Stockholm 3. En sammanställning av de tolv kommunernas aktuella översiktsplaner visar att den beräknade befolkningstillväxten bara i dessa kommuner på 15 års sikt beräknas bli personer, vilket i sin tur skulle kräva bostäder. Många kommuner tycks tro att svaret på detta ligger i de stadsliknande flerbostadsmiljöerna. Men studien visar att det nästan inte finns några potentiella inflyttare, och att det råder en orealistisk förväntan på ren ny inflyttning. Både kommunerna och bostadsutvecklarna vill gärna tro att dessa stadsprojekt attraherar barnfamiljerna som kommer utifrån och har många produktiva år som skattebetalare framför sig. Men studien och erfarenheten visar alltså att huvudmålgruppen för sådana bostadsprojekt idag är personer i övre medelåldern och pensionärer i närliggande villaområden. De äldres villor blir visserligen lediga att köpa. Men de attraherar sällan inflyttare. Inte heller längre ned i flyttkedjan uppstår inflyttningsmöjligheter med stor attraktionskraft. I bästa fall föder dessa mekanismer kommunens naturliga tillväxt. Det är i dagsläget svårt att förstå var befolkningstillväxten ska komma ifrån. Visst finns det många inflyttare till Stockholmsregionen, men de flesta är inte i närheten av att ha råd med de nya bostäder som erbjuds. Med den rådande prismekanismen knäcker man helt enkelt inte frågan om bostadsbrist, vare sig i Storstockholm eller någon annanstans. Kostnaden för mark och byggrätter Även om någon skulle vilja producera bostäder för köpare med mindre plånböcker, finns det starka mekanismer som förhindrar detta. Tyvärr finns det ett talesätt i byggbranschen, att allt som sparas i produktionen faller ner på marken. Lyckas byggarna spara i produktionen kommer kommunen att ta kända kvadratmeterpriser på nyproduktion till intäkt för att öka markpriset. Kommunernas expansionsplaner bygger i grunden på att man vill behålla och utveckla skattekraften, och i översiktsplanerna visar man förståelse för att detta kräver inflyttare med många goda arbetsår framför sig. Det innebär att det bör finnas bostäder för olika inkomstkategorier i kommunen. Men i de flesta kommuner finns inga andra avsikter än att maximera förtjänsten av markförsäljning. Man stöder sig på EU-direktivet EGT 1997 C 209/03, som säger att öppen budgivning på kommunal mark är den primära försäljningsmekanismen. Kommunerna säljer helt enkelt till högstbjudande, och fördyrar dessutom marken ytterligare genom att inte ta ansvar för att bygga upp infrastruktur, samhällsservice och kommunikationer, utan kopplar byggrätterna till att bostadsutvecklarna bygger infrastrukturen. Mark och infrastruktur kan på så sätt utgöra % eller mer av bostadskostnaden för nyproduktion, speciellt i storstadsområdena. Avsikten med denna undersökning Tidigare studier, genomförda av bland annat Länsstyrelsen 4, SKL 5, Statskontoret 6 och Riksrevisionsverket 7 har endast utmynnat i att processer och faktorer som bromsar bostadsbyggandet har identifierats. Studierna har inte redovisat med vilken effekt de olika faktorerna påverkar och bromsar byggprojekten, vilket är en avgörande kunskap för att kunna utveckla lösningar på problemet. Kundskaparna har därför på uppdrag av Svensk Byggtjänst genomfört undersökningen Miljonprogram eller 2 Uttryckt av arkitekt SAR Fredrik von Platen, f d Boverket 3 Anledningar till lågt byggande inom Storstockholms kommuner, Kundskaparna :24 Kommunernas planenliga förutsättningar att bygga bostäder samt 2014:7 Outnyttjade detaljplaner för bostäder Ökat bostadsbyggande delat ansvar :25 Mark, bostadsbyggande och konkurrens 7 RIR 2013:21, Statens hantering av riksintressen 8 Gupea _2077_32235_1 miljonärsprogram? Syftet är att djupare förstå styrkan i och effekten av främst marknadsmässiga, men också byråkratiska, faktorer. I studien ingår även ett test av ett möjligt koncept för marknadsstyrd prissättning av mark. Kommunerna skulle, i stället för dagens anbudsförfarande, kunna sälja eller upplåta marken för en lägre kostnad därför att det skulle gynna kommunens långsiktiga utvecklingsplaner, och här ligger en avsevärd möjlighet att göra något åt det låga bostadsbyggandet. Det tidigare nämnda EU-direktiv som gör att kommunerna anser sig behöva sälja till högstbjudande bostadsutvecklare, ger även andra, hittills oprövade möjligheter, vilket bland annat visas i ett examensarbete i juridik från Göteborgs Universitet Kommunerna kan enligt denna analys mycket väl sätta ramar kring markförsäljning som baserar sig på hur de bedömer att deras planer ska kunna uppfyllas. 8 9

6 Undersökningen metod och resultat Undersökningen Miljonprogram eller miljonärsprogram? bygger på djupintervjuer med 25 chefstjänstemän i Stockholmskommuner och 30 bostads- och produktutvecklare på byggbolag. Här presenteras de övergripande frågeställningarna och ett sammanfattande resultat. Resultatet i diagramform finns på sidan 14. Kundskaparna har intervjuat chefstjänstemän i 25 av 26 kommuner i Stockholms län. De intervjuade är chefer på stadsbyggnadskontor, mark- och exploateringschefer eller samhällsplanerare. Intervjuer har också gjorts med 30 bostads- och projektutvecklare. Urvalskriteriet var att personerna har lång erfarenhet av bostadsutveckling i Stockholmsregionen. Undersökningen genomfördes med telefonintervjuer under perioden 3 19 september Övergripande frågeställningar 1 Orsaker till långa planprocesser. 2 Orsaker till försenade byggstarter och att man inte har utnyttjat byggklar mark. 3 Marknadsskäl bakom försenad byggstart. 4 Förslag till åtgärder som kommuner kan vidta för att förkorta processen. 5 Test av ett koncept för att öka byggandet, marknadsanpassa produkten samt förkorta tiden från markanvisning till inflyttning. Undersökningens resultat Både kommuner och bostadsutvecklare är överens om att överklaganden från berörda närboende är den största stötestenen för att detaljplanearbetet drar ut på tiden. Det finns bara en riktigt stor skillnad mellan kommuner och bostadsutvecklare när det gäller synen på den byråkratiska processen: Bostadsutvecklarna upplever ibland att enskilda kommunala tjänstemän starkt påverkar planarbetet genom att agera inkonsekvent. Något som tjänstemännen på plankontoren inte ser som något större problem. Konjunktur, mark- och byggkostnader samt låneklimat är marknadsmässiga faktorer, som har stor påverkan på långa byggprocesser och uppskjutna projekt. Bostadsutvecklarna är tydliga med att markpriserna har en stor betydelse för att försäljningspriserna blir höga. Detta problem ses som störst i Stockholms kommun och avtar med ökande avstånd till city. Där kan kommunen göra mer. Där är det ju kommunen själv som styr, och det är klart att våra medlemmar vill ju ha återbäring på investerade medel. Bägge grupperna anser att höga produktionskostnader för själva bygget är ett problem. Många kommuner uppfattar att bostadsutvecklarnas vinstkrav är en viktig faktor. Det blir lika dyrt att bygga perifert som i mera centrala områden men svårigheten är ju att det finns färre köpare längre ut på landet. De höga vinstkraven från byggherrarna avgör. Ofta är de väldigt höga. Kommunerna upplever att bostadsutvecklarna brister i att göra relevanta målgruppsanalyser som skapar ett säkert underlag för en kund- och marknadsanpassad produkt. Avsättningen för bostäderna måste man analysera. Att man har köpare är ju A och O. Det har till exempel hänt att man byggt dyra villor och sedan varit tvungen att vänta in marknaden. Har man inte gjort hemläxan kör man ju i diket. Ett koncept för marknadsstyrd prissättning av mark Vi har i denna studie testat ett koncept för marknadsstyrd prissättning av mark, nämligen att målgruppsanalysen styr det önskade marknadspriset. Det i sin tur lägger grund för hur mycket kommunen får ta betalt för marken. Byggarna lägger alltså anbud inom ramen för ett slutpris som sätts genom en fristående expertanalys av alla de faktorer som påverkar målgruppernas köplust. Förslaget väcker stort intresse hos de intervjuade, även om reaktionerna är polariserade. Många ser embryot till en mycket bra idé medan vissa associerar till planekonomi. Kommunerna är i allmänhet positiva medan ett antal bostadsutvecklare oroar sig för att förändringar i marknaden kan göra ursprungsplanen överspelad. Bra idé, hyresrätter och bostadrätter kan planeras så för att få ner byggtiderna. Ökad konkurrens är också bra, så att man får in fler anbud från byggherrar. Vi har kris i bostadsbyggandet och då tycker jag att man ska pröva alla nya vägar till ökad produktion. Varför inte testa den vägen bland andra. Nej det tror jag inte på. Det låter som gammal rysk idé. Då tror jag mer på att jobba med differentierade priser. Man kan även arbeta med att ha genomförandetider som krav vid markanvisningarna

7 Undersökningen slutsatser Hur ska kommunens tjänstemän och produktutvecklarna hos byggbolagen agera för att få fram nya bostäder som människor har råd att köpa? Här presenteras de slutsatser som Kundskaparna drar när det gäller marknadsstrategi och -analys. Det finns både kommunala och produktionsmässiga mekanismer som strävar efter att alltid maximera bostadspriserna, utan hänsyn till målgruppstänkande. Kommunerna kan knappast nå sina planeringsmål på dessa premisser. Välj rätt målgrupp Det hela handlar därför om att säkerställa att all nyproduktion omsätts snabbt. Det innebär att bostadsutvecklingen i stället för höginkomstskiktet bör sikta på den mycket större målgruppen med medelinkomsttagare. Och dessutom att ha en kostnadsnivå som de klarar att betala. Ta kommando över påverkande faktorer Kommunen måste därför ta kommandot över de faktorer man faktiskt kan påverka, som markpriserna, och att skapa förutsättningar för bostäder som matchar kommunens utvecklingsstrategi. Styr med prissättning När det gäller priset på mark krävs ett annat synsätt än idag, då marken helt enkelt säljs till högstbjudande. Kommunen kan bidra starkt till att den slutliga bostadsprodukten i en detaljplan har möjlighet att attrahera önskade målgrupper. Det förutsätter att marknadspris innebär det pris som bostadsköparen betalar för den nya bostaden, inte det som bostadsutvecklaren betalar för marken. Kostnadsdifferentiera Marknadsprissättningen av marken sägs ofta vara baserad på ett EUdirektiv, men detta direktiv ger flera möjligheter än bara direkt budgivning. Till exempel att utgå från kommunala utvecklingsmål och strategier, samt att expertvärdera marken. Kommunen har därför definitivt möjlighet att kostnadsdifferentiera markanvisningarna och att välja bostadsutvecklare efter behovet hos den valda huvudmålgruppen. Skapa attraktivitet Det gäller givetvis också att försöka tillföra något attraktivt för den önskade målgruppen, och sedan konsekvent kommunicera platsens särart. Det är på så sätt som alla kommuner även ytterkommuner kan bli kända som bra boplatser och kompensera för de uppenbara nackdelarna när det gäller avstånd och kommunikationer. Där har kommunerna mycket att göra, men det är ett långsiktigt arbete. Förstå målgruppen och skapa rätt produkt För bostadsutvecklarna gäller det till att börja med att säkerställa och förstå sina målgrupper på djupet. I det längre perspektivet handlar det om att skapa produkter som matchar idén om lägenheter på 10 år. Bygg billigare Det väldigt få har prövat är att bygga nya bostäder som ligger inom räckhåll för människor med låga och genomsnittliga inkomster, däribland de verkliga inflyttarna till regionen. Det finns idag bara några få bostadsutvecklare som varit framgångsrika både vad gäller att hitta mark till vettiga priser men även skapa kvalitetsprodukter som inte leder till miljonärsbostäder. En av dessa är BoKlok som får köpare till nya lägenheter, nästan oavsett var bostäderna byggs. Hur stor kan en sådan marknad vara? För att på kort sikt kunna öka bostadsproduktionen krävs 1 Bättre målgruppsanalyser som fokuserar på betalningsförmågan hos bredare målgrupper. 2 Mekanismer för att begränsa markoch produktionskostnader som gör att slutprodukten matchar plånböckerna hos dessa målgrupper. 3 En gemensam översyn av vad kommunens tjänstemän och bostadsutvecklarna tillsammans kan göra för att förenkla och förkorta planarbetet. Nästa steg: Ett pilotcase behövs Eftersom intresset visade sig vara stort för detta sätt att via detaljplan och markanvisningar styra bort nya bostäder från högprissegmentet (och kanske även öronmärka en del bostäder för vissa målgrupper), vore det angeläget att räta ut de frågetecken som finns kring detta tankesätt. Det är därför viktigt att skapa pilotcase med ett antal kommuner och bostadsutvecklare som tillsammans utreder: 1 Hur man säkerställer att slutprodukten verkligen byggs för den önskade och överenskomna målgruppen. 2 Hur man bemöter eventuella förändringar i marknadens behov och förutsättningar mellan den tidpunkt markanvisningen sker, och tidpunkten för försäljning/inflyttning. 3 Hur man förhindrar uppkomsten av en spekulationsmarknad när billiga bostäder säljs i andra hand på en bristmarknad

8 Undersökningen Orsaker till outnyttjad byggrätt Marknadsskäl dvs något med målgrupper/betalningsvilja/betalningsförmåga 4,30 3,84 frågor och svar Kommunens tjänstepersoner respektive bostadsutvecklare värderar de olika effekter som påverkar bostadsproduktionen. Här presenteras undersökningen i form av diagram som visar vilka orsaker som anses påverka, och av vem. Frågorna som ställts till deltagarna utgår från tidigare gjorda undersökningar. 2 Hur betydelsefulla/viktiga på en skala 1 5 anser du dessa faktorer vara som orsaker till outnyttjade byggrätter och bromsade byggprojekt? Hösten 2013 genomförde Länsstyrelsen i Stockholms län en undersökning bland länets 26 kommuner 12. Av bostäder i laga kraft vunna detaljplaner visade sig ca vara outnyttjade byggrätter tre år efter att byggstart blev möjligt. De i studien tillfrågade byggherrarna gav några olika skäl till detta. Byggarna och kommunerna är också överens om att problem med marknaden, som till exempel konjunkturen, har stor betydelse för hur projekt utvecklas. Bostadsutvecklarna vill undvika överbud i stora utbyggnadsplaner med många etapper Sena ändringar av detaljplanen Fastighetsägaren vill inte ändra nuvarande markanvändning Otillräcklig kommunal infrastruktur. T ex gator eller busslinjer som saknas Samordningsproblem med andra byggherrar inom samma detaljplan 3,70 2,95 2,26 3,26 2,53 2,44 2,20 2,74 2,15 2,41 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Kommun Byggbranschen Marknadsskäl till försenad byggstart Lågkonjuktur, allmänt dåligt ekonomiskt läge 3,60 4,00 Orsaker till långa planprocesser 1 Hur betydelsefulla/viktiga på en skala 1 5 anser du dessa faktorer vara som orsaker till långa planprocesser och sena byggstarter? Det har på senare år genomförts flera undersökningar kring planoch markanvisningsprocesserna i kommunerna, bland annat av SKL 9, Statskontoret 10 och Riksrevisionsverket 11. Frågorna har utgått från dessa undersökningar. Byggarna och kommunerna är överens om att överklaganden från närboende är den enskilt viktigaste faktorn till långa planprocesser. Byggarna ser betydligt större problem med kommunens handläggning av detaljplaner än kommunerna gör, speciellt när det gäller agerande från enskilda tjänstemän. Överklaganden från berörda närboende Länsstyrelsens prövning av buller Behov av statliga infrastruktursatsningar för att möjliggöra detaljplan Alltför detaljerade krav i detaljplanen Enskilda handläggare på kommunen agerar oförutsägbart Länsstyrelsernas prövning av så kallade riksintressen Länsstyrelsens prövning av strandskydd 1,62 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Kommun 2,37 2,63 2,75 2,87 3,05 3,21 3,40 3,32 3,70 3,60 3,80 Byggbranschen 4,05 4,25 3 Hur betydelsefulla/viktiga på en skala 1 5 anser du dessa marknadsmässiga faktorer vara som orsaker till outnyttjade byggrätter och bromsade byggprojekt? En fördjupning i de så kallade marknadsskälen visar att det finns en palett av problem. Byggare och kommuner är överens om att det allmänna ekonomiska läget är den viktigaste påverkande faktorn. Kommunerna tycker i betydligt större utsträckning än byggarna att målgruppsanalysen brister, medan byggarna pekar ut alltför höga markpriser. Man är tämligen överens om att de höga kalkylkostnaderna för själva bygget är ett problem. Höga kalkylkostnader för själva bygget Svårigheter för köparna att få bostadslån Bristande attraktivitet hos området Alltför dyr mark gör slutprodukten för dyr Felaktig målgruppsanalys Otillräcklig marknadsföring Ökat bostadsbyggande delat ansvar :25 Mark, bostadsbyggande och konkurrens 11 RIR 2013:21, Statens hantering av riksintressen 12 Rapport 2013:24, Kommunernas planeringsmässiga förutsättningar att bygga bostäder 3,38 3,60 3,10 3,20 3,05 3,10 2,45 3,60 3,22 2,61 2,68 2,26 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Kommun Byggbranschen 14 15

9 Undersökningen råd och tips till förbättringar Vad kan kommunen göra för att få fart på ett bromsat projekt och bostadsbyggandet i allmänhet? Här presenteras oavkortat kommentarer i undersökningen från tjänstemän respektive bostadsutvecklare. Synpunkter från kommunala tjänstemän Alla marknadsfaktorerna du nämnde kan man ju jobba med. Att sälja in attraktiviteten på de sätt som går. Det samlade begreppet på dessa insatser går under samlingsnamnet marknadsföring När man redan sålt marken är det svårt, men man kan ju dra in många olika byggherrar i större projekt och då kanske inte alla sätter sig på ändan samtidigt. Ta tillbaka markanvisningarna kan vi göra om det är kommunal mark, och dela ut den till en annan byggherre. Kännedom ger ökad attraktivitet, förhoppningsvis. Vi kallar det levande stadsutveckling. Lämna över till en annan entreprenör, sänk priserna. Man ska ha respekt för byggherren. Vi kan förmedla kontakter och hitta vägar till lokalsamhället. Svårt när man satt hela projektet. Då måste man göra om allt, ändra grundförutsättningarna och det kostar miljoner och tar lång tid. Svårt, det är ju upp till marknaden själv att marknadsföra sina objekt. Vår kommun hjälper inte till alls, egentligen. Man brukar ju inte skriva in att kommunen kan ändra något när avtalet är klart. Vi försöker göra det genom att ha låga markpriser. Kollektivtrafiksatsningar kan vi göra, och utveckla servicenäringen runtomkring, men mycket av detta ligger ju på riksplanet. Synpunkter från bostadsutvecklarna Att kommunen håller sig till de lagar och regler som gäller och inte ställer krav utöver det. Det är bra att man har åsikter, men tycke och smak är ju olika och man borde ha större förtroende för marknadens aktörer att avgöra vad som är rätt. De kan bli duktigare på att förankra, duktigare på att ha med sig alla i sina egna processer, vilket inte alltid sker idag. Bli bättre kommunikativt, kanske framför allt internt. De kan se över parkeringsnormerna. Dagens ungdomar har ju inte bil i samma utsträckning så där kan man göra en del förändringar. Snabbare bygglov, snabbare processer överlag. Att man kan tänka sig andra boende, exempelvis att om man har byggt för pensionärer men när det blir klart så är det studenter som borde vara huvudmålgrupp. Då måste man kunna ändra sig. Idag bygger man många gånger för lyxigt. Ibland är det för detaljerade krav, krav som många gånger är passerade av utvecklingen men som ändå hänger kvar. När det gäller etappfrågan så vill jag tillägga att det handlar mer om produktionsresurser. Sverige är ju ett litet land och då måste man använda de begränsade resurser man har i form av folk och maskiner. Kommunerna borde ha tillräckliga resurser på byggsidan, idag har de för lite personal. Kommunen kan ställa krav på genomförandetider i högre utsträckning än vad de gör idag. Man kan även lägga in det i detaljplanen. Jag upplever nog kanske mer att det är politiken som inte alltid är synkad än att just tjänstemän på kommunen är ett problem. Kommunen kan vara bredare vad gäller intressenter för markanvisningarna och även ta med mindre bolag/fastighetsprojekt, med mindre avkastningskrav. Bygglov och detaljplaner borde vara mer generella. Det mesta ligger faktiskt i möjligheten att överklaga i så många led. Men det är ju mer en lagstiftningsfråga och handlar om rättssäkerhet. Men kanske borde det kosta pengar att överklaga efter en viss instans. Målgruppsanalyser. Omarbeta felaktiga detaljplaner. Göra om byggrätten så att man kan bygga andra typer av bostäder när marknaden förändras, att kommunen är öppen för andra typer av slutprodukter. Kommunens olika förvaltningar ska verka mot samma mål. Planprocesserna är långa och svåra att ta sig igenom. Kommunen kan bidra med bättre beredskap kring detaljplanen. Man kan ha konsekvent ledning av projekt och tydliga direktiv. Satsa mer resurser på de planer som har störst möjlighet att ha framgång. Perifera projekt kan vänta då det kanske saknas kommunala transportsystem med mera, medan andra projekt bör prioriteras då man lättare får boende till sådana projekt

10 Undersökningen koncepttest De intervjuade testades på en idé som definierar försäljningspris innan markanvisningen sker. Tanken är att en kommun erbjuder en egen målgruppsanalys, definierar vilken typ av bostäder de vill ha, och sätter ekonomiska ramar för den färdiga boprodukten som villkor för markanvisningen. Ramarna kan vara till exempel prisnivå och månadsavgift för en bostadsrätt. Bostadsutvecklarna får sedan lägga anbud på marken utifrån det överenskomna försäljningspriset på bostäderna. Vad tycker du om det? Synpunkter från kommunala tjänstemän Bra idé, hyresrätter och bostadsrätter kan planeras så för att få ner byggtiderna. Ökad konkurrens är också bra, så att man får in fler anbud från byggherrar. Både och, jag har varit inne på det länge. Man måste ha hårdare krav på exploatörerna och våga politiskt att stoppa projekt som inte är lönsamma. Det är dock inte en kommunal roll att göra målgruppsanalyser. Det finns ingen kommun i det här området som kan göra det. Man måste ställa krav på byggherrarna att de beställer målgruppsanalyser från konsulter om de är små, de större byggherrarna har ofta möjlighet att göra dem själva. Jag har själv erfarenhet av ett större byggbolag och var förvånad över att de inte gjorde det i så stor utsträckning. Den är lysande om kommunerna kan bostadsutveckling men i 99 fall av 100 kan man inte det. Det måste vara två jämbördiga parter så i praktiken fungerar inte idén. Jag är mycket tveksam, kommunerna har generellt svårt med det. Problemet är mera osäkerheten hos byggherrarna, med beslut som ska fattas tre år i förväg. Byggaktörerna gör det bättre än kommunerna när det gäller målgruppsanalyser, den kompetensen är låg på kommunerna. Nej, de lägger sig högt ändå. Efterfrågan styr och marknaden avgör priset och då får byggarna ännu mer pengar i plånboken. I Storstockholm har vi en situation med mycket hög efterfrågan, så vi behöver inte pröva detta. Nej, svårt. Ingen kommun har kompetensen att avgöra vad bostäderna ska kosta. Om försäljningspriset är modest och att kommunen går ner i pris genom lite billigare tomträtter är det en bra idé. Svårhanterligt. Vi försökte något liknande De som vann projektet fick rita om projektet för att få det sålt, till mer av ett lyxprojekt. Det är orimligt svårt för en kommun att bedöma kvalitet kontra pris. Det gör byggbolagen bättre. Sådant har prövats, ibland har man politiska önskemål. Jag är inte politiker utan tjänsteman men det är ändå ett sätt att göra det på som inte är så dumt. Synpunkter från bostadsutvecklarna Det tror jag på. Det beror helt på vilka boendeformer som ska konkurrera om marken. Om det bara är hyresrätter så fungerar det men inte annars. Det finns en stor risk vid exempelvis en felaktig målgruppsanalys. Vi måste ju hela tiden anpassa oss efter resans gång och då är det en stor risk att man tidigt låser sig för en lösning. Det låter mycket intressant. Även idag arbetar man ju med fastställda ramar. Så det skulle nog av många ses som positivt. Men framför allt gäller det att verkligen komma i tidiga skeden, så att allt inte är klart utan att man kan dra nytta av den kunskap och erfarenhet som finns bland våra medlemmar. Det tror jag inte alls på. Då skulle kommunerna börja önsketänka. Det är som att vinstdrivande företag ska börja kalkylera på vallöften. Vi har kris i bostadsbyggandet och då tycker jag att man ska pröva alla nya vägar till ökad produktion. Varför inte testa den vägen bland andra. Hur ska de klara det? Så korkat så man tror inte att det är sant. Då blir det en stor risk för oseriösa byggare, med tanke på att marknaden förändras så mycket över tid. Jättebra, men kommunen kan inte det. Så det är en utopisk situation. Kommunen tror exempelvis att de ska få en Hammarby sjöstad i Södertälje nu, men det går bara inte. Det kan till och med bli så att marken får ett negativt värde. Nej det tror jag inte på. Det låter som gammal rysk idé. Då tror jag mer på att jobba med differentierade priser. Man kan även arbeta med att ha genomförandetider som krav vid markanvisningarna. Nja, man måste kunna anpassa sig efter marknadens förändringar. Det är ju ändå en affärsverksamhet man bedriver. Det är orealistiskt. Det är en ren omöjlighet. Då skulle man ju få kapitalstarka personer som köpte i rent spekulationssyfte för att senare genast sälja vidare till marknadspriser. Ett annorlunda sätt som absolut låter värt att prova. Ganska bra, när det gäller studentbostäder som jag jobbat med, har det fungerat bra. Sovjet och planekonomi säger jag då. Vad är det som gör att kommunen skulle vara bättre på detta än dagens aktörer på marknaden? Nu styr ju målgruppen via analyser man gör hur projekten ska utformas. Man kanske borde omforma kraven, ha brukaravtal och inte detaljkrav. Tja, det kan väl vara värt att prova, så får man utvärdera det sedan. Yes, tummen upp. Man skulle nästan kunna tro att du var med på vårt möte igår, där vi just diskuterade något liknande

11 Svensk Byggtjänst levererar kunskap till hela Byggsverige. Och har gjort så ända sedan Vare sig du jobbar som arkitekt, teknisk konsult, jurist, entreprenör, installatör eller fastighetsförvaltare lovar vi att leverera rätt verktyg, information och mötesplats när du behöver det. Allt för att göra arbetet så lönsamt, effektivt och smart som möjligt. Du hittar alla våra produkter och tjänster på byggtjanst.se.

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Markvärden och infrastrukturutbyggnad

Markvärden och infrastrukturutbyggnad 1 (7) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Peter Sjöquist 2015-06-03 Markvärden och infrastrukturutbyggnad Regeringen har utfärdat direktiv till förhandlingspersoner som

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

att det borde vara möjligt att få marknaden för bostadsbyggande att fungera ungefär som andra varumarknader.

att det borde vara möjligt att få marknaden för bostadsbyggande att fungera ungefär som andra varumarknader. 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund och syfte Efterfrågan på bostäder ökade kraftigt i ett antal regioner i Sverige under andra hälften av 1990-talet. Det ledde till att priserna på bostadsrätter och småhus

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2013

Skanskas bostadsrapport 2013 Skanskas bostadsrapport 2013 Förord Metodik Sammanfattning 3 4-5 6-9 Inställning till och prisutveckling för nya bostadsrätter: Stockholm Göteborg Malmö Om Skanska Nya Hem 10-13 14-17 18-21 22 Förord Det

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

10 PUNKTER FÖR ETT ÖKAT BOSTADSBYGGANDE

10 PUNKTER FÖR ETT ÖKAT BOSTADSBYGGANDE 10 PUNKTER FÖR ETT ÖKAT BOSTADSBYGGANDE FÖRORD Under 2012 ökade bostadsbristen ytterligare från en redan oroande hög nivå. 126 av Sveriges 290 kommuner uppgav i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2013 att

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Fastighetsmarknaden LTH Våren 2011 Fastighetsmarknaden Fastighetsmarknaden påverkas kontinuerligt av omvärldsfaktorer. Fastighetsmarknaden är inte en självständig och oberoende marknadsplats för dess aktörer

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite

Läs mer

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Jesper Göransson, VD och koncernchef Peab BYGGBRANSCHENS VALSEMINARIUM 5 SEPTEMBER 2014 Senaste årens debatt En skev debatt som handlat om: Hushållens skuldsättning

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling Stefan Attefall bostadsminister Bostadsforum 2012 Bostadsbyggandet i Sverige Påbörjade bostäder 2004-2011 Bostadsbyggandet i Norden Antal påbörjade lägenheter/1000 invånare Källa:

Läs mer

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y STADSBYGGNADSKONTORET M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y för Täby kommuns och Täby Fastighets AB:s obebyggda markinnehav Antagen av kommunstyrelsen i Täby kommun och Täby Fastighets AB:s styrelse

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR FÖRSLAG TILL PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN Kommunledningskontoret 2007-10-25 INNEHÅLL Bakgrund. 2 Allmänt om plankostnader....3 Hur mycket kostar en detaljplan?....... 3 Hur kan kostnaden tas

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen

NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen Om undersökningen United Minds har på uppdrag av NCC genomfört en kvantitativ undersökning bland 1020 svenskar. 1020 intervjuer genomfördes under perioden

Läs mer

Glappet mellan produktion

Glappet mellan produktion Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

Aktuellt i lagstiftningen inom plan- och byggområdet

Aktuellt i lagstiftningen inom plan- och byggområdet Aktuellt i lagstiftningen inom plan- och byggområdet Johan Hjalmarsson 21 april 2015 Regeringens jobbstrategi Investera för framtiden: Infrastruktur Bostäder Klimat Fler och växande företag: Aktiv näringspolitik

Läs mer

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas. Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen

Läs mer

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2010-05-26 M a r k t i l l d e l n i n g a v b o s t ä d e r i n o m L i n k ö p i n g k o m m u n Innehållsförteckning

Läs mer

Inledning 4-6. Nulägesanalys 7-8. Fallstudie: intervju Solna 9-10. Fallstudie: intervju - Järntorget 11-13

Inledning 4-6. Nulägesanalys 7-8. Fallstudie: intervju Solna 9-10. Fallstudie: intervju - Järntorget 11-13 Inledning Nulägesanalys Fallstudie: intervju Solna Fallstudie: intervju - Järntorget Kommunal bostadspolitik åtgärder för nybyggnation 3 4-6 7-8 9-10 11-13 Sammanfattning Källor 14 15 Bostadsrapport hösten

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Snabba Hus. Resultat av jagvillhabostad.nu.:s förstudie om hur bra bonde för unga kan tas fram snabbare. Bild Spacebox www.spacebox.

Snabba Hus. Resultat av jagvillhabostad.nu.:s förstudie om hur bra bonde för unga kan tas fram snabbare. Bild Spacebox www.spacebox. Snabba Hus Resultat av jagvillhabostad.nu.:s förstudie om hur bra bonde för unga kan tas fram snabbare Bild Spacebox www.spacebox.nl Genomförd av Vanda Kehr och Anna Svensson 2009 Sammanfattning Den rådande

Läs mer

Bygg mer och gärna på min backyard!

Bygg mer och gärna på min backyard! Boende i storstadsområden i ny studie om bostadsbristen: Bygg mer och gärna på min backyard! 1 Nu måste det byggas! Boverket rapporterade nyligen att 595 000 nya bostäder behöver byggas till år 2025 och

Läs mer

Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan

Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan Kommunerna vill få fart på byggandet För att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande behövs ett förbättrat samspel mellan alla aktörer på bostadsmarknaden.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK KF 2015-01-29 6 Blad 1(6) RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK Med markanvisning avses en överenskommelse mellan kommunen och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under

Läs mer

Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter

Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter Oktober 2009 Stockholms stad Inledning Stockholm växer och får en allt yngre befolkningsstruktur. Sedan år 2000 har Stockholms

Läs mer

Rapport2001:01. Outnyttjade detaljplaner för bostäder

Rapport2001:01. Outnyttjade detaljplaner för bostäder Rapport2001:01 2014:7 Rapport Outnyttjade detaljplaner för bostäder Lägesbild i 13 av länets kommuner i mars 2014 Rapport 2014:7 Outnyttjade detaljplaner för bostäder Lägesbild i 13 av länets kommuner

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Program. 08.30 09.00 Registrering/Kaffe, nätverkande

Program. 08.30 09.00 Registrering/Kaffe, nätverkande Program 08.30 09.00 Registrering/Kaffe, nätverkande 09.00 09.10 Svensk Byggtjänsts VD, Erik Hellqvist, hälsar välkommen! Emma Jonsteg, VD på Utopia Arkitekter, är dagens moderator och presenterar dagen.

Läs mer

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Evert Kroes Regionplanerare, TMR 2014-06-04 Anledning Lyckoparadox: 15 år områdesinsatser med lokala utvecklingsavtal:

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De senaste decennierna har inflyttningen från landsbygd till stad ökat. Det gör att Sveriges befolkning och produktion allt mer koncentreras

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13 Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 Varför markanvisningspolicy? Kommunens vilja med sitt markinnehav. Transparenta, klara och entydiga regler för markanvisningar. Bidrar till

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Kurs i fastighetsekonomi för Byggande Arkitekter

Kurs i fastighetsekonomi för Byggande Arkitekter Kurs i fastighetsekonomi för Byggande Arkitekter Föreningen Byggande Arkitekter arrangerar under hösten 2015 en kvalificerad utbildning i fastighetsekonomi. Utbildningen omfattar fyra kuravsnitt: Exploateringsprocessen

Läs mer

HYRESRÄTTER FÖR MORGONDAGENS STOCKHOLMARE

HYRESRÄTTER FÖR MORGONDAGENS STOCKHOLMARE HYRESRÄTTER FÖR MORGONDAGENS STOCKHOLMARE INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING 3 BOSTADSMARKNADSLÄGET 4-5 Ett Stockholm i förändring HYRESMARKNADSLÄGET 6-7 Ett tufft klimat för Stockholms

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Project Guadalmina, Marbella, Spanien

Project Guadalmina, Marbella, Spanien Bolagets Affärside: Att på spanska solkusten i Marbellaområdet förvärva och förädla fastighetsprojekt på mellan till att börja med 1-4 000 kvm innehållande mellan 10-30 lägenheter. Genom ett samarbete

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Fastighetsbolagen och ekonomin

Fastighetsbolagen och ekonomin Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Branschkritik sprids i sociala medier

Branschkritik sprids i sociala medier Branschkritik sprids i sociala medier 1 av 5 Hem Redaktionsbloggen GOD FORTSÄTTNING MED NY SAJT! Branschkritik sprids i sociala medier Marie Bergström 22 Aug 2013 I ett debattinlägg på Byggvärlden går

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Kommunernas planeringsmässiga förutsättningar att bygga bostäder

Kommunernas planeringsmässiga förutsättningar att bygga bostäder Rapport 2001:01 2013:24 Kommunernas planeringsmässiga förutsättningar att bygga bostäder Rapport 2013:24 Kommunernas planeringsmässiga förutsättningar att bygga bostäder Ur länsstyrelsernas regleringsbrev

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Fastighetsekonomi för Byggande Arkitekter

Fastighetsekonomi för Byggande Arkitekter KURSPROGRAM Fastighetsekonomi för Byggande Arkitekter Kurs i Stockholm hösten 2015 Kurstillfälle 1: Projektutvecklingsprocessen 30 september Kurstillfälle 2: Värdering av hyresfastigheter 13 oktober Kurstillfälle

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen 2007-10-22 Handläggare Kristina Bodin Tel: 031-792 12 62 UTSTÄLLNINGSHANDLING Diarienummer KS/2007:09 Detaljplan för Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen Partille kommun Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Avskaffa bostadsbristen

Avskaffa bostadsbristen Avskaffa bostadsbristen Bostadspolitisk rapport från Skanska 1 april 2014 Innehåll Avskaffa bostadsbristen! 1 Därför har vi bostadsbrist i Sverige 2 För krångligt att bygga 2 Planprocessen 2 Markpriserna

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03

Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 ) 1 (5) Presskontakt: Nina Gregoriusson, informatör Båstads kommun, 0431-777 20, 070 858 77 20 PRESSMEDDELANDE 2010-03-05 Information från kommunstyrelsens sammanträde 2010-03-03 Komplettering till informationen

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL. olof.moberg@skl.se

MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL. olof.moberg@skl.se MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL olof.moberg@skl.se Seminarium under Almedalsveckan, Gotland 2013 De onda kommunerna som är planmonopolister, ransonerande mark för att få ut högsta möjlig pris

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Att arbeta strategiskt med platsens varumärke. Nicholas Hörlin

Att arbeta strategiskt med platsens varumärke. Nicholas Hörlin Att arbeta strategiskt med platsens varumärke Nicholas Hörlin Hur kan man skapa lägesfaktorer som kommun och som byggherre? Om Property People Property People är placemanagementkonsulter Platsutvecklingsarbete

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

REMISSYTTRANDE 2015-10- 05. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (DS 2015:35) (Dnr N2015/5139/PUB)

REMISSYTTRANDE 2015-10- 05. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (DS 2015:35) (Dnr N2015/5139/PUB) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2015-10- 05 REMISSYTTRANDE Från Stockholms studentkårers centralorganisation, Göteborgs förenade studentkårer, Lunds universitets studentkårer och Uppsala studentkår

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Minnesanteckningar Bostadsseminarium 12/4

Minnesanteckningar Bostadsseminarium 12/4 Minnesanteckningar Bostadsseminarium 12/4 Per Eriksson, kommunstyrelsens ordförande i Askersunds kommun Kommunerna har slarvat med bostadspolitiken, kanske främst i de små kommunerna. Det byggs bostäder,

Läs mer

Projekt djupintervju Samtal om service med fem företag våren 2009

Projekt djupintervju Samtal om service med fem företag våren 2009 Projekt djupintervju Samtal om service med fem företag våren 2009 2 Sammanfattning Projekt Djupintervju fokuserar på hur företagen uppfattar vår service. Fem företag spridda inom förbundets geografiska

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer